Årsredovisning Jönköpings kommun_2014
Årsredovisning 2014 Jönköpings kommun Årsredovisning 2014 Jönköpings kommun Den nya Museirondellen i centrala Jönköping invigdes i december och har uppmärksammats långt utanför kommunens gränser för sin innovativa utformning. Syftet med rondellen är framförallt att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken. Rondellen innehåller särskilda körfält för bussar och även bussprioriterande trafiksignaler för kollektivtrafiken. Foto: Lena Gustafsson Inledning Inledning Kommunstyrelsens ordförande Så här läser du årsredovisningen Definition av organisation Miljöredovisning Jönköpings kommunkoncern - (schema) Fem år i sammandrag 4 6 7 7 8 9 Förvaltningsberättelse Omvärld och utveckling God Ekonomisk Hushållning Finansiell analys och uppföljning av finansiella mål Uppföljning av verksamhetsmål Intern kontroll Medarbetare 12 17 37 37 Verksamhetsöversikt Kommunens nämnder Bolagskoncernen-Jönköpings Rådhus AB 41 57 Ekonomisk redovisning Finansiella rapporter och nothänvisningar Redovisningsprinciper Driftredovisning Investeringsredovisning Upplysningar om företag i kommunkoncernen Revisionsberättelse 61 76 81 83 85 87 Bilagor Utfall mål för god ekonomisk hushållning Nettokostnad per nämnd och verksamhetsområde Särskilda uppdrag Uppdrag budgetskrivelse 89 93 95 99 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 3 Inledning Kommunstyrelsens ordförande När det ekonomiska resultatet för år 2014 nu är klart kan vi se att det är svagare jämfört med föregående år. Till stor del beror det på att tidigare års resultat varit onormalt höga på grund av återbetalningar av försäkringspremier från AFA. Om jämförelsen görs utan dessa extra pengar tidigare år är skillnaden inte lika dramatisk. Sammantaget uppvisar nämnderna ett positivt resultat för året. Det är dock angeläget med fortsatt uppföljning och analys av de avvikelser som finns. Den absoluta huvuddelen av planerade investeringar har genomförts men en inte obetydlig andel kvarstår, vilket också kommer att följas upp. Under 2014 genomfördes både val till EU-parlamentet och allmänna val till riksdag, landsting och kommuner. Genomförandet av allmänna val kräver betydande kommunala arbetsinsatser. Sammantaget var i Jönköping drygt 600 funktionärer, i varierande omfattning, engagerade för genomförandet. Ann-Marie Nilsson Kommunstyrelsens ordförande Valresultatet innebär ett osäkrare parlamentariskt läge såväl i riksdagen som i Jönköpings kommun. Lokalt fick valet som resultat att kommunen under den nya mandatperioden kommer att styras av en minoritet bestående av allianspartierna; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Det nya parlamentariska läget innebär ett behov av ett lyhört arbetssätt med målet att åstadkomma bred förankring och bra uppgörelser i många långsiktigt viktiga frågor, för att därmed skapa förutsättningar för fortsatt positiv utveckling i Jönköpings kommun. Befolkningstillväxten fortsätter vara god med en årlig ökning på ca 1 000 invånare, vilket är ett kvitto på att Jönköping är en attraktiv kommun att bo och verka i. Vid årsskiftet hade Jönköping vuxit till drygt 132 000 invånare. Positiv befolkningstillväxt ställer krav på utveckling av kommunens olika verksamheter, inte minst gäller det nya förskoleplatser och att skapa goda förutsättningar för nya bostäder. Under 2014 startades 20 avdelningar med sammantaget ca 300 nya förskoleplatser. Behovet av nya förskolor är en del av förklaringen till kommunens höga investeringstakt under de senare åren. Det är viktigt med framförhållning, god planering och att vi kan arbeta effektivt mellan de olika nämnderna för att få fram mark och detaljplaner för förskolor, skolor och bostäder. Omvandlingen av området runt Munksjön har nu gått in i en tydlig genomförandefas. Kommunen har skapat ett nytt utvecklingsbolag, Södra Munksjö Utvecklings AB, med uppgift att driva utvecklingen och vara en samarbetspartner för övriga intressenter i exploateringsarbetet inom området. En annan uppgift för bolaget är att medverka till olika lösningar för befintliga verksamheter som kan behöva nya lokaliseringar. Jönköping har under 2014 påbörjat ett fördjupat samarbete med andra kommuner och regioner med anledning av de besked om Götalandsbanan och Europabanan som kommit från regeringen. Dialogen mellan regeringens förhandlare och kommuner och regioner har påbörjats under året och kommer att kräva ett omfattande arbete och stora åtaganden från kommunens sida. Den positiva befolkningstillväxten gäller för Jönköpings del även kommunens landsbygd vilket är glädjande. Kommunfullmäktige har under 2014 antagit ett program för Jönköpings kommuns landsbygder och anslagit utvecklingsmedel 4 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Inledning som bl.a. kan användas för att skapa förutsättningar för förbättrad infrastruktur med avseende på tillgång till snabbt bredband. Kommunen har under året antagit en bredbandsstrategi med målet att 90 procent av alla hushåll i kommunens tätorter och på landsbygden ska ha tillgång till snabbt, fiberbaserat bredband senast 2020. Även om Jönköpings kommun ligger jämförelsevis bra till när det gäller arbetslöshet arbetar kommunen aktivt med olika åtgärder som bidrar till att minska arbetslösheten. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden svarar för ett stort antal arbetsmarknadsåtgärder som innebär meningsfullt arbete, särskilt för dem som av olika orsaker står långt från arbetsmarknaden. En viktig satsning är de s.k. Välfärdsjobben. Det är anpassade anställningar inom främst skola och äldreomsorg, som skapas i samverkan med Arbetsförmedlingen med målet att de ska leda till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Försörjningsstödet har minskat under året, både vad avser utbetalt försörjningsstöd (-5,2 procent) och antalet hushåll (-4,3 procent). Personer med långvarigt försörjningsstöd ligger dock kvar på samma höga nivå som föregående år (genomsnitt 985 per månad), även om det finns en svag tendens till minskning under andra halv-året. Den minskning som ändå skett får till viss del tillskrivas Välfärdsjobben, där 182 personer anställts under året. Av dessa har 149 personer blivit självförsörjande. Ung Arena är en verksamhet som bedrivits i projektform under några år men som från och med 2014 är permanentad. Den vänder sig till ungdomar som inte påbörjar eller fullföljer gymnasieutbildning och som riskerar arbetslöshet. Ung Arena når de allra flesta av dessa ungdomar i kommunen och ger stöd för att hitta lämplig sysselsättning eller utbildning. För Jönköpings kommun är det ett viktigt mål att ingen ungdom ska överges och lämnas ensam i passivitet. Till följd av oro och krig i världen ligger kommunens flyktingmottagande på en mycket hög nivå. Inom kommunens verksamheter har stora ansträngningar gjorts för att ta emot dessa nya invånare. Den främlingsfientliga demonstration som genomfördes i Jönköping den 1 maj 2014 möttes med en motmanifestation som genomfördes av det civila samhället i bred samverkan och med stort engagemang. Det var ett engagemang som värmde och som stärkte Jönköping som en öppen och tolerant kommun där alla människor får plats. Värdet av det breda engagemanget kan inte nog betonas i en tid när vi ser förskräckande exempel på diskriminering och främlingsfientlighet. Till sist vill jag tacka kommunens alla anställda. Ert arbete är av största betydelse för kommuninvånarnas välfärd och för kommunens fortsatta utveckling. Ann-Marie Nilsson Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 5 Inledning Så här läser du årsredovisningen Årsredovisningen delas upp i tre större delar där varje del i sin tur innehåller olika avsnitt. Mer fördjupad information finns att läsa i en bilagedel. Del 1 Förvaltningsberättelse I denna del redovisas: • Det samhällsekonomiska läget • Nuläges- och framtidsbeskrivning av Jönköpings kommun • Finansiell analys av kommunen med uppföljning av de finansiella målen för God ekonomisk hushållning samt en finansiell analys av kommunkoncernen • Det lagstadgade balanskravet • Uppföljning av verksamhetsmålen för God ekonomisk hushållning • Ekonomi- och finanschefens bedömning om kommunens respektive kommunkoncernens ekonomiska läge samt en samlad bedömning om måluppfyllelsen av målen för God ekonomisk hushållning • Kommunens interna kontrollarbete • Övergripande information om medarbetarna Del 2 Verksamhetsöversikt I denna del redogör varje nämnd för verksamheten under året samt ger en kortare framtidsbedömning. Motsvarande information lämnas för bolagen i bolagskoncernen. Del 3 Ekonomisk redovisning I denna del redovisas: • Finansiella rapporter med noter som förtydligar de ekonomiska sammanställningarna • Rekommenderade redovisningsprinciper som till allt väsentligt tillämpas vid kommunens redovisning • Drift- och investeringsredovisning med kortfattade kommentarer. Ytterligare information finns i preliminärt bokslut som redovisats i kommunstyrelsen. • Upplysningar om företagen i kommunkoncernen • Revisionsberättelse där kommunrevisionen uttalar sig utifrån de granskningar som utförts Bilagor • • • • 6 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Mål för God ekonomisk hushållning fem år i sammandrag Nämndernas nettokostnad per verksamhet samt avvikelse mot budget Uppföljning av särskilda uppdrag i anslutning till beslut om VIP 2014-2016 Uppföljning av uppdrag enligt den politiska majoritetens budgetskrivelse Inledning Definition av organisationen Jönköpings kommunkoncern (koncernen) Kommunens samlade verksamhet, det vill säga Jönköpings kommun och bolagskoncernen. Bolagskoncernen Jönköpings Rådhus AB där samtliga hel- och majoritetsägda bolag är samlade. Jönköpings kommun (kommunen) Skattefinansierad verksamhet och affärsverksamhet. Skattefinansierad verksamhet Nämnderna och kommuncentrala poster. Affärsverksamhet VA, Avfallshantering och Miljöhantering i Jönköping. Miljöredovisning Jönköpings kommuns övergripande miljömålsarbete finns redovisat i Program för hållbar utveckling - miljö fastställt av kommunfullmäktige. Information om miljömålsarbetet finns även att läsa på kommunens hemsida i webbverktyget Hållbarometern. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 7 Inledning Jönköpings kommunkoncern Kommunfullmäktige Mandatfördelning 2011-2014 Moderata Samlingspartiet Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna 21 13 5 5 4 27 3 3 Totalt antal ledamöter 81 Kommunstyrelse Ledningsutskott Ansvarsområde 1 Personalutskott Ansvarsområde 1 Jämställdhets- och integrationsutskott Ansvarsområde 1 Välfärdsutskott Ansvarsområde 2 Tekniskt utskott Ansvarsområde 3 Övriga nämnder Indelade efter ansvarsområde Ansvarsområde 1 Överförmyndarnämnd Valnämnd Krisledningsnämnd Ansvarsområde 2 Fritidsnämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Socialnämnd Äldrenämnd Social områdesnämnd söder Social områdesnämnd väster Social områdesnämnd öster Kommunrevision Valberedning Kommunägda bolag Moderbolag Jönköpings Rådhus AB Dotterbolag Arrangemangsbolag Destination Jönköping Elmia AB Näringslivets hus Bostadsbolag AB Bankerydshem Bostads AB VätterHem Bottnaryds Bostads AB AB Grännahus AB Norrahammars Kommunala Bostäder Visingsöbostäder AB Energibolag Jönköping Energi Jönköping Energi Nät Jönköping Energi Biogas Huskvarnaåns Kraft Förvaltningsbolag Jönköpings kommuns Förvaltnings AB Högskolefastigheter Parkeringsbolaget Jönköping Airport Fastighets AB Rosenlundsfastigheter Logistikbolag Jönköping Airport Torsviks Terminal Utbildningsbolag Grennaskolan Utvecklingsbolag Södra Munksjön Utvecklings AB Ansvarsområde 3 Miljönämnd Stadsbyggnadsnämnd Teknisk nämnd 10 kommundelsråd 8 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Övriga bolag och stiftelser Inledning Fem år i sammandrag Kommunen 20142013 2012 2011 2010 Antal invånare 31/12 132 140 130 798 129 478 128 305 127 382 Skattesats 32,5532,15 32,15 32,15 32,15 kommun 21,341)21,49 21,15 21,48 21,48 landsting 11,21 10,66 11,00 10,67 10,67 Personal Antal tillsvidareanställda 10 236 10 343 10 330 10 418 10 344 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %6,4 5,8 5,4 5,0 5,4 kvinnor, % 6,9 6,4 5,9 5,5 män, % 4,6 3,8 3,6 3,3 Resultaträkning Verksamhetens nettokostnad, mnkr 6 223 5 915 5 654 5 705 5 516 per invånare, kr 47 100 45 200 43 700 44 500 43 300 Skatteintäkter, mnkr 5 277 5 192 4 917 4 804 4 638 per invånare, kr 39 900 39 700 38 000 37 400 36 400 Generella statsbidrag, mnkr 988 970 920 1 023 1 018 per invånare, kr 7 500 7 400 7 100 8 000 8 000 Finansnetto, mnkr 10 -25 2 -21 -3 Verksamhetens nettokostnad och finansnetto som andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 99,2 96,4 96,8 98,3 97,6 Årets resultat, mnkr 52 222 185 101 137 skattefinansierad verksamhet 51 222 172 105 144 affärsverksamhet 1 0 13 -4 -7 per invånare, kr 400 1 700 1 400 800 1 100 Resultatnivå av skatteintäkter och statsbidrag, % 0,5 2,7 1,9 0,7 1,4 Balansräkning Nettoinvesteringar, mnkr 552 564 808 752 663 per invånare, kr 4 200 4 300 6 200 5 900 5 200 skattefinansierad verksamhet 345 397 633 581 484 affärsverksamhet 207 167 175 171 179 Nettoinvesteringar i skattefinansierad verksamhet som andel av verksamhetens nettokostnad, % 6 7 11 10 9 Försäljning av anläggningstillgångar, mnkr 923 32 23 45 Tillgångar, mnkr 9 217 7 371 6 408 5 965 5 495 per invånare, kr 69 800 56 400 49 500 46 500 43 100 Skulder, mnkr 5 135 3 367 2 683 2 436 2 088 per invånare, kr 38 900 25 700 20 700 19 000 16 400 Avsättningar, mnkr 478 469 430 426 405 per invånare, kr 3 600 3 600 3 300 3 300 3 200 Eget kapital, mnkr 3 604 3 535 3 295 3 103 3 002 per invånare, kr 27 300 27 000 25 500 24 200 23 600 5454 51 52 55 Soliditet, % 2) Soliditet, inkl pensionsförpliktelser inom linjen, % 2) 85 4 1 4 Skatteväxling med landstinget -0,15 kr Exklusive effekt av kommunens obligations- och certifikatprogram 3) Omsättningstillgångar (exkl. lager och exploateringsfastigheter) i relation till kortfristiga skulder 1) 2) Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 9 Inledning forts. kommunen 20142013 2012 2011 2010 Kassalikviditet, % 3) 4044 50 35 34 Borgensförbindelser, mnkr 5 335 6 011 6 061 5 801 6 025 till kommunala bolag, mnkr 5 287 5 936 5 985 5 724 5 947 Borgensförbindelser som andel av verksamhetens kostnader, % 67 78 81 78 84 3) Omsättningstillgångar (exkl. lager och exploateringsfastigheter) i relation till kortfristiga skulder Koncernen 20142013 2012 2011 2010 Personal Antal anställda 10 897 10 973 10 930 11 017 10 937 Resultaträkning Verksamhetens nettokostnad, mnkr 5 913 5 805 5 420 5 426 5 217 Avskrivningar, mnkr 747 884 684 646 590 Skatteintäkter och generella statsbidrag, mnkr 6 265 6 162 5 837 5 827 5 656 Finansnetto, mnkr -190 -231 -209 -204 -161 Resultat före extraordinära poster och skatt, mnkr 162 126 208 197 278 Årets resultat, mnkr 128 131 241 161 221 Balansräkning Nettoinvesteringar mm, mnkr 1 687 1 414 1 367 1 026 1 146 Tillgångar, mnkr 16 255 14 431 13 888 13 207 12 897 Skulder, mnkr 10 921 9 278 8 892 8 365 8 267 Avsättningar, mnkr 734 707 681 714 664 Eget kapital, mnkr 4 545 4 400 4 269 4 082 3 921 Minoritetsintresse, mnkr 45 46 46 46 45 Soliditet, % 28 31 31 31 30 Soliditet, inkl pensionsförpliktelser inom linjen, % 9 8 9 8 9 Tecknad borgen utanför koncernen, mnkr 68 75 76 77 19 10 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Inledning Förvaltningsberättelse Torps skola i Bankeryd är under byggnation och tas i bruk under vårterminen 2016. Skolan ska omfatta ca 350 barn i förskoleklass till årskurs 6. Förutom klassrum kommer det i byggnaden att finnas idrottshall i fullstorlek, tillagningskök, matsal för 140 gäster och grupprum. I skolan kommer det även att finnas ett mediatek med tillhörande skolbibliotek. Foto: Lena Gustafsson I denna del beskrivs det samhällsekonomiska läget och samhällsutvecklingen i Jönköpings kommun. Här presenteras en finansiell analys av Jönköpings kommun och kommunkoncernen, en redovisning av målen för God ekonomisk hushållning och en samlad bedömning av måluppfyllelsen. Här redovisas också det lagstadgade balanskravet, interna kontrollarbetet samt övergripande information om medarbetarna. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 11 Förvaltningsberättelse Omvärld och utveckling Samhällsekonomiska läget Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten ligger kvar kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent nästa år och omkring 1,5 procent därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018. Tillväxten har dämpats markant efter ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar att öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på nästan 8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år. Främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, men den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (Kommunsektorns timlöne- och prisökningar ökar normalt långsammare än timlöneökningarna i hela ekonomin) och en relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll. Internationell konjunktur i otakt Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i euroländerna fortsatt mycket svag. Även de nordiska grannländerna har tillväxttal men de bedöms öka successivt de närmaste åren. Euroområdet lider av alltför låg inhemsk efterfrågan – offentlig konsumtion växer bara marginellt, privat konsumtion med under en procent och trots tillgång till kapital och låga räntor växer investeringarna med bara drygt en procent. Den osäkerhet som råder om det ekonomiska läget och den framtidstro som verkar saknas håller inte bara tillbaka hushållens konsumtion utan även företagens investeringsvilja, detta trots den mycket expansiva penningpolitiken. Jönköpings kommuns utveckling Befolkningsutveckling Den 31 december 2014 hade kommunen 132 140 invånare. Det innebär att folkmängden har ökat med 1 342 personer under året, vilket är 126 fler än vad som förutsågs i den prognos som gjordes i början av 2014. Folkmängden beräknas öka stadigt under de kommande åren för att år 2017 uppgå till 12 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse 135 600 invånare. I en utblick mot 2023 förväntas folkmängden öka till 143 000. Den förväntade ökningen i kommunens invånarantal beror både på att det beräknas födas fler än det avlider och att inflyttningen beräknas vara högre än utflyttningen från kommunen. Befolkningsutvecklingen i kommunen påverkar både skatter och statsbidrag men ger också demografiska effekter i verksamheten, något som syns tydligast inom barnomsorgen, grundskolan och gymnasieskolan. Även bostadsmarknaden påverkas i hög grad och den ökande folkmängden beräknas generera ett behov av omkring 500 nya bostäder per år. Flyktingmottagande Enligt överenskommelse med Migrationsverket planerades 2014 för ett mottagande av 450 nyanlända invandrare varav ca 370 beräknades bosätta sig i kommunen på egen hand, och ca 80 som skulle anvisas genom Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg. Utöver planen placerades ytterligare 60 nyanlända i kommunen. Sekundärer kallas de som mottagits i annan kommun men under året folkbokfört sig i Jönköpings kommun. Kommunmottagna enligt ersättningsförordningen 2010:1122 2012 20132014* Kommunplacerade 134 418510 Sekundärer 13 6390 Totalt 147 481600 *) preliminär uppgift 2014 Flyktingmottagandet till Jönköpings kommun 2014 är det högsta sedan 1994. Då kom huvuddelen av flyktingarna från Balkan, idag kommer de från krigets Syrien. Flertalet av dem har på egen hand bosatt sig i kommunen på care ofadresser hos släkt och vänner. Ett sjuttiotal personer har anvisats till kommunen av Arbetsförmedlingen. Därutöver har ett nittiotal flyktingar flyttat in till kommunen från andra kommuner runt om i Sverige, också här rör det sig i huvudsak om Syrier. Under 2014 har antalet asylplatser för ensamkommande flyktingbarn ökat från 6 till 17 platser. Överenskommelsen gäller även 20 boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn med uppehållstillstånd. Kommunen ombesörjer asyloch boendeplatser genom en överenskommelse med Vårsol-Frälsningsarmén. Då länsstyrelsen bedömer att behovet är att Jönköpings kommun ska öka sitt mottagande från 17 till 50 platser 2015 planeras start av två HVB-boenden i egen regi. Migrationsverket ersätter kommunen kostnaderna för ungdomarna. Asylsökande ensamkommande barn 2012 20132014 Mottagna enligt överenskommelse 15 Mottagna enligt utvidgade anvisningsmöjligheter12 Mottagna enligt särskilda skäl 17 Totalt antal mottagna 14 44 samt direktinresta till Jönköping 8 Sysselsättning och arbetslöshet Arbetsmarknadsläget En konjunktur som återhämtar sig från finanskrisen, både globalt och nationellt, gör att efterfrågan på den inhemska marknaden har ökat och att arbetslösheten under 2014 minskat över i stort sett hela riket. 2013 2014 Riket Juli Okt Jan April Juli Okt Jönköpings kommun April Procent 10 2012 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Juli Okt Jan Arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda är lägre i kommunen jämfört med både länet och riket. Den totala ungdomsarbetslösheten i kommunen i re- i Jönköpings kommun jämfört med riket 2012-2014 Jan I antal personer har den totala arbetslösheten i Jönköpings kommun minskat med mer än 400 personer jämfört med motsvarande period föregående år, från 4 567 till 4 151 personer. Arbetslösheten var även lägre för varje enskild månad under 2014 jämfört med motsvarande månad år 2013. Andel arbetslösa April I december 2014 uppgick den totala arbetslösheten i Jönköpings kommun till 6,4 procent av arbetskraften 16–64 år. Arbetslösheten var högre för män än för kvinnor (6,9 procent respektive 5,7 procent). Arbetslösheten var lägre i kommunen jämfört med både läns- och riksgenomsnittet. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 13 Förvaltningsberättelse lation till den registerbaserade arbetskraften 18–24 år var i december 10,8 procent och bland utrikes födda 16–64 år var arbetslösheten 18,8 procent. Arbetsmarknadsåtgärder Kommunen har tillsammans med staten ett särskilt ansvar för att ungdomar, utrikes födda, funktionsnedsatta och långtidsarbetslösa kommer in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsavdelningen har ett ansvar för kommunens samlade arbetsmarknadsinsatser. Målet är att den enskilde via Jobbtorg och ett flertal andra insatser och verktyg ska gå vidare till arbete, utbildning och egen försörjning. För att nå dit sker en samverkan med kommunens förvaltningar, Arbetsförmedlingen och andra parter på arbetsmarknaden. försörjningsstöd/månad Under året har satsningar skett på Insatser för ungdomar, Ung Arena, Insatser för personer med funktionsnedsättning, naturvårdsarbetslag och Välfärdsjobb inom skola och äldreomsorg. Under året har 579 personer (249 kvinnor och 330 män) varit anställda i arbetsmarknadsanställningar med statlig medfinansiering. I övriga program är inte deltagaren anställd av Jönköpings kommun utan får sin ersättning från någon myndighet. Under året har 1 383 personer (625 kvinnor och 758 män) varit inskrivna i övriga program. mnkr 16 Försörjningsstöd Utbetalning Försörjningsstödet uppgick 2014 totalt till 151,3 mnkr jämfört med 159,9 mnkr under 2013, en minskning med 8,6 mnkr. En bidragande orsak till minskningen är Välfärdsjobben och socialförvaltningens åtgärder att begränsa det långvariga bidragsberoendet. 12 8 4 0 Jan Mar 2013 Maj Jul 2014 Sep Nov Budget Genomsnittligt antal hushåll/månad 1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 2013 Under årets sista månad ökade utbetalningarna kraftigt vilket överensstämmer med utvecklingen tidigare år. Totalt under året har i genomsnitt 1 641 hushåll per månad uppburit försörjningsstöd, jämfört med 1 714 under 2013. Hushåll med unga vuxna har minskat något, från 306 till 282 hushåll per månad. Det långvariga bidragsberoendet kvarstår på hög nivå, även om det skett en marginell minskning, från 989 till 985 per månad. Den genomsnittsliga väntetiden för nybesök var 18,9 dagar, vilket innebär en ökning med 4 dagar. Vid jämförelser med kommunerna i R8-nätverket, Eskilstuna, Gävle, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro, så tillhör Jönköping den grupp som har ett lägre antal bidragshushåll för ekonomiskt bistånd och lägst andel hushåll med långvarigt bidragsberoende. Budget 2014 2014 Bostäder, bostadsbyggande I kommunen finns det närmare 63 000 bostäder. Av dessa är drygt 43 procent hyresrätter, 37 procent äganderätter och närmare 20 procent bostadsrätter. Antal påbörjade bostäder 2005-2014 samt prognos för 2015-2019 fördelat på upplåtelseform Antal Bostadsrätter 14 Hyresrätter Äganderätt Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 2019 2017 2015 2013 2011 2009 2007 I nuvarande bostadsplaner fram till 2019 planeras byggande av 5 620 bostäder. Detta motsvarar närmare 1 000 bostäder per år. 2005 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Befolkningen förväntas under de närmaste åren öka med drygt 1 000 personer årligen. Denna ökning genererar ett bostadsbehov av omkring 500 nya bostäder per år. Under år 2014 påbörjades byggandet av 345 bostäder, medan 217 bostäder har blivit inflyttningsfärdiga. Den 1 januari pågick byggandet av 518 bostäder. Det planerade bostadsbyggandet motsvarar med marginal det beräknade bostadsbehovet till följd av befolkningsökningen. Sett till hur många bostäder som faktiskt byggs uppfylls däremot inte behovet i samma utsträckning och de 345 Förvaltningsberättelse bostäder som påbörjades under 2014 är exempelvis klart färre än det planerade bostadsbyggandet om 813 bostäder för samma period. Sedan tidigare finns det även ett uppdämt bostadsbehov, vilket bland annat har visat sig i ett fåtal lediga lägenheter under flertalet år. Det är emellertid svårt att fastställa exakt hur stort detta behov är. Näringsliv, utveckling, företagande Jönköpings kommun i nationellt perspektiv Jönköpings samhälle och näringsliv påverkas av en alltmer integrerad och global ekonomi. För att få bästa möjliga utfall är det viktigt att ta hänsyn till en regions förutsättningar, utmaningar och behov. Jönköping är en region som i ekonomiskt hänseende står väl rustad. God konkurrenskraft har lagt grund för många år av snabb ekonomisk tillväxt. Statistik om arbetsmarknad och sysselsättning visar också flera positiva trender. För många viktiga indikatorer hamnar såväl Jönköpings län som Jönköpings kommun högt i nationella rangordningar. Demografiska prognoser pekar mot att regionen kan förväntas få ett avsevärt tillskott av yrkesaktiva åldersklasser. Jönköping är en av landets viktigaste knutpunkter för transportlogistik. Högskolan i Jönköping har omvittnat god samverkan med kommunens näringsliv och politik. Näringslivet i Jönköping har genomgått en strukturomvandling som resulterat i alltmer användande av IT och högteknologi. En dynamisk storstadskommun Jönköpings kommun intar en stark ställning i regionen. Här återfinns över 30 procent av länets befolkning och omkring 40 procent av sysselsättningen. Jönköpings kommun är en av Sveriges mest dynamiska storstadskommuner. En av landets tillväxtmotorer År 2011 hade Jönköpings län en Bruttoregionprodukt (BRP) som uppgick till 100 miljarder kronor. Det motsvarade ca 3 procent av rikets BNP. I fråga om ekonomisk storlek återfinns Jönköpings län bland Sveriges fem i topp. De senaste åren har Jönköpings län därtill haft snabb ekonomisk tillväxt och varit en av landets tillväxtmotorer. Mellan 2010 och 2011 ökade länets BRP med 5,3 procent. Det enda län som hade högre tillväxt var Stockholms län vars BRP ökade med 5,5 procent. Tack vare uthållig tillväxt under många år har Jönköping absorberat ökad befolkning och åstadkommit stigande BRP per capita. Attityden till företagande är huvudsakligen positiv men det är något färre som kan tänka sig att starta företag än i riket som helhet. Uppdelas svaret på kön framgår att det är bland kvinnor som andelen är något lägre i Jönköping. Ett dynamiskt och varierat näringsliv Jönköping har ett dynamiskt och varierat näringsliv. Industrin har en lång och stark tradition med många små och medelstora företag. Länets industri svarar för ca en fjärdedel av antalet arbetstillfällen. Industrin präglas av mångfald men också av lokala specialiseringar. Branscherna som dominerar är trä, plast och metallbearbetning. Under de närmaste åren förväntas jobben framför allt öka inom den privata tjänstesektorn. Den sektorn står för ca en tredjedel av alla arbetstillfällen. Den privata tjänstesektorn i Jönköping rymmer såväl högkvalificerade arbeten som kräver högskole- eller universitetsutbildning, som många enklare ingångsyrken. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 15 Förvaltningsberättelse Framtid Kommunen är inne i en expansiv och spännande utveckling. Befolkningen ökar med mer än 1 000 invånare årligen. Med ökad befolkning följer också att investeringar behöver göras i nya bostäder och utbyggnad av infrastrukturen. Jönköping är intressant för näringslivet att göra fastighetsinvesteringar i, enligt branschorganisationen NAI Svefa, som våren 2014 rankat kommunen fyra i landet. Det innebär att privata investerare kommer att svara för många nya investeringar. Kommunens verksamheter behöver utvecklas och anpassas till de demografiska förutsättningarna. Regeringen utfärdade 2014 ett direktiv (DIR.2014:106) om utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna. Direktivet benämns Sverigeförhandlingen och arbetar för att Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighetsjärnväg. Tågen kommer att gå från Stockholm till Göteborg på två timmar och till Malmö på två och en halv timme. Satsningen ska leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner och regioner längs den nya järnvägen. I Trafikverkets olika alternativ för banornas sträckning är Jönköping tänkt som en knutpunkt, vilket kommer att stärka kommunen som ett regionalt centrum och innebär även stora möjligheter för näringslivet och övriga kommuner i Region Jönköpings Län att utvecklas positivt. Den allmänt positiva utvecklingen kommer även att innebära stora ekonomiska utmaningar för Jönköpings kommun. Det handlar om demografins påverkan på kärnverksamheterna samt innehåll och kvalitet i de kommunala välfärdstjänsterna utifrån såväl statliga som lokala ambitioner. Kraven på välfärdstjänsterna från medborgarna kommer sannolikt att öka. Sammantaget innebär det att behoven av resurser kommer att påverkas framöver. Vidare kommer satsningen på höghastighetsjärnvägen att innebära ekonomiska åtaganden dels i form av infrastruktur, resecentrum samt medfinansiering i någon form. Det innebär att det även fotsättningsvis är viktigt att kommunens ekonomi är långsiktigt hållbar och stabil för att fortsätta leva upp till god ekonomisk hushållning och därmed ge verksamheterna så stabila planeringsförutsättningar som möjligt. Kommunens ekonomiska och finansiella mål behöver ses över och anpassas till förändrade förutsättningar över tid. En stabil och bra ekonomi är också viktig för att behålla det höga ratingbetyg som kommunen erhållit från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s. Med den osäkerhet som finns rörande tillväxt, sysselsättning samt finansiella faktorer är det viktigt att ha en god beredskap att agera när så krävs. Med de nya utmaningarna behöver planering, styrning och uppföljning förändras med mer fokus på långsiktighet och flexibilitet. 16 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige ska i budgeten anta finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I årsredovisningen ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Verksamheten ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt och därmed använda skattemedel så att största nytta uppnås. Mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har i VIP 2014-2016 fastställt 5 prioriterade finansiella mål och 33 mål för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen är sammanställda enligt de rubriker/områden som finns i kommunprogrammet för mandatperioden 2011-2014 ”Omtanke om framtiden”. I bilaga finns ett sammandrag av mål för god ekonomisk hushållning med värden för år 2010 -2014. Modell för finansiell analys För att beskriva och analysera kommunens ekonomiska resultat, utveckling och läge görs en finansiell analys med hjälp av RK-modellen. Denna modell utgår från fyra perspektiv. Dessa är resultat, kapacitet, risk samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Resultat Kapacitet Varje perspektiv analyseras Vilken balans har Vilken kapacitet har i sin tur med hjälp av ett kommunen kommunen att möta antal ekonomiska nyckeltal. haft över sina intäkter finansiella svårigheter och kostnader under på lång sikt? Målsättningen är att utifrån året och över tiden? dessa perspektiv kunna identifiera eventuella finansiella problem och möjligheter och därigenom försöka klargöra Kontroll Risk om kommunen har en god Vilken kontroll har Föreligger några risker ekonomisk hushållning som kommunen som kan påverka föreskrivs i kommunallagen. över den ekonomiska kommunens resultat och kapacitet? utvecklingen? Finansiell analys och uppföljning av finansiella mål för Jönköpings kommun I detta avsnitt görs en finansiell analys enligt RK-modellen. Här finns även uppföljningen av de finansiella målen. Resultat och kapacitet Årets resultat Jönköpings kommuns resultat 2014 är 52 mnkr jämfört med 222 mnkr för 2013. Detta resultat fördelas på skattefinansierad verksamhet med 51 mnkr och affärsverksamheten, Miljöhantering i Jönköping med 1 mnkr. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 17 Förvaltningsberättelse Resultaten för åren 2010, 2012 och 2013 påverkades av ett antal jämförelsestörande engångsposter. År 2010 fick kommunen en jämförelsestörande statsbidragsintäkt i form av ett extra konjunkturstöd med 123 mnkr. Under 2012 fick kommunen återbetalda premier från AFA med 118 mnkr. Även 2013 återbetalades premier från AFA, denna gång med 110 mnkr, samtidigt som diskonteringsräntan för pensioner sänktes, vilket innebar en kostnad, med 34 mnkr, nettoeffekten blev en jämförelsestörande intäkt på 76 mnkr. Årets resultat mnkr 300 250 200 204 150 100 113 76 50 0 2010 Resultat 2011 Resultatnivå i procent av skatteintäkter och statsbidrag 60 2012 48 2013 2014 Resultat exkl. jämf.störande engångsposter Resultatnivå i procent av skatteintäkter och statsbidrag Procent 3,0 För att finansiera verksamheten över tid behöver kommunen ha ett positivt resultat. Ett mått på en ekonomi i balans är resultatnivån (exklusive reavinster och realiserad värdeökning vid försäljning av tomter) i procent av skatt och generella statsbidrag. En förekommande tumregel i kommunerna är att resultatet bör ligga i närheten av två procent över tid. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet ligga högre för att undvika en alltför omfattande låneskuld. 2,7 2,5 Uppföljning finansiellt mål 1,9 2,0 1,4 1,5 1,0 0,7 0,5 0,5 0,0 2010 2011 2012 Resultatnivå i procent 2013 2014 Resultatmål Det långsiktiga målet är att resultatet ska uppgå till lägst två procent av skatteintäkter och statsbidrag. För mandatperioden 2010-2014 har målet varit lägst 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. För 2014 är resultatet 0,5 procent av periodens intäkter av skatt och generella statsbidrag. Målsättningen för resultatet uppfylls inte. Resultat affärsverksamhet Resultat affärsverksamhet mnkr 15 13 10 5 0 0 -5 -10 1 Samtliga tre affärsverksamheter redovisar positiva resultat, VA 12 mnkr, Avfallshantering och Miljöhantering i Jönköping 1 mnkr vardera. VA:s resultat på 12 mnkr avsätts till investeringsfond för att täcka framtida investeringar. Avfallshanteringens resultat på 1 mnkr redovisas som förtida avgiftsuttag. Miljöhantering i Jönköping har ett negativt eget kapital som till viss del återställs med årets resultat. -4 -7 2010 2011 2012 2013 2014 Uppföljning finansiellt mål Kostnaderna för affärsverksamheterna VA, Avfallshantering samt Miljöhantering i Jönköping, ska var och en för sig finansieras med avgifter. Målet är uppfyllt för samtliga affärsverksamheter. Skatte- och nettokostnadsutveckling procent 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 -2,0 2010 2011 2012 2013 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag 2014 Skatte- och nettokostnadsutveckling En viktig del i begreppet god ekonomisk hushållning är att mäta hur nettokostnaderna utvecklas i förhållande till skatteintäkterna. Genom att jämföra ökningstakten för nettokostnaderna med ökningstakten av skatteintäkterna under en tidsperiod, får vi information om det är nödvändigt att minska kostnaderna och/eller förändra skatteuttaget. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna försämras kommunens ekonomi och så småningom måste mellanskillnaden täckas med höjd utdebitering och/eller effektivisering av verksamheten. Skatteintäkterna ökade 2014 med 1,7 procent, en betydligt lägre ökningstakt än 2013 då den var 5,6 procent. Motsvarande ökningstakt för nettokostnaderna 2014 var 5,2 procent och för år 2013 var den 4,6 procent. Åren 2013 och 2014 har nettokostnadsutvecklingen ökat betydligt och förklaras framför allt med ökade kostnader för verksamheterna. För 2014 har netto- 18 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse kostnaderna ökat snabbare än skatteintäkterna. Nettokostnadsandel av skatter och bidrag Nettokostnadsandel mäter om kommunen har en god balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnadsandel visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste täckas med framför allt kommunalskatt. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel på 96-98 procent brukar ses som god ekonomisk hushållning, eftersom kommunen då klarar att finansiera sina re- och nyinvesteringar över en längre tidsperiod. Kommunens analys av nettokostnadsandel visar att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader 2014 tog i anspråk 93,1 procent av skatteintäkterna, en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med 2013. Nettokostnadsandel av skatter och bidrag Procent 20102011201220132014 Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 90,692,292,791,593,1 Avskrivningar 5,86,16,46,26,3 Nettokostnadsandel före jämförelsestörande poster och finansnetto 96,498,399,197,799,4 Finansnetto 0 0,4 0 0,4-0,2 Nettokostnadsandel efter finansnetto 96,498,799,198,199,2 Jämförelsestörande poster (netto) 1,2-0,4-2,1-1,8-0,1 Nettokostnadsandel 97,698,397,096,399,1 Vidare tog avskrivningarna i anspråk 6,3 procent, vilket var ungefär samma nivå som året innan. Avskrivningarna är kommunens periodiserade kostnader för investeringar. Finansnettot hamnade på -0,2 procent 2014, vilket betyder att de finansiella intäkterna var större än de finansiella kostnaderna. Kommunens nettokostnader och finansnetto tog i anspråk 99,2 procent av skatteintäkterna. Jämfört med föregående år är det en försvagning med 1,1 procentenheter, vilket förklaras av främst en ökad kostnadsutveckling i verksamheten. De jämförelsestörande posternas andel av skatteintäkterna uppgick till -0,1 procent under 2014, jämfört med -1,8 procent 2013. För båda åren var de jämförelsestörande intäkterna större än de jämförelsestörande kostnaderna. Detta innebär att totalt tog kommunens kostnader i anspråk 99,1 procent av skatteintäkterna, vilket är en försämring med 2,8 procentenheter jämfört med 2013. Förklaringen är ökade kostnader i verksamheten samt att de jämförelsestörande posterna förändrades från intäkter på 109 mnkr till intäkter på 4 mnkr. Investeringar För att uppnå en god och hållbar ekonomi även på lång sikt är det viktigt att investeringsvolymen anpassas till kommunens ekonomiska resultat så att en tillräcklig självfinansieringsgrad av investeringarna uppnås. Kommunens nettoinvesteringar (investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag) exklusive exploateringar uppgick totalt till 555 mnkr 2014. Detta är en ökning med 27 mnkr, drygt 5 procent. Av de totala investeringarna för den skattefinansierade verksamheten investerades 35 procent i förskola och skola och 21 procent i gator, vägar, parker och lekplatser. Satsningar i infrastruktur och fastigheter (varav fastighetsförvärv 1 procent) gjordes med 11 procent vardera. IS/IT- investeringar gjordes med 6 procent och inom området fritid 3 procent. Övriga investeringar uppgick till 13 procent. Kommunens nettoinvesteringar mnkr 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 155 148 143 487 549 2010 2011 148 181 381 374 2013 2014 626 2012 Skattefinansierad verksamhet Affärsverksamhet Av affärsverksamhetens investeringar på totalt 181 mnkr satsades runt 70 procent i VA-investeringar. Det är viktigt att investeringsnivån framåt anpassas till kommunens ekonomi Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 19 Förvaltningsberättelse så att självfinansieringsgraden av investeringar hålls på en stabil nivå och att soliditetsmålet långsiktigt uppfylls. Uppföljning finansiellt mål Investeringsnivån exklusive exploateringsverksamhet ska i den skattefinansierade verksamheten inte överstiga 500 mnkr 2014-2016 (målet ses som ett genomsnitt under en femårsperiod). Investeringsvolymen uppgår till 374 mnkr 2014. Ser man till den senaste femårsperioden uppgår volymen till 484 mnkr per år, vilket innebär att målet kan anses uppfyllt. Självfinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgrad av investeringar, skattefinansierad verksamhet procent 200 152 150 129 96 100 79 88 Genom att mäta självfinansieringsgraden av investeringarna kan man utläsa hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad (resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till nettoinvesteringar). 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga genomförda investeringar under året. Detta innebär i sin tur att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 De senaste två åren ligger självfinansieringsgraden av investeringar för den skattefinansierade verksamheten över 100 procent. 2014 uppgår den till 129 procent och 2013 till 152 procent. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna intäkter, framför allt skatteintäkter. Resterande del upp till 100 procent utgör skulder till andra finansiärer. Sjunker soliditeten tvingas kommunen låna mer till investeringarna, därmed ökar räntekostnaderna och en mindre andel av skatteintäkterna kan användas till verksamhet. Ju högre soliditet, desto stabilare är den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditet procent 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 Soliditet 2012 2013 Mål Soliditet 2014 Jönköpings kommun svarar även för upplåning till koncernen Jönköpings Rådhus AB vilket innebär att omslutningen i balansräkningen ökar kraftigt på både skuld- och tillgångssidan. För att upprätthålla ett soliditetsmått som är jämförbart över tid och med andra kommuner undantas de obligations- och certifikatprogram som i huvudsak avser koncernintern finansiering vid beräkning av soliditetsmåttet. Den finansiella målsättningen för soliditeten är beslutad utifrån dessa förutsättningar. Uppföljning finansiellt mål Kommunens soliditet, det vill säga andelen tillgångar som finansieras med eget kapital, ska uppgå till minst 50 procent. Soliditeten i bokslutet uppgår till 54 procent. Soliditeten är på samma nivå som 2013. Soliditet inklusive pensionsförpliktelser Ett annat soliditetsmått som används när kommuner jämförs är att inkludera kommunens pensionsförpliktelser som avser tiden före 1998 och ligger utanför balansräkningen. Detta ger en bild av kommunens totala långsiktiga finansiella 20 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse handlingsutrymme. För Jönköpings kommun uppgår soliditeten enligt detta mått till 8 procent jämfört med 5 procent i förra bokslutet. En förklaring till den förbättrade soliditeten enligt detta mått är att pensionsförpliktelserna inom linjen har minskat med 143 mnkr jämfört med 2013. Soliditet inkl pensionsförpliktelser procent 60 50 40 30 20 10 Kassalikviditet Kassalikviditeten mäter kommunens kortsiktiga betalningsberedskap och redovisas som omsättningstillgångar (omsättningstillgångar minus lager och exploateringsfastigheter redovisade som omsättningstillgång) i relation till kortfristiga skulder. Det är viktigt att kassalikviditeten bedöms tillsammans med nyckeltal som soliditet, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller minska vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, men försämrar respektive stärker samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. 0 2010 2011 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Kassalikviditet procent 60 55 50 45 40 35 30 25 20 2010 I bokslutet 2014 har kassalikviditeten minskat något medan soliditeten ligger på en oförändrad nivå, vilket innebär en viss försvagning av den kortsiktiga betalningsberedskapen. 2011 Enligt finansföreskrifterna som reglerar finansverksamheten i Jönköpings kommun och bolagskoncernen ska kommunen inte ha några likvida medel mer än tillfälligt. Kreditutnyttjanden och upplåningsbehov anpassas löpande till rådande kassaflöden. Risk och kontroll Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar I måttet finansiella tillgångar ingår alla finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 10–20 års sikt, nämligen omsättningstillgångar samt långfristiga fordringar och placeringar, med undantag för aktier och andelar i kommunala bolag. Vidareutlåning inom koncernen elimineras i nyckeltalet. mnkr Finansiella anläggningstillgångar (exkl aktier och andelar) Omsättningstillgångar Likvida medel Summa De finansiella tillgångarna har minskat något jämfört med föregående år. Bedömningen är att inga större förändringar förväntas de närmaste åren. Finansiella skulder Finansiella skulder I måttet finansiella skulder ingår alla kort- och långfristiga skulder i balansräkningen. Vidareutlåning inom koncernen elimineras i nyckeltalet. De finansiella skulderna har ökat med c:a 100 mnkr under året. De kortfristiga skulderna svarar för den större delen av ökningen, c:a 60 mnkr. Kommunens låneskuld För 2013 var låneskulden för kommunen, exklusive lånen till bolagskoncernen 1 072 mnkr. Av skulden avser 367 den skattefinansierade verksamheten och 705 mnkr affärsverksamheten. För 2014 är låneskulden 1 120 mnkr. Affärsverksamheten svarar för 935 mnkr och den skattefinansierade verksamheten för 185 mnkr. mnkr Långfristiga lån Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa 20102011201220132014 2627374342 593672677622575 824536 627701718670653 2010 201120122013 2014 360 564 1 308 856 888 123 150166176 183 1 605 1 722 1 209 1 245 1 304 2 088 2 436 2 683 2 277 2 375 Låneskuld för skattefinansierad och affärsverksamhet mnkr 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 713 705 627 528 572 406 56 935 2010 2011 2012 skattefinansierad verksamhet 367 185 2013 2014 affärsverksamhet Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 21 Förvaltningsberättelse Den långfristiga låneskulden har för den skattefinansierade verksamheten minskat med 182 mnkr medan affärsverksamhetens skuld har ökat med 230 mnkr. Ökningen av affärsverksamhetens lån beror till största delen på investeringar inom VA-verksamheten (vatten och avlopp). Att låneskulden i den skattefinansierade verksamheten minskar något under 2014 beror att genomförandegraden av budgeterade investeringar varit låg. 2015 är den budgeterade investeringsnivån ca 660 mnkr och 2016 ca 720 mnkr. Med en högre genomförandegrad av investeringarna behöver resultaträkningen uppvisa större överskott än 2014 för att bibehålla en bra självfinansieringsgrad. Om kommunen inte klarar det kommer trycket på att lånefinansiera investeringarna att öka. Uppföljning finansiellt mål Kommunens låneskuld för den skattefinansierade verksamheten kan variera mellan 0-500 mnkr. Kommunens låneskuld uppgår till 185 mnkr för den skattefinansierade verksamheten. Målet är uppfyllt. Pensionsåtaganden Pensionsåtaganden Kommunens pensionsåtaganden inklusive löneskatt uppgick 2014 till 3 492 mnkr. 3 080 mnkr avser åtaganden som är äldre än 1998 (pensionsrätter i ansvarsförbindelse) och 412 mnkr avser pensionsrätter intjänade från och med 1998 (avsättning i balansräkning). mnkr 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Ansvarsförbindelse tidigare pensionssystem (före 1998) Avsatt till pensioner Det totala pensionsåtagandet har minskat med 120 mnkr under 2014. Ansvarsförbindelsen har minskat med 143 mnkr medan avsättningen har ökat med 23 mnkr. Under 2014 har den så kallade Bromsen (vid obalans i pensionssystemet indexeras inte de allmänna pensionerna i samma utsträckning, vilket påverkar utbetalningar av pensioner samt pensionsskulden) i pensionssystemet utlösts vilket gör att de kommunala pensionerna påverkas då det finns bruttoutfästelser i pensionsrätter intjänade före 1998 som samordnas med den allmänna pensionen. Bromsen gör att den kommunala kompletteringspensionen har sänkts. Pensionsåtagandena i ansvarsförbindelsen har därför minskat. Enligt beräkningar från pensionsmyndigheten kommer Bromsen inte att slå till under 2015-2018. Avsättningen i balansräkningen på 412 mnkr avser intjänad pension till den del som inte betalas ut som avgiftsbestämd pension. Avsatta pensionsmedel återlånas i sin helhet i kommunens finansförvaltning. Pensionsutbetalningar Pensionsutbetalningarna består dels av gamla utbetalningar från ansvarsförbindelsen, dels utbetalningar från pensionsrätter intjänade efter 1998. Pensionsutbetalningarnas storlek påverkas bland annat av Bromsen, antal pensionsberättigade samt andel som väljer att ta ut pension före 65 års ålder. Pensionsutbetalningar mnkr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunens kostnader för pensioner inklusive löneskatt uppgick 2014 till 387 mnkr, vilket är en minskning med 23 mnkr jämfört med 2013. Den huvudsakliga förklaringen till minskningen är att avsättningen inklusive finansiell kostnad inte påverkas av förändrad diskonteringsränta, vilket var fallet år 2013. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgick 2014 till 5 355 mnkr, en minskning med 656 mnkr sedan förra årsskiftet. En ytterst begränsad del avser externa åtaganden, medan huvuddelen avser koncernen Jönköpings Rådhus AB. 22 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse Den kommunala borgen gentemot koncernen kommer fortsätta att minska allteftersom kommunens certifikatprogram och MTN-program utnyttjas. Moderbolaget verkställer all övrig upplåning till koncernens dotterbolag med kommunal borgen som säkerhet. Detta innebär att kommunens borgen förändras i takt med bolagskoncernens upplåning. Utöver borgen för moderbolaget finns ett åtagande om 574 mnkr avseende Jönköping Energi AB:s finansiella leasing för kraftvärmeverket på Torsvik etapp 1 och 2. Borgensförbindelser mnkr 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Jönköpings kommun har i augusti 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommunivest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Jönköpings kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 mnkr och totala tillgångar till 290 730 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 6 256 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 6 084 mnkr. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Budgetavvikelse årets resultat Skattefinansierad verksamhet Budgetföljsamhet Att ha god budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll och innebär att avvikelsen mot budget bör vara så nära noll som möjligt. Jämfört med budget redovisade kommunens nämnder ett överskott på 4 mnkr. Även åren 2012 och 2013 redovisades överskott jämfört med budget. De positiva avvikelserna dessa år påverkades av intäkter för premier från AFA som inte budgeterats. mnkr 160 140 120 100 80 60 40 20 0 -20 -40 144 64 61 2 -17 2010 2011 2012 2013 2014 2013 2014 Nämndernas totala resultat 2014 överensstämde väl med budget, dock förekommer stora budgetavvikelser för enskilda nämnder. Budgetföljsamheten kan därmed sammantaget för kommunen anses vara god. Avstämning mot balanskrav Det lagstadgade balanskravet säger att kommuner ska redovisa positiva resultat, och om negativt resultat uppkommer, ska detta återställas under de närmast följande tre åren. Balanskravsresultat mnkr 250 200 150 Kommunen uppfyller det lagstadgade balanskravet med ett resultat (exklusive realisationsvinster och realiserad värdeökning vid exploatering av tomter) på 33 mnkr. 100 50 0 2010 2011 2012 Kommunen har uppfyllt balanskravet under samtliga år sedan det infördes 2000. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 23 Förvaltningsberättelse Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Uppföljningen av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning följer indelningen i kommunprogrammet för mandatperioden 2011-2014 ”Omtanke om framtiden”. En entreprenörskommun med dynamiskt näringsliv Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare i kommunen ska öka. Det har skett en stor ökning från 5,2 företag per 1 000 invånare år 2013 till 6,1 företag år 2014. Den nedåtgående trend som pågått sedan 2011 vändes därmed. Kommunen placerar sig klart över snittet på en 61:a plats bland Sveriges 290 kommuner. Förvärvsarbetare som andel av kommunens befolkning i åldersgruppen 20-64 år ska öka. Den senaste statistiken som finns publicerad i början av år 2015 gäller år 2013. Andelen förvärvsarbetare är förhållandevis hög i Jönköpings kommun jämfört med jämnstora kommuner. Statistiken för de tre senaste åren visar att andelen förvärvsarbetande i arbetsför ålder ligger på drygt 79 procent. Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen ska öka. 2010 2011 Kvinnor 2012 2013 Män Källa: SCB registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Omdömet mäts som ett sammanfattande Nöjd-Kund-Index-tal i förhållande till möjliga 100. Undersökningen, Sveriges kommuner och landstings enkätundersökning Insikt, genomförs vartannat år. Ingen undersökning gjordes under 2014. I undersökningen 2013 ökade indexet från 67 till 69. Positiv utveckling och goda möjligheter i hela kommunen Andelen kvinnor och män som ser sin kommun som en god plats att bo och leva på ska öka. Betygindexet Nöjd Region-index mäter hur medborgarna bedömer kommunen som en plats att bo och leva på. Indexet 2014 är 68 vilket är en ökning jämfört med 2013 och gör att målet är uppfyllt. Bland jämförbara kommuner har Jönköping det högsta indexvärdet, vilket även gäller samtliga tre frågor som indexet baserar sig på. Detsamma gäller frågan om de svarande kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Hela rapporten ”Hur nöjda är Jönköpingsborna med sin kommun” finns att hämta på www.jonkoping.se/ statistik. Kvinnor och mäns nöjdhet med renhållning och sophämtning ska öka. Nöjd Region-index, helheten 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 Kvinnor 2013 Män Källa: SCB Medborgarundersökning Omdömet mäts som ett index i medborgarundersökningen. Totalt har värdet ökat till 66 år 2014 jämfört med 65 år 2013. Målet är uppfyllt. 2014 Avfallsverksamheten har under de senaste åren arbetat för att öka tillgängligheten på sortergårdarna i Jönköpings kommun med längre öppettider och ökat antal öppetdagar, bl.a. söndagsöppet delar av säsongen. Införandet av det nya sophämtningssystemet FNI (fastighetsnära insamling) i kommunen innebär en ökad service för villaägare. Utbyggnaden av FNI fortsätter och 2015 beräknas tjänsten vara införd i 95 procent av kommunen. Under 2015 startar bygget av Jönköpings nya sortergård 24 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse som ytterligare ökar tillgängligheten för sortergårdar. Lägsta andel kvinnor och män som ger betyget åtta eller högre på en tiogradig skala ska öka när det gäller hur man ser på: • underhåll och skötsel av gång och cykelvägar • tillgången till kulturevenemang • möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t ex sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv • hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och helger Nöjd Medborgar-index, Renhållning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 Kvinnor 2013 Män 2014 Källa: SCB Medborgarundersökning Betyget åtta eller högre indikerar att man är mycket nöjd. Nöjd Medborgar-index Omfattande reinvesteringar i gång- och cykelvägar samt prioritering av underhåll och skötsel under år 2014 har gett ett förbättrat resultat jämfört med 2013, 24 procent av de som svarat på enkäten är mycket nöjda. När det gäller tillgången till kulturevenemang är resultatet något lägre 2014 än året innan, 44 procent av de som svarat på enkäten är mycket nöjda, här är fler kvinnor än män mycket nöjda. Bland de satsningar som gjorts för att öka tillgången till kulturevenemang finns livesändningar av opera och teaterföreställningar på Jönköpings teater samt start av ett projekt för internationell scenkonst, JONK. Beslutet om satsning på ”Konsthall på väg” från och med 2015 kan också bidra till högre nöjdhet. 201220132014 Underhåll och skötsel av Totalt 292224 gång- och cykelvägar Kvinnor 292328 Män 292119 Tillgång kulturevenemang Totalt 534744 Kvinnor 585052 Män 474437 Fritidsintressen Totalt 605354 Kvinnor 635458 Män 575251 Trygghet utomhus Totalt 333534 Kvinnor 292428 Män 374740 Källa: SCB Medborgarundersökning När det gäller möjligheten att kunna utöva fritidsintressen är över hälften av de som svarat på enkäten mycket nöjda. En knapp ökning jämfört med förra året. Satsningar som kan öka måluppfyllelsen under kommande år är modernisering av Stadsbiblioteket, nytt bibliotek i Bankeryd, ny bokbuss och färdigställande av aktivitetscenter vid Rocksjön. Satsningar i verksamheten som ökad verksamhet för barn och unga i prioriterade områden och nöjessatsning på helger riktade till flickor och pojkar bidrar positivt till utvecklingen likaså satsning på Try it, ”pröva på aktiviteter” inom fritid och kultur. För målet om trygghet utomhus på kvällar och helger är 34 procent av de som besvarat enkäten mycket trygga. Här är en större skillnad mellan kvinnor (28 procent) och män (40 procent). Belysningsåtgärder och andra förbättringar genomförs för att få en attraktiv, tillgänglig och trygg miljö att vistas i. Röjning av sly i tätortsnära miljöer, parker, gångtunnlar samt grenar och annat som skymmer gatubelysning är en sådan åtgärd. Via kontaktcenter och ärendehanteringssystem kommer synpunkter in från medborgare på miljöer som känns otrygga. Andelen kvinnor och män av befolkningen som någon gång under året erhållit försörjningsstöd ska minska. År 2013 ökade andelen till 4,7 procent av befolkningen som någon gång erhållit försörjningsstöd från 4,4 procent år 2012. Under år 2014 har antalet hushåll som fått försörjningsstöd minskat liksom kostnaderna. Den förbättring som skett får till stor del tillskrivas projektet Välfärdsjobb där 182 personer anställts samt rehabiliteringsprojektet och metodprojektet. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 25 Förvaltningsberättelse Hållbar utveckling CO2-utsläpp inom kommunal verksamhet 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2007 2008 2009 2010 Ton/år 60 50 40 30 20 10 2011 2012 2013 0 Procent Det totala koldioxidutsläppet till följd av uppvärmning, el och transporter inom den kommunala verksamheten ska minska med minst 40 procent till år 2020 jämfört med basår 2007. Anledningen till att utsläppen hittills har ökat är att kommunen från och med 2008 köpt ursprungsmärkt el från Torsviks avfallseldade panna. Denna ger sämre emissionsfaktor (hur stora utsläpp av respektive gas som förbränning av en viss mängd energi ger) än nordisk elmix som användes t.o.m. 2007. Kommunen planerar att köpa förnyelsebar el från och med 2015. Arbete pågår även med att övergå till förnybara energikällor både i egenägda fastigheter och transporter. Dessa åtgärder bedöms göra att målet uppnås. From 2015 har kommunfullmäktige därför beslutat att målet 2020 ska ändras till 70 procents reduktion. Den totala energianvändningen (MWh) i kommunal verksamhet ska minska med minst 10 procent 2014 jämfört med 2009 och minst 20 procent 2020. Statistik för år 2014 finns i mars 2015. Energieffektiviseringsåtgärder har vidtagits i kommunens egenägda fastigheter för att minska energiförbrukningen Även resepolicyn främjar ett hållbart resande ur både klimat- och energisynpunkt. Produktion av biogas Senast 2015 ska minst 2,5 miljoner normalkubikmeter biogas produceras och avsättas som fordonsbränsle. Nm3 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Delmålet för 2014 har inte uppnåtts och målet för 2015 bedöms inte kunna nås. Den genomlysning av verksamheten som gjorts under 2014 har resulterat i att den befintliga verksamheten i första hand ska kostnadseffektiviseras och målet om ökad produktion tillämpas därför inte längre. Nya produktionsmål för verksamheten har ännu inte beslutats. Källa: Jönköpings Energi Biogas AB Lokal och förnyelsebar elenergi Andel av energianvändning i kommunens geografiska område Procent 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Andelen av använd elenergi som produceras inom kommunens geografiska område ska uppgå till minst 50 procent senast år 2020 och vara förnybar. Delmål minst 15 procent senast 2012. Utfall finns redovisat t.o.m. år 2012 i SCB:s kommunala energibalanser. Resultatet för 2013 redovisas sommaren 2015. Vindkraftsetableringar i kommunen har bidragit till att delmålet uppnåtts. Etapp 2 av Torsviks värmeverk som togs i drift i november 2014 ökar möjligheten till måluppfyllelse av det långsiktiga målet. Att kommunfullmäktige i maj röstade igenom ett kommunalt veto beträffande planer på en vindkraftpark i Örserum motverkar däremot måluppfyllelsen av det långsiktiga målet. Cyklandet till och från Jönköpings centrum ska öka med 30 procent till år 2015 jämfört med år 2010. Det sker en positiv utveckling av cyklandet i Jönköping. Cyklandet mäts på ett antal punkter. Under år 2014 har cyklandet vid mätpunkterna inte ökat i önskvärd takt vilket kan ha flera orsaker och inte behöver betyda att cyklandet minskat. Dels pågår många byggnationer i staden vilket kan göra att cyklister väljer andra vägar än där mätning sker. Vädret är också en faktor som påverkar vardagscyklisten. År 2012 och 2013 var mycket gynnsamma under mätperioden, 2014 betydligt gråare. Under år 2015 påbörjas ett arbete med att förbättra cykelmöjligheterna i centrala Jönköping. Andelen ekologiska livsmedel i förhållande till totalt inköpta livsmedel ska öka. Målet är att andelen ekologiska varor i kommunala kök ska vara minst 25 pro- 26 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse cent senast 2014. Målet är inte uppfyllt men utvecklingen är på rätt väg. Fler ekologiska alternativ än tidigare finns med i den senaste upphandlingen. Socialförvaltningens inköpsansvariga i köken har fått i uppdrag att köpa ekologiska volymvaror samt ekologiska äpplen och päron när det inte finns närodlade att tillgå. Utfallet för kommunen var 20,2 procent 2014, för utbildningsförvaltningen 23,9 procent och socialförvaltningen 16,4 procent. Andel ekologiska livsmedel Procent 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Livslångt lärande Andelen vårdnadshavare som rekommenderar sitt/sina flickor och pojkars förskola till andra ska öka. Resultatet mäts genom den årliga brukarenkäten och avser både de kommunala och fristående förskolorna. Resultatet ska ge en indikation på hur föräldrarna upplever förskoleverksamheten i kommunen. Svarsfrekvensen är låg bland vårdnadshavarna, ca 50 procent. Resultatet för 2014 är i stort sett lika som föregående år, ca 95 procent. Framgångsfaktorer för ett fortsatt gott resultat bedöms vara att fortsätta satsa på små barngrupper och utbildad personal. Att ge personalen i förskolan bra förutsättningar för att tidigt upptäcka och tillgodose de barn som behöver extra stöd i sin utveckling bedöms vara en viktig åtgärd. Andelen flickor och pojkar i årskurs 6 som når godkänt betyg i matematik, svenska och engelska ska öka i jämförelse med utfallet föregående år. Andelen som når godkänt betyg har ökat när det gäller svenska men inte för engelska och matematik. Flickor har genomgående högre andel med godkända betyg i dessa ämnen än pojkar. Positiva iakttagelser under året är tillsättning av förstelärartjänster samt att framgångsfaktorer från modellskolan har applicerats på andra skolor, till exempel läxhjälp av de skickligaste pedagogerna. Andel elever med godkänt betyg 2013 2014 Svenska Flickor 98,3 98,4 Pojkar 92,2 93,0 Totalt 95,2 95,8 Engelska Flickor 96,3 95,2 Pojkar 93,2 90,1 Totalt 94,7 92,7 Matematik Flickor 95,694,0 Pojkar 93,6 91,0 Totalt 94,5 92,5 Källa: Skolverket och SCB Åtgärder som genomförs för att förbättra måluppfyllelsen i grundskolan är intensivstöd till de skolor som har lägst resultat, att tydliggöra och synliggöra förvaltningens arbete mot respektive enhet, nya former för systematiskt kvalitetsarbete, kompetensutveckling för pedagoger inom svenska som andraspråk samt studiehandledning på modersmålet, deltagande i läslyftet samt kompetensutvecklingsinsatser inom naturvetenskap och teknik för förskoleklasser och fritidshem. Andelen flickor och pojkar som känner sig trygga i skolan ska öka i jämförelse med föregående år. Målet mäts i årskurs 5 och 8. De flesta eleverna känner sig trygga i skolan. Totalt för årskurs 5 var andelen trygga elever 93 procent år 2014 jämfört med 91 procent år 2013. I årskurs 8 var motsvarande andel 87 procent 2014 jämfört med 88 procent år 2013. Åtgärder som bidrar till måluppfyllelsen är ett genomgående tydligt och medvetet värdegrundsarbete, att jämställdhet är väl integrerat i pågående arbete samt ett aktivt integrationsarbete utifrån fungerande och förankrad integrationsplan. Andelen flickor och pojkar som upplever sig få hjälp med skolarbetet av lärarna ska öka i jämförelse med föregående år. Målet mäts i årskurs 5 och 8. De flesta eleverna i årskurs 5 upplever sig få hjälp med skolarbetet, totalt 92 procent år 2014, en ökning jämfört med föregående år 90 procent. I årskurs 8 är det ca 25 procent av eleverna som inte upplever att Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 5 Flickor Pojkar Totalt årskurs 8 Flickor Pojkar Totalt 2013 93 89 91 89 88 88 2014 92 94 93 86 89 87 Källa: SKL, öppna jämförelser Kunskapsnivå Andel elever som nått målen i alla ämnen Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 Flickor 2012 2013 2014 Pojkar Källa: SCB och Skolverket Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 27 Förvaltningsberättelse de få hjälp med skolarbetet av lärarna vid behov. Andelen flickor och pojkar som nått målen, d.v.s minst E i alla ämnen under årskurs 9 ska årligen öka jämfört med föregående år. 75 procent av alla elever i årskurs 9 har nått målen i alla ämnen. Det är en minskning jämfört med året innan, 79 procent. Fördelat på flickor och pojkar så har 78 procent av alla flickor godkänt i alla ämnen jämfört med drygt 72 procent för pojkarna. Andelen flickor och pojkar i åk 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet ska öka. Andelen behöriga till yrkesprogrammet har minskat mellan år 2013 och 2014. 