Detaljplan för RUNNEVÅLS SKOLA
GRANSKNINGSHANDLING 2015-05-04 Detaljplan för RUNNEVÅLS SKOLA RUNNVÅLEN 1:26, 1:63, 1:64, 1:65, 1:408, 1:410 samt del av RUNNVÅLEN 1:61 KILS KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: behovsbedömning fastighetsförteckning planbeskrivning samrådsredogörelse granskningsutlåtande (efter granskning) övriga handlingar: grundkarta plankarta med bestämmelser GODKÄND 2000-00-00 ANTAGEN 2000-00-00 LAGA KRAFT 2000-00-00 Detaljplan för RUNNEVÅLS SKOLA (Runnvålen 1:26, 1:63, 1:64, 1:65, 1:408, 1:410 samt del av Runnvålen 1:61) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR • • • • • • • Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande (efter granskning) ALLMÄNT I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen ska integreras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som behövs för att nå syftet och ska omfatta samråd, analyser och dokumentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats. I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en miljöbedömning enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behöver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som särskilt belyser någon eller några frågor. Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för det aktuella projektet. Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms leda till någon sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljöbedömning/MKB behöver därför inte göras. Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra särskilda undersökningar eller utredningar. Bilaga 2 utgörs av en barnchecklista. Kils kommun tillämpar checklistan vid alla beslut där det är relevant att belysa barns och ungdomars rättigheter. BILAGA 1 Detaljplan för RUNNEVÅLS SKOLA (Runnvålen 1:26, 1:63, 1:64, 1:65, 1:408, 1:410 samt del av Runnvålen 1:61) CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING PLANDATA Berörda fastigheter Runnvålen 1:26, 1:63, 1:64, 1:65, 1:408, 1:410 och del av Runnvålen 1:61 Markägare Kils kommun samt ett antal enskilda fastighetsägare Planens syfte Skolverksamheten i Runnevåls gamla skola är avvecklad. Skolbyggnaden har ett dokumenterat kulturhistoriskt värde. Syftet med planläggningen är att möjliggöra en bredare användning av skolan samt att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser för själva byggnaden. Vidare möjliggör planen att ett antal befintliga bostadshus kan ges mer ändamålsenliga tomter. REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på: 3-4 kap. grundläggande hushållningsbestämmelser och riksintressen JA ( ) NEJ (X) Kommentar Planförslaget tar inte i anspråk något sådant område som avses i 3 kap. 2-5 §§ miljöbalken. Däremot berörs ett område enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, då planområdet utgör en del av kulturmiljön Runnevål som har uppmärksammats i såväl länsstyrelsens som kommunens kulturmiljövårdsprogram. Runnevåls fornlämningsområde är också av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Planområdet gränsar till riksintresseområdet och avskiljs enbart av Runnevålsvägen. Den norra delen av planområdet är dessutom av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. miljöbalken. Därtill ligger planområdet inom Frykensjöarnas avrinningsområde vilka bl.a. avvattnas via Vänern. Vänern är av riksintresse bl.a. för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. Tillgången till grönområden bedöms vara god i närområdet och föreslagen planering bedöms inte komma att påtagligt skada riksintressena. 2 5 kap. MB miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning JA ( ) NEJ (X) Kommentar Bebyggelsen är ansluten till det kommunala spillvattennätet. Dagvatten omhändertas lokalt genom markinfiltration. Ett plangenomförande bedöms inte öka trafiken i nämnvärd grad eller på annat sätt påverka förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsnormerna. 7 kap. MB skydd av områden JA ( ) NEJ (X) Kommentar Planområdet ligger inom den s.k. yttre skyddszonen för skyddsområdet för Kils grundvattentäkt, vid Fryksta. För grundvattentäkten finns särskilda skyddsföreskrifter beslutade av länsstyrelsen den 13 maj 1975. Enligt förslag till reviderat skyddsområde och skyddsföreskrifter för Fryksta grundvattentäkt, upprättat av SWECO 2011-01-04, ligger det nu aktuella planområdet inte inom grundvattentäktens skyddsområde. Mot bakgrund av att planområdet inte ligger inom grundvattentäktens skyddsområde, enligt förslag till revidering av skyddsområdet, görs bedömningen att någon särskild hänsyn utöver vad som gäller i dag inte behöver tas. 2-4 kap. KML fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen JA ( ) NEJ (X) Kommentar Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Däremot ligger Runnevåls fornlämningsområde, ett gravfält med 96 högar, på andra sidan om Runnevålsvägen. Nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål eller lokala miljömål JA ( ) Kommentar Ett plangenomförande bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppnå nationella miljökvalitetsmål eller regionala och lokala miljömål. NEJ (X) 3 Internationella konventioner JA ( ) NEJ (X) Kommentar ---- Högt naturvärde JA ( ) Kommentar Planområdet tangerar södra kanten på området Stora Kilsbygden med Norsälven som är utpekat som ett område med högt naturvärde, naturvärdesklass 3, enligt Naturvårdsprogram för Kils kommun. Ett plangenomförande bedöms dock inte på något sätt komma att påverka områdets naturvärden. Ekologiskt känsligt område JA ( ) Kommentar Inget sådant område berörs. NEJ (X) NEJ (X) MILJÖN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på: Geologiska förhållanden JA ( ) NEJ (X) Kommentar Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden i området av grovmo, sand och grus. Markföroreningar JA ( ) Kommentar Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. Området har historiskt sett utgjorts av jordbruksmark. Luft eller klimat JA ( ) Kommentar Ett plangenomförande medför ingen ökning av trafiken eller andra åtgärder som påverkar luften eller klimatet. Grund- eller ytvatten JA ( ) Kommentar Se punkten 7 kap. MB skydd av områden ovan. Växt- eller djurliv JA ( ) Kommentar Planområdet är redan i dag exploaterat. Växt- och djurliv bedöms inte komma att påverkas. Bebyggelse JA ( ) Kommentar ---- NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) 4 Stads- eller landskapsbild JA ( ) NEJ (X) Kommentar Planområdet är redan i dag exploaterat. Ett plangenomförande påverkar inte stads- eller landskapsbilden. Miljöpåverkan från omgivningen JA ( ) Kommentar Det bedöms inte finnas någon miljöpåverkan från omgivningen som försvårar eller omöjliggör den planerade markanvändningen. NEJ (X) HÄLSAN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på: Buller eller vibrationer JA ( ) NEJ (X) Kommentar Planområdet är beläget mer än 200 meter från länsväg 714 och länsväg 715 samt ca 1,7 kilometer från närmaste järnväg. Buller och vibrationer från väg- och järnvägstrafiken bedöms inte komma att påverka planområdet. Ljus, skarpt sken eller skugga JA ( ) NEJ (X) Kommentar ---- Utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen JA ( ) Kommentar Ett plangenomförande bedöms inte innebära att utsläppen av miljö- eller hälsofarliga ämnen ökar. Elektriska eller magnetiska fält JA ( ) Kommentar Det finns en kraftledning, en luftledning på 130 kV, söder om planområdet. Den ligger dock mer än 150 meter från planområdet varför någon särskild hänsyn till riskerna för elektromagnetisk