1 (2) KALLELSE Utbildningsnämndens
KALLELSE Utbildningsnämndens arbetsutskott 2015-11-03 Utbildningsnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 – 14. Tid och plats Onsdagen den 4 november 2015 kl. 14:00 i Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum, plan 5. På ordförandens vägnar, Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Ledamöter Anna Tenje (M), Ordförande Malin Lauber (S), 1:e vice ordförande Stefan Bergström (FP), 2:e vice ordförande Hugo Hermansson (S) Pernilla Tornéus (M) Ersättare Olle Sandahl (KD) Elisabeth Risedal (V) Johanna Martin (C) Henrietta Serrate (S) Neira Kahrimanovic (MP) 1 (2) KALLELSE Utbildningsnämndens arbetsutskott 2015-11-03 Förteckning över utbildningsnämndens arbetsutskotts ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Information från ledamöterna och förvaltningen - november 4. Godkännande av anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling 5. Skrivelse gällande utebliven barnpeng 6. Internbudget 2016 7. Läsårstider 2016/17 8. Sammanträdestider utbildningsnämnden 2016 9. Upphävning av beslut gällande skolplattform för pedagogiskt samarbete 10. Hänvisningsområde Elin Wägnerskolan 11. Remissvar avseende strukturförändring i måltidsorganisationen 12. Justering av avgiftsnivåer för maxtaxa 13. Protokoll och handlingar för kännedom - november 2015 14. Övriga frågor 2 (2) Uppföljning av Skolverksprojektet Målgemenskap och entreprenöriellt lärande 2014-2015 BAKGRUND Genom en tydlig målgemenskap och att en styrning- och ledningsmodell upprättats från nämnd till skolenhet har en optimering av skolorganisationen skett. Målgemenskapen är förankrad i organisationen och är framskriven som ett verksamhetsmål i de kommunala styrdokumenten. ”Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras kreativitet, engagemang och nyfikenhet förstärks och utvecklas. Ett fördjupat och dokumenterat analysarbete på alla nivåer leder till slutsatser som ligger till grund för att uppnå detta.” Syftet med styrning- och ledningsmodellen är att visa hur uppdrag och återrapportering styrs och leds mellan de olika nivåerna i organisationen för att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genom att både en målgemenskap och en styrning- och ledningsmodell har implementerats har det entreprenöriella lärandet möjliggjorts inom nämndens verksamheter. Verksamhetschef, resultatenhetschefer och skolledare har även i uppdrag att under våren skriva fram ledningsdeklarationer med konkretiserade målsättningar och uppdrag för sina enheter. Målgemenskapen, styrning och ledningsmodellen och chefernas ledningsdeklarationer utgör en tydlig grund att stå på i organisationen för att arbeta vidare med det påbörjade utvecklingsområdet. Förvaltningsledningen har även påbörjat att utveckla ett innovativt och nydanade uppföljningssystem för att säkerställa implementeringstakten är tillräckligt hög. Under läsåret 2014-15 har ett dynamiskt utvecklingsarbete genomförts med stöd av projektmedel som Skolverket beviljat. Utvecklingsarbetets syfte var att genom en tydlig plan etablera en målgemenskap och implementera det entreprenöriella lärandet med alla pedagoger i organisationen. Målsättning Det långsiktiga målet är att verksamhetsmålet inom skol- och barnomsorgsförvaltningen ska genomsyra all utbildning inom nämndens verksamheter så att barn och elever får möjlighet att utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras kreativitet, engagemang och nyfikenhet förstärks. Mål Målet för utvecklingsinsatsen är att alla arbetslag (ca 350 st) inom för-, grund- och grundsärskola i Växjö kommun ska ha: 1. Utarbetat en målbild för vad arbetslaget vill uppnå med det entreprenöriella lärandet på 1-3 års sikt. 2. Utarbetat en arbetslagsgemensam strategi för hur de tänker leda barn till det målet. Arbetslagets mål är att forma lärprocesser där barns personliga målsättningar integreras med skolans målsättningar. För att strategierna ska stimulera de entreprenöriella kompetenserna behöver de kännetecknas av teamarbete, utmaningar och samarbete med omvärlden (Lackéus 2013). 3. Utvecklat en mötesstruktur som gör det möjligt att analysera, följa upp och fatta löpande beslut för hur arbetslaget lyckas i implementeringen av sin arbetslagsgemensamma strategi, dvs. lagt grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. 4. Byggt upp en kompetens hur arbetslagsledare och skolledare ska utöva sitt pedagogiska ledarskap för arbetet med verksamhetsmålet. 5. Med utgångspunkt i arbetslagsledarna i varje arbetslag genom ett kollegialt lärande utvecklat en kompetens i arbetslaget för att utföra detta arbete (punkt 1-4). Genomförande I samarbete mellan skol- och barnomsorgsförvaltningen och Me University Utveckling AB genomfördes en kompetensutvecklingsprocess för organisationens skolledare och arbetslagsledare och/eller förstelärare. Kompetensutvecklingen omfattade ca 350 personer under läsåret 2014/2015. Deltagarna delades upp i två grupper för förskola och två grupper för grund- och grundsärskola. Innehåll Förskola Vad innebär KENT i praktiken Hur kan arbetslaget ta sig an arbetet med KENT? Förberedelse för arbetslagsutveckling. Att leda arbetslagsutveckling. Arbetslagens målgemenskap och mötesstrukturer Förskola, omvärld och uppföljning Skola Vad innebär KENT i praktiken Hur kan arbetslaget ta sig an arbetet med KENT? Förberedelse för arbetslagsutveckling. Att leda arbetslagsutveckling. Arbetslagens målgemenskap Arbetslagens mål och strategier Mötesstrukturer Uppföljning och analys RESULTAT Effektivitet (deltagarnas arbete under utbildningen) Förskola Deltagarna i kompetensutvecklingen anger att effektiviteten i utbildningen var mindre god i början då de upplevde otydlighet i struktur, syfte och mål vilket också visade sig i de uppföljningar som gjordes. Utifrån dessa förtydligades syfte och mål och deltagarna anger att effektiviteten ökade. Deltagarna lyfter fram att det varit bra med många olika arbetssätt eftersom alla har olika lärstrategier. Arbetssätt som deltagarna lyfter fram som effektiva är: Diskussionerna i den egna ledningsgruppen som skapat samsyn. Möten med andra förskolor för ett kollegialt lärande Konkreta exempel från både interna och externa aktörer Upplevelsen hos större delen av deltagarna är att utbildningen har bidragit till en målgemenskap (se bild 1). De som deltagarna anser varit mindre bra på utbildningen och försämrat effektiviteten är: Utnyttjandet av tiden med för många långa pauser Avsaknad av språkbruk kopplat till förskolan För mycket tid för egna diskussioner Skola Deltagarna i kompetensutvecklingen anger att effektiviteten i utbildningen var mindre god i början då de upplevde otydlighet i struktur, syfte och mål vilket också visade sig i de uppföljningar som gjordes. Utifrån dessa förtydligades syfte och mål och deltagarna anger att effektiviteten ökade. Deltagarna lyfter fram att det varit bra med många olika arbetssätt eftersom alla har olika lärstrategier. Arbetssätt som deltagarna lyfter fram som effektiva är: Att man fått vara aktiv i en skapande process Att det förts bra diskussioner i ledningsgruppen Att det varit bra med repetition Att det varit lagom intervall mellan träffarna så att man hunnit arbeta på hemmaplan De som deltagarna anser varit mindre bra på utbildningen och försämrat effektiviteten är: Att utbildningen genomförts på heldagar Att det varit otydlig struktur Att det varit för mycket repetition Att det borde funnits mer presentationsmaterial Mål Förskola Den självskattning som förskolecheferna har genomfört visar att övervägande del har utarbetat en målbild för vad arbetslaget vill uppnå med det entreprenöriella lärandet på 1-3 års sikt. Skola Den självskattning som rektorerna har genomfört visar att övervägande del har utarbetat en målbild för vad arbetslaget vill uppnå med det entreprenöriella lärandet på 1-3 års sikt. Det finns enstaka rektorer som uppger att arbetslagen inte har utarbetat en målbild. Förskola Den självskattning som förskolecheferna har genomfört visar att cirka en tredjedel har uppnått målet att utarbetet en arbetslagsgemensam strategi för hur de tänker leda barn till målet. Två tredjedelar anger att målet delvis är uppnått. Skola Den självskattning som rektorerna har genomfört visar att övervägande delen anser att målet delvis är uppnått däremot uppger ett fåtal rektorer att det inte finns en utarbetad arbetslagsgemensam strategi för hur de tänker leda eleverna till målet. Förskola Den självskattning som förskolecheferna har genomfört visar att två tredjedelar har utvecklat en mötesstruktur. En tredjedel anger att målet delvis är uppnått. Skola Den självskattning som rektorerna har genomfört visar att övervägande delen anser att de har utvecklat en mötesstruktur. En rektor uppger att det inte finns en mötesstruktur. Förskola Den självskattning som förskolecheferna har genomfört visar att övervägande del har byggt upp en kompetens hur arbetslagsledare och förskolechefer ska utöva sitt pedagogiska ledarskap för arbetet mot verksamhetsmålet. Skola Den självskattning som rektorerna har genomfört visar att övervägande del har byggt upp en kompetens hur arbetslagsledare och förskolechefer ska utöva sitt pedagogiska ledarskap för arbetet mot verksamhetsmålet. En rektor anger att kompetensen saknas. Arbetsglädje Förskola Deltagarna uppger att de uppfattat utbildningen som bra med medel till hög arbetsglädje där man haft ett tillåtande klimat i ledningsgruppen. Arbetsglädjen ökade med förståelsen och att utbildningens innehåll blev tydligare. Skola Deltagarna uppger att de haft relativ hög arbetsglädje i utbildningen. Arbetsglädjen beror enligt deltagarna på att utbildningen byggt på styrdokumenten och att man fått arbeta ihop (teamarbete) en ledningsgrupp genom aktiva diskussioner för att nå ett gemensamt mål. ANALYS OCH SLUTSATS Genomförandet byggdes i huvudsak upp som ett kollegialt lärande som leddes av skolledare och arbetslagsledare. I praktiken innebar det att varje skolledare tillsammans med sina arbetslagsrepresentanter genom handledning skapat en kompetensutvecklingsprocess. Detta arbetssätt har varit nytt för många av deltagarna och skapade förvirring under de första träffarna. Deltagarna uppger att förvirringen och avsaknad av tydlig agenda och presentationsmaterial i förhand påverkade effektiviteten negativt under hösten. Efterhand som deltagarna blev mer bekväma med arbetssättet, uppdrag och modeller förtydligades och presentationsmaterial gjordes uppger deltagarna att effektiviteten och arbetsglädjen ökade. Uppföljningen visar att utbildningen har bidragit till att övervägande del har utarbetat en målbild (mål 1) och har byggt upp en kompetens (mål 4). Det finns fler rektorer än förskolechefer som uppger att målen endast är delvis uppnådda. Möjliga förklaringar kan vara att skolan har mindre erfarenheter av att arbeta kring barn/elev fokuserade arbetslag och att en större andel nyanställda skolledare är rektorer. Däremot är resultatet för mål 2 och 3 inte lika högt men deltagarna uppger att en process har startat. Förklaringen är att kompetensprocessen i första hand varit en planering för ett arbete som ska genomföras i verksamheten med start hösten 2015. Deltagarna uppger att de har ett behov av att få förutsättningar på respektive enhet att göra färdigt sin planering i arbetslagen vad gäller strategier (mål 2) och mötesstrukturer (mål 3). Uppföljningen visar på en oro över att få övriga kollegor att förstå uppdraget och skapa samsyn kring det entreprenöriella lärandet. Detta innebär att skolledaren i sitt ledarskap och genom styrning- och ledningssystemet måste ge förutsättningar till arbetslagsledare att driva processen vidare i arbetslagen så att undervisningen stimulerar de entreprenöriella förmågorna. För att möta behovet kommer huvudmannen erbjuda all personal möjlighet till föreläsning inom ämnet. I huvudmannens planerade uppföljning behöver det säkerställas att mötestrukturer finns för att kontinuerligt analysera, följa upp och fatta löpande beslut samt att undervisningen kännetecknas av teamarbete, utmaningar och samarbete med omvärlden (Lackéus 2013). ÄRENDE Dnr UTBN 2015-00678 2015-09-14 Johny Duhr avdelningschef Tel. 0470-419 64 Utbildningsnämnden Godkännande av anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling Förslag till beslut Nämnden godkänner presenterat anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling. Nämnden hemställer hos KSOP om att intraprenaden vid Gustavslund avslutas. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade vid sammanträdet den 8 april 2015 om fortsatt konkurrensutsättningen av lokalvård. Förvaltningschefen fick i uppdrag att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet påbörja upphandlingen av lokalvårdsupphandling uppdelat på flera olika områden. Kraven i förfrågningsunderlaget ska redovisas i samband med annonseringen. Nuvarande avtal om lokalvård avslutas 2016-07-31. Tillkommande enheter såsom Elin Wägnerskolan och Pär Lagerkvistskolan ska ingå i upphandlingen eventuellt med senare start än 2016-08-01. Lokalvården på Gustavslundskolan ligger inom en intraprenad t.o.m. 2017-07-31. Intraprenaden övergick fr.o.m. 2015-01-01 till måltidsenheten inom kommunledningsförvaltningen. För att Gustavslundskolan ska kunna konkurrensutsättas måste intraprenaden sägas upp. Preliminär tidsplan för ny upphandling Nov 2015 Annons om upphandling Feb 2016 Beslut i utbildningsnämnden och tilldelningsbeslut Aug 2016 Igångsättning Ärendet var uppe för behandling den 7 oktober i utbildningsnämnden och återremitterades till utbildningsförvaltningen för vidare handläggning. Camilla Holmqvist förvaltningschef Johny Duhr avdelningschef 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-41994 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-10-07 § 154 Dnr 2015-00678 Godkännande av anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling Utbildningsnämndens beslut Ärendet återremitteras till utbildningsförvaltningen för ytterligare handläggning. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade vid sammanträdet den 8 april 2015 om fortsatt konkurrensutsättningen av lokalvård. Förvaltningschefen fick i uppdrag att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet påbörja upphandlingen av lokalvårdsupphandling uppdelat på flera olika områden. Kraven i förfrågningsunderlaget ska redovisas i samband med annonseringen. Nuvarande avtal om lokalvård avslutas 2016-07-31. Tillkommande enheter såsom Elin Wägnerskolan och Pär Lagerkvistskolan bör ingå i upphandlingen eventuellt med senare start än 2016-08-01. Förvaltningen för arbete och välfärd bedriver lokalvården på Teleborg Centrum och har visat intresse för att ta över lokalvården vid dessa nya enheterna. Lokalvården på Gustavslundskolan ligger inom en intraprenad t.o.m. 2017-07-31. Intraprenaden övergick fr.o.m. 2015-01-01 till måltidsenheten inom kommunledningsförvaltningen. För att Gustavslundskolan ska kunna konkurrensutsättas måste intraprenaden sägas upp. Preliminär tidsplan för ny upphandling Nov 2015 Annons om upphandling Feb 2016 Beslut i utbildningsnämnden och tilldelningsbeslut Aug 2016 Igångsättning Beslutsunderlag Protokollsutdrag från utbildningsnämndens arbetsutskott 2015-09-23 Tjänsteskrivelse Godkännande av anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling Ordförandens signatur Justerarens signatur Sida 1/0 Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden 2015-10-07 Yrkanden Ordförande yrkar på att ärendet återremitteras till utbildningsförvaltningen för ytterligare handläggning. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Ordförandens signatur Justerarens signatur Sida 2/0 Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN 2015-00823 2015-11-02 Sofie Thor avdelningschef Tel. 0470-41062 Utbildningsnämnden Skrivelse gällande utebliven barnpeng Förslag till beslut Utbildningsnämnden avslår skrivelsen med hänvisning till utredningen som visar att regelverket har följts. Bakgrund Ekorrbarnens förskola AB har lämnat in en skrivelse till utbildningsnämnden angående utebliven barnpeng för två barn under perioden juli-september 2015, se bilaga. Ärendet Utbildningsförvaltningen har haft ett möte med representant för Ekorrbarnens förskola för att diskutera ärendet. Vid det tillfället lämnades även underlag från förskolan in i form av skärmdumpar från vårdnadshavaren från Dexter och mail. Vid mötet informerade förvaltningen om utbildningsnämndens regelverk för resursfördelning och utbetalning till fristående verksamhet (antaget av skol- och barnomsorgsnämnden den 17 juni 2013). Regelverket anger dels att ingen ersättning utgår för barn som saknar schema vid mättidpunkten som är den 15:e varje månad, dels att inga retroaktiva justeringar görs. Detta gäller även för kommunala enheter. Undantag är dock om asylsökande barn har fått uppehållstillstånd men där uppgifterna från Skatteverket är införda i verksamhetssystemet vid mättidpunkten. Efter mötet har avdelningen för administration och service letat efter eventuella fel i Extens och Dexter och kartlagt hur hanteringen kring de berörda barnens scheman har sett ut. Scheman läggs in av vårdnadshavaren i Dexter och ändringarna måste godkännas av utsedd person på berörd förskola innan de börjar gälla. Samma rutiner kring scheman gäller även kommunala enheter. Vårdnadshavarens ändring av schema har godkänts av utsedd person på Ekorrbarnen. Olyckligtvis har ändringen inneburit att det saknas schema för den vecka då resursfördelningen sker, då det tidigare schemat upphörde att gälla den 13 september och det nya först börjar gälla från den 21 september. Den som godkänner scheman behöver säkerställa att det inte blir något glapp mellan scheman, om det inte är meningen att det ska vara så, exempelvis 1 (2) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-41994 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se ÄRENDE Dnr UTBN 2015-00823 2015-11-02 pga. ledighet. Det har således inte varit ett tekniskt fel i systemet som framförs i skrivelsen, utan orsaken är troligen ett handhavandefel eller ett misstag av antingen vårdnadshavare eller den som godkänner scheman på förskolan. Av nedanstående bild framgår start- och stoppdatum i Extens, baserat på ändringar gjorda i Dexter. Det är vidare enligt nämndens regelverk respektive förskolas ansvar, såväl kommunala som fristående enheter, att säkerställa att barnen har scheman vid resursfördelningstillfället. Detta innebär att förskolan måste vara aktiv och titta i Dexter för att säkerställa att alla placerade barn har godkända scheman i samband med körningen av resursfördelningen. Detta kan göras genom att man den 14:e eller 15:e i månaden tittar på placeringslistan. Det är möjligt att välja datum, så förskolan kan se scheman både framåt i tiden, men också hur det såg ut vid ett särskilt tillfälle. Enligt placeringslistan i Dexter per den 15 september framgår det tydligt att två barn saknade schema. Ställningstagande kring eventuell retroaktiv ersättning till Ekorrbarnen Eftersom resursfördelningen i september även avser månaderna juli och augusti handlar det om tre månaders ersättning, vilket såklart påverkar en liten förskola. Samtidigt är förvaltningens bedömning att nämndens regelverk kring ersättning inte kan frångås i detta fall. Det skulle i sådana fall innebära att alla enheter inte behandlas likvärdigt, såväl kommunala och andra fristående enheter. Alla har samma förutsättningar och regelverk att förhålla sig till och varje förskola måste ta sitt ansvar för att säkerställa att rätt uppgifter är registrerade. Camilla Holmqvist förvaltningschef Sofie Thor avdelningschef 2 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN 2015-00742 2015-11-04 Marcus Johansson verksamhetscontroller Tel. 0470-437 29 Utbildningsnämnden Internbudget 2016 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden fastställer internbudget 2016 med interna kontrollplaner samt verksamhetsplan 2017-2018 och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Det av kommunfullmäktige beslutade omvandlingstrycket motsvarande 0,6 procent genomförs inom samtliga verksamhetsområden. 3. Förvaltningschefen får i uppdrag att genomföra det av kommunfullmäktige beslutade effektiviseringskravet motsvarande 5,0 Mkr inom hela förvaltningens administration. 4. Av resurstillskottet tillförs grundskolans elevpeng 25,0 Mkr och timbidraget inom förskolan 5,0 Mkr. 5. Etableringsstödet ska i huvudsak nyttjas till landningsbanan, inskolningsstöd i förskolan, förberedelseklass och språkintroduktion. Särskild redovisning ska delges nämnden i årsbokslutet. Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har utarbetat riktlinjer för internbudgetarbetet. Nämnden ska senast vid november månads utgång fastställa internbudgeten. Fullmäktige har fastställt verksamhetsmål enligt lagen om god ekonomisk hushållning och om övergripande mål inom tio målområden. Dessa mål ska följas upp i delårsbokslutet per augusti och i årsbokslutet. En fördjupad ekonomisk prognos för perioden januari-april kommer att behandlas på utbildningsnämndens sammanträde i maj. Nyckeltal ska användas för att kunna göra en bedömning av måluppfyllelsen av respektive målområde. I nämndens internbudget finns fem målområden rubricerade. De fem målområdena täcker in hela utbildningsnämndens huvuduppdrag. Arbete och företag, Stöd och omsorg, Trygghet och säkerhet, Demokrati och mångfald integreras i målområdet Barn och utbildning. Målområdet Bygga och bo 1 (3) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-41994 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN 2015-00742 2015-10-22 integreras inom Ekonomi och effektivitet. Samtliga målområden redovisas enligt mall och riktlinje för utbildningsnämndens delårs- och årsbokslut. Nämnden har beslutat om nya ekonomi- och verksamhetsstyrningsprinciper. Styrning och uppföljning av resurserna kommer att ske per verksamhetsform. Internbudgeten tydliggör koppling mellan verksamhetsmål, strategier, nyckeltal och uppföljning. Principerna ska även sammankoppla verksamhet-, personal- och ekonomiperspektiven. Färre och mer systematiskt valda nyckeltal har utarbetats. Uppföljning och bedömning av om resultaten är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om görs i delårs- och årsbokslutet. Nämnden erhöll ett resurstillskott från fullmäktige motsvarande 71,1 Mkr jämfört med budget 2015. Detta tillskott avser kompensation för demografi, satsning inom förskola och grundskola där storleken på grupperna ska minska och personaltätheten anpassas. Demografiutvecklingen medför även nya lokalbehov och upprustning av befintliga lokaler. Med bakgrund av detta har fullmäktige kompenserat nämnden för ökade lokalhyror under 2016 motsvarande 8,8 Mkr. I nämndens internbudget avsätts 50,5 Mkr till demografisk utveckling och lokalhyresförändringar. Resterande tillskott motsvarande 30,0 Mkr avsätts för att stärka timbidraget i förskolan och elevpengen i grundskolan. Omvandlingstrycket uppgår till 0,6 procent för alla utom kommunstyrelsen där besparingen ska vara 1,2 procent. För utbildningsnämnden motsvarar omvandlingstrycket en anpassning på 9,9 mkr. Nämnden ska fortsatt effektivisera administrationen motsvarande 5,0 mkr till följd av sammanslagning till ny utbildningsförvaltning. Tilläggsanslag för löneökningar 2016 kommer att tillföras nämndens budgetram. Under 2016 kommer kommunen att få en högre ersättning för etablering och introduktion för nyanlända personer genom det statliga etableringsstödet. Utbildningsnämnden erhåller från och med 2016 90 % av de medel som berör barn och ungdomar. 2 (3) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN 2015-00742 2015-10-22 Beslutet skickas till För kännedom Kommunstyrelsen Camilla Holmqvist förvaltningschef Sofie Thor avdelningschef 3 (3) INTERNBUDGET för utbildningsnämnden med verksamhetsplan för 2017–2018 2016 Version till AU Internbudget 2016 Antagen av utbildningsnämnden 2015-11-11 Utbildningsnämnden Innehåll Centrala begrepp i dokumentet ....................................................................................................... 3 1. Ordförandes inledning ................................................................................................................. 4 2. Omvärldsanalys ........................................................................................................................... 5 3. Växjö kommuns utgångspunkter ................................................................................................. 7 3.1 Verksamhetsidé ................................................................................................................. 8 4. Nämndens uppdrag och styrning ................................................................................................. 9 5. Mål och strategier ...................................................................................................................... 11 5.1 Målområde – Barn och utbildning ...................................................................................... 12 5.1.1 Trygghet och trivsel ..................................................................................................... 12 5.1.2 Stöd och stimulans ....................................................................................................... 13 5.1.3 Utveckla förmågor så långt som möjligt ...................................................................... 14 5.1.4 Kreativitet, engagemang och nyfikenhet ...................................................................... 15 5.1.5 Fördjupat och dokumenterat analysarbete.................................................................... 15 5.2 Målområde – Uppleva och göra .......................................................................................... 16 5.2.1 Fritidsgårdsverksamhet ................................................................................................ 16 5.2.2 Kulturskolan ................................................................................................................. 16 5.3 Målområde – Växjö kommun som arbetsgivare ................................................................. 18 5.3.1 Kompetensförsörjning .................................................................................................. 18 5.3.2 Hållbart arbetsliv .......................................................................................................... 19 5.4 Målområde - Ekonomi och effektivitet ............................................................................... 20 5.4.1 Budget inom tilldelad ram ............................................................................................ 20 5.4.2 Effektivitet .................................................................................................................... 21 5.4.3 Driftredovisning, Mkr .................................................................................................. 21 5.4.4 Investeringsredovisning, Mkr....................................................................................... 22 5.4.5 Resurstillskott demografi ............................................................................................. 22 5.4.6 Större investeringar ...................................................................................................... 23 5.4.7 Budgetanpassningar ..................................................................................................... 23 5.4.8 Fördelning av resurstillskott och socioekonomisk ersättning ...................................... 24 5.4.9 Ekonomistyrningsprinciper .......................................................................................... 25 5.4.10 Budgetproposition – statsbidrag ................................................................................. 25 5.5 Målområde – Miljö, energi och trafik ................................................................................. 25 5.5.1 Minskning av kemikalier i verksamheten .................................................................... 26 5.5.2 Kemikaliefri vardag i förskolan ................................................................................... 26 5.5.3 Avveckling av fossila bränslen .................................................................................... 27 6. Bilagor ....................................................................................................................................... 29 Bilaga 1. Sammanställning av utbildningsnämndens uppföljningar 2016 ................................ 29 Bilaga 2. Utbildningsnämndens interna kontrollplan för 2016 ................................................. 30 Bilaga 3. Övergripande intern kontrollplan för 2016 ................................................................ 32 Bilaga 4. Övergripande Intern kontrollplan ekonomiska transaktioner 2016 ........................... 33 Version till AU Centrala begrepp i dokumentet Där det skrivs … … alla nivåer menas huvudman, skolledare, arbetslag, pedagoger … verksamheter menas förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, pedagogisk omsorg, kulturskola och fritidsgård … medarbetare menas alla medarbetare oavsett befattning, om inte annat anges … skolledare menas förskolechefer och rektorer … barn och elever menas nämndens alla verksamheter. … barn menas förskola, pedagogisk omsorg … elever eller skola menas förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola gymnasieskola och gymnasiesärskola Version till AU 1. Ordförandes inledning I Växjö kommun erbjuder alla förskolor och skolor en utbildning som utvecklar varje barns och elevs kunskaper och förmågor. Utbildningsnämndens sammanhållna verksamhet som bedrivs i ett helhetsperspektiv från 1 till 20 år skapar förutsättningar för detta oavsett driftsform. Utbildningens kvalitet ska vara hög genom hela skolsystemet. För att kunna nå goda resultat, erbjuda en likvärdig och inkluderande verksamhet behöver prioriteringar definieras och följas upp med utvärderingar. Ett aktivt värdegrundsarbete, där alla barn, elever och medarbetare är trygga och vet vilken roll och ansvar de har, och målgemenskap har avgörande betydelse för utbildningens kvalitet. All utbildning ska ta tillvara individens kreativitet, engagemang och nyfikenhet. Det skapar tillsammans med upplevelse av trygghet, trivsel och studiero förutsättningar för att barn och elever ska kunna utveckla sina kunskaper och förmågor samt livslång lust att lära. Alla barn och elever ska inkluderas i verksamheten och få goda förutsättningar för sin skolgång. En likvärdig utbildning nås genom att barn och elever tidigt ges det stöd och den stimulans som de behöver och genom att det finns höga förväntningar på alla. Barn och elever som har enkelt att lära ska stimuleras och utmanas för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Barn- och elevhälsan arbetar förebyggande och generellt och riktar sig även till enskilda barn och elever. Barn- och elevgruppers storlek ska vara anpassade så att förutsättningar finns att stödja utveckling och lärande i en trygg och säker arbetsmiljö. En förutsättning för hög kvalitet i verksamheten är kompetenta och professionella pedagoger som fortlöpande får kompetensutveckling baserad på forskning och beprövad erfarenhet. I förskolan prioriteras språkförståelse och språkmedvetenhet. I grundskolan garanteras det stöd och de insatser eleven behöver för att kunna läsa, skriva och räkna innan slutet av årskurs 3. Gymnasieskolan fortsätter att utveckla sin samverkan med närings- och arbetsliv samt samhället i övrigt så att eleverna blir anställningsbara nu och på sikt. Barn, elever och medarbetare i Växjö kommun ska ha likvärdig kompetens och tillgång avseende digital teknik. Verksamhetens behov av skickliga pedagoger, skolledare och chefer ger medarbetarna karriärmöjligheter till anställningar som exempelvis förstelärare, mentor och chefskap. Genom att Växjö kommuns förskolor och skolor kännetecknas av hög kvalitet, och genom att lärarstudenter och praktikanter tas väl om hand i våra verksamheter, säkras kompetensförsörjningen av medarbetare och chefer. Växjö kommun är attraktiv att bo och arbeta i. Växjö växer och tar steget från en stor småstad till en liten storstad vilket innebär möjligheter och nya utmaningar för utbildningsnämnden. Behovet av verksamhetslokaler ökar i takt med antalet barn och elever. Behovet möts genom goda strukturer och rutiner för planering av nya förskolor och skolor. De fristående förskolorna och skolorna spelar stor roll för mångfalden och valfriheten i Växjö, både för barn och elever, vårdnadshavare samt personal. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen – låt oss tillsammans skapa en hållbar utbildning för Växjö kommuns alla barn och elever, från 1 till 20 år. Version till AU 2. Omvärldsanalys Källa: Kairos Future, omvärldsanalys och framtidsstrategi Omvärldsanalys handlar om att skapa beslutsunderlag för att förstå förändringar i omvärlden och hur förutsättningarna ser ut framöver. Invärlden är den egna organisationen som utbildningsnämnden själv styr. Närvärlden omfattar den del som nämnden har inflytande över men inte beslutar om, i vårt fall Växjö kommun som geografiskt område med invånare, företag och verksamheter samt regionen i stort. Förändringar i omvärlden kan man som enskild organisation inte styra eller påverka – man kan bara förhålla sig till dem. De senaste årens debatt om situationen i svensk skola, med bland annat akut lärarbrist och sjunkande kunskapsnivåer, har gjort skolan till en högt prioriterad politisk fråga. Likvärdig skola är idag en utmaning såväl nationellt som lokalt, vilket inte minst uppmärksammades i OECD:s rapport om svensk skola 2015. I rapporten betonas vikten av stärkt styrning och ansvarsutkrävande med fokus på förbättring. För att kunna fokusera på förbättring behöver utbildningsnämnden ha goda uppföljningar och genomarbetade analyser som visar på hur det går och vad som bör göras annorlunda, från resurstilldelning till val av utvecklingsområden. Nytt och innovativt tänkande behövs för att möta våra barn, elever och ungdomar och stimulera till lust för lärande. Det gäller att anpassa utbildningen till nutiden där kritiskt tänkande, problemlösning, kreativitet och innovation, kommunikation och samarbete är förmågor att stimulera och utveckla inom våra verksamheter. Nationellt sker en mängd satsningar på skolan och det finns en samstämmighet om att ökade resurser till skolan är nödvändiga. I stället för generella statsbidrag blir allt fler specialdestinerade, riktade statsbidrag vilket kräver mer administration och motprestation i form av anpassning av verksamhet. För att få kontinuitet och stabilitet i förändringsarbetet behöver satsningar och statsbidrag knytas till utbildningsnämndens pågående och planerade arbete utifrån identifierade utvecklingsområden. Till följd av oroligheter i omvärlden är många människor på flykt vilket kräver beredskap för att kunna ta emot asylsökande barn och elever. Barn och elever med kort tid i Sverige behöver ha de bästa förutsättningarna för att inkluderas, tillägna sig svenska språket och kunna fortsätta sin kunskapsutveckling utan att tappa fart. Höga förväntningar och att alla lärare har ett språkinriktat arbetssätt kommer alla barn och elever till del. Enligt befolkningsprognosen (se målområdet Ekonomi och effektivitet) ökar antal barn i förskolan och skolan i Växjö kommun under den kommande perioden. Det kommer att ställa höga krav på planering av verksamheterna och de resursbehov i form av personal och lokaler som följer. Rekryteringsbehoven av personal kommer att vara omfattande till följd av ökat barn- och elevantal och pensionsavgångar samtidigt som konkurrens om personalen kommer att vara stor. Version till AU Att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en attraktiv arbetsmiljö kommer bli allt viktigare i konkurrensen om kompetenserna i framtiden. Att lärarna är den enskilt viktigaste komponenten för barnens och elevernas utveckling har konstaterats i en mängd forskningsrapporter. Det pedagogiska ledarskapet med tydlig vision och förmåga att förmedla och möjliggöra visionen behöver genomsyra hela styrkedjan. Version till AU 3. Växjö kommuns utgångspunkter Växjö ska vara en välkomnande kommun som ger möjlighet för människor att förverkliga sina livsdrömmar. Det gäller såväl unga, vuxna, pensionärer, nya svenskar som studenter från när och fjärran. Växjö ska vara en kommun där medborgare trivs och känner stolthet. En tillväxtregion med ett snabbt växande, högt rankat universitet och en stark entreprenörsanda som genomsyrar utbildningsväsendet och arbetsmarknaden skapar förutsättningar för detta. Växjö växer och kommunen kommer att ha 90 000 invånare under 2017/2018. Vi skapar förutsättningar för en dynamisk stad och för tillväxt i hela kommunen. Växjö ska vara en kommun med en långsiktig hållbar utveckling som söker medborgarnas engagemang för att bygga det goda samhället. Kommunens verksamhet ska präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Växjö kommun är internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Varumärket Europas grönaste stad, skapar förväntningar i och utanför Växjö, detta ställer krav på att tydliga miljöhänsyn tas i politiska beslut och att Växjö är snabbare i omställningen till ett hållbart samhälle än andra platser i omvärlden. Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktigt mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Alla fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är mål för att Växjö kommun ska ha en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Version till AU 3.1 Verksamhetsidé Vår vision är en hållbar utbildning för barn och elever från 1 till 20 år. Att utvecklas från nyfiken kreativ ettåring till kunnig engagerad 20-åring som är utrustad för ett vuxet liv, såväl i vidare studier, i yrkeslivet som i samhället i övrigt. Vi bedriver därför en sammanhållen verksamhet för barn och elever med ett helhetsperspektiv från 1 till 20 år. Det ger en ökad måluppfyllelse för barn och elever i Växjö kommun, effektivare resursutnyttjande samt minskade kompensatoriska insatser tack vare ett systematiskt arbete med tidiga insatser. Växjö kommuns barn och elever får en modern, kvalitativ och likvärdig utbildning så att de kan nå så långt som möjligt i sin utveckling som person och i sin kunskap. De får utveckla hela sin potential och sina talanger för att bli det som de drömmer om. Att nå optimal kunskapsutveckling är att nå så långt som möjligt utifrån just sina förutsättningar med rätt utmaningar, kunskap, stöd och hjälp i en trygg miljö. Barn och elever i vår verksamhet ges möjlighet att nå höga resultat för att kunna välja den utbildningsväg och den karriärväg de vill inför framtiden. De avslutar sin utbildning hos oss med stort självförtroende och djup insikt om vilka kunskaper, förmågor och kompetenser de utvecklat för att bidra i utvecklingen av vårt samhälle i entreprenöriell och demokratisk anda. En hållbar utbildning ger eleven tilltro till sitt eget lärande och sin egen förmåga då de ställs inför kommande utmaningar i ett vuxet liv. Samsynen mellan verksamhetsformer för att skapa positiva övergångar gör att eleverna ständigt utvecklas från att de är 1 till 20 år. Framgångsstrategier för ett hållbart lärande är en tydlig målgemenskap för hur vi når en hög måluppfyllelse, en värdegrund och kunskapssyn där alla ges samma möjligheter att lyckas oavsett bakgrund, en trygg och trivsam arbetsmiljö, lärprocesser som bygger på forskning och beprövad erfarenhet samt ett kollegialt lärande i en professionell yrkeskår. Det goda ledarskapet på alla nivåer är en avgörande faktor för att nå våra mål. Ett välutvecklat systematiskt kvalitetsarbete i en tydlig styrkedja ger kunskap om kvaliteten på utbildningen. Beslut om åtgärder för utveckling och omprioriteringar av resurser görs utifrån grundliga analyser och skapar en effektiv organisation för det hållbara lärandet. Omvärldsbevakning, framtidsspaning, nätverk såväl lokalt, nationellt som internationellt samt ett brett forskningsperspektiv är självklara grunder för vår utveckling och flexibilitet utifrån förändringar i omvärlden. Vi är öppna mot omvärlden samt i dialog med myndigheter, näringsliv och forsknings- och utvecklingscentra. Växjö ska ses som en framstående skolkommun i Sverige med mycket goda resultat på hållbart lärande för kommunens alla barn och elever. Version till AU 4. Nämndens uppdrag och styrning Utbildningsnämndens verksamhet omfattar de lagstadgade verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Dessutom ingår Kulturskolan och fritidsgårdsverksamheten. Den budgetram som utbildningsnämnden förfogar över omfattar kostnaderna för samtliga i Växjö kommun folkbokförda barns och elevers utbildning oavsett skol- och driftsform. De fristående förskolorna och skolorna har egna huvudmän och styrelser. Utifrån skollagen har nämnden ett ansvar att utöva tillsyn över fristående förskolor och fritidshem samt insyn i fristående skolor för att säkerställa alla barns och elevers rätt till likvärdig utbildning. D kommunala förskolorna och grundskolorna är organiserade i fem områden och ett område omfattar gymnasieskolor. Arbetet inom varje område leds av en områdeschef. Katedralskolan drivs som en kommunal intraprenad där intraprenadchefen är underställd verksamhetschef, liksom de sex områdescheferna. För att nämndens verksamheter ska fungera effektivt finns en tydlig ansvarsfördelning mellan politisk nivå och verksamhetsnivå. Den politiska nivån beskriver vad den vill uppnå och när i tiden detta ska vara genomfört. Den förklarar också varför och gör prioriteringar i ett långsiktigt perspektiv. Verksamhetsnivån tar fram beslutsunderlag, verkställer beslut och utför det operativa arbetet utifrån professionen baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Modellen nedan visar hur uppdrag och uppföljning styrs mellan de olika nivåerna i organisationen för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av utbildningen mot de nationella och kommunala målen. Styrdokument, såväl nationella som kommunala, har en direkt påverkan på skolledarna i deras roll som chefer för verksamheten. Version till AU Med hjälp av uppföljning och utvärdering som verktyg fastställer nämnden uppnådd måluppfyllelse utifrån statliga och kommunal mål. Genom att fortlöpande via kvantitativa och kvalitativa metoder följa upp och jämföra resultat med andra kommuner identifieras framgångar och utvecklingsområden. Uppföljningen ska ge signaler som kan komma att innebära förändringar i kommande mål och budget. Rektorer och förskolechefer ansvarar för att det finns strukturer och rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå och att lärare, förskollärare, övrig personal, barn, elever och vårdnadshavare medverkar i arbetet. För att kunna följa upp det systematiska kvalitetsarbetet ska det dokumenteras på alla nivåer. Till styrkedjan hör också en mötesstruktur bestående av operativa möten och behovsmöten. Denna mötesstruktur är grunden för kommunikationsvägarna som finns mellan varje nivå. Utbildningsnämndens bokslut sker genom en ekonomisk prognos från och med januari till och med april, delårsrapport augusti och årsrapport som ligger till grund för kommunfullmäktiges årsredovisning. Version till AU 5. Mål och strategier Övergripande mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är beslutade av kommunfullmäktige. Utbildningsnämndens verksamhetsmål utgår från huvuduppdraget som är att bedriva utbildning och omsorg enligt skollagen. Utbildningsnämnden svarar upp mot kommunfullmäktiges mål och riktlinjer enligt kommunallagen genom den struktur med fem målområden som förklaras av modellen nedan. De fem målområdena täcker in hela utbildningsnämndens huvuduppdrag. Strategier och förklaringar för övriga målområden ryms inom målområdena Barn och utbildning samt Ekonomi och effektivitet i syfte att skapa en målgemenskap. Samtliga målområden kommer att redovisas enligt mall och riktlinje för utbildningsnämndens delårs- och årsbokslut. Modell för utbildningsnämndens målstruktur i kapitlet 5. Mål och strategier Version till AU 5.1 MÅLOMRÅDE – BARN OCH UTBILDNING Övergripande mål 1. Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. 2. Barn och ungdomar ska ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nämndens verksamhetsmål Andelen föräldrar i förskolan som upplever att verksamheten förbereder barnen på ett bra sätt för fortsatt utveckling och lärande ska vara minst 95 procent. Alla elever ska klara kunskapskraven i årskurs 3. Andel barn med kort vistelsetid, fyra år, som har godkända betyg ska öka. Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka. Gymnasieelever ska uppnå goda resultat. Andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år ska öka och andelen elever med gymnasieexamen ska öka procentuellt. Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras kreativitet, engagemang, nyfikenhet förstärks och utvecklas. Ett fördjupat och dokumenterat analysarbete på alla nivåer leder till slutsatser som ligger till grund för att uppnå detta. 5.1.1 Trygghet och trivsel Strategi Alla verksamheter är välkomnande och har ett aktivt värdegrundsarbete där alla barn, elever och medarbetare tar ett gemensamt ansvar bidrar till trygghet och trivsel. Barns, elevers och vårdnadshavares synpunkter tas tillvara för att vidareutveckla utbildningen. Förtydligande: Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden i alla verksamheter. Alla verksamheter präglas av bra service, insyn och bemötande till medborgare, kollegor och chefer. Pojkar och flickor, barn och elever, har likvärdiga villkor och känner sig trygga i att alla människors lika värde respekteras. Genom kompetensutveckling har alla skolledare kunskap för att i varje verksamhet bedriva ett målinriktat och systematiskt arbete utifrån skollagen för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar och diskriminering. Det finns rutiner för anmälan av kränkande behandling och klagomålshantering. Vuxennärvaro även på icke-lektionstid och en god kommunikation mellan lärare och elever samt nära samverkan med andra myndigheter bidrar till en tryggare och säkrare skolvardag. Alla enheter har säkerhetsrutiner för att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö. Utifrån ålder och mognad har barn och elever både reellt och formellt inflytande på utbildningen och får fortlöpande information om frågor som rör dem. Vårdnadshavare erbjuds möjlighet till inflytande över utbildningen. Version till AU Nyckeltal Andel barn och elever som känner trygghet Uppföljning Brukarenkät alla verksamhetsformer Verksamhetsuppföljning i alla verksamhetsformer 5.1.2 Stöd och stimulans Strategier Genom inkluderande lärprocesser ger medarbetarna barn och elever utvecklingsmöjligheter och stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Förtydligande: Utbildningsnämndens verksamheter organiseras så att alla barn och elever erbjuds stimulans och utvecklingsmöjligheter utifrån sin förmåga. Barn och elever med särskilda behov uppmärksammas tidigt och får det stöd och stimulans som krävs. Alla pedagogers kompetens i att undervisa barn och elever i behov av stöd vidareutvecklas så att barn och elever kan utveckla sina förmågor så långt som möjligt genom ett inkluderande förhållningssätt. Landningsbana Växjö tar emot alla nyanlända barn, ungdomar och deras vårdnadshavare i perioder om fyra veckor. Nyanlända inkluderas i verksamheten genom de tre stegen - mottagande, tid i förberedelseklass och successiv övergång till ordinarie klass. Eleverna får ökad undervisning i svenska eller svenska som andraspråk och i övrigt den undervisning och den studiehandledning som behövs utifrån en kontinuerlig kartläggning. Barn- och elevhälsan arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Barn- och elevhälsan är generell men riktar sig även till enskilda barn och elever. Förtydligande: För barn- och elevhälsans insatser finns det tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Det förutsätter samverkan och att man ser till hela situationen för det enskilda barnet. Barn- och elevhälsoteamen har formell kompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utifrån skollagens uppdrag och upprättar enhetsvis tillsammans med övrig personal barn- och elevhälsoplaner under skolledarnas ledning. Barn- och elevhälsoplanerna följs upp och utvärderas årligen som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet och för att identifiera utvecklingsområden. Riktlinjer för tilläggsbelopp avseende barn och elever med omfattande behov av stöd implementeras. Utbildningsförvaltningen samverkar med andra förvaltningar kring långsiktiga och hållbara projekt i syfte att stödja barn och elever ur ett helhetsperspektiv, exempelvis Navigatorcentrum som är riktat till ungdomar mellan 1624 år och som inte går i skolan eller arbetar. Skolledarna ansvarar utifrån givna ramar för att barn- och elevgrupper är anpassade så att förutsättningar finns för att stödja barns och elevers utveckling och lärande. Förtydligande: I förskolan och lågstadiet minskar storleken på grupperna i syfte att höja kvalitén och för att ge varje pedagog mer tid för varje barn och elev så att de utvecklas så att de kan utveckla hela sin potential. Nyckeltal Andel barn och elever som känner att de får det stöd som krävs Andel barn och elever som känner att de får den stimulans som krävs Version till AU Uppföljning Brukarenkät alla verksamhetsformer Verksamhetsuppföljning i alla verksamhetsformer Uppföljning av det riktade elevbidraget i förberedelseklass samt den utökade elevpengen i språkintroduktion 5.1.3 Utveckla förmågor så långt som möjligt Strategier Alla medarbetare arbetar för att utveckla barns och elevers förmågor så långt som möjligt så att de ska kunna studera vidare, bidra i yrkeslivet och samhället i övrigt. Förtydligande: I förskolan förbereds barnen för fortsatt utveckling och lärande med fokus på den språkliga förmågan. I de tidiga skolåren stimuleras alla elevers förmågor så att de innan slutet av årskurs tre kan läsa, räkna och skriva för att öka varje elevs måluppfyllelse i fortsatt skolgång. All personal kompetensutvecklas angående Skolverkets förtydligande i läroplanen kring förskoleklassens och fritidshemmets syfte och innehåll samt övergången mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Insatsen ”Resultat i fokus” i årskurs 7-9 bidrar till att identifiera och planera åtgärder på individ-, grupp- och enhetsnivå som leder till ökad måluppfyllelse. Elever som enkelt når kunskapskraven erbjuds att studera i högre undervisningstempo och i särskilda miljöer. Goda övergångar mellan alla stadierna och verksamhetsformerna vidareutvecklas för att ge en pedagogisk samsyn i ett 1-20-perspektiv. Studie-och yrkesvägledning ges på ett individanpassat, systematiskt och långsiktigt sätt. Elevers förmågor inom teknik och naturvetenskap stärks och utvecklas genom satsningar på kunskaps- och samverkansnoder såsom Fagrabäckskolans NoT-inriktning och etablering av Teknikens hus. Barn, elever och vårdnadshavare informeras fortlöpande om barnets eller elevens utveckling för att gemensamt kunna ta ansvar och skapa de bästa möjliga förutsättningarna för utveckling och lärande. Kultur i förskola och skola stärker barn och elever till att värdesätta och utveckla sitt eget skapande genom att de utvecklar olika uttrycksformer. Digital kompetens utvecklas i utbildningen och leder till ett framgångsrikt lärande i ett digitaliserat samhälle. IT är därför ett pedagogiskt och funktionellt verktyg i verksamheten vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen och andra insatser. Förtydligande: Med utgångspunkt i Växjö kommuns IT-strategi har barn och elever likvärdig tillgång och kompetens som leder till att digital teknik används som verktyg i deras lärande. Barn, elever och personal har ett digitalt innanförskap i fråga om tillgång till och kompetens om digitala verktyg. Som ett led i att utveckla en till en-satsningen i grundskolan görs en medveten satsning på lärplattor i årskurs 4-9. Barn och elever har digital studieteknik så att de efter genomgången utbildning kan använda digital teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Nyckeltal Andelen elever i grundskolans årskurs 3 som uppnår kunskapskraven i svenska/svenska som andraspråk, matematik samt i natur- och samhällsorienterande ämnen Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen/kurser i grundskolans årskurs 6 och 9 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Genomsnittlig betygspoäng och grundläggande behörighet till högskola och universitet för gymnasieskolans avgångselever Uppföljning Verksamhetsuppföljning i alla verksamhetsformer Uppföljning av likvärdig tillgång och kompetens gällande digitala verktyg i årskurs 4-9 Version till AU 5.1.4 Kreativitet, engagemang och nyfikenhet Strategi En etablerad målgemenskap innebär att all utbildning inom utbildningsnämndens verksamheter bygger på ett entreprenöriellt lärande i all undervisning så att barns och elevers kreativitet, engagemang och nyfikenhet förstärks. Förtydligande: Alla verksamheter har upprättat en målbild och strategier för vart och hur man vill leda barn och elever på 1-3 års sikt på enhets- och arbetslagsnivå. Entreprenöriellt lärande uppstår genom att forma lärprocesser där barns och elevers målsättningar integreras med verksamheternas målsättningar, samt att undervisningen innehåller teamarbete, utmaningar och samarbete med omvärlden. Entreprenöriellt lärande innebär att barn och elever lär sig genom att använda kunskap för att skapa värde för sig själv och andra. Barn och elever får genom en sådan undervisning inflytande över sin utbildning och inblick i arbetsliv och närsamhälle. I grundskolan stärks arbetet med ung företagsamhet (UF). Nyckeltal Andel barn och elever som upplever att deras engagemang, kreativitet och nyfikenhet förstärks och utvecklas. Uppföljning Brukarenkät alla verksamhetsformer Verksamhetsuppföljning i alla verksamhetsformer 5.1.5 Fördjupat och dokumenterat analysarbete Strategi Huvudman och alla enheter har strukturer och rutiner för systematiskt kvalitetsarbete. Förtydligande: I alla verksamhetsformer finns strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat följs upp, analyseras och bedöms i förhållande till de nationella målen. Underlagen som genom detta tagits fram används för att i dialog mellan styrkedjans olika nivåer identifiera utvecklingsområden. För att utveckla kvaliteten i verksamheten och för att öka måluppfyllelsen planeras och genomförs insatser inom de identifierade utvecklingsområdena. Version till AU 5.2 MÅLOMRÅDE – UPPLEVA OCH GÖRA Övergripande mål 1. Växjös profil som idrottskommun förstärks genom ett brett utbud av olika typer av motions- och idrottsanläggningar för elitoch breddidrott med god geografisk spridning. 2. Växjö kommun ska stärka och utveckla kulturellt entreprenörskap med bredd- och spetskultur. 3. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och ett brett kulturutbud. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nämndens verksamhetsmål Se målområdet Barn och utbildning Andelen ungdomar som är aktiva på sin fritid ska öka 5.2.1 Fritidsgårdsverksamhet Strategi Fritidsgårdsverksamheten är välkomnande och erbjuder alla Växjö kommuns ungdomar meningsfull och utvecklande fritid både under skoldagen och på deras fria tid. Förtydligande: Fritidsgårdsverksamheten bidrar till ökad trygghet och erbjuder aktiviteter i syfte att stimulera till upplevelser och nyfikenhet. Verksamheten erbjuder ungdomarna en möjlighet att tillhöra en social struktur genom möten och kontaktnät. Ett demokratiskt arbetssätt ger ungdomarna möjlighet till ansvar och delaktighet för planering och genomförande av verksamhet och arrangemang. Nyckeltal Antal kommunövergripande arrangemang som erbjuds ungdomar genom fritidsgårdsverksamheten Besöksantal i fritidsgårdarnas öppna verksamhet Uppföljning Enkäter och intervjuer kopplade till utbildningsnämndens verksamhetsmål i fritidsgårdsverksamheten. Uppföljning om fritidsgårdsverksamhetens uppdrag och innehåll 5.2.2 Kulturskolan Strategi I Kulturskolans verksamhet får barn och elever möjlighet att uppleva, prova och utveckla sin förmåga att skapa och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer. Förtydligande: Kulturskolans verksamhet utvecklas och breddas så att alla barn och elever får ta del av estetisk verksamhet och uppleva professionell scenkonst både under och efter skoltid. Verksamhetens kvalitet synliggörs och stärks genom det systematiska kvalitetsarbetet. Version till AU Nyckeltal Antal sökande och andel antagna till kulturskolan inför nytt läsår Antal kurser som kulturskolan erbjuder ska öka Uppföljning Brukarenkät Uppföljning av Kulturskolans uppdrag och innehåll Version till AU 5.3 MÅLOMRÅDE – VÄXJÖ KOMMUN SOM ARBETSGIVARE Övergripande mål 1. Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare. 2. En samlad personalpolitik, kvalitetssäkrad rekrytering, god ledarförsörjning, aktivt hälsoarbete och en stor delaktighet bidrar till hög attraktivitet. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nämndens verksamhetsmål Växjö kommun ska ha friska medarbetare. Sjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Den etniska mångfalden bland kommunens anställda ska öka, i synnerhet chefsnivå. Växjö kommun ska ha goda chefer och ledare. 70 procent av cheferna ska ha minst 75 i medarbetarnas utvärdering av ledarskapet. Fler ska utnyttja friskvårdsbidraget. Se målområdet Barn och utbildning 5.3.1 Kompetensförsörjning Strategi En god kompetensförsörjning är en förutsättning för att uppnå nämndens verksamhetsmål. Kompetensförsörjningen kräver ett arbete på alla nivåer som bidrar till att goda medarbetare väljer att stanna kvar i verksamheten samtidigt som nya medarbetare rekryteras. Nämndens personalpolitiska arbete bidrar till medarbetarnas personliga utveckling, kreativitet och engagemang. Förvaltningen erbjuder medarbetarna kompetensutveckling och möjligheter till utmaning/avancemang utifrån verksamhetens behov av skickliga medarbetare och chefer. Förtydligande: Utbildningsförvaltningen tog under hösten 2015 fram en strategi för kompetensförsörjning. Denna baseras på de strategier som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram för att möta rekryteringsutmaningen. De nio strategierna är: Använda kompetensen rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, utnyttja tekniken, marknadsför jobben och underlätta lönekarriär genom exempelvis ökad lönespridning. Inom varje strategi finns insatser som ska genomföras. Under 2016 prövas en kommungemensam rekrytering av vikarier. Kompetensutveckling sker genom interna utbildningsinsatser inom enheten eller området samt genom Skolverkets olika kunskapslyft. Utbildning till speciallärare eller specialpedagog är en möjlighet till avancemang. Förvaltningen anställer fler speciallärare och det kräver att anställd personal stimuleras att läsa vidare till speciallärare. Ledarförsörjningen är en viktig del i syfte att säkerställa en skarpare organisation. Arbetet bedrivs till stora delar centralt inom Växjö Kommun. Utbildningsförvaltningen deltar aktivt i detta arbete. Hösten 2015 påbörjades en intern utbildning för blivande skolledare och den slutförs våren 2016. Version till AU Nyckeltal Andel legitimerade lärare och förskollärare Uppföljning Uppföljning av utbildningen för blivande skolledare. 5.3.2 Hållbart arbetsliv Strategi Nämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. Medarbetare och chefer i utbildningsförvaltningen är aktiva i, och tar ansvar för, arbetet att skapa en god arbetsmiljö på sin arbetsplats. Förtydligande: Att känna delaktighet och få möjlighet till inflytande är en viktig del i att skapa ett hållbart arbetsliv. Implementering av överenskommelse om samverkan i utbildningsförvaltningen fortsätter under 2016. Utbildningsförvaltningen påbörjade hösten 2015 en utbildningsinsats gällande systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att kvalitetssäkra de insatser som genomförs. Utbildningen fortgår under 2016. Medarbetarenkäten visar att mer än hälften av utbildningsförvaltningens medarbetare upplever stress i arbetet som påverkar dem negativt, någon gång i veckan eller oftare. Mål och förebyggande åtgärder beskrivs i handlingsplan för medarbetarenkät på alla nivåer inom förvaltningen Utvecklingen av nyckeltal för hållbart medarbetarengagemang (HME) följs. För att få en god arbetsmiljö används den tillgängliga arbetstiden på ett effektivt sätt. Ett fortsatt arbete krävs kring schemaläggning. Möjligheterna att minska antalet anställda med timlön och andra korttidsvikarier för att arbeta på andra sätt, till exempel med pooltjänster, ses över. Semesteranställningar införs på flera skolenheter och alltid på nya enheter som ett verktyg för en bättre arbetsmiljö. Personaltätheten i förskola och lågstadiet ökar för att pedagogerna ska ha mer tid för varje barn och elev . En ökad täthet av kvalificerad personal förbättrar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. I enlighet med de strategier som redovisas under målområdet barn och utbildning påbörjas ett strategiskt arbete påbörjas i syfte att anpassa gruppstorleken i förskolan och grundskolan. Arbetet med att öka personaltätheten involveras i detta arbete. Ledarskapet har stor betydelse för medarbetarnas hälsa. Cheferna ansvarar för att stimulera till friskvårdsaktiviteter, skapa goda former för delaktighet och fånga upp goda idéer från personalen. Medarbetarna förväntas bidra i detta arbete. Insatser för att fler ska använd friskvårdinsatser genomförs Nyckeltal Hållbart medarbetarengagemang (HME-totalindex) Personaltäthet undervisande personal Uppföljning Uppföljning av överenskommelse om samverkan i utbildningsförvaltningen ska genomföras under hösten 2016. En uppföljning av sjukfrånvaron kommer att ske områdesvis under 2016. Särskilt ska den ökande sjukfrånvaron hos unga medarbetare analyseras. Uppföljningar av semesteranställningars effekter på nya skolenheter. Version till AU 5.4 MÅLOMRÅDE - EKONOMI OCH EFFEKTIVITET 1. Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens Övergripande mål nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. 2. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga, ekologiska och ekonomiska resurser. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nämndens verksamhetsmål Se målområdet Barn och utbildning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. 5.4.1 Budget inom tilldelad ram Strategier Utbildningsförvaltningen implementerar nämndens ekonomistyrningsprinciper som grund för god ekonomisk planering och uppföljning. Förtydligande: Nämnden har beslutat enhetliga övergripande ekonomistyrningsprinciper i syfte att skapa transparens och ett resursfördelningssystem som är kompensatoriskt. Principer har fastställts gällande hantering av nämndernas överoch underskott av tilldelade budgetmedel för att skapa långsiktighet. Alla medarbetare med inköpsansvar följer lagen om offentlig upphandling. Förtydligande: Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun följs. Alla medarbetare med inköpsansvar köper in varor och tjänster mera effektivt. Det blir billigare och samtidigt följs intentionerna i de nya regelverk som säger att upphandlingarna ska bidra till ett bättre samhälle. Utbildningsnämnden arbetar för ökad konkurrensutsättning. Förtydligande: Kommunfullmäktige ser positivt på alternativa driftsformer om det sammantaget kan leda till bättre kvalitet, ökad valfrihet och lägre kostnader. De fristående förskolorna och skolorna spelar en stor roll för mångfalden och valfriheten i Växjö, både för barn och elever, föräldrar och personal. Nyckeltal Antal områden som håller tilldelad budgetram Budgeterat barn- och elevantal jämfört med verkligt utfall Uppföljningar Uppföljning av utbildningsnämndens ekonomistyrningsprinciper Version till AU 5.4.2 Effektivitet Strategi Utbildningsförvaltningen anpassar verksamhetens organisation efter kommunfullmäktiges effektiviseringskrav och skapar möjlighet att nå en budget i balans. Förtydligande: En sammanhållen verksamhet förväntas ge en ökad måluppfyllelse för barn och elever i Växjö kommun, effektivare resursutnyttjande samt minskade kompensatoriska insatser tack vare ett systematiskt arbete med tidiga insatser. Förvaltningen har fått ett omvandlingstryck på 0,6 % motsvarande 9,9 Mkr. Utöver detta ska förvaltningens interna administration minskas med 5,0 Mkr. Utbildningsnämndens investeringar i kommunens förskolor och skolor görs utifrån en plan för ökat lokalutnyttjande. Förtydligande: Kommunövergripande lokalsamordning ska säkerställa ökat resurs- och lokalutnyttjande i ett koncernperspektiv. Nämnden ska också identifiera brister i den fysiska miljön i de lokaler som används i verksamheten. Förvaltningens utarbetade gränsvärden tillämpas vid placering i förskolan. För att kunna möta behov av förskoleplats ska verksamheten organiseras i för- och eftermiddagsgrupper för 15-timmarsbarn. Gränsvärden utarbetas för grundskolan. Möjlighet till införande av förskolebussar utreds. Nyckeltal Procentuell avvikelse från struktursårsjusterad standardkostnad 5.4.3 Driftredovisning, Mkr Budget Verksamhet Budget Prognos Utfall 2016 2015 2015 2014 Netto Netto Netto Netto 1,8 1,6 1,6 2 Kulturskolan 18,7 17,6 17,5 17,6 Fritidsgårdsverksamhet 13,8 13,6 13,9 13,4 Förvaltningskontoret* 37,5 39,7 37 21,9 Förskoleverksamhet 472,5 470,2 485,9 472,8 Grundskola, fritidshem, förskoleklass 896,3 826,4 850 886,7 Politisk verksamhet Grundsärskola 29,6 24,3 24,1 20,3 Gymnasieskola 274,5 278,9 274,4 296 14,5 14,4 14,3 13,2 1 759,2 1 687 1 719 1 744 Gymnasiesärskola Summa *Sammanslagning till en utbildningsförvaltning skedde 1/1 2015. I samband med detta centraliserades flera tjänster till förvaltningskontoret, bland annat gällande områdeschefer och avdelningen för administration och service. Därav har budgetomslutningen ökat. Version till AU 5.4.4 Investeringsredovisning, Mkr Projekt Inventarier Budget Budget Prognos Utfall 2016 2015 2015 2014 Netto Netto Netto Netto 8,0 8,0 6,0 8,0 Kommentarer till driftsbudget Kommunfullmäktige har fastställt nämndens budgetram för 2016 som uppgår till 1 759,2 Mkr. Tilläggsanslag för löneökningar och entreprenadkompensation tillförs nämndens budgetram för 2016. Grundbudget (tkr) Resurstillskott demografi etc. Resurstillskott lokalhyror 1 694 496 71 700 8 800 Omvandlingstryck -9 945 Ny utbildningsförvaltning -5 000 Ramjustering kontaktcentrum Summa -883 1 759 168 5.4.5 Resurstillskott demografi Under planperioden till och med 2023 sker en ökning med i genomsnitt 100 barn per år inom förskoleåldern 1-5 år. Beräkningen av antalet barn är baserad på att nyttjandegraden (%) av förskoleplatser är densamma som för 2015. Genomsnittlig vistelsetid inom förskolan uppgår till 34 timmar och har sedan införandet av timpengen ökat. I förskoleklass och grundskolan budgeteras en ökning med 460 elever under 2016. I samband med elevökningen i de lägre åldrarna ökar efterfrågan på platser i fritidshem där budgetering sker för ytterligare 130 barn. Utöver detta kommer elevantalet i förberedelseklass öka jämfört med budget 2015. I grundsärskolan sker en ökning jämfört med 2015 som har beaktats i budgeteringen för 2016. I gymnasieskolan sker en smärre elevminskning mellan åren 2015 och 2016 för att sedan öka igen. Om marknadsandelen för de kommunala gymnasieskolorna fortsätter att öka i linje med de senaste åren medför det att elevantalet fylls på i skolorna. Version till AU 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 1-5 5 625 5 756 5 910 6 008 6 120 6 263 6 363 6 449 6 524 6-12 7 463 7 672 7 874 8 102 8 232 8 372 8 547 8 663 8 817 13-15 2 815 2 970 3 108 3 186 3 339 3 435 3 518 3 585 3 656 16-18 2 834 2 803 2 855 2 968 3 112 3 233 3 304 3 448 3 534 5.4.6 Större investeringar Nämnden har tillförts lokalhyresbudget för aktuella om- och tillbyggnationer under 2016. Utifrån den demografiska utvecklingen är flera investeringar aktuella. Tidigare var behoven enbart att ordna förskoleplatser, men nu även nya lokaler till grundskolan. Lillestadskolan Elin Wägnerskolan Östra Lugnet paviljong Sandsbro skola paviljong Förskola försvarsgården Torparskolan paviljong Tävelsås skola Lokalhyresförändring (Tkr) 3 000 3 000 2 000 2 000 900 1 900 700 13 500 5.4.7 Budgetanpassningar Nämnden erhöll ett resurstillskott på 71,7 Mkr för 2016. Kompensation för demografisk utveckling motsvarar 37,0 Mkr av detta resurstillskott. Nämnden erhöll vidare 8,8 Mkr för lokalhyresökning, men budgeterar 13,5 Mkr enligt ovanstående tabell. När hänsyn tagits till demografisk utveckling och lokalhyror föreligger 30,0 Mkr av resurstillskottet att fördela. Nämnden minskar budgetramarna inom respektive verksamhetsform motsvarande 0,6 % för omvandlingstryck enligt kommunfullmäktiges beslut. Detta får konsekvenser för elev- och timpengen. Budgetminskning sker inom den lokala administrationen (5,0 Mkr) för att möta fullmäktiges krav om effektivisering i samband med sammanslagning till ny utbildningsförvaltning. Under 2016 kommer kommunen att få en högre ersättning för etablering och introduktion för nyanlända personer genom det statliga etableringsstödet. Utbildningsnämnden erhåller från och Version till AU med 2016 90 % av de medel som berör barn och ungdomar. Dessa medel fördelas till verksamhet som riktas specifikt till nyanlända barn och elever såsom Landningsbana Växjö, riktat elevbidrag i förberedelseklass samt utökad elevpeng i språkintroduktion. 5.4.8 Fördelning av resurstillskott och socioekonomisk ersättning Förskolan Timpengen förstärks med medel som återförs från tidigare fördelning av socioekonomisk ersättning, utjämningsbidraget. Detta motsvarar cirka 2 500 kr per barn med 34 timmar i genomsnitt. Förskolan tillförs 5,0 Mkr för ökning av timpengen vilket motsvarar cirka 1 000 kr per barn med 34 timmar i snitt. I genomsnitt ökar bidraget per barn med cirka 3 500 kr. Utöver timpengen utgår socioekonomisk ersättning till de enheter med fler barn än genomsnittet som utifrån sin bakgrund kan antas ha större behov av stöd och stimulans för att nå målen. Tilldelningen av den socioekonomiska ersättningen baseras på en av SCB statistiskt säkerställd modell där enheten får ett framräknat index utifrån aktuellt barnunderlag under oktober månad1. En överenskommelse om hur den socioekonomiska ersättningen ska användas skrivs mellan aktuell förskolechef och områdeschef. Socioekonomisk ersättning uppgår till 3 % av budgeten för timpengen. Förskolor med index 100 eller därutöver erhåller kompensation. Grundskolan Elevpengen förstärks med medel som återförs från tidigare fördelning av socioekonomisk ersättning, utjämningsbidraget. Detta motsvarar cirka 1 000 kr per elev. Grundskolan tillförs 25,0 Mkr för ökning av elevpengen vilket motsvarar cirka 2 500 kr per elev. I genomsnitt ökar elevpengen med cirka 3 500 kr. Utöver elevpengen utgår socioekonomisk ersättning till de enheter med fler elever än genomsnittet som utifrån sin bakgrund kan antas ha större behov av stöd och stimulans för att nå målen. Tilldelningen av den socioekonomiska ersättningen baseras på en av SCB statistiskt säkerställd modell där enheten får ett framräknat index utifrån aktuellt elevunderlag under oktober månad (se fotnot 1 nedan). En överenskommelse om hur den socioekonomiska ersättningen ska användas skrivs mellan aktuell rektor och områdeschef. Socioekonomisk ersättning uppgår till 6 % av budgeten för elevpengen. Skolor med index 100 eller därutöver erhåller kompensation. Gymnasieskolan För språkintroduktionen ersätts enheterna med en elevpeng som motsvarar Hantverksprogrammets elevpeng (tidigare Handel och administration). Utbildningsförvaltningen kommer under 2016 att utreda införande av socioekonomisk ersättning även inom gymnasieskolan. Under utredningstiden behåller gymnasieskolorna det så kallade enhetsbidraget under 2016 vilket motsvarar i genomsnitt cirka 2 000 kr per elev. Uppföljning Uppföljning av effekterna av socioekonomisk fördelning enligt nya resursfördelningsprinciper. Uppföljning av effekterna av den utökade elevpengen på språkintroduktionen samt det riktade elevbidraget inom förberedelseklass. Uppföljning av användning och hantering av etableringsstödet för nyanlända barn och elever. 1 För mer fakta om socioekonomisk ersättning och SCB:s modell se Principer resursfördelning samt rapport Principer för resursfördelning inom en sammanhållen utbildningsförvaltning. Version till AU 5.4.9 Ekonomistyrningsprinciper Utbildningsnämnden har beslutat om nya ekonomistyrningsprinciper som reglerar omfördelning och hantering av över- och underskott. Omfördelning från en verksamhetsform till en annan får av områdeschef göras med maximalt 2 % från respektive verksamhet. Om det finns välgrundade behov av en större omfördelning än detta ska verksamhetschef ta beslut. Områdets över- och underskott överförs med 100 %. Vid kostnader som har uppstått på grund av extraordinära händelser tar nämnd beslut och då beaktas eventuell kompensation för fristående verksamheter. 5.4.10 Budgetproposition – statsbidrag I regeringens budgetproposition föreslås ett antal reformer med specialdestinerade statsbidrag. Dessa kräver mer administration och motprestation i form av anpassning av verksamhet. För att få kontinuitet och stabilitet i vårt förändringsarbete behöver satsningar och statsbidrag knytas till utbildningsnämndens pågående och planerade arbete utifrån identifierade utvecklingsområden. För att tidigt möta elevernas utmaningar föreslås särskilt åtgärder i förskola, förskoleklass och de första tre årskurserna med minskade barngrupper och klasstorlekar. För att möta rekryteringsbehovet föreslås åtgärder som bland annat ska höja läraryrkets attraktivitet och säkra kompetensförsörjningen. Utbildningsnämnden avser att söka dessa statsbidrag. 5.5 MÅLOMRÅDE – MILJÖ, ENERGI OCH TRAFIK 1. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående Övergripande mål Version till AU miljökommun. 2. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. 3. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. 4. Växjö ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. 5. Växjö kommun ska motverka klimatförändringar, men också vara förberedd för konsekvenserna av ett varmare klimat. Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning Verksamhetsmål Växjö kommun som koncern ska inte upphandla/köpa några produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler. Målet ska vara uppnått senast år 2020. Växjö kommun ska senast 2016 ha tagit bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna. Växjö kommun som koncern ska vara fossilbränslefri senast år 2020. Se målområdet Barn och utbildning 5.5.1 Minskning av kemikalier i verksamheten Strategi Utbildningsnämnden är en aktiv part i framtagandet av Växjö kommuns kemikalieplan som ska antas 2016. Förtydligande: Utbildningsförvaltningen arbetar strategiskt med kemikaliefrågan och framtagandet av kemikalieplanen som ligger till grund för varje förskolas handlingsplan för kemikaliefri vardag. 5.5.2 Kemikaliefri vardag i förskolan Strategi Alla förskolor avvecklar användningen av farliga kemikalier. Förtydligande: Användningen av inventarier, leksaker och utrustning med farliga kemikalier avvecklas på varje förskola under 2016 utifrån respektive handlingsplan. Nyckeltal Version till AU Andelen förskolor som har avvecklat användningen av inventarier, leksaker och utrustning med farliga kemikalier utifrån handlingsplanens checklista. 5.5.3 Avveckling av fossila bränslen Strategi Alla medarbetare, barn och elever använder fossilbränslefria transporter och resor. Förtydligande: Inom ramen för utbildningen undervisas barn och elever, och resonemang förs med vårdnadshavare om mervärdet av att gå eller cykla ur ett miljö-, hälso- och säkerhetsperspektiv. Utbildningsnämndens bilpark effektiviseras och växlas succesivt till fossilbränslefria fordon. För resor i tjänsten används cykel eller fossilbränslefria fordon i ökad utsträckning enligt Växjö kommuns riktlinjer för resor. Nyckeltal Utbildningsnämndens koldioxidutsläpp ska minska till 240 ton år 2016. Ersättningen för antalet körda kilometer med egen bil i tjänsten ska minska. Version till AU Strategier och förklaringar för målområdena nedan skrivits in i målområdena Barn och utbildning samt Ekonomi och effektivitet. Samtliga målområden kommer att redovisas enligt mall och riktlinje för utbildningsnämndens delårs- och årsbokslut. Målområde Övergripande mål Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 5.6 Arbete och företag 1. Växjö kommun ska ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. 1. Arbetslösheten bland unga ska minska. 5.7 Demokrati och mångfald 2. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. 1. Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. 1. Andelen medborgare som upplever god service och gott bemötande ska öka. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Antalet ärenden som görs via e-tjänst ska öka. 2. Växjö kommun ska vara en öppen, inkluderande och sammanhållande kommun. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. 2. 3. Växjö kommuns kommunikation med medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. 3. 4. Alla ska ha rätt till lika bemötande, service och myndighetsutövning 5.8 Stöd och omsorg 1. I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. 2. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. 3. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. 4. 5.9 Trygghet och säkerhet 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. 2. 5.10 Bygga och bo Ökade anslag ska leda till bättre mat och matupplevelse för äldre. Växjö kommuns lokaler och verksamheter ska vara trygga och säkra. 1. Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. 3. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna för att motsvara efterfrågan och förstärka flyttkedjor och inflyttning. 3. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på cirka 1 100 personer och som motsvarar en produktion på cirka 500 bostäder i olika upplåtelseformer. Version till AU 6. Bilagor BILAGA 1. SAMMANSTÄLLNING AV UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPFÖLJNINGAR 2016 Nedan redovisas uppföljningar som genomförs 2016 utifrån internbudget. Uppföljningarna redovisas till utbildningsnämnd som enskilda ärenden och/eller genom den ekonomiska prognosen i april, delårsrapport augusti och/eller årsrapport 2016. Vid utbildningsnämndens sammanträden i februari, april, juni, september och november kommer redovisning fortlöpande att ske gällande övergripande resultat och volymer såsom ekonomiskt utfall och prognos, internbudgetens nyckeltal, antal barn och elever i olika verksamheter samt lokalutnyttjande. Målområde Uppföljning och rapportering vid bokslut 5.1 Barn och utbildning Verksamhetsuppföljning i alla verksamhetsformer (delårsrapport augusti och årsrapport) Brukarenkät alla verksamhetsformer (delårsrapport augusti och årsrapport) Uppföljning av likvärdig tillgång och kompetens gällande digitala verktyg i årskurs 4-9 (årsrapport) 5.2 Uppleva och göra 5.3 Växjö kommun som arbetsgivare 5.4 Ekonomi och effektivitet Uppföljning av det riktade elevbidraget i förberedelseklass samt den utökade elevpengen i språkintroduktion (årsrapport) Uppföljning om fritidsgårdsverksamheten uppdrag och innehåll (årsrapport) Uppföljning av Kulturskolans uppdrag och innehåll (årsrapport) Uppföljning av utbildningen för blivande skolledare (delårsrapport augusti och årsrapport) Uppföljning av överenskommelse om samverkan i utbildningsförvaltningen ska genomföras under hösten 2016 (årsrapport) Uppföljning av sjukfrånvaron områdesvis under 2016. Särskilt ska den ökande sjukfrånvaron hos unga medarbetare analyseras (årsrapport) Uppföljning av utbildningsnämndens ekonomistyrningsprinciper (årsrapport) Uppföljning av resursfördelningsprinciper (årsrapport) Uppföljning av effekterna av socioekonomisk fördelning enligt nya resursfördelningsprinciper (årsrapport) Uppföljningen av effekterna av den utökade elevpengen på språkintroduktionen samt det riktade elevbidraget inom förberedelseklass (årsrapport) Uppföljning av användning och hantering av etableringsstödet för nyanlända barn och elever (årsrapport) Utredning om socioekonomisk ersättning i gymnasieskolan (delårsrapport augusti och årsrapport) Utredning om ersättningsprincipen timpeng i förskola (årsrapport) Version till AU 29 (37) BILAGA 2. UTBILDNINGSNÄMNDENS INTERNA KONTROLLPLAN FÖR 2016 Interna kontrollplanen innehåller områden som har fått ett högt riskvärde i riskanalysen och som särskilt ska granskas för att säkerställa möjlighet till måluppfyllelse. Vid framtagande av riskanalys har en kartläggning gjorts för att identifiera händelser som utgör ett hot mot måluppfyllelse. Med risk menas här hotet att en händelse negativt påverkar nämndens möjlighet att fullgöra en uppgift och nå sina mål. De identifierade riskerna har värderats utifrån deras betydelse och hur sannolikt det är att det inträffar. Riskerna har värderat utifrån den effekt de förväntas ha på nämndens verksamhet som helhet. Uppföljningarna (se bilaga 1) tillsammans med intern kontrollplan säkerställer att nämnden arbetar på ett effektivt sätt för att nå målen. Mål Riskområde Händelse med negativ påverkan Riskvärdering Kontrollmoment Sannolikhet 1-4 Konsekvens 1-4 S x K= RISKVÄRDE Riskvärde 4-9 (gult) Riskvärde 12-16 (rött) Ansvarig Trygghet och trivsel Brist på upplevelse av trygghet och trivsel. Bristande studiero. S3 K4 Granskning av inkomna klagomål/anmälningar kopplat till enheter Avdelning likvärdighet och analys Kränkande behandling, hög frånvaro, Klagomål, anmälningar till skolinspektion Skydda barn, elever, personal, information och egendom =12 Granskning av rutinen för registerutdrag personal Avdelning likvärdighet och analys S2 K4 =8 Barn, elever, personal utsatta för brott eller skada Stöd och stimulans Säkerställande av att barn, elever i omfattande behov av särskilt stöd får de medel de har rätt till (tilläggsbelopp) S2 K3 =6 Granskning av att tilldelade medel sker på likvärdigt sätt såväl mellan områdena som fristående verksamheter enligt riktlinjer för tilläggsbelopp S=4 K= 3 Granskning av att alla elever får sin garanterade undervisningstid inom grund- och gymnasieskola Avdelning personal Avdelning likvärdighet och analys Bristande likvärdighet Utveckla sina förmågor så långt det Version till AU Mindre hög måluppfyllelse Bristande likvärdighet, det kompensatoriska uppdraget Avdelning likvärdighet och analys 30 (37) är möjligt Ojämn kvalitet Kompetensförsörjning Får ej den undervisningstid som är garanterad Skillnader i resultat mellan enheter och inom enheter. Socioekonomisk bakgrund påverkar resultat, Pojkars och flickors resultat divergerar. Brist på vikarier Otillräcklig effektivitet vikarieanskaffning Budget inom tilldelad ram Förskolan inrapporterad tid – verklig tid Utbetalning av mer medel än antal producerade timmar Effektivitet Pedagogiska miljön – lokaler, entreprenad, Behovet av barnomsorgsplatser och skollokaler ökar i takt med antalet förskolebarn och elever- bristande i antal Version till AU = 12 S= 4 K= 3 =12 S3 K2 =6 Granskning av rutiner för vikarieanskaffning och deras effektivitet S3 K4 = 12 Granskning av nyttjandegrad gränsvärde Stickprovskontroll Avdelning likvärdighet och analys Avdelning likvärdighet och analys Avdelning administration och service Avdelning likvärdighet och analys Avdelning administration och service 31 (37) BILAGA 3. ÖVERGRIPANDE INTERN KONTROLLPLAN FÖR 2016 Process (rutin/system) Kontrollmoment Kontrollansvar Metod Ansvarig Rapport till Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltningschef och till ekonomikontor Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltningschef och till ekonomikontor Riskområde förtroende/verksamhet Personal Hur många av kommunens anställda tar ut 3 dagar eller fler som enskild angelägenhet? Ledigheten - enskild angelägenhet Löneenheten tar fram underlag, resp. förvaltning analyserar, följer upp och åtgärdar. Kontaktperson: Pernilla Rosander Trygghet och säkerhet Har alla tagit del av instruktionen ”medarbetare och förtroendevalda inom informationssäkerhet”? Har utbildning inom informationssäkerhet genomförts? Kontaktperson Bo Tenland Se informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning och bolag, 3.2.1 utbildning Riskområde ekonomi Ekonomiska transaktioner Se särskild bilaga Kontaktperson: Johanna Svensson Version till AU 32 (37) BILAGA 4. ÖVERGRIPANDE INTERN KONTROLLPLAN EKONOMISKA TRANSAKTIONER 2016 Kommunledningsförvaltningen kommer att färdigställa den interna kontrollplanen avseende ekonomiska transaktioner under 2016 beroende på byte av ekonomisystem. Justeringar i planen kan därför komma att göras under 2016. Process (rutin/system) Kontrollmoment Kontroll ansvar Metod Ansvarig Rapport till Kontroll manuella utbetalningar Kontroll att underlag minst har mottagnings-/ granskningsattest, beslutsattest samt behörighetsattest. Respektive förvaltning Kontroll görs löpande, underlag sparas vid verifikation. Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2 . Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2 . Ansvarig Rapport till Beslutattestant och behörighetsattestant får ej vara samma person. Kontroll att korrekt kontering och att kostnaden är korrekt i förhållande till verksamheten. Kontroll att obruten serie. Kontroll stora belopp Kontroll av stora belopp för utbetalning ska ske för leverantörsfakturor. Varje förvaltning utser den eller de personer som ska utföra kontrollen och bedömer vid vilken beloppsgräns kontrollen ska ske. Respektive förvaltning Granskning dokumenteras och arkiveras 1. Kontroll ska bland annat ske av att det attesterade beloppet ligger inom den beslutade beloppsgränsen (delegations- och attestordning) och att det inköp fakturan avser ligger inom beslutsattestantens verksamhetsområde. Process Version till AU Kontrollmoment Alternativt tas lista ut minst en gång per år avseende verserie 4/ L1/ integrationslista. Lämpligt stickprov mot underlag. Granskning dokumenteras och arkiveras1. Stickprov utifrån fråga/rapport i Raindance. Kontroll ska göras minst två gånger per år. Kontroll Metod 33 (37) (rutin/system) ansvar Dokumentation av upplägg av behörighet och ändringar i system De personer som har rätt att lägga upp behörigheter och göra ändringar i system för fakturahantering och attest ska dokumenteras. De behöriga personerna ska godkännas av kommunens ekonomichef. Kontroll att attestförteckningen stämmer överens med registrerad data i ekonomisystemet Kontroll att beloppsgränser enligt aktuell attestförteckning är registrerade i fakturahanteringssystemen, Palette och INES. Förvaltningarnas aktuella attestförteckningar ska finnas upplagda på intranätet under Ekonomi/Intern kontroll/ Attestförteckningar. Enligt förtydligande anvisningar maj 2013 ska beloppsgränser för beslutsattest läggas in i attestförteckningen. Kontroll av att bokföringsorder är Kontroll manuella bokföringsorder undertecknad av utfärdare, beslutsattestant och behörighetsattest samt att spårbarhet finns från huvudboken till underliggande verifikation, se reglemente för ekonomiska transaktioner. Ekonomikont Vid nyupplägg/ oret/ KLF annan ändring av system med systemrättigheter ska blankett fyllas i och lämnas till ekonomikontoret. Respektive Avstämning minst förvaltning två gånger per år. Respektive förvaltning Aktuell förteckning sammanställs och finns tillgänglig. Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2 . Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2 . Metod Ansvarig Rapport till Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2 . Kontroll dokumenteras och arkiveras1. Respektive förvaltning Stickprov utifrån urval Raindance. Kontroll dokumenteras och arkiveras1. Rättelser och omföringar kan beslutsattesteras enligt nämndens anvisningar. Process (rutin/system) Kontrollmoment Automatattest av avtalsfakturor Kontroll att regelverk för varje enskild Respektive typ av fil (exempelvis elabonnemang) förvaltning har dokumenterats beslutsattesterats och arkiverats. Stickprov för varje typ av abonnemang mot underliggande fakturor. Kontroll mot faktura i systemet vad gäller kontering och att kostnaden är Kontroll dokumenteras och Version till AU Kontroll ansvar 34 (37) Representation Regler för representation finns i ekonomihandboken under rubrik Skatt och moms/ Moms/Avdragsrätt moms vid representation. Kontroll ändringar i attestliggare Betalningskontroll Kontroll fakturor bankkort Kontroll nya leverantörer riktig i förhållande till verksamhetsområde. Kontroll att rätt kostnadskonto används vid kontering, att ingående moms bokförs korrekt, att syfte med representation framgår samt vilka personer som har deltagit. arkiveras1. Respektive förvaltning Om avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2 . Respektive förvaltning Om avvikelser återkoppling till respektive förvaltning Kontroll av betalfiler med avseende på Ekonomirätt mottagare, stora belopp, oseriösa kontoret KLF leverantörer samt avvikande Kontroll betalningsmönster över tiden. dokumenteras och arkiveras1. Kontroll att underliggande kvitton och Respektive Stickprov verifikat bifogas till kortfakturor. förvaltning Ekonomikontoret Ekonomichef, återkoppling till respektive förvaltning Respektive förvaltning Kontroll mot externa data att upplagt post- eller bankgiro är kopplat till leverantörsnummer. Ekonomikontoret I första hand se över rutiner. Om stora avvikelser rapport till förvaltningschef och ekonomikontor 2 . Om avvikelser återkoppling till respektive förvaltning Utskrift av logglistor för kontroll av de ändringar som har gjorts avseende nyupplägg och ändringar av besluts attestanter samt beloppsgränser för attest. Övergripande rimlighetsbedömning samt stickprov mot attestförteckningar. Respektive förvaltning Stickprov Kontroll dokumenteras och arkiveras1. Ekonomikont Logglistor samt oret, KLF stickprov. Kontroll görs minst fyra gånger per år. Kontroll dokumenteras och arkiveras1. Analys betalfil. EkonomiLista Raindance, kontoret KLF samtliga nyregistreringar av leverantörer. Om leverantör registreras med betalning till bankkonto, analys, uppföljning och dokumentation. Kontroll dokumenteras och arkiveras1. Kontroll att leverantör ej är listad som oseriös enligt Svensk handel 1) I de fall kontroller ska arkiveras bör dokument finnas att tillgå i minst två år. Version till AU 35 (37) 2) Rapport till ekonomikontor görs genom bilaga till årsrapporten 2015. Bedömning görs om rutiner behöver förbättras. Enstaka och mindre avvikelser behöver inte rapporteras. Version till AU 36 (37) Version till AU Vecka 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag K 12 19 26 2 9 16 23 30 7 14 21 28 Lov 4 11 18 25 2 9 16 Lov 23 13 20 27 3 10 17 Lov 24 3 10 17 24 31 7 Helg 14 21 28 5 12 19 Lov 26 2 9 K 16 Helg 23 K 15 22 29 5 12 19 26 3 10 17 24 K 31 7 14 21 28 5 12 19 K 16 23 30 6 13 20 27 4 11 18 25 K1 8 15 22 29 6 13 20 K 17 24 31 7 14 21 28 K5 12 19 26 Lov 2 9 16 23 30 7 14 21 K 11 18 25 1 8 15 22 29 6 13 20 27 Lov 3 10 17 24 1 8 15 22 K9 16 23 30 6 13 Lov 20 27 6 13 20 27 3 Lov 10 Helg 17 24 Helg 1 8 15 22 29 5 12 K 19 10 17 24 31 7 14 Lov 21 28 7 14 21 28 4 Lov 11 18 25 2 9 16 23 30 Helg 6 13 K 20 11 18 25 1 8 15 Lov 22 1 8 K 15 22 29 5 Lov 12 19 26 3 10 17 24 31 7 14 12 19 26 2 9 16 Lov 23 2 9 16 23 30 6 Lov 13 20 27 4 11 18 Helg 25 1 8 15 Skoldagar gr 2 5 5 5 5 5 5 4 5 5 5 0 5 5 5 5 5 5 4 0 4 5 5 5 5 5 0 5 5 4 5 5 5 0 4 5 4 5 5 3 5 4 4 0 180 Skoldagar fördelat på veckodagar GR Måndag 35 Tisdag 37 Onsdag 37 Torsdag 36 Fredag 35 180 Arbetsåret gr 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 2 5 5 5 5 5 5 4 0 5 5 5 5 5 5 0 5 5 5 5 5 5 0 4 5 4 5 5 3 5 3 5 2 194 Anmärkning Skolstart 18 aug höstlov Skolslut 22 dec Skolstart 10 jan Skolslut gr 15 juni Vecka 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag K 15 22 29 5 12 19 26 3 10 17 24 K 31 7 14 21 28 5 12 19 K 16 23 30 6 13 20 27 4 11 18 25 K1 8 15 22 29 6 13 20 K 17 24 31 7 14 21 28 K5 12 19 26 Lov 2 9 16 23 30 7 14 21 K 18 25 1 8 15 22 29 6 13 20 27 Lov 3 10 17 24 1 8 15 22 K 19 26 2 9 16 23 30 7 14 21 28 Lov 4 11 18 25 2 9 16 Lov 23 K9 16 23 30 6 13 Lov 20 27 6 13 20 27 3 Lov 10 Helg 17 24 Helg 1 8 15 22 29 5 12 K 19 10 17 24 31 7 14 Lov 21 28 7 14 21 28 4 Lov 11 18 25 2 9 16 23 K 30 Helg 6 13 K 20 11 18 25 1 8 15 Lov 22 1 8 15 22 29 5 Lov 12 19 26 3 K 10 17 24 31 7 14 12 19 26 2 9 16 Lov 23 2 9 16 23 30 6 Lov 13 20 27 4 11 18 Helg 25 1 8 15 13 20 27 3 10 17 Lov 24 3 10 17 24 31 7 Helg 14 21 28 5 12 19 Lov 26 2 9 16 Helg 23 Lördag 8 Skoldagar fördelat på veckodagar GR Måndag 35 Tisdag 37 Onsdag 37 Torsdag 36 Fredag 35 GY 35 37 38 36 35 Skoldagar gy Arbetsåret gy 0 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0 5 5 5 5 5 5 4 0 4 5 5 5 5 5 0 5 5 5 5 5 5 0 4 5 4 4 5 3 4 4 5 0 0 5 5 5 5 5 5 5 6 5 5 5 2 5 5 5 5 5 5 4 0 5 5 5 5 5 5 0 5 5 5 5 5 5 0 4 5 4 5 5 3 5 4 5 2 194 181 Anmärkning Skolstart 22 aug Öppet hus Höstlov Skolslut 22 dec Skolstart 10 jan Skolslut gy 16 Juni ÄRENDE Dnr UTBN 2015-00794 2015-10-19 Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Tel. 0470-964 17 Utbildningsnämnden Sammanträdestider utbildningsnämnden 2016 Förslag till beslut Nämnden fastställer följande sammanträdestider för utbildningsnämnden och utbildningsnämndens arbetsutskott. Utbildningsnämnden 2016 3 februari 9 mars (sammanträdet äger rum i kulturskolans lokaler) 6 april 4 maj 1 juni 31 augusti 5 oktober 2 november 23 november 14 december Utbildningsnämndens arbetsutskott 20 januari 24 februari 23 mars 20 april 18 maj 24 augusti 21 september 19 oktober 9 november 7 december 1 (2) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-41994 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se ÄRENDE Dnr UTBN 2015-00794 2015-10-19 Bakgrund Förvaltningen har tagit fram förslag till sammanträdestider för utbildningsnämnden 2015. Tiderna är valda för att sammanfalla med dels politiskt behandlade budgetprognoser, dels övriga kommunala och regionala instanser. Beslutet skickas till För kännedom Kommunfullmäktige Camilla Holmqvist förvaltningschef Gunilla Friman avdelningschef 2 (2) ÄRENDE Dnr UTBN 2015-00800 2015-10-20 Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Tel. 0470-964 17 Utbildningsnämnden Upphävning av beslut gällande skolplattform för pedagogiskt samarbete Förslag till beslut Utbildningsnämnden upphäver skol- och barnomsorgsnämndens tidigare beslut om godkännande av att Google Apps for Education används som personuppgiftsbiträde (SoBn 2014 § 123). Utbildningsnämnden upphäver gymnasienämndens tidigare beslut om godkännande av att Google Apps for Education används som personuppgiftsbiträde (GN 2014 § 115). Bakgrund IT-utvecklingen med lärplattor/iPads och en-till-en datorer i nämndens verksamheter har medfört önskemål från skolledare och pedagoger om tillgång till nya digitala verktyg. Tidigare beslut har varit riktade mot att Google Apps for Education skulle bli den skolplattform som är aktuell för kommunen. Detta beslut fattades i strid med kommunens IT-policy och utan samarbete med kommunens ITavdelning. För att fortsätta processen med att ta fram en förvaltningsgemensam skolplattform behöver tidigare beslut upphävas då valet av skolplattform ej bör vara förutbestämt. I dagsläget arbetar förvaltningen med att arbeta fram en behovsanalys vilken kommer ligga till grund för den senare kravspecifikation som ställs på en framtida skolplattform. Förvaltningen har i frågan ett nära samarbete med IT, där förvaltningens uppdrag är att ta fram en behovsanalys utifrån verksamhetens pedagogiska behov. De skolor vilka redan introducerat en skolplattform behöver i dagsläget inte vidta ytterligare åtgärder, utan avvaktar framtida beslut. Camilla Holmqvist förvaltningschef Gunilla Friman avdelningschef 1 (1) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-41994 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 2015-10-22 Anitha Gustafsson systemförvaltare Tel. 0470-416 13 Upptagningsområde för Elin Wägnerskolan Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att Elin Wägnerskolans upptagningsområde godkännes enligt nedan beskrivning. Bakgrund Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta ställning till förslag om förändring av riktlinjer kring skolplacering av Bäckaslövskolans och Ulriksbergskolans årkurs 7-9. Enligt tidigare nämndsbeslut tillhör idag blivande årskurs 7-9 elever som är boende inom Bäckaslövskolans upptagningsområde, hänvisningsskola Teleborg Centrum. Blivande årskurs 7-9 elever som är boende inom Ulriksbergskolans upptagningsområde, tillhör hänvisningsskola Fagrabäckskolan. Utbildningsförvaltningen föreslår att blivande årskurs 7-9 elever boende inom Bäckaslövskolans upptagningsområde och att blivande årskurs 7-9 elever boende inom Ulriksbergskolans upptagningsområde får Elin Wägner som sin hänvisningsskola till årskurs 7-9. Se bilaga 1 Camilla Holmqvist Anders Elingfors ÖRVALTNINGSKONTORET Skol- och barnomsorgsförvaltningen ostadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17 b elefon 0470-416 13 Mobil 0705-70 07 98 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 post [email protected] www.vaxjo.se 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:00467 Er ref. Måltidsverksamhetens köksstrutur 2015-10-01 Annica Thor måltidschef Tel. 0470-416 72 Anders Hägg utredare Tel 0470-414 16 Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott (KSOP) Måltidsorganisation med struktur för Växjö kommuns kök. Förslag till beslut Kommunstyrelsens organisations och personalutskott (KSOP) föreslås översända utredningen/rapporten om köksstruktur till omsorgsnämnden och utbildningsnämnden för yttrande. Förslag till remissfrågor Hur ser nämnden på föreslagen köksstruktur? Hur påverkar föreslagen köksstruktur Er verksamhet? Hur avser nämnden att tillsammans med måltidsenheten arbeta fram gemensamma utvecklingsplaner kopplade till måltidsprogrammet, köp/säljsystem och köksstrukturen? Bakgrund Kommunfullmäktige i Växjö kommun beslutade 2014-04-15 § 88 att från den 1 januari 2015 inrätta en kommungemensam måltidsorganisation under kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade att måltidsverksamheten ska arrangeras i ett köp/säljförfarande. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att genomföra organisationsförändringen samt att återkomma med nödvändiga mål och styrdokument, struktur och investeringsplan för måltidsverksamheten. Förändringsarbetet avseende organisationen pågår. Verksamhetsledningen är på plats och personalen har till största delen flyttats över till den nya gemensamma organisationen. Mål och inriktning (styrdokument) för all måltidsverksamhet i Växjö kommun har beslutats av kommunfullmäktige i juni 2015 i det måltidspolitiska programmet. Kommunstyrelsen har genomfört organisationsförändringen, ansvarar för måltidsverksamheten och ska återkomma till kommunfullmäktige med: Struktur för måltidsverksamheten UTVECKLINGSENHETEN Kommunledningsförvaltningen Postadress box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Tel. 0470-416 71 Mobil 0000-00 00 00 Fax 0000-000 00 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation 2015-10-01 Investeringsplan för verksamheten arbetas fram Beskrivning En arbetsgrupp inom kommunledningsförvaltningen har arbetat fram förslag på struktur i köks- och måltidsorganisationen vilken tillgodoser de styrande inriktningarna, kvalitet och kostnadsreduktioner på 10 miljoner kr som kommunfullmäktiga lagt fast för 2016. Förslaget vilar övergripande på att följande krav och mål. • Köken ska kunna leverera säkra måltider av god kvalitet • Köken ska servera likvärdiga måltider som uppfyller lagkrav, och måltidsprogrammets inriktningar med - mat lagad i så stor utsträckning som möjligt från grunden - ekologiska råvaror/produkter - nära måltidsgästen - geografi och landsbygd - möjlighet till entreprenader • Måltidsorganisationen ska vara effektiv; ha hög produktivitet och leverera måltider av hög kvalitet • Arbetet i måltidsorganisationen och i köken ska ske i en god arbetsmiljö • Hänsyn tas till kökens lokalmässiga förutsättningar, demografin och kommunala styrande dokument. Bestämningsfaktorer Följande avgörande faktorer bestämmer sammanvägt enligt utredningsgruppens förslag hur Växjö kommuns totala måltidsorganisation ska formas inom den styrning och ekonomiska ram komunfullmäktige satt upp: volymer, antal portioner och den prognosticerade demografiska utvecklingen kökens lokalmässiga förutsättningar effektiv produktion geografiska, områdesmässiga och logistiska överväganden Bestämningsfaktorerna utgör samtidigt tillsammans med övrig kommunal styrning en hållbarhetsprövning som garanterar långsiktighet. Alternativ I den konsultrapport DiningDevelopment AB lämnat till Växjö kommun finns två alternativ beskrivna, i relation till 2013 års uppgivna budget hos de då verksamhetsdrivande nämnderna. 2 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation 2015-10-01 Alternativ 1 - Reducerad bemanning och tydlig styrning av en gemensam måltidsorganisation. Omställning till flera mottagningskök och färre tillagningskök - 10 % motsvarande 10 mkr i reducering av personalkostnader, vilket motsvarar 25 helårsarbetare. Alternativ 2 - Ett större tillagningskök med utleveranser till ytterligare mottagningskök och färre tillagningskök. Sammanlagda långsiktiga kostnadsreduceringar på 26 mkr i personalkostnader, vilket motsvarar 65 helårsarbetare. Alternativ 3 - Utredningsgruppens förslag. Områdesstruktur och reducerad bemanning, styrning och rätt kompetens för uppgiften. Kommunledningsförvaltningens arbetsgrupp har gått igenom konsultförslagen och på grundval av överväganden enligt ovanstående bestämningsfaktorer kommit fram till ett kombinerat alternativ 3. Detta utgår från överförd budget från berörda nämnder, efter nämndernas egna besparingar och ska med en planerad omställningstid helt kunna genomföras. Tillkommande kök dimensioneras efter nyckeltal och kommunfullmäktiges beslutade strukturbeslut. Nettokostnadsreduceringar på 10 miljoner kr i personalkostnader kan genomföras i enlighet med en planerad omställningstid. Samtliga alternativ innebär att omställningsarbete på personalsidan ska påbörjas. Generell plan finns utarbetad av personalkontoret. Arbetsgruppens förslag beaktar landsbygdsporgrammet, näringslivsprogrammet, miljöprogrammet och personalpolicyn utöver det måltidspolitiska programmet. Arbetsgruppens förslag En områdesinriktad grundstruktur för staden och kommundelscentra/landsbygden etableras. Likvärdighet med gemensam styrning och uppföljning sker. Medarbetare och personal i övrigt med nödvändig kompetens för uppgiften. Struktur som föreslås enligt arbetsgruppens förslag 3 är: • Kök med under 60 lunchportioner* per dag bör vara serveringskök • Kök med över 60 och upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök • Kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök • Några kök med över 500 lunchportioner ska ha inbyggd buffertkapacitet för evakuering, tillfälliga lösningar och utleveranser 3 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation 2015-10-01 *Avser antalet barn/elever; Inom omsorgen följer strukturen investeringar gjorda i kök med anknytning till Älgvägen. Inom omsorgen i övrigt beräknas antalet dagsportioner som summan av antalet tillagade måltider; middag med dessert och kvällsmat. Middag och kvällsmat räknas som två portioner. • Alla nya/tillkommande enheter bör komma upp i minst 120 lunchportioner och helst över 300 för att kunna etableras som effektiva tillagningskök. Kungsmadskolans kök med restaurang/serveringsutrymmen byggs som ett stort ”utbildningsintegrerat” tillagningskök med flertalet anslutna mindre enheter. (mottagningskök och serveringskök). Initieras av utbildningsnämnden och lokalförsörjningsenheten/planeringskontoret. De dyraste köken att driva är små tillagningskök, därefter små mottagningskök. Effektivast för små enheter är serveringskök där tillagningskök levererar komplett måltid och ingredienser för frukost och mellanmål. De avgörande faktorerna är volym, kökens status, geografi och mottagningskökets servicetid. Arbetsgruppen föreslår att utbildnämnden övertar ansvaret för frukost, servering av lunch, mellanmål och diskning i serveringsköken. Detta bedöms som effektivast i ett koncernperspektiv, där utbildningsförvaltningen också ha större kombinationsmöjligheter med andra arbetsuppgifter. I gengäld sänks priset på måltiden. Sammantaget ska nettokostnadsreduceringar på 10 miljoner kr kunna verkställas inom en tidperiod av 1till 2 år genom personalreduceringar, koncentration till områdesnivån och fortsatt organisationsutveckling. Full effekt nås tidigast under 2017. Detta med hänsyn till personalomställningar och lokalmässiga förutsättningar/byggnationer. Konsekvensinventering har startats och redan initialt kan konstateras: - Övertaligheter uppstår vid organisationsförändringen - Flera deltidstjänster då arbetsinsatsen koncentreras till mitt på dagen på dagen - Halvfabrikat i form av färdiga färsrätter, gratänger, djupfrysta grönsaker och färdigpanerad fisk kommer att ingå i matlagningen - Risk för något ökat matsvinn om personalen inte kan ta hand om överbliven mat från tillagningsköket - Måltids- och visst köksarbete får utföras av annan än måltidspersonal - Kompetensbehov i hela matkedjan från tillagning till servering särskilt av specialkoster. - Antal transporter ökar något 4 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 2013:467 Er ref. Kommungemensam måltidsorganisation 2015-10-01 Remissförfarande Då rekommendationerna innehåller områden som berör omsorgsnämndens och utbildningsnämndens verksamhet bör förslaget remitterats till dessa nämnder för synpunkter på föreslagen struktur. (se remissfrågorna) Arbetsmiljökonsekvensanalys - riskinventering Måltidschefen startar tillsammans med arbetstagarorganisationerna (skyddsombuden) omedelbart risk- och arbetsmiljökonsekvensarbetet parallellt med remissförfarandet. Växjö 2015-10-07 Monica Skagne kommunchef 5 (5) Dnr KS 201300467 2015-09-18 Struktur för måltidsorganisationens kök Arbetsunderlag för beslut om en övergripande ordning för måltidsorganisationens kök. Uppdrag från kommunfullmäktige maj 2014, i samband med beslut om en kommungemensam måltidsorganisation VÄXJÖ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen October 7, 2015 Annica Thor (måltidschef), Anders Hägg (utredare), Innehåll Sammanfattning av utgångspunkter ......................................................................... 3 Inledning - definitioner av begrepp ........................................................................... 4 Underlag för alternativen .......................................................................... 6 DiningDevelopment AB alternativ 1 - effektivitetsbrytpunkter ............... 7 DiningDevelopment AB alternativ 2 – nytt större tillagningskök ............ 7 Alternativ 3 – områdesansvariga tillagningskök, mottagningskök och serveringskök i en rekommenderad struktur. ............................................ 8 Oberoende av alternativ ............................................................................ 9 Bakgrund och uppdraget ........................................................................................... 9 Förutsättningar - struktur – utifrån vilken eller vilka premisser ................. 10 Utvecklingsplan i flera steg ......................................................................... 10 Kvalitetsnyckeltal för särskilt boende. .................................................... 11 Mål, syfte och metod ................................................................................................. 12 Kartläggning nuvarande situation .......................................................................... 12 Kostnader för måltiden i grundskola och gymnasium .......................................... 14 Kostnadsandelar i måltidsverksamheten ................................................................ 14 Kompetensinventering 2013..................................................................................... 16 Måltidsprogram för Växjö kommun....................................................................... 17 Hur ser ett effektivt kök ut?..................................................................................... 17 Produktionskostnad ny-om och tillbyggnad ............................................ 18 När kan effektiv produktion/service ges ................................................. 18 Statuskartläggning av kök i Växjö kommun ........................................... 19 Demografisk utveckling............................................................................................ 20 Omställning av kök ................................................................................................... 22 Överväganden .......................................................................................... 23 Förutsättningar och konsekvenser .......................................................................... 25 Sammantagen bedömning ........................................................................................ 26 Förslag ....................................................................................................................... 28 Sammanfattning av utgångspunkter Växjö kommuns köksorganisation omfattar 115 kök av mycket varierande karaktärer (storlek, yta, portionsantal, antal servicedagar/år, antalet medarbetare/kök, byggnadsstatus, maskinell utrustning och geografiskt läge). Övrigripande ska följande krav och mål uppfyllas Köken ska kunna leverera säkra måltider av god kvalitet Köken ska servera likvärdiga måltider som uppfyller lagkrav, och måltidsprogrammets inriktningar om mat lagad från grunden o ekologiska produkter o närhet o geografi och landsbygd o möjlighet till entreprenader Måltidsorganisationen ska vara effektiv Arbetet i målidsorganisationen och i köken ska ske i en god arbetsmiljö Hänsyn tas till kökens lokalmässiga förutsättningar, demografin och kommunala styrande dokument. För att kunna styra/leda en organisation med 115 arbetsställen och med 300 anställda i tillagningskök, mottagningskök och serveringskök krävs väl avvägda riktlinjer för hur organisationen ska inrättas och utvecklas. Inriktningarna ska vara vägledande för nya enheter och i omställningsarbetet av redan befintliga enheter. De utgör också grunden för hur måltidsorganisationen tar sig an av kommunfullmäktige beslutat måltidsprogram och givna kostnadsreduceringar. Styrande inriktningar ges exempelvis i kommunens budget, målidsprogrammet och miljöprogrammet. Följande avgörande faktorer bestämmer sammanvägt hur Växjö kommuns totala måltidsorganisation ska formas mot målen om säker mat lagad från grunden i så stor utsträckning som möjligt volymer, antal portioner och den demografiska utvecklingen lokalmässigt förutsättningar effektiv produktion geografiska, områdesmässiga och logistiska överväganden Till målet med tillagning från grunden och så nära måltidsgästen som möjligt behövs en färdväg som utgår från reala förhållanden och beslutade förutsättningar. Följande inriktningsvärden där särskilda överväganden kan innebära mindre avvikelse är starka och styrande rekommendationer. Anpassning till rekommendationerna ska ske i planerad form och 3 (33) implementeras då de påkallas av ekonomiska eller andra skäl. Kommunen behåller därmed en ordning med tillagnings – mottagnings och serveringskök. De påverkansbara ekonomiska faktorerna är kostnader för livsmedel, personal, transporter och lokaler. Gjorda investeringar ska i möjligaste mån tas till vara. Inledning - definitioner av begrepp Tillagningskök - Måltider tillagas från grunden med så stor andel råvaror som möjligt. Tillagningskök levererar huvudkomponent eller hel måltid till mottagningskök och komplett måltid till serveringskök. Mottagningskök - Måltidens huvudkomponent med vissa tillbehör tas emot, varm eller kyld, från bestämt tillagningskök. Potatis, pasta, ris och andra kompletteringskomponenter tillagas i köket, sallader bereds. Serveringskök/enhetsservering tar emot varm eller kyld komplett måltid. Enheten serverar frukost och mellanmål av livsmedel som levererats tillsammans med föregående/aktuell lunchleverans. Mat lagad från grunden SLV:s pyramid Livsmedelsverket har tagit fram ett förslag till tolkning av vad begreppet mat lagad från grunden innebär för storkök. Modellen är tänkt att fungera som stöd i de diskussioner som pågår i flera kommuner och landsting1. 1 Svenska Livsmedelsverket http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltideri-vard-skola-och-omsorg/om-offentliga-maltider/modell---mat-lagad-fran-grunden/ 4 (33) Syftet med tolkningen är att skapa en gemensam referensram som kommuner och landsting kan använda sig av, exempelvis när de tar fram styrdokument för måltiderna i vården, skolan och omsorgen. Förutsättningarna för att laga mat från grunden varierar mellan olika kök. Det finns stora skillnader exempelvis gällande kökslokalernas standard och vilken utrustning som finns att tillgå. Detsamma gäller personalbemanning och kökspersonalens kompetens. Förhoppningen är att tolkningen ska göra det lättare att bestämma en ambitionsnivå kring mat lagad från grunden – naturligtvis utifrån sina egna förutsättningar. Livsmedelsverkets definitioner av begreppet: Med mat lagad från grunden menas mat som är lagad från råvaror. Med råvaror menar livsmedelsverket livsmedel som inte har värmts upp eller tillagats i förväg. Till råvara räknas även livsmedel som har genomgått olika konserveringsmetoder och/eller mekanisk bearbetning i syfte att förlänga hållbarheten eller för att förbereda råvaran för användning i köken. Exempel på sådana råvaror är skalad potatis, hackad lök, strimlat kött, torkad pasta, frusna bär, inlagd gurka samt konserverade eller mjölksyrade grönsaker. Följande begrepp kan också behöva definieras: Helfabrikat: Processad produkt färdig för konsumtion. Ex: Sylt, korv, filmjölk, ketchup, glass. I princip kan man säga att om det inte finns i naturen/hos bonden och du kan äta det utan att tillaga det, då är det helfabrikat. Halvfabrikat: Processad produkt som behöver ytterligare tillagning/preparering innan konsumtion. Ex: pasta, mjöl, ris, kaffe. Finns det inte i naturen/hos bonden och du måste preparera det på något vis för att konsumera det, då är det halvfabrikat. Råvara: Ej processad produkt. Ex: ägg, rent kött, frukt och grönsaker. För att enligt DD:s bedömning nå optimal lönsamhet vid framtida kvalitativ och professionell måltidsproduktion i stor skala, så omfattas viss användning av både halv- och helfabrikat. Dock ska tydliga kriterier vid upphandling avtal med leverantörer, tydligt angivna kvalitetsnivåer på de råvaror och produkter som används i köken. 5 (33) Underlag för alternativen Måltidens kvalitet ska vara så hög som möjligt. Inriktningarna ges av det måltidspolitiska programmet där likvärdighet och kvalitetskrav poängteras. Alternativen presenteras för att nå de ekonomiska ramarna med besparingar på 5 – 10 och 5 miljoner innevarande och de kommande två åren 2016 och 2017. De första fem miljonerna genomförs med en samlad kommungemensam måltidsorganisation. I samtliga tre alternativ ingår att måltidsorganisationen åtminstone till viss del ska kunna leverera fler måltider utan automatiskt ökad personalinsats. Detta kan ske i olika grad beroende på kökets förutsättningar. Måltidsprogrammets inriktningar är styrande. Att ha mederbetare med rätt kompetens är en förutsättning för att lyckas med kvalitet och produktivitetsmålen. Alla tre alternativ innebär övertaligheter och ett samlat arbete med detta behöver omedelbart inledas tillsammans med arbetstagarorganisationerna. Genomförande av omställningsarbetet vid övertaligheter tar vanligtvis 1- 2 år. Alternativ 1 – konsultutredningens2 förslag alt 1 - Effektiv organisation med hänsyn till brytpunkter med kostnadsreduceringar för personal och livsmedel. Omställning av ett antal kök från tillagning till mottagning. Alternativ 2 – konsultutredningens förslag alt 2 - Ett nytt större tillagningskök med leveransmöjligheter byggs. Flera kök ställs om till mottagningskök. Alternativ 33 – serviceområden i form av tillagningskök, mottagningskök och serveringskök etableras över hela kommunen enligt en given struktur, Rätt antal anställda enligt vedertagna nyckeltal i varje kök. Anställda med rätt kompetens - rätt person på rätt plats. Oavsett alternativ kan konkurrens och entreprenadsättning ske. Entreprenörer välkomnas att utmana större eller mindre verksamhetsområden. Tidigare upphandlingsförsök har inte gett tillräcklig marknadsrespons. Det är snarare så att ett antal privata förskolor/utbildningar vill köpa måltider av kommunen. I tiden mellan DiningDevelopment AB:s utredning baserade på 2013 års siffror och tills måltidsorganisationens budget överfördes till kommunstyrelsen har besparingar genomförts i de avlämnande 2 3 DiningDevelopment AB, Inger Stiltjestrand Svensson slutrapport 2013 Utredningsgruppens förslag 6 (33) förvaltningarna. Ingångsvärdet 2015 är således förändrat i förhållande till grundförutsättningarna 2012. DiningDevelopment AB alternativ 1 - effektivitetsbrytpunkter Färre tillagningskök och fler mottagningskök Inget kök avvecklas men flera får ändrad inriktning så att det blir färre tillagningskök och fler mottagningskök. De kök med minst antal lunchportioner blir serveringskök. Antalet årsarbetare per kök har beräknats efter produktionssätt, volymer och effektiv matlagning/servering och därför givna nyckeltal. Personalkostnaderna totalt jämfört med 2013 års kostnader kan sänkas med 10 % Med en sammalagd personalkostnad 2013 på 97 mkr skall en besparing kunna genomföras på nästan 10 mkr. Som en möjlighet kan inom detta alternativ måltidsorganisationen leverera endast måltid och mottagande enhet genom ett lägre pris kunna använda frigjord resurs till kringservice. Flera planerade mottagningskök har efter utredningens genomförande blivit tillagningskök och relativt små enheter utrustats med mottganingskök (gäller både alt 1 och 2 i DD:s förslag). DiningDevelopment AB alternativ 2 – nytt större tillagningskök Ett större tillagningskök med enkelt eller dubbelt produktionssätt. Kungsmadskolans kök kan med ändamålsenliga lokaler för den egna enheten och utleveranser både laga fler portioner och hålla nere personalkostnaderna. Flera mottagande enheter kan anslutas i staden, tillsammans med den överkapacitet som i övrigt finns vid ett antal tillagningskök. Samordning med behov inom gymnasie-/restaurangutbildningarna och gymnasiesärskolans behov ska ske. Tillämpas en multifunktionell och flexibel modell ska yrkesprogram på Kungsmadskolan och Restaurangskolan kunna anslutas liksom berörda linjer inom gymnasiesärskolan. Med tillämpning av detta alternativ kan måltidsorganisationen effektiviseras sammanlagt med 26 mkr i förhållande till 2013 års budget. Alternativet tar lång tid att genomföra, uppskattningsvis 2- 5 år totalt. Flera nya beslut behöver fattas bland annat de som berör Kungsmadskolan. 7 (33) Alternativ 3 – områdesansvariga tillagningskök, mottagningskök och serveringskök i en rekommenderad struktur. Utredningsgruppen föreslår en given struktur för måltidsorganisationen, sänkta kostnader för måltiden - köken bemannas rätt antal årsarbetare enligt givna nyckeltal Detta alternativ bygger på flera av de komponenter som ligger i konsultrapporten - omsatta till en struktur för hela måltidsorganisationen. Styrande är de viktigaste kriterierna volymer/demografi, kökens lokalmässiga förutsättningar och geografi Plan för genomförande motsvarande 10 mkr eller 25 färre årsarbetare omsätts i förändringar inom samtliga kök och områden. En struktur med uttalade områdesansvariga tillagningskök och därtill knutna serviceområden vari kan rymmas både tillagnings – mottagnings och serveringskök skapas med förutsättningar att flexibelt maximera insatta resurser. Riktvärden och struktur som föreslås för köken i Växjö kommun: • Kök med 60 lunchportioner4 eller därunder per dag bör vara serveringskök • Kök med över 60 upp till 120 lunchportioner bör vara mottagningskök • Kök med över 120 lunchportioner bör vara tillagningskök • Några kök med över 500 lunchportioner ska ha inbyggd överkapacitet för evakuering och utleveranser • Alla nya enheter bör komma upp i minst 120 lunchportioner och helst över 300 för att kunna etableras som tillagningskök. De dyraste köken att driva är små tillagningskök, därefter små mottagningskök. Effektivast för små enheter är serveringskök. Den avgörande faktorn är bemanningen och kökets servicegrad- tid. Sammantaget ska nettokostnadsreduceringar på 10 mkr kunna verkställas inom en tidperiod av 2 till 3 år genom personalreduceringar, samordning på områdesnivån och fortsatt organisationsutveckling. 4 *Avser antalet barn/elever; Inom omsorgen följer strukturen investeringar gjorda i kök med anknytning till Älgvägen. Inom omsorgen i övrigt beräknas antalet dagsportioner som summan av antalet tillagade måltider; middag med dessert och kvällsmat, så att middag och kvällsmat är två dagsportioner. 8 (33) Oberoende av alternativ Konsekvent genomförs jämförelser/nyckeltal utifrån vägledande beräkningsunderlag/nyckeltal för personal. Utmanarrätt och eventuell entreprenadsättning kan aktiveras. Identifiera och använd de mest effektiva köken som modell för hur kvalitet och ekonomi kan förenas. Här finns flera utmärkta exempel i måltidsorganisationen. Med hänsyn till några av de enskilda kökens förutsättningar modereras den föreslagna strukturmodellen, där effektiviteten ändå sätts i styrande position. Projektorganisation för införandet och stabilisering av fullmäktigeuppdragen skapas. Projektledare för förändringarna rekryteras. Förändringsarbetet leds av måltidschefen. Vissa enheter skulle om markandsintresse finns kunna entreprenadsättas; exempelvis Gustavslund som redan är en intraprenad, Älgvägens kök med tillhörande serveringskök/mottagningskök kan bli en driftentreprenad, men Älgvägen bör först komma i god produktions och kvalitetsordning. Någon, några eller alla gymnasieskolorna är en annan välavgränsad verksamhet som i senare skede kan konkurrensutsättas. Vid konkurrensutsättning krävs nya beslut. Initialt behöver dock hela måltidsorganisationen komma igång och verksamheten konsolideras. Detta brukar vara en förutsättning för att nå goda resultat generellt sett och vid eventuell konkurrensutsättning. Två prioriterade objekt/enheter behöver snarast komma till beslut: 1) Kungsmadskolans kök och restaurang med de samordningsmöjligheter som ligger inom Kungsmadskolans olika program och möjligheter till utleveranser 2) Borgmästaren/Ulriksberg behöver planeras och tidssättas. Här finns behov och möjligheter som måste beaktas ur både verksamhetssynpunkt och för måltidsorganisationen. Bakgrund och uppdraget Kommunfullmäktige beslutade i maj 20145 att skapa en kommungemensam måltidsorganisation. Organisationsförändringen genomfördes den 1 januari 2015 då tre kostorganisationer blev en måltidsorganisation. Enligt 5 Dnr KS 2013:467 KF beslut 2014-04-15 § 88 9 (33) kommunfullmäktigebeslutet ska kommunstyrelsen återkomma med följande fortsättningsuppdrag: 1) måltidspolitiskt program (beslutat i juni 2015) 2) struktur för hur den kommunala köksorganisationen kan formas 3) kort – och långsiktig investeringsplan Dessutom ska kommuninternt system för köp/sälj införas. I budget 2015 och 2016 finns skrivningar om beslutade besparingar och om entreprenadsättning. Förutsättningar - struktur – utifrån vilken eller vilka premisser Struktur är en förutbestämd ordning – som skapar förutsättningar för planering och med hänsynstagande till en eller flera bestämningsfaktorer. Motsatsen är då man bestämmer sig från fall till fall. Struktur betecknar också den inre ordning som på ett konkret eller abstrakt sätt bygger upp en helhet utifrån sina delar. Inom samhällsvetenskap, framför allt sociologi och statsvetenskap, betecknar struktur en bestående ordning av större omfattning. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen ska återkomma med förslag till struktur för köken. Vilka grunder för struktur skulle kunna vara styrande för kökens organisering? Faktorer som lagkrav, storlek (yta), utrustning, geografiskt läge, ekonomiska förutsättningar, effektiv organisering, personalpolitiska mål, underlag i antalet portioner, demografi -tillväxt/avfolkningsområden, möjligheter att motsvara kommunens målstyrning, miljöförhållanden och en sammanvägd hållbarhetsbedömning kan vara olika sätt att rikta in en struktur ifrån. Arbetsgruppen har valt att koncentrera föreslaget alternativ efter premisserna effektiv organisation – ekonomiska – ekologiska faktorer och den politiska programstyrningen. Det innebär ett antal alternativ och brytpunkter för effektivitet, demografisk utveckling, livsmedelssäkerhet och god arbetsmiljö. Grunder för formandet av förslag tre bygger på Volymer (effektivitetsbrytpunkter) och demografi Kökens status och förutsättningar Nyckeltal för effektiv matlagning Geografiska överväganden Utvecklingsplan i flera steg För att kunna genomföra uppdragen om köksorganisationens struktur behöver det inledande steget med den politiska styrningen genom ett måltidspolitiskt 10 (33) program för Växjö kommun vara klart. Programmet har beslutats av kommunfullmäktige 15 juni 2015. Den viktigaste interna styrningen utgår från effektiv organisation, laga mat från grunden och så nära måltidsgästen som möjligt. Att sätta en ny struktur beräknas ta mellan 1 - 2 år, med hänsyn till arbetsrättslig lagstiftning. Arbetet med system för köp/sälj löper på parallellt och utgår från måltidsorganisationens nuvarande kostnader/intäkter och den styrning Växjö kommuns budget 2015 och 2016 samt måltidsprogrammet ger. Överenskommelser mellan köpare och säljare beräknades kunna slutas innan årsskiftet 2015/2016, med prissättning för måltidsservicen. Detta är dock alltför optimistiskt eftersom ett gediget samfällt arbete mellan berörda förvaltningar måste genomföras. Måltiden är en samverkan med flera väsentliga inslag utöver själva maten. För steget med en kortsiktig och långsiktig investeringsplan återkommer lokalförsörjningsgruppen, måltidsenheten och verksamhetsförvaltningarna, Då bedöms de akut behövliga åtgärderna och de mera långsiktiga på 3-5 år. De mest angelägna projekten har redan påbörjats och kombineras i vissa fall med nystartade verksamheter och demografiskt påkallade förändringar. Kommande beslut vad gäller Kungsmadskolan och Borgmästaren/Ulriksberg är nödvändiga för att undvika att kortsiktiga kostsamma lösningar uppkommer och i sämsta fall permanentas. En genomtänkt struktur bygger på att Kungsmadskolan intar en central funktion i måltidsorganisationen. Kvalitetsnyckeltal för särskilt boende6. Socialstyrelsen genomför årligen brukarundersökningar och öppna jämförelser inom olika områden. I bilaga 1 redovisas ett antal objektiva - och ytterligare andra subjektivt nyckeltal bland annat kring mat- och måltidsupplevelsen. Det ska slås fast att den upplevda kvaliteten under 2014 - det vill säga innan den gemensamma måltidsorganisationen, inrättats och träder i kraft, har mycket i övrigt att önska. Omsorgtagarna i särskilt boende sänker sina omdömen om maten och måltidsmiljön från 2013 - 2014, ner under genomsnittet för liknande kommuner Häri ligger en stor kommande utmaning för både måltidsenheten och för omsorgsförvaltningen. Maten för äldre har uppmärksammats både lokalt och nationellt. 6 Se bilaga om kvalitetsnyckeltal (objektiva och upplevd kvalitet) 11 (33) I Växjö kommuns budget för 2016 sker satsningar inom omsorgsnämndens ansvarsområde. ”För att möta det ökande omsorgsbehovet och förstärka matens kvalitet anslås 16,8 miljoner kr7. Som särskilt uppdrag till kommunstyrelsen och omsorgsnämnden: För måltidsgästerna inom omsorgsverksamheten ska satsningar på maten genomföras, likväl som på mötet och rummet. Mål, syfte och metod Syftet med att fastställa vägledande riktlinjer för köksstrukturen är att ge förutsättningar för att utveckla måltidsorganisationen i den riktning måltidsprogrammet kräver. Syftet är också att ge stadga och riktlinjer för hur köksstrukturen ska byggas upp och utvecklas/förändras. Därmed ska både måltidsverksamheten, köparna och lokalförsörjningsgruppen få vägledning i hur kommunen vill uppfylla sina styrande inriktningar. I grunden för arbetsgruppens arbete ligger den konsultrapport som sammanställdes i december 2013 och presenterades 2014. Arbetsgruppen har också samlat in erfarenheter från andra kommuner och den kunskap som finns i Växjö kommun. Kökens statusvärdering har uppdaterats. Kapacitetsberäkningar har genomförts för att se vilken potential som finns i befintliga kök. Kapacitet behövs för att utveckla köksstrukturen. Beräkningsmodell för personalresurs i olika typer av kök finns numera tillgänglig. Tidigare användes egna nyckeltal. Kartläggning nuvarande situation Idag finns över 115 serveringsställen som drivs kommunens regi. De tidigare använda beteckningarna såsom MKF, MKV och TKD8 anses inte längre giltiga. Växjös egenkonstruerade modell med tillagningskök mot styrd råvara (fryst) var ett mellanting mellan tillagning och mottagningskök. En period på 1990-2000 talet inledning byggdes enheter helt utan egen kökskapacitet inom äldreomsorgen. Senare har matdistribution till äldre i ordinärt boende tillkommit Köken kan grovt kategoriseras enligt följande: 7 Budget för Växjö kommun - s 24 sp 2 - Resurstillskott. Mottagningskök fryst huvudkomponent, Mottagningskök varm mat, Tillagningskök för distribution 8 12 (33) Huvudgrupp 1 - Tillagningskök Tillagningskök för egen enhet och med distribution till andra kök Tillagningskök för egen enhet Tillagningskök för distribution till andra enheter och i matdistribution till ordinärt boende Huvudgrupp 2 - Mottagningskök Mottagningskök för mottagning av huvudkomponent, levererad av tillagningskök. Serveringskök för komplett måltid bland annat färdigberedningsutrustning på avdelningar och enheter. Verksamhetsperonal gör frukost och mellanmål där alla ingredienser levereras med den hela måltiden. Kökets typ kartläggning 2015 Tillagningskök egen enhet och med distribution Tillagningskök egen enhet Tillagningskök till enheter och matdistribution Summa tillagningskök Antal kök 15 50 1 65 Mottagningskök Serveringsenheter Summa mottagningskök/enheter 44 5 49 Restaurangskola 1 Nuvarande förhållanden För Växjö kommun föreslår DiningDevelopment två olika alternativ för hur måltidsverksamheten ska struktureras. Till förändringarna enligt alternativ 1 och 2 är olika stora kostnadsreduceringar och investeringar kopplade. Förslag 1 - 1 större tillagningskök, 58 tillagningskök och 35 mottagningskök Förslag 2 – 2 större tillagningskök, 40 tillagningskök och 53 mottagningskök Sedan konsultrapporten gjordes 2013 har ett antal kök tillkommit och vissa andra förändringar genomförts. Några kök har beslutats som tillagningskök. Kommentar: De största kostnadsreduceringarna kan uppnås med en struktur enligt alternativ 2, men även i förslag 1 finns kostnadsreduceringar genom att flera kök ställdes om till mottagningskök i förhållande till dåvarande situation samtidigt som antalet årsarbetare totalt och per kök ses över. 13 (33) Kostnader för måltiden i grundskola och gymnasium9 Måltider per elev 2013 Grundskola och gymnasium ”Kostnaden för skolmåltider per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för skolmåltids- och caféverksamhet, dvs. kostnader för personal, livsmedel, transporter, administrativa kostnader, till exempel för kostkonsulent och intäkter från bland annat försäljning till fristående skolor. I statistiken ingår inte lokalkostnader. Lokaler m.m. kan ingå för de kommuner som via entreprenad köper skolmåltider. För kommuner är kostnaden för skolmåltidsverksamheten nettoräknad så att intäkter för försäljning har dragits från kostnaderna.” Av bilaga 2 framgår Växjö kommuns redovisade kostnader i räkenskapssammandraget och i redovisning till skolverket. Kommentar: Växjö satsar relativt mycket och har höga kostnader för måltiden i grundskolan. Inom gymnasiet har kostnaden per elev sänkts mellan 2013 och 2014. Kostnadsnivån för måltiden i förskolan kan antas följa grundskolan av två skäl; För det första har samma nämnd gett anslagen och för det andra är den geografiska strukturen liknande. Kostnadsandelar i måltidsverksamheten Nedanstående cirkeldiagram visar de huvudsakliga kostnadsandelarna för måltidsverksamheten 2014/2015. 0,5% 1,6% 4,2% 33,2% 3,1% 1,4% 0,3% 0,3% 0,1% 55,3% MÅNLÖN, VIKLÖN (INK.ARBETSGIVARAVG.) LIVSMEDEL (beredning, halvfabrikat) ÖVRIGA FRÄMMANDE TJÄNSTER TRANSPORTER LOKAL- OCH BOSTADSHYROR FÖRBRUKNINGSMATERIAL IT-TJÄNSTER EL AVGIFTER (MoH) 9 Skolverket - Siris 2013 statistik – kostnader grundskola och gymnasium 14 (33) Kommentar: De huvudsakliga kostnadsslagen är personalkostnader 55 % och livsmedelskostnader 33 %, sammanlagt 88,5 %. Övriga kostnadslag är ledningsorganisationen, transporter, IT stöd och övriga verksamhetskostnader Det är inom de två dominerande posterna som större kostnadsreduceringar kan göras. Samtidigt arbetar hela organisationen för att optimera resursanvändningen och effektivisera verksamheten, med allt från upphandlingar till transporter. Vissa satsningar måste initialt göras, som att höja kompetensen i hela måltidsverksamheten, få rätt person på rätt plats, ha en välfungerande ledningsorganisation och på ett planerat sätt genomföra omställningsarbetet. Tillsammans med verksamhetsföreträdarna ska helheten i måltiden utvecklas med möten, maten och rummet som bärande områden. 15 (33) Kompetensinventering 2013 Kompetensinventering genomfördes 2013 där totalt 273 personer visstids- och tillsvidareanställda kostekonomer eller motsvarande, kokerskor/kockar och måltids-/köksbiträden besvarat frågan om vilken formell utbildning relaterad till mat, gastronomi, storkök, restaurang och livsmedel i stor skala man hade. Sammanställning av inventeringen framgår nedan; Antal omsorg Antal gymnasium Universitet eller högskola KY/UH-utbildning 10 1 Antal barnomsorg, förskola/skola 2 Restaurang & storhushåll gymnasium 2-3 år, AMU-kockskola grund och påbyggnad Lernia restaurang och storhuhåll 1 - 2 år Storhushåll 12 v - 1 år 51 12 69 2 4 18 17 32 55 21 65 38 49 38 144 UTBILDNINGSKATEGORI Hemteknisk linje eller motsvarande 1 år Allmän hushållsutbildning 1 år Annan utbildning som ej är relaterad till storkök eller restaurang Andel procent Andel % totalt av alla svarande Som saknar adekvat utbildning Antalet svarande 80 Kommentar: Om utbildning inom matområdet har betydelse så är omsorgen bäst försedd med kompetens. Sämst är det inom gymnasiet. En fundering i detta sammanhang som bör nämnas är inverkan av de kombinationstjänster som finns inom gymnasiet och som uppvisar lägre matkompetens. Det kan därför konstateras att ska alltmer mat lagas från grunden – behövs både grund- och spetsutbildningar inom måltidsorganisationen. Inom kompetensområdet mat och måltid behöver Växjö kommun höja nivån. 