86 procent av eleverna är behöriga. Flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i åk 9 ska öka Meritvärde Flickornas genomsnittliga meritvärde har ökat men pojkarnas har minskat något. Elevers genomsnittliga meritvärde i åk 9 250 200 Positiva iakttagelser som bidrar till måluppfyllelse för målen i grundskolan är genomförandet av matematiklyftet, tillsättning av förstelärartjänster samt att framgångsfaktorer från Modellskolan har applicerats på andra skolor, exempelvis läxhjälp av de skickligaste pedagogerna. 150 100 50 0 2010 2011 2012 Flickor 2013 2014 Pojkar Förbättringsområden är intensivstöd till de skolor som har lägst resultat, att tydliggöra och synliggöra förvaltningens arbete gentemot respektive enhet, nya former för systematiskt kvalitetsarbete och kompetensutveckling för pedagoger inom svenska som andraspråk samt studiehandledning på modersmålet. Källa: SCB och Skolverket Fullföljd gymnasieutbildning Elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andelen flickor och pojkar i gymnasieskolan som fullföljer utbildningen inom 4 år ska öka. Drygt 82 procent av eleverna fullföljde sin gymnasieutbildning inom fyra år under 2014. Det är en liten minskning jämfört med året innan. Andelen flickor har dock ökat till 84,6 procent. 2010 2011 Flickor 2012 2013 2014 Pojkar Källa: Skolverket Etablering på arbetsmarknaden/studier Andelen kvinnor och män som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning. 2010 20112012 Kvinnor 75,5 77,9 70,2 Män 74,4 74,474,4 Totalt 74,9 76,272,3 Källa: SCB och Skolverket Positiva iakttagelser för att nå målet är god genomströmning under de tre ordinarie läsåren, att det finns en systematik för att tidigt upptäcka eventuellt behov av förlängd studietid samt att de elever som läser ett fjärde år har en uttalad mentor och regelbunden kontakt med studie- och yrkesvägledare. Förbättringsområden är att utveckla studie- och yrkesvägledningen och fortsätta utveckla ett systematiskt elevhälsoarbete för att upptäcka elever med studiesvårigheter. Andelen kvinnor och män som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka. Under 2014 kan 2012 års avslutningsklasser följas upp. Målet är svårt att följa upp utifrån kommunens ansvar då man inte rår över de omvärldsfaktorer som påverkar kvinnor och män efter de slutat gymnasieskolan. Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden har ökat marginellt. Andelen elever med grundläggande behörighet avgångsår 2012 var inte lägre än tidigare år vilket indikerar att det är omvärldsfaktorer som påverkat att färre gått vidare till studier. Jönköping ligger dock 6 procentenheter över rikets genomsnitt. Studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas för att ge kvalitativ vägledning till eleverna i gymnasieskolan. En strategi för systematisk kompetensutveckling har tagits fram under året och införs kommande år. 28 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse Goda livsvillkor Andelen kvinnor och män som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende respektive sin hemtjänst ska öka. Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende har ökat med en procent mellan 2013 och 2014 till 86 procent (kvinnor 85 procent och för männen 86 procent). Det är männen som står för det ökade resultatet. Resultatet för riket är oförändrat jämfört med 2013, vilket innebär att 83 procent av de äldre sammantaget är nöjda med sitt särskilda boende. För att förbättra resultatet fortsätter äldreomsorgen det salutogena syn- och arbetssättet som även omfattar boendemiljö och aktiviteter. När det gäller andelen äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst så ligger andelen på en hög nivå och har ökat från 91 procent 2013 till 93 procent år 2014 (kvinnor 92 procent och män 94 procent). Resultatet har ökat för både män och kvinnor. Resultatet i riket är detsamma som 2013, vilket innebär att 89 procent sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. Äldreomsorg Andel nöjda eller mycket nöjda med sitt äldreboende eller hemtjänst Procent 100 80 60 40 20 0 2012 2013 Hemtjänst 2014 Särskilt boende Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Åtgärder som bidragit till att öka måluppfyllelsen är bl.a. förändringar i organisationen som resulterat i ett ökat fokus på hemtjänstens frågor och utveckling, utveckling av det salutogena syn- och arbetssättet som även omfattar värdegrunden samt arbete med att öka kontinuiteten. Andelen kvinnor och män som uppgett att de är mycket nöjda med personalens bemötande inom äldreboende och hemtjänst ska öka. Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om den äldre. Andel äldre som är mycket nöjda med personalens bemötande på sitt äldreboende är oförändrat jämfört med 2013, 60 procent. Männen har blivit mer nöjda men det slår inte igenom i resultatet (män 60 procent, kvinnor 60 procent). I riket 57 procent i genomsnitt. Ser man till de som svarat mycket och ganska nöjd är siffran för Jönköping 97 procent. Ett mycket bra resultat i jämförelse med riket. Den stora satsningen på det salutogena syn- och arbetssättet som inkluderar värdegrunden omfattar samtliga medarbetare. Det har resulterat i att pågående utvecklingsarbete fått en tydligare och gemensam inriktning. Äldreomsorg Andel mycket nöjda med personalens bemötande Procent 100 80 60 40 20 0 2012 2013 Hemtjänst 2014 Särskilt boende Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Andel äldre som är mycket nöjda med personalens bemötande inom hemtjänsten har minskat något men är fortfarande högt, från 81 procent till 79 procent 2014 (riket 76 procent). Det är främst männen som anger en mindre grad av nöjdhet, 78 procent, och detta bör analyseras vidare. Det sammantagna resultatet av mycket nöjd och ganska nöjd ger tillsammans 98 procent vilket är ett bra resultat jämfört med riket. Inom hemtjänsten fortsätter arbetet som påbörjats i den salutogena riktningen och med värdegrunden som riktmärke. Antal loginätter inom socialtjänstens verksamhet ska minska med minst 10 procent per år fram till 2015 för att sedan hålla den nivån. Antal dagar har fortsatt att öka. Den stora ökningen beror till stor del på det nya korttidsboendet PreBo, som genererat 3 733 loginätter. Även om man undantar PreBo har det varit en ökning av loginätter. Detta beror på bostadsbristen, vilken ofta innebär oöverstigliga svårigheter för ekonomiskt svaga personer att få hyreskontrakt. Trots det avtal som tecknats med de kommunala bostadsbolagen, missgynnas fortfarande personer med skulder och en svag situation på arbetsmarknaden. Antal loginätter inom socialnämndens verksamhet 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2011 2012 2013 2014 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 29 Förvaltningsberättelse Andelen LSS och LASS kostnader som andel av den totala kostnaden för funktionsnedsatta ska uppgå till minst 80 procent år 2016. Måttet ger en indikation om att Jönköping närmar sig rikssnittet. Under 2013 gjordes ett stort arbete i Jönköping gällande LSS och utjämningssystemet där bland annat en genomgång av samtliga boendebeslut enligt Socialtjänstlagen bedömdes på nytt, vilket fick till följd att antalet boendebeslut enligt LSS ökade. Jön-köpings andel ökade från 69,5 procent 2012 till 75,7 procent år 2013. Genom-snittet i riket var 82,6 procent år 2013. Andelen av barn, unga och vuxna som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad utredning/insats ska öka. Antal personer som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats 2011 2012 20132014 Barn 0-12 år 70 71 72 75 Ungdomar 13-20 år 72 75 72 73 Vuxna med missbruksproblem 73 65 69 68 När det gäller barn har den satsning som gjorts på tidigt förebyggande insatser de senaste åren troligen börjat ge effekt. Andelen ej återaktualiserade barn har ökat från 72 procent till 75 procent 2014. Arbetet med intensivutredningar har påbörjats under året och bidragit till måluppfyllelsen. Den ökade satsningen på att implementera metoden Signs of Safety är en åtgärd för att öka måluppfyllelsen. Även när det gäller ungdomar 13-20 år så har andelen ej återaktualiserade ökat något från 72 procent till 73 procent år 2014. Även här har satsningen på att arbeta enligt metoden Signs och Safety troligen bidragit till mer ändamålsenliga insatser och att nätverket är mer involverat. En extra satsning genomförs för att öka användningen av metoden. När det gäller vuxna missbrukare har andelen har minskat från 69 procent till 68 procent 2014. De brukarenkäter som genomförts har gett mycket positiva svar både i bemötandeenkät och avslutande behandlingsenkät. Missbrukarvården arbetar på flera plan för att utöka brukarinflytandet. Aktuella förbättringsområden är exempelvis hur man når fler unga vuxna, förbättrat för samsjukliga, skapa stödboende, nytt Bruksborg och utöka anhörigstödet. Attraktiv arbetsgivare Sjukdagar Genomsnittligt antal sjukdagar per årsanställd kvinna och man inom kommunen ska högst uppgå till 20 dagar/år. genomsnittligt antal sjukdagar per anställd Dagar 30 Antalet sjukdagar har i genomsnitt ökat med 11 procent mellan år 2013 och 2014. För år 2014 är det genomsnittliga antalet sjukdagar 22,4 dagar/anställd. 25 20 15 10 5 0 2010 2011 Kvinnor 2012 2013 Män 2014 För att minska medarbetarnas ohälsa och risker för längre sjukfrånvaro har Kommunhälsan arbetat med korttidssjukfrånvaroprojekt mot riktade arbetsplatser med hög sjukfrånvaro. Rehabiliteringsinsatserna har främst riktats mot kvinnliga medarbetare med förhöjd risk för, eller med, hög sjukfrånvaro, där god hälsoeffekt och ökad arbetsförmåga har främjats. Dialogmöte om ohälsa i arbetslivet anordnades i december där bland annat arbetsmiljöverket medverkade. Mötet riktade sig till nämndspresidier, förvaltningschefer och bolag. Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under perioden och vid utgången av 2015 uppgå till minst 17 procent. På sikt ska andelen återspegla befolkningens faktiska sammansättning. Mellan åren 2013 och 2014 ökade andelen anställda med utländsk bakgrund med 1,2 procentenheter, vilket är den starkaste ökningen sedan mätningen star- 30 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse tade 2006. Målsättningen var att 16 procent av samtliga anställda skulle ha utländsk bakgrund (födda utomlands eller ha båda föräldrarna födda utomlands). Jämfört med föregående år har andelen chefer med utländsk bakgrund ökat från 7,7 procent till 8,9 procent. Äldrenämnden har högst andel anställda med utländsk bakgrund, 20 procent. Åtgärder som görs för att förbättra måluppfyllelsen är: • Inslag om mångfald i introduktionsutbildning för nya chefer • Utbildning i kompetensbaserad rekrytering för chefer och PA-konsulter • Stöd för värdegrundsarbete APT finns framtaget • En utvecklad analys av gruppen med utländsk bakgrund tillhandahålls förvaltningarna. Utländsk bakgrund Andel anställda med utländsk bakgrund Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Kommunens personalstatistik som bearbetats av SCB. Lönegapet mellan män och kvinnor anställda i kommunen ska minska efter att hänsyn tagits till lika och likvärdiga arbeten. Lönegapet har minskat från den första mätningen 2012 på 3,63 procent till 2014 års värde 3,14 procent. En förklaring till minskningen är den medvetna satsningen i löneöversynen på kvinnodominerade grupper, framför allt lärare. Även inom vård- och omsorg har vissa satsningar gjorts på kvinnodominerade grupper. Lönegap = den skillnad i medellön som återstår när hänsyn tagits till att kvinnor och män ofta befinner sig inom olika yrkesområden i kommunen. En utbildning för lönesättande chefer har genomförts under året för att utveckla den individuella lönesättningen. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 31 Förvaltningsberättelse Ekonomichefens kommentarer Kommunens resultaträkning visar för 2014 ett överskott med 52 mnkr vilket är ett lägre resultat än föregående år då resultatet uppgick till 222 mnkr. Det kan noteras att i 2013 års resultat ingick 110 mnkr som var återbetalning av premier från AFA. Kommunens långsiktiga överskottmål är ett resultat som lägst uppgår till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket är en resultatnivå som anses vara liktydig med Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. För mandatperioden 2011 – 2014 har majoritetens överskottmål varit lägst 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunen behöver de närmaste åren arbeta för att åter nå det långsiktiga överskottsmålet. Det är viktigt att ha god marginal och beredskap för förändringar av skatteintäkterna och utjämningssystemen, om underskott uppstår i någon verksamhet samt att självfinansiera investeringarna i tillräcklig omfattning. Investeringarna har under 2014 uppgått till 555 mnkr sammantaget. Den skattefinansierade verksamhetens investeringar uppgick till 374 mnkr, affärsverksamheten 181 mnkr medan exploateringsverksamheten netto uppgick till -3 mnkr. Det ska noteras att genomförandegraden av investeringarna är fortsatt låg vilket innebär att nyupplåning har begränsats under året. Kommunens hela låneskuld har ökat med 48 mnkr. Den skattefinansierade verksamhetens låneskuld har minskat med 182 mnkr medan affärsverksamhetens låneskuld ökat med 230 mnkr. Ökningen av låneskulden i affärsverksamheten beror till största delen på att det genomförs ett stort investeringsprogram för att förnya ledningsnätet. Kommunen har fem finansiella mål. Av dessa har fyra mål uppnåtts. Det mål som inte uppnåtts är överskottsmålet vilket är kommunens resultat ställt i relation till skatteintäkter och statsbidrag. Det är viktigt att fortsätta arbeta för att uppnå en nivå omkring 2 procent över tid. En samlad bedömning av de finansiella målen är dock att kommunen lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen ska också kommunerna upprätta mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunens mål för god ekonomisk hushållning är i det av kommunfullmäktige för mandatperioden 2011 - 2014 beslutade Kommunprogrammet uppdelat i sex områden Positiv utveckling och goda möjligheter i hela kommunen, Hållbar utveckling, Livslångt lärande, Goda livsvillkor, Attraktiv arbetsgivare och En entreprenörskommun med ett dynamiskt näringsliv. Uppföljning av måluppfyllelsen görs inom respektive område. En entreprenörsskapskommun med ett dynamiskt näringsliv Inom området finns tre mål. De handlar om ökat antal företag, förvärvsarbetande som andel av befolkningen ska öka och att förbättra företagsklimatet i kommunen. Antal registrerade företag har ökat det senaste året. Förvärvsarbetande som andel av kommunens befolkning ligger på en stabil nivå på nästan 80 procent. Företagsklimatet mäts med ett sammanfattande nöjdkundindex (NKI) där 100 är högsta värdet. Kommunen har ökat med två enheter sedan föregående mätning och når resultatet 69 år 2013. En samlad bedömning av måluppfyllelsen är att den är förenlig med god ekonomisk hushållning. 32 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse Positiv utveckling och goda möjligheter i hela kommunen Under rubriken finns sju mål som handlar om kommunen som en plats att bo på, viss kommunal service som avfallshantering och underhåll av gång- och cykelvägar, kultur och fritid samt trygghet. Ett av målen som avser tillgången till kulturevenemang har en negativ trend som indikerar att åtgärder behöver sättas in för att ge en positivare utveckling. En samlad bedömning av måluppfyllelsen över en treårsperiod visar att målen uppfyller en god ekonomisk hushållning. Hållbar utveckling Sex mål redovisas inom området. Målen handlar om utsläpp, energianvändning, energiproduktion, cyklande samt inköp av ekologiska livsmedel. Målet för minskade koldioxidutsläpp till 2020 bedöms i nuläget möjligt att nå. Orsaken är att kommunen fattat flera beslut om att övergå till förnybara energikällor. Målet är dessutom reviderat från 40 procent till 70 procent 2020. När det gäller gasproduktion bedöms i nuläget att målet inte kan nås. Orsaken till det är ett pågående omställningsarbete för att förbättra de ekonomiska resultaten. Målet att andelen energi som produceras inom kommunens geografiska område ska öka bedöms uppfyllas. För målet att cyklandet ska öka har det varit problem med mätbarheten på de fasta mätpunkterna. Tillfälliga mätningar har gjorts för att komplettera de fasta mätpunkterna och för att ge mer data. Vid en sammantagen bedömning är målet om 30 procent ökning till 2015 klarat redan 2014. Däremot kan det noteras att målet om att öka andelen inköpta ekologiska livsmedel inte nås. En samlad bedömning av måluppfyllelsen är att området lever upp till god ekonomisk hushållning. Livslångt lärande Inom rubricerade område finns nio mål formulerade. Dessa är uppdelade på kön och i vissa fall också på årskurser. Ett mål är att andelen vårdnadshavare som rekommenderar sitt/sina flickors eller pojkars förskola till andra ska öka. Måttet är på en hög och stabil nivå varför bedömningen är att målet klaras. Målet att andelen flickor och pojkar ska känna sig trygga i skolan ska öka visar en skillnad mellan årskurs 5 och 8. I årskurs 5 upplever både flickor och pojkar större trygghet än flickor och pojkar i årskurs 8. I årskurs 5 är andelen 90-94 procent de senaste åren jämfört med 86-89 procent i årskurs 8. Det är viktigt att skolorna uppmärksammar detta och vidtar lämpliga åtgärder för att öka tryggheten för flickor och pojkar i skolan. Övriga mål i detta avsnitt handlar om att få hjälp i undervisningen och resultat i skolan för eleverna. Målet att få hjälp med skolarbetet uppnås medan resultaten för eleverna generellt inte nås. Det finns också skillnader mellan flickor och pojkar. Ett exempel är meritvärdet i årskurs nio där flickorna visar en tydlig förbättring medan pojkar uppvisar lägre meritvärden än året innan. En samlad bedömning av området livslångt lärande är att flera värden över en treårsperiod är på en stabil nivå men det sker generellt ingen tydlig förbättring av målvärdena. Måluppfyllelsen bedöms ändå sammantaget leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 33 Förvaltningsberättelse Goda livsvillkor Det finns fem mål under denna rubrik. Det handlar om nöjdhet i äldreomsorgen, kostnader för loginätter samt LSS och LASS kostnader samt klienter som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats. Målet att andelen kvinnor och män som uppgett att de är nöjda med sitt äldreboende respektive sin hemtjänst ska öka har uppfyllts. Beträffande målet om bemötande i hemtjänst respektive äldreboende är resultaten över en treårsperiod stabila på en relativt hög nivå. Jönköpings kommun står sig väl i jämförelser inom äldreomsorgen med andra kommuner. Målsättningen om att minska antalet loginätter har inte uppfyllts. En förklaring till det är att det har funnits ett uppdämt behov av boendeplatser för bostadslösa som tillgodosetts via öppnandet av ett nytt boende för bostadslösa utan missbruksproblem. Det tillkommande boendet, Prebo, har 11 lägenheter och svarar för 3700 loginätter av ökningen. Målnivåerna är således inte jämförbara mellan åren. Målet att andelen LSS och LASS kostnader ska öka är satt utifrån att nå upp till genomsnittet för riket 2016. En stor förändring mot att nå målet togs 2013. För 2014 är data inte färdigställt än. För målet andelen barn, unga och vuxna som inte återkommit ett år efter avslutad insats klaras målet för barn och unga medan det för vuxna är på ungefär samma nivå. Vid en samlad bedömning av måluppfyllelsen över tre år får det anses att den är förenlig med god ekonomisk hushållning. En attraktiv arbetsgivare Tre mål är satta rörande attraktiv arbetsgivare. Målen handlar om sjukfrånvaro, andel anställda med utländsk härkomst samt löneskillnader mellan kvinnor och män. Sjukfrånvaron har efter att ha sjunkit fram till 2011 ökat de senaste tre åren. Förvaltningarna har uppmanats att göra analyser för att komma fram till vad som är arbetsrelaterat och vilka åtgärder som behöver vidtas. Den ökande sjukfrånvaron är en trend som finns i hela riket men kommunen behöver öka fokus på frågan. Det andra målet är att andelen anställda kvinnor och män med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun ska öka under perioden för att på längre sikt återspegla befolkningens sammansättning. 2015 är delmålet att andelen kvinnor och män ska uppgå minst 17 procent. Utvecklingen går åt rätt håll och resultatet för 2014 är drygt 15 procent. Kommunen behöver fortsätta arbetet med att utveckla rekryteringsprocessen så att andelen kvinnor och män med utländsk härkomst fortsätter att öka. Beträffande målet att lönegapet mellan män och kvinnor ska minska med beaktande av lika och likvärdiga yrken framgår att lönegapet har minskat sedan mätningen påbörjades 2011. Här behöver kommunen ytterligare sätta fokus på frågan för att påskynda den fastlagda utvecklingen. Genom en samlad bedömning av målen kan det konstateras att utvecklingen av sjukfrånvaron inte lever upp till målet vilket behöver uppmärksammas mer för att kunna minska sjukfrånvaron. De andra två målen har en utveckling som går åt rätt håll. Det är dock önskvärt att utvecklingstakten ökar. En sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen är att området anses motsvara god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att i det fortsatta arbetet avseende en attraktiv arbetsgivare vidta åtgärder för att påskynda utvecklingen av rekryteringsprocessen för att anställa fler medarbetare med utländsk bakgrund samt att fortsätta arbetet med att minska löneskillnader mellan män och kvinnor. Det är också angeläget att öka fokus på att analysera sjukfrånvaron och sätta in lämpliga åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen. 34 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse Sammanfattning Vid beaktande av samtliga målområden framgår att det finns en del mål som behöver analyseras mer och förslag tas fram till åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Samtidigt kan det konstateras att kommunen i allt väsentligt lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Uppföljning av övriga mål samt uppdrag i budgetskrivelsen redovisas i bilaga. Finansiell analys av Jönköpings kommunkoncern Den ekonomiska ställningen i kommunkoncernen är fortsatt stark. Soliditeten har dock minskat något och uppgår vid årsskiftet till 28 procent. Resultatet före skatt har däremot ökat från 126 till 162 mnkr, vilket motsvarar 4 procent förräntning på eget kapital. Den totala omsättningen, inklusive skatteintäkter och statsbidrag, har minskat med 1 procent till 9 864 mnkr, medan investeringsvolymen ökat med 19 procent till 1687 mnkr. Resultat och kapacitet Periodens resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat före skatt för perioden med 162 mnkr efter elimineringar. Kommunen redovisar ett överskott med 52 mnkr, en minskning med 170 mnkr jämfört med 2013, medan bolagskoncernens resultat uppgår till 130 mnkr, en ökning med 210 mnkr. I bokslutet 2013 uppgick resultat före skatt till +126 mnkr. I det resultatet ingick flera jämförelsestörande poster, bland annat återbetalning av premier för arbetsmarknadsförsäkringar med +112 mnkr i kommunen samt nedskrivning av anläggningstillgångar med -135 mnkr i bolagskoncernen. I bolagskoncernen ökade energibolagens resultat till följd av minskade bränslekostnader inom värmeverksamheten samt ökade anslutningsavgifter medan Elmia AB:s resultat försämrades med anledning av ett svagare mässår 2014. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto visar för perioden en nettokostnad på 190 mnkr, vilket är en förbättring med 41 mnkr jämfört med 2013. Detta förklaras av att den genomsnittliga räntenivån för kommunkoncernens upplåning har sjunkit och ligger vid årsskiftet på 1,5 procent jämfört med 2,4 procent föregående år samtidigt som den totala låneskulden ökat. Vidare genomfördes 2013 en förändring av diskonteringsräntan på pensionsskulden, som påverkade kommunens räntekostnad. Investeringar De totala investeringarna för 2014 uppgick till 1 691 mnkr, en ökning 307 mnkr jämfört med föregående år. Av de totala investeringarna hänför sig 1 139 mnkr till bolagskoncernen medan 552 mnkr hänför sig till kommunen. Bolagskoncernens investeringar består i huvudsak av nybyggnation av kraftvärmeverk Torsvik etapp 2 samt nybyggnation av bostäder. Till följd av de stora investeringarna har självfinansieringsgraden av nettoinvesteringarna minskat från 70 procent till 54 procent. Soliditet Kommunkoncernens soliditet uppgår till 28 procent, vilket är en minskning med 1,5 procentenheter sedan förra årsskiftet. Kommunens soliditet uppgår till 54 procent medan motsvarande siffra för bolagskoncernen är 12 procent. Kommunkoncernens egna kapital uppgår till totalt 4 545 mnkr. Ökningen om 145 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 35 Förvaltningsberättelse mnkr under året motsvarar ”årets resultat” samt uppskrivning av andelar i Kommuninvest. Finansiella nyckeltal koncernen EnligtAktuellt riktlinjer värde Finansiering för förfall inom 3 mån max 50% 11% Andel lån med förfall inom 12 mån max 40% 24% Genomsnittlig kapitalbindning minst 2,5 år 2 år, 6 mån Tillgång till likvida medel minst 5 % 24% Genomsnittlig räntebindning inkl derivat 1,5 - 4,5 år 1 år, 8 mån Räntebindning inkl. derivat <3 mån max 40% 15% Risk och kontroll Låneskuld och finansiering Kommunkoncernens långfristiga upplåning uppgår vid årets slut till 8 884 mnkr, vilket är en ökning med 1 184 mnkr jämfört med föregående årsskifte. Via kommunens obligations- och certifikatprogram har upplåning gjorts med 2 760 mnkr varav 2 460 mnkr vidareutlånats till bolagskoncernen. Därutöver har kommunen 870 mnkr i övrig upplåning varav 50 mnkr vidareutlånats till bolagskoncernen. Den aktuella kapitalbindningstiden för den samlade låneskulden har ökat med 9 månader sedan förra årsskiftet och kommer att förlängas framöver då kommunens obligationsprogram med möjlighet till lång bindningstid utnyttjas. För att säkerställa kommunkoncernens ny- och refinansieringsbehov inom de närmaste 3 månaderna respektive inom 12 månader, krävs tillgång till likvida medel, kreditlöften och backup-faciliteter. Aktuella kreditlöften och backupfaciliteter uppgår vid årsskiftet till 1 900 mnkr samtidigt som det vid årsskiftet finns en likviditet på koncernkontot på 216 mnkr. Nyckeltalen för dessa värden ligger inom de i finansföreskrifterna angivna taken. Kommunkoncernen har åtta externa kreditgivare, varav Kommuninvest har den största volymen motsvarande ca 54 procent av låneportföljen. Enligt finansföreskrifterna får ingen enskild långivare ha mer än 40 procent, dock med undantag för Kommuninvest som får ha högst 75 procent av låneportföljen. Finanschefens kommentarer En sammanfattning för hela kommunkoncernen visar att årets resultat före skatt om 162 mnkr ligger på en högre nivå jämfört med föregående år. I resultatet för 2013 ingick det dock jämförelsestörande poster, bland annat återbetalning av premier för arbetsmarknadsförsäkringar (+110 mnkr) samt nedskrivning av anläggningstillgångar (-135 mnkr). Riksbankens fortsatta sänkning av reporäntan till först 0 procent under hösten för att under februari 2015 genomföra ytterligare sänkning av reporäntan till -0,10 procent, har bidragit till att den genomsnittliga räntenivån i kommunkoncernens upplåning har sjunkit under året och ligger för närvarande på under 1,5 procent. Detta innebär att finansnettot har förbättrats jämfört med tidigare år. En höjning av reporäntan förväntas ske först under andra halvan av 2016. Soliditeten uppgår till 28 procent, vilket är en lägre nivå än föregående år. Den förhållandevis låga soliditeten har sin grund i bolagskoncernens stora andel bostadsbolag med små egna kapital. Med hänsyn tagen till bostadsbolagens verkliga fastighetsvärde beräknas den justerade soliditeten för kommunkoncernen uppgå till 35 procent. De stora investeringsprojekten som genomförts och pågår i såväl kommunen som bolagskoncernen ställer stora krav på fortsatta goda resultat för att behålla och öka självfinansieringsgraden. Som ett led i att bredda finansieringsmöjligheterna och minska de finansiella riskerna upprättade kommunen ett certifikatsprogram samt utökade befintligt 36 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse obligationsprogram under hösten 2013. Genom dessa båda program tillsammans med medlemskap i Kommuninvest tryggas kommunkoncernens kortfristiga betalningsberedskap och tillgodoser behovet av långfristig finansiering. Sammantaget är det angeläget att kommunkoncernen även i fortsättningen har en stabil finansiell utveckling för att klara de finansiella utmaningar som finns. Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning på sin verksamhet, vilket innebär att uppfylla mål och uppdrag, följa lagar och regler, bedriva kostnadseffektiv verksamhet samt ha en tillförlitlig finansiell rapportering. Detta ska genomsyra alla kommunens verksamheter. Under 2014 har ett utvecklingsprojekt bedrivits inom intern kontroll och korruptionsbekämpning. En enhetlig modell för intern kontroll, som ska fungera i alla förvaltningar, har arbetats fram av den kommunövergripande projektgruppen. En viktig del i att ha god intern kontroll är att ha en välgjord och dokumenterad riskanalys och därför har ett metodstöd för riskanalys utvecklats under året. Under 2015 kommer intern kontroll att införas i verksamhetssystemet Stratsys, vilket kommer att ge en tydlig struktur för rapportering, genomförande av riskanalys och uppföljning. Som en följd av kommunstyrelsens uppsiktsplikt planeras under 2015 att stärka uppföljningen av förvaltningarnas arbete med intern kontroll. Whistleblowerfunktionen, som hanterar tips om oegentligheter, har funnits i Jönköpings kommun sedan 2012. Under året har arbetet kompletterats med riktlinjer, processkartläggning och information på www.jonkoping.se. Medarbetare En av de största utmaningarna för Jönköpings kommun som arbetsgivare har under året varit den ökande sjukfrånvaron där framförallt antalet långtidssjukskrivna medarbetare ökar. Andra uppgifter har varit implementeringen av Medarbetaridén och chefsutveckling. Personalstruktur Medarbetare Jönköpings kommun har drygt 11 300 medarbetare. Av dessa har 10 236 medarbetare tillsvidareanställning, en minskning med ett hundratal personer jämfört med 2013. Svårigheter att rekrytera förskollärare är en av förklaringarna till minskningen. Andelen tillsvidareanställda kvinnor uppgår till oförändrade 80 procent. Medarbetare med visstidsanställning var 1 129, en ökning med drygt 300 personer jämfört med 2013. Ökningen finns till största delen på utbildningsförvaltningen och förklaras av välfärdsjobb, lärare som inväntar sin lärarlegitimation och till viss del sjukfrånvaro. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden är 94 procent (kvinnor 93,1 procent och män 97,5 procent). Jämfört med föregående år är ökningen marginell. 2012 20132014 Antal tillsvidareanställda medarbetare Kvinnor 8 295 8 310 8216 Män 2 035 2 033 2020 Antal visstidsanställda medarbetare Kvinnor 568 614 817 Män 163 200 312 Totalt 11 061 11 157 11 365 Medelåldern på tillsvidareanställda är 46,1 år (kvinnor 45,8 år och män 47,5 år) och är ingen markant förändring jämfört med året innan. Noteras kan att en större andel av männen finns i åldersgrupperna över 50 år, 46 procent jämfört med 41 procent för kvinnorna. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 37 Förvaltningsberättelse Under 2014 utfördes mer- och övertidstimmar motsvarande 144,8 anställda på heltid (78,5 procent av kvinnor och 21,5 procent av män). Jämfört med året innan är detta en minskning med 0,8 årsanställda. Framförallt är det den kvalificerade övertiden som har minskat. Timavlönad personal utförde 7,9 procent av allt arbete i kommunen. Detta motsvarar 915,4 anställda på heltid (79,5 procent kvinnor och 20,5 procent män), en ökning med 67,6 heltidsanställda vid en jämförelse med 2013. En ökning som till stor del förklaras av ökad sjukfrånvaro på social- respektive utbildningsförvaltningen. Ofrivillig deltid förekommer i liten utsträckning, däremot kan kommunen inte garantera att en utökning av arbetstiden kan ske på nuvarande arbetsplats. Nämnderna har i uppdrag att pröva behovet av återbesättning av vakanser, nyanställningar och vikariat. Totalt har 864 tjänster prövats under året varav 852 återbesatts. För äldrenämnden och socialnämnden avser prövningen i denna sammanställning anslagsfinansierade tjänster. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att öka och andelen sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid uppgår till 6,4 procent att jämföra med 5,8 procent föregående år. Sjukfrånvaro Andel av ordinarie arbetstid Procent 10 Sjukfrånvaro längre än 59 dagar utgör 55 procent av den totala sjukfrånvaron och trenden med ökande antal långtidssjukskrivna medarbetare fortsätter. 8 6 4 Under året har 121 män varit sjuka mer än 90 dagar, en ökning med 51 procent vid en jämförelse med året innan. Männens frånvaro har ökat i stort sett på samtliga kommunens förvaltningar. För kvinnornas del är motsvarande siffra 826 personer, en ökning med 14 procent. 2 0 20-29 år 30-49 år 50- år Män Kvinnor Totalt Totalt Sjukfrånvaron upp till 14 dagar har däremot totalt sett minskat jämfört med året innan. Männens korta frånvaro har dock ökat något. I dagar räknat uppgår kvinnornas sjukfrånvaro till 24,3 dagar per anställd en ökning med 9,2 procent jämfört med 2013. Motsvarande siffra för männen är 15,4 dagar, en ökning med 27,6 procent. För samtliga anställda är sjukfrånvaron 22,4 dagar vilket är en ökning med 2,2 dagar (11 procent) jämfört med föregående år. Sjukdagar Antal sjukdagar per månadsanställd och år Dagar 35 30 25 20 15 10 Kvinnor Män VIP-mål 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 0 2000 5 Kommunhälsan arbetar förebyggande med insatser i syfte att minska medarbetarnas ohälsa och sjukfrånvaro. Rehabiliteringsarbetet har intensifierats och insatser har främst riktats mot kvinnliga medarbetare med förhöjd risk för sjukfrånvaro eller med hög sjukfrånvaro. Lönepolitik Löneöversyn har genomförts för samtliga medarbetare. Särskilda riktade insatser gjordes för lärargrupperna samt några kvinnodominerade grupper inom socialförvaltningen. I syfte att utveckla den individuella lönesättningen har utbildningar genomförts på samtliga förvaltningar. Medellönen för kvinnorna var 25 904 kr, vilket mosvarar en höjning med 2,9 procent jämfört med året innan. Männens medellön höjdes med 2,2 procent till 28 144 kr. 38 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förvaltningsberättelse Jämställdhet Implementeringen av jämställdhetsplanen har utvärderats under året. Denna kom fram till att arbetet är välorganiserat och att könsuppdelade mål liksom uppföljningar har ökat. Däremot behöver analyserna förbättras samt fler länkar i styrkedjan utvecklas, bland annat jämställdhetssamordnarnas roll och mandat. Resultatet av utvärderingen ligger till grund för en reviderad jämställdhetsplan 2015-2020. Mångfald Andelen anställda med utländsk bakgrund (födda utomlands eller har båda föräldrarna födda utomlands) har ökat med 1,2 procentenheter jämfört med föregående år och uppgick till 1 796 personer (15,3 procent). Den största ökningen av antalet medarbetare med utländsk bakgrund finns på utbildningsförvaltningen och förklaras till en del av välfärdsarbeten. Andelen chefer med utländsk bakgrund har ökat från 7,7 procent till 8,9 procent mellan åren 2013 och 2014. Ökningen står i huvudsak socialförvaltningen för. Däremot är andelen handläggare med utländsk bakgrund kvar på samma nivå som föregående år, 9,4 procent. Återbesättning tjänster NämndBifall AvslagTotal Kommunstyrelsen 7 0 7 Stadsbyggnadsnämnd 6 06 Miljönämnd 2 02 Teknisk nämnd inkl. affärsverks 51 11 62 Barn- och utbildningsnämnd 529 0 529 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 70 070 Kulturnämnd 9 09 Fritidsnämnd 12 012 Äldrenämnd 63 164 Socialnämnd 103 0103 Totalt 852 12864 Ett nytt rekryteringssystem och en ny rekryteringsprocess har implementerats i kommunen bland annat som ett stöd i ett strukturerat arbetssätt med fokus på likabehandling. Vidare har utbildningar genomförts för chefer och personalhandläggare inom kompetensbaserad rekrytering. Medarbetaridén – kommunens personalpolitiska program Medarbetaridén bygger på fyra sammanfattande nyckelord: medarbetarskap, ledarskap, kommunikation och samverkan. Medarbetaridén uttrycker grundläggande värderingar och förhållningssätt som ska prägla och utveckla kommunens arbetsplatser. Sammantaget handlar det om samspelet mellan medarbetarskap och ledarskap och om hur medarbetare i Jönköpings kommun ska agera gentemot varandra och gentemot kommuninvånarna. Under våren startade arbetet med införandet av Medarbetaridén. En viktig del i detta arbete har varit att kommunicera ut Medarbetaridén i organisationen och att omsätta innehållet i praktisk tillämpning. Chefsutveckling På uppdrag av personalutskottet har personalavdelningen tillsammans med utbildningsförvaltningen arbetat med chefsstöd. Uppdraget innebär att ta fram en systematisk metod och verktyg till stöd för cheferna i deras ledarroll. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 39 Verksamhetsöversikt Verksamhetsöversikt I denna del presenteras Jönköpings kommuns verksamhet som under 2014 bedrivits av tolv nämnder utöver kommunstyrelsen. Affärsverksamheterna VA, avfallshantering och Miljöhantering i Jönköping är egna resultat- och balansräkningsenheter och ingår i tekniska nämndens verksamhet. Här presenteras även verksamheten i bolagskoncernen Jönköpings Rådhus AB. 40 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun VA-förnyelse på Torpa. De ca 80 år gamla vatten- och avloppsledningarna byts ut, och kompletteras med nya dagvattenledningar. Jönköping Energi AB förnyar en del elförsörjning, lägger ny fiber, samt byter en del skarvar i fjärrvärmenätet. Fastighetsägarna i området byter samtidigt s.k. servisledningar, så att de nya separerade ledningarna kopplas ihop med fastigheternas ledningar. Foto: Lena Gustafsson Verksamhetsöversikt Kommunstyrelse Den politiska ledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och fem utskott - ledningsutskott, jämställdhets- och integrationsutskott, välfärdsutskott, tekniskt utskott samt personalutskott. Stadskontoret är den centrala förvaltningen och kommunstyrelsens serviceorgan. mnkr Nettokostnad Kommunstyrelse Budget BokslutAvvikelse 20142014 2014 254238 16 Verksamhet Under året har Jönköpings kommun tillsammans med Göteborgs stad, Borås stad och Linköpings kommun bildat samverkansorganisationen Götalandsbanegruppen, med syfte att verka för ett genomförande av Götalandsbanan i dess hela sträckning Stockholm-Göteborg med särskilt fokus på delen LinköpingBorås. Aktivitetsstrategi 2.0, Kulturvitalisering av kärnan för 2014–2016, Belysningsprogram 2.0 och Ljusets stad 2.0 har antagits av kommunfullmäktige. Under året har ett flertal projekt inom dessa områden genomförts. Nämnas kan bl.a. Industrinatt som hölls i den nedlagda säckfabriken vid Munksjön samt Jönköping Open med olika föreläsningar, debatter, kulturaktiviteter och mycket mer. Under 2014 arrangerade Jönköping Fairtrade City och Destination Jönköping Fair Trade Forum som är Sveriges största årliga mötesplats för etisk och rättvis handel. På uppdrag av SKL, Sveriges kommuner och landsting har kommuners service och bemötande mätts under hösten 2014 gällande telefoni och e-post. Jönköpings kommun får mycket bra resultat när det gäller bemötande och svarskvalitet. Resultatet på Svar på fråga inom en minut är dock sämre än genomsnittet. Beträffande e-post så besvaras 81 procent inom två dagar och medelsvarstiden är 7 timmar, vilket är i nivå med genomsnittet för kommunerna som deltog i undersökningen. SKL granskar också kommunernas hemsidor med syfte att visa en samlad bild av kommunens informationsgivning på kommunens webbplats till medborgarna. Här ligger Jönköping bland de bättre kommunerna. Kvalitet/Resultat 2012 2013 2014 Tillgänglighet telefoni, svar på enkel fråga 72% varav svar på fråga inom 1 minut 31% 19% Tillgänglighet telefoni, gott bemötande telefoni 88% 95% Tillgänglighet, andel som får svar på e-post inom två dagar 80% 81% Informationsindex för kommunens webbplats 84 8887 Under året togs flera kliv mot ett mer aktivt och samordnat mediearbete, med målsättningen att förvaltningarnas prioriterade frågor skulle få större utrymme i mediernas rapportering. Kommunikationsavdelningens informationstillfällen om att möta media har besökts av ett hundratal medarbetare. Framtid Under 2015 planeras införandet av samordnad varudistribution och en gemensam beställarorganisation samt utveckling av e-handel. Teknikutvecklingen är under stor omvandling där mobilitet, e-tjänster och utbyggnad av trådlösa nätverk utgör stora utmaningar. Den största utmaningen finns inom utbildningsförvaltningen där det digitala användandet och digitala lärandet ökar explosionsartat. Kommunens invånare ska ha möjlighet till snabb bredbandsuppkoppling, vilket fastställdes i kommunfullmäktige i samband med att kommunens program för bredbandsutbyggnad antogs. Övergripande mål för bredbandsutbyggnaden i kommunen är att år 2020 ska 90 procent av alla hushåll och företag i Jönköpings kommun, såväl i tätort som på landsbygd, ha tillgång till snabbt bredband. Under 2014 beslutade kommunfullmäktige att ett helägt kommunalt utÅrsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 41 Verksamhetsöversikt vecklingsbolag bildas med uppdrag att förvärva och förvalta fastigheter inom ramprogrammet för Södra Munksjön. Till det nya bolaget kommer viss industrimark inom Södra Munksjö-området att överföras i syfte att erbjuda nya alternativ till lokalisering för nuvarande aktörer i området samt för framtida exploatering. Även kommunalt ägd mark på Torsviksområdet ska överföras till bolaget i och med att Logpoint AB avvecklas. Logpoint bildades tillsammans med Vaggeryds kommun och har arbetat med att utveckla Torsviksområdet. Samarbetet bedöms vara viktigt att fortsätta även om inte verksamheten bedrivs i aktiebolagsform. 42 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Verksamhetsöversikt Kommunrevision, Valnämnd, Överförmyndarnämnd Budget BokslutAvvikelse mnkr 20142014 2014 Kommunrevision 23 -1 Valnämnd 52 3 Överförmyndarnämnd 99 0 Kommunrevisionen ska granska ändamålsenligheten och den ekonomiska nyttan i kommunens och bolagens verksamhet. Granskningen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och omfattar också nämndernas styrning och kontroll. Valnämnden svarar för genomförandet av valen till riksdag, landsting, kommun och Europaparlamentet. Valnämnden administrerar också folkomröstningar. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsynen över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Tillsynen skall ge garanti mot rättsförluster för de personer som inte själva kan tillvarata sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, d.v.s. gamla, sjuka, handikappade och underåriga. Verksamhet Kommunrevision Kommunrevisionen har under året genomfört ett tiotal granskningar utöver redovisningsrevisionen. Dessa har handlat om arbetet mot diskriminerande och kränkande behandling, arbetsmiljön i grundskolan, intern kontroll inom äldrenämnden och stadsbyggnadsnämnden, kvaliteten i äldreomsorgen, finansiell förvaltning, offentlig medfinansiering, tillämpningen av LOV inom hemtjänsten, barn och elever i behov av särskilt stöd, det strategiska personalarbetet samt genomförandet av kommunfullmäktiges mål. Valnämnd Valnämnden har under året ansvarat för genomförandet av det allmänna valet samt valet till Europaparlamentet. Ansvaret gäller dels den praktiska administrationen av valen, men även administrationen för att hantera valresultatet efter det allmänna valet i form av valberedningsarbete och ett nytt kommunfullmäktige som tillträdde i oktober. Till kommunfullmäktigevalet var 103 025 personer röstberättigade. Det är en ökning med 3 766 personer sedan valet 2010. Det totala antalet röstande uppgick till 86 969 personer, vilket gav ett valdeltagande på 84,4 procent. Det är en ökning med 1,2 procentenheter jämfört med 2010 då 83,2 procent av de röstberättigade deltog i valet. Överförmyndarnämnd Nämnden har löpande under året fattat beslut i frågor rörande godmanskap/ förvaltarskap och förmyndarskap som inte har rymts inom den delegation som har lämnats till tjänstemannaorganisationen. Under 2014 har överförmyndarnämnden arbetat med att bilda ett gemensamt överförmyndarkansli med Habo och Mullsjö. Den gemensamma organisationen startade 2015-01-01. En rekryteringskampanj för att få gode män till ensamkommande flyktingbarn har genomförts. Överförmyndarnämnden har 2014 fortsatt arbetet med att lösa situationen för de huvudmän som står i kö för att få en god man. Detta genom att försöka få Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 43 Verksamhetsöversikt kompetenta lekmän vid sidan av de professionella ställföreträdare som nämnden har avtal med. Framtid Upphandling av revisionskonsulter kommer att genomföras under 2015. Inom överförmyndarverksamheten fortsätter arbetet med att rekrytera gode män liksom implementeringen av samarbetet med Habo och Mullsjö. 44 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Verksamhetsöversikt Stadsbyggnadsnämnd mnkr Nettokostnad Budget BokslutAvvikelse 20142014 2014 134122 12 Stadsbyggnadsnämnden har hand om utveckling och samordning av stadsbyggnadsfrågor i sin helhet. Nämnden har även ansvar för räddningstjänstens verksamhet. Därmed svarar stadsbyggnadsnämnden för många av kommunens skyldigheter inom området skydd mot olyckor. Verksamhet Arbetet med den nya översiktsplanen har varit i fokus under 2014. Det kommer att bli en av de första helt digitala översiktsplanerna i landet. Översyn av planoch exploateringsprocessen pågår. I samarbete med tekniska kontoret görs en genomgång av hela kedjan, från planförfrågningar till genomförande. Antalet beslutade bygglovsärenden visar att det är fortsatt hög arbetsbelastning. Förändring har skett i plan- och bygglagen under året. Det innebär att tillbyggnader och komplementbyggnader i vissa fall inte är bygglovpliktiga men att anmälan ska ske till stadsbyggnadskontoret. Detta har underlättat för fastighetsägarna men inte förändrat, eller förenklat, arbetsinsatsen för bygglovavdelningen. Volymer 2012 2013 2014 Stadsbyggnadskontoret Antal bygglov 1 301 1 253 1 237 bostadsanpassningsbidrag 626 652 559 nybyggnadskartor 188 212 212 Räddningstjänsten Antal operativa insatser 2 639 2 745 2 796 genomförda utbildningar elever 14 022 15 854 15 715 tillsyner och remisser 923 867 1 485 Bostadsanpassningsärenden ligger något lägre under 2014 jämfört med 2013. Det beror delvis på en förändring i Boverkets regler. Återanvändningen av demonterade hissar har använts i högre utsträckning än tidigare. Antalet nybyggnadskartor hamnar på samma nivå som tidigare år. Det har varit något fler förenklade nybyggnadskartor under 2014, vilket tyder på att fler sökt bygglov för tillbyggnader än under 2013. Under året har det inte inträffat några stora och omfattande händelser i Jönköpings kommun som krävt operativa insatser av räddningstjänsten. Däremot har det inträffat många väderrelaterade händelser i kommunen och i landet. Kraftiga stormar, stora regnmängder med flera översvämningar, snöoväder och nu senast den omfattande skogsbranden i Västmanland där även Jönköpings kommun bidrog med hjälpinsatser. Väderrelaterade händelser har ökat under senare år och konsekvenserna ökar också till följd av förändringar i samhället. Inom kommunen sker arbeten för att minska följderna och förbereda organisationen för dessa förändringar. Ytterligare utredningar avseende ras och skred har genomförts. Kommunen deltar i ett FN-samarbete (Making Citis Resilient) i syfte att ta lärdomar från andra städer och länder i operativt och förebyggande arbete. Samhällets sårbarhet blir alltmer tydlig och stora resurser läggs på förberedande arbete. Under 2014 har det åter genomförts en trygghets- och säkerhetsmätning i landet. Här mäts hur trygga och säkra kommunens invånare upplever sig vara. Utfallet för kommunen är i stort sett positivt i jämförelse med likvärdiga kommuner. Framtid Planerna på nya höghastighetsjärnvägar, där Jönköping blir stationsläge både för Götalands- och Europabanorna, kommer att påverka Jönköpings utveckling som tillväxtnod i regionen. Mycket av kommunens arbete under de kommande åren kommer att ha fokus på planeringen för de nya banorna. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 45 Verksamhetsöversikt När befolkningen ökar byggs infrastrukturen ut. Detta påverkar kommunens riskbild och verksamhet för trygghet och säkerhet. Bedömningen är därför att ytterligare en brandstation behövs om 5-10 år. Omfattande nationella förändringar avseende bland annat Polismyndigheten och översyn av samhällets alarmeringsverksamhet får påverkan på kommunen och kommunens olika verksamheter inom trygghet och säkerhet. En stor del av räddningstjänstens organisation utgörs av deltidsanställd personal där idag många kommuner har svårt med rekrytering. Det är angeläget att verka för att kunna behålla denna del av organisationen för en effektiv operativ organisation. 46 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Verksamhetsöversikt Miljönämnd mnkr Nettokostnad Budget BokslutAvvikelse 20142014 2014 1718 -1 Nämnden är lokal tillsynsmyndighet med uppgift att övervaka efterlevnaden av miljöbalken samt livsmedelslagstiftningarna m.fl. lagar. Nämnden är en stödjande och rådgivande resurs till kommunledningen och kommunens förvaltningar i frågor som rör lokal Agenda 21, sjöar och vattendrag, samhällsplanering samt förorenad mark. Nämnden svarar även operativt för kalkningsverksamhet och luftkvalitetsmätningar Verksamhet Volymer För Miljösamverkan f (ett regionalt samarbete för att utveckla miljötillsynen i Jönköpings län) har avtal upprättats avseende partnerskapet för samverkan. Avtalet ligger till grund för att Miljösamverkan f ska bli en del av Region Jönköpings län fr.o.m. 2015. Vidare har under 2014 projektet Giftfri miljö påbörjats. Antal tillsynsbesök Miljöbalken Livsmedelslagen 2012 20132014 697 638 588 1 589 1 776 1 850 För planerad tillsyn inom miljöskydd kan konstateras en god måluppfyllelse. Fokusområdena har varit förorenade områden, vattenfrågor, vindkraft och gruvfrågan i Norra Kärr. Viktiga aktiviteter har varit framtagandet av en strategi för arbete med förorenade områden, tillsynsinsatser inriktade på utsläpp till vatten och Kretsloppsprojektet Barnarpasjön. Hälsoskyddsenheten har arbetat med ett nationellt projekt gällande ventilation och rengöring i kommunens skolor. Projektet innebär att samtliga skolor och förskolor kommer att arbeta med egenkontrollprogram som skrivs centralt av barn- och utbildningsnämnden. Arbetet beräknas att vara klart och implementerat bland förskolor och skolor under 2015. Under 2014 genomfördes även ett smyckesprojekt för att kontrollera halter av nickel, bly och kadmium i smycken samt ett s.k. hårkollsprojekt för att kontrollera att hårfärger inte innehåller förbjudna ämnen. Vidare har inventeringen av radon för samtliga flerbostadshus och bostadsrättsföreningar pågått under året. Ett modifierat arbetssätt avseende livsmedelssäkerhet som infördes 2012 har gett ett effektivare kontrollarbete. Ytterligare effektiviseringar har gjorts under 2014. Livsmedelsenheten har planerat för fler kontroller under 2014 än tidigare år och dessa kontroller har genomförts. Andelen inkommande ärenden har legat i samma storleksordning som tidigare år. Ny EU-lagstiftning har införts inom området information om livsmedel och tid har lagts på att informera livsmedelsverksamheter om den nya lagstiftningen. Agenda 21: Här kan nämnas en lyckad kemikaliekonferens den 1 oktober 2014, med maten i fokus, och uppskattade miljöfika. Det miljöfika som drog flest deltagare var miljövalsdebatten den 2 september med 115 anmälda deltagare. Projektet Giftfri miljö har under 2014 inriktats på att informera, utbilda, kartlägga och genomföra en del åtgärder i själva förskoleverksamheterna samt i stödfunktioner som t.ex. kost, upphandling och fastighet. Framtid I fokus ligger vattenfrågor för vilket miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett strategiskt och operativt ansvar. Till viktiga arbetsområden hör även projektet giftfri miljö, förorenad mark, omgivningsbuller och luftkvalitet. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 47 Verksamhetsöversikt Budget BokslutAvvikelse mnkr 20142014 2014 Nettokostnad 239186 53 Reavinst mm vid fastighetsförsäljning-16 16 Nedskrivningar15 -15 Teknisk nämnd Tekniska nämnden ansvarar för frågor som rör kommunens mark, byggnader, gator, parker, skogar, naturreservat, hamnar, Visingsötrafik, parkering, vatten, avlopp, avfallshantering och städning. Verksamhet Under året färdigställdes hamn- och färjebyggnationer för Visingsötrafiken. Beslutet om framtida huvudmannaskap ligger hos regeringen för avgörande. Volymer Skattefinansierad verksamhet2012 20132014 Behovet av administrativa lokaler har medfört att kasernbyggnaden på A6 förFastigheter värvades i december. Detta möjliggör 500 arbetsplatser och en annan användFörvaltad yta ägda lokaler (m²) 637 208 639 428 639 947 Förvaltad yta hyrda lokaler (m²)1) 171 386 175 879 242 272 ning av Kunskapens hus. Flera stora investeringsprojekt har genomförts åt utFörvaltad yta P-husen (m²)2) - - 57 547 bildningsförvaltningen som t.ex. ombyggnation av Sanda, Råslättsskolan och Antal interna hyresavtal 1 171 1 200 1 224 Flahultsskolan, samt byggnation av ny grundskola i Bankeryd. Omfattande för Antal externa hyresavtal 2 380 2 400 2 452 1) 2) Förändring 2014-2015 avser Elmia 6 st p-hus drivs av parkeringsverksamheten från 2014 beredelser har genomförts inför byggnation av Huskvarna stadshus, upphandlingen överklagades under slutskedet i december. Kommersiella fastigheter Upphandlingen av beläggningsarbete överklagades och drog ut på tiden, vilket Förvaltad area (m²) 161 807 140 611 120 928 Uppdragsförv samt flygplats - 21 000 30 232 innebar att endast delar av det planerade beläggningsunderhållet kunde genom Antal interna avtal 88 96 96 föras. Under året gjordes omfattande satsningar på upprustning av gång- och Antal externa avtal 833 829 826 cykelvägar. Städ och konferens Ytomfattning internt (m²) 403 855 414 412 424 737 Ytomfattning externt (m²) 23 677 20 063 20 514 Gata/parkavdelning Gator total yta (1000-tal m²) 5 854 6 131 5 906 Gång- o cykelvägar total yta (1000-tal m²) 1 445 1 522 1 523 Antal lekplatser 119 119 119 Gräsytor (1000-tal m²) 2 706 2 668 2 702 Planteringar (m²) 35 500 34 000 32 500 Produktionsskog (hektar) 1 430 1 405 970 Tätortsnära skogar (hektar) 2 900 2 920 3 110 Naturreservat (hektar) 4 053 4 053 4 053 Parkering Avgiftsbelagda p-platser, medeltal/år 5 455 5 730 6 868 Teknisk service Andel miljöbilar av totalt antal bilar (%)54 58 67 Nyttjandegrad miljöbilspoolen (%) 1) 71 1) Nytt mått 2014 Mark och exploatering Exploateringsavtal 4 614 Antal sökande i tomtkön 1 429 1 326 1 284 Antal tomt- och småhusanvisningar 18 38 26 Försäljning av småhustomter 12 25 13 Antal sökande i båtplatskön 1) - 4743 Småbåtsplatser i Jkpg/Hva 135 135 135 Tomträtter 94 8986 Antal försäljare/torgdag 99 67 70 1) Värde saknas för 2012 48 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Inom parkverksamheten färdigställdes en plan för framtida utveckling av Jönköpings stadspark. I samarbete med kommunens barnstrateg har barn i högre grad involverats i processen vid lekplatsombyggnader. Resultaten ligger till grund för såväl ”Lekplatsplan för Jönköpings kommun” samt åtgärdsplanen för densamma. Uppdraget kring mark- och exploateringsfrågor förändrades i samband med beslut angående utvecklingsbolaget Södra Munksjön AB, som framöver ansvarar för exploatering av områdena södra Munksjön och Torsvik-Stigamo. Bostadsbyggnationen har varit relativt låg under 2014, men byggnation har startats inom områdena Munksjö fabriksområde och kv. Vingpennan. Försäljning av industrimark inom Hedenstorp har överträffat alla förväntningar och ytterligare avverkning har skett inför framtida utbyggnadsetapper. Flera omvandlingsområden har anslutits till va-nätet enligt den tidplan som förelagts av Länsstyrelsen. Ny intagsledning till Häggebergs vattenverk togs i drift i juni. Ledningsnätsförnyelsen har fortsatt enligt plan med fokus på Torpa och Jönköping söder. Kommunens dricksvattentäkt Vättern fick ett bättre skydd när vattenskyddsområdet trädde ikraft. Införande av fastighetsnära hushållsavfallsinsamling (FNI) har gått vidare med mindre tidsförskjutningar p.g.a. överklagade upphandlingar. Under året har tre nya områden kommit igång. Endast en liten andel av villaägarna har valt att behålla abonnemang utan sopsortering. Ny sortergård har byggts i Tenhult och upphandling av sortergård på Råslätt färdigställdes under december. Miljöhantering i Jönköping (MilJön) har kompletterats med en sorter- och omlastningshall för bl.a. FNI-verksamheten. Utökat samarbete med Jönköping Energi har inneburit positiva effekter för båda parter. Verksamhetsöversikt Framtid En utredning kring internhyresprissättning har gjorts. Resultatet av utredningen kommer troligen att genomföras vid årsskiftet 2015/2016. Det är fortfarande oklart om införandet ska ske etappvis eller i sin helhet. Ett projekt kring komponentavskrivning pågår under ledning av stadskontoret. Införande av komponentavskrivning kommer att påverka flera verksamheter framöver. En stor utmaning blir den administrativa hanteringen av ett utökat antal investeringsärenden, men även arbetet med upphandlingar och underhållsplaner berörs. Upprustning av parkvägar fortsätter under de kommande åren. Framtagandet av ett parkprogram har påbörjats och fortsätter. Målsättningen är även att arbeta fram en underhållsplan för kommunens parkytor, uppbyggd på samma sätt som driftplanen. En översyn av parkeringstaxan pågår. Under våren 2015 kommer ett nytt taxesystem att presenteras för tekniska nämnden med förslag till införande 2016. Projektet med publika laddstolpar för elfordon avslutades under året men medförde att en ny plan för en mer långsiktig utbyggnad av laddinfrastrukturen arbetas fram. Den strategiska planen kommer att presenteras för tekniska nämnden under våren 2015. Arbetet med att utvärdera elektroniska körjournaler har pågått under året. Att utrusta fordonsflottan med elektroniska körjournaler har många fördelar som t.ex. förbättrad uppföljning och statistik avseende ekonomi, utsläpp, bränsle m.m. I vissa fall finns skattetekniska lagkrav som uppnås med hjälp av en körjournal. Volymer Affärsverksamhet 2012 20132014 Va-verksamheten Antal 1 000 m3 sålt vatten 8 567 8 348 8 507 Andel (%) av befolkningen anslutna till vattenverk 90 90 90 Antal 1 000 m3 betalt avloppsvatten 7 772 7 774 7 785 Antal abonnenter 22 427 22 585 22 729 Andel (%) av befolkningen anslutna till enskilda avloppsanläggningar 9 99 Avfallsverksamheten Sop- latrin- och slamhämtning: Antal anläggningar 26 643 26 741 26 872 Antal latrinabonnenter 135 127 117 Hushållsavfall (ton) Insamlade mängder matavfall 6 583 6 922 7 480 Insamlade mängder brännbart från sopbil 21 114 21 084 20 808 Insaml mängder brännbart från sortergårdar 5 663 4 498 4 863 Övrigt avfall från sortergård till återvinning, omfattar well, metall, trädgårdsavfall, trä och gips 16 270 16 855 17 419 Till MilJön Deponirest från sortergård (ton) 946 755 754 Sten och betong från sortergård (ton) 4 355 5 378 6 166 MilJön Mottagen mängd ton1) 185 632 162 719 153 597 Mängd avfall och material som totalt har vägts in på anläggningen under året 1) Sedan 2007 har dagvattenproblematiken varit på agendan och under perioden 2015-2017 fortsätter arbetet med inventering och utredning av vattenflöden, arbete med kommunens översvämningsstudie samt genomförande av de åtgärder som förnyelsestrategin för VA-ledningar innebär. Kommunen har ett fortsatt stort behov av förnyelse av vatten och avloppsledningar för att möta ökade leveranskrav och åtgärda den dåliga kondition som rören är i. Ett omfattande arbete har gjorts men fortskrider de kommande åren enligt den förnyelsestrategi som finns framtagen. Arbetet med FNI fortsätter under 2015 med ett tätortsområde (Bymarken, Trånghalla, Bankeryd). Sedan återstår tre glesbygdsområden som påbörjas under hösten 2015 och kommer att vara klara under första halvåret 2016. Till följd av FNI-införandet pågår en genomgång av samtliga sophämtningsdistrikt vars syfte är att effektivisera distrikten. Kvalitet/Resultat Bokslut BudgetBokslut 2013 20142014 Städ och konferens Kundnöjdhet (%) 95 95 96 Miljödiplomering (%) 100 100 100 Gata/parkavdelning Miljödiplomering (%) 100 100 100 Teknisk service Kundnöjdhet skala 1-5 (%) 84 80 94 Miljödiplomering (%) 100 100 100 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 49 Verksamhetsöversikt mnkr Nettokostnad Budget BokslutAvvikelse 20142014 2014 2 366 2 327 39 Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, familjedaghem, öppen förskola, grundskola, särskola, fritidshem, och kulturskola samt UPPTECH. Nämnden ska leda, utveckla och utvärdera verksamheten, som regleras i olika lagar och förordningar. Verksamhet Volymer 2012 20132014 Antal barn och elever Förskola, genomsnitt året 6 830 7 053 7 188 Pedagogisk omsorg, genomsnitt året 347 331 309 Vårdnadsbidrag, genomsnitt året 177 174 173 Fritidshem, genomsnitt året 5 419 5 579 5 852 Förskoleklass ht 2014 1 509 1 526 1 599 Grundskola 1-9, ht 2014 12 232 12 574 12 860 Grundsärskola, ht 2014 107 112 119 Kulturskolan, ht 2014 2 348 2 684 2 594 Barngruppernas storlek antal inskrivna barn i årsgenomsnitt Förskola 1-3 år 12,6 12,7 Förskola 3-5 år 18,7 18,9 Fritidshem 39,239,1 Kvalitet/Resultat 2012 20132014 Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, totalt 88,3 89,1 86,1 Flickor 88,3 87,787,0 Pojkar 88,4 90,386,1 Genomsnittligt meritvärde i åk 9 211 213 212 Flickor 224 220225 Pojkar 197 206200 Andel godkända i alla ämnen i årskurs 6, totalt 83,2 50 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Förskolan fortsätter att ha goda förutsättningar för en hög kvalitet i verksamheten, med hög andel utbildad personal och små barngrupper i jämförelse med andra kommuner. Antalet barn i förskolan fortsätter att öka. Målet om barngruppernas storlek nås inte till fullo vilket beror på den stora platsefterfrågan som inte fullt tillgodosetts med nya förskoleplatser. Alla barn får dock plats inom fyra månader från ansökan. Grundskolan upplevde en svagare måluppfyllelse under 2014 jämfört med tidigare år. Kommunens elever som avslutade årskurs 6 har klarat sig mycket bra i jämförelse med riket medan avgångseleverna i årskurs 9 nu har något lägre måluppfyllelse än rikets genomsnitt sett till meritvärde och gymnasiebehörighet. Det finns stora skillnader mellan skolor i kommunen där skiftande förutsättningar har påverkat måluppfyllelsen. Framtid Utbildningsverksamheten i Jönköpings kommun ska vara fortsatt framgångsrik, utvecklas vidare och klara framtida utmaningar. En utmaning är det ökande antalet barn och elever i verksamheten, inte minst ur ett lokalperspektiv. Sedan flera år pågår en omfattande utbyggnad av antalet förskoleplatser, detta arbete behöver fortsätta i minst samma omfattning de kommande åren. Parallellt med det kommer antalet elever i skolan att öka, till en början i de lägre årskurserna men om några år även i de högre. Den anpassning och utbyggnad av lokaler som behövs för att möta detta kommer också att kräva stora arbetsinsatser och ekonomiska resurser. Det finns ett flertal framgångsfaktorer som blir viktiga de kommande åren. En grundläggande faktor är att alla elever i Jönköpings kommun ska mötas av höga förväntningar och få det stöd som krävs för att nå de nationella målen. Kollegialt samarbete och lärande i syfte att stärka undervisningen behöver vara i fokus och IKT (informations- och kommunikationsteknik) är, och kommer fortsatt att vara, en viktig del för att variera undervisningen. Ett program för professionsutveckling i syfte att säkerställa att kommunen har skickliga pedagoger/lärare håller på att arbetas fram. Ledarskapet är ett annat viktigt område som fortsatt behöver prioriteras. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas vidare. Kopplingen mellan mål, resultat och insatta resurser ska vara tydlig för att kvalitetsarbetet ska fungera som ett stöd i verksamheten för ständiga förbättringar. Verksamhetsöversikt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd mnkr Nettokostnad Budget BokslutAvvikelse 20142014 2014 638622 16 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ansvar för alla frågor som rör gymnasieutbildning, inklusive gymnasiesärskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsfrågor. Verksamhet Den första gruppen elever som läst enligt gymnasieskolans nya läroplan, Gy11, tog examen under 2014. 