strålning inte bedöms behöva tas. Radon JA ( ) Kommentar Enligt Markradonutredning för Kils kommun, daterad 1992-10-13, utgör det aktuella området ett s.k. normalriskområde för markradon. NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) 5 Transporter eller hantering av farligt gods JA ( ) NEJ (X) Kommentar Länsväg 714 och 715 är sekundära transportvägar för transporter av farligt gods. Avståndet dit är dock mer än 200 meter varför någon särskild hänsyn till riskerna kring detta inte bedöms behöva tas. HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN ELLER ANDRA RESURSER Kan planförslaget medföra betydande påverkan på: Avsevärd förändring av markeller vattenanvändningen JA ( ) NEJ (X) Kommentar Planområdet är redan i dag exploaterat och ett plangenomförande innebär ingen avsevärd förändring av markanvändningen. Naturresurser JA ( ) Kommentar ---- Kommunikationer JA ( ) Kommentar ---- Rekreation JA ( ) Kommentar Inget sådant område berörs. Naturmiljö JA ( ) Kommentar Stora Kilsbygden med Norsälven är utpekat som ett område med högt naturvärde, naturvärdesklass 3, enligt Naturvårdsprogram för Kils kommun. Planområdet tangerar detta område. Ett plangenomförande bedöms dock inte på något sätt komma att påverka områdets naturvärden. Kulturmiljö JA ( ) Kommentar Såväl länsstyrelsen som kommunen har i sina kulturmiljöprogram uppmärksammat Runnevål som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Hela planområdet utgör en del av detta område så som det definierats. Även Runnevåls skola har som enskild byggnad uppmärksammats i kommunen kulturmiljöprogram som kulturhistoriskt värdefull. Hänsyn till detta ska tas i planen. NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) Se även punkten 3-4 kap. grundläggande hushållningsbestämmelser och riksintressen ovan. Energi JA ( ) Kommentar ---- NEJ (X) 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER SAMT BEHOV AV UNDERSÖKNINGAR/UTREDNINGAR Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB. Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra särskilda undersökningar eller utredningar. Karlstad 2012-03-26 ……………………………………………………… Jan Erik Engström planförfattare BILAGA 2 Miljö- och byggnadsnämnden Jan Erik Engström Detaljplan för RUNNEVÅLS SKOLA X I den mån det är möjligt och befogat. X I den mån det är möjligt och befogat. X I den mån det är möjligt och befogat. X I den mån det är möjligt och befogat. X Alla bereds möjlighet att komma med åsikter i planprocessen, även barn och ungdomar. X Alla framförda åsikter kan påverka planens utformning. Detaljplan för RUNNEVÅLS SKOLA (Runnvålen 1:26, 1:63, 1:64, 1:65, 1:408, 1:410 samt del av Runnvålen 1:61) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR • • • • • • • Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande (efter granskning) Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts ingå i samrådskretsen, avgränsning se kartbilaga. Detaljplan för RUNNEVÅLS SKOLA (Runnvålen 1:26, 1:63, 1:64, 1:65, 1:408, 1:410 samt del av Runnvålen 1:61) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR • • • • • • • Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande (efter granskning) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Skolverksamheten i Runnevåls gamla skola är avvecklad. Skolbyggnaden har ett dokumenterat kulturhistoriskt värde. Syftet med planläggningen är att möjliggöra en bredare användning av skolan samt att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser för själva byggnaden. Vidare möjliggör planen att ett antal befintliga bostadshus kan ges mer ändamålsenliga tomter. Planen upprättas med normalt planförfarande enligt PBL 2010:900. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 § ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planområdet utgör en del av Lövenstrandsområdet som är en utveckling av tätorten Kil norrut mot Nedre Fryken. Alla strategiska ställningstaganden är gjorda i en fördjupning av översiktsplanen för delen Lövenstrand. Planområdet ligger inom skyddsområdet för Kils grundvattentäkt, enligt beslut av länsstyrelsen den 13 maj 1975. Skyddsföreskrifterna och skyddsområdet för grundvattentäkten håller nu på att ses över. Ett nytt förslag finns framtaget och ansökningshandlingen har skickats till länsstyrelsen för beslut. Enligt det nya förslaget ligger det nu aktuella planområdet inte inom grundvattentäktens skyddsområde. Planläggningen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 § miljöbalken. Värdefulla områden Enligt 3 kap. 2-5 §§ miljöbalken ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. 2 Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Föreslagen planering tar inte i anspråk något sådant område som avses i 3 kap. 2-5 §§. Området är redan i dag detaljplanelagt. Däremot berörs ett område enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, då planområdet utgör en del av kulturmiljön Runnevål som har uppmärksammats i länsstyrelsens kulturmiljöprogram och kommunens kulturmiljövårdsprogram. Se vidare under rubriken Riksintressen nedan. Planområdet tangerar också södra kanten på området Stora Kilsbygden med Norsälven som är utpekat som ett område med högt naturvärde, naturvärdeklass 3, i kommunens naturvårdsprogram. Se vidare under rubriken naturvårdsprogram för Kils kommun nedan. Tillgången till grönområden är god inom närområdet. Riksintressen Enligt 3 kap. 5-8 §§ och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Runnevåls fornlämningsområde är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Planområdet gränsar till riksintresseområdet och avskiljs enbart av Runnevålsvägen. Fryksdalen, från Kil till Torsby, är av riksintresse för de natur- och kulturvärden som finns i området enligt 4 kap. miljöbalken. Inom området ska turismen och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Den norra delen av planområdet ligger inom detta riksintresseområde. Riksintresset utgör dock inget hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Planområdet ligger vidare inom Frykensjöarnas avrinningsområde. Sjöarna avvattnas via Norsälven och Vänern. Vänern är av riksintresse bl.a. för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. 3 Bedömningen görs dock att den föreslagna planläggningen inte kommer att påtagligt skada riksintressena. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. utomhusluft I dag finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft vad gäller partiklar, kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. Mätningar gjorda på Storgatan i Kil visar att det endast är halterna av kväveoxid som kan komma i närheten av de i miljökvalitetsnormerna angivna värdena. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen. Planläggningen möjliggör en bredare användning av skolan men bekräftar i övrigt endast befintliga förhållanden. Mot bakgrund av det geografiska läget, låga bakgrundsnivåer och omständigheterna i övrigt görs bedömningen att förutsättningarna för att uppfylla normerna vad gäller luftkvalitet inte kommer att påverkas i nämnvärd grad av ett plangenomförande. Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra förändringar som medför ökade utsläpp till luften. fisk- och musselvatten Planområdet ligger inom Göta älvs huvudavrinningsområde och avvattnas via Nedre Fryken, Norsälven och Vänern. Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas. Vänern klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebase- 4 rade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Dag- och spillvatten kommer att omhändertas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. omgivningsbuller Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, såsom de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. Planläggning bedöms dock under alla omständigheter inte att försämra bullersituationen i området i någon märkbar grad. vattenförvaltning Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Nedre Fryken uppnår i dag s.k. god ekologisk status och s.k. god kemisk status, exklusive halten av kvicksilver som i dag överstiger gränsvärdet. Spill- och dagvatten kommer att omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Ett plangenomförande bedöms därför inte påverka möjligheterna att behålla god kemisk och ekologisk status i vattnet. PLANDATA Läge Planområdet ligger inom Lövenstrandsområdet, ca två kilometer norr om Kils centrum. Området avgränsas i väster av Runnevålsvägen, i norr av befintlig bostadsbebyggelse, i öster av naturmark och i söder av befintlig bostadsbebyggelse och naturmark. Areal Planområdets areal är ca 1,2 hektar. Markägoförhållanden Marken inom planområdet ägs av Kils kommun och enskilda fastighetsägare. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, antogs av kommunfullmäktige den 23 juni 2010. I översiktsplanen utgör planområdet en del av det område som ska omfattas av ett utvecklingsprogram för centrala Kils tätort. Utvecklingsprogrammet ska redogöra för tätortens utveckling ur ett helhetsperspektiv och bidra till en långsiktigt hållbar tätortsutveckling. Planområdet ingår även inom det område för vilket områdesbestämmelser/detaljplan ska upprättas/revideras till skydd för de kulturhistoriska värdena som har uppmärksammats i kommunens kulturmiljövårdsprogram. Kommunen har även upprättat en fördjupning av översiktsplanen Översiktsplan för Kils kommun fördjupad för delen Lövenstrand, antagen av kommunfullmäktige den 21 januari 2002. Det nu aktuella planområdet 5 ingår i sin helhet i fördjupningen av översiktsplanen. Fördjupningen innehåller tydliga planeringsmål, vilka har legat till grund för detaljplanens utformning, såsom: • • • • • • • • ökad tillgänglighet till Lövenstrandsområdet, skapa handlingsfrihet i markanvändningen såväl i ett Agenda 21perspektiv som för en långsam utbyggnadstakt, kretsloppslösningar och miljöanpassad uppvärmning ska eftersträvas, integrera och förtäta befintliga bostadsområden inom planområdet, husen inpassas i terrängen på ett sådant sätt att naturens förutsättningar tas tillvara så långt det är möjligt, varje grupp av hus bör ge möjligheter till varierande boendeformer, husen samlas i grupper med högst 20 lägenheter i varje grupp för att ge plats för naturlig gemenskap med tydliga rum mellan hus och husgrupper för identitet och hemkänsla, och konkurrenskraftiga lägen ska skapas för bostäder med utsikt mot Fryksdalen och med närhet till tätortens service som ger landsbygdens kvaliteter, ”att bo på landet i staden”. Runnevål ses i fördjupningen som ett förtätningsområde som är möjligt att förtäta med nya bostäder. Planen föreslår att enstaka kompletteringsbebyggelse kan vara möjlig under förutsättning att noggrann anpassning görs till den äldre, ursprungliga bebyggelsen. I den västra delen av Runnevål ligger bostäderna längs en bygata med huvudbyggnaderna något indragna från gatan och med komplementbyggnader såsom garage och förråd framdragna mot gatan. Fördjupningen föreslår även nya gång- och cykelvägar mellan de olika områdena för bebyggelseutveckling. Väster om Runnevåls villabebyggelse finns ett markområde som ingår i ett större, sammanhängande jordbruksområde med utsträckning västerut och norrut genom Fryksdalen. Skötseln av jordbruksmarken är dock starkt eftersatt vilket bidrar till att marken förslyas, något som anses mycket negativt ur kulturhistorisk och landskapsestetisk synpunkt. Jordbruksmarken ska enligt fördjupningen ha oförändrad markanvändning, men bör brukas mer intensivt för att motverka att marken förslyas. Den aktuella planeringen bedöms ha stöd i gällande översiktsplan och fördjupningen av översiktsplanen. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Det aktuella området berörs i dag av en detaljplan, Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för Runnvålen, nordöstra delen, fastställd 1983-10-28. Planen anger gata, park, allmänt ändamål och bostäder för den berörda delen. Genomförandetiden för stadsplanen är utgången. 6 skyddsområde för grundvattentäkt Planområdet ligger inom skyddsområdet för Kils grundvattentäkt vid Fryksta. För grundvattentäkten finns särskilda skyddsbestämmelser, beslutade av länsstyrelsen den 13 maj 1975. Skyddsföreskrifterna och skyddsområdet för grundvattentäkten håller nu på att ses över. Ett nytt förslag finns framtaget och ansökningshandlingen har skickats till länsstyrelsen för beslut. Enligt förslaget till reviderat skyddsområde och skyddsföreskrifter för Fryksta grundvattentäkt, upprättat av SWECO 2011-01-04, ligger det nu aktuella planområdet inte längre inom grundvattentäktens skyddsområde. kulturmiljöprogram för Värmland Länsstyrelsen har i sitt Kulturmiljöprogram för Värmland från 1989 uppmärksammat Runnevål som en kulturhistoriskt värdefull miljö, se beskrivning nedan. ”Landskapet kring Kil, Frykens sydspets och österut mot Klarälven utgörs av en större sammanhängande jordbruksbygd. I likhet med flera andra slättområden i södra Värmland finns i direkt anslutning till odlingsmarken flera förhistoriska gravfält. Fornlämningsfrekvensen vittnar om att dessa sandjordar tillhört länets centrala och mest tättbefolkade områden under järnåldern. Runnevål är länets största gravfält med 95 högar. Kring de flesta finns det för Värmland så karaktäristiska konstruktionsdraget med så kallad kantränna. Vid olika tillfällen har sammanlagt 17 högar undersökts. Samtliga dessa var brandgravar som visar att de döda kremerats och ofta gravlagts, liksom i norska gravar, nära högens topp. Förutom brända ben från människa och djur påträffades skärvor av ornerade lerkärl, enkla järnknivar, kammar, glaspärlor och eldningsflintor. Några föremål har sin motsvarighet i norska gravar i Östfold. Fynden daterar gravfältet till folkvandringstid, ca 400-550 e. Kr., då sannolikt en by eller större samling omkringliggande gårdar utnyttjat platsen för begravningar. Öster om gravfältet ligger Runnevåls jordbruksby, numera kompletterad med modern villabebyggelse. Sedan kyrkan flyttats till Tollestad kring 1850 kom byn en tid att fungera som centrum i socknen. Här finns bland annat kommunens äldsta skolbyggnad från år 1852 och en del ålderdomliga boningshus samlade utmed den gamla bygatan. 