03. Årsredovisning 2014, Köpings kommun
Köpings kommun Årsredovisning 2014 Om årsredovisningen Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av årets verksamhet och den ekonomiska ställningen i kommunen och dess bolag. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens invånare. Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Mer information om kommunens verksamhet hittar du på vår webbplats, www.koping.se. Årsredovisningens struktur Inledning Årsredovisningen inleds med att kommunstyrelsens ordförande ger sin syn på det gångna året. I avsnittet ekonomifakta kan man få en snabb överblick av ekonomin i kommunen. Vidare redovisas kommunens organsation och ledamöterna i kommunstyrelsen. Året som gått - Vår verksamhet Här presenteras de viktigaste händelserna under året för våra verksamheter. Här redovisas även verksamhetsstatistik. Som avslutning finns det en jämförelse med andra kommuner av vår verksamhet. Förvaltningsberättelse Enligt den kommunala redovisningslagen ska en förvaltningsberättelse upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen inleds med en uppföljning av de kommungemensamma målen utifrån begreppet god ekonomisk hushållning, samt en redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag. Därefter följer en omvärldsanalys, personalöversikt samt drift och investeringsredovisning. Driftredovisningen innehåller en kort beskrivning av styrelsen och nämndernas ekonomiska utfall. I avsnittet ekonomisk och finansiell analys görs en analys av styrkor och svagheter i kommunens ekonomi. Vidare innehåller förvaltningsberättelsen ett avsnitt om sammanställd redovisning där kommunkoncernens resultat analyseras, och de viktigare händelserna för bolagen beskrivs. Räkenskaper Här redovisas det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet i resultaträkningen. Kassaflödesanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de använts under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till räkenskaperna. Till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller samt förklaringar av vissa ekonomiska termer. Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet .......................................... 3 Ekonomifakta .................................................................................... 4 Politik och organisation...................................................................... 6 Året som gått - vår verksamhet Barn & utbildning ............................................................................... 8 Stöd & omsorg .................................................................................11 Samhällsbygge/Kultur & fritid........................................................... 13 Miljö & teknik ................................................................................... 15 Våra bolag .......................................................................................17 Vår verksamhet - jämfört med andra................................................ 18 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning - måluppföljning................................... 21 Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag................................. 30 Omvärldsanalys .............................................................................. 31 Personalöversikt .............................................................................. 32 Driftredovisning med kommentarer.................................................. 33 Investeringsredovisning .................................................................. 36 Ekonomisk och finansiell analys .................................................... 39 Övrigt................................................................................................ 46 Sammanställd redovisning............................................................... 47 Räkenskaper Resultaträkning och kassafödesrapport........................................... 50 Balansräkning ................................................................................. 51 Noter ............................................................................................... 52 Redovisningsprinciper ..................................................................... 56 Ord och begrepp ............................................................................. 57 Årsredovisningen 2014 är producerad av kommunens drätselkontor och informationsenhet i samverkan med kommunala förvaltningar och bolag samt Reklambyrån Info, Köping. Omslagsbild: Thomas Ljungqvist Tryck: Reklamtryckeriet, Köping 2015. Nu är vi 25 376 2014 gick under namnet ”Supervalåret” eftersom det var val till såväl EU som till riksdag, landsting och kommunsamma år. EU-valet engagerade många under årets första månader och även kommunalt gjordes ansträngningar för att öka intresset för valet. En stor del av besluten i EU har direkt eller indirekt påverkan i den kommunala vardagen men trots detta blev valdeltagandet betydligt lägre än önskvärt. Bättre, men ändå under riksgenomsnittet, var deltagandet i de allmänna valen i Köping. Det blir en fortsatt viktig uppgift att inför kommande val på olika sätt väcka intresse för att fler ska använda sig av sin rösträtt. En viktig uppgift både för kommunen som organisation och för de politiska partierna. Valresultaten ledde till att Sverige fick en rödgrön regering och i landstinget Västmanland och Köpings kommun visade väljarna fortsatt förtroende för rödgrönt styre. Förändringar skedde i kommunfullmäktige genom omfördelning av mandat mellan de borgerliga partierna. Rubriken berättar att 25 376 personer valde att bo i Köpings kommun. Det är glädjande och det betyder att vi för tredje året i rad ökar i befolkning, 2014 med 139 personer. Även födelsenettot är positivt och tillsammans med inflyttning avspeglar det sig i en ökad efterfrågan på förskoleplatser. Under året färdigställdes nya förskoleavdelningar i Odensvi, Kolsva och Köping för att kunna erbjuda barn och föräldrar en kvalitativ barnomsorg i tillräcklig omfattning och utbyggnaden fortsätter. Fler invånare betyder också ökad efterfrågan på bostäder vilket lett till att det är svårt att hitta lediga lägenheter i kommunen. Glädjande nog kan vi nu se ett ökat intresse av byggnation. Köpings Bostads AB bygger två huskroppar med 81 lägenheter i kvarteret Hake och Stålbygg AB 11 lägenheter i parrespektive radhus på Kraftvägen. För att öka möjligheten till ytterligare byggnation behöver arbetet med detaljplaner intensifieras. Samhällsförändringar samt en allt högre takt i vårt nödvändiga investeringsarbete påverkar den kommunala ekonomin. För att klara de utmaningar vi står inför krävs det av samtliga förvaltningar analyser av, och prioriteringar i, verksamheten. Vi måste noggrant granska varje krona vi använder så att vi även fortsättningsvis har kontroll över vår ekonomi i kombination med bra kvalitet i de verksamheter vi ska bedriva. De senaste årens befolkningsökning kommer dels från olika delar av Sverige och dels från olika delar av världen. Det betyder att vi berikats med nya människor, nya idéer och nya erfarenheter som vi kan ha stor nytta av om vi tar emot våra nya invånare på ett bra sätt. Det innebär också nya utmaningar som ställer krav på att vi hittar bra vägar att ge rätt förutsättningar och möjligheter så att alla individer kan känna sig som fullvärdiga medlemmar i Köpings kommun. Med ett gemensamt arbete mellan kommun, myndigheter, näringsliv, organisationer och enskilda kan vi nå långt för att uppnå målet, ett samhälle för alla. Elizabeth Salomonsson Kommunstyrelsens ordförande ”Det betyder att vi berikats med nya människor, nya idéer och nya erfarenheter som vi kan ha stor nytta av...” Ekonomifakta Resultat bättre än budget Årets resultat före extraordinära poster blev 7,3 Mkr mot ett budgeterat resultat på 3,5 Mkr. Resultatet motsvarar 0,6 % av skatteintäkterna. Nämnderna visar ett överskott på 1,4 Mkr, verksamhetskostnader inom finansförvaltning har underskott på -7,6 Mkr, medan finansiering ger ett överskott på 10,0 Mkr. Köpings kommun har även 2014 uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Årets intäkter och kostnader I diagrammen visas hur de externa intäkterna och kostnaderna för året har intjänats och konsumerats. Resultaträkningen bygger på dessa intäkter och kostnader. Vad kostar verksamheterna? I nedanstående diagram visas nettokostnaderna indelade i huvudområden. I infrastruktur ingår kostnader för gator och vägar, parker, räddningstjänst, miljö och hälsa med mera. Särskilt riktade insatser består till största delen av arbetsmarknadsåtgärder. I verksamheten att fördela ingår kommungemensamma verksamheter. Under år 2014 uppgick kommunens nettokostnader för verksamheterna till 1 309,9 Mkr. I dessa kostnader ingår både skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet. De kommunala verksamheterna har kostat 45,3 Mkr mer under 2014 än under verksamhetsåret 2013, vilket motsvarar 3,6 % Politisk verksamhet Varifrån kommer pengarna? 13,9 Infrastruktur 88,7 Fritid och kultur Bidrag 7% Kommunalskatt 56% Taxor och avgifter 19% 63,6 552,2 Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg 557,9 Särskilt riktade insatser 11,5 Affärsverksamhet -11,3 Verksamhet att fördela inkl semesterskuld m m Totalt 1 309,9 38,5 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 600 Till vad går min kommunalskatt? Generella statsbidrag/ utjämning, netto 17% Övrigt 1% Vad används de till? Material och tjänster 23% Lokalkostnader 7% Avskrivningar 3% Bidrag 4% Personalkostnader 63% 4 På varje intjänad hundralapp betalar vi Köpingsbor 22,16 kronor i skatt till kommunen och 10,88 kronor till landstinget. Den del av skatten som går till kommunen fördelar sig så här på olika verksamheter: 25,75Vård och omsorg till äldre 19,20Grundskola för 2 844 elever 12,87Förskola och fritidshem för 2 083 barn 9,62Gymnasieutbildning för 951 elever samt vuxenutbildning för 347 elever 9,12Insatser till funktionshindrade enligt LSS/LASS 4,81Kultur- och fritidsverksamhet 4,68Insatser inom individ och familjeomsorgen 4,02Kommunens övriga verksamheter 3,34Skötsel av parker, gator samt 63 km cykelbanor mm 3,05Försörjningsstöd (socialbidrag) till 719 hushåll 1,53Räddningstjänst och civilförsvar 1,06Politisk verksamhet och revision 0,83Arbetsmarknadsåtgärder 0,56Fysisk och teknisk planering 0,42Miljö- och hälsoskydd -0,86Affärsverksamhet (kommunikation, fjärrvärme, vatten mm) Årets investeringar Investeringar kan kommunen göra för att bygga nya anläggningar eller köpa nya dyrbarare inventarier som ska användas på längre sikt. Investeringar kan också göras för att ersätta inventarier eller för ombyggnationer. Årets investeringar uppgår till 144,5 Mkr. Under den senaste femårsperioden har Köpings kommun investerat 104 Mkr i snitt per år. Årets investeringar per verksamhet Mkr 160 Övriga 140 Fritidsanläggningar 120 Vård & Omsorg 100 Park & grönområden Infrastruktur inkl hamn 80 60 Förskola 40 VA 20 0 Kommunen bedriver en del verksamhet i bolagsform. För att få en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning görs en sammanställd redovisning. Årets resultat för koncernen Köpings kommun blev 16,4 Mkr. Bolag, ägd andel i % 2010 2011 2012 2013 2014 Köpings Bostads AB, 100 4,3 7,4 5,7 3,8 9,5 Kungsörs Grus AB, 25 1,7 4,1 5,8 5,9 5,1 Mälarhamnar AB, 45 6,4 2,6 -3,2 -5,0 2,3 Västra Mälardalens Kommunalförbund, 56 2,83,6 3,21,1 0,4 Köpings resultat i jämförelse med andra I tabellen visas en jämförelse av resultatet för länet, riket samt en grupp av 20 likaratade kommuner. 2013 års resultat visas då resultatet för 2014 inte ännu är tillgängligt. I tabellen visas kommunernas resultat per invånare inklusive jämförelsestörande poster. De jämförelsestörande posterna är främst återbetalning av sjukförsäkringsavgifter. Köping Fjärrvärme 2010 2011 2012 2013 2014 Årets större investeringar per projekt: • Nybyggnad förskola Köping Öster, 37,5 Mkr • Ombyggnad S:t Olovsskolan, 21,8 Mkr • Nybyggnad förskola, 2,4 Mkr • Lokaler Svenska bordtennisförbundet, 1,4 Mkr • Kvarteret Hake, miljösanering, 2,1 Mkr • Plan 7 och 8 infrastruktur, hamnen, 4,3 Mkr • Hamnen, 6,9 Mkr • Kaptenen 2, 3,0 Mkr • Solbackenbron, 2,6 Mkr • Kv. Hake, gata, gångbro och cykelväg, 3,8 Mkr • Munktorp, multiplan, 1,5 Mkr • Omläggning ledningar, Byjorden/Tunadal, fjärrvärme 6,1 Mkr • Övriga investeringar i fjärrvärme, 6,4 Mkr • Filteranläggning vattenverk, vatten och avlopp, 2,0 Mkr • Nyponstigen, Ågärdsgatan och Bålstavägen omläggning ledningar, vatten och avlopp, 6,6 Mkr • Övriga investeringar i vatten och avlopp, 8,2 Mkr Fem år i siffror Bolagens redovisade resultat efter finansiella poster Länet Jämförelsegruppen Riket 0 500 1 000 1 500 2 000 2010 2011 20122013 2014 Folkmängd 24 905 24 807 24 854 25 237 25 376 Årets resultat, Mkr Kommunen 33,8 18,4 44,728,0 7,3 Koncernen 40,8 25,8 48,229,7 16,4 Investeringar, Mkr Kommunen 71,5 100,5 104,7121,6 144,5 Koncernen 94,9 120,6 149,2 231,5 274,7 Verksamhetens intäkter & skatt, Mkr Kommunen 1 545,4 1 577,3 1 668,5 1 710,0 1 769,3 Koncernen 1 869,1 1 912,0 2 015,4 2 067,8 2 155,4 Balansomslutning, Mkr Kommunen 1 130,1 1 191,4 1 276,0 1 292,0 1 360,6 Koncernen 1 982,6 2 015,8 2 115,0 2 167,8 2 273,0 Soliditet, % Kommunen 58,8 57,3 57,058,5 56,1 Koncernen 38,0 38,0 39,039,0 38,0 Låneskuld Mkr Kommunen 20 110 110 70 100 Likviditet Mkr Kommunen 101,1100,7 121,8 86,5 74,7 Koncernen 115,3108,1 127,0 99,8 118,1 5 Kommunens organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs av invånarna vart fjärde år. I kommunfullmäktige beslutas bland annat om mål och budget för de kommunala verksamheterna. I kommunens organisation ingår åtta politiska nämnder som fattar beslut inom sina respektive ansvarsområden. Till varje nämnd hör en eller flera förvaltningar med anställda tjänstemän som genomför de politiskt fattade besluten. En förvaltningschef leder varje förvaltning. Vissa uppgifter är obligatoriska för kommunen, till exempel barnomsorg och äldreomsorg, medan andra uppgifter är frivilliga. Kommunen driver en del av sin verksamhet i bolag eller kommunalförbund. Med kommunalt koncernföretag menas en juridisk person där kommunen har en andel på mer än 20 procent. I kommunalförbundet, som leds av en politisk direktion, samverkar Köping med grannkommuner, bland annat för att kunna säkerställa kompetens inom olika områden. De kommunala råden är ett sätt för kommunens förtroendevalda att kommunicera och samverka med olika grupper av brukare i kommunen. I råden träffas representanter för olika organisationer, politiker och tjänstemän för att diskutera hur de berörda verksamheterna kan bli bättre. Kommunfullmäktige 22 mandatfördelning (49 mandat) 7 7 4 Elizabeth Salomonsson, kommunalråd Carl-Inge Westberg, kommunfullmäktiges ordförande 4 2 2 1 Kommunrevision S M SD Valnämnd V C FP Kommunstyrelse Stadskansliet Drätselkontoret Tekniska kontoret MP KD Överförmyndarnämnd Roger Eklund, kommunalråd Andreas Trygg, kommunalråd 6 Miljö- och byggnadsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Stadsarkitektkontoret Miljökontoret Vård & Omsorg Social & Arbetsmarknad Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Kommundelsnämnd Barn & Utbildning Kultur & Fritid Kolsva kommundel Rådgivande organ Kommunala bolag/ kommunalförbund inom kommunkoncernen Övriga med kommunalt ägarintresse Brottsförebyggande råd Folkhälsoråd Pensionärsråd Handikappråd Cykelråd Ungdomsfullmäktige Köpings Bostads AB, 100 % Västra Mälardalens Kommunalförbund, 56 % Kungsörs Grus AB, 25 % Mälarhamnar AB, 45 % Mälarenergi Elnät AB, 14,7 % Vafab Miljö AB, 8,2 % Gemensam nämnd för hjälpmedelsverksamhet Samordningsförbundet Västra Mälardalen Kommuninvest Folkets Hus Västra Mälardalen i samverkan Kommunstyrelsens uppgifter Kommunstyrelsen har många viktiga uppgifter som är bestämda i kommunallagen. Detta gäller inte minst ekonomiska frågor. Kommunstyrelsen har en så kallad uppsiktsplikt vilket innebär att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen ska också bedriva omvärldsbevakning och uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. För att uppsiktsplikten ska fungera i praktiken ansvarar kommun- styrelsen för att det finns styrdokument som kommunfullmäktige tar beslut om. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns bra modeller för uppföljning av kommunens verksamheter både när det gäller uppföljning av ekonomi och de kommungemensamma målen. En annan viktig uppgift är att se till att den interna kontrollen fungerar i kommunen. Syftet med den interna kontrollen är att säkra att verksamheten bedrivs effektivt och säkert. Stående från vänster: Jonny Clefberg, S, Gunvor Sharp, M, Karl Ingström, FP, Lena Vilhelmsson, S, Fredrik Andersson, SD, Carl-Inge Westberg, S, Karolina Glogowska, SD och Börje Eriksson, S. Sittande från vänster: Ola Saaw, M, Roger Eklund (vice ordförande), S, Elizabeth Salomonsson (ordförande), S, Andreas Trygg, V och Jenny Adolphson, C Historisk lottning I höstas fick Köping mycket medial uppmärksamhet då två platser i kommunstyrelsen lottades ut mellan tre politiska grupperingar. Anledningen till den historiska händelsen var att det blev lika jämförelsetal mellan blocken och att det inte gick att komma överens om mandatfördelningen. Lottningen påverkade inte majoritetsförhållandena. 7 Året som gått - vår verksamhet Barn & utbildning .......................................................8 Stöd & omsorg ........................................................ 11 Samhällsbygge/Kultur & fritid...................................13 Miljö & teknik ...........................................................15 Barn & utbildning Våra bolag................................................................17 8 Stora satsningar på förskolan ”I syfte att förenkla administrationen för föräldrar har en ny e-tjänst initierats” Två nya förskoleavdelningar har öppnat i vardera Odensvi och Kolsva för att kunna ta emot ett ökat antal förskolebarn. Ett ökat behov har också märkts i Köping och där har förskolan tillfälligt utökats med en avdelning under vårterminen. Byggnationen av den nya förskolan Skogsborgen har slutförts under året. Skogsborgen är en större förskola som ger möjligheter till pedagogiskt utbyte mellan avdelningar och gemensamma ytor som skapar samhörighet, lek och ekonomiska fördelar. I syfte att förenkla administrationen för föräldrar har en ny e-tjänst initierats, Hypernet Förskola. Genom tjänsten kan föräldrar erbjudas högre service, snabbare handläggningstider och en bättre återkoppling. Förskoleverksamheten ska genom tjänsten kunna hantera närvaroregistrering, kommunikation, information och planering av resursfördelning och verksamhet på ett effektivare sätt. Förbättrade resultat för skolan Från 1 juli finns fyrtio förstelärare anställda i kommunen vilket är en satsning som ska bidra till en bättre undervisning och bättre resultat. Förstelärararna ska vara särskilt yrkesskickliga och arbeta för att förbättra undervisningen, inspirera och dela med sig av sina kunskaper till kollegorna. Resultaten i årskurs 9 har förbättrats. I samtliga skolor för årskurs 6-9 har det genomsnittliga meritvärdet ökat med cirka 20 poäng jämfört med förra läsåret. Det genomsnittliga meritvärdet är nu 214,1. Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program och elever som når målen i alla ämnen har också blivit fler. Grundskolan kan uppvisa exempel på goda prestationer med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet. Bland annat har Malmaskolan uppmärksammats av flera skolor för sitt arbetssätt vilket har resulterat i ett stort antal studiebesök från andra kommuner. Ett extra teknikår Ullvigymnasiet fick under hösten sin ansökan godkänd om att få anordna det fjärde året på teknikprogrammet i samarbete med några av de ledande företagen inom Teknikcollege. Ullvigymnasiet har även erhållit äran att vara regionens enda förstklassiga skola enligt VVSbranschen. Det är en kvalitetsstämpel som innebär att branschen rekommenderar VVS- och Fastighetsprogrammet på Ullvigymnasiet. I hela Sverige finns cirka 40 gymnasieskolor som uppfyller kraven för förstklassig skola. Musikskolan går mot kulturskola Musikskolan har under det gångna året omformat verksamheten på olika sätt i syfte att ombildas till en kulturskola. Som ett led i detta har en dramapedagog knutits till verksamheten. Det första hela året med dans som valbart ämne har gått till ända, vilket resulterat i ett antal spännande samarbeten mellan instrumentalister och dansare, både inom balettgenren och inom showdansen. Renoveringen av S:t Olovsskolan påbörjades under juni 2014 och beräknas pågå till juni 2015. Med anledning av renoveringen har ersättningslokaler uppförts vid idrottsplatsen vid Västeråsvägen. Nya förstelärare Kommunen rekryterade 40 förstelärare inför höstterminen 2014. 9 Barn & utbildning Förstklassig skola Ullvigymnasiets VVS- och Fastighetsprogram utsågs till ”försklassig skola” av VVS-branschen. Något som firades med tårta av bl a William Sund, elev, Jimmy Wrangfäll, programledare, Carina Westh, programrektor och Jennifer Anderssson, elev. Barnkonventionen Under barnkonventionsveckan fick eleverna på Elundskolan på olika sätt lära sig mer om barns rättigheter. Här berättar Peter Brundin från UNICEF om sitt arbete. Fakta om verksamheten Förskolebarn Antal 2012 Nettokostnad* kr 2012 Nettokostnad länet* kr 2012 Antal 2013 Nettokostnad* kr 2013 Nettokostnad länet* kr 2013 Antal 2014 1 226 124 559 124 132 1 215 126 842 127 087 1 213 Fritidshemsbarn 750 41 001 34 446 804 41 566 34 863 850 Förskoleklass 268 60 874 49 840 290 59 182 52 143 308 2 305 94 735 95 520 2 374 95 318 96 709 2 484 Gymnasieelever 994 113 324 111 983 930 125 644 117 775 892 Komvux, årsplatser 244 43 606 42 878 300 40 570 39 435 332 Grundskoleelever *) Källa i SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun? 10 Aktivt arbete med integrationsfrågor Under året har flera kommunala aktiviteter haft fokus på att underlätta etablering och integration av våra nyanlända invånare. Arbetet har involverat både kommunala förvaltningar, myndigheter, föreningar och näringsliv. Samarbetsaktiviteter och projekt har påbörjats rörande bostadsfrågor, arbetsmarknadsfrågor samt frågor som rör barn och unga som är nyanlända i vår kommun. För ungdomar i gymnasieåldern som har invandrat erbjöd kommunen sommarskola, där undervisning kombinerades med praktik. Den för Köping nyetablerade Folkhögskolan bedriver, i samarbete med vuxenutbildningen, utbildning i svenska för invandrare (sfi) vilket har lett till att kön för att få en utbildningsplats har minskat. Inom ramen har en grupp elever fått bättre kunskap om den svenska naturen och naturvård genom guidade turer i Norsa hagar. En annan grupp elever har fått information om hur kommunens miljökontor arbetar och vad svensk allemansrätt innebär. Kommunen har tillsammans med Skyddsvärnet arrangerat ett utbildningspaket för somaliska föräldrar. Utbildningen tar upp områden som till exempel hur förskola, skola, fritid, föräldraroll och barnuppfostran samt vård och omsorg fungerar i Sverige. För att möjliggöra för båda föräldrarna att delta ställer kommunen upp med ”...har fortsatt med läxhjälp för vuxna, frivilliga lärare stöttar elever med utländsk bakgrund” Stöd & omsorg Integrationsprojekt 86 invandrare deltog i integrationsprojektet Bootin. En av dem var Deqa Haji, här tillsammans med läraren Lars Carlsson. Fakta om verksamheten Antal NettokostnadNettokostnad AntalNettokostnadNettokostnad Antal 2012 kr 2012 länet 2013 kr 2013 länet 2014 kr 2012 kr 2013 Personer i bostad med särskild service 88 579 059* 92 618 542* 95 Hushåll med socialbidrag och kr/hushåll 809 47 136 815 45 910 719 Barn/ungdom i institution och kr/årsplacering 1,90 1 000 526 2,17 1 323 041 4,23 Barn/ungdom i familjehem och kr/årsplacering 42,65 231 958 43,11 224 194 50,45 1,93 1 515 544 2,73 614 652 3,43 Vuxna i institution/familjehem och kr/årsplacering 598 770* 683 666* *) Källa i SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun? 11 Stöd & omsorg utökad tid på förskola eller fritids. Vid första tillfället deltog arton föräldrar. Andra stöttande insatser är bland annat att biblioteket i Köping har fortsatt med läxhjälp för vuxna, frivilliga lärare stöttar elever med utländsk bakgrund i olika ämnen och ett språkkafé där människor som är nyanlända kan öva sin svenska. De anordnar också sagostunder på somaliska och arabiska och äldre barn har erbjudits kurser i att hantera sin pekplatta. I Kolsva bibliotek anordnas en mötesplats för personer som är nyanlända som i första hand riktar sig till nyinflyttade inom Kolsva. Färre hushåll söker försörjningsstöd Projekt Bootin slutfördes Under året har sammanlagt fyra socialsekreterare anställts som trainees. Två avslutade sin ettåriga traineeperiod vid årsskiftet och går in på ordinarie socialsekreterartjänster. Två nya trainees anställdes under hösten och kommer att genomgå traineeperioder inom alla individ- och familjeomsorgens enheter under sammanlagt ett år. Integrationsprojektet Bootin, finansierat av Europeiska socialfonden, avslutades vid årsskiftet för att övergå i ordinarie verksamhet. Under projekttiden har 86 deltagare fått stärkt kunskap i svenska, vardagsmatematik, datorkunskap och omvärldskunskap – där de bland annat har gjort studiebesök på riksdagen, brandkåren, polisen etcetera. Deltagarna får också göra språkpraktiker med tät handledning och stöd i att göra offensiva arbetsmarknadsinsatser, några deltagare har gått vidare till anställning. Flera har genomfört slutprov på olika nivåer i utbildning i sfi. Folkhögskola och feriepraktik Folkhögskolan i Västerås har utvidgat sin verksamhet och startat utbildningar i Köping vilket innebär ytterligare en utbildningsväg. Folkhögskolan har ett nära samarbete med vuxenutbildningen och Jobbcenter. Liksom föregående år så kunde alla ungdomar som sökt feriepraktik - kommunalt sommarjobb - fått en plats under sommaren. Feriepraktiken är för många en första erfarenhet av arbetsmarknaden. Insatser till barn och unga Anmälningar som rör barn och ungdomar har ökat under de senaste åren, men antalet barn och ungdomar som är i behov av vård utanför hemmet är ungefär lika som tidigare. Kostnaderna för placeringar har ökat kraftigt under 2014, främst med anledning av omfattande vårdinsatser för en liten grupp barn och ungdomar där en funktionsnedsättning leder till social utsatthet. Samordningen mellan både kommunala förvaltningar och exempelvis landstingets hälsovård för barn, blir allt viktigare. En särskild verksamhet för ungdomar och unga vuxna, 16 – 25, har startats. Syftet är att samordna insatser som rör sysselsättning, boende, försörjning, hälsa med mera för unga som riskerar ett utanförskap. Socialtjänsten fortsätter utveckla sitt arbete bland annat med Kvinnocentrum i Västerås och den lokala Kvinnojouren. I Köping kan också män som utövar våld få hjälp både enskilt och i grupp genom verksamheten Kriscentrum för män i Västmanland. 