75 procent av eleverna som började på ett av de nationella programmen hösten 2011 avgick med examen 2014 efter tre års studier. Två av tre elever som läste ett yrkesprogram i Jönköping klarade en examen vilket överenstämmer med det nationella resultatet. Vuxenutbildningen i Jönköping har genom en ny upphandling tagit ytterligare steg mot en kvalitativ och flexibel studiemöjlighet för den som vill läsa in eller komplettera en utbildning. Under 2014 har ungdomsarbetslösheten minskat i Jönköpings kommun och Arbetsmarknadsavdelningen har haft ca 100 färre ungdomar än föregående år som anvisats dit. Med utgångspunkt i kommunens program för funktionshinderpolitiken och det projekt som syftade till att fler funktionsnedsatta ska få en anställning har ca 40 arbetstillfällen inrättats i kommunens förvaltningar för funktionsnedsatta personer. Satsningen på välfärdsjobb har lett till att 97 kvinnor och 87 män anställts och därmed brutit sitt beroende av försörjningsstöd. Volymer Framtid Kvalitet/Resultat Utbildningsverksamheten i Jönköpings kommun ska vara fortsatt framgångsrik, utvecklas vidare och klara framtida utmaningar. Gymnasieskolan har de senaste åren präglats av förändring både utifrån gymnasiereformen Gy11 och utifrån att elevkullarna har varit minskande sedan 2008. Inom ett par år kommer elevkullarna åter att börja öka. En strategi för att möta denna förutsättning behöver därför tas fram, både ur ett organisationsperspektiv och ur ett lokalperspektiv. Vuxenutbildningens verksamhet behöver ständigt anpassas efter samhällets och elevernas behov, mottagandet av nyanlända är ett exempel. Även arbetsmarknadsåtgärderna anpassas ständigt utifrån hur situationen på arbetsmarknaden ser ut vilket ställer fortsatt krav på en flexibel organisation. 2012 20132014 antal elever/inskrivna i program - Gymnasieskolan, kommun 4 840 4 794 4 660 - Gymnasieskolan, annan anordnare 971 730 824 - Gymnasiesärskolan 96 88 88 varav fristående skola 5 6 5 - Arbetsmarknadsanställningar 286 450 579 kvinnor 133 204249 män 153 246330 - Öppna program arbetsmarknad 1 471 1 547 1 383 kvinnor 688 704625 män 783 843758 2012 20132014 Genomsnittlig betygspoäng* 13,8 13,8 13,9 Andel (%) elever med examen inom tre år, totalt** 74,6 inkl introduktionsprogram 67,5 yrkesprogram66,1 högskoleförberedande program 79,6 * Statistiken från skolverket finns inte uppdelad på kön. **2014 var första elevkullen med examen enl Gy 2011. Därför finns inte jämförelsetal för tidigare år. Det finns ett flertal framgångsfaktorer som blir viktiga de kommande åren. En grundläggande faktor är att alla elever i Jönköpings kommun ska mötas av höga förväntningar och få det stöd som krävs för att nå de nationella målen. Kollegialt samarbete och lärande i syfte att stärka undervisningen behöver vara i fokus och IKT (informations- och kommunikationsteknik) är, och kommer fortsatt att vara, en viktig del för att variera undervisningen. Ett program för professionsutveckling i syfte att säkerställa att kommunen har skickliga pedagoger/lärare håller på att arbetas fram. Ledarskapet är ett annat viktigt område som fortsatt behöver prioriteras. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas vidare. Kopplingen mellan mål, resultat och insatta resurser ska vara tydlig för att kvalitetsarbetet ska fungera som ett stöd i verksamheten för ständiga förbättringar. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 51 Verksamhetsöversikt mnkr Nettokostnad Budget BokslutAvvikelse 20142014 2014 9393 - Kulturnämnd Nämnden ska främja all kulturverksamhet i kommunen och verka för bevarande av estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Nämnden ska utveckla folkbiblioteken och bibliotekens roll i samhället samt främja nya uttrycks- och verksamhetsformer i kulturlivet. Verksamhet Volymer 201220132014 Bibliotekens utlån 783 808 765 042 801 778 institutioner 101 916 106 935 109 491 kvinnor 506 949 492 535 517 424 män 174 943 165 572 174 863 Utlån e-böcker21,05224,816 Under våren 2014 genomfördes en enkätstudie, ”Tyck till om kultur”, för att få in åsikter om kulturutbudet och behoven i kommunen. Bland annat biblioteksverksamheten fick goda omdömen. Jämfört med föregående år noteras en ökning av samtliga indikatorer för biblioteken. Antal utlån från biblioteken samt besök till biblioteken ökade med runt 5 procent, vilket är en ovanligt stor förändring. En del av den ökade besöksBesökare till biblioteken* 835 455 814 528 858 712 statistiken förklaras av att bibliotekslokalerna även tjänade som lokal för förBesök på bibliotekens tidsröstning under supervalåret, men även andra faktorer har påverkat. Antalet hemsida 1 655 010 1 992 153 besök på hemsidan ökade med drygt 20 procent jämfört med föregående år, unika besökare 85 772 95 962 Antal publika datorer vilket indikerar att en ökande andel av bibliotekets tjänster är digitala. Lekeryds (internet)3130 folkbibliotek ersattes med bokbuss vid årsskiftet. Antal bokbusshållplatser159160 Besökare Inom den allmänkulturella verksamheten genomfördes ett antal större arrange Tändsticksmuseet 27 197 20 879 20 365 mang, bland annat Stora LEKdagen, KulturDagNatt och Industrinatt. På Jönkö Fågelmuseet 10 527 13 402 12 184 * Ödestugufilial redovisar siffror för 8 mån 2014. pings Teater färdigställdes och invigdes teknik för livesända föreställningar. Nytt samarbetsavtal tecknades med Kulturhusföreningen. Gästateljén i Smedbyn invigdes och besöktes av tre konstnärer. I samarbete med landstinget tog Jönköping emot en fristadsförfattare som ska verka i kommunen under två år. Flera grupper med Kultur på recept har genomförts under året. Framtid Under 2015 kommer det att satsas på en modernisering av Stadsbibliotekets interiör och anpassning till bibliotekets nya funktioner. Folkbiblioteket i Bankeryd flyttar till nya lokaler och förlängt öppethållande testas där. Service med bokbuss förbättras under 2015 med nytt fordon. Verksamheten förstärks vid flera bibliotek utanför centralorten. Ett tvåårigt projekt ”Konsthall på väg” påbörjas 2015. JONK, satsningen på internationell scenkonst, fortsätter under året. Ett nytt filmpedagogiskt projekt genomförs under 2015. 52 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Verksamhetsöversikt Fritidsnämnd mnkr Nettokostnad Budget BokslutAvvikelse 20142014 2014 160160 - Nämnden är ansvarig för fritidsverksamheten i Jönköpings kommun. Fritidsnämndens verksamheter ska skapa förutsättningar för en stimulerande och meningsfull fritid, god hälsa och social tillhörighet. Nämnden erbjuder och tillhandahåller fritids- och badanläggningar, vandringsleder, fritidsverksamhet för barn och ungdom och stöd till föreningar m.m. Verksamhet Verksamheten under året har bedrivits i enlighet med de riktlinjer för verksamheten som fritidsnämnden beslutade om i januari 2014 och som fokuserar på verksamhet för barn och ungdomar och stöd till föreningar. Exempel på detta under året har varit följande: • Beredningsgruppen för barn och unga (BBU) har tillsammans med företrädare från de lokala samverkansgrupperna (LSG) utarbetat tydliga riktlinjer och visat ansvar för en framtida regelbunden verksamhet när det gäller familjeläger för socioekonomiskt utsatta familjer. • Projekt ”Handlingskraft” (engagemangsguider) har under våren haft flera lyckade satsningar bland annat samlades många kvinnor för att fira internationella kvinnodagen den 8:e mars på Öxnegården. • Coloursplash, ett färgsprakande event/diskotek som genomfördes på Kulturhuset av unga initiativtagare med stöd från ungdomsinitiativpotten. • Genom projektet ”Valet är Ditt” gjordes en särskild satsning för att öka valdeltagandet bland förstagångsväljarna i de bostadsområden i Jönköping som tidigare visat ett lågt valdeltagande. • På Jönköpings Idrottshus genomfördes under våren Ungdoms-SM i handboll för ett flertal åldersklasser. • Sommarstället vid Munksjön har haft en mycket positiv utveckling. De guidade flotturerna lockar fler och fler medföljare. Under året har närmare 4 000 personer sett staden från sjösidan. Volymer 2012 20132014 Antal besökare bad Bassängbad, alla 471 814 488 073 492 410 kvinnor 238 192 246 779 247 595 män 233 622 241 291 244 814 Tempererade utomhusbad, alla 65 536 74 394 65 055 kvinnor 34 615 40 249 39 753 män 30 921 34 145 25 302 Bokade timmar i fritidsanläggning, totalt 88 812 varav sporthallar 28 077 varav gymnastiksalar 26 566 varav fotbollsplaner 22 183 varav isbanor 11 986 Genomsnittligt antal besökare per öppettillfälle fritidsgårdar flickor pojkar 92 205 28 526 30 551 18 905 14 223 94 686 33 488 28 471 18 201 14 526 38,6 41,4 45,1 18,9 16,118,9 19,7 25,326,2 Antal bidragsberättigade föreningar 317 Bidragsberättigade medlemmar i föreningar 48 929 flickor/kvinnor pojkar/män 319 329 43 026 41 386 20 264 19 322 22 762 22 064 När det gäller volymer så håller sig besöksantalet inom badverksamheten på en fortsatt hög och jämn nivå och tilltalar i lika stor utsträckning kvinnor och män, flickor och pojkar. Vad gäller tonårsverksamheten vid våra fritidsgårdar kan konstateras att extra insatser för att locka flickor varit framgångsrika då både antalet och andelen flickor ökat. Däremot fortsätter antalet medlemmar i bidragsberättigade föreningar att minska, vilket är en trend i hela landet. Framtid Framtida satsningar på bland annat nya anläggningar kommer att öka medborgares möjligheter att utöva sina fritidsintressen. Som exempel på detta och på verksamhetsutveckling kan nämnas: • nytt Aktivitetscenter vid Rocksjön • ökad verksamhet för barn och unga i prioriterade områden • satsning på Try it - ”prövapåaktiviteter” inom fritid och kultur • nöjessatsning på helger riktade till flickor och pojkar Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 53 Verksamhetsöversikt mnkr Nettokostnad Budget BokslutAvvikelse 20142014 2014 1 296 1 344 -48 Äldrenämnd Äldrenämnden har det övergripande ansvaret för kommunens äldreomsorg och därtill hörande förebyggande och uppsökande verksamhet, hälso- och sjukvård inom hela socialtjänsten samt medverkan i samhällsplaneringen utifrån ett äldreperspektiv. Resurser 2012 20132014 Årskostnad per plats på äldreboende (ÄLB) tkr 443 456 466 Kostn/plats, förändring i procent 1,4 2,9 2,2 Kostnad/beviljad hemtjänsttimme 356 354 374 Kostn/hemtjänsttimme, förändring i procent 2 -0,6 5,6 Kostnad per invånare för kommunal hälso- och sjukvård, HS 1 583 1 633 Kostn/invånare HS, förändring i procent 3,2 Volymer 201220132014 Antal äldreboendeplatser 1 738 1 743 1 692 Varav kvinnor % 68 67 68 Varav män % 32 33 32 Antal personer med hemtjänst 1 867 1 937 1 996 Varav kvinnor % 71 70 67 Varav män % 29 30 33 Antal registrerade i hemsjukvården och öppenvård 3 373 Verksamhet Med syftet att bli Sveriges bästa socialtjänst antog nämnden 2012 en långsiktig strategi för en innovativ, sammanhållen och hållbar socialtjänst att gälla för verksamhet inom både social- och äldrenämnd. Äldreomsorgen i Jönköping är något dyrare per invånare än i jämförbara kommuner. Jämfört med andra har Jönköping en högre andel äldreboenden och en lägre andel som har hemtjänst. En tydlig trend i verksamheten är att efterfrågan på hemtjänst ökar över tid samtidigt som behovet av äldreboenden stagnerar eller minskar. Verksamheten har en god kvalitet med bra betyg från medborgarna som, i de flesta fall, är mer nöjda än i jämförbara kommuner. Under 2014 genomförde socialstyrelsen en totalundersökning i landet som riktade sig till de äldre som har insatser från äldreomsorgen. Omdömet brukarna ger hemtjänsten i Jönköpings kommun är gott. I en sammanfattande bedömning av hemtjänsten är 93 procent (92 procent, 2013) av brukarna mycket/ganska nöjda. Omdömet från dem som bor på äldreboende är även det positivt, det har dessutom kraftigt förbättrats sedan föregående mätning. Samtliga frågor, där skattningen var lägre 2013 har ökat med två till fyra procent. Sammantaget är 86 procent av brukarna mycket/ganska nöjda med äldreboendet. Framtid Kvalitet/Resultat 2012 20132014 Andel personer som är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst 89 91 93 Andel män som är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst 92 94 Andel kvinnor som är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst 91 92 Andel personer som är nöjda eller mycket nöjda med sitt äldreboende 81 85 86 Andel män som är nöjda eller mycket nöjda med sitt äldreboende 83 86 Andel kvinnor som är nöjda eller mycket nöjda med sitt äldreboende 86 85 54 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun I det fortsatta arbetet med att bli Sveriges bästa socialtjänst, Dialogen, kommer ett gemensamt ledningssystem för kvalitet att införas i förvaltningen under 2015. Längre fram är målet att ISO-certifiera en del av förvaltningen för att därefter göra det med hela förvaltningen. I syfte att stärka medborgaren fortsätter projektet Hemteam, vård- och omsorgsplanering i hemmet. Under 2015 påbörjas ett nytt projekt, ökad hemrehabilitering, i en begränsad geografisk del av kommunen. För att kunna hantera de ekonomiska förutsättningarna kommer större kraft att läggas på att effektivisera verksamhetens processer. Dessutom behöver mixen av verksamhetens utbud ses över, så att den bättre följer medborgarnas efterfrågan nu och i den närmaste framtiden. Ytterligare en framtidsfråga är att vidareutveckla socialtjänsten med stöd av IS/IT såsom digital teknik, e-tjänster och e-förvaltning. Här pågår en översyn av verksamhetens IT-stöd i syfte stödja dessa förändringar. Verksamhetsöversikt Socialnämnd Socialnämnden ansvarar för att erbjuda stöd, service och behandling inom verksamheterna individ- och familjeomsorg samt funktionshinderomsorg. Socialnämnden har ett övergripande ansvar inom verksamhetsområdet. Förutom nämnden finns tre sociala områdesnämnder. Områdesnämnderna har till uppgift att avgöra ärenden enligt socialtjänstlagen eller andra sociala vårdlagar beträffande enskild person samt att följa utvecklingen inom det egna geografiska området. Verksamhet Med syftet att bli Sveriges bästa socialtjänst antog nämnden 2012 en långsiktig strategi för en innovativ, sammanhållen och hållbar socialtjänst gällande verksamheter inom både social- och äldrenämnd. Strategin, som benämns Dialogen, sträcker sig till 2018. Under året gjordes en omorganisation av den gemensamma staben i syfte att öka samsynen och förändringskraften i verksamheten. Samtliga 200 verksamheter har under året blivit föremål för en kvalitetsrevision. Funktionshinderomsorgens verksamhet är idag av god kvalitet och de nationella jämförelser som redovisas ger kommunen goda vitsord. Resultatet avseende 2014 års medborgarundersökning grundar sig på ett urval av 300 personer med insatser inom funktionshinderomsorgen. Verksamheten får bra omdömen från brukarna vad gäller bemötande, trygghet, utförandet av insatserna samt helheten. Något lägre skattningar från brukarna är inom områdena inflytande, information och social samvaro. Inom område intellektuellt funktionshinder har serviceboendeplatserna ökat då alltfler efterfrågar denna boendeform. De mätningar som görs av behov av stöd visar att behovet av särskilt individanpassade insatser ökat, en utveckling som väntas fortsätta. Insatsen personlig assistans är det område inom funktionshinderomsorgen som genomgår de mest omfattande förändringarna. Omprövningar om rätt till assistans och omfattning av denna enligt nya bedömningsgrunder har genomförts från Försäkringskassan de senaste två åren. Omprövningarna leder till att kommunen får bära en större andel av kostnaderna. Handläggningen av barn- och ungdomsvårdsärenden omfattar all personal inom barn- och ungdomsgrupperna på områdeskontoren, utredningsteam, poolpersonal, rekryteringsgrupp och familjehemssekreterare. Trycket är högt på verksamheten eftersom antalet anmälningar och ansökningar under 2014 ökat med ca 18 procent. Ökningen i antal årsplaceringar på institution inom barn- och ungdom var marginell. Vårddygnskostnaden ökade däremot med 6 procent. Platsbristen på SIS-institutioner (Staten Institutionsstyrelse) och HVB-hem (Hem för vård och boende) var stor under 2014 och det innebar att det blev svårare att påverka kostnaderna för HVB-vården. Inom missbruksvården har antalet unga vuxna ökat något under 2014. Det som skiljer sig från tidigare år är att missbrukets omfattning har ökat. Försörjningsstödet har minskat under året, både vad avser utbetalt försörjningsstöd (-5,2 procent) och antalet hushåll (-4,3 procent). Flyktingmottagandet till Jönköpings kommun 2014 var det högsta sedan 1994. Jönköpings kommun tog emot 600 nyanlända invandrare. mnkr Nettokostnad Budget BokslutAvvikelse 20142014 2014 1 206 1 291 -85 Resurser 2012 20132014 Nettokostnad per person som får hjälp/stöd inom område personlig assistans, tkr 433 472 502 Förändring i procent 10,4 9,0 6,2 Nettokostnad/plats i gruppbostad intellektuellt funktionshinder, tkr 803 819 851 Förändring i procent 0,4 2,0 4,0 Nettokostnad/plats i grupp- & servicebostad psykiskt funktionshinder, tkr 539 541 546 Förändring i procent -0,9 0,4 0,9 Kostnad per dygn institutionsvård BoU 4 028 4 378 4 641 Förändring i procent 8,7 6,0 Volymer Antal 2012 20132014 Personer med funktionshinder som får stöd och hjälp 1 797 1 821 1 829 Varav kvinnor % 47 46 46 Varav män % 53 54 54 Personer med personlig assistans SFB 280 258 227 Personer med personlig assistans LSS 20 36 47 Personlig assistans, varav kvinnor % 47 45 Personlig assistans, varav män % 53 55 Personer med verkställda beslut om boendeformer, område intellektuellt funktionshinder 211 221233 Platser i grupp/servicebostad, psykiskt funktionshinder 119 129 131 Årsplaceringar institutionsvård BoU 33,2 36,1 36,4 Varav flickor % 44 38 31 Varav pojkar % 49 55 63 Varav föräldrar % 7 7 6 Årsplaceringar missbruksvård 25,5 23,6 23,9 Varav kvinnor % 27 28 27 Varav män % 73 72 73 Försörjningsstöd, antal hushåll i genomsnitt 1 614 1 714 1 641 Kvalitet/Resultat 2012 20132014 Helhetsomdöme om funktionshinderomsorgen, från medborgare med insatser (skala 1-10) 8 8 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 55 Verksamhetsöversikt Framtid Ett gemensamt ledningssystem för kvalitet kommer att införas i förvaltningen under 2015. Målet på sikt är att ISO-certifiera förvaltningen. För att kunna hantera de ekonomiska förutsättningarna skall större kraft läggas på att effektivisera verksamhetens processer. Till följd av volymökningen, hög personalomsättning och många oerfarna socialsekreterare pågår ett strategiskt förbättringsarbete för att uppnå ett salutogent arbetssätt samt färre och kortare institutionsplaceringar för barn/ungdomar. Familjehemsvården behöver förstärkas så att det blir mer attraktivt för medborgare att gå in i uppdrag som familjehem. Situationen på bostadsmarknaden leder fortfarande till stora svårigheter för många av socialförvaltningens klienter. För att vända utvecklingen måste ytterligare åtgärder genomföras. Antalet ensamkommande flyktingbarn ökar. För att klara ett högre mottagande startas två egna HVB-hem under 2015. Rekrytering av två föreståndare är på gång och rekrytering av personal påbörjas under januari 2015. 56 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Verksamhetsöversikt Bolagskoncernen Jönköpings Rådhus AB Bolagskoncernen Jönköpings Rådhus AB omfattar samtliga hel- och majoritetsägda bolag. I koncernen ingår 21 dotterbolag och av dessa är två delägda. Vidare finns ett dotterdotterbolag. Av dotterbolagen är: • • • • • • • 2 arrangemangsbolag 6 bostadsbolag 4 energibolag 5 förvaltningsbolag 2 logistikbolag 1 utbildningsbolag 1 utvecklingsbolag Jönköpings Rådhus AB Moderbolaget Jönköping Rådhus AB:s uppgift är att: • • • • äga och förvalta aktier i kommunens bolag tillgodose bolagens kapitalbehov administrera koncernkontot placera bolagens likviditetsöverskott Moderbolaget bedriver dessutom viss uthyrningsverksamhet av personbilar till förvaltningar och bolag. Jönköpings Rådhus AB ägs till sin helhet av Jönköpings kommun och har kommunfullmäktiges uppdrag att utöva styrning, tillsyn samt uppföljning av i bolagskoncernen inkluderade bolag. Bolagskoncernen Jönköpings Rådhus AB hade 2014 en omsättning på 2,3 miljarder kronor samt en balansomslutning vid årsskiftet om 9,9 miljarder kronor. Bolagskoncernen har 661 anställda. Jönköpings Rådhus AB ägs till 100 procent av Jönköpings kommun (org nr 212000-0530). Arrangemangsbolagen Elmia AB bedriver mäss-, konferens-, event- och uthyrningsverksamhet. Jönköpings Rådhus AB äger 82 procent av aktierna. Destination Jönköping AB bedriver sedan 1 januari 2014 verksamheterna såsom konsert- och teaterevenemang i kommunala lokaler, biljettservice, turistbyrå, Convention Bureau och marknadsfunktion. 2014 var programmässigt ett svagare år för Elmia AB. Elmia har under 2014 genomfört 16 (14) egna eller samarrangerade mässor med 3 724 (5 116) utställare och ca 200 000 (ca 245 000) besökare. Förändringsarbetet som påbörjades under 2012 har slutförts under 2014. En ny organisation är på plats, anpassad för att möta den omstrukturering som pågår i mäss- och mötesbranschen. Från och med 1 januari 2014 har Destination Jönköping AB övertagit Programbolagets samt delar av föreningen Destination Jönköping verksamhet. Destination Jönköping AB skall aktivt marknadsföra och sälja destinationen, våra platser och alla dess besöksmål för att fler skall besöka oss samt förlägga möten och event här. Bolaget bedriver även turistbyråverksamhet. ProgramÅrsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 57 Verksamhetsöversikt bolaget har under 2014 fusionerats med moderbolaget. Bostadsbolagen De sex bostadsbolagen är AB Bankerydshem, Bottnaryds Bostads AB, AB Grännahus, AB Norrahammars Kommunala Bostäder (NKBo), Visingsöbostäder AB samt Bostads AB VätterHem. Bolagen förvaltar totalt ca 10 500 lägenheter, vilket utgör 18 procent av antalet lägenheter i Jönköpings kommun. Nybyggnation pågår i flertalet av bostadsbolagen. I Grännahus pågår projektering för byggnation i Kaxholmen. I Bottnaryd Bostads har byggnation av 6 lägenheter påbörjats med planerad inflyttning under 2015. I Visingsöbostäder har 4 lägenheter färdigställts. I Bostads AB Vätterhem har inflyttning skett på Slottskajen om 34 lägenheter. Det pågår ett flertal nyproduktioner med planerad inflyttning främst under 2015. Dessa pågår på Strandängen, ca 200 lägenheter, Österängen, 32 lägenheter, Fagerslätt, 23 lägenheter. I samtliga bostadsbolag har omfattande under-hållsåtgärder genomförts. Bolagens totala underhållskostnader uppgick till 152 mnkr (138 mnkr), vilket motsvarar 188 kr/m2 (171 kr/m2). Samtliga bostadsbolag höjde hyrorna under 2014. Den genomsnittliga hyran ökade därmed från till 855 kr/m² till 870 kr/m². Samtliga bostadsbolag höjer hyrorna för 2015 med i snitt ca 1-2 procent. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns inga (5) av totalt 10 491 (10 527) lägenheter outhyrda. Energibolagen Nyckeltal energi tkr Såld elenergi, GWh Såld fjärrvärme, GWh Elproduktion, GWh Såld nättjänst, GWh 2012 613 760 188 1 107 2013 2014 560 534 749 682 159 188 1 068 1 042 Kommunens energiverksamhet bedrivs genom fyra energibolag. Jönköping Energi AB producerar och säljer elenergi samt distribuerar och säljer fjärrvärme, gas och fjärrkyla. Dessutom driver bolaget ett bredbandsnät - Wetternet. Jönköping Energi Nät AB svarar för den lokala distributionen av el. Jönköping Energi Biogas AB bedriver produktion av biogas samt försäljning av gas och biogödsel. Huskvarnaåns Kraft AB äger vattenkraftsanläggningar, vilka utarrenderas till Jönköping Energi AB. Jönköping Energi AB har under slutet av 2014 tagit det nya biobränsleeldade kraft-värmeverket på Torsvik i drift. För att kunna ta tillvara den värme som produceras har förstärkning av fjärrvärmeledningen mellan A6 och Huskvarna skett. Även i inne i Huskvarna har fjärrvärmeledningen förstärkts. Bolaget har under året haft en minskad fjärrvärmeförsäljning samtidigt har bränslekostnader minskat. Efterfrågan på Jönköpings stadsnät är fortsatt stor och under 2014 anslöts ytterligare 900 villor. Det har varit bra förutsättningar för vind- och vattenkraften under året, vilket innebär att elproduktionen ökat. Det har varit en lägre elförsäljning jämfört med tidigare år, vilket beror både på att elpriserna har legat på en genomgående låg nivå samt lägre volym. Driftssäkerheten i Jönköping Energi Nät AB:s elnät är mycket hög vilket främst beror på att stora investeringar årligen sker i vädersäkringar. Ny fördelningsstation på Ljungarum togs i drift i slutet av 2014. Omsättningen i elnätet har minskat jämfört med föregående år. I Jönköping Energi Biogas AB har en omfattande genomlysning av verksamheten genomförts. Arbetet har resulterat i en strategisk plan för en ekonomiskt hållbar verksamhet på lång sikt. Gasförsäljningen har minskat med 1 procent jämfört med 2013 och andelen lokalproducerad gas ökade till 80 procent (76 procent). Under hösten togs beslut i kommunfullmäktige om att bilda en energikoncern med Jönköping Energi AB som moderbolag. 58 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Verksamhetsöversikt Förvaltningsbolagen Högskolefastigheter i Jönköping AB uppför och förvaltar byggnader, avsedda för den samlade Högskolan i Jönköping. Bolaget ägs till 86 procent av Jönköpings Rådhus AB och 14 procent av Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Bolaget har under året genomfört flertalet projekt på flera av fastigheterna. Fastigheterna på flygplatsen i Jönköping ägs av Jönköpings kommun och förvaltas av Jönköping Airport Fastig-hets AB. Lokalerna vidareuthyrs till Jönköping Airport AB. Jönköpings kommuns Förvaltnings AB driver en industriby på Ljungarumsområdet. Bolaget har under året sålt aktierna i fyra fastighetsbolag som förvärvats inom ramen för stadsbyggnadsvisionen till det nya koncernbolaget Södra Munksjön Utvecklings AB. Jönköpings kommuns Parkerings AB äger fem parkeringshus i Jönköping som hyrs ut till Jön-köpings kommun. Rosenlunds Fastighets AB äger och förvaltar Konserthuset samt utställnings- och lagerbyggnader. Lokalerna hyrs av Elmia och Destination Jönköping. Logistikbolagen Jönköping Airport AB driver den regionala flygplatsen i Jönköping. Flygplatsen uppvisar en positiv utveckling både vad gäller antalet fraktton och antal passagerare. NextJet har trafikerat flygplatsen med reguljärflyg till Stockholm under 2014. Anta-let charterdestinationer har utökats vilket också påverkat antalet charterpassagerare som ökat med 67 procent jämfört med 2013. Miljödomen avseende koncession för att driva flygplatsen är klar där de viktigaste önskemålen har tillgodosetts. Torsviks Terminal AB driver och hyr ut en interimistisk kombiterminal på Torsvik. Bolaget arrenderar ut kombiterminalen på Torsvik till Bring Express AB som driver den operativa verksamheten. Utbildningsbolag Grennaskolan Riksinternat AB är en av landets tre riksinternatskolor. På skolan går internatelever samt externatelever från närliggande kommuner. Grennaskolan har undervisning på grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Bland annat bedrivs utbildning som leder fram till International Baccalaureat examen. Nyckeltal Grennaskolan Antal elever (genomsnitt) -internatelever -externatelever 2012 20132014 242 219 202 94 84 75 148 135 127 Grennaskolans antal elever på både externat- och internatsidan har minskat jämfört med 2013. De sommarkurser som genomförts under året hade 87 elever vilket är en bra rekryteringsbas till internatet. Under året har regeringen fattat beslut om att Riksinternatskolornas särställning inom skolväsendet ska tas bort. Detta tillsammans med att både antalet externat- och internatelever sjunker gör att bolaget står inför stora utmaningar i framtiden. Utredning om hur dessa utmaningar ska hanteras har påbörjats. Utvecklingsbolag Under 2014 har Södra Munksjön Utvecklings AB bildats för att aktivt medverka till att omvandla ramprogramområdet Södra Munksjön. Bolaget har under hösten för-värvat Jönköpings kommuns Förvaltnings AB:s fyra dotterbolag som äger fastigheter i omvandlingsområdet Södra Munksjön. Dessa bolag har därefter fusionerats in i Södra Munksjön Utvecklings AB. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 59 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning I denna del redovisas finansiella rapporter med nothänvisningar för Jönköpings kommunkoncern, skattefinansierad verksamhet och affärsverksamhet. Här lämnas också information om de redovisningsprinciper som till allt väsentligt tillämpas vid kommunens redovisning. Här finns också en drift- och investeringsredovisning med kommentarer samt upplysningar om företagen i kommunkoncernen. 