7 Runnevål utgör länets i särklass största gravfält, som tillsammans med andra omkringliggande markerar bygden kring Kils tätort som relativt tätbefolkad under första årtusendet efter Kristi födelse. Ur vetenskaplig synpunkt är de särpräglade konstruktionsdragen med kantrännor intressanta liksom de klara norska influenserna, vilka ställer särskilda frågor om kulturpåverkan och handelsförbindelser. Gravfältets lättillgänglighet gör det till en välbesökt sevärdhet och den direkta anslutningen till hävdad odlingsmark gör området pedagogiskt lämpligt till traditionell värmländsk markanvändning i gången tid. Det kulturhistoriska värdet ligger dels i den agrara lokaliseringen och det öppna odlingslandskapet, dels i de välbevarade konstruktionerna.” Hela planområdet ingår i denna miljö såsom den definierats, men ligger utanför själva fornlämningsområdet. kulturmiljövårdsprogram för Kils kommun Även kommunen har i sitt Kulturmiljövårdsprogram för Kils kommun, antaget av kommunfullmäktige 2002-03-21, uppmärksammat Runnevål som ett kulturhistoriskt värdefullt område, se beskrivning nedan. ”Fornlämningsområdet ligger i anslutning till och väster om Runnevåls by. Det kulturhistoriskt värdefulla området omfattar gravfält (fornlämning 1 Stora Kils socken), samt delar av det öppna jordbrukslandskapet som ligger i en svag sluttning mot väster och sydväst. Runnevål är Värmlands största gravfält med 96 högar, varav de flest har en diameter på ca 8 meter och en höjd på ca 1,5 meter. Kring flertalet högar finns det för länet så karaktäristiska konstruktionsdraget med kantränna. Gravfältet är väl känt och är ofta beskrivet i äldre topografisk litteratur. Första gången det omnämndes är i Fernows ”Beskrifning övfer Värmeland”, 1773-79. Av högarna har sammanlagt 17 stycken undersökts arkeologiskt, dels 1916 av T.J. Arne, och dels 1944 av I. Atterman. Undersökningarna visar att de döda har kremerats och gravlagts, ofta nära högens topp. Detta gravskick är vanligt i norska gravar. Förutom brända ben från människor och djur, påträffades skärvor av ornerade lerkärl, enkla järnknivar, kammar, glaspärlor och eldslagningsflintor. Kvinnogravarna har vardera innehållit tre ornerade hårnålar av ben. Några föremål har sin motsvarighet i fynd från norska gravar i Östfold, vilket tyder på relativt långväga kulturpåverkan eller handelsförbindelser. Fynden daterar gravfältet till folk- 8 vandringstiden (ca 400-550 e. Kr.), då sannolikt en större by eller en större samling omkringliggande gårdar funnits vid Runnevål. Gravfältet är lättillgängligt beläget och utgör en välbesökt sevärdhet i utkanten av Kils tätort. Området vårdas årligen med manuell röjningsoch slåtterarbeten, i form av statligt beredskapsarbete, genom länsstyrelsens/skogsvårdsstyrelsens försorg. Informationsskyltar har satts upp vid bygatan öster om gravfältet. Gravfältet är skyddat enligt kulturminneslagen och gränsbestämt av länsstyrelsen den 18 juni 1951. Området Runnevål är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården och skyddat enligt miljöbalken. Gamla Runnevåls by ligger strax norr om Kils centrum, i kanten av ett villaområde. Den äldre bebyggelsen är samlad kring den gamla bygatan. Kring sekelskiftet slog sig många arbetare från Fryksta och Hannäs ner här. De flesta av byggnaderna härstammar från denna tid. I södra änden av vägen ligger en gård med byggnader från 1870. Det har legat flera gårdar längs vägen men av dessa återstår bara något enstaka boningshus. Här ligger också kommunens äldsta skola, den är byggd 1852. Nordost om vägen ligger Stora Kils hembygdsgård. Den är ditflyttad från Bondestad ca 1945, men byggdes ursprungligen omkring hundra år tidigare. Många byggnader i området är så mycket förändrade att de har mindre kulturhistoriskt intresse som enskilda objekt. Miljöns värde ligger i byggnadernas gruppering kring landsvägen och kopplingen till det stora fornlämningsområdet.” Hela planområdet utgör en del av detta område såsom det definierats. Inom planområdet finns även en kulturhistoriskt värdefull byggnad som har uppmärksammats i kommunens kulturmiljövårdsprogram, Runnevåls skola som beskrivs enligt följande: Runnvålen 1:61 ”Den faluröda timmerbyggnaden i en våning är klädd med locklistpanel. Taket är täckt med tvåkupigt tegel. Byggnaden, som är uppförd 1852, är kommunens äldsta skolbyggnad. Den har för skolor de så typiska stora fönstren.” 9 naturvårdsprogram för Kils kommun Kommunen har i sitt Naturvårdsprogram för Kils kommun från december 2007 utpekat Stora Kilsbygden med Norsälven som ett område med högt naturvärde, naturvärdesklass 3, se beskrivning nedan. ”Stora Kilsbygden är en vacker och kulturhistoriskt värdefull odlingsbygd. Odlingslandskapet väster om Stora Kil är kuperat och sluttar svagt ned mot Norsälven. Här ligger Hannäs bygata som är en gammal radby som är byggnadshistoriskt intressant. På motstående sida av älven ligger byn Rudstorp på en uppodlad höjdrygg. På vår och höst rastar stora mängder fåglar i Norsälven. Dessa söker föda på odlingsmarkerna vid Hannäs och flera arter häckar här. Odlingslandskapet är storskaligt och rationellt men på sina ställen bryts det av lövträdsridåer och buskar. Små delar av området betas av häst och på norra sidan av Norsälven betar kor. I östsluttningen söder om Stora Kils kyrka finns fler små låga åsryggar. Ryggarna är några meter höga och cirka 300x300 meter i längd och bredd. Strax söder om Stora Kils kyrka ligger Runnevål som är ett av Värmlands största gravfält med 83 gravhögar och 7 stensättningar. Gravfältet har daterats till 400-550 år efter Kristus. På gravfältet växer ett relativt tätt björkbestånd som till stora delar skuggar marken. I fältskiktet finns en del mossa, ris och gräs men på vissa ställen finns en ganska artrik flora. Området sköts av Skogsstyrelsen med avslitande redskap såsom röjsnöre.” Områdets värden redovisas nedan. ”Området har en vacker landskapsbild och innehar mycket stora kulturhistoriska värden. Norsälven, Hannäs och markerna runt om är mycket viktiga rastställen på vår och höst för flyttfåglar. På våren kan räknas upp till 1000 sångsvanar. Eftersom vattnet sällan fryser här så är det även ett viktigt övervintringsställe för fåglar. Ängen vid Runnevål innehar på sina ställen en värdefull flora.” Den norra delen av planområdet utgör en del av detta område såsom det definierats. Behovsbedömning I samband med fördjupningen av översiktsplanen gjordes en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning som bl.a. omfattar det nu aktuella planområdet. Här pekas bl.a. på att följande frågor bör utredas vidare: • • • • • • påverkan på Kils vattentäkt Fryksta, trafiksäkerheten, radonförekomst i mark och vatten, riskerna kring elektriska och magnetiska fält, risk för fuktig mark, och risk för allergener från djur. I samband med den nu aktuella planläggningen har en behovsbedömning gjorts. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB. Det bedöms inte heller föreligga behov av några andra särskilda undersökningar eller utredningar. 10 FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur topografi Planområdets marknivåer varierar mellan +102,5 och +112,5 meter (RH 00). De högsta nivåerna finns i anslutning till Runnevålsvägen i väster och de lägsta i öster. Ett plangenomförande innebär inga förändringar av marknivåerna bortsett från smärre justeringar av marknivåerna i anslutning till eventuell ny bebyggelse och ny vändplats för att bl.a. klara tillgängligheten. vegetation Vegetationen inom planområdet utgörs främst av trädgårdsväxtlighet av traditionellt snitt. I anslutning till skolan och i sluttningen i öster finns några större träd. Vegetationen inom fornlämningsområdet, väster om planområdet, har uppmärksammats i Jordbruksverket Ängs- och betesmarksinventeringen som en värdefull ängsmark med natur- och kulturmiljövärden, den beskrivs enligt följande: ”Ett relativt tätt björkbestånd över hela området med delvis skuggad mark, ställvis upplöst grässvål och en del mossa och bärris i fältskiktet. Mosaikytor med ganska artrik flora. Slåtter sker med avslitande redskap, röjsnöre. Objektet har stort kulturhistoriskt värde.” Ett plangenomförande medför inte direkt någon förändring av vegetationen inom planområdet. geotekniska förhållanden Det har inte gjorts specifika geotekniska undersökningar inom det aktuella området. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden i området av grovmo, sand och grus. Grundläggning bedöms kunna ske med platta på mark. Kunskaperna från de översiktliga jordartskartorna bedöms tillräckliga för planskedet. I samband med bygglovsprövningar när byggnaders exakta placering och belastning är kända kan krav komma att ställas på objektanpassad geoteknisk undersökning. markradon Enligt kommunens översiktliga Markradonutredning för Kils kommun, daterad 1992-10-13, utgör det aktuella området ett s.k. normalriskområde för markradon. Mot bakgrund av att planområdet är ett s.k. normalriskområde för markradon ska bebyggelse normalt uppföras i radonskyddande utförande. Ansvaret för detta åligger byggherren och det kommer att beaktas i samband med bygglovsprövningar. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens planverks rapport 59:1982. 11 stabilitet Mot bakgrund av jordens beskaffenhet görs bedömningen att stabiliteten inom planområdet är tillfredsställande. förorenad mark Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. Området har historiskt sett utgjorts av jordbruksmark. Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnadsnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering ska ske. fornlämningar Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Omedelbart väster om planområdet ligger dock det stora fornlämningsområdet Runnevål. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. Verksamheter inom planområdet Inom planområdet finns i dagsläget bostadsbebyggelse, i form av villor och ett flerbostadshus, samt ett skolmuseum och Kils Arkeologiska Sällskap med en mindre utställning i Runnevåls gamla skola. Planområdet är avsett för bostadsändamål. Vidare möjliggör planen en breddad användning för den gamla skolan som långsiktigt tryggar dess fortsatta existens. För skolan anges både bostads- och centrumändamål. I stort bekräftar detaljplanen redan pågående markanvändning. Skolfastigheten, skolgården, har dock minskats något. I söder överförs mark till angränsande bostadsfastigheter. För fastigheten Runnvålen 1:408 kan en körbar förbindelse med Runnevålsvägen anordnas och fastigheten Runnvålen 1:410 kan ges en mer ändamålsenlig tomt. Vidare överförs mark till fastigheterna Runnvålen 1:26 och 1:65 så att mer ändamålsenliga tomter bildas. I öster överförs mark till fastigheten Runnvålen 1:61 för att möjliggöra en mer ändamålsenlig gatumark (Kyrkvärdsvägen). Med bostadsändamål menas att boendet ska vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag såsom gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget. Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid ska vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad ska kunna accepteras. Centrum är en relativt öppen beteckning som rymmer all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor. I ändamålet centrum ingår butiker, hantverk, service, kontor, teatrar, bio, föreningslokaler, muséer osv. De verksamheter som i dag bedrivs i skolan ryms inom bestämmelsen. 12 Det primära är att de verksamheter som kan tänkas etablera sig inte innebär störningar för omgivningen. Bestämmelse om detta finns i planen. Vidare ska verksamheter så långt möjligt anpassas till ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö som möjligt. utom planområdet Planområdet omges av bostadsbebyggelse. I nordväst ligger Runnevåls gravfält och i nordöst Kils hembygdsgård. Utanför bebyggelsen, som är grupperad längs Runnevålsvägen, ansluter åker- och skogsmark. Skogen i öster är nyligen avverkad och ska på sikt ge plats för ett nytt bostadsområde. Bebyggelse inom planområdet Inom planområdet finns i dag sammanlagt ett tiotal byggnader varav fem bostadshus och en f.d. skola. Bostadsbebyggelsen är huvudsakligen uppförd i en till två våningar med fasader i trä. Taken är klädda med takpannor och plåt. Bland annat finns ett mindre flerbostadshus i två våningar. 13 I övrigt är det enbostadshus av varierande ålder. 14 Runnevåls gamla skola är uppförd i en och en halv våningar med träfasader i faluröd färg och tegeltak. Skolbyggnaden har uppmärsammats i kommunens kulturmiljöprogram som särskilt kulturhistoriskt värdefull. Av plan- och bygglagen framgår då att: 2 kap. 6 § PBL ”Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.” 8 kap. 13 § PBL ”En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.” Riksdagen antog år 1999 ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö. Ett av delmålen handlar om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som senast 2010 ska vara identifierad och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Motsvarande regionala miljömål, beslutat av länsstyrelsen, har samma formulering. 15 Det har i planen införts skydds- och varsamhetsbestämmelser för den gamla skolan. I skyddsbestämmelserna konstateras att byggnaden är särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt och därmed omfattas av 8 kap. 13 § PBL samt att den inte får rivas. Vidare anges att träfasaderna med faluröd slamfärg, taket med rött lertegel samt fönstren ska bevaras. I varsamhetsbestämmelserna anges att eventuella ändringar av byggnaden ska utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess kulturhistoriska värden tas tillvara, exempelvis de symmetriskt uppbyggda fasaderna. Vidare anges att underhåll och renovering ska ske med ursprungliga material och arbetstekniker. Vidare har i planen införts en generell hänsynsbestämmelse som anger att tillkommande bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn till omgivningens kulturhistoriska värden. Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i procent av fastighetsarean. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser bebyggelse, dvs. även bostadskomplement såsom garage och liknande. I planen anges att 20 procent av fastighetsarean får bebyggas för fastigheter avsedda för endast bostadsändamål. Vidare anges att 25 procent av fastighetsarean får bebyggas inom fastigheten som är avsedd för bostads- och centrumändamål. Det är en exploateringsgrad som ansluter till det bebyggelsemönster som präglar omgivande bostadsbebyggelse. När det gäller bebyggelsens höjd bekräftas befintliga förhållanden, dvs. bebyggelse i en respektive två våningar. Som våning räknas, enligt 1 kap. 4 § PBF (Plan- och byggförordningen), vind där bostadsrum eller arbetsrum kan inredas, om den beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, och källare om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett tänkt plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. För komplementbyggnader gäller generellt en högsta tillåten byggnadshöjd på 3,0 meter. I övrigt har planen getts en enkel struktur. Ut mot Runnevålsvägen och längs Kyrkvärdsvägens västra sida finns en zon om sex meter där byggnader inte får uppföras. Det ger möjlighet att parkera bilen framför garaget på egen fastighet och säkrar siktförhållandena vid in- och utfart. Visuellt ger det också en rymd i gaturummet som i stort stämmer med den karaktär området har i dag. Längs Kyrkvärdsvägens östra sida är motsvarande zon tre meter. Här ligger redan befintlig bebyggelse ute i denna linje. Generellt finns vidare en bestämmelse om att nya byggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns. utom planområdet Bostadsbebyggelsen norr och öster om planområdet är huvudsakligen uppförd i en till två våningar med fasader i främst trä, tegel eller puts. Kils hembygdsgård består av ett flertal byggnader uppförda i en eller två våningar med träfasader i faluröd färg och taktegel. De flesta av byggnaderna är flyttade till platsen. 