12 Nära hundra stycken färre hushåll är beroende av försörjningsstöd mot föregående år, främst genom arbetsmarknadsinsatser, men också genom att de fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden, ersättning från arbetsförmedling eller försäkringskassa. Enskilda och familjer som är i behov av fortsatt försörjningsstöd har sämre förutsättning till egen försörjning och därmed längre bidragstider. Traineetjänster säkrar kompetens Med brukaren i centrum I somras invigdes nya lokaler för vård- och omsorgsförvaltningen på Sveavägen 21. I lokalerna samlas ett drygt trettiotal anställda som arbetar inom områdena hemsjukvård, demensteam och rehab som också innefattar anhörigstöd och aktivitetsteamet, biståndshandläggning och hemtjänstens ledning. I övrigt har 2014 präglats av interna satsningar i syfte att höja kvaliteten. Bland annat har nya verksamhetssystem och it-stöd implementerats i syfte att ge en effektiv planering, att förstärka kvalitetssäkring av verksamheterna samt upprätthålla en god patientsäkerhet. Möten med minnen och trivselkväll I våras startade Köpings museum projektet ”Möten med minnen”, där personer med demensdiagnos i sällskap med närstående eller följeslagare samtalar och diskuterar kring museets samlingar. Hittills har totalt 137 personer deltagit i satsningen. En annan populär aktivitet för äldre är den årliga trivselkvällen. Träffen anordnas av aktivitetsteamet som är en enhet som arbetar för att stärka den sociala gemenskapen och stimulera till ett aktivt och meningsfullt liv för äldre i Köpings kommun. Trivselkvällen har blivit en populär tradition och i år deltog cirka 400 personer. Bra bemötande i hemtjänsten Kommunens hemtjänst fick gott betyg av sina brukare med runt 90 procent helnöjda i senaste undersökningen. Ett bra bemötande och planering med hjärtat beskrivs vara framgångsfaktorer. Den goda planeringen har sitt stöd i ett databaserat planeringssystem, som kopplas till smarta telefoner. I kombination med datasystemets grundplanering görs planeringen även med utgångspunkter i hur väl brukare och personal fungerar tillsammans samt att samma personal återkommer till sina brukare för en god kontinuitet. ”...färre hushåll är beroende av försörjningsstöd mot föregående år” Barn och unga i fokus Finska bokpaket delades ut Köpings kommun är ett finskt förvaltningsområde enligt språklagen och ska verka för att hålla det finska språket vid liv, samt se till att barn med finsk bakgrund får tillgång till förskola helt eller delvis på finska. Som en insats för att informera kring detta delade kommunen ut finska bokpaket till barnfamiljer med finsk bakgrund. Evenemang av och för Köping Dramatiserade stadsvandringar, julmarknad, nationaldagsfrukost vid Dybecksgården, skördemarknad i Odensvi, filmvisningar av gamla Köpingsfilmer och utställningen om Nibblesbacketoken. Det finns många exempel på uppskattade aktiviteter. I år har Museistråkets alla museer varit öppna under sommaren och Nyströmska gården har inretts och skildrar borgarhem från 1940-talet samt ett arbetarhem från 1930-talet. I våras arrangerades Artattack, ett nytt kulturarrangemang med både konst- och fotoutställning och klubbkvällar med musik. Under en svensk konstutställning i Fauglia i Italien profilerades Köping som stad. Och även hemma i Köping stod Italien i fokus under ett par temaveckor i september med mat, musik, konst och kultur. I oktober genomfördes den stora Guldfesten i Folkets Park som en hyllning till företagandet i Köpings kommun. Det har också arrangangerats företagsdagar för erfarenhetsutbyte mellan företagare från Köping, Arboga och Kungsör och flera företagsfrukostar har genomförts med olika värdar och teman under året. Uppsnyggningar, förstärkningar och förbättringar Biblioteken i Arboga, Kungsör och Köping har med en gemensam webbplats – Bibliotek Västra Mälardalen – rustat sig digitalt. Bibliotekens information och kataloger förenas nu på ett och samma ställe vilket erbjuder besökarna en mer interaktiv, samlad och användarvänlig plats för bibliotekets tjänster och utbud. Fasaden på det gamla vattentornet har fått en välbehövlig renovering som ett resultat av ett medborgarförslag. I samband med detta har även den omgivande miljön fått en uppsnyggning. Folkets Parks utescen är också ett renoveringsprojekt som påbörjats under året och Kolsvas bibliotek har fått en rejäl ansiktslyftning med ett nytt undertak, ny allmänbelysning och till stor del ny hyllinredning. Köpings fyrbenta vänner har fått ett eget tillhåll under året, nämligen en nya hundlekgård i Vidhemsparken. Hundgården är lättillgängligt belägen och har nära till både gång- och cykelvägar samt bilparkering. Året som gått ”...har dessutom antagit en barnchecklista som ska säkerställa ungas delaktighet och möjlighet att påverka beslut” Tjugofemårsjubileet av barnkonventionen uppmärksammades i Köping under 2014. Kommunen anordnade en temavecka med en mängd olika aktiviteter såsom film, utställning, gratisbad, musikteater för att uppmärksamma vikten av barnets perspektiv. Elever i årskurs fyra fick praktisera demokrati genom att rösta fram en film i Skolbiovalet som de fick se under temaveckan. I samband med stadsfesten i maj hölls även en festival för barn och ungdomar. I festivalen var unga delaktiga i både planerande av innehåll och uppträdande och olika former. Ett annat projekt som stärker ungas delaktighet är Ettkulturliv-för-alla-teater, där teater spelas för unga på ungas arenor. Men barn och ungdomars perspektiv har inte bara uppmärksammats genom externa aktiviteter. Kultur- och fritidsnämnden har dessutom antagit en barnchecklista som ska säkerställa ungas delaktighet och möjlighet att påverka beslut. Dessutom har kunskapen kring barnkonventionen aktualiserats och stärkts hos kommunens chefer genom en kort föreläsning av Rädda Barnen. Satsningar för trygghet Brottsförebyggande rådet har genomfört två trygghetsvandringar, en på våren med representanter från ungdomsfullmäktige och en på hösten med fokus på äldres upplevelser. Under vandringarna granskas omgivningen och det noteras vilka platser som kan kännas otrygga eller otrivsamma i syfte att hitta möjligheter till förbättring i år med fokus på att minska cykelstölderna och på trygghet och trivsel i centrum. Ungdoms-SM i orientering Omkring 1000 deltagare från hela Sverige sprang ungdoms-SM i orientering, som delvis genomfördes i Köpings centrala delar. 13 Utegym Samhällsbyggnad/Kultur & fritid Kommunen fick sitt första utegym, placerat intill motionsspåret i Johannisdalsskogen. Gymmet är ett resultat av flera medborgarförslag, bl a från Helena Hoffstedt. Förstärkning av kriskompetens ramen för förvaltningen. 2014 var ett år då krisberedskap stod i fokus på flera sätt i kommunen. Inte minst genom den stora skogsbranden i Västmanland då Köpings kommun erbjöd att stödja bland annat med: Idrott, hälsa, evenemang och engagemang Tusentals personer lockades till Kolsva MS:s arrangemang, SM i rally som hade sträckningen med både start och mål i Köping. Och runt tusen deltagare och en massa åskådare samlades till ungdoms-SM i orientering som arrangerades av Köping-Kolsva orienteringsklubb. Orienteringen som löpte genom centrum blev ordentligt bejublad av både påhejare och tävlande. Köping har också fått ett robust utomhusgym vid starten till motionsspåret i Johannisdalsskogen, med åtta stationer för olika sorters styrketräning. Svenska Bordtennisförbundet har fått ett nytt kansli i Köping Arena, intill Ullvigymnasiet. Andra förbättringar är en ny boulebana och att bandybanan har fått ny belysning. Andra trevliga evenemang inom föreningsliv, idrott och hälsa kan nämnas, prova-på-dagen på sportfältet som genomfördes tillsammans med arton föreningar och elever från årskurs 4-6 samt en föreningsdag på Kompetenscenter tillsammans med tjugo föreningar och 350 deltagande elever. • Fordon och personal från räddningstjänsten i vårt gemensamma kommunalförbund • Informationsstöd till Länsstyrelsens ledningsstab • Personal från Köpings POSOM-grupp • Personal från Frivilliga Resursgruppen (FRG) i Köping • Planering inför eventuella evakueringar av drabbade orter. Under året genomgick också chefer och ledare i Köpings kommun en tvådagars stabsutbildning anordnad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I slutet av året stärktes stabskunskaperna i kommunen ytterligare genom en stor nödvattenövning ledd av Livsmedelsverket. Övningen kommer att följas upp av Livsmedelsverket inom ett år. Ytterligare insatser för att höja krisberedskapen har gjorts inom vård- och omsorgsförvaltningen i syfte att höja kunskapen kring beredskap samt vilka lagar och regler som gäller inom ”2014 var ett år då krisberedskap stod i fokus på flera sätt i kommunen” Nytt kulturarrangemang Artattac var ett helt nytt kulturarrangemang med både konst- och fotoutställning och klubbkvällar med musik. Regina Lund var en av konstnärerna som ställde ut sin konst på Hotell Scheele. Fakta om verksamheten Beviljade bygglov Antal markförsäljningar Gång- och cykelvägar i km Antal besök Karlbergsbadet Antal besök Kristinelundsbadet Antal besök Malmabadet Antal besök biblioteken Antal besök Köpings museum Antal elever i musikskolan 20102011201220132014 186168224263260 111154 11 59,0 59,5 60,0 61,8 63,2 70 357 60 042 60 248 50 976 63 002 19 652 2 953 8 564 10 866 17 055 11 483 10 654 11 089 11 435 12 572 126 230 112 826 120 133 116 292 122 386 3 272 3 310 6 747 3 640 4 186 422 443 452 445 443 14 Arrangemang för en klimatsmartare vardag Earth Hour för de yngre I samband med Earth Hour fick elever i årskurs tre möjlighet att gå på en teaterförställning och inom förskolan skapades en utställning om ekologiska fotavtryck som kunde ses på biblioteket. Eleverna på restaurangskolan Culinaren serverade mat från en klimatsmart meny under hela veckan. Utomhusmiljöer och naturområden Planeringen över hur parker och grönområden ska kunna utvecklas och få varierade miljöer fortlöper. Årets tema för sommarblomsprogrammet var sol och vatten. Kommunen har också fortsatt med höst- och vinterplanteringar för att lätta upp miljön under årets mörka perioder. Dessutom har över åttio stycken träd planterats på olika platser, bland annat rödekar vid Nya Hamnvägen, björkar vid Ringvägen, praktmagnolior längs med Östra Åpromenaden och pelarekar på Torggatan. Runt bostäder där storskogen har stått nära fastigheter har värdefulla karaktärsträd, bärande träd samt buskar som gynnar djurlivet gallrats fram. Under året har arbetet med att bilda ett kommunalt naturreservat i Norsa hagar fortsatt. Parallellt med detta arbetar förvaltningen med inriktningen att också bilda ett naturreservat på Malmön. SAFT-projektet har fortsatt med olika verk- Fakta om verksamheten Vattenförbrukning hushåll, liter per person och dygn Antal vattenläckor Antal kunder med fjärrvärme Nya va-abonnenter samheter i kommunen. SAFT är en förkortning av Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen och syftet med projektet är att deltagarna ska lära sig mer om sektorn och samtidigt få in en fot på arbetsmarknaden. Under året har projektdeltagare byggt ett timrat vindskydd vid Teknikbacken och ett enklare i Nibblesbackeskogen. Samtliga grillplatser har renoverats och en del nya har tillkommit. Alla grillplatser har försetts med ved. Naturvårdsåtgärder har gjorts och stigar inventerats i stadsnära skogar och i Ållestaskogen har tre stigar markerats med färg. Allt för att underlätta för allmänheten att komma ut i naturen. Gator, trafik och underhåll Större insatser på beläggningsunderhållet har utförts på Ringvägen samt på Västeråsvägen. Det har även utförts mindre insatser samt stenreparationer och justeringar av svackor. I allt arbete finns miljöperspektivet närvarande. Under 2014 skickades cirka 550 ton fräsmassor och cirka 1650 ton uppbruten asfalt till återvinning. Cirka 15 procent av de asfaltmassor som lagts i Köpings kommun har bestått av återvunnen asfalt. Året som gått ”...har också fortsatt med höst- och vinterplanteringar för att lätta upp miljön under årets mörka perioder” Köpingsborna har vid flera tillfällen erbjudits att delta i arrangemang som uppmuntrar till att leva klimatsmartare. Under våren gavs en föreläsning om olika miljömärkningar på livsmedel och hur vi genom val av livsmedel kan bidra till en minskad klimatpåverkan. Under hösten arrangerades Den Europeiska Trafikantveckan vars syfte är att visa medborgare alternativa, miljövänligare sätt att förflytta sig. Vinsterna är mindre klimatpåverkan, renare luft, bättre tillgänglighet för alla trafikanter, bättre hälsa, minskat buller och bättre trafiksäkerhet. Under veckan gavs en utställning på Stora torget med gas- och elbilar samt möjlighet att lyssna till en föresläsning. Aktiviteten genomfördes tillsammans med bilfirmor med syftet att lyfta fram de fossilfria bränslealternativen som finns på bilmarknaden och synliggöra dem för kommuninvånarna. Samtidigt gick en cykelstafett genom Köping för att inspirera till klimatsmarta transporter. En representant från varje deltagande kommun cyklade stafett på elcykel från Älvkarleby till Eskilstuna. Köping representerades av kommunens miljöstrateg. Ny sopmaskin löser underhållsproblem Problemet att städa upp mindre skräp i Köpings och Kolsvas centrum har fått en lösning genom inköpet av en eldriven sugmaskin som suger upp det mesta som fimpar, burkar och flaskor. Maskinen har använts dagligen och har inneburit en betydande standardhöjning. Centrumstädningen har till största delen utförts av personal från arbetsmarknadsavdelningens servicelag, med goda resultat. Insatser för gående och cyklister Björnstigen i Kolsva har byggts om med en ny gång- och cykelväg på västra sidan. Ett stort mervärde är att ombyggnaden också ger bättre tillgänglighet vid Koltrastens förskola. Även Kvarteret Hake har förbättras genom en ny infart, gång- och cykelbana längs med Köpingsån samt en ny träbro för gång- och cykeltrafik. För att öka trafiksäkerheten och tryggheten generellt för boende har det införts 30 km/h i två områden och 40 km/h på ett område. Det har under den senare delen av 2014 varit problem med trafiksignalerna vid korsningen Ringvägen och Östanåsgatan. De har gång på gång börjar blinka gult. Felsökning av hela systemet kommer att ske under våren 2015. 20102011201220132014 188 180 180 176 171 1816 718 8 1 449 1 488 1 503 1 516 1 517 47291250 8 15 Miljö & terknik Många nöjda fjärrvärmekunder ”En kundundersökning visar att de allra flesta kunder är nöjda med kommunen som fjärrvärmeleverantör” En kundundersökning visar att de allra flesta kunder är nöjda med kommunen som fjärrvärmeleverantör. Allra bäst poäng fick bemötande och förtroende, men även tillgänglighet, kompetens, tydlighet och prisvärdhet fick höga poäng. Däremot visade samma undersökning att kunderna tycker att begripligheten kring faktureringsuppgifterna är mindre bra. För att komma tillrätta med detta har en e-tjänst byggts upp, där kunder själva kommer kunna ta fram sina förbrukningar och kostnader. Fjärrvärmesystemen är under ständig modernisering och förbättring. Under året har bland annat dessa insatser genomförts: • 186 mätare har bytts ut mot ett modernare system som kan samla in mätvärden via kollektorer. Målet är att på sikt kunna automatisera avläsningen på alla mätvärden. • I ett led att minska elförbrukningen så har styrningen av fjärrvärmepumpar effektiviserats i Kolsva. Dessutom har energisnålare belysningen installerats i panncentralen. 16 Två dialogträffar har genomförts där företag som miljökontoret bedriver tillsyn över bjudits in. Syftet med träffarna var dels att ge information om företagets ansvar utifrån lagar och regler inom området vatten men också för att ge företag inom liknande branscher möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter. Kemikalieprojekt Kommunen har deltagit i ett nationellt projekt som genomförts av Kemikalieinspektionen. Projektet har inneburit besök hos ett antal butiker som säljer smycken för att kontrollera om dessa innehåller otillåtna värden av bly, nickel och kadmium. Vatten och avlopp Följande större insatser har utförts under året: • Upphandlingen av membranfilter samt UVanläggning • På Norsa har frekvensomriktare bytts ut på interna pumpar, dessutom har ett nytt drift- och övervakningssystem införts. • Omläggning av samtliga ledningar på Nyponstigen och Ågärdsgatan i Köping samt relining av vattenledning på Fabriksgatan samt Odensvivägen i Kolsva. Sju läckor upptäcktes på fjärrvärmenätet under året varav några krävde mer omfattande åtgärder såsom exempelvis läckor på Järnvägsgatan och Torggatan. Som ett led i arbetet med att minska vattenläckage har äldre asbest- och betongkulvert vid Lasarettet, Scheelegatan och Trädgårdsgatan bytts ut. På Norsa har sprickbildning och korrosionsskador på cisternens tak upptäckts vid en besiktning av ackumulatortanken. Kommande år måste Ny städmaskin Dialogträffar om miljö • På Vågtorget har en fjärrvärmekammare byggts om för att få bättre arbetsmiljö. Åtgärder En ny eldriven städmaskin som suger upp fimpar, burkar och flaskor har förbättrat renhållningen i Köping och Kolsvas centrum. David Schanzer-Larsen, förvaltningschef på Social & Arbetsmarknad, var en av de första att prova den nya maskinen. Här får han handledning av Ali från servicelaget. taket bytas samt en vidare utredning om vattenkvalitet göras då kvaliteten har visat avvikelser mot riktvärden. • I Munktorp har etapp ett av omläggning av samtliga ledningar på Bålstavägen och vidare in på Solhemsvägen påbörjats. • Ny tryckstegringsstation vid Dömsta. • Provborrning inför ny grundvattenbrunn vid vattenverket • Spolning av vattenledningsnätet på de ställen där abonnenter drabbats mer av det missfärgade vattnet Året som gått – våra bolag Köpings Bostads AB (KBAB) Under året har arbetet fortsatt med planeringen av nya bostäder inom kvarteret Hake. Avtal tecknades i november för byggandet av 80 bostäder. Under året har byggnaden på Bergtorpet 1:4 rivits. Byggnaden innehöll 17 lägenheter och har stått tom under året. En hyresgästundersökning genomfördes under hösten. Den har lett till att ett systematiskt förbättringsarbete har startats. Undersökningen är ett viktigt instrument för bolagets planering och arbetssätt. Miljöarbetet har fortsatt inom ramen för miljöcertifiering enligt ISO 14001. En extern miljörevision under året har inte gett några anmärkningar. Ett pilotprojekt angående vattenbesparing har pågått i kvarteret Berguven 1 och Kvarnhjulet 3. Bygg och underhållsprojekt under året: • Undertak och belysning har bytts på Kolsva bibliotek • Ny parkering på Mariebergsgatan 8 har anlagts • Omläggning av tak har genomförts på Stora gatan 1 samt Kristinelundsvägen 6 • Tilläggsisolering och putsning av fasad har genomförts på Nibblesbackevägen 1 • Fönsterbyte har genomförts på Ringvägen 57 D-F • Renovering av alla badrum på äldreboendet Rosendal har genomförts • Balkongerna på Furuvägen 7 har renoverats • Utvändig målning på Vivelgatan har genomförts. KBAB-Service Städgruppens arbete med att förtydliga arbetsinstruktionerna har fortsatt under 2014. Syftet är att säkerställa rätt leverans och samtliga objekt är nu genomgångna. Städgruppen har också arbetat med arbetsmiljö samt intern och extern kommunikation. Både planerade och akuta underhållsåtgärder har genomförts. Som planerade åtgärder har bytts entrédörr vid Karlbergsgården och vid Tunabyggnaden. Det har också dragits ny dagvattenledning från Himmeta förskola och oljepannan vid Munktorpsskolan har renoverats. Under året har utredning av Ullvigymnasiets ventilation genomförts. Köpings Kabel-TV Året har kännetecknats av fortsatt utbyggnad av fibernät till villor inom bolagets hela täckningsområde. Totalt 268 villor har anslutits eller uppgraderat till fiberkabel. Investering har skett Fakta om bolagen Årets resultat Omsättning i virtuell servermiljö vilket bidrar till ökad driftsäkerhet och mindre energiförbrukning. Kapaciteten mot internet har också utökats. Efterfrågan på TV-tjänster är fortsatt god. De flesta har nu övergått till digital teknik. Även på bredbandssidan är efterfrågan god. Under året har 496 nya kunder anslutit sig. Kungsörs Grus AB (KGAB) Kungsörs Grus AB har under året lämnat in ansökan till miljöprövningsdelegationen för verksamheten vid Nytorpsberget i Kungsör. I ansökan yrkas på totalt 11 miljoner tons volym. Under 2014 har ett nytt täkttillstånd för Hamre bergtäkt i Arboga erhållits. Produktion och försäljning planeras starta våren 2015. Mälarhamnar AB (MHAB) Årets största utmaning har varit hanteringen av Mälarenergis energibalar. Kvaliten på dessa energibalar har ökat markant under hösten 2014. Tillsammans med Mälarenergi har utvecklingsarbetet fortsatt för att uppnå en störningsfri hantering av energibalarna. I Köping har påbörjats en ny hantering av armering. Under 2015 kommer anläggningarna att utvecklas för en effektivare hantering. Projektarbetet Södertälje sluss, Mälarfarleden, Västerås och Köpings hamnar fortgår. Sjöfartsverket har lämnat in miljökonsekvensbeskrivning 2014. Västerås och Köping kommer att göra detsamma under 2015. Förnyad ansökan om EU-stöd kommer att inlämnas under 2015. Våra bolag Här följer en kort presentation av de viktigaste händelserna i våra bolag och kommunalförbund som ingår i kommunkoncernen. Västra Mälardalens Kommunalförbund (VMKF) Räddningstjänsten och kris och beredskapspersonal har under året varit engagerade i den stora skogsbranden i Västmanland. En stor satsning har gjorts i att bygga ett nytt intranät för Kungsörs och Köpings kommuner. Denna uppgradering har möjliggjorts genom effektiviseringar inom IT-området. Under året har förberedelser gjorts för att den samlade IT-driften för Surahammar ska föras över till förbundet under 2015. Surahammar kommer också att ingå i upphandlingssamarbetet från och med 2015. Planering och förberedelser har också gjorts för att ta över fakturaskanningen som KAKkommunerna hittills köpts av extern leverantör. Starten beräknas bli från andra kvartalet 2015. Under året har ett samverkansorgan inrättats mellan medlemskommunerna och förbundet med syfte att utveckla samarbetet och dialogen. För att tydliggöra förbundets tjänsteleveranser till medlemskommunerna har särskilda uppdragsbeskrivningar arbetats fram för de olika administrativa funktionerna. Under senare delen av 2014 aktualiserades några områden som kan vidareutveckla förbundets uppdrag mot medlemskommunerna under 2015. 2013 KBAB KGABMHAB VMKF 4,7 3,8-6,61,1 309,0 29,6109,0133,3 2014 KBAB KGABMHAB VMKF 9,5 2,41,70,4 391,4 29,6112,2137,8 Soliditet 13,5 66,431,223,9 15,3 72,532,117,6 Antal årsarbetare 147 67390 150 66892 17 Vår verksamhet – jämfört med andra I Köpings kommun så ska jämförelser vara en metod för att hjälpa till att bedöma kvaliteten i verksamheten. En undersökning som kommunen deltar i är kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Där jämförs kommuner med varandra inom områdena tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet och information, effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. 2014 deltog 225 kommuner i undersökningen. 