16 (33) Måltidsprogram för Växjö kommun Måltidsprogram för Växjö kommun ger flera anvisningar för hur kommunens köksstruktur ska formeras. Samtliga nedanstående mål härstammar från kommunens målområden, budget och internbudget Maten ska lagas så nära måltidsgästen som möjligt Måltiden ska vara av hög kvalitet, ökande andel ekologiska varor Måltidsorganisationen ska drivas effektivt och ta tillvara gjorda investeringar Måltidsupplevelsen ska vara positiv och grundas i rummet – mötet och maten. Allt mer mat ska lagas från grunden och av ekologiska råvaror Måltidsprogrammets styrande inriktningar ät tydliga och klara. I programmet anges ett flertal objektiva kvalitetsfaktorer som grundläggande. Över tid kan en köksstruktur i enlighet med programmets intentioner nås. Någon prioriteringsordning finns inte given i måltidsprogrammet, övriga styrande program/policys och i kommunens budget. Måltidsorganisationen har för innevarande och kommande år beslutade kostnadsreduceringar. De levererade kvaliteterna styrs därutöver efter vad de köpande förvaltningarna vill satsa i måltiden. Omsorgsnämnden har fått anslagstillskott för att satsa på maten inom sin verksamhet. Nationella regler och riktlinjer ska naturligvis följas både för måltiden (säkra livsmedel) och medarbetarna (god arbetsmiljö). Hur ser ett effektivt kök ut? Effektivitet styrs av flera faktorer såsom vad som ska tillagas och hur ska detta ske. Den styrs av kökens kapacitet (ytor, utrustning och av medarbetarnas kompetens). Den styrs av miljömål, transporter och upphandlingskrav. Effektivitet är sammanvägningen av produktivitet och levererade objektiva och av måltidsgästernas subjektivt upplevda kvaliteter. Det finns tillkommande ekonomiska förutsättningar att ta fasta på. Ett tillagningskök kräver större yta, mer utrustning och förvaringsutrymmen och har högre energiåtgång Ett mottagningskök kräver mindre ytor, något mindre utrustning och har lägre energiåtgång Serveringskök tar emot komplett måltid och kräver små ytor, har lägst energiåtgång och ska upplevas som integrerad del i verksamheten. 17 (33) Produktionskostnad ny-om och tillbyggnad Vid projektering av nya kök används ett antal nyckeltal för kostnader att bygga olika former av kök vilket påverkar hyreskostnaden. Tillagningskök nytt inkl. utrustning 44 000 kr per kvadratmeter Tillagningskök om och tillbyggnad inkl. utrustning 42 000 kr per kvadratmeter Inom befintliga väggar inkl. utrustning 34 000 tkr per kvadratmeter Mottagningskök ungefär som om och tillbyggnad per kvadratmeter (mindre ytor och delvis annan utrustning) Serveringskök - som övriga pedagogisk och omsorgverksamhet med kompletterad utrustning och med visst ökat ytbehov. På samma sätt finns schabloniserade nyckeltal för olika köks energiförbrukning. Högst energiförbrukning har tillagningsköken. Beräknad ytbehov i kvadratmeter vid olika tillagningsvolymer kvadratmeter Tillagningskök 215 Tillagningskök 120 - 200 Mottagningskök 65 antal lunchportioner 800 – 1200 portioner per dag 300 – 800 portioner per dag – 300 portioner per dag Serveringskök: Enhets- serveringskök behöver väl anpassade ytor för färdigberedning och/eller servering upp till 60 portioner per dag På motsvarande sätt kan personaldimensioneringen återspeglas. I ett serveringskök kan de anställdas måltidkompetens vara lägre, ytorna mindre och därmed kan på platsutbildade pedagoger och omsorgarbetare sörja för serveringen. Ska servicenivån omfatta varje måltidsmoment på varje enhet krävs en viss grundläggande personalresurs och arbetstider oavsett antalet lagade portioner, särskilt om köket ska vara servicetillgängligt från morgon 06:30 till eftermiddag 15:30. När kan effektiv produktion/service ges Från bygg- och kökskonsultbranschen som arbetar med offentliga måltider kan följande nyckeltal gäller effektiva kök hämtas. Enheter med upp till 125 i vissa fall upp till 300 portioner per dag kan vara mottagningskök. 18 (33) Enheter med över 300 portioner per dag kan vara tillagningskök Enheter med över 800 portioner per dag kan vara tillagningskök med distributionsmöjligheter DiningDevelopment AB redovisar följande brytpunkter effektiv matlagning i tillagningskök Personalmatsalar 300 lunchportioner Skola och förskola 120 lunchportioner Centralköksfunktion 1 000 lunchportioner Detta beskriver effektivitetsbrytpunkter för insatta resurser i form av personal, tillagningssätt och investeringar. För mycket små enheter saknas bra nyckeltal - då köken dimensioneras efter andra parametrar än att vara effektiva. Statuskartläggning av kök i Växjö kommun Från den statuskartläggning kommunen genomförde med externa konsulter inför skapandet av en kommungemensam måltidsorganisation hämtas följande uppgifter om kök med behov av omedelbara insatser. Vissa av köken/objekten har redan åtgärdats. Kungsmadskolan Dalbo Kvarngården Sjöliden/Braås Ulriksbergs förskola Ljungfälleskolan Gläntans förskola Rottne Borgmästaren/Ulriksberg Ringsbergskolan (restaurangskola) Ekbacken/Lammengatan Kinnevaldsgården Sörgården/Rottne Lillestadsskolan Bullerbyns förskola Spetsamossens förskola De kortsiktiga renoveringsbehoven vid beaktande av livsmedelssäkerhet och medarbetarnas arbetsmiljö indikerar behov av omfattande renoveringar på kort sikt för cirka 125 miljoner kr och på längre sikt cirka 250 miljoner kr. Ställs alla mottagningskök om till tillagningskök (det vill säga 46 nya tillagningskök - där det överhuvudtaget går) tillkommer ytterligare ca 70 miljoner kr. Ställs även serveringskök om till tillagningskök tillkommer ytterligare 40 miljoner kr. I denna kategori ytterligare 110 miljoner kr i lokalinvesteringar. Förändringarna kräver särskilda fördjupningsutredningar. På några enheter sätter lokalen/tomten upp begränsningar. De mest akuta och omedelbara renoverings/nybyggnadsbehoven omfattar 15 kök, varav beslut idag finns kring 2 av dessa (Lillestad och Ljungfälleskolan). 19 (33) Ett ytterligare kök som ej kartlades i utredningen, men som väl identifierades är Borgmästaren/Ulriksbergs skola och förskola har tillkommit efter inspektion av miljö- och hälsoskyddskontoret. Här behöver man snarast ta ett helhetsgrepp i planeringen och ett samfällt omsorgs- och utbildningsprojekt startas. Hur ska det bli med Borgmästaren/Ulriksbergs skola och förskola? Följande förskole- skolenheter ligger i olika skeden av planering. Några har beslut, andra projekteras och ytterligare enheter planeras/förstuderas. Se också nedan angående demografi. Planerad förskole - skolenheter Lillestadskolan Ljungfälleskolan Pär Lagerkvists skola Elin Wägnerskolan Sandsbro skola Växjö 10:2 Kungsmadskolan Borgmästaren/Ulriksberg i drift vårterminen 2016 höstterminen 2017 höstterminen 2017 vårterminen 2018 höstterminne 2017 vårterminen 2018 ? ? Demografisk utveckling Ved beräkning av kapacitetsbehov vid olika enheter (förskolor, skolor, gymnasier) har antalet inskrivna barn/elever använts som utgångspunkt. Växjö växer varför nya objekt med tillhörande kök hela tiden efterfrågas. I några fall kan kökskapaciteteten även motsvara kraven på flera luncher. I de flesta fall leder om och tillbyggnad av verksamhetsenheter till ökade krav på både kök och serveringslokal. De demografiska utmaningarna i Växjö tätort/stad med omedelbar närhet framträder starkast i centrum och de centrumnära staddelarna samt i Teleborg, Västra mark, Regementsstaden och Räppe. (se tabell nedan för totalen). Förändringar på 10 % eller mer har markerats grönt för ökning och orange för minskning. Små tal markeras inte färgmässigt 20 (33) Växjö stad totalt – baserat på stadsdelarnas utveckling 2014 - 2023 Antal invånare per åldersgrupp 2014 - 2023 (notera flerårsintervallen) Åldergrupp per år 1-5 6-12 13-15 16-19 20-64 65 - w 85 - w 2014 4 019 4 999 2 011 2 959 38 142 11 446 1 607 2015 4 028 5 233 2 045 2 953 38 710 11 682 1 626 2016 4 126 5 416 2 157 2 994 39 390 11 935 1 656 2017 4 277 5 613 2 232 3 065 40 380 12 249 1 704 2020 4 653 6 149 2 496 3 336 42 712 13 006 1 793 2023 4 944 6 533 2 744 3 630 44 523 13 633 1 974 Ökning 930 1 530 730 670 6 380 2 190 370 Tätorter antal invånare/åldergrupp Ort år ålder 1-5 6-12 13-15 16-19 20-64 Över 64 över 84 Braås 2014 104 175 60 102 874 368 71 Ort år ålder 1-5 6-12 13-15 16-19 20-64 Över 64 över 84 Lammhult 2014 139 199 75 97 972 396 80 Ort år ålder 1-5 6-12 13-15 16-19 20-64 Över 64 över 84 Åryd 2014 56 72 15 30 395 92 9 2023 147 177 61 87 713 338 53 Furuby 2014 2023 33 24 32 38 10 22 12 12 199 147 58 71 6 8 Gemla 2014 2023 100 89 138 136 48 51 80 69 729 621 298 262 52 36 Ingelstad 2014 2023 113 132 158 183 37 55 74 73 892 715 420 380 69 62 2023 130 192 79 91 788 363 62 Nöbbele 2014 2023 24 19 27 30 8 15 5 12 142 104 56 54 13 11 Rottne 2014 2023 199 186 232 269 79 116 119 113 1 210 1 006 529 462 81 67 Åby 2014 2023 30 18 56 39 12 17 24 25 245 194 73 81 4 4 2023 44 79 27 33 309 115 13 Dädesjö 2014 2023 10 9 9 13 3 3 6 5 87 60 27 31 9 5 Tävelsås 2014 2023 36 18 31 46 5 18 11 14 159 128 59 55 6 6 Vederslöv 2014 2023 7 7 11 9 5 3 4 4 66 51 56 38 19 9 21 (33) Ort år ålder 1-5 6-12 13-15 16-19 20-64 Över 64 över 84 Landsbygd 2014 695 1 043 322 490 6 219 2 107 207 2023 692 997 429 556 5 137 2 593 292 Notera att de statistiskt styrande faktorerna påverkar prognoserna för befolkningsutvecklingen. Utfallet för varje tätort kan därför avvika bland annat utifrån faktiskt bostadsbyggande. Kommentar om demografi Växjö stad; stadsdelarna och stadsnära landsbygd växer befolkningsmässigt i alla ålderintervall. Detta sker i flertalet stadsdelar, dock inte alla. De centrala och södra stadsdelarna utmärker sig med stor befolkningsökning Övriga tätorter har ingen prognosticerad folkningstillväxt de närmaste åtta åren. Förändringar i befolkningen ålderssammansättning sker dock. På landsbygden minskar de yrkesverksamma åldrarna (ålder 20 – 65) i befolkningen. Det blir fler högstadie-/gymnasieelever och fler äldre. Omställning av kök Den struktur som föreslås innebär omställning av inriktning i ett antal kök. Förändringen gäller både kök som idag är tillagningskök och kök som idag är mottagningskök. Omställningen bygger också på att kapacitet finns eller skapas för att kunna leverera mat till mottagningskök och serveringskök. Omställning som föresslås är 6 st. tillagningskök ställs om till serveringskök 14 st. tillagningskök ställs om till mottagningskök 14 st. mottagningskök ställs om till serveringskök 3 omsorgsboenden, några serveringskök och ett antal mindre enheter/verksamheter kvarstår för mottagande av komplett måltid Några mindre utsnitt inom de olika geografiska områdena fordrar fördjupad översyn och planering men kan också beröras av omställningar. 22 (33) Överväganden Större enheter och därmed heltidstjänster gör det lättare att attrahera kompetent personal. Med ett arbetslag ökar flexibiliteten och sårbarheten minskar. Detta bör påverka vikariebehovet. Förutsättningarna för professionell gemenskap och verksamhetsutveckling ökar. Tillagningskök med 120 lunchportioner genererar underlag för en heltidstjänst. Lägre antal portioner mindre tjänster oavsett om det är i tillagningskök eller mottagningskök. Lägst personalinsats finns i serveringsköken, där också matkompetenskraven kan vara lägre. I samtliga fall finns optimeringspunkter för både verksamhet, personalresurs och för en grundläggande servicenivå. Kök med under 60 portioner per dag vilket är de kök som inte resursmässigt genererar en bemanning om 75 % eller i vissa fall en heltidstjänst bör vara serveringskök – beroende på nuvarande ytor, utrustning och måltidskostnaden. Sådana kök fordrar samverkan med verksamheten (pedagoger och omsorgsperonal) för att optimera resursanvändningen totalt sett. I dessa fall borde det vara tänkbart att verksamheterna beställer enbart måltid och sköter frukost, lunchserveringen, mellanmål, lokalvård och disk Den totala investeringskostnaden påverkas också av att mottagningsköken inte i samma omfattning behöver byggas om eller till, om de konverteras till serveringskök. Kök för mottagning med 60-120 lunchportioner ger svårare planering av personalinsats och svårigheter att motsvara verksamheternas önskemål om tillgänglighet och service. Den tid köket behöver ha personal på plats kan även på en liten enhet motsvara 75 % tjänst om servicetiden motsvarar hela förskoledagen. Köken bör således vara över 60 och 120 lunchportioner för att nå produktivitetskraven. Av detaljkartläggning framgår att personalresursen varierar även vid liknande antal lunchportioner. Variationerna ska förstås mot de lokala förhållanden som råder i varje kök, önskemål, sysselsättningsgrad och andra faktorer. 23 (33) Exempel på guide för personalinsats10 efter mall med specifik beräkning Typ av kök och funktioner Lunchportioner Tjänster antal årsarbetare Tillagningskök förskola måndag - fredag* 100 - 120 1 Mottagningskök förskola måndag - fredag* 100 - 120 0,75 Tillagningskök skola måndag - fredag* 200 - 300 1,50 - 1,75 Mottagningskök skola måndag till fredag* 150 - 250 1,25 -1,50 Stort tillagningskök förskola, skola, omsorg, hemtjänst måndag till söndag** * Inklusive beredning och servering frukost beredning mellanmål samt städning matsal ** Inklusive packning för distribution, råvaror till enheter, etc. 1 000 - 1 200/dag 8,5 - 9,5 1 250 - 1 800/dag 10,0 - 12,0 Nya kök och befintliga kök Ett nytt tillagningskök bör servera/leverera minst 120 portioner per dag – detta genererara generellt en personalinsats om 100 %. Vid vissa tidpunkter på dagen behövs flera händer och därmed anpassning till arbetstoppar. Växjö kommun har relativt många små enheter, vilket inte är kostnadseffektivt. Det finns tillagningskök som lagar 20 portioner per dag. Kvaliteten kan vara hög men produktiviteten är avsevärt lägre. Kökens standard är varierande. Det innebär också att det faktiska portionspriset på dessa enheter blir högt, även om det sedan skulle slås ut på alla kök i den enskilda måltidsgästkategorin. Områdesansvariga kök för kommundelscentra och landsbygd I kommundelscentra finns service- och områdesansvariga tillagningskök. Dessa servar kringliggande enheter i kommundelscentra och i närområdet. Ibland finns flera tillagningskök på samma ort. Kök vilka står för den samlade servicen till flera måltidsgrupper barn, elever och omsorgstagare finns i Braås Furuby (skola och förskola) Gemla Ingelstad 10 Lammhult Rottne Vederslöv Åryd (skola och förskola) DiningDevelopment AB; I Stiltjestrand Svensson 24 (33) Med utgångpunkt från tillagningsköken bör varje område planeras efter sina specifika förutsättningar men ändå inriktas efter de föreslagna brytpunkterna för effektiva kök. Evakuerings - akut och beredskapskök Växjö kommun kommer att växa även framöver. Kök och serveringsutrymmen anpassas efter demografin, kökens standard och övriga behov. För att kunna renovera kök och även ta emot demografiska utmaningar behöver det finnas en överkapacitet kontinuerligt på 300 – 500 portioner vid ett eller två tillagningskök. Samtidigt ska några kök kunna växlas upp till inemot sin dubbla kapacitet och leverera 2 000 -3 000 extra lunchportioner för att kunna hantera extraoridnära händelser. Detta kan tillgodoses ned föreslagen köksstruktur, främst med Älgvägens och Kungsmadskolans kök. Förutsättningar och konsekvenser Om antalet lunchportioner blir mera styrande riskerar det att leda till flera deltidsanställningar. Samma effekt har separationen mellan städ- vaktmästeri och måltidspersonal. Omställning av ett antal kök och personalreduceringar genererar ett omfattande arbete med övertaligheter och därtill kopplade uppsägningskostnader. Dessa kostnader är svåra att beräkna och påverkas av hur man arbetar personalomställning. Förändring av verksamhet låter sig inte göras momentant utan är ett arbete som kräver tid och planering - minst ett år för att genomföras. Kostnader och tidplanering i samband med omställningsarbetet gör att full nettoeffekt av kostnadsreduceringar infaller efter hand och under en längre tidsperiod. Omställningarna ska dock göras så fort det är möjligt, både av hänsyn till den enskilde, till organisationen och till ekonomin. För att klara besparingarna enligt förslagen krävs att all måltidsberörd personal har rätt kompetens för uppgiften i form av utbildning och erfarenhet av arbete i storkök. För detta krävs en kompetenshöjning för flera av måltidenhetens medarbetare och kan beröra upp till 40 % av medarbetarna. Denna kostnad uppstår oavsett i vilken organisation medarbetaren är anställd. Viss kompetenshöjning krävs för personal som inte är utbildade för mathantering även på förvaltningarna. Detta medför initiala kostnader, nödvändiga för ett långsiktigt resultat. 25 (33) Strukturen med serveringskök medför kvarstannande - återföring eller överföring av vissa mindre matlagningsprofessionskrävande arbetsuppgifter till förvaltningarna. Kostnad för arbetsinsatsen återgår då till förvaltningarna. Utan korrekta kunskaper kan det föreligga risk för att det blir fel på specialkosterna och ett ökat matsvinn. Kunskap om livsmedelslagstiftning – varmhållning transporter behöver vara aktuell. Det blir något flera transporter men denna kostnad uppvägs väl av minskade personalkostnader, särskilt om tillagningsköken kan levererar fler lunchportioner utan direkt ökning av antalet årsarbetare. Omställningstid behövs för genomförande av besparingarna i samtliga förslag av både organisationsutvecklingshänsyn och av byggnadstekniska förhållanden? Särskilda lednings- och HR-resurser krävs för att genomföra omställningen. Sammantagen bedömning Växjö kommun har höga kostnader för sin måltidsverksamhet i grundskolan och troligtvis råder samma förhållande i förskolan. De största och mest påverkbara kostnaden är personalkostnaden och livsmedelskostnaden. Växjö kommun behöver stärka sin totala kompetens inom matlagningsområdet om alltmer mat ska lagas från grunden, av ekologiska råvaror och nära måltidsgästen. Befolkningsmässigt växer Växjö tätort inom alla åldersegment. Övriga tätorter och landbygden står i stort sett inför ”i bästa fall status qou”. Befolkningsutvecklingen är ogynnsam för barn/elever i övriga tätorter och landsbygd. Hur påverkas befolkningsutvecklingen av förändringar i måltidsorganisationen? Det kan möjligen vara skolan/förskolans närvaro på orten som har större betydelse än själva köket. Det troliga svaret är bägge delarna. I den genomförda konsultutredningen/rapporten från DD (DiningDevelopment AB) förordas att ett antal kök ställs om till mottagningskök och att kommunen samtidigt ser till att tillagningskök med leveranskapacitet finns. Måltidsenhetens besparingsmöjligheter i budget bygger på en given struktur enligt två olika alternativ från DD och ett från utredningsgruppen. 26 (33) Växjö kommuns ambitionsnivå med sin måltidsorganisation är hög och omfattar ett stort långsiktigt renoverings- om- och tillbyggnadsåtagande. För att tillsammans med verksamheterna kunna planera för den goda måltiden behöver riktlinjer fastställas som leder in i den framtida köks- och måltidsorganisationen. Förändringar kan inte genomföras över en natt utan ett långsiktigt utvecklingsperspektiv utifrån hållbarhet måste råda. Inget ”kök” läggs ner, men inriktningar förändras, främst för kök med lågt portionsantal. Dessa kök genererar högst kostnad per portion. En ordning där man från fall till fall avgör varje köks inriktning försvårar planeringen för framtiden och infasningen till målet om tillagningskök på alla enheter med tillräcklig bärkraft. Inriktningen är klar men under tiden måste flera överväganden göras med en samfälld värdering från flera utgångspunkter. Onödiga och kortsiktiga investeringar ska undvikas. Nedanstående riktlinjer ger förutsättningar att påverka kvalitetsutvecklingen, minska sårbarheten, arbeta långsiktigt och ge en effektivare måltidsverksamhet som klarar sina effektivisringkrav. För kommunens mottagningskök måste en tydlig transportstrategi tas fram. Detsamma gäller samordnad varudistribution, leveransställen, antal stopp och ruttoptimering av samtliga transporter. 27 (33) Förslag Med en målsättning att alla bärkraftiga enheter ska ha ett tillagningskök måste anpassningar under tiden göras till ekonomi – personal – geografi och andra förutsättningar. Med nedanstående struktur har tillagningsköken en storlek som svarar mot såväl bra kvalitet/kontroll, minskad sårbarhet, god ekonomi samt korta transporter i kilometer och kort leveranstid. Följande normerande riktvärden gäller generellt och vid nybyggnad ombyggnad – tillbyggnad och renoveringar. Kök som serverar: upp till 60 lunchportiner/dag11 är i första hand serveringskök som får leverans av komplett måltid och livsmedel för frukost och mellanmål mellan 60 till 120 lunchportioner/dag är i första hand mottagningskök, där tillagning av ”potatis – ris – pasta - motsvarande” och sallad sker över 120 lunchportioner/dag är tillagningskök mellan 300 – 800 lunchportioner/dag är tillagningskök (kan ha leveranskapacitet) över 800 lunchportioner/dag ska vara tillagningskök (ska ha leveranskapacitet) Undantag från dessa riktlinjer kan vara enheter mycket nära varandra där samordning lämpligen kan ske utifrån en områdesprincip. Flera verksamheter får då mat från samma kök. Detta kan innebära att tillagningskök – mycket nära varandra inte ska förekomma utan att förändringar därmed påkallas av samordnings/närhetsmotiv. Det kan också finnas större mottagningskök. Särskilda bedömningsgrunder kan uppstå utifrån den centrala funktion kök i kommundelscentra eller områdesansvariga tätortskök har. För landsbygden och kommundelscentra är redan i praktiken kök med områdesansvar utsedda och i övrigt ska ovanstående struktur tillämpas Samma principer kan tillämpas i staden – där man då bygger kring begreppen om områdesansvar. 11 *Avser antalet barn/elever; Inom omsorgen följer strukturen investeringar gjorda i kök med anknytning till Älgvägen. Inom omsorgen i övrigt beräknas antalet dagsportioner som summan av antalet tillagade måltider; middag med dessert och kvällsmat.. 28 (33) Växjö kommun 2015-10-07 Monica Skagne kommunchef Utredningsansvariga Annica Thor måltidschef Faktagranskning lokaler Anders Hägg utredare Marie Hallsten-Eriksson enhetschef lokalförsörjning Kerstin Kindblad personalspecialist 29 (33) Bilaga 1 Kvalitetsnyckeltal för särskilt boende Personer i särskilt boende äldreomsorg vars genomförandeplan innehåller önskemål och behov i samband med måltiderna andel (%) Alla kommuner (ovägt medel) Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Lund Norrköping Större städer (ovägt medel) Växjö 69 95 97 91 75 84 84 86 87 82 92 82 97 Särskilda boenden inom äldreomsorg med rutiner för genomförande av dygnets alla måltider enl. FAMM? Alla kommuner (ovägt medel) Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Lund Norrköping Större städer (ovägt medel) Växjö 50 29 53 74 16 24 89 48 64 100 78 59 67 Särskilda boenden inom äldreomsorg med rutiner för genomförande av dygnets alla måltider? Alla kommuner (ovägt medel) Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Lund Norrköping Större städer (ovägt medel) Växjö 66 29 84 85 16 38 89 90 70 100 78 77 83 30 (33) Särskilda boenden inom äldreomsorg med rutiner för hur omsorgsmåltider ska genomföras? Alla kommuner (ovägt medel) Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Lund Norrköping Större städer (ovägt medel) Växjö 54 29 68 74 16 10 11 52 68 100 89 65 78 Kommentar: Redovisade objektiva kvalitetsfaktorer faller ut väl för Växjö kommun. Variationen mellan kommuner är väldigt stor. 31 (33) Vad tycker omsorgstagarna om maten och måltidsmiljön i särskilt boende Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg maten,andel (%) Brukarbedömning särskilt boende (%) äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) Alla kommuner (ovägt medel) Eskilstuna Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Liknande kommuner äldreomsorg, Växjö, 2014 Linköping Lund Större städer (ovägt medel) Uppsala Västerås Växjö Örebro Alla kommuner (ovägt medel) Eskilstuna Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Liknande kommuner. äldreomsorg, Växjö, 2014 Linköping Lund Större städer (ovägt medel) Uppsala Västerås Växjö Örebro 2012 76 76 84 74 79 74 75 75 82 2013 79 73 85 74 82 80 75 77 82 2014 76 73 82 69 82 73 74 80 75 77 79 71 76 73 68 73 81 78 78 71 77 72 86 78 75 76 79 66 75 73 72 72 74 70 67 71 59 73 68 70 70 75 71 68 76 61 73 73 66 71 74 70 70 73 63 71 66 71 73 68 70 72 60 68 66 65 64 63 71 72 64 71 66 75 74 67 69 71 59 68 65 69 65 67 Kommentar: Brukarna har under 2014 sänkt sina omdömen om maten och måltidsmiljön på ett ”anmärkningsvärt sätt”. 32 (33) Bilaga 2 Kostnader för skolmåltider i kommungruppen större städer och medelvärdet för större städer och likhetsutsökta kommuner jfr med Växjö. Kostnader för skolmåltider Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Alla kommuner (ovägt medel) Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Lund Norrköping Större städer (ovägt medel) Liknande kommuner grundskola. Växjö Kostnad för skolmåltider i Alla kommuner (ovägt medel) kommunal gymnasieskola, Halmstad kr/elev Helsingborg Jönköping Kalmar (gymnasieförbund) Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Lund Norrköping Större städer (ovägt medel) Liknande kommuner gymnasium. Växjö 2012 6 063 4 406 4 025 4 658 4 332 6 934 4 839 5 494 4 093 6 695 3 980 5 244 2013 6 130 4 402 4 142 4 540 4 388 6 313 5 024 5 215 3 912 6 595 4 076 5 385 2014 6 299 4 678 4 323 4 221 4 639 7 135 5 292 5 062 4 365 6 857 4 640 5 484 5 891 6 144 4 922 3 907 3 137 3 436 3 427 4 136 3 796 2 683 4 186 4 322 4 106 5 850 6 394 5 384 4 556 3 177 3 561 3 779 4 164 3 108 3 104 4 400 3 784 4 272 5 959 6 532 5 525 4 462 3 327 3 543 3 758 4 415 3 083 3 686 4 484 4 479 4 408 4 293 4 737 4 641 4 720 4 648 4 443 Kommentar: I grundskolan har kostnaden per elev gått upp under flera år, de senaste tre åren med 200 kr/elev. Det motsatta förhållandet råder inom gymnasiet där kostnaden per elev sänkts med 6 % (277 kr/elev) under 2014. 33 (33) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN 2015-00809 2015-11-04 Carl O Mattsson Förvaltningssekreterare Tel. 0470-964 17 Utbildningsnämnden Justering av avgiftsnivåer för maxtaxa Förslag till beslut Nämnden föreslår att kommunfullmäktige uppdrar utbildningsförvaltningen att följa Skolverkets avgiftsnivåer för maxtaxa. Bakgrund Utbildningsnämnden föreslog i och med § 103 Förslag till justering av avgiftstaxa för barnomsorg att justera avgiftsnivåerna för maxtaxa. Kommunfullmäktige godkände i och med beslut § 141 de föreslagna förändringarna. Nya uppgifter har kommit nämnden till känna, i vilka Skolverket från och med 2016-01-01 justerar avgiftsnivåerna för maxtaxa till 43 760 kr per månad, från 42 890 kr per månad. Ärendet Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet har ändrats. Avgiften för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg räknas utifrån hushållets avgiftsgrundande inkomst. Från och med 2015-07-01 till och med 2015-12-30 gäller enligt Skolverket följande för avgiftsnivåer för maxtaxa. Förskola/pedagogisk omsorg Avgiftstak Maxbelopp Barn 1 3% 1287 kr Barn 2 2% 858 kr Barn 3 1% 429 kr Fritidshem/pedagogisk omsorg Avgiftstak Maxbelopp Barn 1 2% 858 kr Barn 2 1% 429 kr FÖRVALTNINGSKONTORET Utbildningsförvaltningen Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18, Växjö Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 Tel. 0470-419 64 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN 2015-00809 2015-11-04 Barn 3 1% 429 kr Skolverket justerar den 2016-01-01 avgiftsnivåerna för maxtaxa enligt nedan. Förskola/pedagogisk omsorg Avgiftstak Maxbelopp Barn 1 3% 1313 kr Barn 2 2% 875 kr Barn 3 1% 438 kr Fritidshem/pedagogisk omsorg Avgiftstak Maxbelopp Barn 1 2% 875 kr Barn 2 1% 438 kr Barn 3 1% 438 kr Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige Camilla Holmqvist förvaltningschef Gunilla Friman avdelningschef 2 (2) Redovisning Ungdomsarena Växjösommar Genom urbana utvecklingsmedel har insatserna förstärkts under sommaren. Genom projektet har tre förvaltningar (Arbete och Välfärd, utbildningsförvaltningen och Kultur och fritid) tillsammans med Växjöbostäder genomfört en samordnad satsning som har bidragit till en lugn sommar i Araby. Projektet Ungdomsarena Växjösommar har förstärkt insatserna på framförallt Araby, men även Teleborg, Braås och Lammhult under sommaren 2015. Genom Växjösommar året runt ska projektets insatser även fortsatt kunna förstärka övriga lov under läsåret 2015/2016. Projektet har bidragit genom de insatser som görs även till aktiviteter för yngre barn, och till trygghetskänslan för alla som bor och rör sig i områdena. Förstärka feriejobbsinsatser Ungdomsarena Växjösommar har genom förstärkta insatser gett förutsättningar till fler anpassade arbetsplatser för målgruppen ungdomar som är i behov av extra stöd. Ett arbetslag har skapats för att nå målgrupper som annars inte kommer i kontakt med kommunala arbetsmarknadsinsatser. Ansvarig för arbetslaget är en person med goda kontakter och nätverk och därmed goda förutsättningar att nå de personer som annars riskerar att sysselsätta polis och annan personal och istället erbjuda meningsfull sysselsättning i olika former. Förstärka mötesplatser Projektet Ungdomsarena Växjösommar har förstärkt de mötesplatser som finns på områdena, där många barn och ungdomar rör sig som ett resultat av trångboddheten i området, i syftet att öka trygghetskänslan. Förstärkning har skett framförallt på Araby Park Arena, men även Tallgården, Panncentralen, fritidsgårdarna och på mötesplatser i Teleborg, Lammhult och Braås. En satsning har gjorts där personal från Navigator tillsammans med en arbetsmarknadshandläggare och behandlingsassistent har kartlagt gruppen som uppehåller sig utanför Araby Park Arena och hittat lämpliga åtgärder till flertalet. Arbetsgruppen har fokuserat på insatser utanför området som ska leda till att individerna kommer närmare arbetsmarknaden. Vissa har inte kunnat aktiveras på grund av missbruk, men har kunnat hanteras tack vare en ökad personalstyrka på Araby Park Arena. Samordning kring aktiviteter och insatser Arbetsgruppen för ”Växjösommar året runt” har samordnat aktiviteter och insatser på Araby under sommaren. Ett gemensamt schema har tagits fram kring alla aktiviteter och syftet har varit att få en jämn fördelning av aktiviteter och en ökad kunskap om varandras aktiviteter. Araby Park Arena Under sommaren har förstärkning gjorts på Araby Park Arena. Rekrytering har skett för att spegla målgruppen som besöker Araby Park Arena. Den extra personal som har rekryterats innebär en representation från olika åldrar, olika kulturell och språklig bakgrund och olika kompetenser. Ett fokus i projektet har varit att lyfta goda förebilder, och dessa har anställts kopplat till Araby Park Arena. Teleborg Förutom säsongsverksamheten på Friluftsbasen Holmarna har Romavallen bemannats med fritidsledare och elevstödjare. Genom Ungdomsarena Växjösommar har antalet aktivitetsveckor på Teleborg utökats till hela sommarlovet. I samarbete med Växjöbostäder anställdes två boendevärdar med inriktning på ungdomar i områdena Teleborg och Hovshaga. Dessa arbetade nära fritidsledarna och fältgruppen och fick god kännedom om barnen och ungdomarna i områdena. Inför hösten fortsätter arbetet att gemensamt med skolan skapa mer aktiviteter för yngre ungdomar och trygga miljöerna på Teleborg. Lammhult Fritidsgården i Lammhult har i samarbete med skolan, fritidsförvaltningen och Växjösommar skapat verksamhet för och med ungdomarna och barnen i Lammhult under sju lovveckor. Målgruppen har varit alla sommarlovslediga barn och unga men med tonvikt på de nyanlända i området. Den extra personalen har rekryterats från olika språkgrupper för att kunna skapa god kommunikation. Braås I Braås har fokus varit på samarbete med det lokala föreningslivet genom Team Braås. Prova på aktiviteter har erbjudits i samverkan med bl.a. Braås Ponny- och Ridklubb, Växjö Lakers, Östers IF och det urbana projektet Football for Life. Fler vuxna/professionella för att öka trygghetskänslan Projektet Ungdomsarena Växjösommar ska bidra till att fler professionella ungdomsarbetare finns på områdena under sommaren och övriga lov för att öka tryggheten. Samverkan mellan förvaltningar och bolag Genom samverkan mellan förvaltningarna har olika professioner och kompetenser i större utsträckning arbetat tillsammans för att kunna ta ett helhetsgrepp. Fritidsledare, elevassistenter, arbetsmarknadshandläggare, behandlingsassistenter (missbruk) och fältsekreterare har arbetat gemensamt. Samverkan med Polis Representanter från Polis och Växjö kommun har träffats varje vecka under hela sommaren för att diskutera läget, aktuella händelser, identifierade behov och riktade insatser. Även Polisen har utökat insatsen på Araby under sommaren. Signalen från Polisen är att kommunens förstärkta insats har varit positiv för området. Projektets resultat De aktörer som är aktiva på Araby är samstämmiga gällande det faktum att kommunens intensifierade och samordnade insatser under sommaren har lett till ökad trygghet och att den förstärkning som har gjorts genom urbana utvecklingsmedel har varit en förutsättning för att nå resultat. Arbetsgruppen kring projektet har tagit fram följande framgångsfaktorer som har lett till ökad trygghet under sommaren 2015: - Samverkan mellan förvaltningar och bolag Genom projektet har en ökad samordning mellan de tre förvaltningarna och Växjöbostäder möjliggjorts och därmed har både projektets insatser och förvaltningar och bolags ordinarie insatser kunnat samordnas för att gemensamt nå bästa möjliga resultat. - Ökad vuxennärvaro Genom projektet har vuxennärvaron förstärkts på framförallt Araby, men även på Teleborg, i Braås och Lammhult. På Araby Park Arena har projektet inneburit att sommaren har förstärkts med 8 heltidstjänster, vilket är en fördubbling jämfört med ordinarie personalstyrka. Fritidsgårdarnas verksamhet och förstärkning på mötesplatser i Araby, Teleborg, Braås och Lammhult - God kännedom om aktuella individer Genom projektet har kontakten med de individer som annars kan skapa otrygghet i områdena ökat, och därigenom har personalen fått bättre möjlighet att hantera situationer och att erbjuda andra alternativ. - Generösa öppettider, det har funnits något att göra Genom projektet har fler aktiviteter skapats som erbjuder ett positivt alternativ istället för bråk och/eller skadegörelse. - Ökad trygghet medför ökad kvalitet på aktiviteterna Genom att tryggheten har ökat har personalen kunnat fokusera på kvalitativa aktiviteter istället för på att stävja bråk. Slutsats Att arbeta med trygghetsskapande insatser är ett långsiktigt arbete och resultat av ett enskilt projekt är svåra att mäta. Dock menar vi att en ökad professionell vuxennärvaro under sommaren och loven ger ett omedelbart resultat för de barn och unga som man kommer i kontakt med, samt förväntas generera effekter kopplade till barnens fortsatta skolgång. Projektets insatser har gett resultat redan under sommaren, genom en ökad upplevd trygghet på områdena och genom att bidra till utvecklingen av mötesplatserna på områdena. Förstärkningen som möjliggjordes genom de urbana utvecklingsmedlen är en förutsättning för det goda resultat som har uppnåtts, och behov finns av fortsatt förstärkning särskilt under sommaren och övriga lov. ÄRENDE Dnr NAV 2015-00186 2015-10-19 Tina Storbjörk verksamhetsutvecklare Tel. 0470-410 00 Nämnden för arbete och välfärd Växjösommar Ungdomsarena 2015 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner redovisningen Växjösommar Ungdomsarena 2015. Bakgrund Genom urbana utvecklingsmedel har insatserna förstärkts under sommaren. Genom projektet har tre förvaltningar (Arbete och Välfärd, utbildningsförvaltningen och Kultur och fritid) tillsammans med Växjöbostäder genomfört en samordnad satsning som har bidragit till en lugn sommar i Araby. Projektet Ungdomsarena Växjösommar har förstärkt insatserna på framförallt Araby, men även Teleborg, Braås och Lammhult under sommaren 2015. Genom Växjösommar året runt ska projektets insatser även fortsatt kunna förstärka övriga lov under läsåret 2015/2016. Projektet har bidragit genom de insatser som görs även till aktiviteter för yngre barn, och till trygghetskänslan för alla som bor och rör sig i områdena. Förstärka feriejobbsinsatser Ungdomsarena Växjösommar har genom förstärkta insatser gett förutsättningar till fler anpassade arbetsplatser för målgruppen ungdomar som är i behov av extra stöd. Ett arbetslag har skapats för att nå målgrupper som annars inte kommer i kontakt med kommunala arbetsmarknadsinsatser. Ansvarig för arbetslaget är en person med goda kontakter och nätverk och därmed goda förutsättningar att nå de personer som annars riskerar att sysselsätta polis och annan personal och istället erbjuda meningsfull sysselsättning i olika former. Förstärka mötesplatser Projektet Ungdomsarena Växjösommar har förstärkt de mötesplatser som finns på områdena, där många barn och ungdomar rör sig som ett resultat av trångboddheten i området, i syftet att öka trygghetskänslan. Förstärkning har skett framförallt på Araby Park Arena, men även Tallgården, Panncentralen, fritidsgårdarna och på mötesplatser i Teleborg, Lammhult och Braås. En satsning har gjorts där personal från Navigator tillsammans med en arbetsmarknadshandläggare och behandlingsassistent har kartlagt gruppen 1 (4) Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se ÄRENDE Dnr NAV 2015-00186 2015-10-19 som uppehåller sig utanför Araby Park Arena och hittat lämpliga åtgärder till flertalet. Arbetsgruppen har fokuserat på insatser utanför området som ska leda till att individerna kommer närmare arbetsmarknaden. Vissa har inte kunnat aktiveras på grund av missbruk, men har kunnat hanteras tack vare en ökad personalstyrka på Araby Park Arena. Samordning kring aktiviteter och insatser Arbetsgruppen för ”Växjösommar året runt” har samordnat aktiviteter och insatser på Araby under sommaren. Ett gemensamt schema har tagits fram kring alla aktiviteter och syftet har varit att få en jämn fördelning av aktiviteter och en ökad kunskap om varandras aktiviteter. Araby Park Arena Under sommaren har förstärkning gjorts på Araby Park Arena. Rekrytering har skett för att spegla målgruppen som besöker Araby Park Arena. Den extra personal som har rekryterats innebär en representation från olika åldrar, olika kulturell och språklig bakgrund och olika kompetenser. Ett fokus i projektet har varit att lyfta goda förebilder, och dessa har anställts kopplat till Araby Park Arena. Teleborg Förutom säsongsverksamheten på Friluftsbasen Holmarna har Romavallen bemannats med fritidsledare och elevstödjare. Genom Ungdomsarena Växjösommar har antalet aktivitetsveckor på Teleborg utökats till hela sommarlovet. I samarbete med Växjöbostäder anställdes två boendevärdar med inriktning på ungdomar i områdena Teleborg och Hovshaga. Dessa arbetade nära fritidsledarna och fältgruppen och fick god kännedom om barnen och ungdomarna i områdena. Inför hösten fortsätter arbetet att gemensamt med skolan skapa mer aktiviteter för yngre ungdomar och trygga miljöerna på Teleborg. Lammhult Fritidsgården i Lammhult har i samarbete med skolan, fritidsförvaltningen och Växjösommar skapat verksamhet för och med ungdomarna och barnen i Lammhult under sju lovveckor. Målgruppen har varit alla sommarlovslediga barn och unga men med tonvikt på de nyanlända i området. Den extra personalen har rekryterats från olika språkgrupper för att kunna skapa god kommunikation. 2 (4) ÄRENDE Dnr NAV 2015-00186 2015-10-19 Braås I Braås har fokus varit på samarbete med det lokala föreningslivet genom Team Braås. Prova på aktiviteter har erbjudits i samverkan med bl.a. Braås Ponny- och Ridklubb, Växjö Lakers, Östers IF och det urbana projektet Football for Life. Fler vuxna/professionella för att öka trygghetskänslan Projektet Ungdomsarena Växjösommar ska bidra till att fler professionella ungdomsarbetare finns på områdena under sommaren och övriga lov för att öka tryggheten. Samverkan mellan förvaltningar och bolag Genom samverkan mellan förvaltningarna har olika professioner och kompetenser i större utsträckning arbetat tillsammans för att kunna ta ett helhetsgrepp. Fritidsledare, elevassistenter, arbetsmarknadshandläggare, behandlingsassistenter (missbruk) och fältsekreterare har arbetat gemensamt. Samverkan med Polis Representanter från Polis och Växjö kommun har träffats varje vecka under hela sommaren för att diskutera läget, aktuella händelser, identifierade behov och riktade insatser. Även Polisen har utökat insatsen på Araby under sommaren. Signalen från Polisen är att kommunens förstärkta insats har varit positiv för området. Projektets resultat De aktörer som är aktiva på Araby är samstämmiga gällande det faktum att kommunens intensifierade och samordnade insatser under sommaren har lett till ökad trygghet och att den förstärkning som har gjorts genom urbana utvecklingsmedel har varit en förutsättning för att nå resultat. Arbetsgruppen kring projektet har tagit fram följande framgångsfaktorer som har lett till ökad trygghet under sommaren 2015: - Samverkan mellan förvaltningar och bolag Genom projektet har en ökad samordning mellan de tre förvaltningarna och Växjöbostäder möjliggjorts och därmed har både projektets insatser och förvaltningar och bolags ordinarie insatser kunnat samordnas för att gemensamt nå bästa möjliga resultat. - Ökad vuxennärvaro Genom projektet har vuxennärvaron förstärkts på framförallt Araby, men även på Teleborg, i Braås och Lammhult. På Araby Park Arena har projektet inneburit att sommaren har förstärkts med 8 heltidstjänster, vilket är en fördubbling jämfört med ordinarie personalstyrka. Fritidsgårdarnas 3 (4) ÄRENDE Dnr NAV 2015-00186 2015-10-19 verksamhet och förstärkning på mötesplatser i Araby, Teleborg, Braås och Lammhult - God kännedom om aktuella individer Genom projektet har kontakten med de individer som annars kan skapa otrygghet i områdena ökat, och därigenom har personalen fått bättre möjlighet att hantera situationer och att erbjuda andra alternativ. - Generösa öppettider, det har funnits något att göra Genom projektet har fler aktiviteter skapats som erbjuder ett positivt alternativ istället för bråk och/eller skadegörelse. - Ökad trygghet medför ökad kvalitet på aktiviteterna Genom att tryggheten har ökat har personalen kunnat fokusera på kvalitativa aktiviteter istället för på att stävja bråk. Slutsats Att arbeta med trygghetsskapande insatser är ett långsiktigt arbete och resultat av ett enskilt projekt är svåra att mäta. Dock menar vi att en ökad professionell vuxennärvaro under sommaren och loven ger ett omedelbart resultat för de barn och unga som man kommer i kontakt med, samt förväntas generera effekter kopplade till barnens fortsatta skolgång. Projektets insatser har gett resultat redan under sommaren, genom en ökad upplevd trygghet på områdena och genom att bidra till utvecklingen av mötesplatserna på områdena. Förstärkningen som möjliggjordes genom de urbana utvecklingsmedlen är en förutsättning för det goda resultat som har uppnåtts, och behov finns av fortsatt förstärkning särskilt under sommaren och övriga lov. Beslutet skickas till För kännedom Per Sandberg förvaltningschef Peter Estling avdelningschef 4 (4) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 § 236 Dnr 2015-00667 Sammanträdestider 2016 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner för sin del sammanträdestider för 2016. Bakgrund Kommunkansliet har i samråd med kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens presidium tagit fram förslag till sammanträdesdatum för 2016. Sammanträdesdatumen fastställs i tur och ordning av kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsens organisations- och personalutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 1 (0) Förslag till sammanträdestider 2016 2015-09-22 Förslag till sammanträdestider 2016 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Klockan 10.00 2016-01-05 2016-01-12 2016-01-19 2016-01-26 2016-02-02 2016-02-09 2016-02-16 2016-02-23 2016-03-01 2016-03-08 2016-03-15 2016-03-22 2016-03-29 2016-04-05 2016-04-12 2016-04-19 2016-04-26 2016-05-03 2016-05-10 2016-05-17 2016-05-24 2016-05-31 2016-06-07 2016-06-14 2016-06-21 2016-08-09 2016-08-16 2016-08-23 2016-08-30 2016-09-06 2016-09-13 2016-09-20 2016-09-27 2016-10-04 2016-10-11 2016-10-18 2016-10-25 2016-11-01 2016-11-08 2016-11-15 2016-11-22 2016-11-29 2016-12-06 2016-12-13 2016-12-20 Klockan 13.30 Klockan 13.30 Klockan 14.00 1 Budgetfullmäktige 2016-01-12 2016-01-19 2016-01-26 2016-02-02 2016-02-09 2016-02-16 2016-03-01 2016-03-08 2016-03-15 2016-04-05 2016-04-11 2016-04-19 2016-05-03 2016-05-10 2016-05-17 2016-05-31 2016-06-14, 2016-06-151 2016-06-21 2016-08-16 2016-08-23 2016-08-30 2016-09-06 2016-09-13 2016-10-04 2016-10-11 2016-10-18 2016-11-01 2016-11-08 2016-11-15 2016-12-06 2016-12-13 2016-12-20 Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: [email protected] den 2 november 2015 14:25 Utbildningsnämnden Remiss från kommunstyrelsen av motion om högskolebehörighet som standard på Växjös kommunala gymnasieskolor- Åsa Karlsson Björkmarker (S) Motion - högskolebehörighet som standard.pdf Hej, Bifogad motion sänds till utbildningsnämnden för yttrande. Kommunstyrelsen önskar svar till den 8 januari 2016. MVH Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Kommunkansliet Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: 0470-412 34 [email protected] www.vaxjo.se Motion till Växjö kommunfullmäktige HÖGSKOLEBEHÖRIGHET SOM STANDARD PÅ VÄXJÖS KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR Gymnasieskolan ska rusta ungdomar för framtiden, oavsett om den finns inom högre utbildning eller på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att alla elever både ges goda förutsättningar för ett livslångt lärande och möjlighet att skaffa sig ett jobb och en egen försörjning. På dagens föränderliga arbetsmarknad ställs allt högre krav på kompetens och flexibilitet, vilket gör att allt färre kommer klara sig genom sitt arbetsliv med enbart gymnasieutbildning. För att fler av Växjös unga ska kunna vidareutbilda sig och byta yrke senare i livet bör högskolebehörighet göras till standard på alla program på Växjös kommunala gymnasieskolor. I samband med gymnasiereformen Gy2011 försvann automatisk högskolebehörighet för yrkesprogrammen. Därmed blir yrkesprogrammens elever mycket begränsade på framtidens arbetsmarknad om de inte gör ett aktivt val att läsa till högskolebehörighet. På vissa program finns det möjlighet att läsa in grundläggande behörighet inom programmets ordinarie 2 500 poäng, men på några program måste eleverna läsa utökat program för att kunna nå högskolebehörighet. Det har lett till att mycket färre av eleverna på de yrkesförberedande programmen idag blir behöriga att studera på universitet eller högskola. Ser vi till avgångseleverna 2015 från Växjös kommunala praktiska gymnasieprogram var det endast ungefär en tredjedel som hade läst in högskolebehörighet1. Att tidigt begränsa ungdomars framtida val och försvåra möjligheten till högskolestudier både minskar flexibiliteten på arbetsmarknaden och ungdomars frihet. Ingen 15- eller 16åring ska behöva ska behöva fatta ett beslut som gör att hen är fastlåst i ett yrkesfack hela livet. Det måste vara möjligt att ändra sig och det måste finnas en möjlighet att anpassa sig till arbetsmarknaden. Samtidigt som den automatiska högskolebehörigheten togs bort minskade också andelen elever på yrkesprogram drastiskt. 