16 tillgänglighet Bostäder och tillhörande tomter ska i princip utformas så att de medger tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus. Arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde samt tillhörande tomter ska vara utformade på sådant sätt att de kan användas av personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna gäller inte de arbetslokaler där det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda. Service samhällelig Närmaste skola är Vikstaskolan, ca en kilometer söder om planområdet, med verksamhet för år F-6. I närheten av Vikstaskolan finns även förskolorna Lövängen och Lyktan. År 7-9 finns på Sannerudsskolan som ligger i Kils centrum, ca två och en halv kilometer söder om planområdet. För närvarande finns ingen gymnasieutbildning i Kil. Gymnasieutbildningar finns bl.a. i Karlstad, avståndet dit är ca två och en halv mil. Vårdcentral finns inne i Kils centrum och närmaste sjukhus finns i Karlstad. Ett plangenomförande bedöms inte ställa krav på ytterligare samhällelig service. kommersiell Närmaste livsmedelsbutik och annan kommersiell service finns inne i Kils centrum. Ett plangenomförande påverkar inte förutsättningarna för den kommersiella servicen. Friytor rekreation Planområdet ligger inom Lövenstrandsområdet som till stora delar utgörs av ett sammanhängande naturområde. Ett övergripande mål för utvecklingen inom Lövenstrandsområdet, enligt fördjupningen av översiktsplanen, är bl.a. att slå vakt om och utveckla friluftslivet inom området. 17 Lövenstrandsområdet är redan i dag attraktivt som närströvområde för bär- och svampplockare, hundägare, lekande barn, motionärer m.fl. Härifrån kan man ta sig vidare till badplatsen vid Nedre Fryken eller till spåranläggningar för motion på Frykstahöjden. Grönytan norr om den gamla skola är i planen avsedd som parkmark. Med parkmark menas anlagd mark som förutsätter parkskötsel efter ortens sed. Anlagd park inrymmer alla gängse slag av parkanläggningar, dvs. gång- och cykelvägar, planteringar, mindre lekplatser och bollplaner, kiosker, uteserveringar och liknande, men inte motorfordonstrafik eller privata odlingslotter. Parkeringsplatser för besökare till parken ingår även i användningen. Ett plangenomförande medför inga direkta förändringar när det gäller förutsättningarna för friluftsliv och rekreation. Planen bekräftar endast redan pågående användning av området norr om Runnevåls skola och medger att bl.a. befintlig bollplan bibehålls. lek Det finns i dag en kommunal lekplats och en bollplan ca 300 meter söder om planområdet. Inom den norra delen av planområdet, området norr om Runnevåls skola, finns en grönyta som bl.a. används som lekyta. Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske. Grönytan bekräftas i planen och säkerställs som parkmark. Trafik biltrafik Planområdet nås i dag från Runnevålsvägen som i sig har förbindelse med länsväg 714 i norr och länsväg 715 i söder. Bebyggelsen inom planområdet är sedan grupperad kring Kyrkvärdsvägen som är en tvärgata till Runnevålsvägen. Enligt kommunens trafiknätsanalys från juni 2010 tillhör länsväg 714 och länsväg 715 huvudnätet och klassas som genomfart eller infart för biltrafik genom eller till tätorten. Länsväg 715 tillhör även det primära utryckningsnätet för räddningstjänsten. Runnevålsvägen trafikeras, enligt trafiknätsanalysen, av ca 330 fordon per årsmedeldygn varav ingen tung trafik. Skyltad hastighet är i dag 60 km/tim på länsväg 714, 70 km/tim på länsväg 715 och 40 km/tim på Runnevålsvägen och Kyrkvärdsvägen. 18 Kommunen är väghållare för de berörda vägarna. I samband med plangenomförandet kommer vändplatsen längst in på Kyrkvärdsvägen att flyttas till fastigheten Runnvålen 1:26, så att den inte längre belastar fastigheterna Runnvålen 1:64 och 1:65. Vidare görs Kyrkvärdsvägen smalare framför fastigheten Runnvålen 1:65, till tre meter, så att en mer ändamålsenlig tomt erhålls. Vändplatsen har getts diametern 12 meter så att renhållningsfordon kan köra runt utan backningsrörelser. I övrigt kommer inga förändringar att ske vid ett plangenomförande. parkering Parkeringsbehovet löses i dag inom den egna fastigheten. Även fortsättningsvis ska parkeringsbehovet lösas inom den egna fastigheten. kollektivtrafik tåg Kil är en nationell järnvägsknut. Här sammanstrålar i princip fyra järnvägslinjer, Värmlandsbanan, Norge/Vänerbanan, Bergslagsbanan och Fryksdalsbanan. Från Kils järnvägsstation går, vardagar, bl.a. ett drygt tretiotal turer i vardera riktningen mellan Kil och Karlstad, restiden är ca 13 minuter. Avståndet från planområdet till järnvägsstationen är ca två kilometer. Värmlandstrafik och SJ svarar för järnvägstrafiken. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. buss Busslinjen Fagerås-Kil-Karlstad trafikerar området med ett drygt tjugotal turer vardagar respektive ca tio turer under helgen i vardera riktningen. Närmaste hållplatser finns längs länsväg 714 respektive längs länsväg 715, avståndet dit är ca 250 respektive 500 meter. Restiden med buss till Karlstad är ca 30 minuter. Värmlandstrafik svara för busstrafiken. Ett plangenomförande bedöms inte komma att medföra några förändringar av busstrafiken. 19 gång- och cykeltrafik Det finns inget separat gång- och cykelvägnät inom planområdet, utan all gång- och cykeltrafik sker i form av s.k. blandtrafik, dvs. ute i gatumiljön. Utanför planområdet finns det dock en separat gång- och cykelväg från den södra delen på Runnevålsvägen, med en tunnel under länsväg 715, som förbinder Gamla Runnevål med det övergripande gång- och cykelvägnät som bl.a. leder in till Kils centrum. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. På sikt, i samband med att Lövenstrandsområdet byggs ut, kan det dock bli aktuellt med en gång- och cykelväg i Kyrkvärdsvägens förlängning som kopplas samman med det övergripande GC-nätet. Störningar buller Riksdagen antog 1999 ett antal miljökvalitetsmål, bl.a. målet God bebyggd miljö. Ett av delmålen under den rubriken handlar om buller. Här anges att antalet människor, som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998. Motsvarande regionala miljömål, beslutat av länsstyrelsen, har samma formulering. Grundläggande riktvärden för trafikbuller finns angivna i Infrastruktur- 20 propositionen 1996/97:53. Här anges vägledande riktvärden för god miljökvalitet vid nybyggnad av bostadsbebyggelse: 30 dBA ekvivalentnivå inomhus, 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid, 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), och 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Inomhusvärdena för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR). Riktvärden för andra lokaler än bostäder, avseende vägtrafik, finns angivna i Naturvårdsverkets utkast 5, 1991-11-06, av BRÅD. Här anges följande riktvärden för god miljökvalitet vid arbetslokaler för tyst verksamhet: 40 dBA ekvivalentnivå inomhus, och 65 dBA ekvivalentnivå utomhus. Motsvarande riktvärden för god miljökvalitet, avseende järnvägstrafik, finns angivna i policydokument Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpning S024235/SA60 som upprättats gemensamt av Naturvårdsverket och Banverket. Här finns riktvärden för arbetslokaler där det anges att den maximala ljudnivån inomhus