Förstudie - Bredbandsforum
Arbetsgrupp Samordnad efterfrågan Förstudie om digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur A-focus, februari 2015 Förstudiens omfattning • Beskriva möjligheter och utmaningar i processen att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster över bredbandsinfrastruktur (inklusive förslag till fortsatt arbete inom ramen för arbetsgruppen). • Kortfattad beskrivning av exempel på samordnad efterfrågan samt upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur - baserat på den information som framkommer i förstudien (genom intervjuer). • Förstudien baseras på inkomna synpunkter från arbetsgruppens deltagare samt ytterligare intressenter, rapporter, artiklar, internationell studie mm. • Avrapportering av resultat och intervjuer som utkast till förstudie genomfördes i samband med arbetsgruppens möte den 15 december 2014. Därefter har justeringar genomförts samt tillägg gjorts till beskrivningarna av exemplen. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Grannlaga uppgift hitta röd tråd i Samordnad efterfrågan och följa den Övergripande iakttagelser • Utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur och utvecklingen av digitala tjänster är givetvis beroende av varandra, men drivs i stor utsträckning som två olika företeelser idag. • I Sverige har fokus varit på utbyggnad av bredbandsinfrastruktur (statliga stöd, politisk målsättning, kvantifierad målbild, uppföljning mot kvantifierad målbild). Bredbandsstrategin har blivit väl förankrad, målen är kända och utvecklingen drivs aktivt mot dessa mål. • Välfärdsteknologi finns och utvecklas, men mognadsgraden och spridningen av dessa tjänster är fortfarande låg. När utbudet ökar och fler tjänster ska implementeras kommer behovet och kraven på infrastrukturen att förändras; infrastrukturen måste möta dessa tjänsters funktions- och kvalitetskrav. På sikt kommer därför behov av kvalitet, säkerhet, robusthet samt prioritet för att tillhandahålla välfärdstjänster (särskilt e-Hälsa) att tillta. Den offentliga sektorn upplever dock inte tillgången till dessa tjänster och utvecklingstakten som tillräckligt kritisk för att dessa behov ska styra riktigt än. • Denna förstudie har visat på ett behov av att investeringstakten på både bredbandsutbyggnaden och på utvecklingen av välfärdsteknologi måste höjas, insatserna tillta och att medel måste avsättas framför allt i de kommunala budgeterna, men också hos landstingen och ur ett samordningsperspektiv eventuellt även på statlig nivå. – Utan beslut som innefattar investeringar kommer det att bli både en långsam utveckling och ett för litet fokus på de stora förändringar som behövs. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie • Den här förstudien har visat på att det finns en allt större politisk insikt om nyttan med bredband i den offentliga sektorn. Majoriteten av politiker och beslutsfattare inom den offentliga sektorn är också medvetna om, och har tagit till sig, budskapen och målen i både digital agenda och bredbandsstrategin för Sverige. Det finns en vetskap och en acceptans om att digitalisering behövs och även ett engagemang, men nu kvarstår frågorna VAD och HUR? Ansvaret för vad och hur, dvs det praktiska genomförandet, tillfaller oftast tjänstemännen och därmed behövs det även en övertygelse (insikt och kompetens) på den nivån samt ett tydligt ansvar och mandat för genomförandet. • Arbetsgruppens deltagare och övriga intressenter upplever regionförbund och länsstyrelser generellt som mer drivande än tidigare och det uppfattas som att de har tagit stafettpinnen och ett stort samordningsansvar för utvecklingen av både bredband och digitalisering. Nätverk etableras och både strategiska planer och handlingsplaner arbetas fram. Samtidigt finns det en variation i hur väl samordningen lyckas och verkligen bidrar till förändring. • Med den digitala utveckling som nu sker börjar landstingens och kommunernas ansvar inom vård- och omsorg flyta ihop i vissa delar. Det betyder att samverkan dem emellan blir alltmer betydelsefull. Hur etablerat detta samarbete är varierar också mellan olika delar av landet. • Baserat på den information som framkommit och arbetsgruppens mål att bidra till bredbandsutbyggnad, är bedömningen att samordnad efterfrågan bör betraktas ur två perspektiv: – Horisontell efterfrågan – geografisk spridning – Vertikal efterfrågan – tjänst och infrastruktur Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Horisontell efterfrågan • Utvecklingen av bredband har varit igång länge. Fokus har förflyttats från tätorter till mer ekonomiskt utmanande områden. Arbetet med de ekonomiskt utmanande områdena är igång, om än inte överallt i hela landet. • Vad gäller bredband finns det ett tydligt mål, det finns vägledningar, handlingsplaner, strukturer/nätverk, nationella stödprogram, lokala och regionala bredbandssamordnare mm. Detta sammantaget styr arbetet i en tydlig riktning och ger fart och engagemang i utvecklingen. • Utbyggnaden sker inte alltid kontrollerat och långsiktigt, men en geografisk samordning har hittills skett av kommersiella aktörer. Med en mer utmanande ekonomisk affär blir dock samordningsvinster alltmer synliga och flera initiativ finns. • Bredbandsutbyggnaden drivs på av aktörer och kommunala/regionala bredbandssamordnare. När behovet flyttas längre ut i tätorter och landsbygd med en lägre befolkningstäthet behövs en ännu tydligare regional samordning för att aggregera efterfrågan. Kopplingen mellan tjänst och infrastruktur, dvs nyttan med bredband behöver klargöras i ännu större utsträckning än tidigare för att motivera den kostnad som följer med bredbandsutbyggnaden. De områden som inte har ett engagemang och driv hamnar efter allt mer. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Horisontell efterfrågan • Att kunna nå användare och att användare kan nå andra användare ligger såväl i samhällets som i operatörer/tjänsteleverantörers intresse. När det kommer till ansvaret för att digitalt integrera hushåll och företag, så vilar det dock på det offentliga. • Förstudien visar på att mer kan göras för att förbättra möjligheterna för bredbandsutbyggnad genom samordning. • Det kan också konstateras att , relativt tjänster, är samordning av efterfrågan ur ett horisontellt perspektiv enklare – det omfattar ett mål/fokusområde. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Vertikal efterfrågan • Vad gäller den vertikala efterfrågan på digitala tjänster integrerad med efterfrågan av bredbandsinfrastruktur så går arbetet i kommunerna långsammare. Såväl i arbetsgruppen som i tidigare genomförda studier har det konstaterats att denna utveckling normalt sker i stuprör, dvs avgränsat till olika verksamhetsområden. Det borde dock vara ett ansvar som flyter horisontellt genom kommunens verksamheter och inte vertikalt. • Utvecklingen har kommit dithän att politiker och tjänstemän på kommunal och regional nivå förstår kopplingen mellan tjänst och infrastruktur, men det faktiska implementerings- och utvecklingsarbetet är inte strukturerat därefter vilket komplicerar och är tidsödande. • Det är också otydligt vilken nytta som fås kopplat till verksamhetsområdet, när denna nytta uppstår och vilken uppoffring som krävs för att nå denna nytta. Denna fråga vill många kommuner ha svar på innan beslut om initiativ och resurser tas. • Jämfört med bredbandsområdet finns inte motsvarande styrning på nationell nivå när det kommer till digitala tjänster. En konkret målbild saknas och den konkreta målbild som finns på bredbandsområdet efterfrågas även för digitala tjänster. En tydlig nationell målsättning efterfrågas, som innehåller kvantifiering och uppföljning. Med kommunicerade och välkända mål borde utvecklingen kunna stimuleras mer aktivt även på lokal och regional nivå. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Vertikal efterfrågan • Trots brist på målstyrning upplevs det som att det finns en kravställan/förväntan på nationell nivå och från politiker på olika nivåer, om en förändring ska ske och initiativ tas. Denna förväntan är skapad bland annat genom en mängd analyser och rapporter från många olika organisationer/företag, ofta framtagna på nationell nivå som visar på vision och ambition. Samtidigt saknas det få konkreta handlingsplaner på loka verksamhetsnivå, dvs som svarar på VAD och HUR det ska göras. • På lokal och regional nivå dvs inom kommuner och regioner/län, finns en mängd påbörjade initiativ och projekt men mer behöver göras. Det är en komplex utmaning då det är många verksamhetsområden som berörs och många olika tjänster som behövs. Det finns även regional samordning inom vissa områden, men det är svårt att förstå VAD och HUR som ska göras. • Än så länge är efterfrågan diffus. – Å ena sidan är marknaden omogen. Leverantörer utvecklar tjänster och plattformar just nu, men de är ofta inte färdigutvecklade och testade. Produkt-/tjänsteinformationen från leverantörer uppfattas därför som bristfällig. En kommun eller ett landsting vill undvika risken att köpa ofärdiga tjänster utan vill ha en trygghet i vad som faktiskt upphandlas. – Å andra sidan är kommunerna själva omogna och har svårt att driva marknaden framför sig och ställa krav på funktion som motsvarar det man vill ha. Det är svårt att ta fram en kravställan på något diffust och okänt med leverantörer som inte upplevs trygga. • Genom att efterfrågan i sig är diffus blir samordningen av efterfrågan ännu mer diffus. Detta är den främsta anledningen till att arbetet inom vertikal efterfrågan drar ut på tiden. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Källa: Dyslexiförbundet, www.dyslexi.org/sokord/ap par Källa: http://tunstallbloggen.blogspot.se/2014_07_01_archive.html Källa: Sundbybergs kommun, Skolwebben, http://www.sundbyberg.se/barno msorg-stbildning/skolwebben.html Källa: Äldrenytt, www.aldreomsorg sbloggen.se/engiraff-pa-besok-iparken/ Källa: Trafikverket, www.trafikverket.se/Foret ag/Trafikera-ochtransportera/Trafikeravag/Teknikstod-i-trafiken--ITS/ITS-pavag/Overvakatrafik/Tunnelovervakningoch-styrning/ Källa: https://iktsidan.com/2013/04/15/i pad-hojer-motivationen-i-skolancomputer-sweden/ Källa: Lerums kommun, e-tjänsten www.mittbygge.se Källa: Äldrenytt, www.aldreomsorgsbloggen.se/den -nya-generationens-nyckelfria-las/ Källa: Eda kommun, Servicepunkten i Harads Källa: SKL, KARTLÄGGNING, E-tjänster och appar – hur är läget i kommunerna? E-FÖRVALTNING OCH E-TJÄNSTER I KOMMUNERNA 2014, Figur 19. Det är inte enkelt att hitta digitala tjänster och anknytningen till bredbandsaccess/internetanslutning är begränsad. Källa: AV-HUSET, www.avhuset.se/f orsaljning/smartboard/hyrkopsmartboard-skola Det politiska engagemanget finns på nationell och lokal nivå, men den är ofta för generell och abstrakt för den kommunala verksamheten. Bildkälla: se föregående bild Skola/utbildning Bildkälla: Norra Strö Fiber ekonomisk förening, www.norrastro.se/fiber.ht ml Vård och omsorg Stadsplanering/bygg IT/bredband Här borde hänsyn till it/bredband vara • It-frågor jobbas med vertikalt i kommunal verksamhet. De börjar att ta sig an dessa frågor och att samordna. Digitaliseringen är fortfarande kvar på tjänstenivå, avgränsat till verksamhetsområdena, är inte färdigformulerad och har därför inte spritt sig till själva bredbandsutbyggnaden. • Behovet av bredband går horisontellt genom offentlig förvaltning medan utvecklingen av digitala tjänster går vertikalt. • • Drivkrafter finns: – Från slutanvändarna (privatpersoner och företag) – Politiker på nationell/regional/lokal nivå har en medvetenhet – Kravet på utveckling av digitala tjänster börjar kännas på regional/kommunal nivå – Det finns en insikt om att offentlig sektors utveckling kommer att vara beroende av att användarna har tillgång till internetanslutning över bredbandsaccess (men samtidigt finns en känsla av att vi inte riktigt är där än) – Det är en positiv utveckling och det löser sig nog – men en snabbare takt önskas Motkrafter finns – Den offentliga digitala utvecklingen går långsamt – Förändringsovilja generellt – Förändringar motarbetas inte av alla men många är osäkra. Det underlättas inte av att det just nu förs en propaganda om de negativa effekterna av digitaliseringen (”Den digitala revolutionen innebär att två miljoner jobb försvinner och kommer att revolutionera samhällsutvecklingen de närmaste mandatperioderna.”) – Den offentliga verksamheten utmanas – Det är inte riktigt kritiskt än, behovet ligger längre fram i tiden Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Beskriva utmaningar i processen att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster över bredbandsinfrastruktur 2014-12-15 Samordnad efterfrågan – Underlag förstudie Ur ett horisontellt perspektiv • Efterfrågan på bredband kommer idag från slutkunderna (hushåll och företag), det anses inte räcka för den utbyggnad som kommer att behövas. Offentlig sektor behöver se sitt eget behov av bredband och driva på utvecklingen ytterligare genom att konkretisera sin egen efterfrågan. • Det blir än mer komplicerat att se verksamhetsnyttan på lokal nivå när det i verksamheten kan konstateras att bredbandstäckning saknas för flera brukare/medborgare. Bredbandstäckning är inte en fråga som är relaterad till verksamheterna, förutom it-avdelningen eller bredbandssamordnare. • Osäkerheten kring vad en kommun får göra och inte, bidrar till att vissa kommuners engagemang avstannar och/eller att de avstår från att samordna sig. • Det är fortfarande långt ifrån alla kommuner som genomför/bidrar till att bredbandsmålen nås. Det räcker med att några kommuner brister så kan samordningen som helhet i ett län/en region brista. • Om offentlig verksamhet arbetar med att aggregera efterfrågan inom ett geografiskt område, kan en utmaning vara att få både privata och offentliga behov att samlas och lösas samtidigt. • Förstudien tyder på att bredbandsutbyggnaden numera är ett problem främst i landsbygd? Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Ur ett vertikalt perspektiv • Även om förstudien visar på att det finns en acceptans om att bredband och digitalisering är en nödvändighet i framtiden, upplevs det fortfarande som att insikt saknas om den konkreta nyttan med digitala tjänster. Konkreta nyttobeskrivningar (bevis) efterfrågas, särskilt för att knyta an till olika verksamheter. • Utmaningarna i att förstå nyttan på den konkreta nivån eller att förstå hur nyttan ska nås är många; bristande kompetens, resursbrist (framförallt hos små kommuner), upphandlingsregler/rutiner, förskrivningsregler/rutiner, vertikala processer, låg kännedom om möjliga tjänster och teknisk utveckling, kvar i gamla mönster/syn på verksamheten, rädsla för förändringar mm. • Vad gäller kommunal verksamhet så har det hittills varit ett stort fokus på att utveckla e-tjänster, dvs tjänster som driver och effektiviserar de kommunala interna processerna (tillstånd, ansökningar, medborgarinformation mm). Dessa tjänster har idag en liten påverkan som drivkraft på ytterligare bredbandsutbyggnad. • Det kritiska inslaget i utvecklingen av digitala tjänster är ännu begränsat, därav får det inte heller den skjuts som många från bredbandsområdet efterfrågar. Känslan av oro och akut situation saknas på verksamhetsnivå och därmed blir uppoffringen för att aktivt driva på utvecklingen idag för stor jämfört med den nytta som erhålls. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie • Medvetenhet om samhällsutveckling har dock medfört att kommuner försöker samordna sig, leta erfarenheter och kompetenser. Många gånger sker detta med hjälp av regionen/länsstyrelsen – men återigen uppstår frågorna VAD och HUR? • Kommuner är medvetna om att den digitala omställningen kommer att innebära omställningskostnader. Å ena sidan blir det svårt att fatta de investeringsbeslut som skulle behövas om inte den konkreta nyttan syns. Å andra sidan förstår man att det på sikt kommer att finnas kostnader till följd av dubbla system. Ju snabbare förändringstakt desto lägre kostnader men det kräver också ytterligare bredbandsinvesteringar. • Låg betalningsvilja hos kommunerna: – Kommunerna ska investera, ett investeringsbeslut krävs – En strategi som innebär investeringar/kostnader är svår att få beslut på – Kalkylen går inte att räkna hem om inte långsiktig nytta tas med – Verksamheterna måste känna trygghet i de stora omställningskostnaderna – denna trygghet saknas idag – Nyttan är på en ny dimension – går det att räkna på detta sätt? • Bredbandsfrågan är geografiskt knuten medan tjänsterna inte alls har samma geografiska avgränsning. Tjänsteutvecklingen medför att den geografiska indelning som kommunernas ansvar utgår från ger vissa problem. Ex samordningsmöjligheter genom delade resurser mellan kommun(er) och landsting i vård/omsorg eller att man sitter bunden i ”gamla” upphandlingar som gör det mer problematiskt att samverka vid upphandlingar. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie • Samordning mellan kommuner upplevs som effektivt ur många aspekter, tekniskt och upphandlingsmässigt är det dock många gånger en större utmaning. Genom att kommuner verkat på egen hand så har de också ofta utformat sina interna system olika. Det innebär att om en samordning mellan kommuner ska bli möjlig måste de samtidigt ändra i sina interna system, med konsekvensen att införandet av gemensamma tjänster även inkluderar ett oplanerat systemintegrationsprojekt. • Förstudien visar på att kopplingen mellan digitala tjänster och infrastruktur behövs, dvs att visa på konkret nytta. Därmed inte sagt att tjänster och infrastruktur alltid ska upphandlas tillsammans. En sådan koppling vid en upphandling kan få negativa konsekvenser om den inte görs utifrån ”rätta” principer och kan bl.a. leda till att: • En integrerad, sluten, värdekedja mellan operatörs- och tjänsteleverantörsmarknaden bibehålls. • Anslutning och tjänst binds samman istället för att utnyttja fördelarna med att en bredbandsanslutning kan möjliggöra kommunikation för många tjänster från lika många olika leverantörer. En koppling mellan en eller flera tjänst(er) och infrastruktur i en upphandling kan dock i vissa fall vara en förutsättning för ett kommersiellt intresse för utbyggnad. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Vad ligger inom kommunal kompetens? Vad som ligger inom den kommunala kompetensen är en fråga som ständigt uppkommer, särskilt när kommuner försöker samverka. Osäkerheten är ofta en hämmande faktor och följande bedömningar behöver göras. • Lagligt och lämpligt? – Hur långt kan kommuner gå vad gäller samverkan kommunerna emellan och samverkan kommuner och aktörer emellan? – Konkurrerande verksamhet • Medvetandebeslut? – Konsekvenser på kort och lång sikt? – Vad får agerandet för effekt? – Utgå från att det är bättre med konkurrensutsättning än inte. – Undvika exklusivitet, verka för flexibla och öppna plattformar • Upphandling? – Lyfts ofta som ett bra alternativ – kräver dock förberedelse, transparens och konkurrenshänsyn • Är det kommunal kompetens att stimulera privat efterfrågan på bredband? • Är det kommunal kompetens att finansiera privata accesser, om det är för egen nytta (t.ex. vårdtagare)? Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Beskriva möjligheter i processen att utveckla och erbjuda digitala välfärdstjänster över bredbandsinfrastruktur Barnomsorg /utbildning • Digitala tjänster ska utvecklas i varje område Kultur och fritid Integration 1. För att effektivisera interna processer 2. För att effektivisera genomförandet av verksamhetens tjänster (verksamheternas ansvar) gentemot medborgare Kommunens verksamheter Turism Vårt och omsorg • Medborgarnas tillgång till bredband är en förutsättning – Verksamheterna arbeta r i begränsad utsträckning med bredband idag Förvaltning och politik Näringsliv – Det bör finnas en tydligare koppling till beroendet av bredbandsinfrastruktur Trafik och stadsplanering IT/Digitalisering är en huvudprocess Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Ur ett horisontellt och vertikalt perspektiv • En nationell och tydligare målsättning inom välfärdstjänster börjar efterfrågas av allt fler; aktörer, organisationer, myndigheter, regioner och kommuner. • Kan man visa på verksamhetsnytta så kan aktiviteterna blir mer givande – välfärdstjänster är det som driver just nu (framförallt skola och omsorg). • Även att samordning mellan kommuner är ett måste för att klara omställningen resursmässigt, börjar bli ett utbrett förhållningssätt. Samordning av kommuner inom ett län/en region medför många effektivitetsvinster: erfarenhetsutbyte, kompetensutbyte, delade resurser i olika projekt. Dessa effektivitetsvinster bidrar till ekonomisk effektivitet. • Samordning av flera och större geografiskt sammanhängande områden gör att bredbandsutbyggnaden kan bli mer ekonomiskt försvarbar för en kommersiell aktör. – Synliggöra behovet av bredbandsutbyggnaden med hjälp av kartor som visar de vita fläckarna. De vita fläckarna behöver inte bara visa var hushållen bor och var företagen finns utan även andra viktiga områden/punkter såsom: kommunala fastigheter/anläggningar (sportanläggningar, folkets hus, servicepunkter), planerade nya områden (bostadsområden, företagsbyar, kommunala byggnader), rekreationsområden, turistområden mm. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie • Det finns en större aktivitet från politiker, ledningsnivå, bredbandssamordnare gentemot infrastrukturägare (mobilt och fast) för att därigenom kunna påverka utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur. Däremot måste behovet av bredband och digitala tjänster bli tydligare. De måste diskuteras tillsammans och det måste ske nära verksamheten. • För att det offentliga ska kunna ställa om är de beroende av att medborgare har tillgång till bredband – bredband är en grundförutsättning: – Det blir annars en flaskhals – Allt större förståelse för QoS och SLA – Men det är ett stort avstånd i det arbete som nu görs kring å ena sidan digitala tjänster och å andra sidan bredbandsutbyggnad Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Samordningsmöjligheter för kommuner • Bredbandsutbyggnaden kan stödjas genom att man visar på vita fläckar i ett större geografiskt område/region/län. Om vita fläckar är okänt planeras det inte heller därefter. • Mindre kommuner i landsbygd har störst behov av att samverka. • Huvudkommunorten med större resurser (bemanning, kompetens och ekonomiskt) kan ta ett större samordningsansvar. • Landstingen kan samverka med kommuner/regioner/län och kan, genom sin erfarenhet inom infrastrukturområden, ta ett större ansvar. Landstingen har erfarenhet av att koppla ihop behov med infrastruktur. • Regionen/län är en bra nivå att samordna på. Deras ansvar skulle kunna vara större än idag. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Statlig nivå (Departement) • Målstyrning finns mot bredbandsinfrastruktur • Regionala bredbandssamordnare • Regionala digitala agendor tas fram och det finns en tydligare koppling mot RUS • Variation i hur långt olika regioner kommit i utvecklingen • Börjar formera sig och se en tydligare koppling som också arbetas mot Regional nivå (Regioner, Länsstyrelser och Landsting) Lokal nivå (Kommuner) • • • • Digital Agenda finns och ger en generell ambitionsnivå och vision om framtiden. • Målstyrning finns mot bredbandsinfrastruktur • Digitala tjänster på en mer övergripande nivå (sektorsspecifikt, inte på områden/tjänster), ej målstyrt och ej ett tydligt formulerat ansvar i olika sektorer • Initiativ mot vissa tjänster (ex trygghetslarm) Efterfråge- och utbudsdrivet Ser kopplingen mellan bredband och tjänster, men fokus är Internanslutning för att nå de tjänster som finns och konsumeras idag Slutanvändare har litet fokus på framtiden och välfärdstjänster Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Slutanvändare • • • • Målstyrning finns mot bredbandsinfrastruktur Bredbandssamordnares roll varierar Krav på digitala tjänster finns och stressar Stort fokus