60 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Finansiella rapporter och nothänvisningar Jönköpings kommunkoncern Kommunen Koncernen Resultaträkning mnkr Kassaflödesanalys Not 20142013 20142013 Verksamhetens intäkter 1,4 1 745 1 840 3 599 3 760 Verksamhetens kostnader 2,4 -7 575 -7 372 -8 765 -8 681 Avskrivningar 3,4 -393-383 -747-884 Verksamhetens nettokostnader -6 223 -5 915 -5 913 -5 805 Skatteintäkter 5 5 277 5 192 5 277 5 192 Generella statsbidrag och utjämning 6 988 970 988 970 Finansiella intäkter 7 63 55 5 9 Finansiella kostnader 8,4 -53 -80 -195 -240 Resultat före skatt 52 222 162 126 Bolagsskatt 9-34 7 Minoritetens andel av nettoresultatet - -2 ÅRETS RESULTAT52222 128131 Kommunen Koncernen mnkr Not 20142013 20142013 Den löpande verksamheten Årets resultat/Resultat före skatt 52 222 162 126 Justering för ej likviditetspåverkande poster avskrivningar 3 393383 747884 förändring av avsättningar 10 24 53 23 53 realisationsvinster/förluster 11-7-19 -6-20 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar 19 56 58 -141 99 Ökning (-) minskning (+) förråd, exploatering 18 -9 -3 -2 -5 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder 28 58 37 108 -26 Betald inkomstskatt 9 -5 -6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 567 731 886 1 105 Investeringsverksamheten Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar 13 -620 -605 -1 755 -1 482 Bruttoinvesteringar i immateriella anläggningstillgångar ---4Försäljning av materiella anläggningstillgångar 14,15 9 23 13 28 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar 16 - -5 - -40 Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster 13 6846 6868 Kassaflöde från investeringsverksamheten -543 -541 -1 678 -1 426 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 26 1 735 940 1 582 457 Ökning av långfristiga fordringar 17 -1 687 -823 -516 Övriga tillförda (+) använda (-) medel 27 -26 -292 -49 -125 Minskning av avsättning pga utbetalning deponi Hult -15-14 -15-14 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 7 -189 1 002 318 ÅRETS KASSAFLÖDE 31 1 210 -3 Likvida medel vid årets början 5 4 6 9 Likvida medel vid årets slut 36 5 216 6 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 61 Ekonomisk redovisning Jönköpings kommunkoncern Kommunen Koncernen Balansräkning mnkrNot 2014-12-31 2013-12-312014-12-312013-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Hyresrätter och liknande rättigheter 12 - - 5 2 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 14 5 480 5 331 11 113 10 938 Maskiner och inventarier 15 352 343 3 267 2 507 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar mm 16 263 246 111 93 Långfristiga fordringar 17 2 511 824 522 7 Summa anläggningstillgångar 8 606 6 744 15 018 13 547 Förråd och exploateringsfastigheter 18 88 79 136 134 Kortfristiga fordringar 19 487 543 885 744 Kassa och bank 20 36 5 216 6 Summa omsättningstillgångar 611 627 1 237 884 SUMMA TILLGÅNGAR 9 217 7 371 16 255 14 431 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital 3 535 3 295 4 400 4 269 Årets resultat 52 222128131 Övrig förändring av eget kapital 21 17 18 17 Summa eget kapital 22 3 604 3 535 4 545 4 400 Minoritetsintresse 23 0 04546 Avsättningar för pensioner 24 412 389 414 391 Avsättning för återställande av deponi Hult 25 66 80 66 80 Avsättningar för uppskjuten skatt - - 260 232 Övriga avsättningar - -44 Summa avsättningar 478 469744707 Långfristiga skulder 26 3 831 2 122 9 085 7 550 Kortfristiga skulder 28 1 304 1 245 1 836 1 728 Summa skulder 5 135 3 367 10 921 9 278 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER 9 217 7 371 16 255 14 431 Pensionsförpliktelser inom linjen 24 3 080 3 223 3 080 3 223 Ställda panter 29 - -22 Borgensförbindelser 30 5 355 6 011 5 355 6 011 ”Nettotillgång i Kommunförbundens pensionsstiftelse” 31 1 -1 1-1 62 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Nothänvisningar, mnkr Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunen Koncernen 2014 2013 2014 2013 Kommunens totala intäkter 1 745 1 840 Försäljningsintäkter 147 141 Taxor och avgifter 502 491 Hyror och arrenden 284 271 Bidrag 501 574 Försäljning verksamhet, konsulttjänster 292 309 Realisationsvinster 7 19 Realiserat förädlingsvärde exploateringsfastigheter 12 35 Bolagskoncernens totala intäkter 2 344 2 396 Avgår koncerninterna intäkter -490 -476 Summa 1 745 1 840 3 599 3 760 Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunens totala kostnader -7 575 -7 372 Personal -4 457 -4 310 Pensioner -361 -361 Varor -491 -492 Tjänster -497 -414 Bidrag -340 -357 Köp av verksamhet -1 005 -1 049 Lokal- markhyror, fastighetsservice -406 -380 Avsättningar -18 -9 Bolagskoncernens totala kostnader -1 680 -1 785 Avgår koncerninterna kostnader 490 476 Summa -7 575 -7 372 -8 765 -8 681 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan Skattefinansierad verksamhet -318 -326 -318 -326 Affärsverksamhet -60 -52 -60 -52 Jönköpings Rådhus AB -354 -366 Avskrivningar utöver plan Nedskrivningar -15 -5 -15 -140 Summa -393 -383 -747-884 Realisationsvinster 7 19 7 22 Not 4 12 35 12 35 Jämförelsestörande poster Realiserat förädlingsvärde exploateringsfastigheter Återbetaln. av 2005 och 2006 års premier för arbetsmarknadsförsäkringar - 110 - 110 Nedskrivningar -15 -5 -15 -140 Ersättning till Trafikverkets färjerederi - -16 - -16 Effekt förändring diskonteringsränta pensioner - -34 - -34 Summa 4 109 4-23 Preliminär skatt 5 302 5 221 5 302 5 221 Not 5 Slutavräkning skatt för föregående år -14 3 -14 3 Skatteintäkter Prognos slutavräkning skatt innevarande år 1 -32 1 -32 Mellankommunal kostnadsutjämning -12 - -12 Summa 5 277 5 192 5 277 5 192 Inkomstutjämningsbidrag 897 875 897 875 Not 6 14 - 14 Generella statsbidrag och Strukturbidrag Införandebidrag 51 - 51 utjämning Regleringsbidrag 30 59 30 59 Kommunal fastighetsavgift 204 201 204 201 Kostnadsutjämningsavgift -173 -126 -173 -126 Avgift till LSS-utjämning -35 -39 -35 -39 Summa 988 970 988970 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 63 Ekonomisk redovisning Nothänvisningar, mnkr Kommunen Koncernen 2014 2013 2014 2013 Ränta factoring Jönköping Energi 2 2 - Not 7 Jönköpings Rådhus AB 16 3 - Finansiella intäkter Utdelning Rådhus AB 20 10 - Utdelning allmännyttan - 14 - Utdelning övriga företag - 1 - 1 Borgensavgifter 21 20 - Övriga finansiella intäkter 4 5 5 8 Summa 63 55 5 9 Långfristig upplåning -37 -31 -37 -31 Not 8 Kortfristig upplåning -9 -4 -9 -4 Finansiella kostnader Ränta lån Jönköpings Rådhus AB - - -142 -160 Ränta pensionsavsättning -5 -44 -5 -44 Övriga finansiella kostnader -2 -1 -2 -1 Summa -53 -80 -195 -240 Inkomstskatt -5 -6 Not 9 Uppskjuten skatt -29 13 Skattekostnad Summa 0 0 -34 7 Pensioner skattefinansierad verksamhet 24 52 23 52 Not 10 varav ränta pensionsavsättning 5 44 5 44 Förändring avsättningar Pensioner affärsverksamhet - 1 - 1 Summa 24 53 23 53 Skattefinansierad verksamhet: Not 11 reavinst maskiner och inventarier -3 -3 -3 -3 Realisationsvinster/ reavinst försäljning mark o byggnader -4 -15 -4 -15 förluster mm reavinst avslutade exploateringsområden - -1 - -1 Bolagskoncernens reavinst försäljning mark och byggnader 1 -1 Summa -7 -19 -6 -20 Bokfört värde 1 januari 2 3 Not 12 Årets investeringar 4 Hyresrätt och liknande Planenlig avskrivning -1 -1 rättigheter Summa 0 0 5 2 Skattefinansierad verksamhet: Not 13 -411 -437 -411 -437 Nettoinvestering i materiel- Utgifter Inkomster 66 45 66 45 la anläggningstillgångar Netto -345 -392 -345 -392 Affärsverksamhet: Utgifter -209 -168 -209 -168 Inkomster 2 1 2 1 Netto -207 -167 -207 -167 Bolagskoncernens nettoinvesteringar: Utgifter -1 135 -877 Inkomster - 22 Netto -1 135 -855 Summa -552 -559 -1 687 -1 414 64 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Nothänvisningar, mnkr Kommunen Koncernen 2014 2013 2014 2013 Kommunens tillgångar: 5 480 5 331 Not 14 2 913 2 951 Mark, byggnader, tekniska Fastigheter Anläggningar 1 404 1 345 anläggningar Anläggningar, affärsverksamhet 1 163 1 035 Bolagskoncernens tillgångar: Byggnader och mark 5 057 4 796 Pågående nyanläggning 625 860 Avgår koncerneliminering -49 -49 Summa 5 480 5 331 11 113 10 938 Anskaffningsvärde 8 707 8 249 Ack ned-/avskrivningar -3 376 -3 108 Bokfört värde 1 januari 5 331 5 141 10 938 10 139 Nedan visas förändringen under året Årets nettoinvesteringar 439 458 622 1 043 Förvärv bolag - - 119 Effekt av nya redovisningsprinciper 50 Bokfört värde försålda fastigheter/anläggningar -1 -4 -4 -4 Årets avskrivningar -275 -264 -429 -387 Årets nedskrivningar -14 -1 -14 -23 Årets uppskrivningar 1) - 1 -1 Bokfört värde 31 december 5 480 5 331 11 113 10 938 1) Reglering anläggningstillgångar med negativt restvärde Not 15 Maskiner och inventarier Not 16 Aktier och andelar mm Kommunens tillgångar: 352 343 Maskiner, inventarier, fordon 258 268 - Maskiner, inventarier, fordon, affärsverksamhet 94 75 - Bolagskoncernens tillgångar: Maskiner och tekniska anläggningar 2 847 2 094 Inventarier, verktyg och installationer 68 70 Summa 352 343 3 267 2 507 Anskaffningsvärde 1 738 1 638 Ack ned-/avskrivningar -1 395 -1 276 Bokfört värde 1 januari 343 362 2 507 2 687 Nedan visas förändringen under året Årets nettoinvesteringar 114 100 1 066 301 Effekt av nya redovisningsprinciper -43 Bokfört värde försålda maskiner, inventarier, fordon - -1 - -2 Årets avskrivningar -104 -114 -303 -299 Årets nedskrivningar -1 -3 -3 -137 Utrangeringar - -1 - Bokfört värde 31 december 352 343 3 267 2 507 Aktier i Jönköpings Rådhus AB 172 172 - Övriga aktier och andelar 71 54 91 73 Bostadsrätter 20 20 20 20 Summa 263 246 111 93 Förändringen under året: Bokfört värde 1 januari 246 223 93 72 Medlemsinsats/förlagslån Kommuninvest 17 18 17 18 Bostadsrätter - 5 - 5 Övriga aktier och andelar - - 1 -2 Bokfört värde 31 december 263 246 111 93 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 65 Ekonomisk redovisning Nothänvisningar, mnkr Not 17 Långfristiga fordringar Not 18 Förråd och exploateringsfastigheter Kommunen Koncernen 2014 2013 2014 2013 Jönköpings Rådhus AB MTN-program 1 560 160 - Jönköpings Rådhus AB certifikatprogram 900 663 - Jönköpings Rådhus AB Kommuninvest 50 - - Övriga fordringar - - 521 6 Utlämnade lån föreningar 1 1 1 1 Summa 2 511 824 522 7 Förråd och varulager 7 5 55 60 Exploateringsfastigheter 81 74 81 74 Summa 88 79 136 134 Exploateringsfastigheter Redovisat värde vid årets början 74 71 74 71 Årets anskaffning och iordningställande 13 9 13 9 Sålda tomter -18 -40 -18 -40 Realiserad värdeökning vid försäljning 12 34 12 34 Redovisat värde 31 december 81 74 81 74 Not 19 Kundfordringar 200 228 336 225 Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 136 129 305 252 Slutavräkning kommunalskatt 2012 - 61 - 61 Slutavräkning kommunalskatt 2014 1 - 1 Kommunal fastighetsavgift 72 71 72 71 Övriga kortfristiga fordringar 78 54 171 135 Summa 487 543 885 744 Not 20 Plusgiro 2 2 2 2 Kassa och bank Bank 1 1 2 2 Koncernkonto 33 2 212 2 Summa 36 5 216 6 Not 21 Uppskrivning av andelar i Kommuninvest 17 18 17 18 Övrig förändring av eget Övrig justering i bolagskoncernen - -18 kapital Summa 17 18 17 0 Not 22 Skattefinansierad verksamhet 3 609 3 540 Eget kapital varav: resultatfonder 356 297 konjunktur- och strukturbuffert 260 260 Miljöhantering i Jönköping -5 -5 Summa 3 604 3 535 Ingående eget kapital 3 535 3 295 4 400 4 269 Uppskrivning av andelar i Kommuninvest 17 18 17 18 Justering i bolagskoncernen - - - -18 Årets resultat 52 222 128 131 Utgående eget kapital 3 604 3 535 4 545 4 400 Not 23 Elmia AB ägs av: Minoritetsintressen, procent Jönköpings Rådhus AB 82 82 Herenco AB 8 8 NCC 4 4 Albin & Sjöberg Förlag AB 4 4 Smålands Fotbollsförbund 1 1 Handelskammaren i Jönköping 1 1 Högskolefastigheter i Jönköping AB ägs av: Jönköpings Rådhus AB 86 86 Stiftelsen Högskolan i Jönköping 14 14 66 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Nothänvisningar, mnkr Kommunen Koncernen 2014 2013 2014 2013 Avsatt till pensioner Not 24 Ingående avsättning 389 336 391 338 Pensionsförpliktelser Nya förpliktelser under året 34 58 34 58 varav: Nyintjänade pensioner 28 22 28 22 Ränte- och basbeloppsuppräkning 4 8 4 8 Sänkning av diskonteringsränta 28 28 Pension till efterlevande 2 2 2 2 Övrigt -2 -1 Årets utbetalningar -15 -15 -15 -15 Förändring löneskatt 4 10 4 10 varav: Sänkning av diskonteringsränta - 7 - 7 Summa avsatt till pensioner 412 389 414 391 Specifikation - avsatt till pensioner Särskild avtals-/ålderspension 34 32 34 32 Förmånsbestämd kompletteringspension 267 252 267 252 Ålderspension 26 24 26 24 Pension till efterlevande 6 6 6 6 Summa pensioner 333 314 333 314 Löneskatt 79 75 79 75 Summa löneskatt 79 75 79 75 Avsatt till pensioner i bolagen 2 2 Summa pensioner i bolagen 2 2 Summa avsatt till pensioner 412 389 414 391 Ansvarsförbindelse Ingående ansvarsförbindelse 3 223 3 025 3 223 3 025 Nya förpliktelser under året -2 274 -2 274 varav: Ränte- och basbeloppsuppräkningar 25 76 25 76 Sänkning av diskonteringsränta 192 192 Aktualisering -3 3 -3 3 Övrigt -24 3 -24 3 Årets utbetalningar -113 -115 -113 -115 Förändring löneskatt -28 39 -28 39 varav: Sänkning av diskonteringsränta - 46 - 46 Summa Ansvarsförbindelse 3 080 3 223 3 080 3 223 Aktualiseringsgrad, % 95,0 95,0 95,0 95,0 Årets pensionskostnader: Årets avsättning, inkl. finansiella kostnader 23 53 23 53 Pensionsutbetalningar, inkl. administration 162 157 162 157 Avgiftsbestämd ålderspension 202 200 202 200 Summa pensionskostnader 387 410 387 410 Bokfört värde 1 januari 80 94 80 94 Not 25 -14 -14 -14 -14 Avsättning för återställande Upplöst avsättning deponi Bokfört värde 31 december 66 80 66 80 av deponi Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 67 Ekonomisk redovisning Nothänvisningar, mnkr Not 26 Långfristiga skulder Kommunen Koncernen 2014 2013 2014 2013 Reverslån 870 805 6 124 6 210 Kommunobligationsprogram 1 760 310 1 760 310 Certifikatprogram 1 000 780 1 000 780 Summa låneskuld 3 630 1 895 8 884 7 300 Checkkrediter - 51 - 74 Periodiserade anläggningsavgifter 183 176 183 176 Investeringsfond VA 18 - 18 Summa övriga långfristiga skulder 201 227 201 250 Summa långfristiga skulder 3 831 2 122 9 085 7 550 Uppgifter om låneskuld Förfallotidpunkt inom 1 år 1 125 1 160 2 065 2 854 Förfallotidpunkt 1-5 år 2 105 635 5 215 3 456 Förfallotidpunkt längre än 5 år 400 100 1 604 990 Summa låneskuld 3 630 1 895 8 884 7 300 Checkkrediter -51 -301 -74 -134 Not 27 Periodiserade anläggningsavgifter 7 9 7 9 Övriga tillförda/använda Investeringsfond VA 18 - 18 medel Summa -26 -292 -49 -125 Kommunens kortfristiga skulder 1 304 1 245 Not 28 Kortfristiga skulder kreditinstitut 1 - - Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 187 160 - Källskatt och arbetsgivaravgifter 153 147 - Semesterlöneskuld 261 259 - Upplupna pensionskostnader inkl. löneskatt 203 195 - Övriga kortfristiga skulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 499 484 - Bolagskoncernens kortfristiga skulder 572 549 Avgår koncerninterna kortfristiga skulder -40 -66 Summa 1 304 1 245 1 836 1 728 Not 29 Företagsinteckningar 2 2 Ställda panter för skulder Summa 2 2 till kreditinstitut Not 30 Koncerninterna Borgensförbindelser Jönköpings Rådhus AB, moderbolag 4 713 5 469 4 713 5 469 Jönköpings Rådhus AB, dotterbolag 574 467 574 467 Summa 5 287 5 936 5 287 5 936 Externa HV 71 Fastighets AB 51 58 51 58 Övriga föreningar 16 16 16 16 Småhus 1 1 1 1 Summa 68 75 68 75 Summa borgensåtaganden 5 355 6 011 5 355 6 011 Not 31 Andel i Kommunförbundens pensionsstiftelse 13 12 13 12 Nettotillgång i Kommunför- Pensionsåtagande för fd anställda bundets pensionsstiftelse Kommunförbundet i Jönköpings län -12 -13 -12 -13 Summa 1 -1 1 -1 68 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Särredovisning skattefinansierad verksamhet Resultaträkning mnkr Balansräkning 20142013 Verksamhetens intäkter 1 520 1 621 Verksamhetens kostnader -7 427 -7 223 Avskrivningar -333 -331 Verksamhetens nettokostnader -6 240 -5 933 Skatteintäkter 5 277 5 192 Generella statsbidrag och utjämning 988 970 Finansiella intäkter 78 71 Finansiella kostnader -52 -78 ÅRETS RESULTAT 51 222 mnkr 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Mark, byggnader o tekniska anläggningar 4 317 4 296 Maskiner och inventarier 258 268 Summa materiella anläggningstillgångar 4 575 4 564 Aktier och andelar mm 263 246 Långfristiga fordringar 3 446 1 529 Summa finansiella anläggningstillgångar 3 709 1 775 Summa anläggningstillgångar 8 284 6 339 Förråd, lager o exploateringsfastigheter 88 79 Kortfristiga fordringar 548 596 Kassa och bank 52 113 Summa omsättningstillgångar 688 788 SUMMA TILLGÅNGAR 8 972 7 127 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital 3 540 3 300 Uppskrivning insatskapital Kommuninvest 17 18 Årets resultat 51 222 Summa eget kapital 3 608 3 540 Avsättning för pensioner 408 385 Avsättning deponi 65 69 Summa avsättningar 473 454 Långfristiga skulder 3 630 1 946 Kortfristiga skulder 1 261 1 187 Summa skulder 4 891 3 133 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 8 972 7 127 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 69 Ekonomisk redovisning Särredovisning affärsverksamhet VA Resultaträkning mnkr Not2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 172 177 Verksamhetens kostnader 2 -120 -128 Avskrivningar-39 -35 Verksamhetens nettokostnader 13 14 Finansiella kostnader 3 -13 -14 ÅRETS RESULTAT 0 0 2013 Kassaflödesanalys mnkr2014 Den löpande verksamheten Årets resultat 0 0 Justering för ej likviditetspåverkande poster avskrivningar 39 35 förändring av avsättningar - 1 ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar 8 1 ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder -16 4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 31 41 Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar -154 -127 Övriga investeringsinkomster 1 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten -153 -126 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 180 50 Övriga tillförda (+) använda (-) medel -58 35 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 122 85 ÅRETS KASSAFLÖDE 0 0 Not2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 960 844 Maskiner och inventarier 5 21 22 Summa anläggningstillgångar 981 866 Kortfristiga fordringar 6 5 13 Summa omsättningstillgångar 5 13 SUMMA TILLGÅNGAR 986 879 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Summa eget kapital 0 0 Avsättningar 73 3 Långfristiga skulder 8 749 633 Långfristiga skulder, periodiserade anläggningsavgifter9 183 176 Kortfristiga skulder 10 51 62 Kortfristiga skulder, förtida avgiftsuttag 11 - 5 Summa skulder 983 876 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 986 879 Pensionsförpliktelser inom linjen21 22 Balansräkning mnkr 70 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Nothänvisningar VA, mnkr Nothänvisningar VA, mnkr 2014 2013 Försäljningsmedel 16 15 Brukningsavgifter 159 155 Anläggningsavgifter 11 14 Periodiserade anläggningsavgifter -11 -13 Återförda anläggningsavgifter 4 4 Avgår förtida uttag - -4 Avgår till investeringsfond -12 - Övriga intäkter 5 6 Summa 172177 Not 2 Verksamhetens kostnader Personal -37 -37 Pensioner -2 -1 Varor -31 -35 Tjänster -25 -18 Köp av huvudverksamhet -19 -31 Lokal- markhyror, fastighetsservice -6 -6 Summa -120 -128 Räntekostnader -13 -14 Not 3 Summa -13 -14 Finansiella kostnader, mnkr Bokfört värde 1 januari 844 757 Not 4 152 120 Mark, byggnader och tekniska Årets nettoinvestering Planenlig avskrivning -36 -33 anläggningar, mnkr Summa 960844 Bokfört värde 1 januari 22 18 Not 5 Årets nettoinvestering 2 6 Maskiner, inventarier Planenlig avskrivning -3 -2 Summa 2122 Upplupna intäkter mm 5 13 Not 6 Summa 513 Kortfristiga fordringar Avsättning pensioner inkl löneskatt 3 3 Not 7 Summa 33 Avsättningar Kommunlån 705 525 Skuld till skattefinansierad verksamhet 26 108 Investeringsfond 18 Summa 749633 Värde vid årets början 176 166 Not 9 7 10 Långfristiga skulder periodise- Förändring periodiserade anläggningsavgifter Summa 183176 rade anläggningsavgifter Leverantörsskulder 18 26 Not 10 Personalens skatter 1 1 Kortfristiga skulder Semesterlöneskuld 2 2 Upplupna sociala avgifter och pensioner 1 1 Upplupen avgiftsbestämd ålderspension 1 1 Övriga kortfristiga skulder 28 31 Summa 5162 Förtida avgiftsuttag - 5 Not 11 Summa 05 Kortfristiga skulder förtida avgiftsuttag Not 8 Långfristiga skulder Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 71 Ekonomisk redovisning Särredovisning affärsverksamhet Avfallshantering Resultaträkning mnkr Not2014 Verksamhetens intäkter 1 108 Verksamhetens kostnader 2 -93 Avskrivningar-14 Verksamhetens nettokostnader 1 Finansiella intäkter - Finansiella kostnader 3 -1 ÅRETS RESULTAT 0 2013 100 -89 -10 1 - -1 0 Kassaflödesanalys mnkr2014 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat 0 0 Justering för ej likviditetspåverkande poster avskrivningar 14 10 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar -5 34 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder 10 3 Kassaflöde från den löpande verksamheten 19 47 Investeringsverksamheten Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar -41 -24 Försäljning anläggningstillgångar - 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten -41 -23 Nyupptagna lån 40 - Övriga tillförda (+) använda (-) medel -7 -10 Minskning av avsättning pga utbetalningar -11 -14 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 22 -24 ÅRETS KASSAFLÖDE 0 0 Balansräkning mnkr Not2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 38 31 Maskiner och inventarier 5 68 48 Summa anläggningstillgångar 106 79 Kortfristiga fordringar 6 33 21 Summa omsättningstillgångar 33 21 SUMMA TILLGÅNGAR 139 100 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Summa eget kapital 0 0 Avsättningar7 112 Långfristiga skulder 8 65 25 Kortfristiga skulder 9 27 18 Kortfristiga skulder, förtida avgiftsuttag 10 46 45 Summa skulder 138 88 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 139 100 Pensionsförpliktelser inom linjen 13 14 72 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Not 3 Finansiella kostnader Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 5 Maskiner, inventarier och fordon Not 6 Kortfristiga fordringar Not 7 Avsättningar Not 8 Långfristiga skulder Not 9 Kortfristiga skulder Not 10 Kortfristiga skulder förtida avgiftsuttag Nothänvisningar Avfallshantering, mnkr Försäljningsintäkter Avgifter Avgår förtida uttag Övriga intäkter Summa Personal Pensioner Varor Tjänster Köp av huvudverksamhet Lokal- markhyror, fastighetsservice Kostnad för återställning deponi Disposition avsättning deponi Återställande deponi, skattefinansierad verksamhet Summa 2014 2013 11 12 96 93 -1 -7 2 2 108100 -35 -32 -1 -10 -10 -35 -35 -3 -4 -9 -8 -14 -14 11 14 3 -93-89 Räntekostnader Summa -1-1 -1-1 Bokfört värde 1 januari Årets nettoinvestering Årets avskrivning enligt plan Summa 31 30 9 2 -2 -1 3831 Bokfört värde 1 januari Årets nettoinvestering Årets avskrivning enligt plan Summa 48 35 32 21 -12 -8 6848 Upplupna intäkter Fordran på skattefinansierad verksamhet Övriga kortfristiga fordringar Summa Avsättning för pensioner Återställande av deponi Summa Kommunlån Summa Leverantörsskulder Upplupna kostnader Semesterlöneskuld Upplupna sociala avgifter och pensioner Upplupen avgiftsbestämd ålderspension inkl löneskatt Övriga kortfristiga skulder Summa Ingående värde Förutbetalda intäkter, förtida avgiftsuttag Summa 1 2 26 18 6 1 3321 1 1 - 11 112 65 25 6525 10 6 7 6 2 2 1 1 1 1 6 2 2718 45 38 1 7 4645 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 73 Ekonomisk redovisning Särredovisning affärsverksamhet Miljöhantering i Jönköping Resultaträkning mnkr Kassaflödesanalys Not2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 31 31 Verksamhetens kostnader 2 -19 -20 Avskrivningar -8 -7 Verksamhetens nettokostnader 4 4 Finansiella kostnader 3 -3 -4 ÅRETS RESULTAT 1 0 mnkr2014 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat 1 0 Justering för ej likviditetspåverkande poster avskrivningar 8 7 Ökning (-) minskning (+) kortfristiga fordringar -5 7 Ökning (+) minskning (-) kortfristiga skulder 1 -3 Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 11 Investeringsverksamheten Bruttoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar -14 -17 Försäljning anläggningstillgångar - 1 Övriga investeringsinkomster 1 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten -13 -16 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 10 5 Övriga tillförda (+) / använda (-) medel -2 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 8 5 ÅRETS KASSAFLÖDE 0 0 Balansräkning mnkr Not2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 164 159 Maskiner och inventarier 5 5 5 Summa anläggningstillgångar 169 164 Kortfristiga fordringar 6 10 5 Summa omsättningstillgångar 10 5 SUMMA TILLGÅNGAR 179 169 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital -6 -6 Årets resultat 1 0 Summa eget kapital -5 -6 Avsättningar7 11 Långfristiga skulder 8 Kortfristiga skulder 9 Summa skulder 182 1 183 174 174 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 179 169 74 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Not 3 Finansiella kostnader Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 5 Maskiner, inventarier Not 6 Kortfristiga fordringar Nothänvisningar Miljöhantering i Jönköping, mnkr Avgifter för mottagande och deponering Summa Personal Varor Tjänster Köp av huvudverksamhet Summa Räntekostnader Summa Bokfört värde 1 januari Årets nettoinvestering Planenlig avskrivning Summa Bokfört värde 1 januari Årets nettoinvestering Planenlig avskrivning Summa Kortfristiga fordringar Summa Not 7 Avsättningar Avsättning återställande av deponi Summa Not 8 Långfristiga skulder Kommunlån Skuld till skattefinansierad verksamhet Summa Leverantörsskulder Avfallsskatt Övriga kortfristiga skulder Summa Not 9 Kortfristiga skulder 2014 2013 31 31 3131 -5 -5 -3 -2 -10 -11 -1 -2 -19-20 -3 -4 -3-4 159 150 13 16 -8 -7 164159 5 4 1 1 -1 55 10 5 105 1 1 11 165 155 17 19 182174 2 3 -3 -4 2 1 10 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 75 Ekonomisk redovisning Redovisningsprinciper Lagstiftning och normgivning Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens kapitel åtta samt Lag om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunernas redovisning. Kommunens redovisning utgår från lag och rekommendationer om inget annat anges. Nya och uppdaterade rekommendationer från RKR 2014 Två nya rekommendationer, nr 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning samt nr 22 Delårsrapport har utfärdats 2014. Dessutom har två rekommendationer uppdaterats, nr 11.4 Materiella anläggningstillgångar samt 13.2 Redovisning av hyres- och leasingavtal. Uppdateringen av rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar innebär ett tydligt krav på komponentavskrivning. Ett arbete i kommunen har påbörjats med att införa komponentavskrivning och målsättningen är att nya investeringar ska komponentavskrivas från och med räkenskapsåret 2016. Kommentarer till RKR: s gällande rekommendationer Nr 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension Förpliktelser för pensionsåtaganden är beräknade enligt RIPS07. Förpliktelser för särskild avtalspension/ålderspension som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med samma antaganden om livslängd och diskonteringsränta som finns i RIPS07. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Förpliktelser avseende visstidspension för förtroendevalda som har uppdrag på heltid eller stor del av heltid och som inte har avgått med pension har inte beaktats i ansvarsförbindelsen. Detta överensstämmer inte med RKR: s Rekommendation 2.1. Inte heller pensionsskulden för ålderspension har beaktats, vilket dock inte strider mot RKR: s rekommendationer. Nr 3.1 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål Kommunens kriterier för att en post ska redovisas som jämförelsestörande är att den ska vara av väsentlig betydelse och antingen vara en post som regelmässigt varierar starkt från ett år till ett annat eller vara av engångskaraktär. Som jämförelsestörande poster redovisas alltid realisationsvinster/förluster samt realiserat förädlingsvärde avseende exploateringsfastigheter. (För specifikation av jämförelsestörande poster, se not 4 till resultaträkningen). Nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter Rekommendationen tillämpas i sin helhet. SKL:s decemberprognos används för periodisering av skatteintäkter. 76 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Nr 6.2 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar Rekommendationen är inte tillämplig detta år. Nr 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Pensionsskulden redovisas i överensstämmelse med redovisningslagen enligt den s.k. blandmodellen. Pensionsrätt intjänad t.o.m. 1997 tas upp som ansvarsförbindelse. Under året intjänad avgiftsbestämd ålderspension tas upp som kostnad i resultaträkningen och som kortfristig skuld i balansräkningen. Avsättning till pensioner i balansräkningen görs för bl.a. förmånsbestämd ålderspension och särskild avtalspension. Nr 8.2 Sammanställd redovisning koncernen Jönköpings kommunkoncern innefattar koncernen Jönköpings Rådhus AB. Jönköpings kommun har styrelserepresentation och/eller aktiekapital i ett flertal övriga bolag och stiftelser. Dessa ingår inte i den sammanställda redovisningen. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar framgår av schema i det inledande avsnittet. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt lag om kommunal redovisning och utformas enligt god redovisningssed. För i koncernen ingående aktiebolag gäller årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna i kommunen och bolagen kan därför vara olika. Skillnaderna har dock inte någon väsentlig betydelse för den visade bilden av koncernens resultat eller ekonomiska ställning. Redovisningsprinciper för bolagskoncernen återfinns i årsredovisningen för Jönköpings Rådhus AB. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället har förvärvat eget kapital i Jönköpings Rådhus AB eliminerats. Därefter intjänat kapital räknas in i koncernens egna kapital. Med proportionell konsolidering menas att om dotterföretagen inte är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i koncernredovisningen. Inom den sammanställda redovisningen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen och kommunen. Interna mellanhavanden har i allt väsentligt eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatteskuld hänförts till eget kapital. Eventuell uppskjuten skatt redovisas under avsättningar. Kassaflödesanalysen är upprättad direkt på koncernnivå utifrån koncernens resultat- och balansräkning. Nr 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser Kommunen har ett åtagande att sluttäcka avfallsdeponin i Hult. Arbetet har pågått i ca sex år. Av många orsaker är det inte möjligt att finansiera hela åtagandet inom taxekollektivet. Det är en gemensam angelägenhet för kommunen att hantera denna fråga. En avsättning som tidigare gjorts inom avfallsverksamheten har disponerats i sin helhet 2011. I bokslut 2012 gjordes en överföring av 25 mnkr från kortfristig skuld avseende förtida avgiftsuttag till avsättning inom avfallsverksamheten. Utöver denna avsättning har 100 mnkr avsatts i den skattefinansierade verksamheten i bokslut 2010. Den avsättningen baserades på två alternativa kalkylmodeller, en konventionell modell och en alternativ modell. Dessa kalkylmodeller anger ungefärliga värden för sluttäckningskostnaderna. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 77 Ekonomisk redovisning I bokslutet 2010 gjordes en bedömning baserad på kalkylresultaten att avsättningen skulle klara sluttäckningsarbetet i ca 10 år. Avsättningen 2012 innebar att det finns en total avsättning som tillsammans med en bankgaranti på 57 mnkr täcker hela den beräknade kostnaden, enligt den senast upprättade kalkylen. Av avsättningen i den skattefinansierade verksamheten återstår ca 66 mnkr i bokslut 2014. Avsättningen inom avfallsverksamheten har disponerats i sin helhet. Nr 11.4 Materiella anläggningstillgångar Tillgångar med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om anskaffningsvärdet överstiger ett basbelopp. Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden enligt nominell metod med linjär avskrivning och baseras på anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag. Avskrivningen påbörjas månaden efter att objektet tagits i bruk. För mark och konst görs inga avskrivningar. Internräntan för 2014 var mellan 2,9 % - 4,0 % för huvuddelen av kommunens anläggningstillgångar. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådet för Kommunal Redovisnings (RKR) skrift om avskrivningar, men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. För de två huvudobjekten inom VA-verksamheten, vattenledningar och avloppsledningar, ändrades avskrivningstiden från 33 år till 50 år under 2009. Avskrivningstiderna i kommunen ligger normalt inom följande intervall: Mark och konst Ingen avskrivning Byggnader och anläggningar 20-50 år Maskiner, inventarier och fordon 5-10 år IT-utrustning 3-5 år Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. i samband med större reparations- eller ombyggnadsåtgärder). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod. I enlighet med den uppdaterade rekommendationen 11.4 Materiella anläggningstillgångar har ett arbete påbörjats med syftet att införa komponentavskrivning på nya investeringar fr.o.m. räkenskapsåret 2016. Tillämpningsanvisningar kommer att tas fram under 2015. Inom affärsverksamheten tillämpas komponentavskrivning till viss del redan. Exploateringsverksamhet Värdet av tomtmark för försäljning inom exploateringsområden som nystartats 2001 eller senare bokförs som omsättningstillgång. Den del av exploateringsområdet inklusive anläggningar som kommunen skall behålla aktiveras som anläggningstillgång. Dessa anläggningar definieras som mark och någon avskrivning sker därmed inte. Äldre exploateringsområden redovisas som anläggningstillgångar där exploateringsavgifter minskar det bokförda värdet. Avslut av dessa exploateringsområden sker mot reavinst/reaförlust. Avslut av gamla exploateringsområden har genomförts i detta bokslut. 78 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Nr 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Immateriella tillgångar är externt förvärvade och avser dels ersättning vid övertagande av markområde med tomträtt, dels ersättning vid inköp av mässkoncept. Avskrivning baseras på tillgångarnas nyttjandeperiod 5 år. Avskrivning gällande mässrättigheter sker fr.o.m. 2013. Nr 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal Leasingavtal vad gäller Kraftvärmeverket Torsvik redovisas som finansiellt leasingavtal. Detta innebär att leasingobjekten i koncernredovisningen och i den sammanställda redovisningen tas upp som anläggningstillgång och behandlas som sådan under leasingperioden. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld i den sammanställda balansräkningen. Nr 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel Under 2014 har ett arbete påbörjats som gäller indelning av anläggningstillgångar inom exploateringsområdena. Dessa har från år 2001 definierats som mark och någon avskrivning har därmed inte skett. I bokslut 2014 görs en nedskrivning motsvarande det belopp som hade skrivits av om rätt indelning hade gjorts från början. Åtgärden år 2014 avser avslutade exploateringsområden. Under 2015 görs motsvarande rättning avseende pågående exploateringsområden. Inom bolagskoncernen tillämpas K3-reglerna för första gången. Jämförelsesiffrorna i koncernen för år 2013 är omräknade enligt K3. I kommunen kommer motsvarande regler att tillämpas fr.o.m. räkenskapsåret 2016. Nr 15.1 Redovisning av lånekostnader Lånekostnader ska belasta resultatet för den period de hänför sig till. För större investeringar i byggnader bokförs dock ränta under byggtid, vilken aktiveras som tillgång. Denna ränta baseras på kommunens genomsnittskostnad vid utnyttjande av checkräkningskredit. Nr 16.2 Redovisning av kassaflöden Rekommendationen tillämpas i sin helhet. Nr 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Rekommendationen tillämpas i sin helhet. Se kommentar under rekommendation 2.1. Nr 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Rekommendationen har betydelse för hur anläggningsavgifterna inom VAverksamheten ska redovisas. Innebörden är att anläggningsavgifterna skall periodiseras över samma nyttjandeperiod som den investering de skall finansiera. Det egna kapitalet inom VA-verksamheten har tidigare år påverkats av att anläggningsavgifterna har bokförts som intäkt det år de har inkommit. I 2009 års bokslut gjordes därför en reglering direkt mellan eget kapital och långfristig skuld avseende dessa avgifter 2001-2008. Sedan 2009 intäktsförs varje år 1/50 del av de anläggningsavgifter som har inkommit fr.o.m. 2001. Anslutningsavgifter i Jönköping Energi Nät AB redovisas det år de inbetalas. Jönköpings kommun har tre verksamheter vars verksamhet uttryckligen regleras av självkostnadsprincipen, VA-verksamhet, avfallshantering och Miljöhantering i Jönköping. Sedan 2009 redovisas avgiftsuttag som överstiger självkostnaden i Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 79 Ekonomisk redovisning dessa verksamheter som förutbetald intäkt under rubriken kortfristiga skulder i enlighet med rekommendationen. Om kostnaderna däremot överstiger intäkterna redovisas resultatet som tidigare under rubriken eget kapital. Oavsett om resultatet är positivt eller negativt ska det beaktas vid kommande beslut om taxesättning. I bokslut 2014 har en investeringsfond inom VA-verksamheten inrättats och bokförts som långfristig skuld. Detta i avsikt att skapa utrymme för nödvändiga investeringar och minska skuldsättningstakten. Enligt Vattentjänstlagen § 30 får medel avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar, om 1. det finns en fastställd investeringsplan, 2. avsättningen avser en bestämd åtgärd, 3. åtgärden och de beräknade kostnaderna för den redovisas i planen, 4. det av planen framgår när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk, 5. planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek Enligt förarbeten till lagen framgår att det måste röra sig om nyinvesteringar som ska komma hela VA-kollektivet tillgodo, att investerings-fonden ska upplösas över investeringens nyttjandeperiod och matchas mot de avskrivningar som investeringen föranleder. Projektet Häggeberg 3:e steget uppfyller de kriterier som nämnts i vattentjänstlagen. Årets överskott inom VA-verksamheten samt de förutbetalda intäkter som tidigare bokförts som förtida avgiftsuttag, tillsammans ca 18 mnkr, har förts till investeringsfonden. Nr 19 Nedskrivningar Det redovisade värdet skrivs ner till återvinningsvärdet om återvinningsvärdet för en tillgång är lägre än redovisat värde. Nedskrivningarna kostnadsförs i resultaträkningen. Nr 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder Samtliga kommunens placeringsmedel är klassificerade som omsättningstillgång. Kommunens räntebärande låneskuld bokförs som långfristig skuld. Fr.o.m. 2013 redovisas endast lån som faktiskt amorteras som kortfristiga. Övriga lån där syftet är att lånen ska omsättas till nya lån redovisas som långfristiga oavsett löptid. Nr 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Kommunen har för närvarande inga derivat eller säkringsinstrument. Nr 22 Delårsrapport Inte tillämplig i årsredovisningen 80 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Driftredovisning Nämnderna redovisar tillsammans en positiv budgetavvikelse med ca 4 mnkr exklusive realisationsvinster, realiserad värdeökning vid tomtförsäljning samt nedskrivningar av anläggningstillgångar. Kommunrevision, miljönämnd, kulturnämnd, äldrenämnd samt socialnämnd visar negativa budgetavvikelser i varierande storleksgrad. Av nämndernas budgetavvikelser förs 85 mnkr till resultatfond. Under året har nämnderna disponerat 27 mnkr ur fonderna. Den totala fondbehållningen uppgår därmed till ca 356 mnkr. Det kan noteras att de stora negativa budgetavvikelserna inom äldre- och socialnämnden inte regleras mot resultatfonderna. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse på 16 mnkr. En del är till följd av ett antal vakanta tjänster under året, främst inom IS/IT-verksamheten samt fördröjda investeringar. För nya verksamheter har det tagit tid att komma igång, för landsbygdsutveckling återstod ca 3 mnkr vid årets slut. Den största positiva avvikelsen, 6 mnkr, återfinns i likhet med tidigare år inom personalstrategiska åtgärder, där stadskontorets kostnader blivit allt lägre. Driftredovisning mnkr Bokslut Budget1)Bokslut Av 2013 2014vikelse Kommunstyrelsen -225 -254 -238 16 Övriga nämnder -11 -16 -14 2 Stadsbyggnadsnämnd-121 -133-122 11 Miljönämnd -13 -17-18 -1 Teknisk nämnd -196 -239 -185 54 Realisationsvinster 51 1616 Nedskrivning av fastighetsvärden -2 -15-15 Barn- och utbildningsnämnd -2 252 -2 366 -2 327 39 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd -621 -638-622 16 Kulturnämnd -90 -93-93 Fritidsnämnd -159 -160-160 Äldrenämnd -1 332 -1 295 -1 343 -48 Socialnämnd -1 246 -1 206 -1 291 -85 Summa nämnder -6 217 -6 417 -6 413 4 Kommungemensamma kostnader och intäkter 284 113 173 60 Summa skattefinansierat -5 933 -6 304 -6 240 65 I driftredovisningen ingår samtliga poster, även interna kostnader och intäkter. 1) Budgeterade belopp inkluderar årsbudget och verkställda ombudgeteringar under året. Stadsbyggnadsnämnden Budgetavvikelsen för stadsbyggnadsnämnden uppgår till 11 mnkr. Stadsbyggnadskontoret redovisar en positiv budgetavvikelse med 7 mnkr. Större delen av avvikelsen beror på att kostnaderna för bostadsanpassningsåtgärder blev lägre, ca 3 mnkr. Räddningstjänsten visar en positiv budgetavvikelse med 4 mnkr. 1 mnkr av denna avvikelse består av kapitalkostnader på grund av senarelagda investeringar. Personalkostnaderna har under året varit lägre än budget. Såväl övriga kostnader som intäkter har varit avsevärt högre än budgeterat. Tekniska nämnden För tekniska nämnden är budgetavvikelsen 54 mnkr. Avvikelsen beror till största delen på högre intäkter än budgeterat. Kapitalkostnader bidrar till den positiva avvikelsen genom lägre investeringstakt än budgeterat. Den milda vintern har inneburit lägre energikostnader och lägre kostnader för snörenhållning. Försäljning av tomträtter samt andra försäljningar inom exploateringsområden har resulterat i en reavinst på ca 4 mnkr, där största posten för exploateringsområdena avser Kålgården. Realiserad värdeökning vid försäljning av tomter blev totalt ca 12 mnkr, där den största inkomsten kommer från Hedenstorp, Flahult och Munksjö fabriksområde. Nedskrivningar har gjorts med 15 mnkr och avser bl.a. rivna delar av Råslättsskolan och Flahultsskolan men också reviderade bokförda värden i fastigheter där användningsområdet ändrats. Under 2014 har ett arbete påbörjats som gäller indelning av anläggningstillgångar inom exploateringsområdena. Dessa har från år 2001 definierats som mark och någon avskrivning har därmed inte skett. I bokslut 2014 görs en nedskrivning motsvarande det belopp som borde skrivits av vid rätt tillämpning. Åtgärden år 2014 avser avslutade exploateringsområden. Under 2015 görs motsvarande rättning avseende pågående exploateringsområden. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden redovisar en budgetavvikelse på 39 mnkr. Förvaltningsövergripande verksamhet ger ett överskott på 16 mnkr till stor del Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 81 Ekonomisk redovisning beroende på minskade omställnings- och rehabkostnader och en del vakanser. För verksamhet förskola och pedagogisk omsorg redovisas ett budgetöverskott med 17 mnkr. En del av överskottet avser lokalhyror och intäkter förskoleavgifter. 2014 var andelen barn över tre år relativt stor, vilket innebär lägre kostnader eftersom kostnaden för dessa platser är lägre än för småbarnsplatser. Efterfrågan på fritidshem har varit fortsatt hög under 2014, antalet barn har varit drygt 100 barn fler än budgeterat, vilket förklarar större delen av budgetavvikelsen på -5 mnkr. Grundskolans budgetavvikelse på 18 mnkr är förhållandevis liten sett till budgetomslutningen. Högre interkommunala intäkter och färre barn än budgeterat i friskolorna bidrar till budgetavvikelsen. Grundsärskolan visar en budgetavvikelse på -7 mnkr till stor del beroende på fler elever än budgeterat och fler elever med stora behov. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 16 mnkr. Omställnings- och rehabkostnader har minskat de senaste åren vilket ger en positiv budgetavvikelse inom gemensam verksamhet. Den största budgetavvikelsen finns inom gymnasieskolan med 19 mnkr. Sedan gymnasiereformen Gy11 väljer fler elever att läsa studieförberedande program vilka har en lägre kostnad än de yrkesförberedande programmen. Att fler väljer den kommunala gymnasieskolan ger också lägre kostnader, fler elever från andra kommuner väljer Jönköping vilket ger ökade interkommunala intäkter. Inom vuxenutbildningen gav förskjutningen av avtal för vuxenutbildning lägre kostnader i början av året och en budgetavvikelse på 5 mnkr. Gymnasiesärskolan har legat över budget flera år då elevsammansättningen förändrats då fler elever har omfattande behov. Budgetavvikelsen för 2014 är -7 mnkr. Verksamheten arbetsmarknadspolitiska åtgärder visar en budgetavvikelse på -4 mnkr. I denna avvikelse återfinns nettokostnader för välfärdsjobben på 14 mnkr vilka inte budgeterats under nämnden. Äldrenämnden Äldrenämndens budgetavvikelse är -48 mnkr. Inom verksamhetsområdet är den negativa budgetavvikelsen -29 mnkr. Till stor del beror det på effektiviseringar som tar längre tid att genomföra än planerat men också på ökande behov av hemtjänsttimmar. Hälso- och sjukvårdens budgetavvikelse blev -11 mnkr där kostnad för personal och tekniska hjälpmedel översteg budgeten. Socialnämnden Socialnämnden redovisar en budgetavvikelse på -85 mnkr. Av det är funktionshinderomsorgens avvikelse -42 mnkr, vilken var känd redan i början av året. Inom individ- och familjeomsorg uppgår avvikelsen till -20 mnkr som till stor del beror på svårighet att hitta erfaren personal inom myndighetsutövning samt institutionsvård av barn och unga. Försörjningsstödets budgetavvikelse blev -15 mnkr, en minskning med 8 mnkr jämfört med 2013. Kommungemensamma kostnader och intäkter Kommungemensamma kostnader visar en positiv budgetavvikelse med 60 mnkr. I denna post ingår pensionskostnader, effekten av lägre arbetsgivareavgifter för ungdom och äldre, reglering semesterlöneskuld, intern ränta och reglering fastighetsförvaltning, avsatta medel för tillkommande hyror utbildningsförvaltning samt återstående anslag för personalkostnadsökningar. 82 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Investeringsredovisning Sammandrag investeringar, mnkr Netto-Budget- Överförs Utgifter Inkomster investering avvikelse till 2015 Fastighetsförvärv 4 48 Gator och vägar 72 -6 66 16 Parker och lekplatser 11 11 5 Projekt utveckling infrastruktur 45 -3 42 19 Fastigheter 37 3748 Förskola 30 3024 Grundskola/skolbarnomsorg 76 7626 Gymnasieskola och vuxenutbildning 23 23 14 Fritid 1212 2 Vård- och omsorgsverksamhet 7 7 29 IS/IT 20 2022 Övriga investeringar 47 -1 46 -9 Summa nämnder 384 -10 374 204 149 VA 128 -1 127 9 Avfall 4141 5 Miljöhantering i Jönköping 13 13 1 1 Summa affärsverksamhet 182 181 15 1 Exploatering skattefinansierad verksamhet 26 -55 -29 -15 Exploatering affärsverksamhet 26 26 5 Summa exploatering 52 -55 -3 -10 0 Totalsumma 618 -66 552209 150 Aktuell budget för investeringar inom skattefinansierad verksamhet exklusive exploateringsbudget uppgår till ca 579 mnkr. Bokslutet visar en förbrukning på ca 374 mnkr. Investeringsbudgeten för affärsverksamhet exklusive exploateringsbudgeten är ca 196 mnkr, i bokslutet uppgår förbrukningen till drygt 181 mnkr. Exploateringsverksamheten redovisar en negativ budgetavvikelse med totalt 10 mnkr. Totalt för kommunen innebär detta att av budgeterade drygt 760 mnkr har ca 552 mnkr investerats (eller 73 procent av tillgänglig budget). Större investeringar, mnkr Totalt Redovisat Budget Redovisat Prognos Beräknad avvikelse Projekt anslag t.o.m. 2013 2014 2014 2015-2019 mot budget Förbifart Barnarp 33 2 1 1 33 Gång- cykelväg Hällstorp 16 2 14 17 -3 Munksjögatan 30 30 1-1 Museirondellen Teaterrondellen Slottsgatan 20 17 5 -2 Rocksjöstadion1) 10 111-2 Förskola Eriksberg 30 29 1 1 Förskola Barnarp 30 1 231513 Om- och tillbyggnad Råslättsskolan 73 51 22 22 Ombyggnad Flahultskolan 40 6 2 1 35 Grundskola Bankeryd 115 3 463973 Sanda Särskola 36 10 4 32 Idrottshusets E-hall 58 56 1 1 1 Äldreboende Maskinen 93 83 1 1 8 Äldreboende Maskinen investeringsbidrag -8 -8 Nytt stadshus Huskvarna 150 2 6 3 145 Sortergård Jönköping 34 1 3 3 30 1) Ärende om tilläggsanslag lämnat till Kommunfullmäktige Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 83 Ekonomisk redovisning Gång och cykelväg Hällstorpsvägen har färdigställts under året. Igångsättning av cirkulationsplats vid Hällstorpsvägen påbörjades 2014. Arbetet slutförs under våren 2015. Framkomlighetsåtgärder för busstrafiken i samband med ombyggnation av Kortebovägen har utförts. Projektet färdigställdes under hösten till en lägre utgift än budgeterat. Ombyggnaden av Östra Strandgatan har avslutats 2014. Projektet har förändrats och utvidgats efter utförd projektering, vilket innebär att projektet blivit dyrare. Arbetet med förbifart Barnarp fortgår och genomförandeavtal har tecknats med Trafikverket. På grund av överklagande har byggnationen senarelagts. Sista etappen av Råslättsskolan har färdigställts. Färdigställande av nya grundskolan i Torp, Bankeryd pågår och beräknas bli klar till skolstarten i augusti. Byggnationen av ny förskola i Barnarp beräknas bli färdig i april 2015. Behovet av förskoleplatser är stort och arbetet med att finna lämpliga tomter pågår. Projektet nytt stadshus i Huskvarna har pågått 2014. Upphandlingen överklagades och det är osäkert om beräknad tidplan kan hållas. Större pågående investeringsprojekt inom VA-verksamheten är avlopps- och vattenledningar. Omprioriteringar inom projekten har utförts på grund av förseningar och tidigareläggningar av vissa planerade åtgärder. Förseningar förekommer också för projekt inom dricksvatten med anledning av komplexa utredningar. Projektering avseende Jönköpings sortergård har utförts 2014. En ny sorter- och omlastningshall, för FNI (Fastighetsnära insamling), har uppförts på Miljöhantering i Jönköping (MilJön). Projektet blev något dyrare än budget på grund av omfattande markarbeten. Senarelagda exploateringsområden är bland annat Munksjö fabriksområde, kv Vingpennan samt Ulvstorpssjöns fritidsområde. 84 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Upplysningar om företag i kommunkoncernen Översikt Jönköpings Rådhus AB Balansom- Eget SoliditetInveste- Koncernbolag, mnkr Intäkter Resultat¹ slutning kapital² % ringar Moderbolag Jönköpings Rådhus AB 3 33 7 425 249 3% 4 Arrangemangsbolag Elmia AB 246 -4 182 142 78% 13 Destination Jönköping AB 260 1119%1 Bostadsbolag AB Bankerydshem 311131 23 17%9 AB Grännahus 341143 27 19%4 AB Norrahammars Kommunala Bostäder 68 9 271 56 21% 25 Bostads AB VätterHem 613 74 2 989 425 14% 332 Bottnaryds Bostads AB 50 264 16%8 Visingsöbostäder AB 60 5647%4 Energibolag Jönköping Energi AB 893 49 2 183 553 25% 17 Jönköping Energi Biogas AB 39 -9 31 3 10% 3 Jönköping Energi Nät AB 343 80 791 387 49% 101 Huskvarnaåns Kraft AB 40 916%0 Förvaltningsbolag Högskolefastigheter i Jönköping AB 82 3 1 026 135 13% 3 Jönköping Airport Fastighets AB 15 0 3 0 8% 0 Jönköpings kommuns Förvaltn AB 4 1 5 3 52% 0 Jönköpings kommuns Parkerings AB 13 0 153 2 1% 6 Rosenlunds Fastighets AB 406314 47 15%4 Logistikbolag Jönköping Airport AB 46 -13 26 4 15% 3 Torsviks Terminal AB 2 -1 3 0 4% 0 Utbildningsbolag Grennaskolan Riksinternat AB 32 -10 17 6 36% 0 Utvecklingsbolag Södra Munksjön Utvecklings AB 6 2 222 109 49% 0 Resultat före dispositioner och skatt. För Jönköpings Rådhus AB utgörs resultatet inklusive erhållna och lämnade koncernbidrag samt utdelningar erhållna från dotterbolag. 2) Eget kapital samt 78% av obeskattade reserver 1) Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 85 Ekonomisk redovisning Koncernbidrag, aktieägartillskott och utdelningar som erhållits/lämnats i kommunkoncernen 2014, mnkr KoncernbidragAktieägartillskott Utdelning Bolag LämnadeErhållna LämnadeErhållna LämnadeErhållna Jönköpings kommun 20 Jönköpings Rådhus AB 34 71 30 20 4 Elmia AB 4 Programbolaget i Jönköping AB AB Grännahus 1 1 Bostads AB VätterHem 37 29 Jönköping Energi AB 18 Jönköping Energi Biogas AB 9 Jönköping Energi Nät AB 12 Jönköpings kommuns Förvaltnings AB 1 Jönköpings kommuns Parkerings AB Rosenlunds Fastighets AB 1 Jönköping Airport AB 13 Torsviks Terminal AB 1 Grennaskolan Riksinternat AB 10 Summa 104104 30 30 24 24 86 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Ekonomisk redovisning Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 87 Ekonomisk redovisning 88 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga Utfall mål för god ekonomisk hushållning UtfallUtfallUtfall Utfall Utfall 201020112012 2013 2014 Finansiella mål Resultatmålet ska fr o m 2013 långsiktigt uppgå till lägst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. (För mandatperioden 2010-2014 har målet varit lägst 1,5 procent). 1,4 0,7 1,9 2,7 0,5 Investeringsnivån ska i den skattefinansierade verksamheten inte överstiga 500 mnkr 2014-2016. 484 549 626 381 374 Målet ses som ett genomsnitt på 5 år. Kommunens låneskuld kan variera mellan 0-500 mnkr. 180 300 330 367 Kommunens soliditet, dvs. andelen tillgångar som finansierats med eget kapital, ska uppgå till minst 50 procent. 54,6 52,0 51,4 54,0 185 54,0 Kostnaderna för affärsverksamheterna VA, avfallshantering samt Miljöhantering i Jönköping, ska var och en för sig i sin helhet finansieras med avgifter. (mnkr) totalt -7-4 1301 VA -5-2 1300 Avfallshantering 000 0 0 Miljöhantering i Jönköping -2 -2 0 0 1 Positiv utveckling och goda möjligheter i hela kommunen Andelen kvinnor och män som ser sin kommun som en godplats att bo och leva på ska öka. (index 0-100) totalt 686868 66 68 kvinnor 697171 69 69 män 666665 63 67 Kvinnors och mäns nöjdhet med renhållning och sophämtning ska öka. (index 0-100) totalt 646566 65 66 kvinnor 666769 68 65 män 626463 62 67 Lägsta andel kvinnor och män som ger betyget 8 eller högre på en tiogradig skala på frågan: Hur ser du på underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i din kommun? totalt 282129 22 24 kvinnor 282529 23 28 män 271829 21 19 Hur ser du på tillgången till kulturevenemang? totalt 414053 47 44 kvinnor 504658 50 52 män 323347 44 37 Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, t ex sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? totalt 585560 53 54 kvinnor 655963 54 58 män 505057 52 51 Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och helger? totalt 262733 35 34 kvinnor 171829 24 28 män 343637 47 40 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 89 Bilaga UtfallUtfallUtfall Utfall Utfall 201020112012 2013 2014 Andelen kvinnor och män av befolkningen som någon gång under året erhållit försörjningsstöd ska minska. 4,8 4,4 4,4 4,7 Hållbar utveckling Det totala koldioxidutsläppet till följd av uppvärmning, el samt transporter inom den kommunala verksamheten ska minska med minst 40 procent till år 2020 Basår: 2007 23 105 ton. Mål 2020: 13 200 ton. 48 29 21 19 Den totala energianvändningen (MWh) i kommunal verksamhet ska minska med minst 10 procent 2009-2014 och 20 procent 2009-2020. Mål 2014: 190 500 MWh, Mål 2020: 169 000 MWh. 1 -7 -7 -7 Senast 2015 ska minst 2,5 miljoner normalkubikmeter biogas produceras och avsättas som fordonsbränsle. Gasproduktionen ska öka jämfört med produktionen 2007, 589 000 Nm3. 2012 uppgick produktionen till 1 996 000 Nm3. Andelen av använd elenergi som produceras inom kommunens geografiska område ska uppgå till minst 25 procent senast 2020 och vara förnyelsebar. Som delmål ska gälla minst 15 procent senast 2012. Cyklandet till och från Jönköpings centrum ska öka med 30 procent till 2015 (jämförelseår 2010). 1 355 0001 879 0961 996 000 2 394 649 2 340 000 14 21 - 7 18 13 15 6 Andelen inköpta ekologiska livsmedel i förhållande till totalt inköpta livsmedel ska öka. Målet är att andelen ekologiska varor i kommunala kök ska vara minst 25 procent senast 2014. 6 12 14 17 20 Livslångt lärande Andelen vårdnadshavare som rekommenderar sitt/sina flickor och pojkars förskola till andra ska öka. - 95,0 93,9 95,2 94,8 Andelen flickor och pojkar i årskurs 6 som når godkänt betyg i matematik, svenska och engelska ska öka i jämförelse med utfallet föregående år och med strävansmålet 100 procent. matematik totalt94,592,5 flickor - - -95,694,0 pojkar - - -93,691,0 svenska totalt - - -95,295,8 flickor - - -98,398,4 pojkar - - -92,293,0 engelska totalt94,792,7 flickor - - -96,395,2 pojkar - - -93,290,1 Andelen flickor och pojkar som känner sig trygga i skolan ska öka i jämförelse med föregående år med strävansmålet 100 procent. årskurs 5 totalt -9594 91 93 flickor -9594 93 92 pojkar -9594 89 94 årskurs 8 - totalt -8891 88 87 flickor -8888 89 86 pojkar -8993 88 89 90 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga UtfallUtfallUtfall Utfall Utfall 201020112012 2013 2014 Andelen flickor och pojkar som upplever sig att vid behov få hjälp med skolarbetet av lärarna ska öka i jämförelse med föregående år med strävansmålet 100 procent. årskurs 5 totalt -9295 90 92 flickor -9094 92 91 pojkar -9495 89 93 årskurs 8 totalt -8082 79 76 flickor -8177 78 70 pojkar -8086 81 82 Andelen flickor och pojkar som nått målen, d.v.s. minst E i alla ämnen under läsåret i årskurs 9 ska årligen öka i jämförelse med utfallet föregående år med strävansmålet att 100 procent av eleverna ska ha minst E i alla ämnen. totalt 79,078,678,8 79,2 75,5 flickor 82,982,279,8 79,5 78,4 pojkar 75,175,077,7 79,0 72,5 Andel flickor och pojkar i åk 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet ska öka. totalt -87,688,3 89,1 86,1 flickor -88,988,3 87,7 87,0 pojkar -86,388,4 90,3 85,1 Flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i åk 9 ska öka. totalt 210209211 213 212 flickor 222221224 220 225 pojkar 197196197 206 200 Andelen flickor och pojkar i gymnasieskolan som fullföljer utbildningen inom 4 år ska öka. totalt 82,281,879,9 82,5 82,1 flickor 86,086,180,7 83,4 84,6 pojkar 78,677,979,1 81,6 79,5 Andelen kvinnor och män som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka. totalt 74,976,272,3 flickor 75,577,970,2 pojkar 74,474,474,4 Goda livsvillkor Andelen kvinnor och män som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende respektive sin hemtjänst ska öka. (procent) hemtjänst totalt - -899293 kvinnor - - -9392 män - - -9194 äldreboende totalt - -818586 kvinnor - - -8385 män - - -8686 Andelen kvinnor och män som uppgett att de är mycket nöjda med personalens bemötande ska öka. (procent) hemtjänst, totalt - -808179 kvinnor8180 män8278 äldreboende, totalt - - 59 60 60 kvinnor6060 män5860 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 91 Bilaga Antalet loginätter inom socialnämndens verksamhet ska minska med minst 10 procent per år till 2015 för att sedan hålla den nivån. Andelen LSS och LASS kostnader som andel av totala kostnaden för funktionsnedsatta ska uppgå till minst 80 procent år 2016. UtfallUtfallUtfall Utfall Utfall 201020112012 2013 2014 - 6 650 5 800 6 400 11 500 69,3 69,6 69,5 75,7 Andelen (procent) av barn, unga och vuxna som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning ska öka. barn 0-12 år - 70 71 72 75 ungdomar 13-20 år - 72 75 72 73 vuxna med missbruksproblem - 73 65 69 68 En attraktiv arbetsgivare Genomsnittligt antal sjukdagar per årsanställd kvinna och man inom kommunen ska högst uppgå till 20 dagar per år. totalt 20,018,219,2 20,2 22,4 kvinnor 22,119,921,1 22,3 24,3 män 12,011,611,9 12,1 15,4 Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under perioden och vid utgången av 2015 till minst 17 procent. På längre sikt ska andelen återspegla befolkningens faktiska sammansättning. Vid utgången av 2012 hade knappt 21 procent av kommunens befolkning i åldern 16-64 år utländsk bakgrund. totalt 12,613,313,9 14,1 15,3 kvinnor -14,615,7 män12,013,5 Lönegapet mellan män och kvinnor anställda i kommunen ska minska efter att hänsyn tagits till lika och likvärdiga arbeten. - -3,633,463,14 En entreprenörsskapskommun med ett dynamiskt näringsliv Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare i kommunen ska öka. 6,8 6,9 6,5 5,2 Förvärvsarbetande som andel (procent) av kommunens befolkning i åldersgruppen 20-64 år ska öka. totalt 78,679,779,7 79,3 kvinnor 76,977,377,7 77,5 män 80,282,181,7 81,1 Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen ska öka. Mäts som ett sammanfattande Nöjd-Kund-Index-tal i förhållande till möjliga 100. - 67 - 69 92 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 6,1 Bilaga Nettokostnad per nämnd och verksamhetsområde mnkr Bokslut Budget BokslutAvvikelse 201320142014 Kommunstyrelse Kommunledning 323232 - Kommungemensam administration 145160145 15 Övrig kommungemensam verksamhet 14 14 14 - Näringslivsåtgärder och besöksnäring 22 35 33 2 Kollektivtrafik 222 - Utveckling infrastruktur 7 9 10 -1 Miljömålsarbete 221 1 Äldreomsorg 1-- - 225254238 16 Övriga nämnder Kommunrevision 323-1 Valnämnd 552 3 Överförmyndarverksamhet 899 0 Nettokostnad 161614 2 Stadsbyggnadsnämnd Stadsbyggnadsnämnd 111 - Stadsbyggnad 485448 6 Räddningstjänst 727873 5 Nettokostnad 121133122 11 Miljönämnd Miljö- och hälsoskydd 13 17 18 -1 Nettokostnad 131718 -1 Teknisk nämnd exkl affärsverksamhet Teknisk nämnd och centralt stöd - 2 1 1 Visingsötrafiken 1 1 - 1 Fastighetsavdelning Fastighetsförv inkl avd chef -9 1 -14 15 Bygg - - 1 -1 Fastighets- och byggservice - - -3 3 Städ och konferens - 2 - 2 Gata/parkavdelning Gata 181191180 11 Park och skog 42 60 59 1 Parkering -26-21-26 5 Mark- och parkservice -4 - -4 4 Teknisk service -2 - -6 6 Mark och exploatering -3 3-3 6 Nettokostnad exkl reavinster fastighetsförsäljning 180239185 54 Visingsötrafiken upplupen kostnad enl avtal 16 - - - Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning och realiserad värdeökning vid försäljning av tomter -51 - -16 16 Nedskrivning av fastighetsvärden 2 - 15 -15 Barn- och utbildningsnämnd Förvaltningsövergripande verksamhet 203218202 16 Förskola/pedagogisk omsorg 759815798 17 Fritidshem 163173178 -5 Grundskola 1 054 1 087 1 069 18 Grundsärskola 474653 -7 Kulturskola 262727 - Nettokostnad 2 252 2 366 2 327 39 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 93 Bilaga Bokslut Budget BokslutAvvikelse mnkr 201320142014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Förvaltningsövergripande verksamhet 222421 3 Gymnasieskola 428434415 19 Vuxenutbildning 697368 5 Gymnasiesärskola 312633 -7 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 718185 -4 Nettokostnad 621638622 16 Kulturnämnd Nämnd och administration 5 5 5 - Biblioteksverksamhet 414142 -1 Allmänkulturell verksamhet 444746 1 Nettokostnad 909393 0 Fritidsnämnd Nämnd och administration 7 8 8 - Idrotts- och fritidsanläggningar 93 92 92 - Verksamhet för barn och ungdom 26 26 26 - Föreningsverksamhet 323434 - Nettokostnad 158160160 0 Äldrenämnd Nämnd och administration 43 48 56 -8 Hälso- och sjukvårdsorganisation 208 205 216 -11 Äldreomsorg 1 022 1 042 1 071 -29 Färdtjänst 60-- - Nettokostnad 1 333 1 295 1 343 -48 Socialnämnd Nämnd och gemensam verksamhet 53 38 46 -8 Övrig individ- o familjeomsorg 327 325 345 -20 Försörjningsstöd 187164179 -15 Funktionshinderomsorg 679679721 -42 Nettokostnad 1 246 1 206 1 291 -85 Kommungemensamma kostnader och intäkter Pensionsutbetalningar 155162160 2 Intern ersättning avtalspension -215 -228 -222 -6 Intern ersättning särskild avtalspension -4 -5 -3 -2 Avsättning pensionsmedel 81317 -4 Avgiftsbestämd ålderspension 196208199 9 Reglering semesterlöneskuld - 12 -2 14 Reglering arbetsgivaravgifter -151-47-53 6 Försäkringspremier o självrisker 8 9 9 - Interna ersättningar försäkringspremier -9 -9 -10 1 Intern ränta och reglering fastighetsförvaltning -272 -273 -267 -6 Reglering hyror - 16 - 16 Återstående anslag för personalkostnadsökningar 30 30 Nettointäkt -284-112-172 60 94 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga Uppföljning av särskilda uppdrag I anslutning till beslut om verksamhets- och investeringsplan 2014-2016 beslutade kommunfullmäktige om särskilda uppdrag till nämnderna. (Kf 2013-10-31 § 279). Kommunstyrelsen Anslag till Uppdrag ges till kommunstyrelsen att fastställa riktlinjer för användningen av nytt landsbygdsutveckling anslag för landsbygdsutveckling. Kommentar En verksamhetsplan för Jönköpings kommuns landsbygder 2014 har antagits i Kommunstyrelsen. Med utgångspunkt från landsbygdsprogrammets övergripande inriktning lyfts fram mål och åtgärder som prioriteras under året. Överlåtelse av Uppdrag ges till kommunstyrelsen att i samverkan med berörda parter ta fram unStadsparksvallen derlag för en överlåtelse av Stadsparksvallen och upplåtelse av marken med tomträtt eller annan nyttjanderätt för att utveckla anläggningen där nyttjanderättshavaren har det huvudsakliga ansvaret för finansiering av investeringen och att kommunen betalar driftbidrag till nyttjanderättshavaren. Uppdraget ska genomföras i samverkan med fritidsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden och redovisas till kommunfullmäktige senast i augusti 2014. Kommentar Förslag med tre alternativa lösningar har överlämnats till politisk beredning. Vätternrundan Uppdrag ges till kommunstyrelsen och Destination Jönköping att i samband med Vätternrundan öka kommunens insatser för att ge deltagarna en mer positiv bild av Jönköping. Kommentar Det förs en dialog med Vätternrundan för att se vilka gemensamma åtgärder som kan genomföras under Vätternrundans 50-årsjubileum 2015. Ny sporthall i Huskvarna Uppdrag ges till kommunstyrelsen att i samråd med fritidsnämnden, tekniska nämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda förutsättningar för en framtida byggnation av en ny sporthall i anslutning till befintlig hall i Huskvarna. I uppdraget ingår även att undersöka och presentera förslag på en finansieringsmodell med medfinansiering från externa finansiärer där kommunen kan finansiera upp till 50 % av investeringsutgiften, dock maximalt 20 mnkr. Kommentar Har beaktats i förslag till VIP 2015-2017. Vattensamordnare Uppdrag ges till miljönämnden, stadsbyggnadsnämnden samt tekniska nämnden, med såväl den avgiftsfinansierade som den skattefinansierade verksamheten, att inom befintliga ekonomiska ramar finansiera ny tjänst som vattensamordnare i förhållande till sina respektive verksamheters storlek Kommentar Tjänsten som vattensamordnare är tillsatt fr.o.m. 2015-01-01. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 95 Bilaga Teknisk nämnd Försäljning av Idas skola Uppdrag till tekniska nämnden att vid snarast lämpliga tidpunkt inleda och genomföra en försäljning av Idas skola. Kommentar Inför försäljningen av Idas skola behöver stadsbyggnadskontoret ta fram en ny detaljplan. Kommunen behöver ta ställning till vilken ny användning som ska gälla för området/byggnaden (bostäder eller kontor alt. kombination). Barn- och utbildningsnämnd Lokalanvändning inom Uppdrag ges till barn- och utbildningsnämnden att i samverkan med tekniska grundskolan nämnden genomföra en översyn av lokalytor och lokalanvändning inom grundskolan kopplat till elevutveckling och verksamhetens framtida behov. Uppdraget ska återredovisas till kommunfullmäktige senast i februari 2015. En delredovisning ska ingå i barn- och utbildningsnämndens underlag till VIP 2015-2017. Kommentar Arbetet pågår och några av de s.k skolspåren, har kartlagts. Ett skolspår omfattar en 7-9-skola och de skolor som ingår i dess upptagningsområde. Kartläggningen är tidskrävande och skolorna kartläggs i en prioriteringsordning utifrån vilka områden som behöver detaljstuderas för de närmaste årens investeringsbehov. Materialet kommer att kunna kopplas till det digitala planeringsverktyg som är på väg att tas i bruk, Digilo i QlikView. För att kunna presentera ett resultat av kartläggningen är nästa steg i processen att koppla de kartlagda lokalytorna till befolkningsprognosen, detta arbete har inte kunnat påbörjas ännu varför återredovisningen till kommunfullmäktige måste skjutas på till längre fram på våren 2015. Medvetenhet om risker Uppdrag ges till barn- och utbildningsnämnden att ta fram en planering för hur på internet skolan ska kunna öka medvetenheten hos barn och unga gällande risker på internet. Uppdraget ska redovisas till kommunfullmäktige i maj 2014. Kommentar Uppdraget har redovisats. Ökad måluppfyllelse Uppdrag ges till barn- och utbildningsnämnden att utreda hur en ökad måluppfyli grundskolan lelse i grundskolan kan uppnås samt klarlägga vilka som är de främsta faktorerna för att nå detta. Utredningen ska återrapporteras till kommunfullmäktige senast i mars 2014. Kommentar Uppdraget har redovisats. 96 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga Samlokalisering av Uppdrag ges till barn- och utbildningsnämnden att utreda hur verksamheten i verksamheter Upptech ska kunna samlokaliseras med nuvarande verksamhet i Alfred Dalinskolan i Huskvarna. Kommentar Med utgångspunkten att Upptechs verksamhet ska ha samma innehåll i eventuellt nya lokaler som verksamheten har idag har utredningen skett i två steg; en genomgång av vilka ytor som Alfred Dalinskolan med dagens verksamhet kan avvara och vilka ytor Upptechs verksamhet behöver. Det visade sig att ytorna som Alfred Dalinskolan kan avvara är begränsade och endast skulle kunna lösa någon enstaka och liten del av lokalbehovet som Upptechs verksamhet har. Utifrån detta har förfrågan ställts till tekniska kontoret vad som är möjligt att göra i form av ombyggnad/tillbyggnad utifrån gällande detaljplan och förutsättningar vid AD. Utbildningsförvaltningen har i januari 2015 fått beskedet från tekniska kontoret, som utrett frågan tillsammans med stadsbyggnadskontoret, att inga möjligheter finns att bygga nytt på fastigheten Alfred Dahlin 7. Utemiljön för skolan har redan begränsats och vid förra byggnationen på tomten, en förskola, var tomten tvungen att utvidgas något på intilliggande parkmark. Sedan utredningsuppdraget gavs har Alfred Dalinskolan fått ytterligare verksamhet i form av förberedelseklass för nyanlända vilket tagit en del av befintliga ytor i anspråk. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Nya lokaler på Uppdrag ges till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att utreda möjligheten Sandagymnasiet att uppföra lokaler på Sandagymnasiet för skolmåltidsverksamhet samt skrivsalar. Uppdraget ska redovisas i samband med nämndens underlag för VIP 2015–2017 Kommentar I utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens förslag till investeringsplan för 2015-2019 finns en redovisning av uppdraget. Tekniska kontoret har gjort en preliminär bedömning av investeringsutgiften till 27 mnkr. Detta skulle ge en årlig hyra på ca 2,2 mnkr. Den hyra som verksamheten idag betalar för de lokaler som finns i Huskvarna Folkets park är 2,3 mnkr. Skillnaden i årlig hyra är därmed inte stor. Det som skiljer är vilken typ av lokaler som verksamheten har att tillgå med de olika lösningarna. Nybyggnationen skulle endast till viss del ersätta skrivsalarna samt inte ge tillgång till de stora samlingslokaler som finns på Folkets park. I beslutad VIP för 2015-2017 finns ett utredningsanslag om 500 tkr med i investeringsplanen. Frågan kommer att hanteras på nytt i nämndens förslag till VIP 2016-2018. Yrkesvägledares Uppdrag ges till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att utarbeta en strategi kompetensförsörjning för studie- och yrkesvägledarnas kompetensförsörjning. Arbetet ska göras i samverkan med Arbetsförmedlingen och de branscher som är företrädda i närområdet. Strategin ska fastställas av kommunfullmäktige i juni 2014. Kommentar Ärendet är avslutat och har hanterats i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i maj 2014. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 97 Bilaga Kulturnämnd Utveckling av ABM-huset Uppdrag ges till kulturnämnden att under 2014 ta fram en plan för att under 2015 utveckla ABM-huset till ett QulturCentrum. Kommentar Arbete har pågått med utgångspunkt i verksamhetens framtida inriktning och innehåll. Utveckling av Uppdrag ges till kulturnämnden att utveckla biblioteksverksamheten utanför Jönbiblioteksverksamhet köpings tätort till kulturella mötesplatser. Kommentar Kulturnämnden har utökat resurserna för att genomföra programverksamhet med fokus på barnkultur vid samtliga biblioteksenheter. Samverkan sker med aktörer i lokalsamhället, föreningar och studieförbund m fl. Äldrenämnd Utformning av Uppdrag ges till äldrenämnden att följa upp den utvärdering av anhörigstödet som anhörigstöd gjordes under föregående mandatperiod samt utreda hur kommunens stöd till personer som vårdar en anhörig långsiktigt bör utformas. Uppdraget ska återrapporteras till kommunfullmäktige i augusti 2014. Kommentar Uppdraget är återrapporterat till kommunfullmäktige. Socialnämnd Etablering av HVB-hem Uppdrag ges till socialnämnden att utreda förutsättningar och former för att etablera HVB-hem för barn och ungdomar i egen regi. Utredningen ska beakta möjligheten att också kunna erbjuda platser till andra kommuner. Uppdraget ska redovisas till kommunfullmäktige i maj 2014. Kommentar Uppdraget har genomförts och kommunfullmäktige har fattat beslut om att inrätta HVB-hem i egen regi under förutsättning att den fortsatta utredningen inte medför annan bedömning än vad som i huvudsak framgår av socialnämndens redovisning. 98 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga Uppföljning av uppdrag i budgetskrivelse Samtliga nämnder uppmanas i beslut om VIP 2014-2016 (Kf 2013-10-31 § 279) att beakta vad som framkommer i budgetskrivelsen. God hushållning Information till Det är viktigt att alla kommuninvånare och besökare har möjlighet att ta del av den allmänheten information som kommunen kommunicerar. Behovet för äldre och personer med funktionsnedsättning ska särskilt tillgodoses. Kommentar Möten med det kommunala handikapprådet har hållits under året där synpunkter och önskemål framställts vilket resulterat i inläsning av skriften ”Ett samhälle för alla” i DAISY-format. Skriften har distribuerats genom de synskadades förening och jonkoping.se. Handikapprådet framhåller vikten av teckentolkning och lättläst. Idag erbjuder kommunen teckentolkning av kommunfullmäktiges möten. Under 2015 inleds arbetet med lättläst. Samordning av kom- Samordningen av kommunens kommunikationsresurs fr.o.m. 2014 utgör ett viktigt munikationsresurs steg för att effektivisera och professionalisera arbetet och därigenom åstadkomma en tydligare och mer värdeskapande kommunikation för kommunen som organisation och för kommuninvånarna. Kommentar Samordningen är genomförd. Verksamheternas kommunikationsfrågor diskuteras nu i ledningsgrupperna på förvaltningarna genom ett systematiskt arbetssätt. Konsumentvägledning Jönköpings konsumentvägledning ska fortsätta arbeta förebyggande. Det förebyggande arbetet är minst lika viktigt som direktvägledningen. Kommentar En ny konsumentrådgivare anställdes 2014-08-15 och har den inriktningen som uppdraget anger. Fair Trade Forum Under 2014 kommer Jönköping Fairtrade City och Destination Jönköping att arrangera Fair Trade Forum som är Sveriges största årliga mötesplats för etisk och rättvis handel. Kommentar Fair Trade Forum genomfördes 3-4 oktober 2014 med Jönköpings kommun som värd tillsammans med nätverket Rättvis Handel. Samordnad Under 2013 har kommunfullmäktige beslutat att starta projekt kring samordnad varudistribution varudistribution respektive gemensam beställarorganisation. Jönköpings kommun vidtar därmed åtgärder för att minska den belastning som varuleveranser medför för miljö, trafiksäkerhet och medarbetares arbetsmiljö. Samtidigt innebär projektet en mer kostnadseffektiv lösning på kommunens varuleveranser. Kommentar Beslut har fattats av kommunstyrelsen 2014-11-19. Planerad driftstart är september 2015 med en successiv infasning av olika varuområden, t.ex. livsmedel, kontorsmaterial, sjukvårdsmaterial, skolmaterial m.m. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 99 Bilaga Öxnehaga Affärs- och kompetensutvecklingsprojektet ”Öxnehaga Företagarskola” fortsätter Företagarskola för att öka företagsamheten inom kommunens fyra prioriterade bostadsområden Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna Söder. Kommentar Projektet avslutades december 2014. En slutrapport samt oberoende granskning presenteras under första kvartalet 2015. En entreprenörsskapskommun med ett dynamiskt näringsliv Ny varumärkes- Den nya varumärkesplattformen kommer att behandlas av kommunfullmäktige plattform under hösten. Kort därefter kommer ett omfattande lanseringsarbete att inledas och fortsätta under 2014. För att skapa ett brett genomslag planeras en omfattande marknadsföringskampanj. Kommentar Politiskt beslut om varumärkesplattformen har inte fattats. Marknadsförings- I budgeten permanentas marknadsföringsstödet samtidigt som det fördubblas. stöd Effekterna av stödet ska redovisas varje år. Inför 2014 utökas dessutom ambassadörskapet med ytterligare en elitförening. Arbetet med att utbilda ambassadörer ska även i fortsättningen skötas av Destination Jönköping som även uppdras att utse den nya föreningen. Kommentar Samarbete finns med två föreningar, Husqvarna FF och Jönköpings IK, som har fått bidrag 2014/2015. Samarbete med Samarbetet med Högskolan i Jönköping ska utvecklas vidare. Högskolan Kommentar Ett samverkansavtal med Högskolan skrevs september 2014. Stadsbyggnads- Arbetet med stadsbyggnadsvisionen är nu inne i ett etappvis genomförande. Detaljvisionen planeprocessen för den första etappen, det södra fabriksområdet vid Munksjön, pågår och byggstart förväntas kunna ske under nästa år. Kommentar Detaljplan är antagen för den första etappen med sju kvarter inom det södra fabriksområdet vid Munksjön. Byggstart var under andra halvåret. Den första etappen innehåller ca 400 lägenheter, 4 500 kvm handelsyta, 11 000 kvm kontor/hotell samt en förskola. Under året påbörjades detaljplaneprocessen för en första utbyggnadsetapp på Skeppsbron och kopplat till detta kommer träffar med intressenter att ske. 100 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga Positiv utveckling och goda möjligheter i hela kommunen Insatser för Insatser för ungdomar har hög prioritet. Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) har ungdomar en budget för ungdomsanställningar på motsvarande 450 månaders ungdomsanställningar under 2013. Under 2013 har arbetsmarknadsavdelningen haft ett uppdrag att erbjuda personer under 25 år som har försörjningsstöd en månads ungdomsanställning inom sex veckor från nybesök hos socialtjänsten. Ungdomsanställningen kombineras med en månads deltagande i verksamheten på Jobbtorg. Satsningen fortsätter under 2014. Kommentar Arbetsmarknaden ser fortsatt ljusare ut för ungdomar och arbetslösheten sjunker. AMA har under året 2014 haft färre antal ungdomar som anmälts till jobbtorget. Vid årets slut har 408 ungdomar (174 kvinnor och 234 män) anvisats till AMA. Under 2013 anvisades 520 ungdomar (239 kvinnor och 281 män) till AMA. AMA arbetar vidare med ungdomar som är arbetslösa och söker försörjningsstöd fram till dess arbetsförmedlingens program tar över. AMA erbjuder ungdomarna söka-jobbträning på Jobbtorget samt ungdomsanställning. AMA har använt 363 månader ungdomsanställning av budgeterade 450 månader för 2014. Ett samhälle Kommunfullmäktige antog i december 2012 ”Ett samhälle för alla – program för för alla funktionshinderpolitiken i Jönköpings kommun.” I programmet anges att antalet anställningar i kommunala förvaltningar ska öka för personer med funktionsnedsättning. Under 2013–2014 är målet att samtliga nämnder ansvarar för att sammanlagt minst 150 personer ska erbjudas anpassade anställningar på kommunala arbetsplatser. Nämnderna ska även skapa 25 nya arbetstillfällen för personer med kraftigt nedsatt arbetsförmåga. För att uppnå denna ökning kommer information om olika funktionsnedsättningar riktas till kommunens nämnder och förvaltningar i syfte att påverka attityder. Kommentar Arbetet med attitydpåverkan ute i förvaltningarna har pågått intensivt under 2013 och 2014 för att anställningarna även ska få en fortsättning efter projekttiden 2015. Under året 2014 har 42 personer (21 kvinnor och 21 män) haft en anpassad anställning inom ramen för projekten. AMA har bistått förvaltningarna då de tar över lönerna fr.o.m. 2015 för 40 personer (21 kvinnor och 19 män). AMA kommer att finnas kvar som stöd och hålla i kontakter med Arbetsförmedlingen och rekvirera de statsbidrag som utgår. AMA kommer att även fortsättningsvis ge stöd till chefer och personal vid behov av omställning, rehabilitering och anpassningar för de anställda. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 101 Bilaga Ung Arena Ung Arena ska efter projektet t.o.m. 2013 drivas vidare med arbetsmarknadsavdelningen som hemvist. Kommentar Ung Arena är nu en verksamhet under AMA, som bekostar två av de fyra tjänsterna i verksamheten. Slutrapport från projekttiden har presenterats för berörda nämnder. Verksamheten på Ung Arena fortsätter arbetet tillsammans med KAA (kommunens aktivitetsansvar, tidigare benämnt KIA kommunens informationsansvar) med att nå alla ungdomar 16-20 år som varken arbetar eller studerar och erbjuda olika insatser. Skyddat arbete Arbetsmarknadsavdelningen ger fortsatt stöd till de personer som är berättigade till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, s.k. OSA. Arbetsmarknadsavdelningen har under en period tillförts extra medel. Kommentar Två arbetslag i Gränna och Jönköping har funnit former och är nu etablerade. F.n. har 10 personer (10 män) en anpassad visstidsanställning med höga statsbidrag. Anställningarna med lön från AMA fortsätter under 2015. Fortsättning för arbetslagen i framtiden är oviss. AMA har budgetmedel för arbetslag under 2015. Om verksamheten ska fortsätta efter 2015 behöver organisation och finansiering beaktas i VIP 2016-2018. Anpassade För att ytterligare främja sysselsättning och egen försörjning tillskapas under 2014– anställningar 2015 upp till 250 nya anpassade anställningar, främst inom skola och äldreomsorg. Välfärdsjobben är en arbetsmarknadspolitisk satsning under en tidsbegränsad period med ambitionen att så många som möjligt av de berörda personerna därefter skall kunna erhålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetstillfällena riktas främst till grundskola (cirka 2/3) och äldreomsorg (cirka 1/3). Kommentar Arbetet med Välfärdsjobben går enligt planering. Under 2014 har 184 personer (97 kvinnor och 87 män) anställts. Beslut finns om en förlängning av Välfärdsjobben under 2016. Det finns en process som följs för att de anställda välfärdsjobbarna ska hålla uppe sina söka-jobbaktiviteter. Det erbjuds även utbildningsinsatser som en del i anställningen för att rusta personerna för arbete. Andra arbetsuppgifter än skola och omvårdnad är nu aktuella, t.ex. naturvård och städ eftersom arbetsuppgifterna inom skola och äldreomsorg inte passar eller är lämpliga för alla sökande. Huskvarna nya Målsättningen är att skapa en modern och flexibel biblioteksmiljö. bibliotek Kommentar Arbete har påbörjats med att planera för en modern biblioteksmiljö i samverkan med Länsbiblioteket. Rekrytering av ny chef för Huskvarna bibliotek har genomförts. 102 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga Kulturhuset Kulturhuset ska upprustas för att kunna bli dynamiskt och flexibelt. Kommentar Beslut om planprogram föreligger. Bokbuss Med en flexibel inredning kan en ny buss bli ännu mer tillgänglig och användarvänlig för olika målgrupper. Kommentar Arbete har pågått med att ta fram kravspecifikation. Kreativa och Insatser för att utveckla de kreativa och kulturella näringarna ska vidtas. kulturella näringar Kommentar Kulturnämnden har via kulturförvaltningen varit delaktig i arbetet. Gästateljé i En internationell gästateljé etableras i Smedbyn för att aktivt utveckla HuskvarSmedbyn nas kulturella centrum samt främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Kommentar Ateljén har etablerats och tre konstnärer har under två perioder använt den internationella gästateljén i enlighet med uppdragets intentioner. Kultur på recept Kultur på recept införs i Jönköpings kommun, genom samfinansiering med landstinget, som en arbetslivsinriktad behandlingsform. Kommentar Kultur på recept har genomförts enligt målsättning. Fristad åt författare Ett samarbete med Landstinget i Jönköpings län har inletts för att ge författare som hotats till livet en fristad. Kommentar Pågår. Fristadsförfattare finns på plats. Hållbar utveckling Energiefektiva Göra kommunens fastigheter så energieffektiva som möjligt avseende uppvärmning fastigheter och belysning. Kommentar Arbete har fortlöpt under året med ersättning av värmesystem från olja/el till förnyelsebara energislag, i första hand fjärrvärme. Investeringsprojekt för utbyte av kvicksilverarmatur samt utbyte till lågenergibelysning har fortsatt under året och planeras att slutföras under 2015. Underhåll av Förbättra underhåll och renhållning av kommunens gång- och cykelvägar. gång- och cykelvägar Kommentar Under året satsades bl.a. 4,5 mnkr på ny asfalt på gång- och cykelvägar men även renhållning och snöröjning har prioriterats och arbetet kommer att fortsätta under 2015. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 103 Bilaga Förnyat Jönköping har påbörjat arbetet med att öka förnyelsetakten av vattenledningsnätet. vattenledningsnät Kommentar Den områdesvisa förnyelsen av ledningsnätet har påbörjats vid Torpagatan/Torpaplan med omgivningar och kommer fortsätta under 2015. FNI Fastighetsnära insamling (FNI) införs nu succesivt i kommunens olika delar. Kommentar Utrullningen av FNI fortsätter och under 2014 har tre nya områden rullats ut. Kvar är ett tätortsområde (Bymarken, Trånghalla, Bankeryd) som driftsätts i maj 2015. Sedan återstår tre glesområden som påbörjas under hösten 2015 och kommer att vara klara under första halvåret 2016. Livslångt lärande Satsning på Satsningen på förskolan ska fortsätta under VIP-perioden 2014-2016. De fortsatt förskolan höga födelsetalen i kombination med ambitionen att minska barngruppernas storlek är en utmaning, inte minst då antalet tillgängliga tomter för nyetableringar är få. Detta medför att nya lokallösningar bör övervägas för att klara behoven. Kommentar Under 2014 har ca 300 nya platser skapats (netto). Av dessa är det endast ca 100 som skapats genom nybyggnation. Övriga platser har skapats genom att lokaler hyrts in samt genom anpassning av befintliga lokaler till förskoleverksamhet. Förskoleplats inom Målsättningen att kunna erbjuda plats i förskola inom 3-4 månader kommer även i 3-4 månader fortsättningen att kunna hållas. Kommentar Jönköpings kommun har klarat garantitiden under 2014. Garantin innebär att kommunen skall erbjuda en plats inom 4 månader, men under större delen av året har plats inte kunnat erbjudas där man önskat. Många har då valt att stanna hemma lite längre eller välja ett alternativ längre bort ifrån hemmet. Minskade Målet att minska barngruppernas storlek inom förskolan till ett årsgenomsnitt om barngrupper 12 barn på småbarnsavdelningarna och 18 barn i 3-5 årsgrupperna till 2014 ska uppfyllas. Kommentar Målet är inte fullt ut uppnått. Årssnitt 2014: 12,73 resp. 18,87 Årssnitt 2013: 12,63 resp. 18,68 Trots en stor ökning av efterfrågan har årssnittet endast ökat marginellt. Under året har det tillskapats ytterligare 25 avdelningar. 104 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga Ökat antal Barn- och utbildningsnämnden bör vidta åtgärder för att stimulera till ett ökat antal familjedaghem familjedaghem i kommunen. Kommentar Informationen på www.jonkoping.se har förbättrats med en tydligare beskrivning av verksamheten. För att presentera verksamheten ytterligare har ”följ en dag i familjedaghem” lagts ut på Instagram, samtliga broschyrer som finns på familjecentralerna är reviderade och det har skrivits en artikel i Vätterstänk. I kommunens verksamhet har ett systematiskt kvalitetsarbete etablerats och de allmänna råd för pedagogisk omsorg som Skolverket gett ut har arbetats igenom. Svårighet finns att möta efterfrågan inom några geografiska områden då det inte finns några sökande till tjänsterna. Omsorg på I den nya skollagen som började gälla 2011 förtydligas att kommuner ska sträva obekväm arbetstid efter att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid. Kommentar Placering på obekväma tider erbjuds i de poollägenheter som finns. Barn som har placering på förskola skjutsas till dessa lägenheter i taxi. Det gör att Jönköpings kommun kan erbjuda natt- och helgomsorg oavsett var barnet bor. Vårdnadsbidrag Det är viktigt att vårdnadsbidraget lyfts fram jämte andra former för barnomsorg i informationen till föräldrar. Kommentar Vårdnadsbidraget lyfts ofta i samtalet med föräldrar. Förvaltningen har tryckt upp nya foldrar och affischer som delats ut till familjecentraler och öppna förskolor. Även beskrivningen på www.jonkoping. se har utökats. Eftersom det har varit svårt att erbjuda förskoleplats på ”rätt” förskola så är det naturligt att informera om möjligheten till vårdnadsbidrag i samtalet med föräldrar. Ser man på utvecklingen kan man notera en liten minskning från januari 2014 till januari 2015. Översyn av upptag- För projekt Västra höjderna krävs en samlad översyn av Dalviksskolans och ningsområden Hisingstorpsskolans upptagningsområden för att på så vis skapa en god planeringsgrund. Kommentar Planeringen för Västra höjderna är att upptagningsområdena ska följa en två-parallellig enhet på Dalvikskolan och en tre-parallellig enhet på Hisingstorpskolan. Arbetet med underlag för en ombyggnation av Hisingstorpskolan pågår och den kommer tidigast komma igång under senare delen av våren 2015. Ärendet har behandlats i kommunfullmäktiges decembersammanträde. Etapp 2 avser idrottshall på Hisingstorpsskolan och Etapp 3 avser om- och tillbyggnation på Dalviksskolan. Dessa etapper kommer att arbetas igenom och ingå i Barn- och utbildningsnämndens VIP-underlag avseende 2016-2018. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 105 Bilaga Ökad kvalité på För att ytterligare öka kvalitén på skolmaten tillförs barn- och utbildningsnämnden skolmaten 5 mnkr årligen för skolmåltidsverksamheten. Kommentar I kalkylen som ligger till grund för skolmåltidsverksamheternas kommunbidrag har en justering av priset för råvaror gjorts med anledning av de extra tilldelade medlen. Detta, tillsammans med den senaste upphandlingen, har gett goda möjligheter för skolmåltiden att nå ambitionerna vad gäller att följa såväl matsedel som andelen ekologiska varor. Satsning för I budgetpropositionen för 2013 presenterar regeringen insatser för att förbättra nyanlända elever utbildningen för utrikes födda elever. Satsningen innebär att nyanlända elever i grundskolan ges utökad undervisningstid och att lärare och rektorer får kompetensutveckling för att stödja kunskapsutvecklingen i svenska för elever med annat modersmål. Nyanländas kunskaper ska också kartläggas för att eleverna ska få rätt stöd. Kommentar Under 2014 har en ny organisation för mottagande av nyanlända barn och elever inrättats. Organisationen bygger på att barn och elever så snart som möjligt ska integreras i ordinarie grupper och klasser. Små barn och elever integreras direkt i ordinarie grupp/klass. För elever från årskurs 3 till och med gymnasiet finns kartläggningsgrupper och förberedelseklasser organiserade med syfte att varje elev ska kartläggas för att den fortsatta skolgången ska kunna anpassas utifrån förkunskapsnivå. Dessa verksamheter är i nuläget fördelade över fyra grundskolor och en gymnasieskola, i takt med att mottagandet av nyanlända ökar sker en utökning av organisationen. Centralt har ett elevhälsoteam inrättats med fokus på nyanlända barn och elever, även modersmålsenheten har förstärkts för att kunna ge studiehandledning på modersmålet i den omfattning som behövs för att eleverna snabbt ska kunna ta till sig undervisningen. En uppföljning av den nya organisationen kommer ske under 2015. Organisationen startade i augusti och för att nå full finansiering har nämnden fått del av medel via socialnämnden ur den s.k. fonden för ej nyttjade flyktingmedel. Målsättningen är att finansieringen av verksamheten för mottagande ska inarbetas i nämndens budgetram senast till år 2016. Arbetet sker i samverkan med Socialförvaltningen. Ökad kvalité på Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. I grundskolan har skolmaten varje elev rätt till minst tre hälsobesök och på gymnasiet ska varje elev erbjudas ett hälsobesök. Kommentar Skolsköterskorna erbjuder hälsosamtal i förskoleklassen, årskurs 4 och 7 i grundskolan och i år 1 på gymnasiet. Inom grundskolan kommer i stort sett alla elever på de erbjudna hälsosamtalen och på gymnasiet något färre. 106 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga Utvecklad särskola Särskolan ska bevaras och utvecklas som skolform. Särskolans verksamhet ska i så stor utsträckning som möjligt organiseras så att eleverna lokalmässigt finns på en skola där jämnåriga elever finns. Kommentar Grundsärskola finns i kommunal regi på tre F-6 skolor och två 7-9 skolor. Ombyggnationen av lokaler för den grundsärskola med inriktning träning som finns i Sanda Utbildningscentrums regi är nu påbörjad och beräknas var klar hösten 2015. Utöver det finns elever integrerade på ytterligare ett antal kommunala skolor. Bättre lokalutnytt- Gymnasiereformen Gy11 har inneburit ett förändrat söktryck som bland annat jande av skolor märks i form av ett sjunkande elevantal inom de yrkesförberedande programmen. Arbete pågår med att rationalisera och koncentrera lokalutnyttjandet till mindre ytor. Kommentar För att nå ett förbättrat lokalutnyttjande har flera verksamheter inom såväl utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som barn- och utbildningsnämnden flyttats in i frigjorda ytor på gymnasieskolorna. Ombyggnationen på Sanda för grundsärskola inriktning träning och gymnasiesärskolans individuella program som finns inom Sanda utbildningscentrums organisation har nu startat. När allt är klart kommer verksamheten att lämna ett antal paviljonger. Projektet att flytta all verksamhet i Idas skola in i Bäckadalsgymnasiets lokaler har stannat av på grund av oklarheter vad gäller hälsovådliga ämnen i byggnaden dit verksamheten är tänkt att flyttas. Projektet får även en del lokalanpassningar som följd på Bäckadalsgymnasiet för framför allt El- och energiprogrammet, dessa förskjuts därmed också i tid. När ovanstående åtgärder är klara kommer gymnasieskolorna inte längre att ha överskott på ytor. Lokalbehoven har under tiden som detta anpassningsarbete pågått förändrats något, en orsak är söktrycket till de kommunala skolorna. En annan är att mottagningsverksamheten för nyanlända gymnasieungdomar medför ett lokalbehov, dels för kartläggningsgrupper men också för ett ökat antal elever på gymnasieskolans Språkintroduktion (IMSPR) på de tre gymnasieskolor som bedriver den. IT i skolan Från Skolverket lyfts behovet av IT i skolan fram för att förbereda eleverna för ett yrkesliv där IT är ett naturligt inslag. Den medvetna satsning på IT i skolan som gjorts inom ramen för En till En-projektet får inte begränsas till en god tillgång på hårdvara. En fortsatt utvärdering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i skolan kommer att ske med fokus på en ökad måluppfyllelse för eleverna samt effektiviseringar i verksamheten. Kommentar Det direktiv som utbildningsdirekören gav till gymnasiecheferna spände över en tid av tre år med start 2010. Den följdforskning som gjorts av Göteborgs universitet har slutredovisats. Ansvaret för fortsatta effektiviseringar i och med tillgången till datorer till alla och en fortsatt didaktisk utveckling ligger nu på respektive gymnasiechef. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 107 Bilaga Vuxenutbildning Ambitionen är att ingen arbetslös skall nekas vuxenutbildning under 2014. Kommentar Ingen som har sagt sig vara arbetslös har fått avslag på sin ansökan till vuxenutbildningen under 2014. Inom alla utbildningsområden som vuxenutbildningen bedriver, finns nu giltiga avtal. Antal studerande 2014: Särskild utbildning för vuxna: Grundläggande vux.utbildning: Gymnasial vux: Utbildning i sv. för invandrare: Totalt: 129 452 2 092 1 574 4 247 Till detta kan läggas ca ytterligare 800 studerande som beviljats Interkommunal ersättning, d.v.s. läst i annan kommun. Den statliga satsningen Yrkesvux är en förutsättning för att sökande som är arbetslösa ska kunna prioriteras. Under år 2014 har kommunen fått statsbidrag för 161 platser yrkesvux allmänna yrkesutbildningar, 17 platser för lärlingsutbildning samt 8 platser för yrkeschaufförer. Samtliga platser genomfördes första halvåret 2014. Under hösten 2014 har en kraftig ökning av studerande inom SFI kunnat noteras. Ökningen jämfört med motsvarande månader 2013 är ca 20 %. Inför år 2015 är Utbildning i svenska för invandrare-SFI, budgeterat med ytterligare 5 mnkr. Goda livsvillkor Relationer över Insatsen skall ses som ett tillskott i verksamheten och ungdomarna skall ej ersätta generationer ordinarie personal eller fullgöra deras arbetsuppgifter. Bedömningen är att projektet kan omfatta i snitt två helgarbetare per äldreboende som var och en arbetar 3-4 timmar en dag varannan helg. För projektet tillförs äldrenämnden 1,7 mnkr. Kommentar Helgaktiverarna är mycket uppskattade bland de äldre och helgaktiverarna själva tycker att arbetet är roligt och givande. Under 2014 har 118 personer varit anställda under olika långa perioder på sammanlagt 28 äldreboenden . Under 2015 fortsätter projektet med finansiering inom äldrenämndens ram. 108 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun Bilaga Äldremat med I kommunprogrammet anges att valfrihetssystem avseende äldres mat inom hemvalfrihet tjänsten ska införas. Äldrenämnden har påbörjat ett arbete med att ta fram förslag till hur hemtjänsttagare ska kunna välja mellan olika matleverantörer och hur distribution kan ske på ett effektivt och kvalitativt bra sätt med utgångspunkt från befintliga krav på varm mat. I det fortsatta arbetet bör nämnden också överväga möjligheten att låta distributionen av matlådor ske genom anpassade anställningar eller motsvarande. Kommentar Äldrenämnden har fattat beslut om kriterier för varm och kyld matportion. Kommunfullmäktige fattade i augusti beslut om den enskildes avgift för kyld matportion. Socialförvaltningen genomför två upphandlingar enligt LOV i samarbete med upphandlingsavdelningen avseende tillagning och distribution till angiven plats av varm mat samt tillagning och distribution av kyld mat. Förfrågningsunderlagen har publicerats på valfrihetswebben.se samt på Jönköpings kommuns hemsida. Inget företag är ännu godkänt som leverantör av mat. Kontinuitet i Den enskilde ska erbjudas kontinuitet i insatserna inom hemtjänst och hemsjukäldrevård vård, därför är det viktigt att de insatser som ges den enskilde i hemmet samordnas. En översyn bör göras av antalet personal som ger vård och omsorg i den enskildes hem. I syfte att minimera antalet personal som besöker den enskilde bör även en översyn göras av kompetensutvecklingen inom hemtjänsten för att undersköterskor ska vara redo att överta delegerade arbetsuppgifter inom hemsjukvården. Arbetet med att öka integrationen mellan hemsjukvård och hemtjänst får inte dra ut på tiden. Det är viktigt att de möjligheter till effektivisering och synergier som övertagandet av hemsjukvården innebär tas tillvara. Kommentar En process för samordning mellan hemsjukvård och hemtjänst är utarbetad och fastställd av förvaltningsledningen. Det salutogena synsättet där den enskilde är en av aktörerna och medskapare i utformningen av de tjänster som han eller hon har behov av är utgångspunkten i processen. För att underlätta kompetensutveckling har webbaserade utbildningsmaterial utarbetats. Dessa riktar sig till hemtjänstpersonal som ska motta delegering för läkemedelshantering, inklusive insulingivning. Så gott som all hemtjänstpersonal har delegering för och uppdrag att överlämna läkemedel till den enskilde. Fast anställd personal som arbetar hos personer med diabetes kan, då det är lämpligt, få delegering för att ge insulin. Även delegering av andra subcutana injektioner förekommer allt oftare. Nya service- och värdighetsgarantier avseende kontinuitet inom hemtjänst och i hemtjänst/hemsjukvård antogs av äldrenämnden 2014-03-19. Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun 109 Bilaga Långsiktig Socialnämnden och äldrenämnden har antagit en gemensam strategi för en samsocialtjänst manhållen, innovativ, långsiktig och hållbar socialtjänst, DIALOGEN. Arbetet inom Dialogen bedöms genom ett systematiskt arbete med processkartläggning kunna innebära en kostnadsreducering motsvarande 0,5 procent 2014, 1,0 procent 2015 och 1,5 procent 2016 inom äldrenämndens verksamhetsområde. Kommentar Ett flertal av de förbättringsområden som hanteras inom Dialogens ram kommer att medföra kostnadsreduceringar, under 2014 är det enbart den del som avser kompetensutveckling och webb-utbildningar som delvis kommit igång. Rekrytering/ bemanning, nyckelhantering liksom lokalförsörjning förväntas sätta avtryck under 2015. Information mot Mot bakgrund av ungdomars liberalare attityd till cannabis anslås 100 tkr till droger utökade informationsinsatser i syfte att vända utvecklingen. Medlen ställs till socialnämndens förfogande. Hur medlen skall disponeras fastställs av socialnämnden efter samverkan med polis, länsstyrelse och andra berörda aktörer. Kommentar En arbetsgrupp inom ledningsgruppen för barn och ungdom arbetar med drogstrategiska frågor. På förslag från arbetsgruppen har en arbetsfördelning gjorts så att fältsekreterare kommer att informera/ utbilda skolans Elevhälsoteam som sedan får uppdrag att utbilda all personal i skolan vidare. Ungdomsbehandlingens drogbehandlare kommer att informera/utbilda internt inom barn- och ungdomsvårdens samtliga verksamheter. Fältsekreterarna fortsätter att stödja skolan i Föräldrar förebygger programmet. Arbetsgruppen kommer att arbeta vidare med drogrelaterade frågor och det kommer att leda till förtydligande av frågor och arbetsfördelning. 110 Årsredovisning 2014 - Jönköpings Kommun J Ö N K Ö P I N G S K O M M U N , A P R I L 2 015 JÖNKÖPINGS KO MMUN, APRIL 20 15 STADSKONTORET 551 89 Jönköping Tfn 036-10 50 00 Årsredovisning 2014 Jönköpings kommun ning 2014 kommun Årsredovisning 2014 Jönköpings kommun Årsredovisning 2014 Jönköpings kommun STADSKONTORET 551 89 Jönköping Tfn 036-10 50 00 www.jonkoping.se Årsredovisning 2014 Jönköpings kommun Årsredovisning 2014 Jönköpings kommun
© Copyright 2026