39 olika mått används i jämförelsen. Här redovisas hur Köping ligger till jämfört med andra kommuner samt hur utvecklingen sett ut de tre senaste åren. För att ge en snabb och enkel överblick presentereras Köpings resultat i tre jämförelsegrupper. Siffran visar på Köpings resultat för måttet. Vissa av dessa mått används även i uppföljningen av våra verksamhetsmål. Köping tillhör den tredjedel som har placerat sig högst Köping tillhör de som ligger i mitten Köping tillhör den tredjedel som har placerat sig lägst Utvecklingen det senaste året är positiv Ingen eller svårbedömd utveckling Utvecklingen det senaste året är negativ Året som gått Din kommuns tillgänglighet ResultatJämfört Jämfört med oss med självaandra Andel kommuninvånare som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar (%) 90 Andel kommuninvånare som via telefon får svar på en enkel fråga (%) 54 Andel kommuninvånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen via telefon (%) 81 Öppettider utöver vardagar 8-17 på bibliotek, simhall och återvinningstation (antal timmar) 46 Andel barn som fått plats på förskolan på önskat placeringsdatum, januari–juni 2014 (%) 61 Väntetid i snitt för barn som inte fått plats inom förskolan på önskat placeringsdatum, jan-juli 2014 (dagar) 18 Väntetid i snitt för att få plats på äldreboende (dagar) 1) 80 Handläggningstid i snitt för att få försörjningsstöd vid nybesök, januari–juni 2014 (dagar) 18 Trygghetsaspekter i din kommun Hur trygga kommuninvånarna känner sig i Köping (antal poäng av 100) 45 Antal olika vårdare i snitt som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar (antal personer) 13 Antal barn i snitt per årsarbetare i förskolan, oktober 2014, planerad tid (antal barn) 4,9 Antal barn i snitt per årsarbetare i förskolan, oktober 2014, faktisk tid (antal barn) 3,8 Din delaktighet och kommunens information Hur många röstade i senaste kommunvalet (%) 80,9 Hur god kommunens information på webbplatsen är (% av maxvärde) 82 Hur väl kommunen möjliggör för kommuninvånarna att delta i kommunens utveckling (% av maxvärde) 57 Hur väl kommuninvånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (antal poäng av 100)43 Din kommuns effektivitet Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, (tkr per barn och år) Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 6, våren 2014 (% som klarat Skolverkets kravnivå ) 88 Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 3, våren 2014 (% som klarat Skolverkets kravnivå ) 64 Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet, våren 2014 (%) Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 (% positiva svar) 86,4 76 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per meritpoäng (kronor per elev) 375 Andel av kommunens gymnasieelever som fullföljer gymnasiet inom 4 år, våren 2014 (%) 80 Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram (tkr per elev) 26 Vilket serviceutbud som erbjuds inom särskilt boende, (andel av maxpoäng) 60 Kostnad för en plats i särskilt boende, (tkr per år och plats) 2) 18 127 – Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende (% mycket nöjd/ganska nöjd) 80 Vilket omsorgs- och serviceutbud som erbjuds inom hemtjänst, (andel av maxpoäng) 64 Kostnad per brukare inom hemtjänst (tkr per år och brukare) 2) - Hur nöjda brukarna är med hemtjänsten (% mycket nöjd/ganska nöjd) 90 Vilket serviceutbud som erbjuds inom LSS grupp- och serviceboende (% av maxpoäng) 84 Andelen ungdomar som inte återkommit ett år efter avslutad insats/utredning, januari–juni 2013 (%) 76 Året som gått ResultatJämfört Jämfört med oss med självaandra Din kommun som samhällsutvecklare Andelen förvärvsarbetande i kommunen (%) 76 Andelen invånare som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd (%) 6,9 Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare, januari–juni 2013 4 Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, (utbetalda dagar per person och år) 9,1 Andelen återvunnet material av hushållsavfall, (%) 35 Andelen miljöbilar i kommunorganisationen (%) 53 Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunen, januari–juni 2013 (%) 23 Hur väl kommuninvånarna upplever att Köping är en attraktiv plats att leva och bo i, 2014 (poäng av 100) 57 1) Vattenskador på våra äldreboenden påverkade platstillgången även 2014 2) På grund av byte av IT-system kan inte måtten redovisas. 2013 tillhörde Köping ”gul” respektive ”grön” grupp. Jämförelse av Köpings resultat i grupper 100% 90% 21% 34% 80% 44% 70% Andel översta tredjedelen 60% 50% 50% 31% 31% 40% Andel lägsta tredjedelen 30% 20% 10% Andel mellersta tredjedelen 29% 34% 26% 0% 2014 2013 2012 Figuren visar på hur Köpings resultat fördelar sig i de olika grupperna. I jämförelse med tidigare år så är andelen där Köping ligger i den lägsta tredjedelen relativt oförändrat. Däremot så kan det märkas en förskjutning mot att Köping fick lägre andel i den översta tredjedelen, och att fler av måtten placeras i den mellersta tredjedelen. 19 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning - måluppföljning...........21 Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag.........30 Omvärldsanalys ......................................................31 Personalöversikt ......................................................32 Driftredovisning med kommentarer..........................33 Investeringsredovisning ..........................................36 Ekonomisk och finansiell analys ............................39 Övrigt........................................................................46 Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning.......................................47 Tema sol och vatten Årets tema för sommarplanteringarna var sol och vatten, det vill säga blå blommor med inslag av gult och orange. 20 God ekonomisk hushållning – Måluppföljning Köpings kommun har nio stycken kommungemensamma mål som utgår ifrån en gemensam målbild. Till varje mål har kommunfullmäktige formulerat en text där det framgår vad man vill att kommunen ska uppnå och i vilken inriktning kommunens verksamheter ska arbeta. Till varje mål finns indikatorer som visar hur väl målet är uppnått. Vid värderingen av måluppfyllelsen görs en sammanvägd bedömning av målets indikatorer. Vid bedömning om kommunen uppnått god ekonomisk hushållning görs först en bedömning om det finansiella målet är uppnått, som i sin tur ställs mot en samlad bedömning av de kommungemensamma verksamhetsmålen. Kommunallagen anger att kommunerna skall bedriva sin verksamhet så att god ekonomisk hushållning uppnås. Lagen säger också att det ska finnas mål uppsatta både ur ett finansiellt perspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen visar på god måluppfyllelse samtidigt som de finansiella målen är uppfyllda. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningar för en god utveckling i Köpings Kommun. God ekonomisk hushållning i Köpings kommun ska utgå från de kommungemensamma målen som antagits av kommunfullmäktige. Målen ska utifrån det finansiella perspektivet som grund ange önskad inriktning, omfattning och kvalitet i verksamheten. Det finansiella perspektivet ska utgå ifrån långsiktighet samt förmåga att möta konjunkturförändringar och ändrade förutsättningar på kort och medellång sikt. Sammanfattande bedömning De finansiella målen har uppnåtts vilket är en förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning. Av de nio verksamhetsmålen har åtta kunnat följas upp. Av dessa har fyra mål uppfyllts helt och för tre av målen görs bedömningen att de delvis uppfyllts. Ett av målen har inte uppfyllts. Den sammantagna bedömningen blir att kommunen delvis uppnått god ekonomisk hushållning. Kommungemensamma mål Sammanfattning av måluppfyllelse 2014 Övergripande finansiellt mål Målet är uppnått En kommun med hög kvalitet Målet är uppfyllt En kommun med inflytande och bra information Målet är uppfyllt Trygghet i livets alla skeenden Målet är delvis uppfyllt Aktiv fritid och bred kultur för alla Målet är uppfyllt Miljöarbete med omsorg om gemensamma resurser, natur och klimat Målet är delvis uppfyllt Attraktivt boende Målet är inte uppfyllt Arbete och näringsliv Målet är delvis uppfyllt Alla barn och ungdomar ska ha goda uppväxtvillkor Målet kan inte bedömas Vi ska ge barn och ungdomar kunskaper för livet Målet är delvis uppfyllt Förvaltningsberättelse Kommungemensamma verksamhetsmål Övergripande finansiellt mål Kommunens övergripande finansiella mål är att ha en ekonomi i balans. För att ha beredskap att möta konjunkturförändringar och ändrade förutsättningar, skall kommunens ekonomiska resultat årligen motsvara minst 0,5 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. För att bibehålla en god ekonomisk hushållning ur ett långsiktigt perspektiv, ska investeringarna inom skattefinansierad verksamhet finansieras med egna medel. Indikatorer Kommunens ekonomiska resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. 2,7% 2,2% 0,6% Egen finansiering av investeringarna inom skattefinansierad verksamhet 100% 100% 100% Måluppfyllelse 2012 20132014 Målet är uppnått Indikatorn för årets resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning uppgår till 0,6 %, och visar på att målsättningen för att möta konjunkturförändringar och ändrade förutsättningar uppnåtts. Under den senaste femårsperioden har måttet i genomsnitt varit 2,2 %. Investeringarna i den skattefinansierade verksamheten har liksom tidigare år finansierats genom egna medel. Det långsiktiga perspektivet har därigenom tillgodosetts. 21 Mål – En kommun med hög kvalitet Kommunfullmäktiges måltext Kommunens verksamhet ska vara effektiv och ha en hög kvalitet med medborgarfokus, tillgänglighet och god service. Ett bra bemötande från alla medarbetare är avgörande för hur vår service och våra tjänster uppfattas av dem vi är till för. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna att de får ett gott bemötande av engagerad personal Indikatorer Att andelen medborgare som är nöjda med kommunens verksamhet och åtagande ökar 2012 20132014 Att andelen medborgare som är nöjda med bemötande och tillgänglighet ska öka Måluppfyllelse - 58 56 - 58 Målet är uppnått Resultat 3T Målet följs upp genom SCB:s medborgarenkät som görs vartannat år. Då resultatet för båda indikatorerna förbättrats bedöms målet vara uppfyllt. Arbetet med våra 3T, dvs trevlig, trovärdig och tillgänglig, har inneburit att synsättet fått fäste i organisationen vilket också påverkar resultatet i positiv riktning. Händelser Utbildningsinsatser Systematiskt kvalitetsarbete Den kommunövergripande kvalitetsgruppen har under året fått en nystart och baserat på den processkartläggning som gjordes under första halvåret kan arbetet fokuseras på konkreta förbättringsåtgärder. Förbättringar av rutiner och utbildningsinsatser är också viktiga beståndsdelar i kvalitetsarbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete System för tillbud och arbetsskador har införts. Struktur för personal- och arbetsmiljöfrågor har också införts samt också arbetsmiljöutbildningar. Förvaltningsberättelse 55 Utvecklingsinsatser i form av ledarutveckling har gjorts under året. Övriga bedömningar och värderingar Den samlade bedömningen är att kvalitetsfrågorna funnit sin plats på dagordningen i alla verksamheter. Att arbetet kommit olika långt på förvaltningarna är helt naturligt. Det viktiga är att arbetet pågår och att vi är en organisation som lär av varandra. Arbetsmiljöarbetet är också en mycket viktig del av vårt utvecklingsarbete för att vi ska kunna erbjuda tjänster av hög kvalitet och inom detta område har det varit en positiv utveckling under året. Andra viktiga insatsområden som har betydelse för kvalitetsarbetet är också kompetensförsörjning och ledarutveckling och även där har insatser gjorts under året. Mål – En kommun med inflytande och bra information Kommunfullmäktiges måltext Kommuninvånarna ska känna att de är informerade, delaktiga och har inflytande. Invånares och brukares synpunkter är viktiga för att förbättra verksamheten. Vi ska verka för att fler invånare tar del i kommunens demokratiska utveckling. Indikatorer Att andelen medborgare som är nöjda med insyn och inflytande i kommunens beslut och verksamheter ökar 2012 20132014 42 - 43 1) Att invånarnas deltagande i kommunvalet ökar 78,9 80,9 1) Avser år 2010 Måluppfyllelse Målet är uppnått Resultat Målet följs upp genom SCB:s medborgarenkät som görs vartannat år, samt deltagandet i kommunvalet. Då resultatet för båda indikatorerna förbättrats bedöms målet vara uppfyllt. Händelser Webbplatsen och Facebook Kommunens webbplats hade under året 627 025 besök vilket är nästan i nivå med föregående år. Den officiella Facebooksidan har 1 783 sk gillare vilket är en fortsatt ökning jämfört med föregående år. Det finns också ytterligare Facebooksidor inom den kommunala organisationen och de största är Kolsva kommundel, Malmaskolan och Ullvigymnasiet. 22 Via webbplatsen har det inkommit 58 synpunkter under året vilket är en minskning med 8 st sedan föregående år. Utbildning av samhällskommunikatörer En gemensam satsning har gjorts tillsammans med Arboga och Kungsörs kommuner vilket ska leda till förbättrad samhällsorientering för nyanlända. I samband med detta har det också skapats ett nätverk för kommunikatörerna som ger ökade möjligheter till kunskapsutbyte. Brukardialoger I princip alla förvaltningar har förbättrat brukardialog och information. Resultat av olika brukarundersökningar ligger också till grund för ständiga förbättringar. Mål – Trygghet i livets alla skeenden Kommunfullmäktiges måltext Den upplevda tryggheten är viktig för alla människor. Det förebyggande arbetet, fysisk planering samverkan mellan myndigheter, organisationer och enskilda stimulerar till att var och en tar ansvar för den gemensamma tryggheten. Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga i sitt boende och i sin omgivning och ha tillgång till den vård de behöver. Människor i behov av stöd och bistånd ska få sina behov tillgodosedda. Indikatorer Att medborgarnas upplevda trygghet ökar 2012 20132014 42% - 45% Att andelen äldre och funktionsnedsatta som anger att de känner sig mycket trygga i sitt boende ska öka 46% 49% 44% varav boende hemma med stöd av hemtjänst 45% 52% 46% varav särskilt boende 46% 46% 42% Målet är delvis uppfyllt Resultat Målet följs upp dels genom SCB:s medborgarundersökning, dels genom Socialstyrelsens nationella brukarenkät för äldre och funktionsnedsatta. Medborgarnas upplevda trygghet har ökat jämfört med tidigare undersökning. Däremot så har resultatet försämrats när det gäller tryggheten för äldre och funktionsnedsatta. Den samlade bedömningen är att målet är delvis uppfyllt. Händelser Den senaste medborgarundersökningen lyfter bland annat fram att unga kvinnor i den centrala delen av Köping upplevde sig otrygga utomhus och att det då avser risken för hot, våld och rån. Samarbetet med Polisen fortsätter att utvecklas både inom ramen för verksamheten i BRÅ och i lokala projekt/ aktiviteter. Övriga bedömningar och värderingar När det gäller resultatet för äldre och funktionshindrade leder detta till att vi kommer att se över vårt arbetssätt, vårt bemötande och våra rutiner inom äldreomsorgen När det gäller begreppet trygghet så kan det konstateras att det finns många olika sätt att definiera begreppet och att det uttrycks olika i olika förvaltningar. Vi konstaterar att vi behöver öka trygghetskunskapen och fokusera på aktiviteter som tydligare leder till att våra medborgares upplevelser av trygghet ökar i Köpings kommun. Vi tror även den upplevda tryggheten i Köpings kommun påverkas av många fler faktorer än den som vi själva råder över inom kommunen. Medias sätt att rapportera har naturligtvis en stor påverkan. Vi ser det som angeläget att visa på alla positiva insatser som genomförs för att ytterligare öka tryggheten i kommunen så att den samlade bilden mer tydligt, på sikt, blir att Köpings kommun är en trygg plats att verka och bo i. Vi behöver även fånga upp våra ungas engagemang och få deras medverkan i att skapa en tryggare Köpings kommun. Sammantaget ser vi ett tydligt behov att tydligare definiera vad vi menar med trygghet i Köpings kommun som kan ge en mer samlad bild eller att dela upp tryggheten i några tydliga mer begränsade definitioner. Det sistnämnda känns kanske mer angeläget och gör att olika förvaltningar med sina olika uppdrag kan påverka och utveckla tryggheten mer distinkt. Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse 23 Mål – Aktiv fritid och bred kultur till alla Kommunfullmäktiges måltext rekreationsområden. Vi ska stödja föreningslivets olika aktiviteter och våra anläggningar ska vara funktionella, tillgängliga och väl anpassade. Möjligheter till en aktiv fritid och att ta del av olika sorters kulturupplevelser berikar livet liksom närhet till natur- och Indikatorer Att medborgarnas nöjdhet med kultur och fritidsmöjligheterna ökar Måluppfyllelse Målet är uppnått Resultat med äldreboenden i olika program. För våra äldre köpingsbor har stor vikt lagts vid att ge alla ett aktivt liv utifrån egna förmågan. Fysisk träning, social samvaro och dagverksamhet för personer med demenssjukdom har erbjudits. Händelser Anläggningar Arbetet med att återskapa öppna miljöer påbörjades under 2014. Skogsstyrelsen tillsammans med Tekniska kontoret utför röjningar runt jätteträd för många arters fortlevnad. Vid naturreservatet Lindöberget genomfördes en genomgång av åtgärder och arbete har också skett för bildandet av naturreservat vid Norsa hagar och på Malmön. Övriga bedömningar och värderingar Utvärderingen av målet utgår från SCB:s medborgarundersökning. Då medborgarnas nöjdhet med kultur och fritidsmöjligheter har ökat mellan åren är målet uppnått. Renovering har genomförts på rinken vid Hagens IP. Vattenkvaliteten i våra badanläggningar har under 2014 förbättrats. Investeringar har gjorts i ny teknik med bland annat UV-ljus. Natur och rekreation Om man ser på nämndernas bidrag till målet bedömer 3 av 5 nämnder att de uppnått sina målsättningar. Graden av uppfyllnad är i vissa fall svårbedömd då till exempel målet att verka för en utveckling av kommunens grönområden är en ständig process. Alla elever på grundskolan har fått ta del av minst en kulturupplevelse per termin och en särskild satsning har erbjudits gymnasieeleverna. På våra äldreboenden har utbudet av sociala aktiviteter ökat från 61 % 2013 till 62 % 2014 och 6 av 8 särskilda boenden har tillgång till en träningslokal. Inom LSS § 9.9 har 70 % möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag och möjlighet att en gång i månaden vara på aktiviteter efter kl. 21.00 där personalstöd krävs. Antalet besökare i bad, hallar och bibliotek fortsätter att öka. Programverksamheter för gammal och ung har erbjudits i många olika former, bland annat genom föreläsningar, läsecirklar, lovaktiviteter, bokfester och boklådor till förskolan samt mycket annat. Programverksamhet Musikskolan har med sin konsertverksamhet bjudit på både temakonserter och mer traditionella spelningar. Elever har under sommaren gjort miljöerna vid Gammelgården trivsamma genom sina arrangemang i området men även annat har erbjudits köpingsborna som till exempel olika utställningar och filmvisningar. Integration Flera förvaltningar har tillsammans deltagit i framtagandet av en handlingsplan för integration. Men redan tidigare har förvaltningarna arbetat med integration på många områden och i en vidare bemärkelse, exempelvis med olika möteplatser för nyanlända, ökade öppettider och museets arbete tillsammans Förvaltningsberättelse 2012 20132014 55 - 57 Mål – Miljöarbete med omsorg om gemensamma resurser, natur och klimat Kommunfullmäktiges måltext naturresurser i vår verksamhet. Vi ska skydda och vårda naturen och med förebyggande arbete minska föroreningar och klimatpåverkan. Vi ska samarbeta med de som bor och verkar i kommunen för en bättre miljö. För ett bra liv behöver vi en natur med frisk luft och rent vatten. Vi ska värna miljön och hushålla med energi- och Indikatorer Att energiförbrukningen per m2 i kommunens lokaler minskar (kWh/m2) Att andelen återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall ska öka (%) Att cykelåkandet ökar i kommunen Måluppfyllelse 24 2012 20132014 240 233226 34 29 35 - - - Målet är delvis uppnått Resultat Händelser Mätningarna visar att två av tre indikatorer enligt tabellen ovan utvecklas i positivt riktning. Den tredje indikatorn, att cykelåkandet ökar i kommunen, har inte kunnat mätas. Utifrån ovanstående bedöms målet som delvis uppfyllt. Åtskilliga åtgärder som bidrar till att kommunen minskar sin energianvändning har skett under året. Flertalet belysningsarmaturer har bytts ut t.ex. vid bandybanan, i biblioteket i Kolsva Kommunen fortsätter att energieffektivisera samt gatubelysning i flera områden. Även styr- och reglerteknik har effektiviserats. Aktiviteter riktade mot invånare, företag och organisationer har också genomförts i syfte att informera om energieffektivisering, vilket gjorts av kommunens energirådgivare. kommuninvånare och turister fortsätter. Iordningställandet av KUJ-banan har slutförts och en uppdatering av Romboleden har genomförts i syfte att främja naturturismen. I de mer tätortsnära naturområdena Norsa hagar och Ekbacken fortsätter arbetet som planerat. Hög andel spillvärme i fjärrvärmenätet En klimatsmart vardag Att ta till vara mer spillvärme för att leverera ut värme i fjärrvärmenätet utvecklas kontinuerligt och under året har andelen spillvärme varit 63 %, vilket är rekordhögt. För att informera och sprida kunskap om hur vi kan leva en klimatsmartare vardag ordandes två aktiviteter för kommunens invånare. Under våren kunde man lyssna till en föreläsning om hur våra val av livsmedel påverkar klimatet och vad olika miljömärkningarna på livsmedel står för. Med anledning av den Europeiska trafikantveckan arrangerades en utställning på Stora torget med gas- och elbilar. Det gavs också möjlighet att lyssna till en föreläsning om elbilar. Aktiviteten genomfördes i samarbete med ett flertal bilfirmor. Syfte med aktiviteten var att lyfta fram de fossilfria bränslealternativen som finns på marknaden och synligöra dem för kommuninvånarna. Under trafikantveckan höll Energi- och klimatrådgivarna i Mälardalen också en cykelstafett med start i Älvkarleby, genom bl.a. Köping för målgång i Eskilstuna. Stafetten kördes på elcykel av energirådgivaren från respektive kommun med syfte att inspirera till klimatsmarta resor. Klimatplanens långsiktiga mål om solenergi som energikälla tar några steg framåt. Ett förslag till kommunens första solenergipark diskuteras nu med intressenter och projektet Solkarta Köping är i gång. Projektet ska resultera i en karta över samtliga fastighetstak i tätorten som visar om taket är lämpligt att installera solpaneler på. Det har också påbörjats undersökningar om möjligheten att placera solpaneler på kommunala fastigheter. Matsvinn och ekologiska livsmedel Måltidsservice har nått målet med att minska matsvinnet med 30 % i jämförelse med år 2009. Mätningar visar att svinnet minskat med 38 %. Även målet om att 25 % av livsmedelsinköpen ska bestå av ekologiska livsmedel är nära, 24, 5 % vid årsskiftet. Förskolorna har däremot passerat samma mål med nära 35 % ekologiska livsmedel. Kolsva kommundel arbetar också med att minska matsvinnet inom sina verksamheter. Miljökunskap Kommunen har en viktig roll i att sprida kunskap och ur miljösynpunkt har fler insatser genomförts. I samarbete med Köpings Bostads AB har ett flertal besök ute i verksamheterna gjorts för att prata om kopplingen mellan beteende och energiförbrukning. Barn & Utbildningsförvaltningens miljöombud har fått kunskap om energistatistik och vad de ska göra för att minska energianvändningen i sina verksamheter. Alla förskolor i Kolsva arbetar sedan flera år tillbaka i enlighet med Grön flagg, miljötänk för förskolebarn inom ramen för organisationen Håll Sverige Rent. Vuxenutbildningen vid Komptenscenter ordande en vecka med miljöfokus i all undervisning. I samband med klimatmanifestationen Earth Hour genomfördes aktiviteter exempelvis teater för elever i åk. 3 och en utställning av förskolans barn på temat ekologiska fotavtryck. Eleverna på restaurangskolan Culinaren serverade också mat från en klimatsmart meny. Besök naturen Köping har många fina naturområden att besöka och arbetet med att ytterligare stärka och gör dem mer tillgängliga för Tjänsteresor Fordonsadministrationen har varit i gång drygt ett år och de flesta förvaltningarna är positiva till verksamheten. I enlighet med klimatplanen har en utbytesplan tagits fram som visar hur fordonsparken ska ersättas med fordon som drivs med fossilfria drivmedel. Fordonsadministrationen har också deltagit i ett projekt med målet att just hitta ett bra arbetssätt för att kunna ha en fossilfri fordonspark. Under året har en första gemensam bilpool införts på Kristinelundsvägen 4 och delas till en början mellan förvaltningarna i huset. Mot slutet av året började även enstaka uthyrningar ske till andra förvaltningar. Användandet av egen bil i tjänsten minskar succesivt inom några förvaltningar. Övriga bedömningar och värderingar Utöver det miljöarbete som speglas i målets indikatorer har det under året genomförts både stora och små insatser som bidrar till den övergripande målformuleringen, vilket redovisas ovan under rubriken händelser. Dessutom resulterar miljöledningssystemets styrning till kontinuerlig utbildning av nyanställda och av internrevisorer medan förvaltningarnas miljösamordnare och miljöombud hjälper till att driva verksamheternas miljöarbete framåt. Sammantaget indikatorernas resultat och övrigt arbete som också bidrar till måluppfyllelsen är bedömningen att miljöarbetet har förbättrats sedan förra året. Förvaltningsberättelse Solen som energikälla 25 Mål – Attraktivt boende Kommunfullmäktiges måltext Attraktiva boendemiljöer ska finnas med närhet till service och rekreation. Ett bra boende med närhet till det mesta man behöver för ett gott liv förenklar vardagen. Köping ska vara en kommun som lockar människor att vilja flytta in och bo kvar. Indikatorer Att antalet byggklara tomter ska uppfylla behovet, och minst öka med 20 stycken per år fördelat på olika områden i olika miljöer Att antalet medborgare som är nöjda med boende och boendemiljön ökar Måluppfyllelse Attraktivt boende är en funktion av många faktorer i närmiljö och omgivningar som utöver själva bostaden måste uppfattas på ett positivt sätt för att boendemiljön ska upplevas som positiv och locka människor till inflyttning och att vilja bo kvar. De indikatorer som finns för att utvärdera måluppfyllelsen tar därför fasta på tillgången till bostäder och människors upplevelser av sitt boende och boendemiljön. Enligt den ena indikatorn ska andelen byggklara tomter öka med minst 20 stycken per år, dvs. det ska finnas en detaljplan, tomterna vara avstyckade och gata och ledningar vara utbyggda. Under året har planering pågått men det har inte lett fram till någon ny antagen detaljplan och inga nya byggklara tomter har kunnat erbjudas via kommunens tomtkö. Vid årsskiftet hade antalet lediga tomter under året minskat från 24 till 17 stycken. Den andra indikatorn hämtar resultat från SCB:s medborgarundersökning och visar att medborgarnas nöjdhet med boende och boendemiljö i Köping minskat. 