inte får överstiga 60 dBA för tyst verksamhet. vägtrafik Bullret från vägtrafiken bedöms inte kunna påverka planområdet i någon nämnvärd omfattning. Avståndet till länsvägarna är som minst ca 200 meter. Trafiken på Runnevålsvägen är mycket begränsad, ca 330 fordon per årsmedeldygn varav ingen tung trafik, och skyltad hastighet är i dag 40 km/tim. För att få en indikation på ljudnivån utomhus har det gjorts en bullerberäkning med applikationen Nordic Road Noise. Applikationen är baserad på den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller utifrån Naturvårdsverkets rapport Vägtrafikbuller och har utvecklats på akustikavdelningen på Tyréns i Stockholm. I applikationen lägger man in trafikflöde och hastighet samt på vilket avstånd från vägen man vill få en bullerindikation. Enligt bullerberäkningen uppgår den ekvivalenta ljudnivån till 46 dBA och den maximala ljudnivån till 71 dBA tio meter från Runnevålsvägen. Riktvärdet för maximal ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad klaras, enligt bullerberäkningen, 15 meter från Runnevålsvägen. På detta avstånd uppgår den maximala ljudnivån till 68 dBA. Bullerberäkningen indikerar att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad för bostadsbebyggelse klaras inom hela planområdet, medan riktvärdet för maximal ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till bostad inte klaras för kvartersmarken närmast Runnevålsvägen. Mot bakgrund av detta har i planen införts en bestämmelse för kvartersmarken närmast Runnevålsvägen om att varje bostad ska ha tillgång till minst en uteplats, gemensam eller privat, i anslutning till bostaden där den maximala ljudnivån inte överskrider 70 dBA. En lämplig placering av en gemensam eller privat uteplats är 15 meter från Runnevålsvägen. Samtidigt är det möjligt, med olika typer av åtgärder, att åstadkomma en uteplats där den maximala ljudnivån inte överskrider 70 dBA inom all kvartersmark för bostads- och centrumändamål. Mot bakgrund av att detta och omständigheterna i övrigt görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till riskerna för stör- 21 ningar från vägtrafiken. järnvägstrafik Kil är en betydande järnvägsknut där flera järnvägsbanor knyts samman. Minsta avståndet från planområdet till järnvägsspår är ca två kilometer. Under 2010 passerade i genomsnitt 87 tåg per vardagsmedeldygn genom Kil varav 27 var godståg. Bullret från järnvägstrafiken bedöms inte kunna påverka planområdet i någon nämnvärd omfattning. verksamheter Planen möjliggör, utöver bostäder, även att verksamheter kan etableras inom planområdet. Det är angeläget att eventuella verksamheter inte medför störningar för omgivningen. När det gäller verksamheter brukar riktvärden för externt industribuller tillämpas. Dessa finns formulerade i Naturvårdsverkets övergångsvägledning. Här anges att den högsta ekvivalenta ljudnivån utomhus, orsakad av externt industribuller, för områden med bostäder inte får överstiga: 50 dBA ekvivalent ljudnivå dagtid (kl. 07-18), 45 dBA ekvivalent ljudnivå kvällstid (kl. 18-22), 40 dBA ekvivalent ljudnivå nattetid (kl. 22-07), och 55 dBA momentana ljud nattetid (kl. 22-07). Mot bakgrund av närheten till omkringliggande bostäder har i planen införts en bestämmelse om att verksamheterna ska uppfylla gällande riktvärden för externt industribuller. Sammantaget bedöms detta vara tillräckligt för att trygga en god miljökvalitet. vibrationer Grundläggande riktvärden för vibrationsnivåer finns angivna i policydokument Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpning S024235/SA60 som upprättats gemensamt av Naturvårdsverket och Banverket, här anges följande riktvärden som planeringsmål för god miljökvalitet när det gäller bostäder: hastighet 0,4 mm/s RMS (1-80 Hz), och acceleration 14 mm/s² RMS (1-80Hz). Några andra riktvärden från myndigheter när det gäller vibrationer finns egentligen inte utanför den direkta arbetsmiljön. Det finns dock en svensk standard SS 460 48 61, Mätning och riktlinjer för bedömning av komfort i byggnader, häri anges känseltröskeln till <0,4 mm/s, måttlig störning till 0,4-1,0 mm/s och sannolik störning till >1,0 mm/s (vägd vibrationshastighet). Risk för störande vibrationer från väg- och järnvägstrafiken bedöms inte förekomma inom det nu aktuella planområdet. djurhållning Norr om länsväg 714, ca 250 meter norr om planområdet, finns en hästgård med beteshagar. De störningar som kan uppstå i samband med djurhållning är framförallt lukt, flugor, damning, buller från bl.a. fläktar och risken för spridning av allergener. 22 I skriften Hästar och bebyggelse, underlag för den fysiska planeringen, utgiven av länsstyrelsen i Skåne län, anges att en indelning av hästanläggningar bör användas. Med större anläggningar avses 30-100 hästar, medelstora anläggningar omfattar 10-30 hästar och mindre anläggningar omfattar upp till 10 hästar. För en mindre anläggning anges att ett skyddsavstånd på minst 100 meter bör användas från stall och gödselhantering samt att ett skyddsavstånd på minst 50 meter bör användas från områden där hästar vistas. I Boverkets Vägledning för planering för och invid djurhållning, som har ersatt avsnittet om djurhållning i Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete), anges att efter 50-100 meter från källan är värdena för hästallergener låga eller under detektionsgränsen. Dock är spridningen av allergener beroende av de lokala förutsättningarna på platsen såsom antalet hästar, avstånd, härskande vindriktning, topografi och vegetation. I öppna landskap och i den härskande vindriktningen kan därför fortsatt och succesivt avklingande nivåer av allergener uppmätas på längre avstånd från hästgårdar än 50-100 meter. Djurhållningen norr om planområdet bedöms till sin omfattning vara att betrakta som en mindre anläggning. Minsta avståndet mellan planområdet och hästgården är ca 250 meter. Mot bakgrund av verksamhetens omfattning och områdets karaktär bedöms 250 meter som ett fullt acceptabelt avstånd mellan kvartersmark för bostadsbebyggelse och djurhållning vad avser risken för störningar. elektromagnetiska fält En kraftledning på 130 kV, i form av en luftledning, sträcker sig genom området ca 150 meter söder om planområdet. Kring kraftledningar alstras elektriska och magnetiska fält i någon omfattning. Diskussioner om hälsoeffekter gäller främst magnetfälten som är svårast att avskärma. Magnetfältets styrka minskar med avståndet. Den magnetfältsnivå som inte bör överskridas för miljöer där människor stadigvarande vistas kan sättas till 0,4 µT utifrån den vägledning som utarbetats av Socialstyrelsen i samråd med Boverket, Elsäkerhetsverket och Statens strålskyddsinstitut. Det krävs ett skyddsavstånd på ca 50 meter från en luftledning med aktuell spänning för att man med säkerhet ska kunna erhålla magnetfältsnivåer under 0,4 µT enligt Magnetfält och hälsorisker som utarbetats 23 gemensamt av Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Minsta avstånd från kvartersmark som får bebyggas med bostadsbebyggelse till kraftledningen är 150 meter. På detta avstånd finns inga risker för skadliga magnetfältsnivåer. farligt gods Riksväg 61 och europaväg 45 är primära transportvägar för transporter av farligt gods. Länsväg 714 och länsväg 715 är sekundära transportvägar för transporter av farligt gods. De sekundära transportvägarna är endast avsedda för lokala transporter till och från de primära transportvägarna och ska inte användas för genomfartstrafik. Vidare