2010 var andelen elever i årskurs 1 på ett yrkesprogram 35 % och två år senare hade den andelen sjunkit till 29 %2. Skolverket bedömer att en viktig 1 IST-analys. Marcus Johansson, utbildningsförvaltningen. Skolverket. Minskat intresse för yrkesutbildningar. 2013. http://www.skolverket.se/omskolverket/press/pressmeddelanden/2013/minskat-intresse-for-yrkesutbildningar-1.207780 (Hämtad 2015-1013). 2 anledning till att söktrycket till yrkesprogrammen minskar är att behörigheten till högre studier har försvunnit3. Gymnasieskolans yrkesprogram spelar en viktig roll för att företag ska kunna rekrytera kompetenta medarbetare. När intresset för att gå yrkesutbildningar sjunker blir det svårare för företagen att hitta rätt personer att anställa. Att företrädare för näringslivet vittnar om att företag misslyckas med sina rekryteringar för att det saknas människor med rätt kvalifikationer samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög är oacceptabelt. Genom att högskolebehörighet blir standard på Växjös kommunala gymnasieskolor kan vi stärka yrkesprogrammens attraktivitet och kompetensförsörjningen för Växjös företag. En modell med högskolebehörighet som standard förpliktigar kommunens egna gymnasieskolor att utgå ifrån att alla elever ska läsa in behörighet till högre studier, men samtidigt kommer elever på de praktiska programmen fortfarande ha möjlighet att välja bort de kurser som leder till högskolebehörighet om de själva vill det. Att göra högskolebehörighet till standard på Växjös kommunala kan alltså både öka ungas frihet att byta yrkesbana senare i livet samtidigt som det stärker yrkesprogrammen, förbättrar kompetensförsörjningen till Växjös företag och minskar arbetslösheten. Med anledning av ovanstående föreslår jag: - Att högskolebehörighet blir standard på alla program på Växjös kommunala gymnasieskolor genom att kurser som ger grundläggande högskolebehörighet alltid ska finnas inlagt i studieplanen på alla program. Åsa Karlsson Björkmarker (S) 3 Skolverket (2013). Rapport 395: Elever per programtyp och program. Stockholm. Från: Skickat: Till: Ämne: Kommunstyrelsen den 2 november 2015 16:08 Utbildningsnämnden VB: Inbjudan till kursen "Nyanlända och skolan" 14-15 december i Växjö Från: [email protected] [mailto:[email protected]] Skickat: den 2 november 2015 10:42 Till: [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; Kommunstyrelsen; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected] Ämne: Inbjudan till kursen "Nyanlända och skolan" 14-15 december i Växjö Hej! Tacksam för vidarebefordran till politiker och tjänstemän som arbetar med migrations och etableringsfrågor 14-15 december 2015 | VÄXJÖ Nyanlända och skolan - utmaningar och möjligheter. Den 1 januari 2016 kommer nya regler gällande nyanlända elevers skolgång att införas. Bland annat införs en definition av nyanländ. Med nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Det nya regelverket kräver att en nyanländ elevs kunskap bedöms. Bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att hen tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i högst två år. Frågorna inför 2016 är många: Finns det utbildade lärare? Behövs förberedelseklasser? Hur tar vi vara på utrikes födda pedagogers kompetens? Behövs sommarskolor eller extra år i grundskolan? Vilka regler gäller för asylsökande barn, gömda barn, papperslösa och EU-migranters barn? Hur möter vi föräldrar i den mångkulturella skolan? Vad krävs av ledaren i en mångkulturell organisation? Hur kan nyanlända elever tas emot på fler skolor? Medverkande Dag 1 Medverkande från Migrationsverket Tobias Engberg och Linnea Rask, skolverket Hannes Fritzen, Malmö stad Linda Castell, projektledare för nyanländas lärande i Linköping Kajsa Andersson, rektor på Skäggetorpsskolan i Linköping Pia Lindgren, bitr rektorförberedelseklasser samt koordinator för elever i behov av särskilt stöd. Maria Rönn, vice ordförande, Lärarförbundet Dag 2 Åsa Ernestam, utredare, Sveriges Kommuner och Landsting Anna-Carin Håkansson, fil mag, specialpedagogik sam tal- och språkpedagog Maria Letzén, förskollärare, Södertälje kommun Tiia Ojala, lärare och utvecklingskonsult med erfarenhet från mångkulturellt arbete. Ola Henricsson, grundskollärare och doktorrand vid Göteborg universitet Laid Boukaz, fil dr i pedagogik, Malmö högskola Tid och plats 14-15 december, lokal meddelas senare Anmälan Anmälan ska vara oss tillhanda senast 2015-11-15. Efteranmälan i mån av plats. Avgift Avgift för deltagande båda dagarna, 2 695 kronor per deltagare. Avgift för deltagande en dag 1 595 kronor per deltagare. Avgiften inkluderar kostnad för kaffe och lunch. Gemensamt julbord på kvällen den 14/12 kan bokas för 495 kronor. Alla priser är exkl. moms. Information För mer information kontakta Region Kronobergs kurskansli 0470-58 30 88. Länk till hela programmet Länk till anmälan Välkommen! Region Kronoberg, 351 88 Växjö www.regionkronoberg.se [email protected] Med vänlig hälsning Annette Sjö Kursadministratör Medieinformatör | Kunskap och lärande 0470 58 30 88 | [email protected] www.regionkronoberg.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 § 230 Dnr 2014-00123 Organisationsförändring - kommunens samverkan med handikapporganisationerna Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att från 1 januari 2016 införa en ny organisation för kommunens samverkan med handikapporganisationerna. 2. Kommunfullmäktige beslutar att det utöver kommunstyrelsens samverkansråd också ska finnas ett gemensamt samverkansråd för nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden. 3. Kommunfullmäktige beslutar att samverkansråden ska ha som uppdrag att tillsammans utveckla tillgängligheten i vid bemärkelse i Växjö kommun. Uppdraget ska handla om lika villkor och ökad delaktighet rörande tillgänglighetsfrågor i Växjö kommun. 4. Kommunfullmäktige beslutar att bredda tillgänglighetsarbetet genom att det årligen ska arrangeras öppna direktmöten med särskilda teman. Samtliga nämnder ska årligen hantera och följa upp tillgänglighetsarbetet inom det egna verksamhetsområdet. 5. Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en tillgänglighetslinje för att snabbt åtgärda konkreta problem. Den ska alla medborgare lätt kunna kontakta Växjö kommun via internet och telefon för att anmäla till exempel fysiska hinder i gatumiljön eller svårbegripliga kommunala texter. 6. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att fastställa riktlinjer för representation inom kommunens samverkansråd samt organisation kring direktmöten och tillgänglighetslinjen. 7. Kommunfullmäktige beslutar att en redovisning av organisationsförändringen ska ges till kommunstyrelsen 18 månader efter organisationens införande. Reservation Ledamöterna för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. 1 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 Ledamöterna för Socialdemokraterna i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund I nuläget har varje nämnd samt de kommunala bolagen inom Växjö kommun ett rådgivande samverkansråd inom tillgänglighetsfrågorna för sitt verksamhetsområde. Råden består dels av politiska ledamöter utsedda av respektive nämnd/styrelse, dels av ledamöter och ersättare från de lokala handikapporganisationerna. På uppdrag av kommunstyrelsens organisations- och personalutskott utfördes 2014 en organisationsöversyn av Växjö kommuns samverkan med handikapporganisationerna. Syftet med översynen var att öka tydligheten och enhetligheten för rådens arbetsprocesser. Ett nytt förslag till organisationsstruktur togs fram vilket remitterats till samtliga nämnder. Kommunfullmäktige beslutade i § 116/2015 att återremittera ärendet för att skicka förslaget på remiss till de berörda organisationerna och höra deras åsikter. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 3 augusti 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att remissvar från de berörda organisationerna har inkommit. Kommunstyrelsen har i § 370/2015 föreslagit kommunfullmäktige att fatta följande beslut: Kommunfullmäktige beslutar att från 1 juli 2015 införa en ny organisation för kommunens samverkan med handikapporganisationerna enligt följande: • Kommunstyrelsens samverkansråd med handikapporganisationerna i Växjö kommun kvarstår. • Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett reglemente för samverkansrådet utifrån sitt eget verksamhetsområde. • Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda det bästa sättet för hanteringen av lokal- och bostadsfrågorna via kommunstyrelsens samverkansråd. • Kommunfullmäktige beslutar att ett gemensamt samverkansråd inrättas för omsorgsnämnden, nämnden för arbete och välfärd och för överförmyndarnämnden. 2 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 • Kommunfullmäktige ger nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden i uppdrag att ta fram ett reglemente för sitt gemensamma samverkansråd. Tjänstemän på respektive nämnds förvaltning utses som får ett särskilt uppdrag att bevaka tillgänglighetsfrågorna inom sitt verksamhetsområde. • Kommunfullmäktige beslutar att övriga nämnders samverkansråd ersätts med direktmöten med särskilda teman som hålls två gånger/år. Nämnderna har fortfarande kvar ansvaret för tillgänglighetsarbetet inom det egna verksamhetsområdet. Tjänstemän på respektive nämnds förvaltning utses som får ett särskilt uppdrag att bevaka tillgänglighetsfrågorna inom sitt verksamhetsområde. • Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för hanteringen av dessa direktmöten via kommunstyrelsens samverkansråd. • Kommunfullmäktige beslutar att kostnaden för direktmötena belastar den nämnd eller de nämnder vars verksamhetsområde är temat för direktmötet. • Kommunfullmäktige beslutar att den nya organisationen utvärderas efter två (2) år. Yrkanden Martin Edberg (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): 1. Kommunfullmäktige antar förslag till organisationsstruktur för kommunens samverkan med handikapporganisationerna daterat 2014-08-20 att gälla från och med 2016-01-01. 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt samtliga nämnder att upprätta reglementen för respektive samverkansråd i enlighet med beslutet. 3. Kommunfullmäktige konstaterar att samtliga nämnder årligen ska hantera och följa upp tillgänglighetsarbetet inom målområdet Demokrati och mångfald. Per Schöldberg (C) med instämmande av Lars Edqvist (MP) och Catharina Winberg (M): 1. Kommunfullmäktige beslutar att från 1 januari 2016 införa en ny organisation för kommunens samverkan med handikapporganisationerna. 2. Kommunfullmäktige beslutar att det utöver kommunstyrelsens samverkansråd också ska finnas ett gemensamt samverkansråd för nämnden för arbete och välfärd, omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden. 3 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 3. Kommunfullmäktige beslutar att samverkansråden ska ha som uppdrag att tillsammans utveckla tillgängligheten i vid bemärkelse i Växjö kommun. Uppdraget ska handla om lika villkor och ökad delaktighet rörande tillgänglighetsfrågor i Växjö kommun. 4. Kommunfullmäktige beslutar att bredda tillgänglighetsarbetet genom att det årligen ska arrangeras öppna direktmöten med särskilda teman. Samtliga nämnder ska årligen hantera och följa upp tillgänglighetsarbetet inom det egna verksamhetsområdet. 5. Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en tillgänglighetslinje för att snabbt åtgärda konkreta problem. Den ska alla medborgare lätt kunna kontakta Växjö kommun via internet och telefon för att anmäla till exempel fysiska hinder i gatumiljön eller svårbegripliga kommunala texter. 6. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att fastställa riktlinjer för representation inom kommunens samverkansråd samt organisation kring direktmöten och tillgänglighetslinjen. 7. Kommunfullmäktige beslutar att en redovisning av organisationsförändringen ska ges till kommunstyrelsen 18 månader efter organisationens införande. Beslutsordning Ordförande ställer yrkandena mot kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande. Omröstning begärs. Ordförande Johansson utser Per Schöldbergs yrkande som huvudförslag. Därefter ställer ordförande Martin Edbergs yrkande mot kommunstyrelsens förslag för att utse motförslag och finner att Martin Edbergs yrkande ska vara motförslag. Ordförande ställer sedan förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till Per Schöldbergs yrkande. Nej för bifall till Martin Edbergs yrkande. 4 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 Omröstningsresultat Kommunfullmäktige beslutar enligt Per Schöldbergs yrkande med 36 röster mot 24 röster för Martin Edbergs yrkande. Se omröstningsbilaga 4. 5 (0) ÄRENDE Dnr KS 2014-00123 2015-08-03 Helen Karlsson Jacobsson utredningssekreterare Tel. 0470-414 93 Kommunfullmäktige Organisationsförändring - kommunens samverkan med handikapporganisationerna Bakgrund I nuläget har varje nämnd samt de kommunala bolagen inom Växjö kommun ett rådgivande samverkansråd inom tillgänglighetsfrågorna för sitt verksamhetsområde. Råden består dels av politiska ledamöter utsedda av respektive nämnd/styrelse, dels av ledamöter och ersättare från de lokala handikapporganisationerna. På uppdrag av kommunstyrelsens organisations- och personalutskott utfördes 2014 en organisationsöversyn av Växjö kommuns samverkan med handikapporganisationerna. Syftet med översynen var att öka tydligheten och enhetligheten för rådens arbetsprocesser. Ett nytt förslag till organisationsstruktur togs fram vilket kommunstyrelsen sedan remitterade till samtliga nämnder. De inkomna remissvaren togs upp för politisk beredning av den styrande majoriteten i organisations- och personalutskottet och lämnade förslag till beslut tillsammans med en politisk bedömning av förändringen. Kommunfullmäktige beslutade i § 116/2015 att återremittera ärendet för att skicka förslaget på remiss till de berörda organisationerna och höra deras åsikter. Ärendet Remissvar, daterat den 30 juni 2015, har kommit in från Handikapporganisationerna i samverkan med Växjö kommun (HSV). HSV hänvisar till att kommunen enligt lag1 och FN-konventionen har långtgående skyldighet att samråda och samverka med funktionshinderrörelsen. Utöver detta ska kommunen enligt Lagen om Särskilt Stöd (LSS) § 15.7 ”samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder”. HSV hänvisar också till den vägledning som på uppdrag av staten togs fram av Handisam och funktionshindersrörelsen om hur myndigheter ska utföra sina samråd, se remissvar. 1 Kommunallagen kap 6:8: ”Nämnderna skall verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster.” KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Postadress Box 1222, 35112 Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel. 0470-41000 Fax 0470-16489 Org.nr 212000-0662 Bg. 5009-9282 E-post [email protected] www.vaxjo.se 1 (2) ÄRENDE Dnr KS 2014-00123 2015-08-03 Sammantaget menar HSV att kommunallagen, LSS, FN-konventionen och vägledningen visar att kommunen har en långtgående skyldighet att på ett organiserat sätt samarbeta med funktionshindersrörelsen i kommunen. HSV anser att Växjö kommuns förslag på framtida organisation inte uppfyller den lagenliga skyldigheten på samråd med funktionshindersrörelsen. Modellen med endast två samverkansråd är helt otillräcklig och bristfällig. HSV lyfter särskilt fram avsaknaden av samverkansråd inom skolmiljön, kultur- och fritid samt tekniska nämnden. HSV pekar på osäkerheten i att ärendena verkligen kommer att tas om hand och inte tappas bort. HSV förordar istället kommunens förslag från hösten 2014, vars modell man även utsett ledamöter till. Funkibator förening har också lämnat ett remissvar som kom in den 30 juli 2015. Monica Skagne kommunchef Carina Elmefall kanslichef 2 (2) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 § 229 Dnr 2015-00685 Delårsrapport för Växjö kommun till och med augusti 2015 med helårsprognos Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten för Växjö kommun januari – augusti 2015 med prognos för helår 2015 Kommunfullmäktige uttalar att överförmyndarnämnden ska vidta åtgärder för att minimera underskottet. Övriga nämnder och styrelser vidtar åtgärder för att hålla budgeten. Utöver tilldelad budgetram får nämnder och styrelser förbruka eget kapital till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd eller styrelse. Utbildningsnämnden får därutöver förbruka maximalt 12 mkr av eget kapital till en längre särskild satsning. Bakgrund Kommunfullmäktige ska i enlighet med kommunallagen 8 kap. 20 a § behandla minst en delårsrapport som ska upprättas i enlighet med bestämmelserna i 9 kap. 1 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 21 september 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat Budget 2015 för bygger på ett överskott med 6 mkr. Efter åtta månader redovisas ett överskott på 81 mkr (82 mkr för motsvarande period 2014). Prognosen för helåret 2015 är ett överskott på 44 mkr, vilket är 38 mkr bättre än budget. Verksamheterna visar sammantaget överskott mot budget med 3 mkr. I prognosen ingår disponering av eget kapital med 37 mkr att användas inom utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunens revisorer och tekniska nämnden, skogen. Dessutom ingår underskott för biogasen. Ekonomiskt bistånd inom nämnden för arbete och välfärd räknar med ett budgetöverdrag på 10 mkr. Prognosen för gemensam finansiering indikerar överskott mot budget på 38 mkr främst hänförligt till högre återbäring från Kommuninvest än budgeterat samt återbetalning av premier från AFA. Prognosen för skatteintäkter och regelringsbidrag är däremot sämre än budget. Kommunstyrelsen har i § 369/2015 föreslagit kommunfullmäktige att fatta följande beslut: 1 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 1. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten för Växjö kommun januari – augusti 2015 med prognos för helår 2015. 2. Kommunfullmäktige uttalar att överförmyndarnämnden ska vidta åtgärder för att minimera underskottet. Övriga nämnder och styrelser vidtar åtgärder för att hålla budgeten. Utöver tilldelad budgetram får nämnder och styrelser förbruka eget kapital till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd eller styrelse. Utbildningsnämnden får därutöver förbruka maximalt 12 mkr av eget kapital till en längre särskild satsning. Yrkanden Bo Frank (M) med instämmande av Åsa Karlsson Björkmarker (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande Johansson frågar om yrkandet kan antas och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. 2 (0) DELÅRSRAPPORT Januari - augusti 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 SAMMANFATTNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2 2 God ekonomisk hushållning Ekonomi och effektivitet Finansiell analys Kommunkoncernen Delårsbokslut januari – augusti 2015 Prognos för helår 2015 Kommunen Delårsbokslut januari – augusti 2015 Prognos för helår 2015 Växjö kommun som arbetsgivare Kommunfullmäktiges mål Arbete och företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Trygghet och säkerhet Uppleva och göra 3 4 4 7 14 18 21 22 24 25 27 29 30 SIFFERSAMMANSTÄLLNING Resultat- och balansräkning kommunkoncernen Noter kommunkoncernen 33 34 Resultat- och balansräkning kommunen Kassaflödesanalys kommunen Redovisningsprinciper Noter kommunen 35 36 36 37 Kommunal redovisningslag (1997:614): Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport, som omfattar en period av minst hälften och högst två tredjedelar av året. Ekonomisk information under 2015: Årsredovisning 2014 (KF) Delårsrapport januari – mars 2015 (KF) Delårsrapport januari - augusti 2015 (KF) 21 april 19 maj 20 oktober Kontaktpersoner: Ingemar Waldemarsson, ekonomichef 0470 - 410 33 Håkan Pettersson, budgetchef 0470 - 410 34 Johanna Svensson, redovisningschef 0470 - 410 30 Redovisningar och rapporter finns att hämta på Växjö kommuns hemsida www. vaxjo.se SAMMANFATTNING UPPFÖLJNING AV MÅL I KOMMUNFULLMÄKTIGES BUDGET 2015 I delårsbokslutet efter åtta månader görs en översiktlig uppföljning av god ekonomisk hushållning. Uppföljning av vissa mål kan dock ej avrapporteras eller bedömas utifrån åtta månader på grund av att statistik inte finns tillgängligt förrän på helårsbasis. I bokslutet 2015 kommer alla kommunfullmäktiges övergripande mål att följas upp. En bedömning görs då av hur kommunen närmar sig de övergripande målen i de tio målområdena samt om kommunen uppfyller målen för god ekonomisk hushållning. Ekonomi – De finansiella målsättningarna uppfylls till följd av kommunens goda resultat sedan tidigare år. Det övergripande målet att alla nämnder ska bedrivas inom tilldelad budgetram uppfylls inte på grund av underskott inom utbildningsnämnden, kommunfullmäktige och överförmyndarnämnden. Personal – Totalt för Växjö kommun har antalet sjukdagar per snittanställd ökat från 18,3 till 20,4 under de första åtta månaderna 2015. EKONOMI Efter åtta månader redovisar kommunen ett resultat på 81 mkr, vilket är 77 mkr bättre än periodiserad budget för 2015. År 2014 uppgick resultatet för motsvarande period till 82 mkr. Helårsutfallet blev sedan 42 mkr. Efter åtta månader redovisar nämnderna totalt en positiv budgetavvikelse på 39 mkr. Omsorgsnämnden, kommunstyrelsen och den taxefinansierade verksamheten inom tekniska nämnden redovisar större positiva avvikelser. Även nämnden för arbete och välfärd redovisar en positiv avvikelse till följd av att nämnden resultatfört äldre statsbidrag för nyanlända. Utbildningsnämnden visar på ett större underskott. I övrigt redovisar nämnderna relativt små avvikelser mot periodiserad budget. Prognosen för kommunen 2015 indikerar ett helårsresultat på 44 mkr vilket är 38 mkr bättre än budget. Sammantaget visar verksamheterna överskott med 3 mkr på helårsbasis. I prognosen ingår att nämnderna beräknas disponera 37 mkr av eget kapital. Resultatet i kommunkoncernen efter åtta månader uppgår till 220 mkr. Helårsprognosen för kommunkoncernen uppgår till 159 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. VKAB står för en stor del av överskottet, 173 mkr. För motsvarande period förra året uppgick prognosen till 102 mkr. Helårsutfallet före bokslutsdispositioner och skatt blev 157 mkr. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Monica Skagne Kommunchef/CEO 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomi och effektivitet Övergripande mål Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är 2015 34 stycken, därtill kommer miljöprogrammets mål som är 30 till antalet. I uppföljningen av målen använder Växjö kommun i största möjliga utsträckning offentlig statistik som ger möjlighet till jämförelser och som är kvalitetssäkrad. I vissa fall följs mål upp med egen verksamhetsstatistik. Tillgången till statistik för att kunna göra uppföljning av målen efter åtta månader är mycket begränsad och därför görs i delårsbokslutet en prognos av måluppfyllelsen, det vill säga en förutsägelse om vad man tror att måluppfyllelsen vid årets slut kommer att vara. Därtill redovisas de viktigaste insatserna som genomförts för att nå målen, under respektive mål och målområde. Pilarna indikerar prognostiserad måluppfyllelse vid årets slut: - Uppåtgående pil om prognosen är att målet är uppnått vid årsskiftet. - Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Verksamheten ska bedrivas inom budgetram Kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Utöver tilldelad budgetram kan nämnder och styrelser använda positivt eget kapital till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd och styrelse. Efter åtta månader redovisar nämnderna totalt en positiv budgetavvikelse på 39 mkr. Utbildningsnämnden, kommunfullmäktige och överförmyndarnämnden har överskridit tilldelad budgetram. I bokslutet beräknas nämnderna sammantaget redovisa ett överskott med 2,8 mkr. Nedåtgående pil om prognosen är att målet inte är uppnått vid årsskiftet. - I de fall målet är att något ska öka och prognosen är att utfallet blir detsamma används en pil åt höger. - Avsaknad av pil, prognos kan inte göras på grund av otillräckligt underlag. Finansiella mål Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning innebär ett resultat på 19 mkr i genomsnitt för åren 2011 – 2015. Vid delårsbokslut efter åtta månader uppfylls målet. Resultatet för de senaste fyra åren inklusive delårsbokslutet uppgår till 1,6 procent. Prognosen av måluppfyllelsen visar att målen antalet företag ska öka och andelen etablerade på arbetsmarknaden efter 4 års vistelsetid i Sverige förväntas uppnås. Växjö kommuns service i myndighetsutövningen gentemot företag har sjunkit och målet kommer inte att uppnås. Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet har sjunkit, likaså andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år. Verksamheten ska bedrivas effektivt Nationella jämförelser görs för att säkerställa att kommunens verksamhet bedrivs kostnadseffektivt och arbete med att utveckla och effektivisera verksamheter pågår kontinuerligt med hjälp av analyser, jämförelser, Leanutvecklingsarbete och systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Befolkningsmålet förväntas bli uppnått och även om prognosen om 457 färdigställda bostäder under året är en ökning jämfört med förra året så måste bostadsproduktionen öka ytterligare om målet 3000 bostäder till och med 2019 ska uppnås, målet förväntas inte uppnås 2015. Omsorgsnämndens Lean arbete med fokus på ökad brukartid fortsätter med fem nya enheter. Mätning av brukartid för alla inblandade enheter kommer ske under hösten och redovisas i årsbokslutet. Antalet biståndshushåll (stöd och omsorg) minskar för tredje året i rad. Personalkontinuiteten i den offentliga hemtjänsten visar att antalet vårdare per omsorgstagare sjunker. Ett koncernövergripande arbete med processtyrning och processbaserad verksamhetsutveckling har påbörjats för att stödja en effektiv verksamhet och kvalitet i de tjänster som kommunen ger medborgarna. Detta har en nära koppling till och stödjs av det pågående Leanarbetet. Någon sammantagen bedömning av prognostiserad måluppfyllelse vid årets slut är svår att göra med den tillgängliga statistiken, det saknas för mycket statistik för att kunna göra en sådan bedömning. Måltidsenheten bildades den första januari 2015 och ingår i kommunstyrelsens verksamheter. Under 2015 ska ett köp- och säljsystem med fokus på nöjda kunder och bra priser utarbetas. Det finns ett besparingskrav på 5 mkr i år, vilket bedöms bli svårt att nå helårseffekt på. Organisat- 2 ionen är ny och budget överflyttades till kommunstyrelsen i mars. Ett måltidspolitiskt program har tagits fram som gäller för hela den kommunala verksamheten. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick i Växjö kommunkoncern efter åtta månader till 220 mkr. Vid samma period föregående år uppgick resultatet till 202 mkr. VKABs resultat uppgår i delårsbokslutet till 183 mkr. Kommunens resultat efter koncernjusteringar uppgår till 37 mkr. Kommunens resultat har justerats med 44 mkr avseende utdelning inom kommunkoncernen. Några bokslutsdispositioner eller skattekostnader har inte belastat resultatet vad gäller koncernbolagen. Verksamhetsutveckling och effektiviseringar med IT sker i olika delar av kommunens verksamheter. Arbetet med etjänster och Mina sidor ökar möjligheterna att arbeta effektivt, rättssäkert och tillgängligt för medborgarna. Etjänsten barn- och elevuppgifter som lanserades i augusti gör att informationen kan samlas in digitalt istället för på papper vilket både sparar arbete och säkerställer att rätt information kommer in. Samtliga förtroendevalda har utrustats med läsplatta. Användandet av Assistenten vid digitala sammanträden underlättar för de förtroendevalda att kommunicera digitalt. Samtliga nämnder beräknas under 2015 övergå till digitala sammanträden. Verksamhetens nettokostnader Efter åtta månader uppgick verksamhetens nettokostnader, inklusive avskrivningar, till 2 529 mkr (2 465 mkr). Kommunens verksamhet är den dominerande i koncernen. Finansnetto Finansnettot efter åtta månader var -80 mkr, vilket är en förbättring jämfört med motsvarande period föregående år. Detta beror framförallt på lägre räntekostnader. Effektiviseringsarbete pågår i nämnderna och kommunövergripande genom förebyggande insatser, utvecklingsarbete och koncernsamordning för att uppnå effektivare flöden och smartare arbetssätt. Arbetet med processtyrning och processbaserad verksamhetsutveckling ska leda till ökad effektivitet i ett koncernperspektiv. RISK OCH KONTROLL Soliditet % Soliditet FINANSIELL ANALYS KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernen består av kommunen, de kommunala bolagen och ett kommunalförbund. Koncernrapporten ska spegla kommunkoncernens relationer till omvärlden, därför elimineras alla interna mellanhavanden. % Balanslikviditet 202 220 201508 16,8 2011 63 2012 65 2013 105 2014 201508 103 126 De likvida medlen, inklusive korta placeringar, uppgick per den 31 augusti till 945 mkr, en ökning med 169 mkr sedan årsskiftet. Rörelsekapital Rörelsekapitalet, skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, är positivt, 345 mkr. Vid årsskiftet var rörelsekapitalet negativt och uppgick till -153 mkr. Periodens resultat före bokslutsdispositioner och skatt Totalt 2014 15,7 Balanslikviditeten (omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder - intjänad semester och okompenserad övertid) visar betalningsförmågan på kort sikt. RESULTAT OCH KAPACITET Mkr Växjö kommun VKAB Övriga *) 2013 16,1 Balanslikviditet För att beskriva Växjö kommunkoncern och Växjö kommuns förmåga att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används en finansiell analysmodell som bygger på fyra olika aspekter; Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på ett antal finansiella nyckeltal vilkas uppgift är att belysa ställning och utveckling inom respektive aspekt. Resultat 201508 37 183 0 2012 17,0 Soliditeten (eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna) har ökat sedan årsskiftet. Vid beräkning av soliditeten tas även hänsyn till kommunens pensionsåtagande. Soliditeten har ökat främst till följd av att pensionsåtagandet har minskat. Resultatet för kommunkoncernen uppgår per den 31 augusti 2015 till 220 mkr före bokslutsdispositioner och skatt att jämföra med 202 mkr för motsvarande period 2014. Prognosen för helåret 2015 visar på ett resultat om 159 mkr. Resultat 201408 70 134 –2 2011 13,4 Investeringar och långfristiga skulder Bruttoinvesteringar under perioden uppgår till 647 mkr. Större del är hänförligt till VKAB koncernen med VEABs byggnation av Sandvik 3 samt Växjöbostäders nybyggnation på Vallen, Teleborgsskogen och Portvakten Norr. De långfristiga skulderna har ökat med 486 mkr jämfört med årsskiftet och uppgår till 8 968 mkr. *) Smaland Airport AB, Värends Räddningstjänstförbund, Växjö Teateraktiebolag, AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Kulturparken Småland AB. 3 Värends Räddningstjänstförbund (78,6 %) Kommunens andel av resultatet per den 31 augusti uppgår till +0,9 mkr. Prognosen för helåret 2015 uppgår till -1,3 mkr vilket är i nivå med budget. Direktionen har avsatt 2 mkr till budget 2015 för strategiska satsningar ur eget kapital. PROGNOS KOMMUNKONCERNEN 2015 I tabellen nedan redovisas resultat vid bokslut 2014 och prognos 2015 före bokslutsdispositioner och skatt. Beloppen avser kommunens ägarandel i bolagen och i Värends Räddningstjänstförbund. Notera att de verkliga årsresultaten kan avvika från prognoserna, som redovisas i tabellen nedan, då bokslutsdispositioner och skatt kan hanteras på olika vis. Mkr Växjö kommun Bokslut Prognos helår 2014 helår 2015 25 – 13 VKAB 136 173 Övriga *) –5 –1 Totalt 157 159 Växjö Teateraktiebolag (100 %) Periodens resultat följer i stort sett budgeten. Prognosen för helåret är ett nollresultat. AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg (22 %) Kommunens andel av resultatet per den 31 augusti uppgår till +0,7 mkr. Prognosen visar på ett nollresultat 2015. Kulturparken Småland AB (41 %) Kommunens andel av resultatet per den 31 augusti uppgår till +0,2 mkr. Prognosen för helåret är -0,7 mkr. Kommunens andel uppgår till -0,3 mkr. *) Smaland Airport AB, Värends Räddningstjänstförbund, Växjö Teateraktiebolag, AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Kulturparken Småland AB. Arenastaden i Växjö AB Bolaget har fusionerats med VÖFAB per den första januari 2015. Före bokslutsdispositioner och skatt uppgick resultatet för kommunkoncernen 2014 till + 157 mkr. Prognosen 2015 för kommunkoncernen visar ett resultat på + 159 mkr. Kommunens resultat har justerats avseende utdelning inom kommunkoncernen. FINANSIELL ANALYS VÄXJÖ KOMMUN Resultatet efter åtta månader uppgår till +81 mkr, vilket är en markant förbättring jämfört med budget. Den positiva avvikelsen är hänförlig till gemensam finansiering (löneanslag, finansnetto och anslag till biogas och skog) samt att nämnderna redovisar ett högre resultat än budgeterat. Vid samma tidpunkt föregående år redovisades ett resultat på +82 mkr. Resultatet i bokslutet 2014 uppgick till +42 mkr. Växjö kommun Kommunens prognos för 2015, justerat för utdelningar från de kommunala bolagen, uppgår till -13 mkr. Se mer nedan under rubrik ”Finansiell analys Växjö kommun”. Växjö kommunföretag AB, VKAB (100 %) Resultatet i VKAB-koncernen uppgår per den 31 augusti till +183 mkr. Prognosen för helåret 2015 uppgår +173 mkr. Flera av bostads- och lokalbolagen gör större underhållsinsatser under hösten och redovisar därför ett bättre resultat än helårsprognosen vid tillfälle för delårsbokslutet. Prognosen är 45 mkr bättre än budgeterat resultat vilket främst beror på reavinster i VEAB, Videum och Växjöbostäder. Reavinster är hänförliga till försäljning av aktier i Bixia samt fastighetsförsäljningar. RESULTAT OCH KAPACITET Periodens resultat Mkr Resultat Period Budget Resultat 201508 4 + 81 BudgetAvvikelse +77 Budgeterat resultat för 2015 uppgår till 6 mkr. Budgeten periodiseras jämt över året vilket ger en periodbudget om 4 mkr. Av prognostiserat helårsresultat, +173 mkr, är större del hänförligt till Växjöbostäder, +106 mkr och VEAB, +33 mkr. Smaland Airport AB (42 %) Kommunens andel av resultatet uppgår per den 31 augusti till +0,5 mkr. Prognosen för helår 2015 ligger i linje med budget, +0,8 mkr. Passagerarvolymerna har under perioden ökat med cirka fem procent jämfört med föregående år. Ökningen beror på att Ryan Air är tillbaka på linjen till Düsseldorf samt ökande charter. Next Jet har dragit sig ur linjen mellan Växjö och Stockholm vilket kommer att leda till kapacitetsproblem under hösten. 4 räkningar och konjunktursvängningar samt för att kunna finansiera de pensionsåtaganden som anställda tjänat in före 1998. Verksamhetens nettokostnader och finansnetto bör med andra ord inte överstiga 98 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning. Det är positivt med ett så lågt tal som möjligt. Resultat i bokslut, mkr 100 83 82 81 80 60 32 40 15 20 0 201108 201208 201308 201408 201508 Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas, förutom god ekonomisk hushållning, även om balanskrav. Balanskravet innebär att resultatet i bokslutet ska vara positivt. Realisationsvinster får inte inräknas vid balansavstämningen. Årets resultat Realisationsvinst Synnerliga skäl Ianspråktag överskott/täckning underskott Resultat balanslagen 2011 2012 2013 2014 201508 +61 + 52 +68 +42 +81 0 0 0 0 –8 +21 0 0 0 0 0 0 0 0 Utfallet efter åtta månader ligger på 97 procent, vilket är en minskning jämfört med bokslutet 2014. Ökning från föregående år, %, exkl. jämförestörande poster Skatteintäkt, statsbidrag, utjämning 0 +61 +52 +81 +42 +81 Ackumulerade överskott +592 +653 +704 +785 +827 Samlat resultat +653 +704 +785 +827 +908 Nettokostnad inkl. finansnetto 1108 1208 1308 1408 1508 4,4 3,2 3,7 4,2 0,9 5,5 5,4 1,7 2,5 1,0 2011 låg ökningen av skatteintäkter och verksamhetens nettokostnad på samma nivå. Under 2012 skedde ett trendbrott då kostnaderna ökade avsevärt mer än intäkterna. Denna trend verkar ha brutits under 2013 och fortsatt under 2014. Fram till augusti 2015 har skatteintäkter, stadsbidrag och utjämning ökat ungefär detsamma som vad nettokostnader inklusive finansnetto gjort. I utfallet för åtta månader uppfylls balanskravet. För helåret 2015 prognostiseras ett överskott med +44 mkr. Kommunen har 827 mkr att ianspråkta avseende överskott från åren 2005 – 2014. Verksamhetens kostnader och intäkter Verksamhetens bruttokostnader uppgick efter åtta månader till 3 518 mkr, en ökning med 97 mkr, eller 3 procent jämfört med motsvarande period från förra året. Kostnaderna ökar främst till följd av högre lönekostnader. Intäkterna ökar med 44 mkr, eller med 6 procent och beror främst på ökade statsbidrag från Migrationsverket. Bokslut per nämnd Efter åtta månader redovisar nämnderna totalt en positiv budgetavvikelse på +39 mkr om semesterns påverkan på resultatet exkluderas. Omsorgsnämnden, kommunstyrelsen och den taxefinansierade verksamheten inom tekniska nämnden redovisar större positiva avvikelser. Även nämnden för arbete och välfärd redovisar en positiv avvikelse till följd av att nämnden resultatfört äldre statsbidrag för nyanlända. Utbildningsnämnden visar på ett större underskott. I övrigt redovisar nämnderna relativt små avvikelser mot periodiserad budget. Skatteintäkter och utjämning Skatten är den dominerande intäktskällan och är beroende av utdebiteringens nivå samt skatteunderlaget. 2015 är den kommunala skattesatsen 20,19 procent. I jämförelse med augusti 2014 ökade skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning med 26 mkr till 2 784 mkr, eller med 0,9 procent. Skatteintäkterna ökar till följd av ett större skatteunderlag men inte lika mycket som budgeterat. Även generella statsbidrag och utjämning är lägre än budgeterat. Utveckling av nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. På sikt ska, som tumregel, cirka 2 procent av de löpande intäkterna finnas kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar, för att ha en buffert för oförutsedda händelser, exempelvis. negativa skatteav- 5 med eget kapital. Soliditeten är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. En försämrad soliditet är en varningssignal som måste beaktas. Finansnetto Kommunen har ett positivt finansnetto bestående av ränteintäkter vid utlåning till de kommunala bolagen, aktieutdelningar samt borgensavgifter. Finansnettot uppgick till +114 mkr efter åtta månader, vilket är högre än vid delårsbokslutet 201408. Detta beror främst på en ökad utdelning från de kommunala bolagen. Investeringar Bokslut Nettoinvest. Mkr Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelser för pensioner, uppgick till 22 procent per den 31 augusti. Den har ökat sedan årsskiftet till följd av att ansvarsförbindelserna för pensioner har minskat. Kommunen måste ha ett positivt resultat i kombination med en reglerad investeringsvolym för att klara av att bedriva verksamheten enligt nuvarande nivå på lång sikt. Om inte detta sker lämnas en skuldsättning som måste finansieras av framtida generationer. 2011 2012 2013 2014 201508 330 280 293 223 104 (Bruttoinvestering – försäljningsintäkter avseende anläggningstillgång) Bruttoinvesteringar i inventarier och anläggningar har under perioden gjorts med 121 mkr. Nettoinvesteringarna uppgick till 74 mkr. Inom VA har 19 mkr investerats och i biogasanläggningar 3 mkr. 14 mkr har investerats i gator, vägar parker. Inventarier, maskiner och IT har köpts för 21 mkr. I exploateringsområden har 54 mkr investerats. Exploateringsintäkter i form av anslutningsavgifter och tomtförsäljning uppgick till 38 mkr. Fastighetsförsäljning har gjorts för 3 mkr. Andelar i Kommuninvest har förvärvats för 30 mkr. Dessutom görs investeringar i verksamhetslokaler av de kommunala bolagen och andra aktörer. Eget kapital inklusive ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998/totala tillgångar. 2011-2014 avser bokslut per 31/12 Skattefinansieringsgrad av investeringar När den löpande driften har finansierats bör det återstå en tillräckligt stor andel av skatteintäkter och statsbidrag för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. En finansieringsgrad över 100 procent innebär att kommunen kan egenfinansiera investeringarna utan att låna eller att minska likviditeten. En hög finansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Bokslut Skattefin. invest. % 2011 2012 2013 148 56 74 Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad och beskriver kommunens finansiella risk eller räntekänslighet. Beräkningen görs genom summan av kort- och långfristiga skulder samt avsättningar i relation till totala tillgångar. Växjö kommun har en låg skuldsättningsgrad (44 procent) på grund av att kommunens bolag äger verksamhetslokalerna. Skuldsättningsgraden ligger på samma nivå som vid årsskiftet. Orsaken till ökningar de tidigare åren är att långfristiga lån upptagits avseende vattenförsörjningen ifrån Bergaåsen samt utlåning till föreningarna inom Arenastaden. 