2012 var 57 % nöjda medan 55 % av de tillfrågade var nöjda vid undersökningen 2014. Relaterat till indikatorerna för målet ”Attraktivt boende” är målet inte uppnått. Förvaltningsberättelse 27 24 17 57 - 56 Målet är inte uppfyllt Resultat 26 2012 20132014 Händelser Planering för nya bostäder Detaljplanen som medger nya bostäder i Kv Hake har vunnit laga kraft och bygglov har beviljats för 81 centralt belägna lägenheter i enlighet med detaljplanen. Underlag och programskiss har tagits fram för nya bostäder och verksamhetsområden vid Vallby-Ullvi. Underlag för detaljplanearbete har tagits fram för bostäder i Macksta och Skogsborgs gård. Efter beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott har planarbetet för nya bostäder i Västra Sömsta avbrutits. För att kunna ta hänsyn till skyddsvärd natur i VallbyUllvi området har en naturvärdesinventering gjorts och resultatet ligger nu till grund för den fortsatta planeringen. Dialog har förts med Stål Bygg AB angående villkoren för uppförande av 11 småhus vid Kraftvägen i Köping i enlighet med avtal som under året upprättats mellan kommunen och företaget. Markberedskap för planläggning I Vallby-Ullvi området pågår planering för nya bostäder. Kommunen äger inte all mark som kommer att beröras av kommande exploatering. En övergripande exploateringskalkyl utifrån planskiss har tagits fram inför årskiftet 2014/2015 som ett underlag inför kommande förhandlingar om markbyten och markförvärv. Stärkta kvaliteter i den allmänna utemiljön Planer har tagits fram för upprustning och förändringar av Kolsva centrum som ska genomföras under 2015. Parker/ lekparker har utvecklats och renoverats och nya gång- och cykelbanor till och från bostadsområden har anlagts. En så kallad Multiplan för utövande av olika sporter och fritidssysselsättningar har byggts i Munktorp. Västra Mälardalen i Samverkan Inom ramen för föreningen Västra Mälardalen i samverkan har Köping tillsammans med Arboga- och Kungsörs kommuner deltagit i ett projektarbete för ökad tillväxt i regionen. Attraktivt boende var ett insatsområde i projektet. Vid Bygga-Bo mässan i Västerås marknadsfördes regionen och dess boendemiljöer mot nya målgrupper. En funktion av Inflyttarlots har även tillhandahållits av projektet som har kunnat förmedla kontakter och boendeobjekt till inflyttare till regionen. Åtgärder för ökad attraktivitet i Kolsva Kommundelen jobbar medvetet och konsekvent för att öka attraktiviteten i Kolsva genom att verka för en långsiktig och väl fungerande äldreomsorg med hög kvalitet och stor trygghet för brukarna. Verksamheten har tydliggjort behovet av att samla all äldreomsorg på ett ställe, Ekliden, där lokaler och personalresurser kommer till bättre nytta för Kolsvaborna. En väl fungerande förskola, skola och fritidsaktiviteter ger stöd för ortens attraktivitet. Ett samarbete har inletts med fastighetsägare för att öka tryggheten i kommundelen vilket bidrar till att öka attraktiviteten. Mål – Arbete och näringsliv Kommunfullmäktiges måltext Kommunen ska förenkla, stödja, och stimulera förutsättningarna för företagande. Kommunen ska erbjuda förstklassig företagsservice och smidig myndighetsutövning. Mark ska alltid finnas planlagd och tillgänglig för företagsetablering och beredskapen ska vara hög. Vi ska marknadsföra kommunen för fler företag, besökare och boende. Samverkan kommun - arbetsliv är viktig för att tillgodose behovet av utbildad personal. Indikatorer Att kommunen har en placering bland de tio bästa i mätningen av företagsservice Att det alltid finns minst 50 000 m2 detaljplanerad mark att erbjuda för olika verksamheter Betyg 74 Betyg 68 120 000 120 000 120 000 Målet är delvis uppnått Resultat Målsättningen för kommunens markreserv för framtida verksamhetsområden har uppnåtts, och inte varit begränsande för den fysiska planeringen. För närvarande finns ca 120 000 kvm industrimark att erbjuda. Indikatorn som mäter hur företagarna upplever kommunens service kan inte följas upp detta år eftersom mätningen görs vartannat år. Händelser Satsningen på Komprenörer fortsätter Ordet Komprenör uppfanns i samband med att komprenörsprogrammet startade 2007. Komprenör är en sammanslagning av orden kommunal och entreprenör. Syftet med gruppen är att genom erfarenhetsutbyte få en bredare kunskap om kommunen och företagens villkor för att kunna förbättra servicen. Gruppen träffas ca 4 ggr/år. Satsningen på Komprenörer och arbetet med att utveckla servicen till företag fortlöper. Marknadsföring Flera aktiviteter har gjorts för att marknadsföra regionen, exempelvis inom ramen för Västra Mälardalen i Samverkan (ViS) och tillsammans med Mälarhamnar. Utbildningsinsatser Kommunens Jobbcenter har utvecklats ytterligare och fler har fått anställningar. Etablering av folkhögskoleverksamhet har också varit positiv. Arbetsmarknadsprojektet Bootin har avslutats under året och ska utvärderas. Projektet som riktat sig till målgrupper med språkhinder bedöms ha varit lärorikt och givande. Företagsbesök Antalet företagsbesök har ökat vilket är en följd av en medveten satsning på förbättrad dialog. Övriga bedömningar Samtliga bidragsgivare till målet, sex förvaltningar, har bedrivit ett bra arbete under året och kontakterna med näringslivet bedöms ha tagit ytterligare steg i positiv riktning. Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse 2012 20132014 Plats 7 Plats 76 - 27 Mål – Alla barn ska ha goda uppväxtvillkor Kommunfullmäktiges måltext Det viktigaste vi kan erbjuda barn och ungdomar är en bra start i livet. En trygg uppväxt med möjligheter att utveck- las och förverkliga drömmar ska vara en rättighet för alla. Barnkonventionens bestämmelser ska respekteras och följas i kommunens verksamheter. Vi ska ta till vara barn och ungdomars vilja till inflytande. Indikatorer Att andelen ekonomiskt utsatta barn ska minska 2012 20132014 - - - Att andelen barn i grundskolan som upplever kränkande behandling ska minska 5,2% 5,2% - Att andelen barn med psykosociala problem ska minska: Andelen Flickor Andelen Pojkar 23,2% 7,3% - - - - Att andel ungdomar som är medlemmar i någon idrottsförening, klubb eller annan förening ska öka Andelen Flickor 77% - - Andelen Pojkar 81% - - Måluppfyllelse Målet kan inte bedömas Förvaltningsberättelse Resultat Måluppfyllelsen kan inte bedömas utifrån fastställda indikatorer. Inför verksamhetsår 2015 har nya indikatorer tagits fram. Kommunfullmäktige har fastställt två mål som rör barn och ungdomar, som handlar dels om goda uppväxtvillkor, dels om lärande och skola. Arbetet för att öka måluppfyllelsen bedrivs gemensamt inom målområdet: Framtidstro – Barn och unga i fokus. Kultur och fritidsförvaltningens barn och ungdomsenhet tar ett stort ansvar för att samordna kommungemensamma aktiviteter för barn och ungdomar. Miljökontoret bedömer att förskole- och skolmiljön för barn i Köping uppfyller ställda krav ur hälso- och miljöperspektiv. Arbetet för att minska mobbning och kränkande behandling pågår kontinuerligt inom alla skolformer. Kommundelsnämnden i Kolsva fortsätter att utveckla sin elevhälsa och det operativa samarbetet med andra aktörer utifrån elevers bästa. Införandet av ett lokalt Familjecentrum bedöms framgångsrikt. Händelser Barnkonventionsvecka I samband med FN-dagen i oktober genomfördes en temavecka för att uppmärksamma Barnkonventionen. Ett stort utbud av aktiviteter erbjöds till elever i grundskolan och gymnasiet samt till personal och föräldrar. Förskolorna arbetade aktivt med barnrättstemat på olika sätt. Barnkonventionsveckan kommer att genomföras årligen med syfte att öka kunskapen om barnrättsfrågor. Analysdag Under hösten genomfördens, för andra året i rad, en gemensam analysdag utifrån målområdet gällande barn och ungdomar. Aktuella rapporter som rör barn och ungdomars förhållanden presenterades och diskuterades av ett antal nyckelpersoner inom den kommunala verksamheten. Syftet med en analysdag är att få en gemensam bild över barn och ungdomars livssituation och förutsättningar i Köping, och utifrån denna bild prioritera framtida åtgärder. 28 Sommarverksamhet Genom att samplanera personalresurser från flera förvaltningar, kunde kommunen anordna ett antal aktiviteter för barn och ungdomar under sommaren, i syfte att erbjuda positiva fritidsalternativ. Kommunens Barn- och ungdomsenhet inom Kultur och fritidsnämnden har huvudsakligen ansvarat för den gemensamma planeringen. Ökat antal ensamkommande flyktingbarn Antalet barn – främst ungdomar i åldern 14-17 år – som kommer till Sverige utan vårdnadshavare och söker asyl, har ökat kraftigt. Under 2014 kom ca 20 barn/ungdomar till Köping. Kommunen har ett särskilt ansvar för ensamkommande flyktingbarn både avseende omvårdnad och boende samt skolgång. Mottagandet kräver en samplanering mellan flera kommunala verksamheter. Övriga bedömningar och värderingar Generellt bedöms att måluppfyllelsen ökat, främst genom en ökad samsyn och ett ökat samarbete mellan berörda förvaltningar inom kommunen, men också med andra myndigheter och aktörer som exempelvis landstingets hälso- och sjukvård för barn och polisen. Barn- och ungdomsenheten inom Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit ett stort ansvar för samordning av olika kommungemensamma aktiviteter. Den nationella PRIO satsningen, vars syfte är att öka samarbetet mellan kommuner och landsting för vuxna och barn med en psykiatrisk problematik, har inneburet ett utökat samarbete mellan kommunen och landstingets hälso- och sjukvård för barn/ungdomar. Dels genom att kommunen och landstinget skapat former för samplanering av insatser i enskilda ärenden, som är till stor nytta för berörda barn och familjer. Dels genom att representanter för kommunen och landstinget lokalt träffas regelbundet, vilket bidrar långsiktigt till att utsatta barn och familjer ska få samordnade insatser när flera aktörer är inblandade. Mål – Vi ska ge barn och ungdomar kunskaper för livet Kommunfullmäktiges måltext Vi ska stimulera barnens nyfikenhet och intresse för att lära sig nya saker. Förskolan lägger grunden för att stimulera barnens fortsatta lust att lära. Vi ska garantera barnen en verksamhet av hög kvalitet med stöd av välutbildade pedagoger. Vi ska erbjuda en utvecklande skolmiljö där alla elever ges möjligheter att nå kunskapsmålen. Grundskoleelever ska ges kunskaper för att kunna gå ett nationellt gymnasieprogram. Gymnasiet ska ge kunskaper och färdigheter för fortsatt utbildning eller för arbetslivet. Skolan ska arbeta så att alla elever förbereds för ett självständigt vuxenliv. Indikatorer Andelen elever som uppnår minst godkända betyg i samtliga ämnen ökar 2012 20132014 77,6% 66,3% 73% Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökar Andelen gymnasieelever som når minst godkänt i alla kurser ökar 90,6% 82,3% 87% 77% Målet är delvis uppfyllt Resultat Indikatorerna för målet ”Vi ska ge barn och ungdomar kunskaper för livet” visar att målet är delvis uppnått. Andelen elever som uppnår minst godkända betyg, samt andelen som är behöriga till gymnasiet har ökat jämfört med föregående år. Däremot har trenden fortsatt nedåt för andelen som når minst godkänt i alla kurser på gymnasiet. Eftersom skolans värld är föränderlig och varje år är det nya elever som bedöms är det svårt att nu avgöra om målet kommer att fortsätta att öka eller om trenden vänder. Händelser Köpings förskolor och skolor har bra skolledare. Det pedagogiska ledarskapet har under året koncentrerat sig på att arbeta mer aktivt med analyser av enkäter och resultat av måluppfyllelser och därmed kunna få fram förbättringsområden inom den egna verksamheten. Förskolan Här har arbetet fokuserats på arbetet med likvärdigheten och utbildning i ICDP (International Child Development Programme) och NTA pedagogiken. (Naturvetenskap och teknik för alla) Grundskolan I Kolsva har arbetet med elevhälsan utvecklats genom ett utbyggt hälsofrämjande och förbyggande arbete på skolorna. En fördjupad analys av SKL:s enkät ”Elevers syn på skolan”, har lett till att arbetet förstärkts beträffande värdegrundarbete, diskriminering och kränkande behandling. Skolornas pedagogiska ledare har haft hög fokus på elevernas måluppfyllelse. Gymnasieskolan Inom gymnasieskolan har arbetet under året fokuserats på elevernas måluppfyllelse och studiero. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Verksamheterna har genom en mycket utvecklande lärmiljö bidragit till att kunskapsmålen nås. Övriga bedömningar och värderingar Kommunens förvaltningar och nämnder har genom egna mål och insatser bidragit till målet. Tre förvaltningar och nämnder har gjort bedömningen att de uppnått målen. Det gäller Tekniska kontorets mål om samverkan med skolan, Miljökontorets mål om att barn och ungdomar ska kunna vistas i naturen, samt Kultur och Fritids mål om att stimulera till intresse för lärande processer. Vård och Omsorgs och Social och Arbetsmarknads målsättningar bedöms delvis ha blivit uppfyllda. Det gäller målsättningar om att ge barn goda färdigheter för att leva ett självständigt liv i aktiv gemenskap med andra, respektive samarbetsinsatser för elever som är i behov av särskilt stöd. Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse 83,5% 79,1% 29 Redovisning av fullmäktiges uppdrag I budget 2014 beslutade komunfullmäktige om ett antal uppdrag som tydliggjordes i budgettexten. Här görs en redovisning i sammandrag av förvaltningarnas uppföljning och återrapportering av uppdragen. Förvaltningsberättelse Uppdrag 30 Aktiviteter/resultat 2014 Utarbeta förslag till en handlingsplan för systematiskt jämställdhetsarbete i Köpings kommun. Arbetet är påbörjat och kommer att fortgå under 2015. Undersök olika sätt att pedagogiskt redovisa kopplingen mellan energiåtgången och användaren i syfte att motivera energibesparande beteende. Köpings Bostad AB har under året gjort ett flertal besök ute i verksamheterna för att informera och kommunicera energifrågor. Arbete pågår också med att sammanföra samtliga kommunens elabonnemang (för externa och koncerninterna lokaler) i ett och samma system. Detta beräknas vara slutfört under vårvintern 2015, varefter det blir möjligt att på ett pedagogiskt sätt kommunicera ut elförbrukningen, direkt eller/och via intranätet, mot brukarna. Se över kommunens vaktmästarorganisation i samordnings- och effektiviseringssyfte. Utredningen påbörjades under året, men det behövs ett omtag. Ska slutredovisas under första halvåret 2015. Undersök möjligheten att få en mer samordnad rekryteringsfunktion. En utredning är gjord av personalavdelningen och kommer att redovisas i början av 2015. Utvärdera effekten av friskvårdstimmen. En utredning är gjord av personalavdelningen och beräknas vara färdigställd i början av 2015. Utvärdera arbetsflödet och arbetsmängden för hela lönekedjan, inklusive arbetet inom lönekontoret och de kommunala förvaltningarna. Ej klart. Ska ske i samråd med Västra Mälardalens Kommunalförbund. Tekniska kontoret har fått i uppdrag att samordna fordonsadministrationen i Köpings kommun. I detta ingår även att jobba för att fordonsparken övergår till att drivas med förnybara bränslen för att minska koldioxidutsläppen 2014 är första hela året som den samordnade fordonsaministrationen verkat, och under senare halvan av året har även en försiktig start av en bilpool skett. Vad det gäller central hantering av fordonen har detta till största delen upplevts positivt. Bilpoolen har i första hand utnyttjats av TK, STARK och MK. Jobbet med att uppnå målet med fordon som enbart drivs med fönybara bränslen finns hela tiden med i den utbytesplan som upprättas. Gör en översyn av kommunens finanspolicy och beakta • Ekologisk och social hållbarhet • Fördelningen mellan tillgångsslag Kommunfullmäktige fattade i december 2014 beslut om reviderad finanspolicy, § 159. Undersöka olika sätt att i positiv ton stimulera invånarna att övergå till de förnybara bränslen som redan finns på marknaden. Med anledning den årliga Europeiska trafikantveckan genomfördes en utställning av fossilfria bilar och en föreläsning om elbilar. Aktiviteten genomförs tillsammans med kommunens energirådgivare, tekniska kontoret och ett antal bilfirmor. Syftet med aktiviteten var att lyfta fram de fossilfria bränslealternativen som finns på bilmarknaden och synliggöra dem för kommuninvånarna. Kristinelunds sportfält och Kristinelundsbadet har under årens lopp haft olika funktioner. Vissa av funktionerna har tappat i popularitet och då frigörs det ytor som skulle kunna användas till annat. Uppdraget är att utreda olika sätt att använda möjliga ytor inom Kristinelundsområdet t ex för bostadsbyggande. Frågan om möjligheten att utnyttja delar av Kristinelundssportfält för bostadsändamål har utretts inom ramen för kommunens översiktsplan. Ett område är i planen anvisat för nya bostäder i områdets sydvästra del. I händelse av att en fördjupad utredning ska genomföras kan det finnas behov av samordning med utredning beträffande lokalisering av badhus och idrottshall. Den förvaltning som ansvarar för idrottsområdet bör då involveras. Omvärldsanalys Ekonomiskt läge Världens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten inrättat sig på en hyfsad nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen för svenska viktiga exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och kommer att visa fortsatt styrka under 2015. För våra nordiska grannar har den ekonomiska utvecklingen gått i motsatt riktning. Både Finland och Danmarks BNP växte dåligt. Norges BNP försvagades också men låg ändå på 2 %. Trots att norska kronan försvagats med anledning av låga oljepriser ökade inte deras export nämnvärt. Inom euroområdet har ekonomin försvagats under hösten 2014. Detta beror på krisen i Ukraina och handelssanktioner mot Ryssland samt att tillväxten i Kina och tillväxtregionerna har varit svagare. Tyskland, som förväntats vara motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos handelspartners tappat fart. Allt detta sammanräknat har inneburit en svagare BNP utveckling. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrränta till -0,1 % och revidera ner räntebanan. Tillväxten för svensk ekonomi har dämpats något. Trots detta fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. Ändå beräknas den reala ökningen av skatteunderlaget klara sig bra med en uppgång på 2 % under 2015. Främst beroende på en stark ökning av antalet arbetade timmar och att kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna. De närmaste åren framöver ökar de demografiska behoven för kommunerna. Det är inom förskola, grundskola och äldreomsorg som ökningen sker. Ökad nettoinvandring bidrar. Inom gymnasieskolans åldersgrupper sker en minskning. Det medför krav på god framförhållning med omfördelning av resurser och anpassning. Inom kommunerna finns också ett stort investeringsbehov av lokaler och bostäder av demografiska skäl samt av ålder. De utmaningar kommunerna står inför de närmaste åren är anpassningsbehov av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och att anpassa sig till statliga reformer. Därtill kommer ett ökat antal asylsökande som ökar trycket på integrationsarbetet. Fortsatt befolkningsökning Den 31 december 2014 hade kommunen 25 376 invånare. Under året föddes 270 barn och 261 personer avled, varför födelsenetto slutade på plus 9. 1 312 personer flyttade till kommunen och 1 184 härifrån, vilket gav ett positivt flyttnetto på 128. Sammantaget ledde födelse- och flyttnettot till att kommunens befolkning 2014 ökade med 139 personer (0,6 %). Som syns berodde befolkningsökningen nästan helt på flyttnettot. Det var i sin tur fördelat på det inrikes flyttnettots -22 och invandringsnettots 150. Det innebär att i praktiken var 2014 års befolkningsökning helt relaterad till invandringen. Från att tidigare befunnit sig på en relativt jämn nivå har befolkningen de två senaste åren, i praktiken genom inflyttning, ökat förhållandevis kraftigt: 2013 med 383 personer Befolkningens sammansättning 90+ 80-89 70-79 60-69 Befolkningspyramid i procent för Köping jämfört med riket. 50-59 40-49 Köping män Köping kvinnor Riket män Riket kvinnor 30-39 20-29 10-19 0-9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 och 2014 med 139. På grund av inflyttningens orsaker är det vanskligt att bedöma men fortsätter den trenden kan vi även framöver räkna med en inte obetydlig befolkningsökning. Vilken in sin tur inverkar på kommunens ekonomi genom att det generella statsbidraget utgår per invånare. Befolkningens sammansättning Medelåldern i kommunen är relativt hög: 43,4 år, att jämföra med rikets 41,2 år. Som framgår av diagrammet här ovan består Köpings befolkning av förhållandevis många äldre (60+ år) medan andelen i åldern 20-39 år är påtagligt mindre än i riket. Den bakomliggande förklaringen till det förhållandet är att det under en längre tid varit relativt svårt att få ett arbete på orten, med följd att yngre kommunbor sökt sig härifrån. Mycket talar för att ovanstående mönster bevaras och stärks framöver. Till och med 2018 kommer antalet pensionärer (65+ år) att öka med cirka 300 medan de i åldern 20-39 år beräknas öka med 50 till 100 personer. En komplicerande faktor beträffande den yngre gruppen är att dess storlek är beroende av, den i sig svårbedömda, utvecklingen på arbetsmarknaden. En annan faktor med betydelse för kommunens befolkningsutveckling är inflyttningens sammansättning. De senaste två årens flyttnetto var 487 personer. Det bestod sin tur av ett inrikes flyttnetto på 139 st. (29 %) och ett invandringsnetto på 348 st. (71 %). Och eftersom invandringen i hög grad består av s.k. flyktinginvandring är det en stor andel av de nya kommunborna som inte behärskar svenska och/ eller har en efterfrågad utbildning. Det medför i sin tur att de har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Förvaltningsberättelse Omvärldsanalysen handlar om vad som händer utanför Köpings kommun och som kan beröra de frågor som vi har ansvar för. Den kan vara ett verktyg för att se vad som påverkar oss, lära av andra och öka beredskapen inför framtidens krav och utmaningar. Omvärldsanalysen baseras på SKL:s bedömningar i Ekonomirapporten, Konjunkturinstitutet och SCB. Oviss arbetsmarknad När arbetslösheten, i januari 2010, var som högst i kommunen saknade 1 800 personer arbete. Sedan dess har antalet arbetslösa minskat och de två senaste åren varierat mellan 1 200 och 1 300 personer. Det är ungefär dubbelt så många som innan 2009 års lågkonjunktur. I december 2014 var 1 266 personer arbetslösa. Det motsvarar 10,6 % av den registrerade arbetskraften, att jämföra med rikets 8,1 %. En betydelsefull fråga är om den nuvarande höga arbetslösheten är konjunkturell och kan gå ned inom en snar framtid, eller om den är strukturellt och mer bestående. Flera faktorer, såväl omvärlds- som lokala, tyder på att den nuvarande arbetslöshetsnivån kan bli en kommande ”normalnivå”. Om det blir fallet kan det mer långsiktigt påverka kommunens ekonomi och utveckling. 