på att effektivisera interna processer (it-stöd) • Medborgar- och slutanvändarfokus i utvecklingen av digitala tjänster glöms bort. • Behovet löper över alla verksamhetsområden men hålls inte samman. • Liten koppling mellan digitala tjänster och bredbandsinfrastruktur. Exempel på upphandling där det funnits en tydlig koppling mellan digitala tjänster och bredbandsinfrastruktur 2014-12-15 Samordnad efterfrågan – Underlag förstudie 2014-12-15 Samordnad efterfrågan – Underlag förstudie Sammanfattning – Exempel på upphandling av tjänst och bredband • I följande avsnitt har arbetsgruppen inkluderat några exempel på upphandling av digitala tjänster över bredbandsinfrastruktur. Syftet är att visa på hur utbyggnaden av bredband påverkats. Exemplen har valts ut med hänsyn till såväl det horisontella som det vertikala perspektivet. • Arbetsgruppen kan konstatera att det finns en allt större insikt i vinsterna med att aggregera den geografiska efterfrågan på bredband (horisontellt) inom den offentliga sektorn (kommuner, län/region samt landsting). • Det är inte alltid som det är möjligt för t ex en kommun att i förväg exakt specificera behovet eller efterfrågan av bredbandsutbyggnad. Det är inte heller alltid möjligt att exakt specificera på vilket sätt utbyggnaden bäst kan ske och med en angiven tidplan. För att få en så effektiv utbyggnad som möjligt där de offentligas behov och de kommersiella krafterna ska kunna samverka på ett optimalt sätt som möjligt, ingår kommuner och bredbandsoperatörer ibland så kallade samverkansavtal. Dessa samverkansavtal har för vissa kommuner och operatörer bidragit till att bredband byggts ut på ett mer långsiktigt, strukturerat och sammanhållet sätt vilket också gjort det möjligt att bygga ut bredband i områden där det annars saknats underlag för en kommersiell aktör att på egen hand ta sig an utbyggnaden. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Sammanfattning – Exempel på upphandling av tjänst och bredband (2) • Arbetsgruppen kan konstatera att en upphandling av digitala tjänster sällan görs i kombination med en upphandling av utbyggnad av bredband (vertikalt). Däremot så blir behovet av att ha tillgång till infrastruktur påtagligt i samband med att det uppstår en efterfrågan av digitala tjänster. Det konstateras att alla individer och företag inte kommer att kunna nås av de digitala tjänsterna till följd av avsaknad av bredband, men problemet med att tillgång till bredband saknas löses inte idag i samband med att upphandling av digitala tjänster sker. • Samtliga av följande exempel visar direkt eller indirekt på ett driv i efterfrågan av ytterligare bredbandsutbyggnad, men efterfrågan kan inte realiseras fullt ut för det blir för dyrt att bygga för enstaka användare och det är än så länge för få kritiska tjänster. I takt med att behov av digitala tjänster ökar och upphandlingar av dessa tjänster blir fler, både i syfte att effektivisera befintliga arbetsuppgifter och att hitta nya sätt att förbättra servicen till medborgare, kommer efterfrågan att aggregeras och tillgången till bredband att bli alltmer kritisk. Vi kan redan nu se att det finns flera insatser inom e-hälsa som på sikt kan medföra en tillväxt i tjänsteutbudet. Även om bredband och digitala tjänster inte kommer att upphandlas tillsammans i fortsättningen heller, så kommer tillväxten i digitala tjänster ändå påvisa ett tydligare behov av bredband och bidra till att driva en fortsatt utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Digitala trygghetslarm (1) • I Sverige finns det cirka 200.000 trygghetslarm installerade av kommunerna i brukares hem. Av dessa trygghetslarm är de flesta fortfarande anslutna till brukarnas teleuttag, via PSTN. Trygghetslarmen har varit analoga, men i takt med att såväl nät som anslutningar blir alltmer digitala har behovet av ett teknikskifte mot digitala larm varit stort för att kunna säkerställa tjänsten, och därmed tryggheten för brukarna. Ett teknikskifte från analoga trygghetslarm till digitala trygghetslarm genomförs för närvarande i många kommuner. • I samband med digitaliseringen har det också blivit tydligt att det inte är lämpligt att brukaren har ansvaret för den anslutning och det abonnemang som trygghetslarmen installeras via. Om tjänstens kvalitet ska kunna säkras behöver kommunen ta ett ansvar även för att kommunikationen i tjänsten fungerar tillfredsställande, dvs anslutningen. Idag är det vanligt att kommunen installerar de digitala trygghetslarmen över GSM-näten och med ett separat SIM-kort som kommunen ansvarar för. Det är också möjligt att installera digitala trygghetslarm över en fast bredbandsanslutning men då sjunker graden av kontroll från kommunen. • Regeringen (via Socialdepartementet) gav SKL ansvar och ekonomiska medel att driva på utvecklingen. Ekonomiskt stöd delades ut till ansvarig länsstyrelse/regionförbund för att stötta kommunerna i processen. Motkravet var att samtliga kommuner i respektive län/region fattade ett politiskt beslut om digitaliseringen före den sista mars 2014. Beslutet skulle innefatta att arbetet med digitaliseringen skulle påbörjas under 2014. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Digitala trygghetslarm (2) • De kommunala politiska besluten har medfört att många kommuner satt igång digitaliseringsarbetet med målet att upphandla digitala trygghetslarm och larmmottagningsfunktion. Konsekvensen av ett politiskt beslut har varit att såväl kommunledning som förvaltningschefer och berörd personal har fått ett gemensamt engagemang , insikt och förståelse för området. • En annan konsekvens har varit att behovet av tillgång till funktionsduglig infrastruktur också har blivit påtaglig. Det traditionella kopparnätet fanns tidigare överallt, men i och med att kopparledningar tas ner och att det sker en övergång till digitala anslutningar påverkas också tillgången till infrastruktur. För att klargöra vilka brukare som har täckning eller inte har flera kommuner inventerat täckningen av olika mobiloperatörers nät, t ex genom att använda sopbilar. • Även om övergången mot digitala trygghetslarm i sig inte drivit på utbyggnaden av ny bredbandsinfrastruktur så har tillgänglighetsfrågan lyfts, dels för att avgöra var och om det är möjligt att installera ett digitalt trygghetslarm, dels för att det krävs en alternativ lösning för de som inte har täckning – ofta kostsam. • Mot bakgrund av att mobil infrastruktur har så god täckning i Sverige och att trygghetslarm inte är en så kapacitetskrävande tjänst, är det få brukare som blivit berörda av teknikskiftet. Trygghetslarm bör dock betraktas som en första tjänst i utvecklingen i den digitala strukturomvandlingen. Redan nu installeras tjänster som kräver videoöverföring i hemmen och på sikt kommer fler kapacitetskrävande tjänster. Det kräver bredband och kopplingen mellan bredband och digitala tjänster kommer allt tydligare. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie PTS och tävlingen ”Innovation för alla” (1) • Sedan 2010 arrangerar PTS en innovationstävling "Innovation för alla”. Två gånger per år kan företag och andra organisationer ansöka om finansiering av tjänste- och produktutveckling eller studier inom elektronisk kommunikation. Lösningarna ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan ta del av elektronisk kommunikation på samma sätt som personer utan någon funktionsnedsättning. Tävlingen är ett initiativ inom ramen för PTS ansvar att bidra till att ge alla tillgång till elektronisk kommunikation på lika villkor. • PTS har hittills avslutat nio tävlingar och en pågår. De har omfattat områden som exempelvis ”Arbete och utbildning”, ”Användbara medietjänster”, ”leka, lära, leva”, ”Handel och betalning”. Totalt har 90 projekt fått finansieringsstöd och 51 projekt har avslutats. • Ett viktigt riktmärke i PTS arbete för tillgänglig kommunikation är "Design för alla". Det är en vision om att produkter, tjänster och miljöer är utformade för att fungera för så många människor som möjligt, oavsett funktionsförmåga. Design för alla innebär att i så hög grad som möjligt välja generella lösningar. I innovationstävlingarna efterfrågar PTS särskilt förslag på kommunikationslösningar enligt principen Design för alla. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie PTS och tävlingen ”Innovation för alla” (2) • För att dessa produkter och tjänster ska komma användarna till nytta behöver de även kommersialiseras och säljas. Det är ofta en annan utmaning än att utveckla själva produkten/tjänsten, särskilt inom den offentliga sektorn med styrda inköpsprocesser. PTS har därför stöttat leverantörerna i områden som rör lansering, marknadsföring och sälj. • Innovationerna i sig kräver oftast att brukarna har tillgång till en internetanslutning, ibland i form av en fast anslutning och ibland mobil anslutning. Det kan inte hävdas att dessa tjänster/produkter i sig drivit någon utbyggnad av bredband, men det påtalar behovet av att ha tillgång till en funktionell anslutning för att kunna nyttja tjänsterna. Indirekt visar det också på att samhället börjar förutsätta att individer har en internetanslutning till vilken framtida tjänster kan anslutas. • Med en ökad mängd av tjänster som utvecklas kommer kopplingen mellan digitala tjänster och bredbandsinfrastruktur att bli mer påtaglig. För att kunna nyttja framtidens digitala möjligheter krävs en digital delaktighet och det börjar förutsättas när tjänsterna utvecklas. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Digitala taltidningar (1) • År 2013 började Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) att migrera inlästa taltidningar till digital produktion och distribution. MTM fick i uppdrag av Regeringen att effektivisera taltidningsverksamheten och höja servicenivån för personer med läsnedsättning vad gäller tillgång till taltidningar. Det finns idag ca 5000 prenumeranter på tjänsten, spridda över hela landet. Idag finns ett hundratal dagstidningar tillgängliga som taltidning. • Från att tidigare ha haft manuell inläsning av dagstidningar som distribuerats antingen via radionätet, på CD eller kassett, produceras nu taltidningarna till MTMs server varje natt. Tidningens material lagras efter publicering i en dator där det hämtas för att omarbetas till en taltidning. Den digitala tidningen distribueras sedan via internet till läsarnas taltidningsspelare, mobiltelefoner eller datorer. Administration av prenumeranter sköts via ett webbaserat administrationsprogram. • Migreringen skedde genom upphandling av olika delar; produktion av tidningarna, distribution via internet inklusive utrustning, konsumtionsutrustning och användarsupport. En app har även utvecklats av MTM att använda tillsammans med tjänsten. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Digitala taltidningar (2) • Digitaliseringen innebär en ökad tillgång till dagstidningar för målgruppen – tillgång till i stort sett hela tidningens innehåll, möjlighet att läsa tidningen oavsett var i landet du befinner dig, möjlighet att själv välja vad du vill läsa i tidningen. De tidigare, manuellt inlästa tidningarna begränsades till 90 minuter, vilket innebar att ett visst urval av tidningens innehåll gjordes. Statens kostnader för taltidningar har även minskat betydligt. • För att nyttja tjänsten krävs numera tillgång till en internetanslutning. Tjänsten tillhandahålls idag av MTM tillsammans med taltidningsspelare. Det i sig har inte påverkat eller drivit utbyggnad av bredband för dessa användare. Det driver dock efterfrågan och förstärker ytterligare behovet av att bredband byggs ut till fler. Fler och fler tjänster digitaliseras i samhället och kräver tillgång till en internetanslutning med högre överföringshastigheter. Det börjar förutsättas att användare har tillgång till bredband och kopplingen mellan tjänster och bredband kommer att bli allt tydligare. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Sjunet – Förhandlad ramavtalsupphandling av kommunikation (1) • Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät för ackrediterade organisationer och företag som är verksamma inom vårdoch omsorgssektorn i Sverige. Sjunet är skyddat från internet och levereras som en funktion: ”Bandbredd och SLA i en leveranspunkt”. Syftet med Sjunet är att underlätta datakommunikation mellan offentliga och privata vård- och omsorgsgivare samt leverantörer över nationella, geografiska och organisatoriska gränser. Verksamhetsnyttan/effektmålen är uttryckta som: – Ger anslutna organisationer möjlighet att kostnadseffektivit kunna utbyta information med mycket hög tillgänglighet och med reducerad hotbild jämfört med internet. – Vara en robust och tillgänglig plattform för nationella e-hälsotjänster – Bygga tillit mellan aktörer inom e-Hälsa. • Genom SKL Kommentus genomförs nu ett upphandlingsprojekt ”Infrastruktur 2,0”. Avsikten är att ingå ramavtal med en leverantör för leverans av datakommunikationstjänster för Sjunet. Upphandlingen genomförs genom förhandlat förfarande med föregående annonsering. Det betyder att i första fasen kvalificeras ett antal anbudsgivare utifrån sina grundläggande kvalifikationer att leverera det som anges i annonsen om upphandling. Dessa går sedan vidare till anbudsfasen. Den andra fasen innebär bland annat att anbudsgivare och kund träffas och förhandlar fram ett slutligt anbud. Denna förhandling sker på ett öppet och transparent sätt gentemot samtliga leverantörer som är med i anbudsfasen. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Sjunet – Förhandlad ramavtalsupphandling av kommunikation (2) • Bakgrunden till att förhandlat förfarande används är att behovet inte har kunnat säkerställas genom att i förväg kunna ställa exakta krav på funktionalitet och tjänstens innehåll. Genom det valda förfarandet har behoven kunnat utvecklas i samråd med leverantörerna. Viktiga områden att klargöra i upphandlingen har varit lösningar som rör robusthet, SLA-krav och säkerhetsaspekter. • I upphandlingen finns ett grundläggande krav på att säkerställa kommunikationen, vilket i praktiken kan innebära en utbyggnad av bredbandsinfrastruktur för vissa kunder som avropar från ramavtalet. • Upphandlingen i sig omfattar tillgång till datakommunikationstjänster med högt ställda krav på robusthet och SLA-nivåer. Utbyggnad av bredband är inte centralt i upphandlingen men kan i praktiken vara en nödvändig lösning för att realisera tillgången till datakommunikationstjänst (både fast och trådlöst). Det finns tre viktiga perspektiv i denna upphandling: – Behovet av att tillämpa förhandlat förfarande vid upphandling av tjänster som är under utveckling och där kunden inte i förväg kan exakt precisera sitt behov. – Att utvecklingen av digitala tjänster och särskilt e-Hälsotjänster kommer att innebära allt högre krav på robusthet och säkerhet samt höga SLA-nivåer. – Att bredbandsutbyggnad kan bli nödvändig för att nå de två ovanstående perspektiven, både fast och trådlöst. Tillgången till bredband blir så viktigt att det förutsätts lösas för att tillhandahålla övriga tjänster. Bredbandsutbyggnad blir underordnat tjänsten. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Strömsunds kommun – gränsöverskridande samarbete (1) • 13 mil norr om Strömsund och cirka 23 mil norr om Östersund vid norska gränsen ligger Frostviken och Frostviksskolan som har verksamhet upp till åk 9. Det betyder att skolan också ska erbjuda eleverna utbildning i moderna språk, dvs tyska, franska och spanska. Med det geografiska läget i kombination med ett begränsat elevunderlag (Åk 6: 10st, Åk 7: 7st, Åk 8: 5st, Åk 9: 5st), är lärarbehovet en utmaning, särskilt i ämnen som har ett fåtal timmar på schemat. • Med sin närhet till Norge har Frostvikens skola sedan tidigare haft ett nära samarbete med Nordli-skolan i Norge och eleverna träffas vid flera tillfällen för att lära känna varandra och deras kulturer. Med detta samarbete följde även en lösning genom att tillgången till lärare och undervisning i spanska samt modersmålsundervisning i holländska delas mellan dessa skolor och en ytterligare norsk skola. Vid ett lektionstillfälle i veckan sker undervisningen i Frostvikens skola och i Nordli-skolan i Norge genom att lektionssalarna ansluts via videokommunikation och att eleverna på detta sätt tar del av den undervisning som sker från Sörli-skolan i Norge. • I och med denna satsning på videokommunikation blev det också tydligt att en bredbandsanslutningen krävdes, vilket resulterade i att kommunen finansierade en fiberanslutning. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Strömsunds kommun – gränsöverskridande samarbete (2) • Undervisningen har varit i gång i ett par år och det har visat sig vara en lyckad satsning, där såväl elever som rektorer är nöjda. Den nytta som kan konstateras är; – En kostnadseffektiv lösning för alla tre skolor jämfört med att ha en lärare anställd vid respektive skola. – En möjlighet att över huvud taget kunna erbjuda språkundervisning i spanska, då det hade varit en utmaning att hitta lärare med rätt kompetens och att ta kostnaden för det. • Med den erfarenhet man nu har i Strömsunds kommun och Frostvikens skola konstateras att den här lösningen kan vidareutvecklas och användas i fler sammanhang: – För att kunna erbjuda tillgång till motsvarande utbildning som finns på andra skolor i tätorter. Detta är mycket viktigt för att kunna bevara en levande landsbygd och få människor att välja att bosätta sig i glesbygdskommuner. – För att kunna använda digitaliseringens möjligheter och utveckla/använda nya verktyg för att bedriva utbildning generellt. Det i sig ger utökade möjligheter för skolor i hela landet att ha en god kvalitet. • Vi kan konstatera att satsningen på videobaserad språkundervisning i Strömsunds kommun bidragit till bredbandsutbyggnad om än i liten utsträckning. Exemplet visar dock återigen på de utökade möjligheterna, både vad gäller kostnadsreducering och kvalitetsförbättringar, med digitaliseringen. Förutsättningen är att bredband finns tillgängligt. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Västerås stad – digital kommun (1) • Västerås stad fattade ett politiskt beslut om att blir en digital kommun för flera år sedan, baserat på en övertygelse om att esamhället är ett hållbart samhälle, där välfärdsteknologi skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling och minskad miljöpåverkan. Västerås stad har tagit sig an utmaningen både vertikalt och horisontellt och arbetar med digitaliseringen i hela organisationen och inte avgränsad som en it-fråga. • En avgörande faktor till inriktningsbeslutet var utmaningen med den demografiska utveckling som är ett faktum i samhället idag. I den utmaningen identifierade Västerås tre viktiga områden som måste tas om hand; antalet äldre blir fler, antalet förvärvsarbetande blir färre, behov av arbetskraft och kompetensförsörjning ökar med nuvarande metoder. • Västerås konstaterade att kommunens omsorgsverksamhet behövde bedrivas på ett annat sätt och därför prioriterades en utveckling av e-hemtjänsten. Denna verksamhetsutveckling påbörjades redan 2007 och har således pågått i sju år. Deras första e-hemtjänster är nu under införande (Text- och bildmeddelanden på TV, Bildtelefoni via TV, Nattillsyn med kamera, Mobil bildtelefoni). • Målsättningen är att e-hemtjänst ska öka graden av boende i det egna hemmet och samtidigt skapa en bättre vardag för de äldre samt att säkra en god äldreomsorg i framtiden. Med det följer även en övertygelse om att nya möjligheter kommer med nya digitala tjänster, t ex mobila trygghetslarm, möjlighet till hälsokontroller, övervakningsfunktioner och sensorer, medicinpåminnelser, hälsokontroller i hemmet mm. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Västerås stad – digital kommun (2) • En utvärdering av tjänsten nattillsyn via e-hemtjänst visar en besparing per individ och år på 50 000 till 150 000 kr. Dessa kostnadsreduceringar beror framför allt på färre resor till och från besök hos brukarna, minskade insatser från anhöriga. Samtidigt finns ett kvalitativt värde genom att brukarna själva upplever tjänsten som positiv. En självklarhet i Västerås modell är att det är brukaren själv som fritt ska få välja om dessa tekniska tjänster ska användas eller inte. • För att kunna erbjuda dessa tjänster, både befintliga och nya, måste brukarna ha tillgång till en lämplig bredbandsanslutning. I Västerås har kommunen konstaterat att så inte alltid är fallet. Med de vinster som en sådan bredbandsanslutning kan medföra pågår just nu försök av att kommunen ansvarar för den bredbandsanslutning eller det internetabonnemang som brukaren behöver, grundat på behov av hemtjänsten (så kallat hemtjänstbeslut). • Det kan nog påstås att Västerås har initierat diskussionen om välfärdsbredband i Sverige, dvs om det kan anses motiverat att en kommun finansierar bredbandsutbyggnad till brukare för att därmed ha möjlighet att erbjuda välfärdsteknologi. Fler kommuner följer utvecklingen i Västerås och startar liknande projekt, t ex i Karlstad och Växjö. Det är troligt att mer omfattande utvärdering av dessa satsningar kommer att göras. Det kan dock konstateras att för att en kommun ska kunna erhålla de möjliga effektivitetsvinsterna och tillvarata digitaliseringens möjligheter fullt ut så krävs det att brukarna har tillgång till en bredbandsanslutning med både hög överföringshastighet och god kvalitet. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Norrbotten – en gemensam infrastruktur (1) • Norrbotten är Sveriges till ytan största och mest glesbefolkade region med långa avstånd till skolor, service, vård och arbetsplatser, vilket är en utmaning för hela samhället. För Norrbotten är den högre grad av digitalisering som sker i samhället både nödvändig och en möjlighet för regionens attraktionskraft. IT Norrbotten grundades 1996 och ägs gemensamt av Norrbottens 14 kommuner och Norrbottens läns landsting. Förutom att förvalta och utveckla det länsgemensamma fiberbaserade höghastighetsnätet ska bolaget också verka för den praktiska användningen av nätet i hela regionen samt verka som katalysator för den regionala utvecklingen och tillväxten. • Den bredbandsinfrastruktur som finns i regionen anlades redan i början av 2000-talet med fokus på fiber. Samtliga kommuner deltog i utbyggnaden och med vissa skillnader i val av tekniska lösningar har både lokala nät och ortssammanbindande nät mellan kommunerna etablerats. Till största delen har utbyggnaden finansierats genom stöd, men det har gjorts med en övergripande och långsiktig plan utifrån hela områdets behov. Det fanns en övertygelse om att bredband skapade goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt och utveckling i regionen genom lönsamma affärer, effektiva samhällstjänster och individuell frihet för alla invånare i länet. • Fokus nu är att tillsammans med mobiloperatörerna förbättra och bygga ut täckningen av mobiltelefoni och 4G i regionen. Denna satsning ses främst som ett komplement till den fiberbaserade infrastrukturen och genom en mer omfattande yttäckning möjliggörs tillgång till såväl mobila tjänster som till trådlösa-fasta anslutningar. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Norrbotten – en gemensam infrastruktur (2) • En bredbandsinfrastruktur i sig bidrar inte till någon nytta, det är när det börjar fyllas med tjänster som nyttan uppstår. Även tjänsteinnehållet var en utmaning för detta glesbefolkade område. Kommunerna kom snabbt till insikt om att de behövde samverka för att också få tillgång till tjänsterna. Tillsammans kunde de bli både effektivare och starkare, särskilt gentemot marknadens aktörer. I samband med det kom också insikten att regionens nät behövde sträcka sig vidare utanför regionen, det fick följden att nätet först byggdes vidare med anslutningar till Stockholm och Norge och senare även ner till Tyskland samt till ett flertal internationella anslutningspunkter. Just nu sker även en utbyggnad mot Finland. Med denna utvidgning av den geografiska täckningen blev upptagningsområdet betydligt större och därmed ökade också marknadsaktörernas intresse. • Förutom samverkan mellan kommuner och landsting kräver utvecklingen en samverkan med bredbandsaktörerna och med aktörer som på ett eller annat sätt bidrar till processen. Det kan omfatta el-leverantörer, markägare, Försvaret, Luftfartsverket mm. Alla inblandade parter behöver samverka för att tillsammans undanröja hindren för att nå målet, därigenom underlättas möjligheterna för att sen samordna efterfrågan. • Fördelarna med samverkan och samordnad efterfrågan har medfört att Norrbotten ofta lyfts som ett gott exempel på regional utveckling och på en väl genomtänkt satsning på bredbandsutbyggnad. En satsning som bland annat ledde till att Facebooks första och största serverhall utanför USA etablerades i Luleå. Det har också medfört att ett flertal tjänster erbjuds via videokommunikation, t ex modersmålsundervisning på 170 skolenheter, samordnad vårdplanering mellan olika parter, vårdtjänster i nära hemorten eller i hemmet, specialistvård i folktandvården mm. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Kristinehamns kommun – geografisk aggregering (1) • Det kommunägda stadsnätet såldes i början av 2014 till IP-Only. Senare under året genomförde Kristinhamns kommun en upphandling med syfte att ge kommunens alla verksamheter tillgång till ett snabbt fibernät, både i tätorten och på landsbygden. Förutom att förbinda kommunens olika verksamhetsställen med fiber arbetade kommunen samtidigt med att få så många privatpersoner och företag som möjligt att kunna anslutna sig till fibernätet. Det fanns flera anbudsgivare i upphandlingen som vanns av IP-Only. Kommunen s samordnande aktiviteter för att aggregera efterfrågan förmodas ha bidragit till ett ökat intresse från marknadsaktörer att delta i upphandlingen. Genom de samordnande aktiviteterna ökade möjligheterna till en större affär i kommunen. Också möjligheten att överta/nyttja befintlig bredbandsinfrastruktur antas ha bidragit. • Ansvaret för att verkställa fiberutbyggnaden är ålagt en bredbandssamordnare som också har denna roll i de närliggande kommunerna; Storfors och Filipstad. Boendestrukturen i samtliga dessa tre kommuner är gles och fiberutbyggnaden är begränsad. Några områden berörs av TeliaSoneras teknikskifte och telestationer har börjat avvecklas. Rent kommersiellt är således varje område utanför centralorterna för sig inte särskilt attraktivt för en kommersiell aktör, samtidigt som samtliga tre kommuner insåg att tillgång till bredbandsinfrastruktur är en förutsättning för inflyttning och etablering av verksamhet. Målet i Värmlands regionala bredbandsstrategi är att alla ska anslutas med fiber, vilket kräver en väl genomtänkt strategi och aggregering av efterfrågan. En stor utmaning var således att försöka arbeta upp en efterfrågan för att göra det mer attraktivt för marknadens aktörer och för det krävdes särskilda insatser. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Kristinehamns kommun – geografisk aggregering (2) • Bredbandssamordnaren har lagt ner ett omfattande informationsarbete för att därigenom öka efterfrågan såsom möten på bygdegårdar, information i lokala tidningar, möten via kommunen, information via PRO, kommunernas hemsidor mm. Många kommuninnevånare hör av sig till bredbandssamordnaren för att anmäla sitt intresse eller för att få konsumentinformation. • Förutom efterfrågan har även ett arbete gjorts gentemot byanäten och marknadsaktörerna, förutom upphandlingen i sig. Kommunen samverkar enligt avtal med IP-Only men för även diskussioner med TeliaSonera/Skanova. Genom att ta sig an ett bredare geografiskt perspektiv har de kunnat visa på en större totalefterfrågan och var de vita fläckarna finns. Det arbete som gjorts i Kristinehamn har varit framgångsrikt såtillvida att det kommersiella intresset blivit större genom en offentlig/privat samverkan och genom att aggregera efterfrågan. Det kan samtidigt konstateras att det kräver en hel del arbete för att påvisa nyttan med bredband, både mot slutanvändarna (efterfrågan) och mot aktörerna (utbud). • Nyttan med geografisk aggregering av efterfrågan på bredband har börjat få en allt bredare spridning. Flera kommuner och län/regioner har arbetat med geografisk aggregering, t ex Region Skåne, Norrbotten, Västra Götaland, Sörmland, Härryda, Borås och fler har påbörjat detta arbete. Vår bedömning är att det kommer att få en stor betydelse på bredbandsutbyggnaden och inkludera områden som annars skulle betraktas som kommersiellt ointressanta. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Servicepunkter – utbyggnad och kompetenshöjande (1) • Servicepunkter etableras med syftet att samla delar av den offentliga servicen till en eller ett fåtal geografisk platser. Ofta etableras dessa punkter i landsbygdsorter och är ett sätt att säkra tillgången till offentliga tjänster med hjälp av it-teknik och/eller att återinföra tjänster som lämnat bygden. Platsen för servicepunkten kan vara bygdegården, en bensinstation, en livsmedelsbutik, ett bibliotek eller någon annan plats som är naturlig för människorna i bygden att samlas vid. • Tjänsterna som erbjuds kan t ex vara medborgarinformation, vägledning, rådgivning, tidsbokningsservice, administrativa förberedelser, e-hälsa, myndighetskontakter, betal- och banktjänster. Det är heller inte ovanligt att servicepunkten blir en plats från vilken it- och datorutbildning erbjuds, rådgivning vid användning av it-tjänster och en möjlighet att få tillgång till en bredbandsanslutning som medborgarna saknar från hemmet eller arbetet. • Det kan konstateras att många kommuner uppmärksammat fördelarna med servicepunkter. Det har resulterat i att behovet kartlagts, områden identifierats och konkreta handlingsplaner tagits fram. Som för många utvecklingsområden i landsbygden är finansieringen en utmaning och ett hinder för många kommuner. • För att kunna etablera en servicepunkt och erbjuda de tjänster som kommunen vill och som skapar nytta för medborgarna, krävs att servicepunkten har en bredbandsanslutning med hög överföringshastighet och god kvalitet. Det kräver många gånger att kommunen investerar i utbyggnad av en fiberbaserad anslutning. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Servicepunkter – utbyggnad och kompetenshöjande (2) • Hur många servicepunkter som skulle behövas är svårt att säja men organisationen ”Hela Sverige ska leva” uppskattar att Sveriges landsbygd behöver 500 servicepunkter. • Det finns många fördelar med servicepunkter, men arbetsgruppen har framförallt identifierat följande fördelar; tillgång och utveckling av olika it-/internettjänster, kompetenshöjande insatser inom it-området, mindre resande, naturlig samlingspunkt för medborgare i området samt vidareutbyggnad av bredbandsanslutningar. • Sett till det totala behovet av utbyggnad av bredband i glesbygd genererar servicepunkterna ett relativt litet tillskott i antalet anslutningar. Däremot så kan etableringen av en servicepunkt lättare motiveras genom att flera tjänster samordnas till en och samma plats. Arbetsgruppen noterar också att det finns ytterligare effekter som på sikt kan medföra att servicepunkterna bidragit till en ännu större utbyggnad. – 1) Servicepunkterna kan ingå i kommunens totala efterfrågan av bredband och ytterligare bidra till det kommersiella intresset i området – 2) Genom kompetensspridning och genom att visa nyttan med bredbandsanslutning kan invånarna se fördelarna med bredband och därigenom skapa en ökad efterfrågan. Det bidrar också till att öka det kommersiella intresset i området. – 3) Offentliga verksamheter kan samverka kring digitala tjänster som sprids genom servicepunkter, t.ex. eDoktor, vilket kan underlätta framtagandet av sådana tjänster. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Förslag till fortsatt arbete för arbetsgruppen 2014-12-15 Samordnad efterfrågan – Underlag förstudie Faktabaserat underlag/säljmaterial • Att bredband och digitala tjänster behövs tillsammans är redan givet. Vi måste visa att det är bredbandsinfrastrukturen som ska möjliggöra samhällets behov idag och i framtiden. • Ett bra presentationsmaterial behövs – enkelt bildspel som kan användas för att sprida budskapet • Visa på verklig verksamhetsnytta hos kommuner och landsting - ”Hur viktigt detta är” – Bilder – Ge räkneexempel inom respektive område (t.ex. ”hemservice”, utbildning, VA och integration) – Viktiga/drivande nyckeltal • Det måste reserveras pengar för denna utveckling på alla nivåer (nationellt, regionalt, lokalt) – Det kommer att kräva stora omställningskostnader – Visa på kostnader för dubbla system – Ex: Hemtjänstbeslut • Konkretisera med en digitaliserad kommun och en icke digitaliserad kommun – Vilka blir skillnaderna i framtiden? – Vilka blir konsekvenserna av att inte vara med (ekonomiska konsekvenser på sikt)? • Sätt upp kriterier för att en kommun ska få titeln ”digitaliserad kommun” – Utifrån vad arbetsgruppen vill åstadkomma, dvs men hänsyn tagen till såväl bredband som tjänster. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Del av faktabaserat underlag/säljmaterial - Visa på samordningsvinster (horisontellt och vertikalt) Regional samordning framhålls som den nivå där samordningsvinster nås mest effektivt. Bredbandssamordnare på regional nivå har föreslagits av tidigare arbetsgrupper samt Bredbandsutredningen. Detta blir en nyckelroll för den regionala samordning som efterlyses i förstudien. I ”säljmaterialet” behöver det framgå att: • Regionförbund/länsstyrelsen skulle kunna få ett ännu mer uttalat ansvar än idag för den digitala samordningen. Regionen är en motor i regionen tillsammans med de stora kommunerna i regionen. • Framförallt behövs denna samordning för att få med de mindre kommunerna. De stora kommunerna behöver kunna stötta och driva processerna för de små kommunerna och regionen är sammanhållande. • För att nå de stora effektivitetsvinsterna med regional samordning behöver alla kommuner vara med och bidra i arbetet för att försäkra sig om det lokala perspektivet. Med regional samordning nås målfokusering, kompetensspridning och storskalighet. • Genom regional samordning kan upphandling enklare användas som verktyg för samordnad efterfrågan. • Deras ansvar kan tydligare omfatta kunskap om bidragsprogram samt fungera som stöd för att söka dessa bidrag. • Lyfta fram hinder för samordning, ex nationellt/regionalt utnyttjande av digitala tjänster/IT inom/mellan kommuner. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Bredbandsutbyggnad • Förslag på hur bredbandsutbyggnaden kan illustreras och vad ”vita fläckar” kan omfatta. Vita fläckar behöver synliggöras på både nationell, regional och lokal nivå med olika syften; vara grund för praktisk planering/genomförande, kostnadsuppskattningar och politisk förankring. • Bredbandskartläggningen har fungerat bra som styrverktyg, men för den utbyggnad som nu behöver göras behövs det ett mer detaljerat verktyg t ex: • – Var hushållen bor och var företagen finns – kommunala fastigheter/anläggningar (sportanläggningar, folkets hus, servicepunkter) – planerade nya områden (bostadsområden, företagsbyar, kommunala byggnader), – Rekreationsområden, turistområden mm. Bredbandssamordnares roll och ansvar ser olika ut i olika kommuner t ex vad gäller strategiskt ansvar, befogenheter/ansvar, kontaktyta mot aktörer mm. Det kan finnas anledning att föreslå vad en bredbandssamordnares ansvar bör omfatta. Ska digitala fokusområden ingå i deras ansvar? • Visa på hur olika former av samordning kring bredbandsutbyggnad kan bidra till en positiv utveckling och inkludera en koppling till nyttan för kommunal verksamhet. Lyft även att upphandling kan vara ett verktyg i sammanhanget. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Föreslå tydligare nationell styrning • På nationell nivå har fokus varit på ATT digitalisering behövs och VARFÖR. Nu behövs även VAD och HUR. • Nationell målsättning på digitala tjänster. Fokusområden? • Nationella digitala samordnare (departementsnivå). • Tvingande regler – exempelvis införande av vissa typer av tjänster vid vissa tidpunkter. • Stimulans av vissa typer av tjänster/förändringar (ex digitalisering av trygghetslarm). • Visa på betydelsen på nationell nivå av samordning mellan kommuner . • Med syfte att få igång kommunerna i sin digitaliseringsprocess på bredare front och styra mot ett gemensamt mål. • Kan statens infrastrukturinnehav utnyttjas mer effektivt där stomnät behövs, dvs i landsbygdsområden? Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Övriga förslag som framkommit • Skrivningar i PTS anskaffningsvägledning utifrån nya och framtida behov: härleda från verksamhetens behov och att utvecklingen av samhällskritiska tjänster medför högre krav från verksamheterna på robusthet, kvalitet, tillgänglighet etc. I slutrapporten har även följande förslag på innehåll lyfts fram: • Föreslå statlig upphandling i kapillärerna, de geografiska utmaningarna är som de är och det är enda möjligheten. • Föreslå bidragsnorm inom socialtjänst för kommuner att använda; dator + digitala tjänster/bredband för familjer. • Visa på de hinder som en kommun ställs inför vad gäller; privat/offentlig samverkan, kommunens ansvar, kommunens juridiska utmaningar, egen finansiering, samordning mellan kommuner, samordning med landsting mm. Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie Bilaga 1 - källförteckning Informationslämnare • Lena Carlsson – Digitaliseringskommissionen • Ewa Carlsson – E-delegationen • Jimmy Andreasson IP-Only • Ola Barthel - IP-Only • Tony Blomqvist – IT-Norrbotten • Hafsteinn Jonsson – Karlstad stadsnät • Björn Bergström – Konkurrensverket • Niklas Tideklev – Konkurrensverket • Björn Kjerrulf - Kristinehamns kommun • Magnus Hansson - Landstinget i Östergötland • Susanne Axnér – Myndigheten för tillgängliga medier Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie • Jörgen Ahlström – Post- och telestyrelsen • Emma Närvä - Post- och telestyrelsen • Håkan Swedenborg - Post- och telestyrelsen • Hans Åkermark – Post- och telestyrelsen • Anders Andersson - Strömsunds kommun • Mats Ottosson – Strömsunds kommun • Katarina Svärdh – Sveriges Kommuner och Landsting • Åsa Zetterberg – Sveriges Kommuner och Landsting • Göran Hagman - Telenor • Robert Liljeström – TeliaSonera • Per Fröling - Västerås stad och SSNf Rapporter , artiklar, PM och annat skrivet material • SKL; E-tjänster och appar – hur är läget i kommunerna? • E-förvaltning och e-tjänster i kommunerna 2014 • regioner i samverkan för e-hälsa . Organisation, roller och ansvar Örebro universitet; Sociala innovationer i välfärden Förutsättningar för ett E-hälsokonto • Västerås stad; E-samhället, ett hållbart samhälle • PTS; Robust elektronisk kommunikation - vägledning för • Socialstyrelsen; Trygghetslarm i kommunerna - En • A-focus; Kartläggning och analys av den svenska • McKinsey & Company; Healthcare’s digital future, juli • Bredbandsforum; Internationell utblick avseende aggregerad efterfrågan, nov 2014 • • inom eHälsoområdet, 2012 Regionförbundet i Kalmar län - Gemensam upphandling – Slutrapport • Ericsson; Benchmarking, 15 national broadband plans, 2014 • Ericsson; Mastering digital transformation: A policy maker´s guide Center för eHälsa i samverkan; Handlingsplan 2013– 2018, Landstings, regioners och kommuners samarbete Tillväxtcentrums nyhetsbrev; Näringsliv och forskning möts i nya Karlstads innovation park, 2014 2014 • Västerbottens län; Mobilitet inom hemtjänst och hemsjukvård, 2014 marknaden för trygghetslarm - PTS-ER-2012:12 • E-delegationen; Vägledning för organisering av samverkan, Version 1.0, 2014-12-17 kartläggning - 2014-9-38 • Computer Sweden, It-sektorn draglok för tjugo års tillväxt, januari 2015 användare vid anskaffning - PTS-ER-2011:16 • Center för eHälsa i samverkan; Ramverk för landsting och • Socialdepartementet; Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, S2010.020 Februari 2015 – Samordnad efterfrågan - Förstudie
© Copyright 2024