2014 201508 83 147 (Årets resultat + avskrivningar) / (nettoinvesteringar + försäljning av anläggningstillgångar)) Den stora förändringen från 2011 till 2014 berodde på stora investeringar, exempelvis biogasanläggning, samt sämre resultat. Nettoinvesteringar/avskrivningar 2011 2012 2013 Bokslut Nettoinv/avskrivn % 340 269 184 Balanslikviditet Bokslut % Balanslikviditet 2014 201508 155 2011 111 2012 137 2013 165 2014 201508 158 146 (omsättningstillgångar / (kortfristiga skulder – skuld för intjänad semester och okompenserad övertid)) 132 Balanslikviditet beskriver betalningsförmågan inom det närmaste året. Vid värdet 100 klarar man precis sina kortfristiga åtaganden. Skulden för intjänad semester och okompenserad övertid har exkluderats eftersom skulden inte bedöms resultera i några större utbetalningar det närmaste året. Nettoinvesteringarna i förhållande till avskrivningarna visar att investeringarna översteg avskrivningarna. Investeringsnivån är på väg ner men fortsätter att ligga på en något hög nivå. RISK OCH KONTROLL Likviditet krävs för att klara av stora utbetalningar under året exempelvis löner, hyror och större investeringar. Överlikviditet i övrigt utlånas till bolagen enligt de finansiella riktlinjerna. Den finansiella beredskapen på kort sikt be- Soliditet Den långsiktiga betalningsförmågan mäts genom soliditeten, som visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats 6 prognostiseras 37 mkr att användas främst inom skolans ch område samt skogen. Ekonomiskt bistånd, institutionsplaceringar och biogas är andra verksamheter som visar underskott. Överskottet inom gemensam finansiering beror främst på återbetalning från AFA, återbäring från Kommuninvest och de beräknade underskotten från biogas och skog. döms vara mycket god. Kommunen kan betala sina kortfristiga skulder dels genom likvida medel och kortfristiga fordringar, dels genom kreditmöjligheten i koncernkontot. Likvida medel uppgick per den 31 augusti till 761 mkr, en ökning med 168 mkr sedan årsskiftet. Den förbättrade likviditeten beror framförallt på att utlåningen inom koncernen minskat. Gemensam finansiering +35 mkr Utlåning Efter åtta månader 2014 uppgick den totala utlåningen till 1 894 mkr varav till de kommunala bolagen 705 mkr, SEB 604 och till idrottsföreningar inom Arenastadsprojektet med 565 mkr. Borgensåtagande Mkr Borgensåtagande Koncernens resultat 2011 5594 180 I nedanstående tabell redovisas de avvikelser som finns under gemensam finansiering. Den positiva prognosen beror främst på återbetalning från AFA försäkring, återbäring från Kommuninvest samt de beräknade underskotten för biogas och skog. Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos från augusti vilket ger en negativ avvikelse. I finansnettot ingår en uppskattad reavinst på 40 mkr från de kommunala bolagen avseende bland annat försäljning av aktier i Bixia. Kostnaden för löneavtalen blev lägre än beräknat. Från och med augusti höjs arbetsgivaravgiften för ungdomar. För att kompensera kommunerna 2015 får kommunerna ett särskilt bidrag. 2012 2013 2014 201508 5652 6405 6782 7120 463 145 124 220 Höga borgensåtaganden kan anses utgöra ett potentiellt risktagande. Räknat per invånare är borgensåtagandet för kommunen betydligt över genomsnittet i landet. Den goda ekonomin i de kommunägda bolagen medför dock ytterst liten risk för kommunens åtagande. Borgensåtagandet har ökat de senaste åren till följd av nyupplåning i samband med nybyggnation. Mkr Skatter 3 401 – 20 688 690 2 – 129 – 132 –3 Införandebidrag 32 32 0 Reglbidr/avgift 16 –3 – 19 Strukturbidrag 9 9 0 LSS-utjämning 41 39 –2 Fastighetsavgift 140 139 -1 -125 -125 0 109 109 0 0 -1 -1 Löneavtal mm -94 -87 7 Höjda arbetsgivaravgifter -10 0 10 Återbäring Kommuninvest 10 30 20 0 32 32 -10 0* 10 Kostn.utjämn Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension innan 1998. Per den 31 augusti uppgår ansvarsförbindelsen för pensioner till 1 813 mkr. Utifrån en 40-årsprognos gjordes under 2008 en analys av pensionsskuldens förändring, utvecklingen av kostnaderna för pensioner och likviditetspåverkan. Kommunfullmäktige har därefter beslutat att inte bygga upp några särskilda reserver för framtida pensionsåtaganden. Demografiska förändringar bedömdes ha större påverkan på kommunens framtida ekonomi. Pensioner Finansnetto Förv. fastigheter Återbetalning AFA Anslag för beräknat underskott biogas och skog KOMMUN Summa Budgeterat resultat för 2015 uppgår till +6 mkr. Nämnder och styrelser har därutöver beslutat att disponera 54 mkr av eget kapital. I resultatet ingår beräknat underskott för biogas och skog med 10 mkr. Dessa anslag ingår inte i tekniska nämndens budget utan ingår i gemensam finansiering. Prognosen för helåret 2015 baseras på nämndernas bedömningar efter åtta månader och indikerar ett resultat på +44 mkr. Prognosen är 38 mkr bättre än budget. +/- 3 421 Ink.utjämn Pensioner Den så kallade blandmodellen för pensionskostnader innebär att endast nyintjänade förmåner tas med som kortfristig skuld i balansräkningen. Enligt beslut betalar kommunen ut hela den avgift som får avsättas som individuell del avseende pensioner. PROGNOS VÄXJÖ HELÅR 2015 Budget Prognos 35 * Underskottet redovisas hos tekniska nämnden Skattefinansierad verksamhet exl. gemensam finansiering Den skattefinansierade verksamheten, exklusive gemensam finansiering, beräknas hålla budgetramen. Den prognostiserade budgetavvikelsen fördelas enligt följande, mkr: Sammantaget visar verksamheterna överskott med ca 3 mkr. Av de beslutade disponeringarna av eget kapital 7 För politisk verksamhet beräknas ett mindre underskott för helårsprognosen beroende på bland annat hyreskostnader samt inköpskostnader via serviceportalen till nya politiker. Prognos Beslut disp. avvikelse eget kapital Nämnd för arbete & välfärd varav ek.bistånd Teknisk nämnd (-10,0) -3,4 7,0 varav biogas (-2,8) varav skog o natur (-4,2) -4,2 Utbildningsnämnd -32,0 -32,0 Omsorgsnämnd 26,0 -14,0 Kommunstyrelse 2,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,4 -0,6 -0,5 ‐0,5 Kommunens revisorer -0,5 ‐0,5 Överförmyndarnämnd 2,0 -1,0 Valnämnd 0 Summa skattefinansierat 0 Teknisk nämnd VA Teknisk nämnd Avfall Summa totalt För kommunledningsförvaltningen, exklusive måltidsenheten, beräknas ett överskott. Det finns beslut om utökat bidrag på 2 mkr till Östers IF som ska finansieras ur kommunstyrelsens egna kapital. Ytterligare avvikelser inom förvaltningen är bland annat inom anslaget för klimatåtgärder där ett överskott beräknas för investeringar upp till 6 mkr som ännu inte är verkställda. Kapitalkostnaderna aktiveras när investeringarna är slutbesiktigade och tas i bruk, detta har medfört att prognosen för anslaget har förbättrats under året. Inom anslaget för e-arkiv förväntas ett överskott på cirka 1 mkr. Kommunalförbundet Sydarkivera bildades i år och en osäkerhet har funnits kring bland annat organisationernas andel av kostnaderna. Kommande år ökar medlemsavgiften och anslaget förväntas förbrukas. Inom IT-enheten förväntas ett överskott och helårsprognosen förbättras. Detta beror på bland annat på volymökningar, förbättrad styrning och ansvarsfördelning mellan förvaltningar/bolag och IT, senarelagda investeringar samt mindre utnyttjande av konsulter jämfört mot budget. -2,0 Kultur- och fritidsnämnd Byggnadsnämnd Inom externa utgifter och bidrag beräknas ett överskott på +1,9 mkr vilket beror på överskott för anslaget inom Växjö Teater. För särskild kollektivtrafik beräknas en nollprognos utifrån i dagsläget kända kostnader. -53,8 2,8 0 2,8 -53,8 Byggnadsnämnd Prognosen för 2015 beräknas till ett överskott om 2 mkr. Efter åtta månader redovisas ett överskott motsvarande 3,2 mkr. 1,3 mkr av dessa har uppkommit på grund av högre intäkter och 1,9 mkr på grund av lägre kostnader. Helårsprognosen för måltidsenheten är osäker på grund av besparingskravet på 5 mkr i år. Besparingskravet är inlagt i måltidsenhetens budget. I dagsläget beräknas ett underskott eftersom det bedöms svårt att nå helårseffekt på besparingskravet. Av de fem miljonerna hoppas måltidsenheten klara fyra mkr. Ett underskott på 1 mkr i budgeten beräknas i dagsläget. För övriga kontor och enheter inom förvaltningen beräknas budget kunna hållas. De högre intäkterna har främst uppkommit inom plan- och bygglovavdelningen samtidigt som intäkten inom lantmäterimyndigheten och mät- och GIS-avdelningen ligger något under budget. Kultur- och fritidsnämnd De lägre kostnaderna beror främst på personalvakanser och lägre övriga främmande tjänster (så som data/licenser och konsulttjänster). Kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning arbetar målmedvetet för att de olika verksamheterna ska klara intentionerna om ett balanserat resultat i 2015 års bokslut. Utifrån nu kända förutsättningar beräknar kultur- och fritidsnämnden att redovisa ett resultat för 2015 som ligger i nivå med den av kommunfullmäktige anvisade budgetramen. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beräknar ett nollresultat. Kommunens revisorer Kommunens revisorer har beslutat att ianspråkta 0,5 mkr till två fördjupade granskningar av engångskaraktär. Granskningarna avser kommunens ekonomiska planering samt vissa aspekter av intern kontroll. Enligt ett beslut av kultur- och fritidsnämnden ska förvaltningen utveckla Ringsberg/Kristineberg. Kostnaderna för detta kommer enligt beslutet att belasta nämndens egna kapital med 0,5 mkr. Kommunstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnd Prognosen är beräknad till +2,0 mkr sammantaget för kommunstyrelsens verksamheter vilket är en förbättring jämfört med tidigare prognos. Nämnden prognostiserar ett överskott med 0,4 mkr. Detta beror bland annat på att personalkostnaden är lägre på grund av sjukskrivning, att förvaltningen under 2015 8 inte kommer att byta sitt verksamhetssystem vilket låg inom budgeten samt att nämnden leasar en bil mindre än planerat. ningar med 12,7 mkr. Trots en fortsatt positiv utveckling av nivån på utbetalningarna av ekonomiskt bistånd prognosticeras ett underskott på 10 mkr för 2015. Underskottet motsvarar den reducering av budgetramen som är beslutad för 2015. I övrigt kan nämnas att intäktssidan är lägre än budgeterat, framförallt inom lantbruk och hälsoskydd. Inom lantbruk så kan man se att man initialt överskattade tiden för tillsyn, och att man nu anpassar tillsynen utifrån behovet för att få en jämnare tillsynsverksamhet över tid. Inom hälsoskydd så är en stor del av tillsynen svårbedömd utifrån ett intäktsperspektiv. Institutionsplaceringar samt familjehemsplaceringar Prognosen för externa institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar bedöms till ett underskott motsvarande drygt 12 mkr. Bland annat beroende på antalet personer som bedöms bli aktuella för placering under resten av året är prognosen för institutionsplaceringar svårbedömd. Ytterligare återsökningar som beviljas från migrationsverket kan komma att förbättra utfallet för året. En ny timtaxa för miljöbalkstillsynen började gälla första januari 2015. Detta innebär goda förutsättningar för att minska resursbristen inom miljöbalkens tillsynsområde samt att kostnadstäckningen ökar. Övrig verksamhet Ett överskott motsvarande 6 mkr prognosticeras för avdelning arbetsmarknad och integration, Vuxnas lärande och förvaltningsövergripande verksamhet. Den positiva budgetavvikelsen kan främst hänföras till ökade externa och interna intäkter samt vakanta tjänster. Nämnd för arbete & välfärd Inför 2015 tilldelades nämnden en budgetram som innebar en nettominskning motsvarande 3,6 mkr. Prognosen för 2015 beräknas till ett överskott motsvarande 7 mkr. Åtgärder för att nå budget 2015 Kommunfullmäktiges övergripande mål att kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram kommer att uppnås under året beroende på att intäkter från balansräkningen lyfts in i driftsredovisningen. Detta innebär att det är av allra största vikt att fortsätta arbeta med effektiviseringar, översyn av interna processer och flöden samt minska kostnadsutvecklingen genom långsiktiga beslut och insatser. Förändringen av det ekonomiska läget jämfört med delårsbokslutet i mars är främst hänförbart till en förändrad modell för redovisning av statsbidrag från migrationsverket avseende schablonersättning för nyanlända. Enligt rekommendation från kommunens revisorer resultatförs äldre statsbidrag under 2015. En plan har tagits fram som innebär att äldre statsbidrag förs in i driftsredovisningen under perioden 2015-2018. Från och med 2016 förbrukas den nya schablonersättningen under en tvåårsperiod utöver den nyanländes ankomstår. Därefter kan äldre statsbidrag ej längre användas till insatser för flyktingar. Det införs även ny modell från och med 2016 för att fördela schablonersättningen så att de matchar kostnaderna Verksamhet Mkr Utvecklingsarbete med förbättring av flöden och samverkan kring hantering av ekonomiskt bistånd fortsätter. Ett arbete med att erbjuda stödboende- och behandlingsinsatser på hemmaplan i större utsträckning pågår vilket bidrar till att dämpa kostnadsutvecklingen vad gäller externa institutionsplaceringar. Avvikelse 201508 201503 Politisk vht 0 0 Arbetsmarknad och integration 4 0 -10 -12 -6 -7 Missbruksvård -6,5 -6 Vuxnas lärande 0,5 0 Även arbete med tidiga insatser, utbyggnad av Intern service, Framtid Kronoberg och samordnad vuxenutbildning bidrar till att kostnadsutvecklingen dämpas. 2 0 Omsorgsnämnd 23 0 7 -25 Sammantaget prognosticerar omsorgsnämnden ett överskott om 26 mkr. Det är en betydande förändring jämfört med majprognosen och som kort kan förklaras i tre punkter. Ekonomiskt bistånd och sysselsättning Barn och ungdomsvård Förvaltningsövergripande Ers för nyanlända och asylsökande Summa Översyn av varje extern placering görs kontinuerligt för att bedöma om alternativ till placering finns, exempelvis familjehem eller öppenvårdsinsats. Ett arbete kommer att påbörjas med att successivt övergå från konsulentstödda familjehem och externa institutionsplaceringar till förstärkt familjehemsvård i egen regi. Ekonomiskt bistånd Den strategi och samverkansmodell som finns kring nollklassade har inneburit en minskning av det ekonomiska biståndet med 1,0 mkr för första halvåret 2015. Sammantaget från 2013 har projektet inneburit minskade utbetal- 1. 2. 3. 9 Prognostiserade demografiökningar som ej uppkommit, cirka 16 mkr. Statsbidrag, ger en nettoeffekt på cirka 4 mkr. Överskott i verksamheten, förändring sedan majprognosen med cirka 6 mkr. draget har ökats med 8,6 mkr kopplat till demografiökningar samt några riktade förstärkningar inom bostad med särskild service. Överskottet återfinns inte inom de områden där förstärkningar gjorts utan finner sin förklaring i att några enheter inom personlig assistans visar överskott. Förändringen mellan maj till augusti för överskott i verksamheten om 6 mkr kan tyckas vara en hög siffra men uppgår endast till 4 promille av hela omsorgsnämndens kostnadsmassa. För andra halvåret 2015 har äldreomsorgen fått förstärkningar i form av statsbidrag för ökad bemanning. Detta leder till att prognosen förbättras med 4 mkr jämfört med majprognosen. Omsorg funktionsnedsättning entreprenad har under första halvåret haft några omsorgstagare med mycket stora omvårdnadsbehov men som nu har nått mer normala nivåer. Området prognosticerar ett mindre underskott om 0,7 mkr. I omsorgsnämnden övergripande återfinns en budget för volymökningar som förvaltningen valt att inte budgetera på något av områdena. I dagsläget görs bedömningen att omsorgsnämnden endast kommer att behöva ta en mindre del av denna budget i bruk. I prognosen har fördelats ut cirka 8,6 mkr i ökade förvaltningsbidrag till enheterna. Kvar finns 16 mkr som visas fram som en del av det prognosticerade överskottet. I prognosen ingår engångskostnader om ca 6 mkr. Som exempel kan nämnas insatser för omsorgens dag, ledarskapsutbildning samt IT-satsningar. Avsikten var att använda eget kapital för dessa satsningar, men de ryms nu inom budget. Teknisk nämnd Prognosen indikerar ett underskott med 3,4 mkr vilket hänför sig till biogas samt skog och natur. Centralförvaltning prognosticerar ett överskott om 4,6 mkr som är kopplat till vakanta tjänster samt att budgeterade medel för verksamhetsutveckling ej kommer att nyttjas till fullo. Rekryteringar är igångsatta och befinner sig i olika stadier. Verksamhetsutveckling inom IT pågår men har till viss del bromsats av olika problem med säkerhetslösningar i de teknikprojekt som planerats för 2015. Den skattefinansierade verksamheten redovisar för perioden ett överskott på 4,9 mkr, vilket väntas reduceras till 2,7 tkr på helårsbasis. Parkeringsintäkterna väntas minska något på grund av större och längre arrangemang i staden. Kostnaderna för underhåll av gatubelysning har ökat i betydande grad beroende på ålder och slitage. Lägre kapitalkostnader bidrar dock till resultatförbättring. Sjuksköterskeorganisationen prognosticerar ett litet överskott på 0,5 mkr. Verksamheten kommer att nå en ekonomi i balans över året. Första halvårets höga lönekostnader dämpas av att det är svårt att återrekrytera bland annat för sjuksköterskor som valt att studera vidare. Biogasen redovisar ett underskott motsvarande 2,1 mkr, vilket ryms inom det planerade ianspråktagandet av eget kapital på 5,3 mkr. För räkenskapsåret bedöms underskottet bli 2,8 mkr, vilket är bättre än budgeterat. Rehaborganisationen prognosticerar ett överskott om 1,7 mkr. Detta förklaras av lägre kostnader för inköp av hjälpmedel samt att kostnaderna för bostadsanpassning väl ryms inom budget. Teknisk produktion redovisar ett underskott på 1,9 mkr, vilket väntas vända till ett överskott på 0,9 mkr på helårsbasis. Lägre kostnader för underhåll på Söderleden och minskad lagerbindning i förrådet på grund av omställning och flytt är de största anledningarna till förbättringen. Äldreomsorgen visar på ett minskat behov av förvaltningsbidrag, trots att timpriset i resursfördelningssystemet ökades med 5 kronor i timmen från och med 1 juli. Volymerna (beslutade timmar) visar på en minskande trend. Många enheter inom äldreomsorgen når en ekonomi i balans. Det är nu endast några få enheter som vid årets slut kommer att visa underskott av betydande karaktär. Dessa enheter har tydliga uppdrag för att nå en ekonomi i balans under fjärde kvartalet. Verksamheten för skog och natur löper enligt plan men till en något lägre bruttovolym än budgeterat. Verksamheten redovisar för perioden ett underskott på 1,8 mkr. På helårsbasis bedöms underskottet blir 4,2 mkr. Detta utfall ryms inom ramen för det för räkenskapsåret planerade ianspråktagandet av eget kapital på motsvarande belopp. Investeringar Från och med 2014 beslutar nämnden om projektens totalutgift. Projektportföljen består av projekt initierade under perioden 2014-2016. Det ekonomiska utfallet ska ses i förhållande till budgeterad totalutgift. Statsbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen ger möjlighet till att samtliga särskilda boenden inom både kommunal verksamhet och äldreomsorg entreprenad kommer att kunna anställa fler undersköterskor. Det kommer också att göras satsningar inom vardagsrehab samt i dokumentations- och omvårdnadshandledning. Omsorgsnämnden avser rekvirera 7,8 mkr i statsbidrag. Äldreomsorg entreprenad visar stabila volymer och en ekonomi i balans. Mkr Skattefinansierat Biogas Teknisk produktion Området omsorg funktionsnedsättning kommunal regi prognosticerar ett överskott om 3,4 mkr. Förvaltningsbi- 10 Totalutgift 2014-2016 205,1 165,0 8,8 Utfall 201508 71,8 146,8 4,1 Gymnasieskola Inom verksamhetsområdet gymnasieskola redovisas ett mindre överskott gentemot budget. Anledningen till detta är att de kommunala gymnasieskolorna under 2015 ökar sina marknadsandelar bland eleverna i regionen och har fler elever än vad som prognostiserades för året. Detta har medfört att kostnader för externa utbildningsplatser är betydligt lägre än budgeterat samt att de interkommunala intäkterna för elever från annan kommun överstiger kalkylerad och budgeterad nivå för året. Utbildningsnämnd Det är fortfarande inte möjligt att överblicka konsekvenserna av regeringens reformpaket med kopplade statsbidrag som inte har effektuerats. Kommunfullmäktige har intäktsbudgeterat specialdestinerade statsbidrag inom nämndens budgetram motsvarande 29 mkr. Då statsbidragen kräver motprestationer i form av ökad personaltäthet ökar kostnaderna i samma utsträckning, Utbildningsnämnden blir annars återbetalningsskyldig till staten. Det är för tidigt att se hur stora dessa extra kostnader är för 2015. Åtgärder för att nå budget 2015 Under året har arbetet fortsatt med att skapa en gemensam utbildningsnämnd. Anpassningar har genomförts inom organisationen för att uppnå kommunfullmäktiges effektiviseringskrav och utbildningsnämndens budgetanpassningar. Nämnden disponerar eget kapital för att möta kostnader som har koppling till specialdestinerade statsbidrag samt retroaktiv utbetalning av bidrag till fristående verksamhet. Nämndens egna kapital uppgår till 33,4 mkr. Årsprognosen är ett underskott om 32,0 mkr. Utbildningsnämnden har stärkt uppföljning och ekonomistyrning för att begränsa Centrumsområdets underskott inför höstterminen. Förskoleverksamhet Årsprognosen indikerar ett underskott gentemot internbudgeten till följd av retroaktiv utbetalning till fristående förskolor. Genomsnittligt antal timmar inom förskolan ökar vilket medför ökande kostnader. Utbildningsnämnden följer regeringens reformpaket gällande statsbidrag och möjligheten att söka dessa under hösten. Statsbidragen som har aktualiserats är lågstadiesatsningen F-3 och minskade barngrupper i förskolan. Antalet barn som är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg beräknas öka med 4,3 procent jämfört med föregående år. Antalet barn i förskoleålder fortsätter att öka, dock i något lägre takt än de senaste åren. Utbildningsnämnden gör bedömningen att i genomsnitt kommer 5 200 barn att ha plats i förskola eller pedagogisk omsorg under året. Poster i underskottet som kan definieras som engångsinsatser kan hanteras gentemot utbildningsnämndens positiva egna kapital. Överförmyndarnämnd Årets resultat bedöms bli ett underskott på cirka 1 mkr. Förra årets underskott uppgick till 1,4 mkr. För att minska budgetöverskridandet beslutade nämnden i februari att sänka inkomstgränsen till den nivå som föräldrabalken anger. Nämndens beslut överklagades och bifölls av förvaltningsrätten. Under året har nya förskoleplatser skapats vid öppnandet av Vikaholms förskola, Palettens förskola och paviljonger i Lammhult. Grundskola F-9, fritidshem Årsprognosen indikerar ett underskott gentemot internbudgeten till följd av obalans i Centrumområdets ekonomi, retroaktiv utbetalning till fristående verksamhet samt möjligheten till förbrukning av eget kapital enligt kommunfullmäktiges beslut. Till och med augusti har nämnden förbrukat sin årsram och dragit över med 22 tkr. Under hösten ska 56 arvodesbeslut göras om och betalas ut av nämnden. Hur den kostnaden kommer påverka årsresultatet är ännu oklart. Höstens utbildningar för ställföreträdare samt annonsering efter nya sådana beräknas, kosta cirka 35 tkr. Antalet elever/barn prognostiseras under året att öka med 4,0 procent i grundskola och med 7,5 procent i fritidshem. Under året beräknas antalet elever i förskoleklass, grundskola och särskola uppgå till cirka 10 000, vilket är en ökning med cirka 400 elever jämfört med 2014. Antalet barn i fritidshem fortsätter att öka och beräknas under året uppgå till cirka 3 500. Detta är en ökning med cirka 250 barn jämfört med föregående år. Åtgärder för att nå budget 2015 Den i huvudsak största utgiftsposten är arvode till gode män och förvaltare. För att minska budgetöverskridandet beslutade nämnden i februari att sänka inkomstgränsen till den nivå som föräldrabalken anger, för när huvudmannen betalar. Nämndens beslut överklagades och bifölls och kommer därmed inte ge någon besparing. Nämnden kommer under hösten att se över riktlinjerna för arvoden. För att minska arvodesutbetalningar kan nämnden arbeta med att vara restriktiva med att tillstyrka samtliga delar i ett ställföreträdarskap. Detta är ett långsiktigt arbete för att komma tillrätta med budgetunderskottet men är något som nämnden har påbörjat. Utbyggnadstakten i Växjö kräver nya lokaler för skolor. Aktuella projekt är bland annat en ny skola på Storgatan 50-52, lokaloptimering av Söraby skola, renovering av Lillestadskolan, renovering av Tävelsås skola samt sektionsbyggnader på Östra Lugnets skola och Sandsbro skola. 11 TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET + 2,8 MKR Kommunfullmäktige uttalade i budget 2015 att taxor för VA och renhållning ska vara frysta under 2015 och 2016. Eget kapital får inte användas för att uppnå detta, det ska vara balans mellan kostnader och intäkter. VA-verksamheten VA-verksamheten redovisar för perioden ett överskott på 6,3 mkr, vilket enligt prognosen kommer minska till 2,8 tkr vid helårsbokslut. Lägre kapitalkostnader påverkar resultatet positivt liksom högre uttag av dagvattentaxa än budgeterat. Verksamheten belastas dock negativt av åtgärder i den växande staden med ett ökande antal anläggningar att sköta. Avfallshantering Renhållningsverksamheten redovisar ett överskott på 3,3 mkr, vilket förväntas reduceras till ett nollresultat på helåret. Förändringar i avtal avseende hantering av träavfall har medfört negativa förändringar i kostnadsbilden liksom det oförutsedda behovet av att reparera lakvattenfiltret på Norremark. Investeringar Mkr Vatten och avlopp Avfallshantering Totalutgift 2014-2016 299,4 29,0 Utfall 201508 141,2 12,3 12 NÄMNDERNAS RESULTAT OCH PROGNOS Den periodiserade budgeten (kolumn Budget 201508) har inte tagit hänsyn till intjänade semesterlöner eller andra säsongsvariationer. I de redovisade siffrorna för bokslut 201508 ingår förändringen avseende semesterlöner, ferielöner och okompenserad övertid. När de anställda tar ut semester under sommaren innebär det lägre kostnader för löner, vilket gör att kolumnen för Bud - Bok Avvikelse är för positiv. I kolumn Bud - Bok avv. sem. har förändringen av intjänad/uttagen semester med mera. helt tagits bort. Eget kapital Budget 201508 Bokslut 201508 Bud - Bok Avvikelse Bud - Bok Avv.exkl sem Prognos budgetavv. Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Stadsförnyelse, klimatåtg. Samlingslokaler Kommunens revisorer Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Nämnd för arbete & välfärd Ekonomiskt bistånd 0,8 9,9 11,4 1,4 0,9 33,4 39,6 0,0 0,0 7,2 234,0 2,9 2,3 1,5 1 124,6 896,2 229,2 43,5 8,6 225,1 1,9 2,3 1,4 1 092,7 856,5 212,5 50,5 -1,4 8,9 1,0 0,0 0,1 31,9 39,7 16,7 -7,0 -1,4 4,9 1,0 0,0 0,1 -11,2 28,0 12,8 -7,0 0,0 1,5 0,5 0,0 -0,5 -32,0 26,0 17,0 -10,0 TN teknisk förvaltning TN skogsvård och natur TN parkeringsköp TN teknisk produktion TN biogas TN avfallshantering TN VA-verksamhet 3,8 15,2 1,3 10,0 -5,6 24,0 22,9 89,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 84,1 1,8 0,0 1,9 2,1 -3,2 -6,3 4,9 -1,9 0,0 -1,9 -2,1 3,2 6,3 3,9 -2,0 0,0 -1,9 -2,1 2,9 6,1 2,7 -4,2 0,0 0,9 -2,8 0,0 2,8 5,1 2,6 2,9 0,7 0,0 0,0 9,9 117,5 6,7 0,1 2,5 37,4 6,7 115,4 4,2 0,1 3,7 37,5 3,2 2,1 2,5 0,0 -1,2 -0,1 2,8 1,0 2,2 0,0 -1,2 -0,1 2,0 -0,5 0,4 0,0 -1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -2 808,6 0,2 -2 846,9 -0,2 38,3 -0,2 38,3 -1,0 36,0 SUMMA 180,3 -4,2 -147,2 143,0 76,9 37,8 skattefinansierad vht taxefinansierad vht 133,4 46,9 -4,2 0,0 -137,7 -9,5 133,5 9,5 67,9 9,0 35,0 2,8 Mkr Byggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Värends Rtj Fastigheter förvaltade av Vöfab Gemensam finansiering 13 Bedömning och analys Sjukfrånvaron har fortsatt att öka under året. Det totala antalet sjukdagar per snittanställd har ökat från 18,3 till 20,4. Antalet dagar för kvinnor är 21,8 och för män 15,0. Trenden med ökad sjukfrånvaro ser liknande ut i hela landet. Om Växjö kommun kommer att nå målet att vara topp 20 bland landets kommuner, vad gäller lägst sjukfrånvaro, är i dagsläget osäkert. Det andra målet rörande sjukfrånvaro visar hur stor del av sjukfrånvaron som avser mer än 60 dagars frånvaro. Växjö kommun som arbetsgivare Övergripande mål Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen med en kvalitetssäkrad rekrytering, utvecklade karriärvägar och god ledarförsörjning. Växjö kommun ska ha en samlad personalpolitik som med mångfaldsperspektiv främjar delaktighet och hälsa. Under våren genomfördes en undersökning för att klargöra varför sjukfrånvaron bland medarbetare upp till 29 år ökar. Undersökningen visade att psykiska orsaker, dock inte alltid arbetsrelaterade, är den största anledningen till sjukskrivning. Tvärprofessionella och djupare undersökningar om vad som ligger bakom sjukskrivningarna i Växjö kommun kommer att genomföras för att därefter ta fram riktade åtgärder. Omsorgsnämnden arbetar för att minska de delade turerna för att se om det har effekt på sjukfrånvarotalen. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Växjö kommun ska ha en position som topp 20 vad gäller låg sjukfrånvaro i procent av arbetad tid, bland landets kommuner. Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Vårens utbildning för chefer i arbetsinriktad rehabilitering har genomförts enligt plan. Utbildningen är en viktig del i att säkra personalansvariga chefers kompetens i arbetsinriktad rehabilitering samt i att belysa hur ett aktivt förhållningssätt bidrar till en god arbetsmiljö och minskade sjuktal. Sjukdagar/snittanställd 2012 2013 2014 1503 1508 Kvinnor 1508 Män 1508 Omsorgsnämnd 19,8 21,1 22,1 23,0 25,5 27,0 13,8 Skol- och barnomsorgsnämnd 15,4 16,4 14,6 - - - - Gymnasienämnd 14,2 13,8 12,7 - - - - - - - 15,4 18,0 18,5 15,9 Teknisk nämnd 14,5 14,5 14,5 14,2 15,4 17,7 14,6 Kommunstyrelse 12,5 12,1 9,4 15,5 15,3 16,2 12,4 Kultur- och fritidsnämnd 8,2 6,7 15,3 16,8 16,7 17,8 14,8 Nämnd för Arbete och välfärd 16,3 16,3 17,2 16,7 17,6 17,2 18,8 Byggnadsnämnd 7,5 13,3 20,1 18,6 15,0 21,5 6,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 6,4 5,2 5,3 5,1 12,3 14,8 7,1 Totalt Växjö kommun 16,7 17,6 17,4 18,3 20,4 21,8 15,0 VKAB 8,4 10,0 11,3 11,0 11,0 16,0 9,4 Värends Räddningstjänstförbund 7,5 7,9 5,7 8,1 11,0 3,1 8,5 Utbildningsnämnd Andel ej sjukfrånvarande, % 2012 2013 2014 201503 201508 Omsorgsnämnd 35,5 33,2 33,7 34,1 32,4 Skol- och barnomsorgsnämnd 40,9 39,4 43,0 - - Gymnasienämnd 46,7 49,5 50,8 - - - - - 42,1 40,7 Teknisk nämnd 49,1 40,8 43,4 41,5 39,7 Kommunstyrelse 42,5 38,2 40,9 38,9 36,3 Kultur- och fritidsnämnd 40,2 28,9 38,8 35,6 36,3 Nämnd för Arbete och välfärd 38,0 36,0 39,1 38,7 33,0 Byggnadsnämnd 44,7 31,8 40,9 45,8 38,3 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 27,3 27,3 43,5 38,5 20,0 Totalt kommunen 39,3 37,0 39,1 38,2 36,2 VKAB 48,5 49,7 52,55 47,0 46,5 Värends Räddningstjänstförbund 41,7 43,6 42,6 38,7 45,1 Utbildningsnämnd Antal frånvarodagar -14 dagar -59 dagar 60- dagar Totalt 2014 201503 201508 Differens antal dagar mellan 201503 och 201508 25 446 27 111 29 438 2 327 14 534 14 465 14 615 150 62 684 66 919 78 163 11 244 102 663 108 495 122 215 13 720 15 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Total sjukfrånvarotid Summa tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar) Summa sjukfrånvarotid för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för män Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 2012 2013 2014 201508 4,7 4,53 5,06 5,66 39,7 40,86 38,24 39,74 5,1 4,91 5,55 6,22 3,5 3,24 3,45 3,87 2,9 3,01 4,3 4,37 4,1 4,24 4,69 5,37 5,7 5,26 5,68 6,45 Det fortsatta arbetet med rekryteringscenter samt det delvis omarbetade och förberedande ledarprogrammet ger förutsättningar att nå målet gällande chefer. Rekryteringscenter har hittills under året haft 32 chefsrekryteringsuppdrag varav 15 var interna rekryteringar och 14 stycken externa. Under hösten påbörjar utbildningsförvaltningen en internutbildning för blivande skolledare för att säkra en framtida chefsförsörjning, men också för ökad rörlighet. En ökad användning av tidsbegränsade chefsförordnanden ska också skapa förutsättningar för ökad rörlighet bland chefer. Om rörligheten bland medarbetare har ökat är osäkert. Målet kommer vidare att utvärderas och analyseras i samband med årsbokslutet. Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME) Bedömning och analys Målet kan inte följas upp då medarbetarenkäten för 2015 genomförs först i slutet av september och början av oktober. Ett arbete har inletts för att ta fram ett koncerngemensamt arbetssätt kring medarbetarenkäten och förbereda för en ny upphandling 2016. Andelen män inom vården ska öka Lönegapet mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska minska Bedömning och analys Just nu är 11 procent av medarbetarna män, vilket är en marginell ökning mot tidigare mätningar. Omsorgen i Växjö är fortsatt kvinnodominerad med 1 975 kvinnor och 253 män, liksom i landet som helhet. Att öka andel män inom vården diskuteras fortsatt flitigt i såväl den lokala som regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege. I stor utsträckning handlar det om att förbättra marknadsföring och skapa karriärvägar för undersköterskor. Frågan drivs i nära samarbete med privata och offentliga utbildare och arbetsgivare. Bedömning och analys Löneårsöversynen 2015 visar att kvinnor i Växjö kommun tjänar 92 procent av männens lön. Detta avser samtliga kvinnors genomsnittliga månadslön på heltid inklusive fasta tillägg och löneförmåner för samtliga yrkesgrupper sammanräknat jämfört med männens. Från 2013 har skillnaderna i lön mellan kvinnor och män i Växjö kommun minskat med 1 procent per år. Växjö kommun genomför årliga lönekartläggningar. I de fall osakliga löneskillnader upptäcks inom lika arbeten, åtgärdas dessa inom ett år. Arbetsvärdering, som används för att gruppera likvärdiga arbeten, har varit bidragande till att kunna identifiera osakliga löneskillnader mellan kvinnodominerade yrkesgrupper och likvärdiga icke-kvinnodominerade yrkesgrupper. Särskilda satsningar har genomförts och haft en positiv inverkan på målet. Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka Bedömning och analys Målet kan följas upp först i årsbokslutet då undersökningar och analyser som krävs inte finns att tillgå förrän då. Under våren skrevs avtal för ett delvis nytt HR-system som bland annat kommer underlätta för chefer att följa sina medarbetares löneutveckling. Inför löneöversyn ut- 16 bildas dessutom chefer i Växjö kommun årligen i lönebildning. Verksamhetsuppföljning Antalet anställda i Växjö kommun fortsätter att öka. Sedan i mars har 45 nya tillsvidareanställda medarbetare tillkommit vilket resulterar i totalt 6 050 anställda i Växjö kommun. Det är fler anställda kvinnor än män i alla nämnder utom tekniska nämnden. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen är 96,3 procent vilket innebär en ökning från 2014 då den var 95,2 procent. 2015 års löneöversyn har avslutats och den årliga lönebildningscykeln går nu in i en fas där uppnådda resultat utvärderas. Analys av behov inför nästa löneöversyn och den årliga lönekartläggningen kommer även att påbörjas. Uppföljningsindikatorer arbetsgivare 2011 2012 2013 2014 201508 Antal praktikplatser i Växjö kommun 330 421 252 402 388 Medelålder anställda 46 47 46,9 46,7 46,6 Andel ej sjukfrånvarande % 40 39,3 37 39,1 36,2 Antal anställda Tillsvidareanställd Omräknad heltid Nämnd, styrelse 2014 1503 1508 2014 1503 1508 Omsorgsnämnd 2 320 2 241 2228 2 271 2 193 2181 - 2 474 2520 - 2 341 2389 Teknisk nämnd 235 237 234 234 236 233 Kommunstyrelse 210 482 489 206 454 460 Kultur- och fritidsnämnd 94 96 103 90 92 99 Nämnd för Arbete & välfärd 390 409 409 379 398 397 Byggnadsnämnd 38 42 43 37 41 42 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 22 24 24 22 24 24 5 928 6 005 6050 5 698 5 779 5826 VKAB 432 432 426 422,75 423 417 Värends Räddningstjänst 60 60 59 60 60 59 Utbildningsnämnd Totalt Växjö kommun Antal anställda, kön 2014 1503 201508 Nämnd, styrelse Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Omsorgsnämnd 2 059 261 1 986 255 1 975 253 - - 1 987 487 2 024 496 Teknisk nämnd 60 175 60 176 57 177 Kommunstyrelse 121 89 368 114 373 116 Kultur- och fritidsnämnd 62 32 61 35 65 38 Nämnd för Arbete & välfärd 283 107 293 116 292 117 Byggnadsnämnd 23 15 24 18 23 20 Utbildningsnämnd 17 Miljö- och hälsoskyddsnämnd Totalt Växjö kommun VKAB Värends Räddningstjänst 15 7 16 8 16 8 4 744 1 184 4 795 1 209 4 825 1 225 130 302 131 301 126 300 5 55 5 55 5 54 Ett koncerngemensamt perspektiv för bästa resursutnyttjande och kvalitetssäkrande av rekrytering, introduktion, chefsutbildning, rehabilitering och administrativa rutiner ska genomsyra personalarbetet. Därför pågår nu ett arbete med att ta fram en uppdaterad och koncernövergripande introduktion för chefer. Cheferna ska också få samma möjlighet till utbildning vilket ska leda till ett bättre ledarskap. Utbildningar i arbetsmiljö, rehabilitering och lönebildning har genomförts. Arbete och företag Övergripande mål Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Ledarskapets betydelse för personalens hälsa framstår som allt tydligare. Det finns ett samband mellan ett bra ledarskap, god verksamhetsuppfyllelse och medarbetare som upplever meningsfullhet i arbetet och god hälsa. Växjö kommuns nya personalpolicy förtydligar arbetsgivarens, chefens och medarbetarens ansvar för verksamhetens utveckling. En satsning på ledarskapsutveckling är en faktor för att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare. I ett led för att uppnå detta genomfördes den 5 juni en chefsdag där vår nya kommunchef mötte kommunkoncernens chefer i ett samtal om verksamhetsutveckling. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Antalet företag ska öka (netto) Bedömning och analys Växjö kommun har bland annat genom de starka klustren inom IT, logistik och e-handel attraherat nya företag till kommunen. Behovet av ny verksamhetsmark har ökat i synnerhet för logistik. En inventering av tänkbara platser för utveckling av framtida verksamhetsområden har påbörjats. Växjö kommun arbetar med att stärka kommunens attraktionskraft för att attrahera nya etableringar. Det förberedande ledarskapsprogrammet har omarbetats för att bli mer koncerngemensamt och säkra framtida chefsförsörjning. Tekniska nämnden låter just nu alla sina chefer gå en ledarskapsutbildning för att höja kompetensen inom förvaltningen vad gäller framförallt utvecklingsoch förändringsarbete. Det har tillkommit 394 företag (nystartade och inflyttade) i Växjö kommun. 250 företag har försvunnit (upphörda och utflyttade). Ett antal företag från andra delar av landet har varit i kontakt med kommunen för att etablera sina verksamheter i Växjö. Även några internationella etableringar har landat in eller är under bearbetning. Dessutom diskuteras nu ytterligare satsningar på nyföretagande för att stimulera förnyelse av näringslivet i regionen. Arbetet att ta fram en koncerngemensam värdegrund har fortsatt under ledning av den nya kommunchefen. Satsningar för att förbättra och gynna medarbetarnas hälsa görs genom aktiviteter och projekt som ”Gör en hälsoplan” och ”Olympisk utmaning” som utmanar till en mer hälsosam vardag. Vi följer användningen av friskvårdsbidraget och en uppföljning kommer göras i början på nästa år. Nettotillväxten blir 144 företag som tillkommit under perioden januari – juni, vilket är ungefär dubbelt så många som för ett år sedan. Bedömning görs att målet kommer att uppnås. 18 satser mot målgruppen med svag ställning på arbetsmarknaden bör därför prioriteras för ökad sysselsättning. Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Stort fokus ligger på redan befintliga företag för att skapa den attraktionskraft som gör att de vill växa i Växjöregionen och därmed skapa nya arbetstillfällen. Bedömning och analys Av de som kom till Sverige 2009 var 31,97 procent förvärvsarbetande efter tre år i landet. Växjö kommun prioriterar starka nätverk och näringslivsarenor, attraktiva företagsmiljöer, kommunikationsinsatser, strategiska företagsbesök och en välfungerande lotsfunktion. Nätverket Expansiva Växjö fortsätter att utvecklas som arena för samverkan mellan näringsliv, Linnéuniversitetet, organisationer, kultur och idrott. Av de som kom till Sverige 2009 var 33,38 procent förvärvsarbetande efter fyra år i landet. Tendensen är ju längre vistelsetid desto fler etablerade i sysselsättning. Språk och utbildning spelar stor roll för etableringen på arbetsmarknaden. Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas. Växjö kommun gör flera insatser kopplat till vistelsetid och etablering på arbetsmarknaden som har att göra med att bland annat öka företagen och attraktionskraften i kommunen för att på så sätt skapa fler arbetstillfällen för exempelvis nyanlända. Genom fler arbeten finns större möjligheter för nyanlända att etableras. Tillväxten ska öka (BRP) Bedömning och analys Siffror för BRP januari – juli har ännu inte kunnat tas fram. En ny omgång av Tillväxtledarutbildning och Internationaliseringsprogram har bland annat anordnats i samarbete med Almi för att bygga en långsiktig hållbar tillväxt i företagen. Sysselsättningen ska öka, 20-64 år (%) Bedömning och analys Sysselsättningsgraden bedöms på samma nivå som under 2015. Ökad bredbandstäckning, från dagens ca 65 procent till 90 procent 2018 med kapacitet om minst 100Mbit/sek Arbetslösheten har ökat i länet, men i Växjö kommun har det skett en måttlig minskning. Minskningen av arbetslöshet är störst hos ungdomar 18-24 år. Antalet lediga arbeten ökar främst inom handel, restaurang och besöksnäring, där många unga får sitt första arbete. Bedömning och analys Den främsta utmaningen vad gäller bredbandsutbyggnaden i Sverige ligger i att förse invånare utanför tätorter och mindre orter med tillgång till fiber. I Kronobergs län har ca 31 procent av befolkningen utanför tätorter och mindre orter tillgång till fiber 2014, vilket innebär att Kronobergs län ligger på 3:e plats av Sveriges 21 län. Av länets kommuner ligger Växjö bäst till med tillgång till fiber utanför tät- och småort på ca 46 procent av befolkningen. Räknas stad och landsbygd ihop i Växjö kommun har 66,51 procent av befolkningen tillgång till fiber. Det visar Post- och telestyrelsens (PTS) Bredbandskartläggning 2014. Växjösommar har under sommaren 2015 sysselsatt 1263 feriearbetare. Ett antal projekt har bedrivits varav vissa med särskilda inriktningar, exempelvis entreprenörskap. Särskilt lyckat har projektet UF sommar varit där Ung Företagsamhet har arbetat riktat till nyanlända på introduktionsprogrammet, och där dessa ungdomar genom sitt feriearbete har fått kontakter med privata arbetsgivare samt information och inspiration till företagande och entreprenörskap. Kommunen är aktiv i de visionsarbeten som pågår i Braås, Lammhult, Ingelstad, Gemla, och Rottne. En utredning om hur mycket det kommer att kosta att bygga ut bredbandstäckningen från dagens 65 procent till 90 procent har gjorts av Wexnet. Det är även viktigt att mobiltäckningen på landsbygden är bra, och därför kommer mobiltäckningen att utredas i höst. Nämnden för Arbete och välfärd utvecklar arbetet med intern service för att skapa fler arbetstillfällen. I dagsläget är tolv personer anställda. Framtid Kronoberg övergick i januari till ordinarie verksamhet och har perioden fram till juni arbetat med 211 deltagare. Av dessa har 125 avslutats, varav 75 till arbete, utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. Resultatet är fortsatt gott, liksom under projekttiden. För att uppnå målet krävs ett utbyggt stamnät. Bedömningen är att bredbandstäckningen i Växjö kommun kommer att öka. Antalet arbetstillfällen förväntas blir fler, bland annat till följd av pensionsavgångar. Samtidigt förväntas arbetskraften växa lika mycket genom invandring. Kraven på arbetsmarknaden är höga, och då särskilt vad gäller utbildningsnivå. Det finns stora utmaningar för kommunen, arbetsförmedlingen, näringslivet med flera i förhindra att människor hamnar i ett varaktigt utanförskap. Ökade in- Växjö kommun ska ha en myndighetsutövning med hög kvalitet 19 Bedömning och analys Inom kommunens fem områden för myndighetsutövningar: brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö och hälsoskydd samt serveringstillstånd har Växjö kommuns Nöjd kund index (NKI) minskat från 65 till 63 jämfört med 2013 (Riksgenomsnittet är 68). Enbart området bygglov ligger över riksgenomsnittet. För att förbättra kommunens service och myndighets utövning gentemot företag kommer utbildningsinsatser att genomföras under hösten för kommunens handläggare som har företagskontakter. Analys av insiktsmätningen visar att kommunen i sin service och myndighetsutövning skall prioritera kompetens och rättssäkerhet, vårda effektivitet samt bevaka bemötandet och tillgängligheten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden utövar tillsyn och kontroll gentemot en stor mängd verksamheter i kommunen. Det innebär att nämndens arbetssätt har stor betydelse för hur företagarna upplever kommunens företagsklimat. Nämnden prioriterar inkommande ärenden (prövningar, yttranden, förfrågningar med mera) för att ge snabb återkoppling på dessa. Miljö- och hälsoskyddsnämnden arbetar även aktivt med ”motiverande samtal” för ett bättre bemötande, där man bland annat har haft en teoretisk genomgång samt praktiskt genomfört en inspektion där en annan handläggare var med för att bedöma hur man använde sig av verktyget. Fortsatt diskussion kring bemötande genomförs under hösten. I Svenskt Näringslivs nationella mätning av företagsklimat får Växjö kommun högst betyg av landets större kommuner och avancerar från plats 24 till plats 17. Uppföljningsindikatorer Arbete och företag 2011 2012 2013 2014 Företagsklimat ranking Andel arbetslösa 18‐24 år (%) Antal personer med Nystartsjobb Antal praktikplatser i kommunkoncernen Antal feriearbeten för ungdomar Antal företag i företagshotell Antal elever som driver Kommunal grund‐ UF‐företag skola Kommunal gymna‐ sium NKI myndighetsutövning Miljö‐ och hälsa (Index) Bygglov Markupplåtelse Serveringstillstånd Brandtillsyn 41 8,7 353 330 1004 2 25 9,6 197 421 960 8 16 8,7 306 252 1332 9 24 7,5 220 144 165 68 73 68 63 68 Verksamhetsuppföljning Grundskolan samverkar med arbetslivet dels i form av kontakter med företagen, dels i att man har ett entreprenöriellt förhållningssätt i undervisningen. I utbildningsnämndens stora projekt som handlar om entreprenöriellt lärande vänder man sig nu mot omgivande samhället för att möta behovet av samverkan. Gymnasieskolorna samverkar med arbetslivet med de tekniskt inriktade utbildningarna i teknikcollage och Go Tech där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvalitén på de tekniska utbildningarna. Vård- och omsorgsprogrammet ingår i vård och omsorgs collage Kronoberg där man samarbetar med arbetsgivare, fackförbund och utbildare för att öka intresset för utbildningarna. Beslut har tagits tillsammans med Linnéuniversitetet och teknikföretagen att bygga Teknikens hus för att öka barns och ungdomars teknikintresse. Genom utnämningen ”Årets Matlandhuvudstad 2015” har Växjö kommun skapat en nationell mötesplats och väckt 63 73 67 73 70 1236 201508 Större städer 17 8,7 279 1263 8 346 62 67 54 68 intresse för närodlande matproducenter dit konsumenterna kan komma under Mat 2015. Ett antal aktiviteter har genomförts första delen av året. En kartläggning av de sociala företagens behov har gjorts. Partnerskapsavtal med sociala företag håller på att utredas. Kultur- och konstavdelningens olika stödformer stödjer föreningar, projekt och arrangemang som stärker det kulturella entreprenörskapet. Planering sker i dag om att stötta företagare inom kulturella och kreativa näringar på Ringsberg/Kristineberg. då mätningen sker i Skolverkets regi senare under året. Redovisning och analys av genomströmningen görs i årsrapporten för 2015. Det preliminära resultatet visar att andelen avgångselever med gymnasieexamen minskat och att den genomsnittliga betygspoängen har försämrats under 2015 jämfört med 2014. Resultaten visar också en nedgång vad gäller andelen elever med gymnasieexamen, genomsnittlig betygspoäng och grundläggande behörighet till högskola och universitet. Med undantag från några av yrkesprogrammen presterar flickor generellt bättre än pojkar i samtliga nyckeltal. Barn och utbildning Övergripande mål Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Rektorer kommer tillsammans med programansvariga och arbetslag att göra en djupare analys av orsaker och sammanhang kring samtliga resultat under hösten 2015. En redovisning av detsamma sker därefter i årsredovisningen. Ny lagstiftning ger den enskilde läraren större möjligheter, men ställer också högre krav på att undervisningen anpassas till eleven utan beslut om åtgärdsprogram. Lagstiftningen ska tillsammans med den nya elevvårdsorganisationen ge förutsättningar för en ökad måluppfyllelse bland eleverna. En djupare analys av de elever som idag uppger att de inte får tillräckligt stöd bör göras. En utveckling av IKT (informations- och kommunikationsteknik) och studiehandledning skulle innebära större möjligheter att erbjuda elever mer stöd och stimulans. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Bedömning och analys Målet har ej uppnåtts för 2015. Andelen elever med behörighet till gymnasiet fortsätter att sjunka. 2013 var behörigheten 88,5 procent, och år 2014 var siffran 85,5 procent medan siffran för 2015 är 82,8 procent. Nedgången är något större för pojkar än för flickor. Samtidigt som gymnasiebehörigheten sjunker jämfört med 2014 ökar meritvärdet för eleverna i årskurs 9. Den stora ökningen står flickorna för. Skillnaderna mellan könen gällande såväl gymnasiebehörighet som meritvärde har ökat jämfört med år 2014. För att öka måluppfyllelsen av verksamhetsmålet och därigenom de övergripande målen har utbildningsnämnden påbörjat eller kommer att påbörja följande insatser: SFI studieresultat, studieväg 2, andel som fått godkänt ska öka Målsättning av de statsbidrag som utbildningsnämnden söker. Resultat i fokus. Insatser ska ge effekt på elevernas måluppfyllelse genom att tidigt identifiera och planera åtgärder på individ-, grupp- och enhetsnivå. Arbetsmetoder ska utvecklas enligt forskning för att gynna elevernas kunskapsutveckling. Utbildningsnämnden har beslutat om riktlinjer som ligger till grund för omorganisation av verksamheterna nyanlända och flerspråkighet samt elevhälsan. Inför internbudget 2016 pågår arbete med att ta fram nya ekonomistyrningsprinciper för att få bättre träffsäkerhet i resursfördelningen för ökad måluppfyllelse. Fortsätta att utveckla arbetet med att kvalitetssäkra resultat genom nyckeltal, indikatorer, verktyg, system och metoder. Bedömning och analys Studieresultaten på studieväg 2 för SFI 2014, visar att andelen kursdeltagare som fått godkänt på studieväg 2B har minskat något jämfört med år 2013. En anledning kan vara att kursdeltagarna bryter kursen 2B och går över till den mer avancerade 3C. Resultatet för studieväg 2C visar att resultatet för 2014 är 10 % högre än för år 2013 och något högre än rikets resultat. Växjö har en förhållandevis hög andel elever med kort utbildningstid (0-6 år) i hemlandet vilket ofta innebär att det tar lång tid för eleven att bli klar med sin SFI. Eleven är således ofta i behov av andra språkinlärningsinsatser i kombination med SFI eller arbetsmarknadsinsatser. Inom vuxenutbildningen har man aktivt arbetat med att utveckla den individuella studieplanen samt hur man följer upp den tillsammans med eleven. Andelen kursdeltagare som har nått godkänt resultat har ökat i några av kurserna och i vissa kurser har Växjö också en högre andel godkända elever jämfört med riket. Den genomsnittliga tiden i antal veckor som individen studerar SFI har minskat. Betygsstatistik avseende avslutade kurser på både grundläggande och gymnasial nivå under första halvåret 2015, visar att andelen kursdeltagare som nått godkänt resultat på grundläggande nivå är 83 procent, på teoretiska gymnasiekurser 70 procent och yrkesinriktade gymnasiekurser 84 procent. Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (Andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) Bedömning och analys Den så kallade genomströmningen (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) kan inte analyseras i nuläget 21 Det pågår flera utvecklingsarbeten på gymnasiet i syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och nå ökad måluppfyllelse. Exempel på detta är målskrivning, formativ bedömning samt målgemenskap och entreprenöriellt lärande. Eleverna känner generellt trygghet och trivsel på gymnasiet. Pojkar uppger i högre grad trygghet och trivsel än flickorna. Konstruktiva lösningar bör diskuteras fram mellan utbildningsnämnden och nämnden för arbete och välfärd för att förebygga antalet orosanmälningar. Eleverna känner trygghet och trivsel i gymnasiesärskolan. En hög personaltäthet, utbildad och erfaren personal tillsammans med överlämningsmöten bidrar till ökad måluppfyllelse. För att utveckla arbetet med en trygg och attraktiv gymnasiesärskola behöver samarbetet öka mellan grund- och gymnasiesärskolorna i Växjö kommun. Verksamhetsuppföljning Uppföljningar visar att barn och elever känner trygghet och trivsel i samtliga verksamhetsformer. Framgångsfaktorer som leder till trygghet och trivsel i förskolan är närvarande pedagoger som visar tillit till barnens förmågor samt att barnen har inflytande vid planeringen av den pedagogiska verksamheten. Möjligheterna att kunna ha en god dialog och ge relevant information till vårdnadshavare samt strategier för att kunna organisera barnen i mindre grupper, bidrar också till en hög trygghet och trivsel. En faktor som dock har påverkat tryggheten negativt är svårigheterna att tillsätta utbildade vikarier. Det som har planerats kan då inte genomföras och gemensam tid för planering och reflektion påverkas på ett negativt sätt. I förskoleklassen behöver övergången mellan förskola och förskoleklass utvecklas så att man kan ta tillvara på elevens kunskaper och möta eleven där den befinner sig kunskapsmässigt. För att utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering inom SFI finns en uppföljningsgrupp som främst ska följa upp elever inom svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Gruppen består av specialpedagog, pedagogisk chef, verksamhetsutvecklare, studie- och yrkesvägledare samt lärare. En översyn av hur de individuella studieplanerna inom SFI används har genomförts under det senaste året. Kontinuerliga dialoger förs med SFIanordnarna i Växjö kommun om hur de arbetar med de individuella studieplanerna tillsammans med eleverna. I fritidshemmen har behovet av särskilt stöd till elever ökat och allt fler åtgärdsprogram som skrivs för grundskola inkluderar fritidshemmet. Exempel på förekommande åtgärder är ett tydligare vuxenstöd eller en styrd, anpassad verksamhet. Inom vissa områden uppges att samsynen mellan pedagoger i skola och fritidshem behöver utvecklas och att fler fritidshem även behöver utveckla arbete med att koppla verksamheten tydligare till läroplanen. Bygga och bo En fjärdedel av eleverna i grundskolan når inte kunskapskraven i alla ämnen. Fler insatser behöver göras för att följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas. Rektorer och elever har bekräftat att eleverna skulle kunna nå längre i sin kunskapsutveckling och få en ökad motivation genom förändrade undervisningsmetoder. Brister noteras även i lärarens kontinuerliga bedömning då eleven ska få snabb återkoppling på sina insatser. En framgångsfaktor är att läraren tillsammans med elevhälsoteam, specialpedagog och speciallärare har ett uttalat ansvar för hur arbetet ska ske med elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Uppföljningar visar att flertalet enheter har utvecklat eller vill utveckla ett inkluderande arbetssätt. Utmaningar finns i att ge elever som enkelt når de minimala kunskapskraven den ledning och stimulans som de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Rätten till studiehandledning behöver utvecklas och stärkas. Övergripande mål Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. Det skall finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Växjö ska fortsätta att ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Växjö ska skapa förutsättningar för att minst 3 000 nya bostäder byggs fram till 2019. I grundskolan finns ett medvetet arbete kring trygghet och studiero men eleverna upplever att detta brister när vikarier används i. En framgångsfaktor är att det finns väl fungerade arbetslag som tar ansvar för elevernas hela studiesituation och att alla hjälps åt att ge stöd åt eleverna. Bedömning och analys Under första halvåret färdigställdes 217 bostäder och 179 bostäder påbörjades. Kommunens prognos om 457 färdigställda bostäder under året kommer, med nuvarande utgångspunkt, att uppnås. Bostadsproduktionen behöver öka ytterligare om målet om minst 3 000 bostäder till och med 2019 ska uppnås. I grundsärskolan når eleverna goda kunskapsresultat och flera av eleverna läser efter både grundskolans- och grundsärskolans kursplaner. Det finns en god dialog med vårdnadshavare vad gäller anpassningar, stödåtgärder och bedömning. En viktig del av bostadsutbudet är studentbostäder. Det planeras för och byggs cirka 300 nya studentbostäder på Campus, dels längs med Teleborgsvägen, dels i Regionförbundets före detta lokaler i kvarteret Forskaren. 22 ningsökning ställs stora krav på kommunens verksamhet. En välfungerande plan- och exploateringsprocess är avgörande för kommunen för att kunna växa och öka bostadsproduktionen. Arbetet med ett nytt bostadsförsörjningsprogram har påbörjats som syftar till att utpeka en strategisk planering men även för att prioritera viktiga insatsområden för bostadsförsörjningen. Situationen för de mest utsatta grupperna på bostadsmarknaden är fortsatt bekymmersam. Bostadsproduktionen behöver öka ytterligare för att möte det behov som finns bland invånare och även för dem som vill flytta till Växjö av olika anledningar. Det är svårt att möta de utsatta gruppernas behov med ökad nyproduktion eftersom betalningsförmågan hos gruppen ofta inte matchar boendekostnaden. I samband med framtagandet av det nya bostadsförsörjningsprogrammet måste fokus läggas på att prioritera, genomföra och följa programmet. Planberedskapen är förhållandevis god med detaljplaner som medger cirka 2 600 bostäder. Till skillnad från tidigare år har nu alla projekt där byggnation pågår eller där bygglov givits tagits bort från listan över planberedskapen och därav är siffran något lägre än tidigare år. De detaljplaner som är under planläggning möjliggör cirka 3 600 bostäder. De detaljplaner som hittills har antagits under året medger cirka 300 bostäder och för året som helhet är prognosen cirka 1 000 bostäder. Vid halvårsskiftet hade Växjö kommun skrivna markanvisnings- och exploateringsavtal, med byggherrar exploatörer, som omfattar cirka 1 200 bostäder. Tecknade köpekontrakt innefattar ytterligare cirka 300 bostäder möjliga att igångsätta. På Bäckaslöv planeras 2 000 nya bostäder och byggstart för den första etappen, på kv Skärvet, planeras till våren 2016. Detaljplanen för etapp 2 beräknas att antas till sommaren 2016. Detaljplanen för Torpaängen ska antas under året och möjliggöra cirka 200 bostäder. Det särskilda boende med 54 lägenheter på Vikaholm kommer att öppnas under hösten 2015. Utbyggnaden av Vikaholm sker successivt och under hösten kommer fler tomter för villor och flerbostadshus att släppas. På Arenastaden har bygglov beviljats för ett nytt höghus innehållandes bland annat hotell, gymnasieskola, bostäder, kontor och konferensanläggning. Vidare pågår planeringen av bostäder i områdets östra del med byggstart under 2016. På Stationsområdet är World Trade Center under byggnation och bostadsproduktionen är igångsatt. Arbetet med detaljplanen för norra området har påbörjats och ska antas under 2016. Andelen medborgare som upplever kommunen som en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer. Bedömning och analys Målet följs upp genom Medborgarundersökningen som genomförs 2016. I kommunrankingen Här är det bäst att bo 2015 från tidskriften Fokus ligger Växjö kommun på plats 15 av 290 kommuner i kommunrankingen. De senaste åren har Växjö legat mellan plats 14 och 35, vilket visar att Växjö kommun ligger stadigt högt upp i rakningen. Bland jämförbara kommuner ligger Växjö på en fjärde plats efter Uppsala, Jönköping, Örebro och Linköping. Andelen villatomter behöver öka. En planändring på Vikaholm pågår för att ändra del av detaljplanen från flerbostadshus till villatomter. Likaså planeras en återupptagning av planarbetet för Hovsdal som till största delen utgörs av villatomter. Växjö kommun ska vara en attraktiv plats att leva och bo i, och en viktig del av detta är det finns kommunal service såsom förskolor, skolor, äldreboenden och fritidsanläggningar. Ett lokalförsörjningsprogram för åren 2015 – 2023 har tagits fram för att tydligt lyfta dessa frågor. Ytterligare frågor som är avgörande för en välfungerande stad är strategiska frågor kring trafik, parkering, dagvatten, friluftsliv och grönstruktur. Arbete har påbörjats och ett flertal dokument har tagits fram för att möta dessa utmaningar. Det handlar bland annat om parkeringsstrategi, trafikplan för centrum, grönstrukturprogram för kommundelscentrarna och friluftsplan. I fyra av de sex kommundelcentrarna finns detaljplaner som möjliggör villabebyggelse, i de två andra orterna, Gemla och Ingelstad, pågår planläggning. Centralt i Gemla bygger Vidingehem 12 hyresrätter. Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka. För att Växjö ytterligare ska stärka sig som en tillväxtmotor i den sydöstra delen av Sverige är en dragning av höghastighetsbanan med stationsläge i Växjö Västra av största vikt. Under året har Växjö lett arbetet med höghastighetsbanan inom ramen för nätverket Höghastighetsbanan och den 1 oktober ska Växjö leverera ett underlagsmaterial till Sverigeförhandlarna om varför en östlig dragning via Växjö är självklar. Bedömning och analys Enligt befolkningsprognosen ska Växjö kommun öka med 1 116 personer under 2015, vilket innebär att invånarantalet i så fall blir 88 087 personer den 31 december 2015. Hittills har befolkningen ökat med 739 personer (KIR 20150909). Motsvarande befolkningsökning för 2014 var 597 personer (KIR 20150910). Det innebär att befolkningsökningen är större än vad befolkningsprognosen visat, likaså i jämförelse med motsvarande period 2014. En attraktiv stad kräver en tilltalande stadsmiljö och för att ytterligare höja nivån har ett stadsutvecklingsråd tillsatts. Ringsberg och Kristineberg är ett centralt beläget område i Växjö med stor utvecklingspotential. En kommunövergripande arbetsgrupp har tillsatts för syftet är att utveckla området till ett kulturcentrum och nu följer ett Enligt befolkningsprognosen kommer Växjö kommun att ha 90 000 invånare inom ett par år och med motsvarande ökningstakt är det inte orimligt att Växjö når 100 000gränsen om cirka tio år. För att möta en kraftig befolk- 23 arbete med att ta fram ett program för områdets gestaltning och fysiska miljö samt kartlägga möjliga aktörer. stemet vilket underlättar registrering och kommunicering med medborgaren. Utvecklingen av stadens olika stadsutvecklingsprojekt pågår. I våras togs det första spadtaget för en ny förskola och skola i Bergunda, Pär Lagerkvistskolan, som kommer att rymma cirka 1 000 elever. För en god tillgänglighet och insyn över kommunal verksamhet finns tillgång till diarium på kommunens hemsida och fullmäktigemöten sänds över webb, tv och radio. På fullmäktiges sammanträde i april genomfördes teckenspråkstolkning av sammanträdet på prov i samverkan med dövas förening i Kronobergs län. Målgruppen var positiv till kommunens initiativ dock fanns det förslag på förbättring vad gäller tekniken, tolkarna fick positiv respons. Det finns planer att genomföra en sändning per år och detta kommer undersökas vidare. År 2015 ska 25 procent av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 procent av kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. Bedömning och analys Kommunens bolag arbetar enligt Växjö kommuns träbyggnadsstrategi och prognosen för att uppfylla målet är god. Uppföljning av de kommunala bolagens träbyggande kommer att ske under 2016. Förarbete har genomförts för flera e-tjänster och Mina sidor och detta ökar möjligheterna att kunna lansera ett antal nya nyttiga e-tjänster. Detta bedöms kunna göra stor skillnad på Växjö kommuns digitala utbud och medborgarens upplevelser av tillgänglighet och enkelhet i förehavande med Växjö kommun. Växjö har en ledande roll inom träbyggnation och under året pågår flera träbyggnadsprojekt, alltifrån anvisad mark till byggnation. Det handlar bland annat om förskolan i Bergunda som kommer att vara helt i trä. På Vallen, Limnologen Syd, Pelarsalen och Teleborgsskogen byggs eller planeras ett träbaserat byggande. Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande när de kontaktar Växjö kommun ska vara fortsatt hög. Bedömning och analys Arbetet med uppdateringen av ”Riktlinjer för service och bemötande” är i planeringsstadiet och ska säkerställa att alla verksamheter och alla medarbetare ger ett gott och professionellt bemötande till alla Växjöbor eller till de som vistas i Växjö kommun. Demokrati och mångfald Övergripande mål Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. Växjö kommun arbetar aktivt för att inga Växjöbor, medarbetare eller mottagare av kommunens tjänster ska utsättas för diskriminerande behandling på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Riktlinjer för service och bemötande bidrar till att uppnå måluppfyllelsen. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Systemet Flexite är väl etablerat i kontaktstödsprocessen och en viktig del i möjliggörandet av ”En väg in”. Arbete har lagts på att optimera hur verktyget används och hur vi införlivar nya verksamheter i processen. Utveckling av talmanus och kompetensöverföring från förvaltning till kontaktcenter är en kontinuerlig process för att öka kundupplevelsen och ge god service och ett gott bemötande till alla. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Bedömning och analys Växjö kommun arbetar aktivt med att öka insyn och inflytande över kommunala beslut och i verksamheterna. Medborgarnas möjlighet till insyn och inflytande ska vara goda. För att kunna delta i den demokratiska processen har Växjö kommun genomfört en rad insatser i syfte att öka insyn i kommunens verksamheter för alla Växjöbor. Växjö kommuns tillgänglighet per telefon ska förbättras. Bedömning och analys Flertal insatser har genomförts i syfte att öka tillgängligheten per telefon. Under året har tillgänglighet per telefon ökat, liksom servicegraden. Tillgängligheten mäts i procent av alla inkomna samtal, och just nu är tillgängligheten 93 % på kontaktcenterfunktionen. Servicegraden mäter Synpunkter/klagomål samt medborgarförslag finns tillgängligt som e-tjänster där medborgarna kan kommunicera vid den tidpunkt som passar dem. Medborgarförslagstjänsten är direkt integrerad med ärendehanteringssy- 24 faktorerna. Det är helt enkelt inte bara tillgång till jobb och boende som är väsentligt i val av boendeort, utan även viktigt att vara en plats där många olika typer av individer känner sig välkomna och där mängder av olika bakgrunder mixas och integreras. hur många samtal besvaras inom 60 sekunder och för tillfället besvaras ca 75 % av samtalen inom den tiden. Insatser som har genomförts är att kön till samtalen följs kontinuerligt, bemanningen i telefonin kopplas utifrån de samtal som kommer in och utifrån medborgarnas behov. På det sättet ökar vi tillgängligheten och kvalitén i samtalen. Miljö, energi och trafik Övergripande mål Det förbättringsarbete som återstår är att öka andelen medarbetare som hänvisar sina telefoner, tar bort fasta telefontider och där har alla medarbetare särskilt ansvar. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Växjö kommuns tillgänglighet via e-post ska förbättras Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. Bedömning och analys Växjö kommun ska verka för att förbättra tillgängligheten via e- post. De frågor som kommer till [email protected] besvaras inom 24 timmar. De förvaltningar som arbetar i kontaktcenterprocessen får sina mail levererade i kontaktstödet Flexite som har en påminnelsefunktion och bidrar till att mail inte faller bort utan besvaras. Målet är att samtliga verksamheter ska arbeta enligt denna rutin under 2016. Det förbättringsarbete som återstår är medarbetarnas ansvar att besvara inkomna e-brev till personlig brevlåda. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål De flesta av verksamhetsmålen i avsnittet miljö, energi och trafik är svåra att mäta på delår. Därför innehåller avsnittet endast bedömning och analys nedan. Måluppfyllelsen redovisas för helår i årsbokslutet. Verksamhetsuppföljning Bedömning och analys De senaste åren har Växjö kommun gjort omfattande insatser när det gäller mångfaldsfrågor. Det är en självklar del av kommunens arbete. Arbetet är en del av Växjö kommuns långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling. Revideringen av mångfaldsprogrammet kommer innebära att Växjö kommun flyttar fram ambitionen om att vara en förebild när det gäller arbetet med mångfald och antidiskriminering i Sverige. För att vi ska uppnå målet att vara en förebild i arbetet med mångfald och antidiskriminering är det interna och externa engagemangen för frågorna avgörande. Detta gör vi genom att säkerställa att våra processer är fria från diskriminering, samt att alla Växjöbor får ett professionellt bemötande och jämlik service. Konsumtion Användningen av ekologiska och närproducerade livsmedel i de kommunala köken ökar. I samhället syns ett ökat intresse för både ekologiskt och närproducerat, även om det är svårt att få exakt statistik för hur våra medborgare handlar. Framtagande av en kemikalieplan pågår. Då kemikaliefrågan är svår, komplex och relativt ny i organisationen är en kemikalieplan är extra viktig för att kommunen ska kunna hantera frågan på bästa sätt. Bedömningen är att kommunen ska kunna få en antagen kemikalieplan under 2016. I flera förskolor har man under en längre tid arbetet med att ta bort de leksaker och material i barnens miljö som är olämpliga ur ett kemikalieperspektiv. Det finns ännu ingen samlad systematik och kontinuitet i förskolornas arbete, även om man har kommit en bit i processen. Växjö kommun har etablerat en god och effektiv samverkan med organisationer, föreningar, företag i syfte att öka engagemang och erbjuda möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör mångfald. Avfall Allt fler hushåll och verksamheter i kommunen ansluter sig till matavfallsinsamling och den 1 september var anslutningsgraden 83 procent för hushåll och verksamheter, vilket innebär att målet för 2015 redan är uppnått. Då allt mer matavfall sorteras i egen fraktion minskar hushållsavfallet som skickas till förbränning. Däremot ökar fortfarande det brännbara avfallet som lämnas på återvinningscentralerna. Återbruksbyn kommer att skapa förutsättningar för att minska mängderna brännbart avfall. Det är viktigt att införa utsortering av fler fraktioner på återvin- Människor med olika bakgrund bidrar till mångfald och städer som präglas av mångfald är dynamiska, kreativa och har hög tillväxt. Mångfalden lockar kreativa och talangfulla människor vilket i sin tur driver utvecklingen framåt. Samverkan och arbete kring mångfald och interkulturell kunskap behöver prioriteras för att bidra till en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och öppenhet. I en tid då kommuner arbetar för att attrahera de smarta och drivna så har öppenhet kommit att bli en av nyckel- 25 användning av HVO (förnybara dieselbränslen) kan vara en viktig del av lösningen. Geografiskt är transporterna den stora utmaningen för kommunen för att vi ska kunna bli en fossilbränslefri kommun senast 2030. ningscentralerna. Rutin är införd i hela kommunen för att återvinna byggavfall inom organisationen. Miljötillsyn Målet om miljötillsyn för 2015 bedöms uppnås. Förändringen av taxan för miljöbalkstillsynen är den största faktorn för att kunna uppnå målet. Taxan har skapat möjlighet att öka resurserna inom miljöbalksområdet. Fastighetsbolagen arbetar målmedvetet för att öka träbyggnationen i Växjö och de projekt som är aktuella gör att 2015 års mål kommer att kunna uppnås. Energi Kommunen genomför åtgärder för att minska energianvändningen/invånare. Medborgares beteende är avgörande för att målet om minskad energianvändning/invånare ska nås. Kommunens aktuella renoveringsprojekt leder i riktning mot minskad energianvändning/m2. EU-projektet READY ger förutsättningar för att hitta nya och innovativa vägar för att drastiskt sänka energibehovet/m2. Dock finns det många gamla bostäder och lokaler som har ett högt energibehov, och därför gäller det att fastighetsbolagen fortsätter renovera i en hög takt. Nya byggnader följer energiplanens riktlinjer, vilket sänker den genomsnittliga energiförbrukningen/m2. Vatten Åtgärdsarbetet för renare stadssjöar pågår som planerat och i enlighet med antagen åtgärdsstrategi för restaureringsinsatser för Växjösjöarna. Målet om god ekologisk status, med avseende på fosfor, ser ut att kunna nås i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön till 2020, och några år senare för Norra Bergundasjön. Utredning pågår om att bygga raingardens i Västra Marks gatumiljö, för att minska dagvattenbelastningen från de hårdgjorda ytorna samtidigt som platsen får mer grönska i gatumiljön. Ett annat sätt att minska fosforbelastningen är att minska näringsläckage från jordbruket. Arbete pågår med att ge riktad information till alla verksamheter med lantbruksdjur eller häst. Även arbete för att få minst 5000 avloppsanläggningar med godtagbar rening i kommunen pågår enligt plan. Arbetet med att fastställa en VA-plan och anta en VA-policy gynnar också målet om att minska näringsbelastningen. Delar av kommunen arbetar för ökad produktion av solel. Dock är det svårt för bostadsbolagen, där solceller anses inte vara tillräckligt lönsamma för att de ska kunna försvara satsningar på sådana. Trafik, luft och buller Enligt mätningar på vägar runt centrum har en ökning av biltrafik skett med ca 10 % mellan våren 2014 och våren 2015. Denna stora ökning kan möjligtvis förklaras med att det har varit många vägarbeten, som gör att biltrafiken kan ha letts över till dessa mätpunkter. På infarterna till Växjö stad har det skett en ökning av biltrafik med 4 % mellan 2014 och 2015. Ska trafikmålen kunna nås måste dessa trender brytas, vilket kan bli verklighet genom att genomföra transportplanens åtgärder. Arbetet med att genomföra transportplanens åtgärder har påbörjats, bland annat genom trafiksäkerhetskampanjer och kampanjen Cykelkampen, som ska få fler att välja cykeln. I Skyeån ska den ekologiska statusen förbättras genom att fiskvandring möjliggörs. Förberedelse pågår för att ha en tydlig strategi på i vilken ordning vandringshindren i Skyeån kan åtgärdas. Åtgärder för dammarna i Åryd och Ingelstad är i planeringsstadiet. Natur Bedömning görs att Växjö kommun kommer nå målet med att ha arbetat fram riktlinjer som omfattar alla förskolors och skolors gröna närmiljö under 2016. Sammanhängande rörelsestråk finns runt Växjösjön, Trummen och Södra Bergundasjön. Arbetet med att utveckla delar av rörelsestråket runt Norra Bergundasjön pågår i samband med stadsutvecklingsprojektet Bredvik. Positivt är att resandet med Växjö stadsbussar ökar. Jämför man resandet våren 2015 med våren 2014 har resandet ökat med 5,2 %. Linjevis var bästa utvecklingen procentuellt på linje 9 (+44 %) och linje 8 (+11 %). Mätt i absoluta tal var resandeökningen störst på linje 3 (+40 000 resor) och linje 5 (+22 000 resor). Kontinuerligt arbete pågår för att öka den kommunala öppna marken som betas, slås eller odlas. I dagsläget är det svårt att se en markant skillnad i om arealen betes- och odlingsmark på kommunal mark ökar eller minskar. Av de bostäder som i en bullerkartläggning utpekats som mest bullerstörda, ska minst 200 bostäder ha erbjudits åtgärder eller bidrag till bullersanering. Under september kommer fastighetsägare med ljudnivåer mot fasad, vilka enligt bullerkartläggningen överskrider 60 dBA, att erhålla ett brev med information om möjligheterna att söka bidrag för i första hand fönsteråtgärder. Klimat och trä Kommunens arbete pågår för att minska organisationens fossila koldioxidutsläpp. De kommunala fastighetsbolagens byggnader är i huvudsak redan anslutna till fjärrvärmenätet. Då Sandvik 3 är fossilbränslefritt blir också kommunens fastigheters värme och kyla fossilbränslefri. När det gäller fordonsflottan är det främst dieselbilarna som orsakar utsläpp. Specialbilar kan ofta endast drivas av diesel och tillgången på alternativa drivmedel är begränsad i kommunens ytterområden. Det behövs därför ett fossilbränslefritt alternativ till dieseln för att nå målet och Verksamhetsuppföljning För att miljömålen i Växjö ska kunna nås är det viktigt med engagemang för frågorna, både internt i organisationen och i samhället. Genom att samtliga verksamheter i 26 antal områden såsom familjesammansättning, kostnader och kompletterande inkomster i hushållen, samt eventuell vistelsetid i Sverige. Arbetet beräknas bli klart under oktober 2015. En första delrapport, avseende några grundläggande bakgrundsvariabler, visar att: kommunorganisationen har eller ska miljödiplomeras, lyfts miljöfrågorna på den interna agendan. Flera förvaltningar och bolag har redan lyckats få ett godkänt miljödiplom. Tyvärr är det svårt för några av de stora förvaltningarna att genomföra diplomeringen på grund av resursbrist. För att skapa engagemang i samhället genomförs ett flertal utåtriktade aktiviteter, som vänder sig till näringslivet, organisationer och enskilda. Earth Week genomfördes under en vecka i mars, som kraftsamling för klimat och miljö med femtio aktiviteter och trettiofem arrangörer. Earth Week är ett bra sätt att nå invånare, företagare, studenter och elever. För Växjö kommun är klimatfrågan en ödesfråga och organisationen försöker föregå med gott exempel gentemot världen mot en fossilbränslefri framtid. Representanter från kommunen har flera gånger under våren deltagit på internationella konferenser inför klimattoppmötet för att vara med och påverka globalt för en fossilbränslefri framtid. ensamhushåll är överrepresenterade (barn ej inräknade) det är något fler kvinnor i ensamhushåll än män drygt hälften av de vuxna i hushållen är i åldersintervallet 46-65 och nästan ¼ är 36-45 år, följt av yngre än 35 år. 82 procent är födda i annat land än Sverige, varav den övervägande delen utanför Europa och drygt hälften från Mellanöstern. drygt 70 procent har sitt boende i områdena Araby och Hov. Övergripande mål Arbetet med ”Nollklassade” som startade som ett projekt våren 2013 har fortsatt. Under 2015 har hittills 27 personer som haft försörjningsstöd fått sjuk- eller aktivitetsersättning. 21 personer har ansökt om sjuk- eller aktivitetsersättning och väntar på beslut från Försäkringskassan. Från 2013 till juni 2015 är det totalt 105 personer som beviljats ersättning och därmed kunnat avslutas från ekonomiskt bistånd. I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. Den värdeskapande tiden hos omsorgstagarna ska öka (andelen brukartid ska öka). Stöd och omsorg All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. Bedömning och analys Mätning av brukartid för alla inblandade enheter kommer ske under hösten och redovisas i årsbokslutet. I nuläget finns inga tillgängliga jämförelsetal från övriga riket gällande vare sig planerad eller faktisk brukartid. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Inom hemtjänsten har en granskning genomförts av andelen planerad direkt brukartid i maj 2015. Detta var första gången som kommunen gjorde en mätning av hur mycket brukartid som planerats. Resultatet visar att den planerade direkta brukartiden i snitt uppgick till 67 %, (där spannet gick från 61-75%). Troligtvis är den verkliga direkta brukartiden en bit lägre på grund av att besök blir inställda och att vissa besök går fortare än planerat. En slutsats är att den planerade direkta brukartiden sannolikt bör ligga över 70 % för att ha en möjlighet att nå målnivån. Leanutbildning i brukartid för fem nya enheter pågår. Ytterligare arbete behövs med att få en mer effektiv och standardiserad användning av planeringsverktyget Lapscare inom hemtjänsten. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd, 10-12 mån ska minska. Bedömning och analys Hushåll som fått ekonomiskt bistånd i 12 månader redovisas i årsbokslutet. Antal hushåll som fick bistånd vid något tillfälle under perioden januari-augusti var 1 734 st. Motsvarande siffra förra året var 1 811 st, och innebär alltså en minskning i år med 77 st. hushåll. Antalet biståndshushåll minskar därmed för tredje året i rad. Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (nöjd kund index och kostnad/brukare). Andelen hushåll, där man under mycket lång tid (>27 månader) har tagit emot ekonomiskt bistånd har ökat. Ett slumpmässigt urval av hushåll och individer har följts upp med syftet att skapa bättre kunskap om bakomliggande faktorer och få en grund för fortsatt utveckling av insatser och samverkan. Uppföljningsarbetet fortsätter utifrån ett Bedömning och analys Redovisning av omsorgstagarnas nöjdhet i äldreomsorgen, boendestöd och personlig assistans, samt kostnader per brukare (KPB) kommer att visas i årsbokslutet. 27 utifrån en turordningslista. Det är för tidigt att bedöma om den ändrade rutinen ligger till grund för ökningen. De företag som står för största ökningen har profilerade verksamheter, där personal med olika språkkunskaper och ålder erbjuds. Personalkontinuitet, hur många vårdare besöker en äldre med hemtjänst under 14 dagar, ska öka. Uppföljning antyder en betydande kvalitetshöjning i privata utförares verksamhet de senaste åren. I nuläget uppvisar de privata utförarna sammantaget uppfyllelse av kommunens verksamhetsmål avseende personalkontinuitet, aktuell genomförandeplan för omsorgstagare, samt nattfasta i särskilt boende. Bidragande orsakerna är företagens egna satsningar, exempelvis att kunna uppvisa god personalkontinuitet, samt egna krav på dokumentation och egenkontroll. Kommunens egna krav och utvärdering gentemot utförarna utifrån villkoren i avtalen kan också vara av vikt. Bedömning och analys Den senaste mätningen av personalkontinuitet i den offentliga hemtjänsten visar att antalet vårdare per omsorgstagare sjunkit något jämfört med tidigare år, men resultatet på 12,8 ligger över fastställt mål på 11. En jämförelse med privata utförare går inte att göra eftersom motsvarande mätning endast kunnat utföras för ett företag med inriktning mot hemtjänst. I kommungruppen större städer har medelvärdet för antal vårdare per omsorgstagare ökat från 14 st. år 2012, till 16 st. år 2014. Växjö kommuns resultat är alltså jämförelsevis gott. Omsorgstagarnas självständighet ska bibehållas eller om möjligt stärkas. Det kan handla om att klä på sig eller sköta inhandling själv. En strategi är att självständighet tas upp i samband med dialog om genomförandeplan. Ett stort antal enheter är nu igång, där det finns dokumentation om dialog för ca 70 % av omsorgstagarna. Resultatet har ökat jämfört med förgående års mätning, vilken var den första. Vardagsrehabteam finns nu vid fyra hemvårdsenheter. Vardagsrehab är en samverkan mellan flera olika yrkesprofessioner för att stödja omsorgstagaren i dennes förmåga att klara vardagsuppgifter på egen hand. Fram till årsskiftet har de sex enheter i Växjö, som uppvisat ett sämre resultat, möjlighet att lära av andra enheter genom att dela in sin personal i kontinuitetsgrupper och göra extramätningar. En måttlig minskning i antal personal per omsorgstagare är att förvänta vid årets slut. Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska Bedömning och analys Målet redogörs i årsbokslutet. Bedömning görs i varje enskilt fall om insats som matchar behovet. I de fall där institutionsplacering bedöms vara det mest effektiva för individen är det just den insats som kommer att användas. Antalet institutionsplaceringar kan därför komma öka om behovet finns. Prognosen för externa institutionsplaceringar och familjehemsplaceringar bedöms till ett underskott motsvarande drygt 12 mkr, vilket är i linje med föregående års avvikelse. Verksamhetsuppföljning Omsorg I nuläget omfattar omsorgsnämndens verksamhet uppemot 28 900 pågående insatser. Inom äldreomsorgen mottar ca1200 omsorgstagare hemtjänst från kommunala utförare, och ungefär 140 personer hemtjänst från privata utförare. Omkring 550 omsorgstagare har plats i särskilda boenden som drivs i kommunal regi, och ca 200 omsorgstagare har plats i boenden som drivs av privata utförare. Inom omsorg funktionsnedsättning mottar kring 450 omsorgstagare boendestöd i ordinärt boende. Cirka 350 omsorgstagare har plats i bostäder med särskild service enligt LSS eller SoL som drivs i kommunal regi och cirka 80 i boenden som drivs av privata utförare. För närvarande har ca 80 omsorgstagare personlig assistans enligt LSS. Under 2015 har en ökning skett av antalet omsorgstagare som väljer en privat utförare av hemtjänst: i nuläget rör det sig om 143 omsorgstagare, mot 109 stycken i augusti 2014. I februari infördes en ny rutin för hur omsorgstagare som inte gjort ett aktivt val blir tilldelade en utförare. Tidigare var kommunen ickevalsalternativ, men nu tilldelas omsorgstagaren utförare 28 En viktig målsättning i verksamheten är användning av teknik som stöd för omsorgstagare och effektiva och säkra processer (E-hälsa). Omsorgsnämnden ingår tillsammans med region Kronoberg och Wexnet i samverkan Bo-IT, som underlättar att kunna bo kvar hemma, exempelvis med digital tillsyn. Arbetet med att utrusta verksamheterna med trådlöst nätverk är slutfört enligt den plan och prioritering som gjorts. Flera särskilda boenden, träffpunkter samt enheter inom daglig verksamhet har fått iPads som ett hjälpmedel för att gynna omsorgstagarnas livskvalitet. Utveckling av verksamhetssystem inom IT pågår men har till viss del bromsats av olika problem med säkerhetslösningar i de teknikprojekt som planerats för 2015. Integration 323 nyanlända personer i etablering är mottagna från januari till augusti i år. Fördelningen är 179 vuxna, 141 barn och 3 äldre. Motsvarande period 2014 var antalet nyanlända personer i etablering 320 individer fördelat på 184 vuxna, 129 barn och 7 äldre. Mottagandet av etableringsflyktingar har alltså varit ungefär lika stort båda åren. Ingen kommer via anvisning från Migrationsverket utan alla har ett eget boende: antingen via egna hyreskontrakt eller som inneboende. Det har skett en kraftig ökning av ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets prognoser har inte varit tillförlitliga vilket försvårat kommunens beredskap och planering. Växjö har fått totalt 72 anvisningar under året (varav 42 på särskilda skäl), ca 70 % av dessa gäller barn som har någon form av anknytning i Växjö. Ett flertal familjer har under årets sex första månader kommit som anhöriga till ensamkommande barn och ungdomar. Detta ställer högre krav på bostadsanskaffning från kommunens sida: trångboddhet är ett fortsatt bekymmer för flera familjer med många barn. Landningsbana Växjö är sedan årsskiftet en permanent verksamhet. Antalet deltagare på Landningsbanan har ökat under första halvåret och fortsätter att öka. Arbetsmodellen med kartläggning av barnens skolgång och inledande samhällsinformation för de vuxna har funnit sin form. Strax före årsskiftet 2014/2015 påbörjade kommunen projektet Brobyggarna. Projektet ska pågå ett år och finansieras av statliga medel från urbana utvecklingsfonden. Projektet syftar till att ge människor med utländsk bakgrund möjlighet att utveckla sina språkkunskaper och baskunskaper tillsammans med sina barn, vilket också kan bidra till ökad förståelse och samspel mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Framgångsfaktorerna är att de brobyggare som arbetar i projektet har dubbla kulturtillhörigheter, sin position i den egna språkgruppen samt att de är etablerade och väl förtrogna med det svenska samhället. Brobyggarna bidrar till ökade kunskaper i verksamheterna genom att personalen får fler redskap att arbeta interkulturellt. Den tidiga kontakten med nyanlända familjer på Landningsbana Växjö gör att positiva relationer skapas. Kontakten är grundläggande för brobyggarnas fortsatta arbete ute på enheterna och skapar en röd tråd i arbetet på förskola/skola. Gode män och förvaltare För att alla som har behov av och rätt till ställföreträdare ska få det inom skälig tid ska överförmyndarnämndens personal utöka sitt samarbete med tingsrätten. Ett arbete pågår för att gemensamt kunna möta de lagändringar som gäller från årsskiftet. Tingsrätten uppdrar åt överförmyndarnämnden att utreda och inhämta uppgifter i större omfattning än tidigare. Samarbetet kommer att fortsätta, bland annat med återkommande möten. Sedan årsskiftet finns ett utökat ansvar på överförmyndarnämnden att kontrollera ställföreträdare mot till exempel belastningsregistret. Kontrollen ska nu ske vid varje förordnande och det kan medföra längre handläggningstider än förut. Under året pågår en översyn av rekryteringsprocessen för att stärka och kvalitetssäkra rekryteringen samt tillgodose behovet av gode män. Trygghet och säkerhet Övergripande mål Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. år. LUPP-undersökning (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som ska genomföras under hösten och polisens lokala mätning kan eventuellt ge indikationer om utvecklingen. I kommunen görs flera åtgärder som förväntas öka tryggheten. Kommunens bostadsbolag bedriver aktiv bostadssocialt arbete och från hösten 2015 kommer polisen att satsa extra resurser i Araby. Räddningstjänsten fortsätter satsningar på områdesbrandmän och med det nystartade ambassadörsprojektet. Andra verksamheter inrättar trivselvärdar och tjejambassadörer. Trots flera satsningar är det svårt att bedöma om dessa ger resultat i kommande trygghetsmätning. Inträffade händelser i nära anslutning till enkätens besvarande förväntas ha betydelse liksom att Växjö växer till en större stad. Större städer har generellt ett lägre trygghetsindex. Responstid för räddningstjänst ska minska. Tid från 112-samtal till första resurs är på plats. Mediantid i minuter Bedömning och analys I och med ett nytt avtal med SoS Alarm sedan 1 juli 2014 räknar räddningstjänsten med att kunna behålla eller minska responstiden. Införande av FIP (första insatsperson) förväntas också ge vissa effekter. Införande av FIP på stationerna Braås, Lammhult och Vislanda genomfördes under våren 2015, och ska ske på återstående stationer (Rottne och Moheda) under 2016. Införande av DRH (dynamisk resurshantering) under 2015 bedöms påverka responstider positivt. DRH innebär i korthet att närmsta styrka eller specialenhet larmas oavsett geografisk, kommunal- eller förbundstillhörighet. Verksamhetsuppföljning Ett aktivt risk- och sårbarhetsarbete är prioriterat i fullmäktiges budget och ett tydligt exempel är omsorgens arbete med kvalitetssystemet Senior Alert. Verksamheterna arbetar målinriktat för att begränsa risk och skada bland annat inom området fall. Mätningen visar ett bättre resultat 2015 jämfört med föregående år. Fallolyckor är ett prioriterat område liksom olyckor i trafiken och då särskilt oskyddade trafikanter och barn. Kommunens trafiksäkerhetsarbete, som till stor del handlar om beteendepåverkan, har under året fokuserat på trafiksituationen runt skolorna. Det långsiktiga arbetet inom trafiksäkerhet har år 2015 gett resultat i form av det nationella trafiksäkerhetspriset ”Guldtriangeln”. Vardagssäkerheten inom den kommunala verksamheten ska successivt ökas. Inom informationssäkerhet fortgår arbetet med gällande instruktioner. Förvaltnings- och bolagsinstruktionen är i det närmaste färdig och arbetet med driftsinstruktionen pågår. Tillsammans med användarinstruktionen blir dessa ett bra ramverk för en säker hantering av kommunens information. Införande av tjänstelegitimationer är ytterligare en åtgärd för att höja säkerheten för tillgång till information och kommunens lokaler samt för fysisk legitimation i kontakt med medborgare. De första legitimationerna är nu producerade i ”egen regi”. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka (Nöjd-medborgarindex trygghet). Bedömning och analys Ny mätning av medborgarindex sker under 2016 och därför blir en uppföljning av målet inte möjlig innevarande 29 För att få fler medborgare nöjda med utbudet är det viktigt att se över hur de offentliga resurserna bör fördelas utifrån ett mångfaldsperspektiv. Detta för genom att exempelvis ta hänsyn till och tillgodose olika intressen vad gäller, ålder, kön, socioekonomiska grupper samt geografisk spridning i satsningarna. Den äldre befolkningen är exempelvis piggare och mer aktiv än tidigare generationer, vilket innebär andra förväntningar på anpassade utbud och anläggningar. För att möta dessa parametrar ses stödformerna över för att bättre motsvara vårt mångfaldssamhälle med varierande behov och efterfrågan från våra medborgare. Inom ramen för pilotprojektet Idrott & demokratiska rättigheter har aktivitetsprogram satts upp i Lammhult och Teleborg med utgångspunkt i ungdomarnas uttryckta önskemål. En positiv dialog på ledningsnivå medförde att polismyndigheten tillsatte extra resurser under sommarmånaderna, men även framöver, med särskilt inriktning mot Arabyområdet. Även kommunen satsade extra resurser under sommaren. I augusti konstaterades att sommaren avseende brottslighet varit ovanligt lugn i hela kommunen. Om det var ett resultat av de extra satsningarna eller av andra faktorer ska kommunen och polisen nu försöka utreda. Uppleva och göra Övergripande mål Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. Vad gäller kulturutbud visar undersökningar att ungdomar utövar kultur i mycket högre utsträckning än vad de konsumerar kultur. För att möta efterfrågan kring deltagarkultur och för att skapa möjligheter för barn och ungdomar att vara kreativa och testa nya saker har ett utbud erbjudits i form av exempelvis ”Skapande-skola”, aktiviteter på Araby Park Arena och skaparverkstad på biblioteket/Maker-space. I arbetet med att utveckla Ringsberg/Kristineberg till en ny kulturell nod står deltagarkultur i centrum. Framöver bör bättre förutsättningar skapas och erbjudas vad gäller det egna skapandet. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på alla nivåer. Prognos måluppfyllelse verksamhetsmål Andelen medborgare som är nöjda med kultur- och fritidsutbudet ska öka. Bedömning och analys Sammantaget har omfattande satsningar genomförts för att göra Växjö till en framträdande upplevelsekommun med ett brett utbud. Andelen nöjda medborgare vad gäller kultur- och fritidsutbudet har legat på en relativt stabil nivå under flera år. Nöjd-medborgar-index (NMI) för hur medborgarna bedömer kultur- och fritidsmöjligheter i Växjö kommun år 2014 var strax under 70 (skala 1-100). Andel ( %) fysiskt aktiva minst 30 min/dag 18-80 år ska öka. Bedömning och analys I Växjö kommun är andelen av befolkningen som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag högst i landet. Fritidsvanor, deltagande i idrottsföreningar, konsumtion av frukt och grönt, få dagligrökare och måttliga alkoholvanor ger sammantaget goda levnadsvanor för Växjö kommuns medborgare. Värt att uppmärksamma är att män är mer aktiva än kvinnorna. Under en fyraårsperiod har andelen aktiva kvinnor varit relativt jämn medan männens aktivitetsnivå ökat med 10 procentenheter. Framtida satsningar för att öka medborgarnas fysiska aktivitet bör ha ett medvetet genustänk. Det handlar också om att fortsätta arbetet med stödjande infrastruktur som ökar folkhälsan genom att tillskapa bostadsnära aktivitetsytor, god tillgång till friluftsområden, god försörjning av idrottshallar och inte minst erbjuda alternativ som stimulerar till aktivitet för de som befinner sig i lägre socioekonomiska grupper. Det finns goda förutsättningar för ett aktivt liv i Växjö kommun med närheten till naturen. Det pågående arbetet med ett friluftsprogram kan ytterligare stärka dessa förutsättningar. Växjös ställning som upplevelsekommun blir allt starkare. Detta märks genom en ökning av antalet bredd- och spetsevenemang, möten och sammankomster. En satsning som är ny för i år och som förväntas bidra till att måluppfyllelsen uppnås är satsningen på Scensommar, som erbjudit scenkonst på olika platser i kommunen. Feedback från invånarna har varit mycket positiv, inte minst från medborgare i de mindre tätorterna som uppskattat att arrangemang har förlagts även till deras mötesplatser/scener. För bättre förutsättningar att nå målet har formerna för medborgarinflytande setts över. Ett led i detta är att skapa mer kontinuitet vad gäller medborgardialog och brukarundersökningar, där dessa ges mer tyngd åt verksamhetsplaneringen. Brukarundersökningar och behovsinventeringar har bland annat genomförts för att synliggöra behov som behöver tillgodoses i en framtida simanläggning. Brukarundersökningar ska genomföras under hösten i ett flertal av kommunens verksamheter som erbjuder kultur- och fritidsutbud. Vidare kan insatserna bli effektivare om de samordnas på ett mer systematiskt sätt inom kommunen, där förvaltningsövergripande arbete sker i form av samordning av lovverksamhet och evenemangsråd. 30 inte utvisas. En god kulturell grundinfrastruktur finns men en större kulturell spetssatsning saknas. Genom att fortsätta utvecklingen av Ringsberg-Kristineberg till ett kulturcentrum, Det fria ordets hus och Växjö som fristad samt cityutvecklingen kan Växjö alltmer profilera sig som en kulturstad i nära samverkan med medborgare och företagare. Dessa satsningar kan ha stor inverkan på kommunens bohemindex. Forskning visar ett tydligt samband mellan andelen verksamma i kulturella näringar och hur aktivt stadens kulturliv är samt hur stadens tolerans och öppenhet ser ut. Planering om att stötta företagare inom kulturella och kreativa näringar på Ringsberg/Kristineberg pågår. Andelen barn och unga som är föreningsaktiva ska öka (åk 8). Bedömning och analys Andelen barn och ungdomar som är föreningsaktiva i årskurs 8 är något högre i Växjö än i riket. Pojkar deltar i något högre grad än flickor i föreningslivet. Nuvarande siffra är från 2012 års LUPP-undersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Aktuella siffror kommer att presenteras under hösten då LUPP-undersökningen genomförs igen. Stora satsningar har genomförts på nya anläggningar sedan förra mätningen. Dessa nya aktivitetsytor har skapat bättre förutsättningar för flera föreningar att kunna utöka sin verksamhet. Andelen barn och unga som är föreningsaktiva förväntas därmed att öka. Statistiken ser dock annorlunda ut vad gäller gymnasieungdomar. Allt fler lämnar det organiserade idrottslivet och fortsätter ett aktivt liv genom andra former. En utmaning är hur kommunen ska möta upp de barn och ungdomar som söker andra alternativ än vad det traditionella föreningsorganiserade erbjuder. Trenden visar att ungdomar oftare söker nya, flexibla och mer öppna organisationsformer utan tävlingsmoment där de kan styra mer över sin tid. Insatser måste genomföras för att få fler barn och ungdomar att röra sig utanför föreningslivet. För att få fler aktiva i idrotten har projektet Idrott & demokratiska rättigheter genomförts. Genom projektet har fler ungdomar blivit aktiva och nya sektioner inom föreningarna har uppstått tack vare projektet. Verksamhetsuppföljning Ett stort antal arrangemang har aktiverat det offentliga rummet som mötesplats för stadens medborgare. Den nya Linnéscenen har skapat nya förutsättningar och varit en viktig del i nysatsningen Scensommar, som erbjudit ett femtiotal arrangemang och haft stor framgång på ett antal olika platser i kommunen under sommaren. Tillkomsten av Arenastaden och de unika möjligheterna till att utveckla ett större och varierat utbud av aktiviteter, kultur och upplevelser märks nu tydligt. Antalet evenemang, möten och sammankomster ökar kontinuerligt. Växjö & Co AB har idag vad som krävs för att kunna ge ett professionellt mottagande och sälja in Växjö för att locka till fler event samt också kunna utveckla egna evenemang med en tydlig regional identitet. Besöksnäringen är idag en av de mest snabbväxande branscherna i kommunen där många ungdomar får sitt första arbete. Samordningen av intressenterna i Arenastaden måste prioriteras då det finns en ojämn kapacitet och ambitionsnivå vad gäller framförallt idrottssidan. Vad gäller föreningsaktiviteter begränsar även bristen på tillgång till aktivitetsytor deltagandet. Flera föreningar har köer till sin verksamhet. Utifrån befintligt anläggningsbestånd kan efterfrågan inte tillgodoses. Ett snabbt växande Växjö måste i ett tidigt skede vid utbyggnad planera aktivitetsytor för att skapa rätt förutsättningar för en aktiv befolkning. En långsiktig behovs- och investeringsplan håller på att arbetas fram. Biblioteket har brutit den negativa trenden med nedåtgående besöksantal. Bidragande orsaker är satsningarna som skett inom projektet ”Framtidens bibliotek. Det pågår arbete i närmare 30 olika projekt, med exempelvis fler mobila enheter och mer relationsbaserad verksamhet. Aktiviteterna är personalintensiva och en personalförstärkning kan behövas för att de nya erfarenheterna ska kunna implementeras. Föreningslivet kan behöva stödjande strukturer då allas verksamhet inte passar in i traditionella nationella stödsystem fastän man bedriver verksamhet riktat till barn och ungdomar. Ett ställningstagande behöver göras kring hur kommunen ska hantera idrotter som tillexempel skate, parkour och klättring som handlar om en annan typ av idrotter än de traditionella föreningsidrotterna. En person som inte attraheras av lagsporter med fasta regler, träningstider samt vi-mot-dom tänkandet har en plats i en gemenskap men möjlighet till utveckling sker på egna villkor. Fler elever omfattas av verksamheten inom ”Skapande skola” och därmed ökar kontakterna med professionella kulturutövare samt utvecklandet av estetiska uttryckssätt. Flera förvaltningar arbetar tillsammans med förnyelse av stadsrummen. Parkour-anläggningen på Spetsamossen är ett exempel på vad som åstadkommits, och detta förväntas bli unikt i sitt slag och därmed väcka ett nationellt intresse. Bohemindex (kreativa klassen) ska öka. Frågan om anläggningsförsörjning är omfattande och komplex. Ett flertal idrottsföreningar uttrycker ett behov av fler tider och nya aktivitetsytor för att kunna utvidga och utveckla sin verksamhet. En risk för den framtida anläggningsförsörjningen är de ansträngda ekonomiska situationer som många föreningar som driver egna an- Bedömning och analys Den senaste mätningen från 2013 visar en måttlig uppåtgång. Effekterna av de senaste årens satsningar kan ännu 31 läggningar har. Det är vanligt att föreningar med akuta ekonomiska problem söker upp kommunen och former för att hantera detta behövs. Likaså behöver modellen med föreningsägda anläggningar ses över och även innefatta de mindre idrotternas förutsättningar. Efterfrågan på inomhusytor från de mindre idrotterna ökar men de saknar förutsättningar till att äga sina egna anläggningar. 32 KOMMUNKONCERNEN RESULTATRÄKNING Mkr Not Bokslut 201508 Bokslut 201408 Prognos 201512 Bokslut 201412 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 1 2 1 713 -3 877 -365 -2 529 1 636 -3 765 -336 -2 465 2 623 -5 998 -551 -3 926 2 534 -5 803 -545 -3 814 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto 3 4 5 2 267 517 -80 2 235 523 -91 3 401 780 -141 3 334 784 -147 176 202 114 157 45 - - 45 - 0 -33 220 202 159 124 Bokslut 201508 Bokslut 201408 Bokslut 201412 13 665 0 12 296 1 369 11 994 0 11 183 811 13 430 0 12 056 1 374 1 664 33 684 2 945 1 740 32 1 070 2 636 1 309 33 499 1 776 15 329 13 734 14 739 9 4 388 220 4 245 202 4 167 124 10 654 358 631 325 627 320 10 287 8 968 1 320 8 857 7 716 1 142 9 945 8 482 1 462 15 329 13 734 14 739 Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Skattekostnader RESULTAT BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella Materiella Finansiella Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank 6 7 8 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital -därav årets resultat Avsättningar - varav pensioner Skulder Långfristiga Kortfristiga 11 12 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN, SKULDER 33 NOTER RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING KOMMUNKONCERNEN Mkr 1. Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel (material, varor) Taxor, avgifter, ersättningar Hyror, arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet/entreprenader Övriga intäkter 2. Verksamhetens kostnader Lönekostnader och sociala avgifter Pensionskostnader inkl löneskatt Entreprenader, köp av vht, konsulter Bidrag Hyror Material Övrigt 3. Skatteintäkter, se kommunens not 2. 4. Gen. Statsbidrag/utjämning, se kommunens not 3. 5. Finansnetto Räntor placering, utlåning Utdelning aktier, andelar, reavinst aktier Räntekostnader m.m. 6. Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar Maskiner och inventarier 7. Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, bostadsrätter m.m. Utlåning till SEB (Sandvik 3) Övriga långfristiga fordringar 8. Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostn o upplupna intäkter Kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar 9. Eget kapital Eget kapital ingående värde Resultat inkl. justeringar 10. Avsättningar Pensioner Övriga avsättningar (latent skatt mm) 11. Långfristiga skulder Kreditinstitut Övriga långfristiga skulder 12. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostn o förutbet intäkter Semesterlöneskuld, okompenserad övertid Övriga kortfristiga skulder 34 Bokslut 2015-08 97,5 558,6 664,4 282,2 79,6 31,0 1 713,3 Bokslut 2014-08 67,0 561,5 657,5 239,5 80,0 30,3 1 635,8 Bokslut 2014-12 109,0 871,5 984,2 388,0 119,0 62,4 2 534,1 -2 213,7 -170,8 -684,7 -165,2 -64,9 -250,6 -327,1 -3 877,0 -2 070,3 -163,4 -685,9 -161,0 -77,3 -256,4 -350,9 -3 765,2 -3 081,0 -253,7 -1 318,3 -251,5 -79,1 -215,1 -604,7 -5 803,4 2 267,2 2 235,2 3 333,9 517,1 522,9 783,9 36,0 18,4 -134,1 -79,7 17,1 29,5 -136,6 -90,0 36,7 27,2 -211,2 -147,3 10 268,9 2 027,2 12 296,1 9 513,6 1 669,3 11 182,9 10 351,3 1 704,5 12 055,8 128,2 604,1 636,9 1 369,2 121,6 689,6 811,2 121,7 604,1 647,8 1 373,6 306,3 377,9 684,2 315,1 754,8 1 069,9 234,6 264,1 498,7 4 166,8 221,7 4 388,4 4 050,0 195,4 4 245,4 4 037,4 129,4 4 166,8 358,3 295,2 653,5 324,6 306,9 631,5 320,1 307,0 627,1 7 996,2 971,7 8 967,9 7 659,3 56,5 7 715,8 7 694,0 788,2 8 482,2 201,4 484,9 180,9 452,2 1 319,5 293,2 400,1 167,9 280,0 1 142,2 422,5 453,4 190,0 396,5 1 462,4 VÄXJÖ KOMMUN RESULTATRÄKNING Bokslut 201508 Bokslut 201408 Budget 201512 Prognos 201512 Bokslut 201412 779 -3 518 -79 -2 818 735 -3 421 -75 -2 761 -4 216 -115 -4 331 -4 156 -120 -4 276 1 153 -5 195 -144 -4 186 2 267 517 114 2 235 523 85 3 421 797 119 3 401 780 139 3 334 784 110 81 82 6 44 42 0 0 0 0 0 81 (-2) (+9) 82 (-2) (+8) 6 (-5) (0) 44 (-3) (+3) 42 (-2) (-2) Bokslut 201508 Bokslut 201408 Budget 201512 Bokslut 201412 3 944 1 916 2 028 3 393 1 919 1 474 3 402 1 966 1 436 3 932 1 922 2 010 1 272 7 504 0 761 1 102 6 562 0 534 1 059 - 1 201 6 602 0 593 5 216 4 495 4 461 5 133 2 940 81 2 900 82 2 846 6 2 859 42 8 308 286 313 283 9 1 967 1 028 939 1 309 468 841 1 302 462 840 1 991 1 066 925 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN, SKULDER 5 216 4 495 4 461 5 133 Panter och ansvarsförbindelser 8 934 9 089 8 641 Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden och ställda panter Smaland Airport Övriga ansvarsförbindelser (visstidsförordn.) 1 813 7 120 1 0 1 881 7 192 5 11 1 846 6 782 4 9 Not Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto 1 2 3 4 Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster RESULTAT (varav biogas) (varav taxefinansierat) BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningtillgångar Materiella Finansiella Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank 5 6 7 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital - därav årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga Kortfristiga 35 FINANSIERINGSANALYS VÄXJÖ KOMMUN Mkr 201508 201412 81 42 av- och nedskrivningar 79 144 avsättningar 25 21 0 0 185 207 Förändring kortfristiga fordringar (-ökn, +minskn) 99 228 Förändring förråd (-ökn, +minskn) -1 0 Förändring kortfristiga skulder (-minskn, +ökn) 13 84 MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 296 519 Nettoinvesteringar materiella anläggningstillgångar -76 -196 3 0 -30 -27 2 0 -101 -223 -38 595 11 -574 MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -27 21 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 168 593 317 276 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 761 593 Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster: realisationsvinster/förluster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/Amortering av skuld Förändring långfristiga fordringar (-ökn, +minskn) REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunens redovisning utgår från Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kommunen har inte ändrat några redovisningsprinciper sedan årsredovisningen 2014. 36 NOTER RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING VÄXJÖ KOMMUN 1. Verksamhetens kostnader Lönekostnader inkl. sociala avgifter Pensionskostnader inkl. löneskatt Entreprenader, köp av vht, konsulter Bidrag Hyror Material Övrigt 2. Skatteintäkter Kommunalskatt Definitiv slutavräkning Preliminär slutavräkning 3. Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag,LSS Kommunal fastighetsavgift Inkomstutjämning Regleringsbidrag/avgift Strukturbidrag Kostnadsutjämning Införandebidrag 4. Finansnetto Räntor placering, utlåning Utdelningar, aktier, andelar Borgensavgift Exploateringsintäkter Räntekostnader m.m. 5. Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar Maskiner och inventarier 6. Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, bostadsrätter m.m. Utlåning till kommunens koncernföretag Utlåning till SEB (Sandvik 3) Övriga långfristiga fordringar 7. Kortfristiga fordringar Kund-, statsbidragsfodringar m.m. Utlåning till kommunens koncernföretag 8. Avsättningar Testamenten Pensioner Återställning tippen Häringetorp Statlig infrastruktur 9. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, interimsposter Semesterlönskuld, okompens övertid Lokalt investeringsprogram Pensionskostnad, individuell del inkl skatt Övriga kortfristiga skulder Bokslut 201508 Bokslut 201408 -2005,1 -160,9 -624,9 -164,9 -348,9 -120,3 -92,8 -3 517,8 -1870,6 -155,0 -665,8 -161,0 -341,9 -122,0 -104,2 -3 420,5 2 267,2 0,0 0,0 2 267,2 2228,3 -2,1 9,0 2 235,2 25,6 92,7 460,1 -0,9 6,0 -88,0 21,6 517,1 Budget 201512 Prognos 201512 Bokslut 201412 -2 794,3 -230,2 -999,0 -250,1 -517,0 -200,9 -203,6 -5 195,1 3 421,0 3 400,8 -2,8 3,4 3 401,4 3 342,5 -9,2 0,6 3 333,9 24,0 90,0 433,1 13,3 5,9 -88,9 45,5 522,9 41,0 140,0 688,0 16,0 9,0 -129,0 32,0 797,0 38,4 139,0 690,2 3,2 9,0 -132,0 32,4 780,2 36,1 134,9 649,2 8,9 19,9 -133,4 68,3 783,9 36,9 74,1 24,0 0,7 -21,4 114,3 41,0 39,2 21,0 0,0 -16,6 84,6 48,0 66,9 32,0 0,0 -28,0 118,9 50,0 87,4 35,0 0,7 -34,0 139,1 65,7 44,1 32,3 0,0 -31,7 110,4 1766,3 149,8 1 916,1 1 764,3 154,5 1 918,8 - 1 755,0 167,0 1 922,0 119,0 674,5 604,1 630,2 2027,8 90,6 704,5 0,0 678,6 1 473,7 - 90,0 674,5 604,1 641,8 2 010,4 473,6 30,3 503,9 427,8 133,8 561,6 - 438,5 163,8 602,3 0,2 298,8 8,8 0,5 308,3 0,2 272,4 8,7 4,3 285,6 - 0,2 273,7 8,7 0,5 283,1 631,9 165,7 1,3 91,9 568,9 164,8 0,0 85,6 47,8 938,6 21,7 841,0 37 3 421,0 1 966,0 1 436,0 - 313,0 586,2 165,7 1,3 121,2 840,0 - 50,2 924,6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 § 224 Dnr 2015-00030 Tillbyggnad av Östra Lugnets skola Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner utbildningsnämndens begäran att i samarbete med Växjö Fastighetsförvaltning AB genomföra tillbyggnad av nya basrum samt utökning av matsal på Östra Lugnet skola för en investeringsutgift, baserad på anbud, av 24 mkr och med en tillkommande hyra på 2 065 773 kr/år. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade § 148/2015 att uppdra åt förvaltningen att på Östra Lugnets skola och i samarbete med Växjö Fastighetsförvaltning AB genomföra tillbyggnad av nya basrum samt att utöka matsalen för en investeringsutgift, baserad på anbud, av 24 mkr och med en tillkommande hyra på 2 065 773 kr/år. Utbildningsnämnden har i samma beslut även anhållit om kommunfullmäktiges godkännande av investeringen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 17 september 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att bostadsområdet Östra lugnet i stadsdelen Hovshaga har sedan området planerades till största delen blivit bebyggt med bostäder. Antalet barn i skolåldern överstiger idag den prognos som var aktuell när skolan planerades. Enheten planerades som en F-6 skola i 2 paralleller med ett gränsvärde 350-380 elever. Tillbyggnaden i detta projekt avser att utöka till 3 paralleller med ett gränsvärde om cirka 540-560 elever. Kommunstyrelsen har i § 364/2015 föreslagit kommunfullmäktige att godkänna utbildningsnämndens begäran att i samarbete med Växjö Fastighetsförvaltning AB genomföra tillbyggnad av nya basrum samt utökning av matsal på Östra Lugnet skola för en investeringsutgift, baserad på anbud, av 24 mkr och med en tillkommande hyra på 2 065 773 kr/år. Yrkanden Örjan Mossberg (V) med instämmande av Hugo Hermansson (S) och Anna Tenje (M): Bifall till kommunstyrelsens förslag. 1 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till Utbildningsnämnden Vöfab Kommunchefen (fastighetskoordinatorn) 2 (0) 1 VÖFAB, VÄXJÖ FASTIGHETSFÖRVALTNING AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Org nr 556087-6038 Sammanträdesdatum: 2015-09-17 Styrelsemöte §§ 62 – 70 Anmärkning Ärende behandlades i följande ordning §§ 62-64, § 68 Nuvarande och kommande finanspolicy, §§ 65-70. Tid: 2015-09-17 kl. 8.00 – 9.45 Plats: Vöfab, Nygatan 34 Närvarande Beslutande Övriga Pierre Wiberg Edvin Sjöstrand Lars-Evert Ekman Kjell Olsson Åke Eriksson Håkan Frizén Stefan Marusic ordförande Håkan Frizén Christer Carlsson Eva Kjellberg Ida Karlsson Kerstin Sundström §§ 65-70 Vöfab Vöfab, sekreterare Sveriges Ingenjörer Finanschef Växjö Kommun, §§ 62-64, § 68 Nuvarande och kommande finanspolicy Vöfab, §§ 62-67 (första ärendet) Birgitta Enocson Sekreterare Eva Kjellberg Ordförande Pierre Wiberg Justeras Åke Eriksson Justerandes sign §§ 62-64 §§ 65-70 kl. 8.05 – 9.45 Utdragsbestyrkande 2 VÖFAB, VÄXJÖ FASTIGHETSFÖRVALTNING AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Org nr 556087-6038 Sammanträdesdatum: 2015-09-17 § 62 MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande Pierre Wiberg förklarade mötet öppnat. § 63 GODKÄNNANDE AV DAGORDNINGEN Styrelsen godkände dagordningen. § 64 JUSTERING Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Åke Eriksson. § 65 KF- OCH KS-ÄRENDEN Inga KF- och KS-ärenden att behandla. § 66 DELÅRSBOKSLUT Birgitta Enocson redovisade delårsbokslutet per sista augusti samt prognos för avkastning totalt kapital och soliditet per sista december. Beslut § 67 BESLUT OM: Delårsbokslut Styrelsen beslutade att fastställa delårsbokslut per sista augusti. Paragrafen justerades omedelbart. Tillbyggnad skollokaler Östra Lugnets skola Christer Carlsson redovisade ärendet. Beslut Styrelsen beslutade att godkänna tillbyggnad skollokaler Östra Lugnets skola. Paragrafen justerades omedelbart. § 68 INFORMATION OM: Räntevinst Christer Carlsson informerade om hur den räntevinst som kommer uppstå kommer användas. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. Pågående projekt Ingvar Eek informerade om pågående projekt. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. Nuvarande och kommande finanspolicy Kerstin Sundström, finanschef Växjö kommun, informerade om nuvarande och kommande finanspolicy. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. Riktlinjer hot och våld Christer Carlsson informerade om riktlinjer hot och våld. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3 VÖFAB, VÄXJÖ FASTIGHETSFÖRVALTNING AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Org nr 556087-6038 Sammanträdesdatum: 2015-09-17 Presidiet informerar Pierre Wiberg informerade om strategiråd i Ronneby samt VKABs studieresa i Skåne och Danmark. Styrelsen antecknade informationen till protokollet. § 69 ÖVRIGT Kommunhuset Christer Carlsson informerade om hantering av kommunhuset, Ansgarius. Passet Christer Carlsson informerade om att styrelsen kan logga in på Passet (Vöfabs intranät). Till ett kommande styrelsemöte kommer Eva Thuvall bjudas in för en gemensam introduktion till Passet. UNHCR Christer Carlsson informerade om att en gåva på 5 000 kr skänkts till UNHCR (FNs flyktingorgan). Kulturkullen Christer Carlsson informerade om läget i projektet Kulturkullen. § 70 AVSLUTNING Ordförande Pierre Wiberg avslutade mötet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 § 220 Dnr 2015-00427 Motion om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat- Carin Högstedt (V) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige besvarar motionen i enlighet med utbildningsnämndens yttrande i § 143/2015. Reservation Ledamöterna för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Ledamöterna för Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet. Bakgrund Carin Högstedt (V) har i en motion den 12 maj 2015 föreslagit att kommunfullmäktige ska ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram mål och metoder för att åstadkomma en utjämning av pojkar och flickors skolresultat. Beslutsunderlag Utbildningsnämnden har i § 143/2015 beslutat om yttrande över motionen. Av nämndens yttrande framgår bland annat att utbildningsnämnden är medveten om den skillnad som finns mellan pojkar och flickors skolresultat, både på rikstäckande och på lokal nivå, samt att nämnden förespråkar en generell förbättring av våra elevers skolresultat, oavsett könstillhörighet. I nämndens internbudget har man därför valt att rikta de största ansträngningarna mot de lägre skolåldrarna, med fokus på att förbättra studieresultaten för elever med särskilda behov samt elever med utländsk bakgrund. Kommunstyrelsen har i § 360/2015 föreslagit att kommunfullmäktige att besvarar motionen i enlighet med utbildningsnämndens yttrande i § 143/2015. Yrkanden Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige bifaller motionen. 1 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-10-20 Beslutsordning Ordförande Johansson ställer yrkandet mot kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till Carin Högstedts yrkande. Omröstningsresultat Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag med 53 röster mot 8 röster för Carin Högstedts yrkande. Se omröstningsbilaga 2. 2 (0) Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: [email protected] den 30 oktober 2015 11:26 Utbildningsnämnden Protokollsutdrag 2015-10-20 Motion om ett aktivt arbete för att höja pojkars skolresultat- Carin Högstedt (V) Beslut-201500427.docx Hej, Vänligen läs bifogade dokument för att ta del av beslut fattat av kommunfullmäktige i Växjö kommun § 220 Ha en bra dag Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen administratör KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18 [email protected] www.vaxjo.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-27 § 525 Dnr 2015-00753 Nybyggnad av förskola på Välludden Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskott godkänner utbildningsnämndens begäran att få genomföra programarbete och fortsatt projektering av ny förskola på Välludden samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med underlag baserat på framtagen kalkyl. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade § 164/2015 att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med Lokalförsörjningsgruppen och VöFAB genomföra programarbete och fortsatt projektering av ny förskola på Välludden samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med underlag baserat på framtagen kalkyl. Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 15 oktober 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att för att kunna tillskapa förskoleplatser i takt med det ökande behovet föreslås nybyggnad av förskola med fyra avdelningar (70-80 barn) på Välludden. På tomten finns idag en privat förskola. Förskolorna kommer att ha separata angörings- och parkeringsytor medan förskolornas utemiljö får samverka på tomten, där det finns gott om skog och naturmark. En grov kalkyl anger att investeringsutgiften blir drygt 25 mkr. Planeringen är att förskolan kan stå klar till hösten 2017. Yrkanden Anna Tenje (M): Arbetsutskott godkänner utbildningsnämndens begäran att få genomföra programarbete och fortsatt projektering av ny förskola på Välludden samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med underlag baserat på framtagen kalkyl. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Anna Tenjes yrkande. 1 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-27 Beslutet skickas till Utbildningsnämnden Kommunchefen (fastighetskoordinatorn) 2 (0) Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: [email protected] den 30 oktober 2015 11:08 Utbildningsnämnden Protokollsutdrag från KSAU 2015-10-27 Nybyggnad av förskola på Välludden Beslut-201500753.docx Hej, bifogat är kommunstyrelsens beslut angående fortsatt projektering av förskola på Välludden. MVH Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Kommunkansliet Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: 0470-412 34 [email protected] www.vaxjo.se Från: Skickat: Till: Ämne: Växjökonferensen 2016 <[email protected]> den 21 oktober 2015 18:14 Utbildningsnämnden Anmäl dig till Växjökonferensen 2016 Om du har problem att läsa detta meddelande, klicka här Välkommen till nationella utbildningsdagar i Växjö! Växjökonferensen äger rum den 27-28 januari 2016 på Linnéuniversitetet! Tema 2016: Vikten av att länka rätt! Svensk skola och styrkedjan På Växjökonferensen 2016 fokuserar vi på de olika nivåerna i styrkedjan och dess inverkan. Vem styr vem? Vem har ansvar för vilka beslut som fattas? Hur beslut påverkar? Var ligger utmaningen för det bästa samspelet? Hur får man det att fungera mellan de olika nivåerna? En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk! Några av de föreläsare som kommer: Anna Liljeström, Ph.D. ansvarig för metod och forskning, PlugInnovation Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, medlem av forskningsgruppen STEP (Studies in Educational Policy and Educational Philosophy) Erik Blom, gymnasieelev och ledamot i 2015 års skolkommission. Aktiv inom Sveriges Elevkårer och tidigare ordförande för Stockholms Elevråd samt styrelseledamot i Sveriges Elevråd Fredrik Ullén, docent vid Karolinska Institutet och forskar kring inlärning, kreativitet och flow Lars Thorin, utvecklingsledare, Ånge kommun Åsa Melander, skoldebattör med 10 års erfarenhet av skolutveckling i Hackney, London Mer info hittar du på vaxjokonferensen.se Anmäl dig redan idag & försäkra dig om en plats! Klicka här Välkommen till Växjökonferensen den 27-28 januari 2016! Förändringar bland förtroendevalda Växjöbostäder Jan Pyrell lämnar, Per Schöldberg går från ersättare till ledamot Andreas Håkansson ny ersättare Utbildningsnämnden Elisabeth Risedal går från ledamot till ersättare och Robert Armblad går från ersättare till ledamot, fr.o.m. 2016-01-01 Byggnadsnämnden Lars-Erik Karlsson avliden, Monica Bernholz ny ersättare Darmin Zdenac lämnar, Anette Åstrand ny ersättare Nämnden för arbete och välfärd Carina Rolfsson lämnar, Sara Löfqvist ny ersättare Lämnar (avsluta konto, ska lämna in platta) Jan Pyrell (ny ledamot i KF ska räknas in, återkommer om det innebär ny platta/konto) Lars-Erik Karlsson Nya (ska ha konto och platta) Anette Åstrand Sara Löfqvist Trafiksäkerhets- och rastfaddrar för en tryggare skolgång Inget barn ska behöva ha en klump i magen när de tänker på skolan. Skolan ska vara en trygg plats dit barnen vill gå för att träffa klasskamrater, personal, leka och lära. För att alla barn ska få en positiv känsla är det viktigt med tryggheten under skoldagen men också på vägen till skolan, under rasterna och när skolan har slutat. Därför behöver vi utveckla ett koncept med trafiksäkerhets- och rastfaddrar. När fler barn får en trygg skolgång i en trivsam miljö kan de utvecklas till sitt bästa jag. Tryggheten under lektionstid, på raster och på vägen till och från skolan påverkar alla tre den sammanlagda trygghetskänslan av skolan. Genom fler vuxna på samtliga skolgårdar ökar vi tryggheten för de som annars hålls tillbaka på grund av oro. Samma sak gäller vägen till och från skolan. Att införa trafiksäkerhetsfaddrar ökar säkerheten för yngre att vistas i trafiken med säkra skolvägar och förbättrade trafikåtgärder runt skolor. Det skapar även trygghet där stöd tidigare inte funnits. Om trafiksäkerhetsfaddrar finns till hands för elever, finns det färre platser för barn att känna oro. Det kan exempelvis handla om att finnas till hands vid ett trafikerat övergångsställe eller en järnvägsövergång längs skolvägen eller att skapa mer ordning och reda vid hämta/lämna platser vid skolan. Idag hjälper exempelvis PRO Östregårdsskolan med rastvakter. I en intervju med både barn och rastvakter finns bara positiva kommentarer. Barnen känner sig trygga med fler vuxna på skolgården, samtidigt som pensionärer får ett utbyte med eleverna. Eleverna anförtror sig och tycker att det är en trygghet att rastvakter alltid finns till hands om det skulle bli konflikter eller om någon skadar sig. De äldre som intervjuats om rastfaddrar i Växjö har varit positiva, där de känner sig som unga på nytt och att de är piggare i sitt vardagsliv. Med fler friska aktiva äldre som vill aktivera sig finns möjlighet att trygga barnens skolgång och möjlighet att engageras i samhället. Fler goda exempel finns på andra skolor och samarbeten med fler organisationer och volontärer men vi ser en tillbakagång av samarbeten mot för några år sedan då rastfadderverksamheten var inne. Nu vill vi åter väcka uppmärksamhet kring detta viktiga volontärarbete samt bredda det till att även gälla trafiksituationer. Vi är därför övertygade om att det skulle vara en god idé om tekniska förvaltningen och utbildningsförvaltningen fick i uppdrag att samarbeta kring denna fråga och ta fram ett koncept för Växjö kommun. Vi föreslår därför att respektive förvaltningschef får i uppdrag att arbeta fram ett koncept för trafiksäkerhets- och rastfaddrar. Anna Tenje (m), Utbildningsnämnden Sofia Stynsbergs (m) Tekniska Nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2015-10-06 § 352 Dnr 2015-00544 Yttrande över Utbildningsdepartementets remiss av promemorian Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen lämnar yttrande i enlighet med skrivelse daterad 2015-098 som svar på utbildningsdepartementets remiss av promemorian Förslag till utbildningsgaranti i gymnasieskolan. Av yttrandet framgår bland annat att Växjö kommun generellt ser positivt på förslaget om införande av en utbildningsgaranti i gymnasie- och gymnasiesärskolans nationella program. Bakgrund Utbildningsdepartementet har skickat promemorian Förslag till utbildningsgaranti i gymnasieskolan på remiss till Växjö kommun. Beslutsunderlag Utbildningsnämnden har lämnat synpunkter på promemorian till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet har i § 431/2015 föreslagit att kommunstyrelsen lämnar yttrande i enlighet med skrivelse daterad 2015-09-8 som svar på utbildningsdepartementets remiss av promemorian Förslag till utbildningsgaranti i gymnasieskolan. Av yttrandet framgår bland annat att Växjö kommun generellt ser positivt på förslaget om införande av en utbildningsgaranti i gymnasie- och gymnasiesärskolans nationella program. Beslutet skickas till Utbildningsdepartementet För kännedom Utbildningsnämnden 36 (78) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-20 § 503 Dnr 2015-00723 Nybyggnad av förskola i kvarteret Saga 1 (f.d. Växjö 10:2) - fortsatt projektering Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner utbildningsnämndens begäran om att få ge förvaltningschefen i uppdrag att tillsammans med lokalförsörjningsgruppen genomföra fortsatt projektering beträffande nybyggnad av förskola för cirka 150 barn på fastigheten Saga 1 (f d Växjö 10:2) samt att återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade § 101/2015 1. Att ge förvaltningschefen i uppdrag att tillsammans med lokalförsörjningsgruppen genomföra fortsatt projektering beträffande nybyggnad av förskola med åtta avdelningar på fastigheten Växjö 10:2 samt att återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan. 2. Att ge förvaltningschefen i uppdrag att gå ut med en förfrågan om att bedriva förskoleverksamhet i fastigheten Växjö 10:2 i enskild regi. Kommunstyrelsen beslutade i § 41/2015 att godkänna att VöFAB förvärvar del av Växjö 10;2 för barnsomsorgsändamål i kombination med olika typer av särskilda boendeformer. Skol- och barnomsorgsnämnden beslutade § 126/2014 att som inriktningsbeslut ge förvaltningen i uppdrag att planera för en förskola på fastigheten. Uppdraget innebär att undersöka möjligheten att tomten läggs ut till försäljning och ge en privat entreprenör möjlighet att starta verksamhet. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 8 oktober 2015 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att förskolan planeras för 150 barn med en bruksarea för lokaler på ca 1500 m2 och en area för utemiljö på ca 3500 m2. Förskolan byggs i två plan med eget produktionskök. Kvarteret Saga 1 ligger i anslutning till relativt kraftigt trafikerade vägar, vilket gör att förskolans utemiljö kommer att placeras så långt bort från störande trafik som möjligt. Tomten ger även möjlighet att koppla förskolans utemiljö till naturmark, för att på detta sätt enkelt kunna göra utflykter i området. 1 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-20 Någon kalkyl för byggnationen är ännu inte framtagen men jämförelse kan göras med Vikaholms förskola för ca 150 barn som hade en investerings utgift på ca 40 mkr. Beslutet skickas till Utbildningsnämnden Växjö Fastighetsförvaltning AB Kommunchefen (fastighetskoordinatorn) 2 (0) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-06 § 472 Dnr 2015-00705 Tidplan för år 2016, bokslut 2015, delårsrapport augusti och budget 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet godkänner tidplanen för 2016 Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har fått i uppdrag av kommunstyrelsens ordförande att lämna förslag till tidplan för 2016 beträffande bokslut 2015, budget 2017, fördjupad prognos april och delårsrapport augusti. Beslutsunderlag Kommunchefen överlämnar i en skrivelse, den 24 september 2015, förslag på tidplan. Jämfört med tidigare år föreslås en del förändringar. Budgetprocessen ska bli så lik som möjligt för förvaltningar/nämnder och helägda bolag inom kommunkoncernen. Bolagen kommer att finnas med på budgethearing och internbudgetdialog. Ett avsnitt i kommunens budget under Ekonomi kommer att handla om bolagen, såsom investeringsnivåer, lånebehov, resultatbudget, balansräkningsbudget, avkastningskrav, aktieutdelningar m.m. Vidare föreslås att delårsrapporten efter tre månader ska läggas ner. Orsaken är att denna anses komma för tidigt - det går inte att dra några säkra slutsatser. Istället föreslås att en fördjupad prognos ska tas fram som bygger på utfallet t.o.m. april. Beslutet skickas till För kännedom Nämnder och styrelser Revisionschefen, Kommunchefen (ekonomichefen, personal- och förhandlingschefen, utvecklingschefen) 1 (0) TIDPLAN 2016; Bokslut 2015, prognos april, delår augusti, budget 2017 1. 2. 3. 4. 5. 6. 2/2 8/2 8/2 18/2 19/2 19/2 7. feb-april 8. 9. 10. 11. 12. 13 14. 15. 16. 17. mars-maj 14/3 8.45-10.15 16-17/3 22/3 29/3 5/4 7-8/4 5/4 14/4 prel. 19/4 18 Efter KF 19/4 19. 27/4 20. 28/4 21 28/4 22. Fastställs senare 23. 3/5 24. 9-10/5 f.m. e.m. 10-11/5 25. 11/5 26. 16/5 prel. 27. 18/5 28. 24/5 29. 31/5 kl. 08:00 30. 31/5 kl. 09:00 31. 31/5 kl. 10:00 32. 31/5 33. 15/6 34. 15/6 35. 5/8 36. 11/8 Prel. bokslut 2015, rapport i KSAU Pol. behandlade årsrapporter 2015 från nämnderna till KLF *) Underlag koncernredovisningen från bolagen till KLF Skatteprognos SKL Målområdesrapporter inklusive sammanfattning till KLF Bekräftelse från bolagsstyrelser (bokslutsdisp.) och revisorer betr. koncernredovisningen Revisorerna börjar sin granskning av bokslut och årsredovisning. Majoritet och opposition har separata boksluts- och budgetöverläggningar med nämnder, förvaltningschefer Partipolitiska överläggningar ang. budget 2017, plan 2018-2019 Kommunens revisorer informerar KR, KC, EC. PWC lämnar rapport till kommunens revisorer om årsredovisning Årsredovisning 2015 till kansliet. Utskick 23/3 till KSAU Årsredovisning 2015 KSAU Årsredovisning 2015 KS Resultat- och bokslutsdagar: KS, förv.chefer, VD:ar, presidier Årsredovisning 2015 KS Regeringens vårproposition Årsredovisning 2015, KF. Styrelsebehandlade årsredovisningar från bolagen finns tillgängliga Bolagsstämmor bokslut 2015 Majoritetens budgethearing med ordf., förv.chefer, VD;ar Oppositionens budgethearing med vice ordförande, förvaltningschefer, VD:ar SKL: Prognos skatter, utjämningssystemen och LSS för 2017 Facklig information om budgetunderlag Budgetunderlag 2017 – 2019: fastställande befolkningsprognos, uppräkningsfaktorer skatteunderlag. KSAU Majoritetens budgetberedning Oppositionens budgetberedning Politisk behandlad prognos april från nämnder, bolag till KLF*) Majoritetens avstämning budgetberedning Prognos april klar för utskick Prognos april, KSAU Förvaltningschefer och bolagschefer info. budgetförslag 2017 Kommunövergripande samverkansgrupp budgetförslag 2017 Budget 2017, plan 2018 - 2019, KSAU Budget 2017 -, plan 2018 - 2019, prognos april, KS Extraprognos LSS-utjämningen Budget 2017, plan 2018 - 2019, KF Budgettryck 2017 – 2019 klart för distribution Skatteprognos SKL *) Se nästa sida Reviderad 2011-12-22 37. September oktober 38. 7/9 39. 13/9 40. 15/9 prel. 41. 20/9 42. 20/9 43. 27/9 44. 4/10 45. 28/9 prel 46. 29/9, 6/10 47. Oktober 48. 18/10 49. 21/11 50. 30/11 51. 16/12 52 December 53 8/2 2017 Internbudgetdialog. KSAU; presidier/förv.chefer, VD:ar, målområdessamordnare. Ordinarie KSAU. Boka tid med kansliet Pol. behandlad delårsrapport aug. fr. nämnder och bolag till KLF *) Målområdesrapporter delår inkl. sammanfattning till KLF Regeringens budgetproposition Delårsrapport augusti till kansliet. Utskick 21/9 till KSAU/KS Info KSAU delårsrapport augusti (behandlas 27/9) Delårsrapport augusti, KSAU Delårsrapport augusti, KS PWC lämnar rapport till kommunens revisorer om delårsrapporten Prel. utfall utjämningssystemen 2017 SCB. Skatteprognos SKL. Prognos fastighetsavgiften SKL Delårsrapport augusti, KF Skatteverket; slutligt taxeringsutfall inkomståret 2015 Sista dag för nämnder/styrelser att besluta om internbudget 2017 Skatteprognos SKL Bolagens styrelser beslutar om budget 2017 och plan 2018-2019 SCB lämnar uppgift till skatteverket om slutligt utfall utjämningssystemen för 2017 *) Punkt: 2. Årsrapporter 2015. 25. Prognos april 2016 38. Delårsrapport augusti 2016. Min. beslutsnivå resp. AU för dessa tre punkter. Rapportering lämnas snarast till ekonomikontoret om ändring i styrelse/nämnd 2
© Copyright 2026