31 Förvaltningsberättelse Personalöversikt Arbetsgivarfrågorna och samarbetet med de fackliga organisationerna har varit ett av fokusområdena under året. En partsammansatt arbetsgrupp tog fram ett förslag till reviderat samverkansavtal. Arbetsgruppen lyckades inte komma överens om ett nytt gemensamt avtal. För att hantera återgången till ren lagstiftning i medbestämmande- och arbetsmiljöfrågorna formades en arbetsordning för chefer bl.a. har MBL-forum och skyddskommittéer bildats. För organisationen i övrigt hanteras arbetsmiljöarbetet i arbetsmiljögrupper på respektive arbetsplats. situation. Syftet är att få en bättre bild av hur cheferna upplever sin arbetssituation, vilka problemområden som finns och vad som fungerar bra. Utbildning och utveckling för personalen Kompetensförsörjning Utbildningar i medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen för chefer har genomförts. I arbetsrättslagstiftningen låg fokus på information och förhandlingsfrågor. Målet i arbetsmiljölagstiftningen var förutom kunskapshöjning att ge en grund för chefer och skyddsombud att utveckla sitt gemensamma arbetsmiljöarbete för framtiden. Även utbildning för elevskyddsombud har hållits vid något tillfälle. Utbildningar i Lag och avtal, lönesamtal samt kommunikationsutbildning har också hållits under året för kommunens chefer. Avsikten har här varit att ge grundläggande kunskaper samt ett gemensamt förhållningssätt när det gäller hur vi möter våra medarbetare i olika typer av samtal. Alla chefer har även genomgått en ledarskapsutbildning för att utveckla sin förmåga i ledning i vardagliga och komplexa situationer. Ytterligare tolv chefer har även gått ett ledarutvecklingsprogram för det personliga ledarskapet, omfattande åtta dagar, som kommunen har haft som bas i ledarskapsutvecklingen. Innehållet formas kring situations anpassat ledarskap, självkännedom, kommunikation, gruppledarskap samt förändringsledarskap. Gemensam introduktion av nyanställda är genomförd vid 4 tillfällen. I genomsnitt har ca 30 medarbetare deltagit varje gång. Speciella introduktioner för nya chefer utöver den gemensamma hålls kontinuerligt. Sju nya chefer har börjat sin anställning i kommunen under året. Medarbetarundersökningen En handlingsplan för kommunen totalt och förvaltningsspecifikt har utarbetats efter genomförd medarbetarundersökningen 2013. Den sammantagna bilden visar ett behov av utvecklat stöd till chefer för förebyggande insatser. Här har inom företagshälsovårdens regi startats fokusgrupper med inriktning på stress och konflikthantering. En arbetsgrupp för chefers arbetssituation har också startats under året med företrädare från olika delar av kommunen. Målet är att tydliggöra chefsrollen och få en förbättrad arbets- Systematiskt arbetsmiljöarbete För att underlätta och tydliggöra det systematiska arbetsmiljöarbetet har ett system för tillbud och arbetsskador, LISA, införts. En struktur för personal och arbetsmiljöfrågor är införd i intranätet i form av personalguiden och arbetsmiljöguiden. Västmanlands Kommuner och Landstings projekt Lyskraft, i vilket Köpings kommun deltar, har bl.a. haft mentorsprogram inklusive adepter. Köpings kommun har deltagit med 2 mentorer och tre adepter. Även en aspirantutbildning för intresserade kommande ledare har genomförts med 5 aspiranter från Köpings kommun. En kompetensmodul används idag av vård och omsorg och barn och utbildningsförvaltningarna för att få bättre kontroll av de kompetenser som finns inom olika områden. En utbildningsplattform för chefer i form av korta filmsekvenser har lanserats för de områden som varje chef måste ha grundläggande kunskap inom, som exempelvis arbetsrätt, individuell lönesättning, diskrimineringslagen och systematiskt arbetsmiljöarbete med mera. Sjukfrånvaron ökade Den totala sjukfrånvaron för kommunen 2014 var 5,9 procent av arbetstiden, 0,3 procentenheter högre än 2013. Det är långtidssjukfrånvaron som ökat mest under året, från 31,6 % till 36,1 %. Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid Procentuell andel a v total frånvaro 60 dagar eller mer Ålder 2012 -29 30-49 50- 2013 2014 2012 2014 18,211,4 4,4 31,5 32,938,3 37,8 34,641,6 Kvinnor 5,6 6,2 6,4 32,0 32,537,5 Män 3,7 3,3 3,6 39,8 24,425,7 Totalt 5,2 33,131,58 36,1 5,6 5,9 Total sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid omfattar frånvaro för arbetsskada, sjukdom och rehabilitering samt tid för sjuk/aktivitetsersättning. Definition av tillgänglig arbetstid; för månadsavlönade anställningar har timmar enligt arbetstidsvillkor summerats och obetald frånvaro (ej kompensationsledighet och sjukdomsrelaterad frånvaro) dragits bort. För timavlönade anställningar har inrapporterad tid och frånvaro (ej mer/övertid) summerats. Glassbar på Nygården Jenny Andersson och den övriga personalen på äldreboendet Nygården fixade en temporär glassbar under en varm sommardag. 32 2013 4,8 4,3 4,6 5,2 5,8 6,1 5,4 5,8 6,0 Driftredovisning med kommentarer (kkr) Styrelse/nämnd/förvaltning Intäkt Kostnad Netto Budget Budget avvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltningar: Stadskansliet Drätselkontoret Tekniska kontoret Vatten och avlopp Fjärrvärme Slamtransport Kommunalförbundet Stadsarkitektkontoret mark 0 0 2 112 3 412 2 112 3 412 2 011 3 842 -20 832 -8 470 -95 310 -50 807 -105 398 -2 941 -252 -9 844 112 462 15 438 133 573 49 228 93 367 3 139 26 104 4 154 91 630 6 968 38 263 -1 579 -12 031 198 25 852 -5 690 88 436* 6 979 38 730 0 0 0 26 798 -5 246 -3 194 11 467 1 579 12 031 -198 946 444 Summa kommunstyrelsen -293 854 442 989 149 135 161 550 12 415 Miljö- och byggnadsnämnd Stadsarkitektkontoret Miljökontoret Kultur- och fritidsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämnden Kommundelsnämnden Övriga nämnder Intresseföretag Verksamhetskostnader finansförvaltning 0 -3 994 -3 382 -7 614 -105 890 -88 637 -54 105 -18 266 -1 881 -4 316 -4 401 452 14 247 8 856 52 823 520 813 525 846 183 650 125 684 4 424 10 009 6 416 452 10 253 5 474 45 209 414 923 437 209 129 545 107 418 2 543 5 693 2 015 559 10 783 5 799 44 724* 406 479 437 632* 126 310* 106 865* 2 855 -879 963 107 530 325 -485 -8 444 423 -3 235 -553 312 -6 572 -1 052 Summa styrelse/nämnder -586 340 1 896 209 1 309 869 -6 229 Finansiering Skatter, generella statsbidrag och utjämning -1 307 864 0 -1 307 864 -1 303 600 4 264 Personalförsäkringar och pension -300 215 318 442 18 227 20 500 2 273 Räntenetto -9 290 1 818 -7 472 -5 200 2 272 Interna räntor -20 062 0 -20 062 -22 700 -2 638 Anslag för bl a ombudgeteringar, oförutsett, lönereserv 0 0 0 3 858 3 858 Summa finansiering Summa styrelse, nämnder och finansiering Förvaltningsberättelse 1 303 640 -101 430 -1 637 431 320 260 -1 317 171 -1 307 142 10 029 -2 223 771 2 216 469 -7 302 -3 502** 3 800 * Budgetansvaret för de kommunägda skol-, förskole-, samt fritids- och kulturlokalerna har stadskansliet. I sammanställningen har kostnaderna för dessa lokaler inte fördelats. Om fördelning gjorts skulle lokalkostnaderna för följande nämnder blivit: Kultur- och fritidsnämnden 3 692 tkr, Barn- och utbildningsnämnden 48 702 tkr och Kommundelsnämnden 11 057 tkr. ** Det budgeterade resultatet på -6 502 tkr har förändrats med 3 500 tkr som är öronmärkt anslag avsatt för specificerade insatser inom äldreomsorgen, KF § 12/2013. 33 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Budgetöverskott 0,3 Mkr (5,6 %) inte kunnat kompenseras fullt ut samt mindre kostnader för konsulter än budgeterat. Överskottet för nämndens del förklaras i huvudsak av mindre utbetalda arvoden än budgeterat. Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Stadskansliet Budgetunderskott -3,2 Mkr (-3,6 %) Vakanser väger upp kostnadsökning inom utbildningsinsatser, företagshälsovård samt ökad aktivitet för fackliga förträdare. Årets bidrag till bostadsanpassning har överskridit budgeten med -0,8 Mkr. Lokalförsörjning: Underskottet inom lokalförsörjningen på -3,4 Mkr kan i huvudsak härledas till uppvärmnings- och elkostnader. Det är känt sedan tidigare att dessa områden varit något underbudgeterade. Det är samtidigt viktigt att fortsätta arbetet med energieffektiviseringar i kommunens fastigheter för att hålla nere energikostnaderna. Drätselkontoret Budgetöverskott 0,0 Mkr (0,1 %) Kostnader för uppgradering och utökande av beslutsstödslicenser har uppvägts av lägre kostnader för inom uppdraget förbyggande säkerhetsåtgärder. Tekniska kontoret Budgetöverskott, skattefinansierad verksamhet 0,5 Mkr (1,2 %) En mild vinter i slutet av året har medfört ett överskott. Förvaltningsberättelse Budgetöverskott, avgiftsfinansierad verksamhet 13,4 Mkr Fjärrvärme, 12,0 Mkr Resultatet beror främst på: • det milda vädret som har bidragit till lägre bränslekostnader än budgeterat •andelen spillvärme har ökat till 63 % av total produktion som bidrar till att mindre olja och pellets förbränns. Kostnaderna minskar för produktionen och påverkar resultatet •förlängning av vinterpristaxan med en månad •nytt spillvärmeavtal. Vatten och avlopp, 1,6 Mkr Lägre kapitalkostnader än budgeterat är främsta orsaken till resultatet. Kommunalförbundet Budgetöverskott 0,9 Mkr (3,5 %) Avvikelsen hänförs bland annat till statsbidrag för beredskapssamordnare, redovisning av ålderspension till brandmän samt ändrad intern kostnadsfördelning för systemkordinator. Stadsarkitektkontoret, mark Budgetöverskott 0,4 Mkr (8,5 %) Avvikelsen förklaras av att investeringar gällande hamnen inte blivit färdigställda enligt plan med lägre kapitalkostnader som följd. Miljö- och byggnadsnämnden Stadsarkitektkontoret Budgetöverskott 0,5 Mkr (4,9 %) Med större aktivitet i byggsektorn och flera stora projekt i Köping har intäkterna för bygglov och lägre personalkostnader på grund av sjukdom samt vakanser gett ett överskott. Miljökontoret med miljö- och byggnadsnämnd Budgetöverskott 0,4 Mkr (6,8 %) Överskottet kan i huvudsak förklaras med mindre personalkostnader än budgeterat på grund av ledigheter/vakanser som 34 Budgetunderskott -0,5 Mkr (-1,1 %) Stora åtgärder efter elrevision samt haveri av två elmotorer till kylsystemet för bandyplanen är huvudorsaken till underskottet. Vård- och omsorgsnämnden Budgetunderskott -8,4 Mkr (-2,1 %) Betydande avvikelser: Införandet av de nya verksamhetssystemen har fördyrats med -1,7 Mkr. Hög belastning på bemanningsenheten medförde ett underskott på -1,0 Mkr. I hemtjänsten har antalet utförda biståndstimmar ökat med närmare 46 procent vilket har medfört ett underskott på -7,9 Mkr. För verksamheter i särskilda boendeformer redovisas ett underskott på -2,3 Mkr. Inom verksamheten har renovering av våtutrymmen på Rosendal genomförts vilket har medfört tillfällig flytt till andra boendeplatser. I samband med renoveringarna behövdes extra personalinsatser. Överbeläggningar gör att korttidsvården visar ett underskott på -2,4 Mkr. Inom boende enligt LSS redovisas ett underskott på -0,7 Mkr. Ökat antal elever på annan ort har lett till ökade kostnader för gruppboende. Inom verksamheten Personlig assistans enligt LSS/SFB redovisas ett överskott på 1,5 Mkr som beror på minskat behov och effektivt arbete. Korttidtillsynen enligt LSS på Kristinelundsvägen 6 bidrar till överskott på 1,0 Mkr, då man inte behövt använda samtliga personalresurser till fullo. Restaurangverksamheten vid Nygården och Tunadal samt anhörigcentrum och aktivitetsteamet visar tillsammans ett underskott på -0,6 Mkr. Barn- och utbildningsnämnden Budgetöverskott 0,4 Mkr (0,1 %) Måltidsservices budgetöverskott på 1,0 Mkr beror på högre intäkter från försäljning, till bland annat äldreomsorgen. Förskoleverksamhetens budgetöverskott på 0,9 Mkr återfinns främst inom förskolans ledning. Under första halvåret har verksamheten haft färre förskolechefer än budgeterat. Det har under samma period även varit färre dagbarnvårdare. Grundskoleverksamheten exklusive skolskjuts uppvisar totalt ett budgetunderskott på -5,5 Mkr. Den verksamhet som uppvisar störst underskott är grundskola till följd av fler elever. Under året har förberedelseklassverksamheten utökats för att möta behovet från elever med invandrarbakgrund. Elever som studerar på annan ort bidrar också till underskottet. Förskoleklassverksamheten visar ett mindre underskott tillföljd av fler elever. Fritidshem uppvisar ett mindre överskott som bara uppväger en mindre del av grundskoleverksamhetens totala underskott. Skolskjuts grundskola ger ett budgetöverskott på 0,4 Mkr till följd av att skolskjutsarnas flexibilitet kunnat utnyttjas under året vilket medfört färre resor med taxi. Gymnasiesärskolans budgetöverskott på 1,2 Mkr består av ökad försäljning av gymnasiesärskoleutbildning till andra kommuner. Gymnasieskolan visar ett budgetöverskott på 2,1 Mkr. Personalkostnaderna har varit lägre med anledning av att färre antal elever studerat vid Ullvigymnasiet under höstterminen. Även intäkterna visar överskott vilket bland annat har att göra med det statsbidrag som gymnasieskolan erhållit för karriärstjänster samt att statsbidraget från Migrationsverket har ökat. Social- och arbetsmarknadsnämnden Övriga nämnder Förvaltningsledning samt gemensamma kostnader visar överskott på 0,8 Mkr som dels beror på föräldraledig personal och dels på allmän återhållsamhet. Vård vuxna med missbruks- och beroendeproblem, -3,0 Mkr: Behovet av institutionsplaceringar och köpt boende har ökat under året jämfört med föregående år. Barn och ungdomsvård, -6,0 Mkr: Kostnaderna för institutionsvård för barn och unga har stigit kraftigt under året. Antalet placerade barn/ungdomar skiljer sig inte i jämförelse med tidigare år. Orsakerna till kostnadsökningen är att vårdtiderna ökat, främst för barn/ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar som innebär en social problematik. Boende övrig vuxenvård, -1,4 Mkr: Det ökade antalet skyddsplaceringar förklarar underskottet för verksamheten. Ekonomiskt bistånd 7,5 Mkr: Överskottet för verksamheten beror på att antalet hushåll i behov av bistånd/försörjningsstöd har minskat. Bidragstiderna för de hushåll som fortfarande erhåller ekonomiskt bistånd har ökat generellt, med hänvisning till att många har stora hinder för att bli självförsörjande. Arbetsmarknadsåtgärder -2,1 Mkr: Under året har det gjorts utökade satsningar på offensiva insatser, som anställningar med stöd. Insatserna innebär initialt ökade kostnader men bidrar långsiktigt till en kostnadsminskning inom ekonomiskt bistånd eftersom fler personer blir självförsörjande och oberoende av försörjningsstöd. Inom övriga nämnder redovisar valnämnden ett överskott med 0,3 Mkr främst föranlett av högre statsbidrag än förväntat. Kommundelsnämnden Budgeunderskott -0,6 Mkr (-0,5 %) Inom kultur- och fritidsverksamheten har underskott uppstått beroende på uppkomna reparationer och behov av utökning av inköp av media. Förskolan hade fler interkommunala barn och fler heltidsbarn som gav ökade barnomsorgsintäkter. Skolan visar ökade kostnader för insatser runt enskilda elever och lägre interkommunal ersättning. Äldreomsorgen redovisar överskott med anledning av att vakanta tjänster och sjukfrånvaro ej helt ersatts. Budgetöverskott 0,3 Mkr (10,9 %) Intresseföretag Budgetunderskott -6,6 Mkr Medfinansiering till Citybanan medför en budgetpåverkan på -7,4 Mkr. Ett överskott härrörs främst från högre utdelningar från de kommunala bolagen. Verksamhetskostnader, finansförvaltning Budgetunderskott -1,1 Mkr Semesterlöneskulden blev betydligt högre 2014 vilket medförde budgetunderskott med -1,4 Mkr. Återsökning av moms gav ca 0,5 Mkr i extra intäkter. Finansiering Budgetöverskott 10,0 Mkr Inkomstutjämningsbidraget ökade kraftigt och vägde upp de negativa effekterna bland annat en lägre skatteunderlagsutveckling, 4,2 Mkr. Arbetsgivaravgifterna för yngre under 26 år samt för de över 67 år visar på ett budgetöverskott på 4,0 Mkr. De interna fördelningarna för personalomkostnaderna överstiger de verkliga arbetsgivaravgifterna med 6,0 Mkr. Både pensionsutbetalningar till dagens pensionärer och betalning av premier för individuell förvaltning har ökat mer än vad som prognosticerats i budget. En ökning med ca -8,0 Mkr. En trend som funnits några år och som delvis kan förklaras av att fler tar ut tjänstepensionen som förtida uttag. Anslaget för lönekostnadsökningar och för oförutsedda behov har inte nyttjats med tillsammans 3,8 Mkr. Kostnader för låneräntan har blivit lägre pga sänkta räntor. Även räntan på pensionsskulden har varit lägre än planerat. Detta ger ett överskott för räntenetto på 2,3 Mkr. De interna intäktsräntorna har varit lägre och hamnat under budgeterad nivå, vilket lett till ett budgetunderskott på -2,6 Mkr. Ny förskola Nybygget av förskolan Skogsborgen, med åtta avdelningar, pågick under hela 2014 och blev klart till början på 2015. Förvaltningsberättelse Budgetunderskott -3,2 Mkr (-2,6 %) 35 Investeringsredovisning (kkr) BudgetStyrelse/nämnd/förvaltningar Inkomster Utgifter Netto Budgetavvikelse Kommunstyrelsen Stadskansliet 0 67 175 67 175 92 067 24 892 Drätselkontoret 0 0 0 1 302 1 302 Tekniska kontoret -10 28 788 28 778 38 603 9 825 Vatten och avlopp 0 16 839 16 839 84 741 67 902 Fjärrvärme 0 12 515 12 515 20 259 7 744 Stadsarkitektkontoret, mark -5 146 9 181 4 035 8 013 3 978 Miljö- och byggnadsnämnd Stadsarkitektkontoret 0 92 92 150 58 Miljökontoret 0 54 54 100 46 Kultur- och fritidsnämnden 0 943 943 3 044 2 101 Vård- och omsorgsnämnden 0 2 283 2 283 3 600 1 317 Barn- och utbildningsnämnden 0 4 606 4 606 7 109 2 503 Social- och arbetsmarknadsnämnden 0 288 288 300 12 Kommundelsnämnden 0 1 727 1 727 2 346 619 Kommunstyrelsens reserv 0 0 0 6 391 6 391 Summa styrelse och nämnder -5 156 144 491 139 335 268 025 128 690 varav: Ursprunglig budget 93 800 Ombudgeteringar från 2013 129 625 Nya lån 44 600 Större investeringsprojekt, Projekttid överstigande 1 000 kkr Redovisningsår 2014 Hela projektet t o m 2014 och framåt Förvaltningsberättelse Nämnd/förvaltning/projekt Startår Planerat Års- Redov Tot Tot färdigt budget i år budg redov 36 Återst Progn total av- budget vikelse Kommunstyrelsen: Stadskansliet Nybyggnation förskola 8 avdeln 2013 2015 37 164 37 505 54 700 55 040 -340 -400 Renovering S:t Olovsskolan 2013 2016 41 287 21 846 43 438 23 997 19 441 0 Nybygg fsk 4 avd (proj) 2013 2016 1 975 2 422 2 700 3 147 -447 0 Lokaler SBTF 2014 2014 1 350 1 424 1 350 1 424 -74 Tekniska kontoret Hamnen 2013 2017 2 323 6 877 26 600 9 145 17 455 0 Kaptenen 2 2012 2015 2 675 2 987 3 475 3 012 463 0 Kihlmansgatan 2014 2014 1 700 1 707 1 700 1 707 -7 Karlsdalsgatan/Torggatan 2013 2014 1 200 1 209 4 000 4 171 -171 Solbackenbron 2014 2015 2 000 2 620 2 700 2 620 80 0 Kv Hake 2013 2015 3 860 3 816 3 860 3 894 -34 -200 Munktorp multiplan 2013 2015 1 100 1 531 1 700 1 538 162 0 Fjärrvärme Ombyg fjärrvärmekammare 2014 2014 945 1 107 945 1 107 -162 Ledningar 2014 2014 1 500 1 820 1 500 1 820 -320 Exploateringsomr 2014 2014 5 873 1 282 5 873 1 282 4 591 Oml ledningar Byjorden-Tuna 2013 2014 3 706 6 065 12 300 14 659 -2 359 Vatten och avlopp Om- o tillbyggnad p utr Norsa 2013 2014 0 1 363 12 200 13 644 -1 444 Filteranl vattenverk 2010 2017 44 743 2 020 47 000 14 301 32 699 0 Relining Fabriksgatan 2014 2014 1 350 1 704 1 350 1 704 -354 Nyponstigen omläggning ledning 2013 2014 1 900 1 665 2 300 2 030 270 Ågärdsg E2, omläggning ledning 2014 2014 3 400 3 334 3 400 3 334 66 Bålstavägen omläggning ledning 2014 2015 2 250 1 579 2 250 1 579 671 -200 Stadsarkitektkontoret, mark Hamnen infrastruktur, plan 7-8 2012 2015 5 210 4 307 11 317 10 414 903 600 Hake miljösanering 2013 2014 2 003 2 130 3 000 3 127 127 Stadskansliet Nybyggnation av förskola i Kv Krusbäret 1 (Skogsborgen) Nybyggnation av förskola i Kv Krusbäret 1 (Skogsborgen) Byggnationen påbörjades i augusti 2013 och har pågått under hela 2014. Den nybyggda förskolan innehåller 8 avdelningar på en total yta om ca 2 600 kvm. Verksamheten flyttade in under januari 2015. Renovering av Innerstaden 1:30 (S:t Olovsskolan, hus nr 1), etapp 1 Renoveringen av S:t Olovsskolan, etapp 1 (huvudbyggnad) påbörjades under juni 2014 och beräknas pågå till juni 2015. Med anledning av renoveringen har ersättningslokaler (skolmoduler) uppförts på Zigenarbacken. Den totala kostnaden, inkl kostnaden för utredning, projektering och kostnaden för modulerna, beräknas bli ca 41 Mkr. Renovering av Innerstaden 1:30 (S:t Olovsskolan, hus nr 2), etapp 2 Enligt plan ska en renovering av S:t Olovsskolans huvudbyggnad, etapp 1, åtföljas av en renovering av skolans annexbyggnad. Projektering har påbörjats och en entreprenadupphandling kommer att genomföras under våren 2015. Byggnationen beräknas kunna starta under juni 2015 och vara avslutad juni 2016. De uppförda modulerna på Zigenarbacken kommer att behöva nyttjas även under etapp 2. Projektering + upphandling av nybyggnation av förskola vid Parkrinken Projektering och en påföljande entreprenadupphandling gällande nybyggnation av ytterligare en förskola om 4 avdelningar har genomförts under 2014. Byggstarten är planerad till februari/mars 2015 och byggtiden beräknas till ett år. Lokaler för Svenska Bordtennisförbundets kansli Ombyggnation av Köping Arena för att inrymma Svenska Totalrenovering av skola Bordtennisförbundets kansli genomfördes under sommaren 2014. Lokalerna, tolv arbetsplatser, kök och ett samlingsrum, stod klara för inflyttning i september. Tekniska kontoret Hamnen Medlen har använts för att producera en miljödomsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Aktiviteterna har bestått av: Miljöteknisk markundersökning Grundvattenundersökning Bottenscanning Sjömätning Strömförhållande i Köpingsån Fiskbeståndsundersökning Miljöundersökning av botten Muddringens påverkan på hamnkonstruktionen Geoteknisk undersökning Kaptenen 2, Sjötullsvägen Det största arbetet under året har varit rivning av fyra gamla kallförråd och uppförandet av två stycken nya förrådstält. Detta arbete är inte helt avslutat då inredningen i tälten inte är helt färdig. Ytterområdena kring tälten är inte iordningställda utan detta kommer att ske under 2015. Kihlmansgatan gc-väg och gata En ny gc-väg har byggts längs Kihlmansgatans västra sida. Gatan har fått ny asfaltbeläggning och vändplanen har förbättrats med av/påsläppszon. Budgeten för projektet var 2,5 Mkr och har kostat 2,3 Mkr. Statsbidrag för gc-vägen har erhållits med 0,4 Mkr. Karlsdalsgatan/Torggatan När väg 250 byggdes om behövde anslutningen mot vägen byggas om. På den aktuella sträckan har det byggts en gc-väg på den norra sidan, tagits bort ett körfält och lagts ny beläggning, ny belysning satts dit, planteringsytorna gjorts om samt nya träd satts. Totalrenoveringen av S:t Olovsskolans huvudbyggnad inleddes i juni och beräknas pågå till sommaren 2015. Förvaltningsberättelse Kommentarer till större investeringsprojekt 37 Solbackenbron Bron byggdes 1969, inga underhållsåtgärder har genomförts sedan bron uppfördes. För att säkerställa brons långsiktiga funktion har underhållsarbete genomförts. Följande har gjorts: • Bytt 4 st. gummilager på brons landfäste • Byte av tätskikt och beläggning • Betongreparationer har utförts på balkar, stöd och kantbalkar • Kantbalkarna har rengjorts. Kv Hake Kvarteret Hake (Tundalsgatan) är planerad för bostäder. En ny gata, gångbro och gc-väg har byggts. När bostäderna är byggda kommer Spinnerigatan att kompletteras med ett asfaltslitlager för ca 0,2 Mkr. Projektbudgeten är på 3,6 Mkr och 3,8 Mkr har förbrukats. Munktorps multiplan En ny multisport arena har byggts i Munktorp på den plats där Rinken tidigare stod. Den nya multiplanen erbjuder möjlighet att spela fotboll, bandy, basket sommartid och att åka skridskor vintertid. Projektbudgeten var 1,1 Mkr och projektet har kostat 1,6 Mkr. Projektets fördyrningar beror på de dåliga markförhållandena. Fjärrvärme Ombyggnad fjärrvärmekammare överskreds med 0,2 Mkr skola och fjärrvärmeanslutningar till Fallvägen som tidigarelades för att gatan ska rustas upp där. Omläggning ledningar Byjorden och Tunadal överskred budget med 2,2 Mkr då etapper och händelser har tillkommit. Vatten och avlopp Om- och tillbyggnad personalutrymmen Norsa Projektet har haft stora oförutsedda kostnader. Bland annat har mer bergsschakt behövts än vad bedömdes vid projekteringen. Relining av vattenledning på Fabriksgatan, 400 m vattenledning har renoverats. Filteranläggning vattenverk Nytt reningssteg ska byggas vid vattenverket. Anledningen till tillbyggnaden är att kunna rena bort mangan och uran samt säkra utgående vatten för mikrobiologiska- och kemikaliska risker, en så kallad barriär. Det vill säga att det inte ska finnas en risk för att förorenat vatten lämnar vattenverket även om det lyckats tagit sig förbi åsen som är en barriär i sig. Inkommande kraft behöver byggas om och samtidigt installeras en reservkraft. Detta projekt har av upphandlingstekniska skäl försenats. På Nyponstigen och Ågärdsgatan har spillvatten-, dagvatten- och dricksvattenledningar lagts om. Även på Bålstavägen pågår omläggning av ledningar. för att fasaden vitputsades för att smälta in i miljön vid muséet. Stadsarkitektkontoret Ledningar överskreds med 0,3 Mkr på grund av att vi har Hamnen och Hake förberett en del av 2015 års arbeten som t ex. kallförläggning av ledningar i Glasgatan och Kramstagatan. Inom hamnen har projektet kvalitetsförbättring av plan 7 och 8 pågått. Miljösanering för projektet kvarteret Hake har slutförts. Exploateringsområden Förvaltningsberättelse Två projekt tillkom med nybyggnation: Skogsborgens för- 38 Nytt och fräscht vid reningsverket Kommunalrådet Elizabeth Salomonsson invigde nya kontorslokaler på avloppsreningsverket. Det gamla kontoret har både byggts ut och rustats upp – bl a med ny ventilation och nya hygienutrymmen. Finansiell analys Modell för finansiell analys Fyra perspektiv För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning används en analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella perspektiv: det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Målsättningen är att utifrån dessa perspektiv identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom belysa huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. För att göra analysen mer informativ så redovisas även en jämförelse med 20 likartade kommuner för vissa av måtten. Dessa har vi kallat för jämförelsegruppen. I slutet av avsnittet finns en sammanfattande bedömning av de fyra perspektiven. Fyra perspektiv vid finansiell bedömning Resultat Kapacitet Risk Kontroll Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Det ekonomiska resultatet I det första perspektivet klargörs årets resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Här analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap Det andra perspektivet redogör för den långsiktiga betalningsberedskapen. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför de alltid återkommande lågkonjunkturerna. Riskförhållande Med det tredje perspektivet avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En gott ekonomiskt läge innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll I det fjärde perspektivet analyseras hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Resultat Årets resultat ser ökat räntekostnaderna med 5,9 Mkr respektive 7,7 Mkr. Kommunen har för 2012 och 2013 erhållit engångsintäkter för återbetalda sjukförsäkringspremier från AFA på 25,2 Mkr respektive 23,9 Mkr. Efter justering för jämförelsestörande poster var resultatet för 2012 19,5 Mkr, och för 2013 11,8 Mkr. Vid en jämförelse över de senaste 5 åren så visar resultatet exklusive jämförelsestörande poster på en vikande trend och årets resultat är det sämsta under perioden. Analys av årets resultat Årets resultat 2010 20112012 20132014 Årets resultat, Mkr 33,8 Jämförelsestörande engångsposter, Mkr 0,0 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster, Mkr 33,8 18,4 44,7 28,0 7,3 5,9 -25,2 -16,2 0,0 11,8 7,3 24,3 19,5 Årets resultat i relation till skatteintäkter och utjämning, % 2,9 1,63,7 2,20,6 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och utjämning, % 2,9 2,0 1,6 0,9 0,6 Varje kommun ska enligt kommunalagen göra en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för kommunen. Denna uttolkning utrycks genom de finansiella målen som ska ha ett långsiktigt perspektiv. Måttet årets resultat i relation till skatteintäkter och utjämning används som finansiellt mål och är 0,5 %. Ett resultat mellan 2 och 3 procent betraktas generellt som god ekonomisk hushållning, eftersom ett sådant resultat ger utrymme för att över en längre tid skattefinansiera större delen av en normal investeringsvolym i en kommun. Att Köping har ett förehållandevis lågt satt mål beror delvis på den årliga avkastningen på förlagslån från Mälarenergi Elnät AB på 0,7 %, som tillkommer utöver den normala verksamheten. Sätts årets resultat i relation till skatteintäkter och utjämning blir måttet 0,6 %. Under den senaste femårsperioden har måttet i genomsnitt varit 2,2 %. När resultatet analyseras är det viktigt att eliminera engångsposter för att få fram det underliggande resultatet. Om de jämförelsestörande posterna elimineras blir måttet över 5 år 1,6 %. Fram till 2013 klarade kommunen tumregeln på 2 till 3 %. Årets resultat som var det sämsta för perioden har förstärkt den negativa tendensen. Jämförelsegruppen har haft ett genomsnittligt resultat inklusive jämförelsestörande poster på 2,8 % för åren 2009 till 2013 jämfört med Köpings 2,6 %. Förvaltningsberättelse Köpings kommun redovisar 2014 ett resultat på 7 Mkr. Resultatet motsvarar 0,6 % av skatteintäkterna. Det är högre än kommunens långsiktiga mål på 0,5 % och är 1 Mkr bättre än budgeterat resultat. Årets investeringar slutade på 145 Mkr, en ökning med 23 Mkr jämfört med 2013. Egenfinansieringsgraden uppgick till 43 % och resterande finansierades av minskad likviditet och nytt lån. Kostnads- och skatteintäktsutveckling En grundläggande förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag som tas i anspråk av olika typer av återkommande löpande kostnader. Detta mått benämns nettokostnadsandel. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan kostnader och intäkter. Generellt brukar en nettokostnadsandel på 97-98 procent betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom då klarar de flesta kommuner av att över en längre tidsperiod finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Det ekonomiska resultatet är positivt och blev 7,3 Mkr 2014. I resultaten för 2011-2013 ingår ett antal jämförelsestörande intäkter och kostnader av engångskaraktär. För 2011 respektive 2013 har förändrad ränta för kommunens pensionsförpliktel- 39 Kostnads- och skatteutveckling, % 2010 Verksamhetens nettokostnader 88,3 88,8 85,787,7 89,7 2011 2012 2013 2014 Pensioner 5,9 6,1 6,66,1 6,5 Avskrivningar 3,6 3,8 4,44,0 4,0 Nettokostnadsandel 97,8 Finansnetto -0,8 -0,2 -0,4-0,1 -0,7 98,7 96,7 97,8 100,2 Nettokostandel inkl finansnetto 97,0 98,5 96,3 97,7 99,5 Jämförelsestörande poster, netto 0,0 -0,5 2,11,3 0,0 Nettokostnadsandel utan jämförelsestörande poster 98,0 98,4 99,0 97,0 Årlig förändring nettokostnader3,9 3,6 1,2 4,8 99,5 5,7 Årlig förändring skatteintäkter och utjämning 4,5 2,7 3,2 3,6 3,2 Nettokostnadsandelen för 2014 uppgick till 100,2 %. Under femårsperioden har nettokostnadsandelen legat på 98,2 %. Försämringen för 2014 beror till allra största delen på att verksamhetens nettokostnader ökat med 2,0 procentenheter. Nettokostnadsandelen för jämförelsegruppen har under åren 2009 till 2013 legat på 97,7 % jämfört med 97,9 % för Köping. Om finansnettot räknas in förbättras nettokostnadsandelen. En positiv påverkan på nyckeltalet har den årliga förlagslåneräntan från Mälarenergi Elnät AB, vilket motsvarar cirka 0,7 % av totala skatteintäkter och statsbidrag. Under året har kostnaderna ökat med 5,7 % medan skatter och generella statsbidrag har ökat med 3,2 %. Under den redovisade perioden har den genomsnittliga ökningen för skatteintäkterna varit 3,4 % samtidigt som nettokostnaderna ökat med 3,8 %. Årets differens har förstärkt den trenden. Förvaltningsberättelse Resultat jämfört med resultatmål För 2014 är resultatet 0,8 Mkr bättre än det budgeterade resultatet. Inom de skattefinansierade verksamheterna har tre nämnder av åtta klarat att hålla sin budget, tillsammans gör de ett underskott på 12,0 Mkr. De avgiftsfinansierade verksamheterna uppvisar ett resultat på 13,4 Mkr. 60 Budget Bokslut, skattefinansierat Bokslut, avgiftsfinsnsierat Finansiellt mål 0,5% 50 40 30 20 10 0 -10 -20 40 Förskola och skola stod för 59 % av dessa investeringar. Sett över femårsperioden står den skattefinansierade verksamheten för 60 % av gjorda investeringar. Avskrivningarna i förhållande till nettoinvesteringarna visar i vilken grad kommunen reinvesterar i förhållande till hur anläggningstillgångarna minskar i värde genom de årliga avskrivningarna. Den del som överstiger avskrivningarna kan då betraktas som nyinvesteringar. Nettoinvesteringar (stapel) avskrivningar (linje) Mkr 160 140 Avgiftsfinansierat Skattefinansierat Avskrivningar 120 100 80 60 40 20 0 2010 2011 Investeringsutveckling,% 2011 2012 2013 2014 2013 2014 2010 2011 20122013 2014 Nettoinvesteringar i relation till skatteintäkter och utjämning 5,9 8,0 8,2 9,4 10,7 I förhållande till skatteintäkterna inklusive utjämning investerade kommunen för 10,7 % under 2014, det högsta värdet för perioden. Trenden under perioden är ökande. Jämförelsegruppen investerade under perioden 2009-2013 för 7,4 % av skatteintäkterna och Köping 8,2 %. I jämförelser måsta det beaktas att i Köping bedrivs all avgiftsfinansierad verksamhet i förvaltningsform och inte i bolag, vilket är vanligt förekommande särskilt för fjärrvärme. Egenfinansieringsgrad Egenfinansieringsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierar investeringar med under året tillförda medel via avskrivningar och årets resultat. En egenfinansieringsgrad på 100 % innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. En hög egenfinansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Investeringar 2010 2011 20122013 2014 Investeringsvolym, Mkr 71,6 100,5 104,7 121,6 144,5 Investeringsinkomst 2010 2012 Årets nettoinvesteringar 3,9 5,7 4,22,1 5,2 67,7 Investeringar Egenfinansieringsgrad % 111,5 Kommunen har legat på en nettoinvesteringsvolym under perioden 2010-2014 på i genomsnitt 104,4 Mkr. Föregående femårsperiod låg investeringsnivån i genomsnitt på 61,4 Mkr. Den ökade investeringsnivån innebär ökade krav på högre resultatnivåer för att behålla en stabil ekonomisk utveckling. Nedanstående bild visar på hur investeringarna fördelar sig på skattefinansierad verksamhet och avgiftsfinansierad verksamhet samt avskrivningar. Av de totala investeringarna 2014 satsades 79 % i skattefinansierad verksamhet 2014. Investeringarna jmf med verksamhetens bruttokostnad, % 4,5 94,8 100,5 119,5 139,3 67,0 95,2 66,1 42,8 6,1 6,0 7,1 7,9 Årets investeringar har finansierats både genom upplåning och minskad likviditet då de tillförda medlen via årets resultat var förhållandevis lågt i förhållande till den höga investeringsvolymen. Egenfinansieringsgraden 2014 var den lägsta under perioden. De tidigare åren hade lägre investe- Avstämning mot balansakravet Det lagstadgade balanskravet för årets resultat i en kommun innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet ska vara minst noll. Eventuellt negativt resultat ska regleras inom de kommande tre åren. Det finns en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Kommunen har uppfyllt balanskravet varje år sedan lagen infördes 2000 och har därför inte något balanskravsunderskott. Balanskravet, Mkr 2010201120122013 2014 Årets resultat 33,818,444,728,0 7,3 avgår realisationsvinster-1,0-1,9-2,5-0,2 -0,2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 32,816,542,227,8 7,1 medel till resultatutjämningsreserv 0,00,00,00,0 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,00,00,00,0 0,0 justering för resultat för fjärrvärme/vatten 18,4 6,2-7,7-7,7-13,6 Soliditet, % 20102011201220132014 Förändring eget kapital 5,4 2,7 6,6 3,9 1,0 Förändrade tillgångar -0,55,47,11,25,3 Soliditet enl balansräkning 58,8 57,3 57,0 58,5 56,1 Soliditet inkl pensionsförpliktelser4,00,54,63,86,4 Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser har ökat med 2,6 procentenheter under året. Den enskilt största förklaringen är att pensionsförpliktelserna har sjunkit med ca 31 Mkr. Tillgångarna har ökat genom de stora investeringarna, men då finansieringen skett genom upptagning av nya lån och genom minskad likviditet har det egna kapitalet minskat och skuldsidan ökat. Detta gör att den positiva effekten av att pensionsförpliktelserna sjunker blir mindre. Jämförelsegruppens soliditetsmått inklusive pensionsförpliktelser var -4,7 % för 2013. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar hur mycket av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital och är soliditetens motsats. Låga värden ger en indikation om god finansiell styrka och ökar möjligheten till att eventuellt ta lån om situationen så kräver. Skulder, % 20102011 201220132014 Total skuldsättningsgrad41,242,7 43,041,543,9 5,9 6,5 6,8 7,6 7,7 0,05,90,07,7 7,4 - varav långfristiga skulder 4,4 11,9 11,5 8,4 10,3 Årets balanskravsresultat51,228,634,527,8 0,9 - varav kortfristiga skulder 30,9 24,2 24,7 25,5 25,9 När årets resultat justerats med realisationsvinster för fastighetsförsäljningar mm blir årets resultat efter balanskravsjusteringar 7,1 Mkr. Justering har gjort med 13,6 Mkr utifrån resultatet för avgiftsfinansierad verksamhet (fjärrvärme- samt vatten- och avloppsverksamhet). Resultaten för fjärrvärme samt vatten- och avlopp regleras mot resultatutjämningsfonder som både vid positiva och negativa resultat ska nollställas över tiden. Det finns vissa möjligheter att hänvisa till så kallade synnerliga skäl för att inte reglera balanskravsunderskott. Kommunfullmäktige beslutade 2011-03-28 § 18 att avsätta 33 Mkr för bidrag till medfinansiering av statliga infrastrukturella investeringar. Under året har 7,4 Mkr utbetalats till detta ändamål. Skuldsättningsgraden har ökat till 43,9 % jämfört med 41,5 % föregående år. Av de 43,9 % utgör 10,3 procentenheter långfristiga skulder och det är de skulderna som står för den största ökningen. Avsättningsgraden till pensioner samt de kortfristiga skulderna har ökat något. synnerliga skäl Kapacitet Kommunalskatt En viktig faktor för kapaciteten är potentialen att kunna höja skattesatsen. Kommunens utdebitering uppgår år 2014 till 22:16 kronor per skattekrona. Medelutdebiteringen för länet 2014 var 22:01kronor. För jämförelsegruppen var utdebiteringen 21:62 kronor. Den genomsnittliga skattesatsen för alla kommuner i landet har ökat med fyra öre mellan 2013 och 2014. Soliditet - varav avsättningsgrad Låneskuld Kommunens låneskuld ökade med 30,0 Mkr från 70,0 Mkr till 100,0 Mkr. Kommunens långfristiga skuld per invånare var för år 2014, 5 545 kronor. Köping hade 2013 knappt hälften så stor skuldsättning för långfristiga skulder som jämförelsegruppen. Låneskuld 2003 - 2014 Mkr Förvaltningsberättelse ringsvolym men också bättre resultat som gett bättre värden. I förhållande till kommunens bruttokostnader ökad investeringarna från 7,1 % till 7,9 % mellan 2013 och 2014. Genomsnittet för perioden var 6,3 %. 125 100 75 50 25 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. De faktorer som påverkar soliditeten är årets resultat och hur tillgångar och skulder förändrats. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. När man tittar på soliditetsmåttet är det den långsiktiga trenden som är mer intressant än enskilda år. Ett annat soliditetsmått som blir allt vanligare är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och ligger utanför balansräkningen. 41 Kostnader och intäkter – jämförelse med 20 likartade kommuner Kronor per invånare 2013 2013 2013 Köping Jämförelse- Differens grupp Verksamhetens intäkter 17 581 13 536 4 045 Verksamhetens kostnader -64 680 -59 983 -4 697 Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Skatteintäkter -2 021 -1 854 -167 -49 120 -48 301 -819 39 193 38 204 989 Generella statsbidrag & utjämning 11 005 11 631 -626 Finansnetto 34 -640 Resultat före extraord. poster 1 112 1 528 -416 Extraordinära poster Förvaltningsberättelse Årets resultat 0 0 0 1 112 1 528 -416 Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10-20 års sikt, nämligen finansiella anläggningstillgångar (exklusive aktier i kommunens koncernbolag), omsättningstillgångar, samt kort- och långfristiga skulder. Måttet är informativt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Det viktiga här är att studera trenden. Det är inte ovanligt att måttet är negativt bland kommunerna. Nettotillgångar, Mkr 2010 Finansiella nettotillgångar 2011 2012 2013 2014 -1,5 -24,4 -24,4 -62,9 -137,3 Om man jämför hela resultaträkningen med jämförelsekommunerna kan det konstateras att Köping har högre omslutning för både verksamheten intäkter och kostnader. Detta beror dels på att Köping har större andel affärsdrivande verksamhet i förvaltningsform, dels på att utdebiteringen är högre och kan då medge högre kostnader för verksamheten. Köping har lägre intäkter från utjämningssystemet än genomsnittet även om det finns variationer inom jämförelsegruppen. Avskrivningarna är högre i Köping genom högre investeringsnivå, här påverkar även de affärsdrivande verksamheterna. Finansnettot är bättre genom avkastningen på förlagslån samt förhållandevis låg lånevolym. 2013 var årets resultat sämre än jämförelsekommunerna. Köpings resultat skulle ha varit 10,4 Mkr högre om resultatnivån legat på jämförelsekommunernas medelvärde per innevånare. De finansiella nettotillgångarna försvagades under 2014 med 74,4 Mkr. De uppgick till -137,3 Mkr vid årets slut, vilket innebar att kommunens skulder översteg kommunens likvida medel och fordringar. Försvagningen beror främst på att inte alla investeringar har kunnat finansieras genom årets resultat och avskrivningar med minskad likviditet som följd. Risk Borgensåtaganden Betalningsberedskap på kort sikt Kasalikviditet är ett mått på betalningsförmågan på kort sikt. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Låneräntor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. En stor andel lån med rörlig ränta medför att en risk för ökade räntekostnader finns, men också en möjlighet till låga kostnader. Kommunens har två lån med rörlig ränta på tillsammans 50,0 Mkr, med en medelårsränta på ca 1,5 %. Övriga två lån på 50 Mkr har en genomsnittlig räntebindningstid på 19 månader. Genomsnittsräntan på dessa lån är 1,0 %. De flesta kommuner går i borgen för de kommunägda bolagens lån. Även vissa andra borgensåtaganden kan förekomma. Detta innebär att kommuninvånarna har iklätt sig en förpliktelse gentemot långivarna, d v s banker och övriga kreditinstitut. Borgensåtagande, Mkr 2010 Likviditeten ur ett riskperspektiv 20102011 201220132014 Kommunägda bolag Kassalikviditet, % 63,878,3 85,965,355,8 Övriga Likviditetsdagar 2524 281916 Rörelsekapital, Mkr -121,2 -51,7 -42,9-109,2-151,8 Kassalikviditeten har minskat från 65,3 % till 55,8 % under 2014. Av de likvida medlen bidrar de kommunala bolagen som ingår i koncernkontot med 41,5 Mkr (43,4 Mkr). Kassalikviditeten visar på det sämsta resultatet för perioden och trenden har varit nedåtgående från 2012. Det är den ökade investeringsvolymen som är anledningen. Vid årets slut låg betalningsberedskapen på 16 likviditetsdagar, vilket innebär att kommunen skulle kunna fullgöra sina löpande utbetalningar i 16 dagar, även om inte några inbetalningar skulle inflyta. Den kortsiktiga finansiella handlingsberedskapen har försämrats under året främst genom minskad likviditet. Även handlingskraften på lång sikt har försämrats. Hittills har kommunen haft en sådan nivå på kassalikviditet att kommunen i kort och meddelångt perspektiv inte behövt vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella betalningstoppar. Jämförelsegruppens likviditetsmått var 120,1 % för 2013. Att enbart studera en kommuns likviditet är inte tillfredstäl- 42 lande, utan även skuldsidan måste analyseras. Förbättras likviditeten, samtidigt som skuldsättningen sjunker har kommunen förbättrat sin finansiella handlingskraft både på kort och på lång sikt. Totalt 2 011 2012 708,1 693,3 681,9 2013 2014 726,4 715,2 35,5 33,933,1 4,0 6,8 743,6 727,2 715,0 730,4 722,0 Det kommunala bostadsföretaget KBAB med dess dotterbolag står för 91 % av de totala borgensåtagandena. Då KBAB koncernen minskade sina lån under 2014 så påverkade det även kommunens borgensåtagande med 11,2 Mkr. Utöver borgen för lån tecknar kommunen även borgen för pensionsåtagande för KBAB. De övriga borgensåtagandet har ökat med 3,0 Mkr genom ny borgen till Köpings Golfklubb. I övrigt har borgensåtagandena minskat genom amorteringar. Under 2014 har inget infriande av borgen skett. Köping hade 2013 borgenståtagande på 28 939 kr per innevånare. Jämförelsegruppen hade för samma period 33 621 kronor per innevånare. Pensionsåtagande Pensionsåtagandet är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på en genomsnittslivslängd för dessa på ca 80 år. Nedanstående diagram visar en långtidsprognos för kommunens pensionskostnader över 40 år. Framtida pensionskostnad Köpings kommun Tkr i löpade priser 250 000 Särskild löneskatt Finansiell kostnad Avgiftsbestämd ålderspension 200 000 Årets nyintjänade pensioner och premier Utbetalningar för pensioner före 1998 150 000 100 000 50 000 2010 2011 2012 Individuella delen 35,037,639,6 41,6 44,8 Pensionsavsättning 60,270,277,2 86,7 92,1 2013 2014 Pensioner äldre än 1998 619,2 676,8 668,9 706,8 675,6 Totalt 714,4784,6785,7 835,1 812,5 Den avgiftsbestämda ålderspension, den s.k. individuella delen, disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. Under pensionsavsättningar på balansräkningen redovisas, årets nyintjänade pension (efterlevandepension, förmånsbestämd ålderspension över taket, och särskild avtalspension efter överenskommelse). Dessa räknas upp över tiden utifrån basbeloppsförändringar. Ansvarförbindelse för pensioner äldre än 1998 räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Dessa pensioner kommer att vara utbetalda inom 40-50 år. Kostnaden för betalning av ansvarsförbindelsen bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Den finansiella kostnaden som redovisas i diagrammet ovan består av ränte- och basbeloppsuppräkningar av pensionerna. För 2014 uppgick dessa till 1,2 Mkr. Ansvarsförbindelsen har minskat med 31,2 Mkr jämfört med 2013 genom utbetalningarna till pensionstagarna. Kommunens totala pensionsskuld uppgick till 812,5 Mkr. Av skulden redovisas 543,7 Mkr och där tillhörande 131,9 Mkr i löneskatt som ansvarsförbindelse inom linjen. Det innebär att 83,2 % av pensionsskulden inte finns upptagen i kommunens balansräkning. Från kommunens pensionsadministratör utbetalas månatligen ca 1 400 pensioner. I policyn för kapitalförvaltning av pensionsmedel anges att de delar av pensionsmedlen som inte överlämnats till de anställda för individuell förvaltning, ska förvaltas i sin helhet som återlån till Köpings kommun. Återlån innebär att eventuella likviditetsöverskott i första hand skall användas till att reglera kommunens lång- och kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut. Kommunen har inte någon personal anställd på särskilt visstidsförordnande eller någon anställd med pensionsavtal. 2053 2052 2051 2050 2049 2048 2047 2046 2045 2044 2043 2042 2041 2040 2039 2038 2037 2036 2035 2033 2032 2034 Redogörelse enl rådet för kommunal redovisning rekommendation nr 7.1 2010 2011 2012 2013 2014 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser -60,2 Ansvarsförbindelser -70,2 -77,2 -86,7 -92,1 -619,2-676,8-668,9-706,8-675,6 Finansiella placeringar0,00,00,00,00,0 Totala förpliktelser Återlånade medel - 679,4 - 747,0 - 746,1 -793,5- 767,7 679,4747,0746,1793,5 767,7 Kontroll Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomi är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, d v s att det finns en budgetföljsamhet i kommunen. Kommunstyrelsen och nämnderna följer den ekonomiska utvecklingen genom att presentera uppföljningsprognoser till styrelsen enligt fastslagen tidplan och till kommunfullmäktige två gånger under löpande år. Om budgetföljsamheten är dålig måste reserver finnas både i årsresultat och i likviditet. Budgetavvikelsen bör teoretiskt ligga så nära noll som möjligt. Av nedanstående tabell framgår det att budgetföljsamheten har varierat inom nämnderna de senaste fem åren. Prognosen per den sista augusti 2014 visade en budgetavvikelse för nämnderna på -4,1 Mkr, vilket ger en differens mot slutresultatet med 5,5 Mkr. En viktig förutsättning för kontroll över kommunens ekonomi är förmågan att göra realistiska prognoser över resultatet. Syftet med prognoserna är att identifiera och åtgärda avvikelser i tid. En god prognossäkerhet innebär att kommunen har goda förutsättningar att anpassa sig efter förändrade förutsättningar under året. En prognosavvikelse under en procent av kostnadsomslutningen anses vara en god prognossäkerhet, vilket styrelsen och nämnderna uppnått då den totalt blev 0,3 procent. I denna kommuntotal döljs både positiva och negativa avvikelser som sammantaget ger en till synes god prognossäkerhet. Förvaltningsberättelse Pensionsåtagande inkl löneskatt, Mkr 2031 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 2014 0 43 Styrelse/nämnder Mkr 2010 2011201220132014 Prognos Bokslut Progns Bokslut PrognosBokslut PrognosBokslut PrognosBokslut i aug i aug i aug i aug i aug Kommunstyrelsen, skattefinansierat -4,2-8,8 -1,5-3,5 -2,1-4,0 -7,4-2,8 -3,1-1,0 Kommunstyrelsen, avgiftsfinansierat -9,5 -18,4 -5,0 -6,3 9,0 7,7 2,3 7,6 11,1 13,4 Miljö- och byggnadsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Stadsarkitektkontoret 0,30,3 0,40,6 0,60,8 0,40,3 0,60,5 Miljökontoret 0,00,6 0,00,3 0,20,3 0,20,8 0,00,3 Kultur- och fritidsnämnden -0,4 -0,2 -0,3 -0,3 -0,4 0,0 -0,3 0,1 -0,7 -0,5 Vård- och omsorgsnämnden 7,1 12,1 9,0 3,8 -0,9 3,6 1,9 -4,8 -6,7 -8,4 Barn- och utbildningsnämnden 0,0 0,0 -1,5 -1,4 -0,7 1,3 1,2 4,8 0,0 0,4 -10,8 -6,4 0,7 1,0 -2,5 -1,7 -1,1 0,3 -3,4 -3,2 Social- och arbetsmarknadsnämnden Kommundelsnämnden Övriga nämnder Summa styrelse/nämnder 1,5 0,9 1,7 0,9 1,11,5 -0,2 -0,2 -0,2 -0,3 -0,3 -0,3 -0,2 0,0 0,3 -16,2 -20,1 3,3 -5,2 4,0 9,2 -2,8 6,8 -4,1 1,4 Sammanfattande kommentarer Med utgångspunkt från avsnittet ”Ekonomisk analys” redovisas en sammanfattning av styrkor och svagheter i kommunens ekonomi. Bedömningen illustreras med färgsymboler, där grönt står för en stark ställning, rött för en svag ställning, och gult för ett mellangott läge. Till detta används plus respektive minustecken för att ytterligare förtydliga ställningen. Förvaltningsberättelse Resultat -- Kommunen har klarat sitt resultatmål och även balanskravsresultatet med åberopande av synnerliga skäl. Däremot så kan konstateras att årets resultat är det sämsta på 5 år, och tendensen under perioden är att resultaten blivit allt lägre. Anledningen till detta är att nettokostnadsandelen av skatter och statsbidrag ökar. Investeringarna under de senaste åren har ökat och var för det senaste året det högsta under den senaste femårsperioden. Då resultatet varit så lågt har egenfinansieringsgraden av investeringar sjunkit ytterligare under året. Kapacitet Kommunens skattesats ligger relativt högt, vilket gör att möjligheten att stärka den finansiella kapaciteten via höjd skatt därför kan vara begränsad. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser har förbättrats något det senaste året framförallt beroende på att pensionsförpliktelserna sjunkit. Solditeten enligt balansräkningen och skuldsättningsgraden uppvisar dock sämre värden beroende på att de långfristiga skulderna ökat genom den ökade investeringsnivån. Kommunens långfristiga skuld har ökat men är fortfarande förhållandevis låg i jämförelse med andra kommuner. Risk Kassalikviditeten har trots nyupplåning minskat under året på grund av årets stora investeringar. Detta innebär att den finansiella beredskapen på kort sikt försämrats. Även på medellång sikt har den finansiella handlingsberedskapen försämrats, då skillnaden mellan kommunens skulder i förhållande till likvida medel och fordringar fortsatt att öka. Genom att kommunen för närvarande har lite lån utgör räntekostnaderna en låg finansiell risk. Kommunen har marginellt borgensåtagande utöver borgen till det kommunala bostadsbolaget. Borgen till kommunägda bostadsföretag anses inte innebära någon större risk. I likhet med de flesta 44 0,3 0,7 -1,9 -0,5 -0,2 andra kommuner har Köpings kommun stora pensionsåtaganden. Dessa har sänkts något under året genom att ansvarsförbindelserna har minskat genom pensionsutbetalningarna. Kontroll ++ Totalt visar kommunens verksamheter på låg budgetavvikelse. Även prognossäkerheten är totalt sett god. Däremot finns det tendenser till att vissa verksamheter kan få problem med budgetföljsamheten. Med tanke på att kommunens positiva resultat det senaste året till största delen genererats av den avgiftsfinansierade verksamheten, är det synnerligen viktigt att nämnderna aktivt arbetar med sin styrning och sina uppföljningar så att tendenser till budgetöverskridanden motverkas. Framtiden I detta avsnitt görs en bedömning av framtidsutsikterna de närmaste åren utifrån de fyra perspektiven. Resultat Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör bedömningen att för åren 2016-2018 kommer skatteunderlaget i reala termer att växa med avtagande fart, med en ökning på 1,8 % 2016, följt av 1,5 % respektive 1,2 % för påföljande år. Med reala termer menas efter avdrag för pris- och löneökningar. Det kan konstateras att årets resultat är det sämsta på 5 år, och tendensen under perioden är att resultaten blivit allt lägre. Nettokostnadsandelen av skatter och statsbidrag har ökat konstant under den senaste fem års perioden. Åren innan 2014 hjälptes kommunens resultat upp av engångsintäkter i form av återbetalda försäkringspremier. Investeringsnivån i kommunen har de senaste åren ökat, från att tidigare varit jämförelsevis relativt låg. De närmaste åren finns planer på stora investeringsprojekt. Dessa kommer att ta ett stort finansiellt utrymme genom ökade krav på resultatnivån och högre finansiella kostnader. Hur mycket kommunerna investerar beror naturligtvis mycket på om kommunen är växande och ligger i expansiva områden. En annan faktor som kan spela in är att investeringsbehovet kan öka när det finns behov av att ersätta tidigare investeringar som gjordes på sextio och sjuttiotalet i infrastruktur, skolor etc. Den förväntade skatteunderlagstillväxten bidrar till viss del till att klara framtidens investeringar. Bedömningen är att det behövs ytterligare åtgärder i verksamheten för att stärka resultatet och skapa handlingsutrymme. Detta perspektiv påverkas av hur stora investeringsplanerna kommer att bli i framtiden och hur kommunen väljer att finansiera investeringsutgifterna. Om investeringar inom skattefinansierad verksamhet ska finansieras med egna medel, krävs att större överskott skapas i resultaträkningen. Investeringssatsningarna de senaste åren har gjort att rörelsekapitalet försämrats. Kommunen har fortfarande en förhållandevis låg skuldsättningsgrad. Skulle kommunen höja sin skuldsättningsgrad till jämförelsekommunernas genomsnitt skulle det motsvara ca 70 Mkr i nya lån. Risk Det finns viktiga faktorer som påverkar detta perspektiv och som ligger utanför kommunens kontroll. I februari 2015 sänkte riksbanken reporäntan till minusränta. Detta är en helt ny situation i svensk ekonomi. En ändring av diskonteringsräntan diskuteras. Den har stor betydelse för pensionsskuldens storlek som bestäms genom det s.k. RIPS regelverket. Genom att skulden nuvärdesberäknas blir skulden högre ju lägre räntan är. Medelårsräntan för 2014 var 1,5 % för de rörliga lånen och 1,0 % för de fasta lånen. Dessa räntor påverkas av vad som händer med landets finanser och inflationsmål. Det som kommunen påverkar är investeringsplanerna och finansieringen av dessa. En ökning av kommunens låneskuld på 200 Mkr med en ränta på 1,0 % skulle innebära 2 Mkr i ökade räntekostnader. Pensionskostnaderna för de närmaste åren beräknas ligga inom ramen för den övriga kostnadsutvecklingen i fasta priser. En likviditetsberäkning visar på en årlig ökning med ca 1,4 % i fasta priser under den närmaste 5 årsperioden. Till detta kan då tillkomma effekter av nuvärdesberäkningar enligt RIPS regelverket. Vid senaste justeringen 2013 ändrades diskonteringsräntan med 0,75 % vilket innebar en räntekostnad på 7,7 Mkr. Från att tidigare befunnit sig på en relativt jämn nivå har befolkningen de två senaste åren, i praktiken genom inflyttning, ökat förhållandevis kraftigt: 2013 med 383 personer och 2014 med 139 personer. En betydande faktor för befolkningsutveckling är inflyttningens sammansättning. De senaste två årens flyttnetto var 487 personer. Det består i sin tur av ett inrikes flyttnetto på 139 personer och ett invandringsnetto på 348 personer. Trenden är att vi kan räkna med en inte obetydlig befolkningsökning, även om trenden är svårbedömd. Beträffande befolkningens sammansättning så är andelen barn och unga lägre än riket i övrigt, medan andelen över 60 år är högre. Den mest påtagliga skillnaden är att andelen i åldern 20-39 år är betydligt mindre än i riket. Mycket talar för att detta mönster bevaras och stärks framöver. Till och med 2018 kommer antalet pensionärer att öka med cirka 300 medan de i åldern 20-39 år beräknas öka med 50 till 100 personer. En komplicerande faktor beträffande den yngre gruppen är utvecklingen på arbetsmarknaden. Under den senaste femårsperioden var arbetslösheten som högst 2010, då 1 800 personer saknade arbete. Sedan dess har antalet arbetslösa minskat och de två senaste åren varierat mellan 1 200 och 1 300 personer. Arbetslösheten i december 2014 motsvarar 10,6 % av den registrerade arbetskraften, jämfört med rikets 8,1 %. En betydelsefull fråga är om den nuvarande höga arbetslösheten är konjunkturell och kan gå ned inom en snar framtid, eller om den är strukturellt och mer bestående. Flera faktorer, såväl omvärlds- som lokala, tyder på att den nuvarande arbetslöshetsnivån kan bli en kommande ”normalnivå”. Om det sker inflyttning till en kommun så påverkas både intäkts- och kostnadssidan starkt av i vilka åldrar som inflyttningen sker i. Det kommunala utjämningsystemet ska se till att intäktsökningen ska följa den konsumtion av kommunala tjänster en kommun normalt har i olika åldergrupper. Utjämningssystemet utgår ifrån en standardkostnad, väljer kommunen att ha högre standard får man bekosta detta själv. Det är åldersgrupperna barn och unga och äldre som förväntas nyttja de kommunala tjänsterna mest, och åldersgruppen 20 – 65 år som förväntas nyttja tjänsterna minst, och istället bidra till systemet genom skatt på arbetsinkomster. Hur stor arbetslösheten är i kommunen påverkar den kommunala ekonomin. Skatteintäkterna påverkas men i mindre grad, då inkomstutjämningsystemet kompenserar den lägre kommunalskatten. Kostnadssidan kan påverkas framför allt om det gäller långtidsarbetslöshet. Risken finns att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kan öka. Andra kommunala tjänster kan också påverkas. Samma resonemang gäller för nyanlända. På kortare sikt täcker introduktionsersättningar och det kommunala utjämningsystemet kostnaderna. Social- och arbetsmarknadsnämnden har utökat sina insatser beträffande arbetsmarknadsåtgärder. Insatserna innebär initialt ökade kostnader men bedömningen är att satsningen bidrar till en kostnadsminskning långsiktigt inom ekonomsikt bistånd. För nyanlända kommer nämnden också arbeta för att skapa möjligheter till att underlätta integrationen på flera sätt. Kontroll En god kontroll blir extra viktig om de ekonomiska marginalerna minskar. Inom detta område är det viktigt att utvecklingsarbetet för att förbättra uppföljningsarbetet och redovisningen till styrelse och nämnder fortsätter. Förvaltningsberättelse Kapacitet 45 Övrigt Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning, utjämningsystem eller förändrad lagstiftning. Ett sätt att beskriva detta är att göra en känslighetsanalys som beskriver hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. I tabellen nedan går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 10,2 Mkr. Vidare framgår det att en befolkningsförändring med 100 personer medför en ändring av skatter och bidrag med 5,0 Mkr. Händelseförändring Ränteförändring på lån med 1 % Löneförändring med 1 % Mkr 1,0 10,2 Kostnadsförändring, exkl löner med 1 % 6,1 Taxe- och avgiftsändring med 1 % 3,3 Förändring av försörjningsstöd med 1 % 0,3 500 Mkr i generellt statsbidrag för riket ger 1,3 Befolkningsförändring med 100 personer 5,0 Förändrad utdebitering med 1 kr 10 heltidstjänster (30 000 kr/månad inkl PO) 52,0 3,6 Av ovanstående går det att utläsa att det inte enbart räcker med att höja taxorna för att komma tillrätta med ökande kostnadstryck till följd av förändrad befolkningssammansättning och statliga reformer. Det är istället genom att sänka kostnaderna som en större effekt kan fås eller genom att en skattehöjning sker. Förvaltningsberättelse Medfinansiering 46 Citybanan, beslut har 2009 fattats om att bidra med finansiering av 24,4 Mkr som ska betalas enligt en fastställd tidsplan mellan 2013-2017. Under året har 7,4 Mkr betalats ut. Beslut har 2009 tagits om att teckna avtal med Sjöfartsverket avseende genomförande och finansiering av ny sluss i Södertälje inklusive fördjupad mälarfarled. För kommunens del gäller det 20 Mkr under 2017-2018. Sjöfartsverket har tillsammans med berörda kommuner påbörjat miljökonsekvensutredning som beräknas slutföras under 2015. Händelser efter räkenskapsårets utgång Inga händelser av betydelse har inträffat efter räkenskapsårets slut. Intern kontroll Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning och att undgå allvarliga fel. En god intern kontroll skall bidra till att ändamålsenligheten stärks och att verksamheten med medborgarnas bästa för ögonen bedrivs effektivt och säkert. Uppföljningen har genomförts dels av två gemensamma områden, dels av 38 områden som styrelse och nämnder själva har bedömt som viktiga för sin verksamhet. Beträffande de kommungemensamma områdena genomförde samtliga nämnder/förvaltningar utom en, kontrollen om uppföljning av implementering och tillämpning av planen för lika rättigheter och möjligheter. I den nämnden har planen diskuterats i förvaltningens samverkansgrupp. Av de som genomfört kontrollen finns en avvikelse, där kommer planen att implementeras under 2015. Kontrollen av leverantörsfakturor genomfördes av 9 förvaltningar/nämnder och bestod av stickprov på fakturor. Avvikelser kan konstateras främst i att beställningsunderlag i form av rekvisition eller annat beslutsunderlag saknas i många fall. I enstaka fall har kvitton inte blivit inskannade, samt att momsredovisning och kontering varit felaktiga. Behörighetskontrollen visar överlag på bra resultat.Nuvarande reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner antogs 1998. Sedan dess har sättet att beställa varor och tjänster förändrats betydligt. En översyn har påbörjats för kontrollen av verifikationer, där kontrollen ska utgå från en risk och väsentlighetsanalys utifrån verifikationens art samt vad av kontrollerna som kan genomföras elektroniskt. När det gäller styrelsens och nämndernas egna kontrollområden kan konstaterats att av de 38 områden som fanns i planen har samtliga utom två blivit kontrollerade. I de två fallen beror det på införande av nytt verksamhetssystem samt ny delegationsordning, och kontrollerna kommer att genomföras under 2015. I övrigt så har det i endast ett fall gjorts bedömningen att internkontrollen fungerat delvis, detta är ett bättre resultat än tidigare år. Avvikelser har konstaterats inom 15 områden varav 5 bedömts som att det delvis finns avvikelser. Jämfört med tidigare år fanns det 13 avvikelse 2013. 9 avvikelser 2012 samt 8 stycken 2011. Antalet kontrollområden har dock blivit fler de senaste åren. För samtliga områden där avvikelser konstaterats har åtgärder redan satts in eller kommer att sättas in under året. Bedömningen görs att intern kontrollen börjar fungera allt bättre som ett instrument för uppföljning av kommunens rutiner, detta som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanställd redovisning Syftet med sammanställd redovisning Den kommunala verksamheten i Köping bedrivs i huvudsak i förvaltningsform, men dessutom finns det aktiebolag och ett kommunalförbund. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge förtroendevalda och andra en samlad bild av moderföretagets, kommunens ekonomiska ställning, åtaganden och resultat. Endast de företag där kommunen har ett röstetal på mer än 20 % har medtagits. Kungsörs Grus AB Kungsörs Grus AB:s verksamhet består av att utvinna grus- och bergmaterial samt att bedriva därmed förenlig verksamhet. Ekonomin i korthet Resultatet efter finansiella poster blev 5,1 Mkr jämfört med 5,9 Mkr föregående år. Under 2014 har leveranser skett till ett flertal mindre och medelstora entreprenadprojekt som har bedrivits inom Kungsörs Grus AB:s marknadsområde. Merparten av leveranserna utgörs dock av ballast till betongindustrin. Köpings Bostads AB är ett allmännyttigt bostadsföretag som äger och förvaltar fastigheter samt bedriver viss bostadsförmedlingsverksamhet. Dotterbolaget Köpings Kabel-TV AB:s verksamhet består i att förse invånarna i Köpings kommun med ett utökat TV-programval. Kabel-TV nätet används även för datakommunikation. Ett annat dotterbolag är KBAB Service AB som ansvarar för drift och underhåll samt städning av kommunens fastigheter. Ekonomin i korthet Resultatet inom KBAB-koncernen efter finansiella poster blev 9,5 Mkr. Föregående år var resultatet 10,5 Mkr. För KBAB-koncernen redovisas en ökning i omsättning med 10 Mkr för året 2014. För moderbolaget ökar omsättningen med 7 Mkr varav 3 Mkr utgörs av hyreshöjning för bostäder och lokaler med HGF-klausul samt p-platser och garage. De HGF-förhandlade hyrorna höjdes med 2,1 % för 2014. För årsredovisningen 2014 så har en större förändring skett med anledning av K3-redovisningen och därmed en del förändrade principer, främst gällande hur anläggningstillgångarna hanteras. I och med detta har ett omräknat 2013 tagits fram som jämförelseår. Redovisat resultat för KBABkoncernen 2013 var 3,6 Mkr efter finansiella poster och det nu omräknade resultatet för jämförelseåret 2013 är 10,3 Mkr. Orsaken till differensen är att en större andel av underhållskostnaderna har aktiverats som komponenter. På resultaträkningssidan redovisas förändring på posterna för underhållskostnader, -8,6 Mkr, avskrivningskostnader 1,9 Mkr och resultatet 6,7 Mkr. Förändringen på balansräkningssidan blir på anläggningstillgång byggnad 6,7 Mkr samt eget kapital, årets vinst 6,7 Mkr. Det som ökat mest är kostnadssidan, främst driftkostnader, och därmed uteblir positiv resultateffekt. Resultatet 2014 är 9,5 Mkr efter finansiella poster och det är 0,8 Mkr lägre än jämförelseåret 2013. Kostnaderna för outhyrt och hyresrabatter uppgick under året till 4,6 Mkr. En minskning med 0,9 Mkr från föregående år. Verksamhetens utveckling Vid årets slut fanns inga lediga lägenheter för omedelbar uthyrning. Sammanlagt 42 lägenheter var stoppade för ombyggnation eller renovering. Bolaget märker av en stor efterfrågan, och många står i bostadskön. Beträffande finansiering av verksamheten är marknadsräntans utveckling avgörande. Bolagets strategi är att lånen ska ha rörlig ränta eller 90 dagar STIBOR. Bolaget skyddar sig mot riskexponering genom köp av försäljning av finansiella instrument. Nyckeltal 2012 20132014 Årets resultat Omsättning Soliditet Antal årsarbetare 5,1 4,7 9,5 290,0 309,0391,4 13,4 13,515,3 149 147 150 Nyckeltal 2012 20132014 Årets resultat Omsättning Soliditet Antal årsarbetare 3,7 3,8 2,4 33,3 29,629,6 61,8 66,472,5 7 6 6 Mälarhamnar AB Mälarhamnar AB bedriver hamnverksamhet, vilket innebär godshantering i samband med fartygsanlöp, upplåtande av markytor, magasin och tillhörande terminalarbete. Verksamheten bedrivs i Köpings hamn och Västerås hamn. Därutöver bedrivs uthyrningsverksamhet till kunder i Köping. Bolaget ägs med 45 procent av Köpings kommun och med 55 procent av Västerås stad. Ekonomin i korthet Resultatet efter finansiella poster blev 2,2 Mkr jämfört med -5,1 Mkr föregående år. Nettoomsättningen ökade med 4 procent jämfört med 2013. Verksamhetsåret innebar en uppgång av hanterade ton över kaj med 7 procent. Fartygsanlöpen ökade med 4 procent. Under året har tre nya mobilkranar införskaffats till Västerås samt en bulkkran till Köping. Verksamhetens och branschens utveckling Mälarhamnar har under 2014 haft en försiktig återhämtning av volymerna. Relativt sett så har branschen det fortsatt tufft varför denna utveckling är positiv. Det största tappet står containertrafiken för. Transatlantics nedläggning av feederlinjen drabbade hamnen hårt. Thor Shipping har med sitt rederi SUN-line avvaktat med att gå igång med ett feederupplägg. Den fortsatta utvecklingen av s.k. spotaffärer har varit lyckad trots konjunkturläget samt restaureringen av 70-talskajen. Ytterligare affärer kräver tillgång till ytor och magasin även utanför hamnområdena i Västerås och Köping. Detta för att kunna anvisa kunder möjligheter som inte hamnen idag förfogar över. Nyckeltal 2012 20132014 Årets resultat Omsättning Soliditet -5,2 -6,6 1,7 119,1 109,0112,2 31,3 31,232,1 Antal årsarbetare 82 73 Förvaltningsberättelse Köpings Bostads AB 68 Västra Mälardalens Kommunalförbund Västra Mälardalens Kommunalförbund är ett kommunalförbund för räddningstjänst samt visst administrativt stöd för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner. Surahammars kommun är medlem sedan 2012. De gör ett stegvis inträde och deltar i tekniksamarbetet kring telefoni och IT-systemdrift samt upphandling. Kommunens ägarandel är beräknad utifrån den andel kommunen erlagt i kommunbidrag till kommunalförbundet. 47 Ekonomin i korthet Resultatet efter finansiella poster blev 0,4 Mkr jämfört med 1,1 Mkr föregående år. Resultatet förklaras främst av lägre behandlingskostnader för slamverksamheten. Bland förbundets verksamheter uppvisade löneavdelningen en budgetavvikelse på minus -0,7 Mkr beroende på dubbla hyreskostnader och chefslöner. Även Bostadsanpassning/Ptillstånd uppvisar ett underskott på -0,2 Mkr beroende på högre lönekostnader. Detta kompenseras främst inom IT och Tele genom lägre kapitalkostnader än budgeterat samt av andra avdelningars överskott. Investeringar gjordes för 5,0 Mkr totalt. Investeringar gjordes bl.a. i PC på bordet 2,2 Mkr, IT-infrastruktur 2,0 Mkr och kopiatorer 0,6 Mkr. Nyckeltal 2012 20132014 Årets resultat Omsättning Soliditet Antal anställda 3,2 1,1 0,4 129,8 133,3137,8 23,7 23,917,6 90 90 92 Investeringar Totalt investerades det i koncernen för 274,7 Mkr, varav kommunen stod för 144,5 Mkr, Mälarhamnar för 85,3 Mkr, VMKF för 5,0 Mkr, KBAB för 20,0 Mkr och KGAB för 2,9 Mkr. Den största bruttoinvesteringen för bolagen 2014 har Mälarhamnar gjort i tre mobilkranar i Västerås och en bulkkran i Köping. Egenfinansieringsgraden blev 39,3 %. Under de fem senaste åren har 83 % av investeringarna kunnat finansieras med egna medel. Inom den redovisade perioden investerades mer än vad som skrevs av. 2010 2011 2012 20132014 Nettoinvesteringar, Mkr 94,9 Avskrivningar, Mkr 84,5 Nettoinv/avskrivn % 112,3 120,6 149,2 85,1 93,2 141,7 160,1 231,5 274,7 93,8 91,6 246,8 299,9 Egenfinansieringsgrad % 133,8 93,5 95,6 53,339,3 Soliditet Förvaltningsberättelse Övriga organisationer med kommunalt ägarintresse Förutom de bolag och förbund som ingår i den sammanställda redovisningen, har kommunen ägarintressen i följande organisationer. I Mälarenergi Elnät AB, som ingår i Mälarenergi AB, uppgår kommunens ägarandel till 14,7 %. Bolagets uppgift är att bygga och underhålla elnätet för transport av elenergin från elleverantören till kundernas fastigheter. Kommunen har en långsiktig fordran på 88,2 Mkr på bolaget och får årligen en ränta för detta på 8,8 Mkr. Vafab Miljö AB arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering och ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun. Kommunen har en ägarandel på 8,2 %. Kommunen borgar för lån och pensionsförpliktelser och ansvar gentemot miljödomstolen på 20,3 Mkr. Samordningsförbundet Västra Mälardalen bildades 2010 med syfte att samverka inom rehabiliteringsområdet Medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget Västmanland, Köpings, Arboga och Kungsörs kommuner. Landstinget Västmanland och länets kommuner bildade tillsammans år 2000 den gemensamma nämnden för hjälpmedelsverksamhet och andra samverkansfrågor. Nämndens syfte är bland annat att ansvara för hjälpmedelsverksamheten och för gemensamma frågor inom hälso- och sjukvården. Kommunen är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening, Folkets hus och Västra Mälardalen i samverkan. 2010 2011 2012 20132014 Soliditet enligt balansräkningen % 38 38 39 39 38 Skuldsättningsgrad Huvuddelen av skulderna i koncernen är långsiktiga och matchar de långsiktiga anläggningstillgångarna för koncernen. Koncernens skuldsättningsgrad har ökat under 2014. De långfristiga skulderna uppgår till 812 Mkr, varav huvuddelen hänförs till KBAB. Koncernens långfristiga skulder per invånare ligger ca 27 %, under genomsnittet för riket för 2013. Skuldsättningsgraden på 62 % gör den totala koncernen känslig för förändringar på finansmarknaden. En viktig faktor i detta fall är räntekostnaderna på gamla lån, men också möjligheten till att skaffa nytt kapital till en bra ränta. Mkr Avsättningar 2010 20112012 2013 2014 84,2 100,1109,6 126,5 134,2 Långfristiga skulder 753,7 833,9 812,7 780,4 811,5 Kortfristiga skulder 394,9 307,8 367,8 409,2 454,7 Summa Skuldsättningsgrad % 1 232,8 1 241,8 1 290,1 1 316,1 1 400,4 62,2 61,6 61,0 60,7 61,6 Risk - Kontroll EKONOMISK ANALYS Resultat – Kapacitet Likviditet Årets resultat Kassabehållningen i koncernen var vid årsskiftet 118,1 Mkr, vilket är en ökning med 18,3 Mkr eller 18 % sedan föregående årsskifte. Balanslikviditeten i koncernen uppgår till 58,4 % och 2013 61,0 %. Försämringen förklaras av att de kortfristiga skulderna ökat mer än omsättningstillgångarna. Sammanställd redovisning 2010 2011 2012 20132014 Bruttoomsättning, Mkr 715,3 Årets resultat, Mkr 40,8 726,8 792,7 25,8 48,2 801,0 845,4 29,7 16,4 Det konsoliderade resultatet för kommunen och företagen uppgår till16,4 Mkr, varav KBAB står för merparten. Årets resultat är en försämring jämfört med föregående år med 13,3 Mkr. Koncernen omsatte inklusive skatteintäkter och bidrag 2014 2,2 miljarder och för 2013 2,1 miljarder kronor. 48 Soliditeten i koncernen blev 38 %, en sänkning med en procentenhet. motsvarande siffra för riket 2013 var 35 %. Trenden över femårsperioden är att soliditeten ligger på en nivå på 38 %. 2010 2011201220132014 Balanslikviditet, % 67,3 85,984,961,058,4 Rörelsekapital, Mkr -129,0 -43,5 -55,5-159,7-189,3 Anläggningskapital, Mkr 878,8 817,5 880,4 1 011,4 1 061,9 Personalöversikt Prognossäkerhet I tabellen anges i kolumnen för delår det helårsresultat som uppskattades vid upprättande av respektive företags delårsrapport. Den största avvikelsen mellan prognos och bokslut står KBAB för. Detta kan bland annat förklaras av förändrade redovisningsprinciper Mkr DelårBokslut DelårBokslut 20132013 20142014 Köpings kommun 25,7 28,0 7,6 7,3 Kungsörs Grus AB 3,53,8 2,52,4 Köpings Bostads AB9,44,7 4,09,5 Mälarhamnar AB 3,5 -8,0 -6,6 Antalet anställda i koncernen var vid årsskiftet cirka 4 600 personer, varav 78 % kvinnor och 22 % män. Årslönesumman inklusive sociala avgifter för koncernen var 1 272 Mkr 2014 och 1 200 Mkr för 2013. 1,7 Västra Mälardalens 1,40,4 Mälarhamnars hamnbogserare Athos assisterar Cfl Prospect som lastar 6 500 ton vete för Las Palmas. Förvaltningsberättelse kommunalförbund 0,61,1 49 Resultaträkning (Mkr) Kommunen Koncernen Not2014 2013 Not2014 2013 Verksamhetens intäkter A1461,4 443,7723,6 801,0 Verksamhetens kostnader A2 -1 719,1 -1 632,4 -1 908,1 -1 917,5 Avskrivningar A3-52,3 -51,0-91,6 -93,8 Verksamhetens nettokostnader -1 310,0 -1 239,7 -1 276,1 -1 210,3 Skatteintäkter A4 1 006,5 989,1 1 006,5 989,1 Generella statsbidrag och utjämning A5 301,4 277,7 301,4 277,7 Finansiella intäkter A6 11,3 11,9 10,1 11,3 Finansiella kostnader A7 -1,9 -11,0 -25,5 -38,1 Resultat före extraordinära poster 7,3 28,0 16,4 29,7 Extraordinära intäkter0,0 0,00,0 0,0 Årets resultat 7,3 28,0 6,4 29,7 Kassaflödesrapport (Mkr) Kommunen Koncernen Not 20142013 Not 20142013 Den löpande verksamheten Årets resultat 7,328,0 16,429,7 Justering för ej likviditetspåverkande poster A8 50,4 58,0 C1 90,1 103,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 6,8 26,4 4,4 39,1 Ökning/minskning förråd och lager 1,3 -3,7 1,3 -3,6 Ökning/minskning kortfristiga skulder 22,8 8,3 5,1 41,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 88,6 117,0 117,3 210,2 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 7,4 4,4 7,4 4,4 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Räkenskaper Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar 50 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 -144,5 0,0 5,2 0,0 0,0 0,0 -121,6 1,4 0,8 -9,8 0,1 0,0 -180,7 0,0 5,8 0,0 0,0 0,0 -217,1 1,4 1,4 0,1 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 139,3 - 129,1 - 174,8 - 214,1 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån30,0 0,031,012,0 Amortering av långfristiga skulder 0,0 -40,0 0,0 -44,3 Förutbetalda anslutningsavgifter 1,62,6 1,60,0 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 -0,5 4,6 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 9,8 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 31,6 - 27,6 32,1 - 27,7 Årets kassaflöde -11,7 -35,3 - 18,0 -27,2 Likvida medel vid årets början 86,5 121,8 136,0 127,0 Balansräkning (Mkr) Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Not2014 2013 Not20142013 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar0,0 0,00,00,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar B1 906,6 815,9 1 733,2 1 599,5 Maskiner och inventarier B2 44,5 46,8 113,5 158,3 Finansiella anläggningstillgångar B3208,8 208,8160,9160,4 Summa anläggningstillgångar 1 159,9 1 071,5 2 007,6 1 918,3 Omsättningstillgångar Förråd m m B4 4,1 5,4 5,2 6,4 Fordringar B5121,9 128,6142,1143,3 Kassa och bank B6 74,7 86,5 118,1 99,8 Summa omsättningstillgångar 200,7 220,5 265,4 249,5 SUMMA TILLGÅNGAR 1 360,6 1 292,0 2 273,0 2 167,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital B7C2 Årets resultat 7,3 28,016,429,7 Resultatutjämningsreserv29,5 29,529,529,5 Övrigt eget kapital 726,4 698,4 826,7 792,5 Summa eget kapital 763,2 755,9 872,6 851,7 Avsättningar B8 Avsättningar för pensioner 92,2 86,7 109,9 102,9 Andra avsättningar12,0 10,924,323,6 Summa avsättningar 104,2 97,6 134,2 126,5 Skulder Långfristiga skulder B9 140,7 108,9 811,5 780,4 Kortfristiga skulder B10352,5 329,6454,7409,2 Räkenskaper Summa skulder 493,2 438,5 1 266,2 1 189,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 360,6 1 292,0 2 273,0 2 167,8 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter B11 0,0 0,0 C3 0,9 0,9 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna B12 675,6 706,8 675,6 706,8 Övriga ansvarsförpliktelser B13 722,0 730,4 C4 8,4 24,4 Leasing B14 51 Noter (Mkr) Räkenskaper 52 RedovRedov 20142013 RedovRedov 20142013 A4 Skatteintäkter A1 Verksamhetens intäkter Preliminär kommunalskatt 1 009,0 994,6 Verksamhetens intäkter på Preliminär slutavräkning huvudprogrammen 0-8, enligt innevarande år 0,2 -6,1 driftredovisningen 586,3535,5 Slutavräkningsdifferens Jämförelsestörande poster: föregående år -2,7 0,6 Återbetalning AFA-försäkring Summa skatteintäkter 1 006,5 989,1 2007-08 0,023,9 Prognos från februari skulle ha gett Finansiella intäkter som redovisas skatteintäkter på 1 005,5 för 2014 under nämnderna i driftredovisn -1,9 -2,8 Avgår interna poster -123,0 -112,9 A5 Generella statsbidrag Summa externa intäkter 461,4 443,7 och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 229,6211,7 Fördelas enligt nedan: Fastighetsavgift 40,540,8 Försäljningsmedel 22,021,9 Utjämningsavg/kostnadsutj bidrag 4,8 8,3 Avgifter, ersättningar 186,1 184,4 Regleringsavgift/bidrag 5,811,3 Hyror och arrenden 42,4 41,7 Bidrag/avgift LSS-utjämning 8,7 5,6 Bidrag 126,8119,3 Strukturbidrag 2,6Övriga intäkter 84,1 76,4 Införandebidrag 9,4Summa verksamhetens intäkter 461,4 443,7 Summa generella statsbidrag och utjämning 301,4 277,7 A2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader på Summa skatteintäkter och huvudprogrammen 0-8, enligt generella statsbidrag A4+A5 1 307,9 1 266,8 driftredovisningen 1 896,2 1 800,1 Varav jämförelsestörande poster: Avräkningsbelopp per invånare Verksamhetskostnader som Slutavräkning -10924 redovisas under finansiering på Preliminär avräkning 7 -244 driftredovisningen samt differens interna poster 0,1 -0,6 A6 Finansiella intäkter Interndebiterade räntor -21,0 -23,2 Räntor likvida medel 0,4 0,8 Avskrivningar -52,3-51,0 Ränteintäkter på lånefordringar 8,8 9,3 Interndebiterade personalom- Utdelningar på aktier och andelar 1,9 1,6 kostnadspålägg -300,0-280,1 Övriga finansiella intäkter 0,2 0,2 Faktiska arbetsgivaravgifter 250,4 238,9 Summa finansiella intäkter 11,3 11,9 Faktiska pensionsutbetalningar 28,6 28,0 Pensionsutbetalning individuell del 36,7 33,5 A7 Finansiella kostnader Förändring av pensionsavsättning 3,4 -0,3 Räntor på lån 1,1 2,0 Avgår interna poster -123,0 -112,9 Kreditivräntor -0,5-0,6 Summa externa kostnader 1 719,1 1 632,4 Ränta på pensionsavsättningar 1,2 1,7 Övriga finansiella kostnader 0,1 0,2 Fördelas enligt nedan: Jämförelsestörande post: Personalkostnader 786,3732,3 Ändrad diskonteringsränta - 7,7 Sociala avgifter 234,6 222,7 Summa finansiella kostnader 1,9 11,0 Pensionskostnader 84,977,8 Bidrag och transfereringar 73,5 73,4 Material, tjänster samt A8 Ej likviditetspåverkande övriga kostnader 539,8 526,2 poster Summa verksamhetens Av- och nedskrivningar 52,3 51,0 kostnader 1 719,1 1 632,4 Förändring långfristiga periodiseringar -1,1-1,0 A3 Avskrivningar Gjorda avsättningar 6,6 11,3 Byggnader och anläggningar 40,6 39,2 Statlig infrastruktur -7,4 -4,4 Maskiner och inventarier 11,7 11,7 Övriga ej likviditetspåverkande Nedskrivningar 0,00,1 poster 0,01,1 Summa avskrivningar 52,3 51,0 Summa ej likvidpåverkande poster 50,4 58,0 * Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening 20142013 avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk B1 Mark, byggnader och förening har därefter beslutat om insatsemission om 5,4 tekniska anläggningar Mkr. Kommunens totala insatskapital i Kommuninvest Anskaffningsvärde 1 622,6 1 517,2 ekonomisk förening uppgår 2014-12-31 till 6,5 Mkr. Ackumulerade avskrivningar -716,0 -701,3 Bokfört värde 906,6 815,9 20142013 Avskrivningstider 10-50 år 10-50 år Långfristig placering värdepapper Obligation 5,05,0 Redovisat värde 1 januari 815,9 747,7 Summa långfristig placering 5,0 5,0 Årets investeringar 135,0 108,9 Avyttrat, utrangerat -5,1 -1,5 Långfristiga fordringar Årets avskrivningar -40,6 -39,2 Förlagslån Mälarhamnar AB 0,0 9,8 Överföring mellan tillgångstyp, Förlagslån VMN AB 88,2 88,2 övr förändring 1,4 0,0 VMKF 0,00,0 Redovisat värde 31 december 906,6 815,9 Summa långfristiga fordringar 88,2 88,2 därav: Markreserv 9,48,9 Summa finansiella Verksamhetsfastigheter 185,0181,0 anläggningstillgångar 208,8208,8 Fastigheter för affärsverksamhet 348,4 322,3 Publika fastigheter 109,5 90,5 B4 Förråd m m Fastigheter för annan verksamhet 43,9 45,5 Lager av eldningsolja 3,9 5,1 Pågående arbeten 210,4 167,7 Övrigt 0,10,3 Summa mark, byggnader och Summa förråd m m 4,0 5,4 tekniska anläggningar per typ 906,6 815,9 B5 Fordringar B2 Maskiner och inventarier Fordringar hos staten Anskaffningsvärde 116,5173,5 Statsbidrag 18,622,3 Ackumulerade avskrivningar -72,0 -126,7 18%-bidrag, 6%-bidrag 1,2 0,5 Bokfört värde 44,5 46,8 Summa statsbidragsfordringar 19,8 22,8 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Övriga fordringar Redovisat värde 1 januari 46,8 46,8 Kundfordringar 58,455,0 Årets investeringar 9,4 11,7 Förutbet kostn/upplupna intäkter 9,8 9,3 Avyttrat, utrangerat 0,0 0,0 Upplupna skatteintäkter 0,2 11,8 Årets avskrivningar -11,7 -11,7 Momsfordran, Ludvikamoms 20,5 9,3 Redovisat värde 31 december 44,5 46,8 Övriga fordringar 13,2 20,4 därav: Summa övriga fordringar 102,1 105,8 Maskiner och inventarier 44,5 46,8 Summa maskiner och inventarier 44,5 46,8 Summa fordringar 121,9 128,6 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga materiella anläggningstillgångar, se avsnittet redovisningsprinciper. Räkenskaper B6 Kassa och bank Kassa 0,10,1 Bank (koncernkonto mm) 74,3 85,5 Plusgiro 0,30,9 Summa kassa och bank 74,7 86,5 B3 Finansiella anläggningstillgångar B7 Eget kapital Redovisat värde 1 januari 208,8 209,0 Ingående eget kapital 755,9 727,7 Årets anskaffningar 0,0 0,0 Hultgrens fond 0,0 0,2 Försäljningar 0,0-0,2 Årets resultat 7,3 28,0 Nedskrivningar 0,00,0 Summa eget kapital 763,2 755,9 Redovisat värde 31 december 208,8 208,8 Därav: Anläggningskapital 915,0 865,1 Aktier Resultatutjämningsreserv 29,5 29,5 Köpings Bostads AB 30,9 30,9 Balansfond/investeringsbuffert fr 1341,5 41,5 Mälarhamnar AB 22,6 22,6 Medfinansiering infrastruktur 33,0 33,0 Kungsörs Grus AB 0,1 0,1 Insatser inom äldreomsorg 3,3 6,8 Västmanlands Lokaltrafik AB 0,0 0,0 Resultatutjämningsfond: Mälarenergi Elnät AB 54,7 54,7 - VA-verket -1,9 -3,5 Vafab Miljö AB 5,3 5,3 - Värmeverket 5,4 -6,6 Övrigt 0,00,0 Övriga fonder 0,9 0,9 Summa aktier 113,6 113,6 Övrigt rörelsekapital -270,8 -238,8 Årets resultat 7,3 28,0 Andelar Köpings Folkets Husförening 0,7 0,7 Bostadsrätter m m 0,2 0,2 Kommuninvest* 1,11,1 Summa andelar 2,0 2,0 53 Räkenskaper 20142013 20142013 B8 Avsättningar Upplupen löneskatt 8,8 9,2 Avsatt till pensioner Förutbetalda intäkter/ uppl räntor 2,4 1,7 Pensionsbehållning 2,52,7 Förutbetald skatt 8,8 6,1 Förmånsbestämd ålderspension 60,0 55,9 Skulder till staten 2,0 3,8 Särskild avtalspension 4,1 3,5 Övriga interimsskulder 14,8 8,1 Pension till efterlevande 2,4 2,1 Momsskulder 3,63,1 PA-KL pensioner / ÖK SAP 5,1 5,6 Personalens källskatt 16,6 15,9 Summa pensioner 74,1 69,8 Avräkning koncernkonto 41,5 43,4 Löneskatt 18,016,9 Övriga kortfristiga skulder 48,7 40,5 Summa avsatt till pensioner 92,1 86,7 Summa kortfristiga skulder 352,5 329,6 Antal visstidsförordnanden för pensioner ÖVRIGA TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Politiker (pension enligt PBF) 3 3 Tjänstemän 00 Panter och ansvarsförbindelser Ingående avsättning B11 Panter och därmed jämförliga säkerheter Nya förpliktelser under året: 86,7 77,2 Pantbrev och bostadsrättsbevis emottagna på grund av Nyintjänad pension 5,5 2,2 borgensansvar samt pantbrev avseende övertagna fastigRänte- och basbeloppsuppräkningar 0,9 1,8 hetslån, för fastigheter ägda av Köpings Bostads AB finns Ändring sänkt diskonteringsränta 0,0 6,2 på 67,3 Mkr, men dessa är inte utnyttjade. Pension till efterlevande 0,9 0,8 Övrig post 0,4-0,1 Ansvarsförbindelser Pensionsutbetalningar -3,4-3,2 Förändring av löneskatt 1,1 1,8 B12 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp Redovisat värde 31 december 92,1 86,7 bland skulderna eller avsättningarna Aktualiseringsgrad 90,0%90,0% Enligt den blandade modellen ska pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 upptas som ansvarsförbindelAndra avsättningar se. Ansvarsförbindelserna är beräknade av KPA. Redovisat värde övriga avs 1 januari10,9 9,1 SAP-skuld VMKF 1,2 1,8 Blandade modellen för pensioner 2014 2013 Summa andra avsättningar 12,1 10,9 Pensionsförbindelser 543,7568,8 Summa avsättningar 104,2 97,6 Löneskatt 131,9138,0 Summa ansvarsförbindelse Beräkningsgrund för pensioner och andra avsättningar pension 675,6 706,8 framgår av avsnittet redovisningsprinciper. 54 B9 Långfristiga skulder Ingående ansvarsförbindelse 568,8 538,3 Låneskuld Försäkring IPR 0,0 0,0 Ingående skuld 70,0 110,0 Aktualisering -0,10,3 Nya lån 30,0 0,0 Ränteuppräkning 5,05,9 Amorteringar 0,0-40,0 Basbeloppsuppräkning 0,710,8 Uppbokade amorteringar Ändr försäkringstekn grunder, bromsen -2,5 0,0 föregående år 0,0 0,0 Sänkning av diskonteringsränta 0,2 43,6 Summa låneskuld 100,0 70,0 Övrig post -3,1 -5,2 Årets utbetalningar -25,3 -24,9 Kreditgivare Summa pensionsförpliktelser 543,7 568,8 Kommuninvest 100,070,0 Löneskatt 131,9138,0 Summa 100,0 70,0 Utgående pensionsansvars- förbindelse 675,6 706,8 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redoVa-verksamheten, visningsprinciper. anläggningsavgifter 30,530,5 Fjärrvärmeverksamhet, B13 Övriga ansvarsförbindelser anläggningsavg 6,15,5 Investeringsbidrag 4,12,9 Borgen och andra förbindelser Summa förutbetalda intäkter 40,7 38,9 Köpings Bostads AB 655,6 669,1 Borgen för kreditgaranti 0,1 0,1 Summa långfristiga skulder 140,7 108,9 Borgen för egnahem 0,5 0,6 Borgen bostads- och bottenlån 0,6 0,7 B10 Kortfristiga skulder Borgen och andra förpliktelser Leverantörsskulder 71,670,6 övriga kommunala företag 59,6 57,2 Semesterlöneskuld mm, retr lön 56,6 53,9 Övriga ansvarsförbindelser 5,6 2,7 Upplupna sociala avgifter 41,0 39,8 Summa övriga ansvarsförbindelser 722,0 730,4 Upplupen pensionskostnad ind del 36,1 33,5 Köpings kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reg lerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Köpings kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065,5 Mkr och totala tillgångar tilL 290 729,6 Mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 946,9 Mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 920,5 Mkr. Ej utnyttjad limit, checkkredit Leasing Årets kostnader Betalningar inom 1 år Betalningar inom 1-5 år Betalningar senare än 5 år 20,0 20,0 20142013 10,7 9,5 9,3 8,3 11,3 9,9 0,0 0,0 Not C1 Justering för ej 2014 2013 likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 91,6 93,8 Justering för gjorda avsättningar 1,4 20,1 Justering för ianspråktagna avsättningar 0,0 0,0 Justering av skatt 0,0 0,0 Justering för reavinster 0,0 0,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 4,5 -6,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster 97,5 107,8 Not C2 Eget kapital Ingående eget kapital 851,7 824,9 Justering av ingående eget kapital 7,3 -2,9 Justering mot eget kapital -2,8 0,0 Årets resultat 16,4 29,7 Utgående eget kapital 872,6 851,7 Not C3 Panter och därmed jämförliga säkerheter Köpings Bostads AB 0,0 0,0 Kungsörs Grus AB, 25% 0,9 0,9 Mälarhamnar AB 45% 0,0 0,0 Summa 0,9 0,9 Not C4 Övriga ansvarsförpliktelser Kommunen 719,9730,4 Köpings Bostads AB 0,9 0,9 Mälarhamnar 0,00,0 Kungsörs Grus AB 0,7 0,7 Avgår interna mellanhavanden -713,1 -707,6 Summa 8,4 24,4 Räkenskaper Noter sammanställd redovisning 55 Redovisningsprinciper God redovisningssed I redovisningen har den kommunala redovisningslagen följts och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning tillämpats. Anläggningsavgifterna för vatten- och avloppsverksamheten har fr o m 2007 periodiserats över nyttjandeperioden (vägt snitt 36 år, förutom för Sundänge som är 50 år), dock motsvaras 10 % av avgiften direkta administrationskostnader som intäktsbokförs år ett. Fr om 2011 har samma förfarande gällt för fjärrvärmeverksamheten här är nyttjandeperioden satt till 20 år. rörande komponentavskrivning ska avskrivningstiderna för kommunens anläggningar beräknas utifrån komponenter för att bättre spegla anläggningens värde. Kommunen har påbörjat arbetet med att implementera komponentavskriv ning. Målsättningen är att successivt införa metoden under kommande år. Kreditivränta Upptas till anskaffningskostnaden minus planenliga avskrivningar. Även värdepapper och andelar värderas till inköpsvärde. Ansvarsförbindelser Leasing Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/ eller infriandegraden, redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättningar, andra Finansiella leasingavtal klassificeras som operationell leasing, när de inte anses vara en väsentligdel av kommunens totala tillgångsmassa. Under andra avsättningar återfinns det solidariska åtagandet av medlemskommunerna för kommande utbetalningar för särskild avtalspension till kommunalförbundet, den är beräknad av KPA. Löner, semesterersättningar Investeringsbidrag Medfinansiering infrastrukturell o dyl har fr o m 2011 tagits upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Avskrivningar Avskrivningar påbörjas månaden efter investeringarna har tagits i bruk och beräknas linjärt, dvs lika stora belopp varje år. De avskrivningstider som tillämpas har vägledning av Kommunförbundets förslag om maximitider som grund för de egna bedömningarna av tillgångens nyttjandeperiod. Typ av investering Datorer Inventarier Bilar och andra transportmedel Maskiner Affärsbygnader Gator och parker Va- och fjärrvärmeanläggningar Fritidsanläggningar Verksamhetsfastigheter Förvaltningshus, monumental byggnad Mark och konst Avskrivningstid 3-4 år 5 år och 10 år 5 år och 10 år 5 år och 10 år 20-33 år 20-33 år 20-50 år 10-20 år 20-33 år 50 år Avskrivs ej - obegränsad livslängd Beloppsgräns för inventarier För att ett inköp ska betraktas som en investeringsutgift ska det ha en ekonomisk livslängd som överstiger tre år och värdet ska uppgå till ett väsentligt belopp. Med väsentligt belopp menas att utgiften ska uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp. Dokumentation av redovisningssystemet Kommunens dokumentation av redovisningssystemet lever ännu inte upp till lagens intentioner. Räkenskaper Enligt den av Rådet för kommunal redovisning reviderade rekommendation om materiella anläggningstillgångar tillförs för investeringar överstigande 1 miljon kronor i fjärrvärme- samt vatten- och avloppsverksamheten. Kommunens genomsnittliga ränta på utestående lån har använts vid beräkningen, 1,62 %. De lån kommunen har tagit upp på senare år har endast varit till fjärrvärme- och vatten- och avloppsinvesteringar. Anläggningstillgångar 56 Komponetavskrivning Exploateringstillgångarna är bokförda under materiella anläggningstillgångar då de endast har ringa omfattning. Jämförelsestörande poster En post ska betraktas som en jämförelsestörande post när den uppgår till ett väsentligt belopp samt är av ett sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Inga jämförelsestörande poster finns för 2014. För 2013 har engångsintäkter erhållits på 23,9 Mkr som är återbetalning av inbetalda premier för arbetsmarknadsförsäkringar motsvarande återbetalning för 2012 var 25,2 Mkr. Under 2013 har förändrade diskonteringsräntan för pensioner bokförts som en finansiell kostnad och klassificerats som jämförelsestörande, 7,7 Mkr. och övriga löneförmåner har redovisats enligt kontantmetoden. Är bokförda som direkt kostnadsföring av bidrag till statlig infrastruktur. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden beräknas av KPA enligt beräkningsmodellen (RIPS07) för anställda och enligt PBF för förtroendevalda. Semesterlöneskuld I skulden ingår även ferie- uppehållslön, okompenserad övertid och jour och beredskap samt upplupna arbetsgivaravgifter. Detta redovisas som en kortfristig skuld. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:S decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4,2. Principer sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. I den sammanställda redovisningen ingår kommunen samt bolag där kommunens ägarandel uppgår till minst 20 %. Bokslutet baseras på Köpings kommuns värderingsprinciper. Om principerna väsentligt avviker mellan kommun och dotterföretagen justeras dotterföretagens räkenskaper före sammanställningen. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med detta menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkning tas med i koncernredovisningen. Förvärvsmetoden innebär att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital eliminerats, därefter intjänat kapital har räknats in i koncernens eget kapital. Koncernredovisningen utgör ett sammandrag av kommunens och dotterföretagens resultat- och balansräkningar. Då koncernredovisningen enbart ska visa koncernens förhållanden mot externa parter har interna mellanhavanden eliminerats föra att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. Eventuell latent skatt redovisas under avsättningar. De uppgifter som ligger till grund för den sammanställda redovisningen är från vissa kommunägda företag preliminära. För närmare analys av ”koncernen” hänvisas till respektive företags årsredovisningar samt övriga delar av kommunens årsredovisning. Ord och begrepp anläggningstillgångar. Driftredovisningen belastas för den värdeminskning som anläggningarna genomgått genom att de utnyttjas under året. Avvikelse mot budget: + = överskott, - = underskott. Balanslikviditet är omsättningstillgångar i relation till Jämförelsestörande poster är poster som inte har direkt med kommunens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär. Där en redovisning tillsammans med övriga poster i resultaträkningen hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten. Kassalikviditet är ett mått på hur god kommunens betal- kortfristiga skulder. Ett mått på den kortfristiga betalningsberedskapen där lager och förråd ingår. ningsberedskap är. 1,0 och däröver anses som gynnsamt. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställ- Kapitalkostnader är benämningen för internränta och ningen vid bokslutstillfället och utgör därmed en förbindelselänk mellan åren. Den visar det bokförda värdet av kommunens tillgångar och hur dessa har finansierats – externt med främmande kapital (skulder) och internt med eget kapital. Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar, tillgångar som skall innehas och utnyttjas under flera år (t ex fastigheter och inventarier) och omsättningstillgångar (t ex förråd, fordringar, kassa och bank). Motstående sida på balansräkningen delas upp i eget kapital, avsättningar och skulder. Avsättningar innefattar bl a vissa pensioner. En avsättning är definitionsmässigt en skuld som man inte vet hur stor den är eller när den skall betalas. Skulderna delas upp i långfristiga och kortfristiga. De långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. Driftredovisning beskriver utfallet i förhållande till budgeterade kostnader och intäkter. Kassaflödesrapport är den översiktliga samman- fattningen av hur årets driftverksamhet, d v s den löpande verksamheten, investeringsverksamhet och finansieringsverksamheten, där bl a låneverksamhet ingår, har bidragit till likviditetens förändring. Den visar hur kommunen fått in pengar och hur de har använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Internränta är en kalkylmässig kostnad för det kapi- tal (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjats inom en viss verksamhet. Investeringsredovisning avskrivning. Kkr = kilokronor, tusentals kronor. Mkr = megakronor, miljontals kronor. Periodisering innebär en fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkningen är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna periodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar och kommunens finansiella styrka förbättras. Verksamhetens nettokostnader består av intäkter genererade i verksamheten som dragits av mot verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar. Nettokostnaden beskriver det som återstår att skattefinansiera. Nettokostnaden reduceras sedan med skatteintäkter och de generella statsbidragen. Finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet och kallas ”resultat före extraordinära poster” Det resultat som uppkommer här skall finansiera årets investeringar och ett eventuellt framtida sparande. Extraordinära intäkter och kostnader är poster som inte har något direkt samband med den ordinarie verksamheten som bedrivs i kommunen. Dessa poster blir mer och mer ovanliga i kommuner. Det resultat som nu har framkommit visar årets resultat för kommunen. Årets resultat justerat med eventuella realisationsvinster och extraordinära intäkter visar om balanskravet uppfyllts. Resultatutjämningsfonder har lagts upp för att utjämna resultatet över åren för vatten- och avloppsverket samt värmeverket. beskriver hur investeringsutgifterna och -inkomsterna fördelat sig under året. Skuldsättningsgrad beskriver hur stor andel av Jämförelsegrupp Soliditet är andelen eget kapital av totalt kapital, det vill I årsredovisningen har vi använt en grupp på 20 kommuner i jämförelser av finansiella nyckeltal. Sveriges kommuner och landting har tagit fram metoder för likhetsjämförelser. I detta fall har Innevånare, skattekraft samt strukturkostnader vägts ihop. kommunens tillgångar som är finansierade med främmande kapital. säga graden av egenfinansierade tillgångar. Soliditetsutvecklingen beror på dels det årliga resultatet, dels tillgångsökningen. Verksamhetsmått används för att över tiden kunna göra jämförelser och följa upp verksamheten. Räkenskaper Avskrivningar är planmässig värdenedsättning av 57
© Copyright 2026