transporteras farligt gods i någon omfattning på järnvägen. Rekommenderad parkeringsplats för transporter av farligt gods finns söder om Kils tätort. Avståndet från planområdet till riksväg 61, europaväg 45 och närmaste järnväg är mellan ca 1,7–5,5 kilometer. Avståndet från planområdet till länsväg 714 och länsväg 715 är ca 200 respektive 250 meter. I Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) anges att riktvärdet för skyddsavstånd till bostäder med avseende på vägtransporter av farligt gods bör vara minst 100 meter. Vidare anges att frågan om skyddsavstånd slutligen bör avgöras i samband med planläggningen. I rapporten Riskhantering i detaljplaneprocessen, framtagen av länsstyrelserna i Stockholms, Skånes och Västra Götalands län, föreslås en zonindelning som underlag för riskbedömning inom ett avstånd av 150 meter från transportleden. Zonerna har inga fasta gränser utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för bedömning av lämpligt avstånd. Persontäthet och exploateringsgrad är exempel på faktorer som påverkar risknivån. En lämplig lokalisering innebär också att hänsyn tas till platsens unika förhållanden såsom topografi, meteorologi, bebyggelsens placering inom planområdet samt dess yttre och inre utformning. I rapporten Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, framtagen av Länsstyrelsen i Skånes län, anges riktvärden för olika typer av markanvändning som skyddsavstånd till transportleder för farligt gods, inom ett område av 200 meter från transportleden. Bland annat anges 70-150 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till bostäder (småhusbebyggelse) och centrumbebyggelse. Vid avståndet 70-150 meter kan de flesta typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Undantaget sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. Vid mer än 150 meters avstånd kan övriga typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Vid detta avstånd har individriskkurvan ”planat ut”, dvs. reduktionen i individrisk till följd av ökat skyddsavstånd är i princip obefintlig efter detta avstånd. Nyttan med ytterligare skyddsavstånd är svår att påvisa. Mot bakgrund av att planområdet är beläget mer än 200 meter från närmaste transportled för farligt gods görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till riskerna kring transporter av farligt gods. grundvattentäkt För Kils grundvattentäkt Fryksta finns inre och yttre skyddszoner definierade med åtföljande skyddsföreskrifter, beslutade av länsstyrelsen den 13 maj 1975. 24 Planområdet ligger inom den yttre skyddszonen. Inom den yttre skyddszonen finns bl.a. restriktioner vad det gäller hantering och förvaring av ämnen som kan förorena grundvattnet, anordnandet av avloppsanläggningar, gödsel- och avfallshantering samt täkt- och schaktningsarbeten. Enligt förslag till reviderat skyddsområde och skyddsföreskrifter för Fryksta grundvattentäkt, upprättat av SWECO 2011-01-04, ligger det nu aktuella planområdet inte inom grundvattentäktens skyddsområde. Mot bakgrund av att planområdet inte ligger inom grundvattentäktens skyddsområde, enligt förslag till revidering av skyddsområdet, görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till grundvattentäkten utöver att spillvatten och dagvatten omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipienten. Teknisk försörjning dricks- och spillvatten Kommunala ledningsnät för dricks- och spillvatten finns inom området. dagvatten Det finns inget kommunalt dagvattennät inom planområdet. Dagvattnet omhändertas i dag lokalt genom markinfiltration. Eventuell ny bebyggelse kommer att anslutas till de kommunala ledningsnäten. Ett plangenomförande innebär ingen förändring i detta avseende. Avståndet till recipienten och få hårdgjorda ytor medför att dagvattnet även fortsättningsvis bedöms kunna omhändertas lokalt, dvs. genom naturlig avrinning och infiltration. Vidare möjliggör exploateringsgraden att det finns ytor inom respektive fastighet för lokalt omhändertagande av dagvatten. En bestämmelse om lokalt omhändertagande har införts i planen. värme Uppvärmning sker i dag genom enskilda lösningar. Det kommunala fjärrvärmenätet är inte utbyggt inom området och kommer heller inte att dras fram till planområdet. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har bl.a. ett delmål om energianvändning m.m. i byggnader. Det regionala miljömålet, beslutat av länsstyrelsen, innebär att miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska och vara lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på lång sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Fördjupningen av översiktsplanen har en uttalad miljöambition med inriktning på låg energiförbrukning. Det förutsätter att byggnaderna görs täta och välisolerade. Den energi som behöver tillföras bör baseras på förnyelsebara energikällor såsom sol, vind, vatten och biobränslen. Lämpliga lösningar kan exempelvis vara värmeväxlad ventilation, högeffektiva och miljögodkända ved- eller pelletskaminer och solfångare. Uppvärmning kommer även fortsättningsvis ske genom enskilda lösningar. 25 el Strömförsörjning finns inom området. Fortum är nätägare. Eventuell ny bebyggelse kommer att anslutas till befintligt ledningsnät. tele, data Telenät finns inom området. Skanova Access är nätägare. Eventuell ny bebyggelse kommer att anslutas till befintligt ledningsnät. avfall Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Kommunens återvinningscentral finns vid Lersätter väster om Kils tätort. Här finns även en biogasanläggning för organiskt avfall. Närmaste återvinningsstation ligger ca en och en halv kilometer söder om planområdet, vid Karlslunds panncentral. Konsekvenser av planens genomförande För den kulturhistoriskt värdefulla skolan har användningsmöjligheten breddats. Det ger bättre möjligheter att hitta meningsfulla verksamheter som långsiktigt kan trygga byggnadens fortsatta existens, exempelvis som informationsbyggnad för gravfältet. För skolan har även skydds- och varsamhetsbestämmelser införts som skyddar byggnadens exteriör. Vidare möjliggör planen att några bostadshus kan ges mer ändamålsenliga tomter och att de planmässiga förhållandena i övrigt ordnas upp inom området. Därtill möjliggör planen att vändplatsen längst in på Kyrkvärdsvägen kan flyttas till fastigheten Runnvålen 1:26, så att den inte längre belastar fastigheterna Runnvålen 1:64 och 1:65. I övrigt medför ett plangenomförande inga större förändringar jämfört med dagens situation. Planen bekräftar i stort den redan pågående markanvändningen och innebär inga direkta förändringar som medför att belastningen på området ökar vad gäller trafik eller annat. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande. Tidsplan planprocessen Beslut om samråd Samråd med berörda samt remiss till myndigheter och kommunala nämnder Beslut om granskning MBN april -12 augusti -12 MBN maj -15 Granskning juni -15 Antagande MBN augusti -15 Laga kraft september -15 26 Genomförandetid Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - behovsbedömning, planarbete, planprövning, försäljning av erforderlig mark, fastighetsbildning (lantmäteriet), förbindelsepunkter för dricks- och spillvattenledningar, bygglovsprövning, och iordningställande av allmän platsmark. Köparen/byggherren ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: Avtal förvärv av erforderlig mark, bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndigheter och andra, nybyggnadskarta, utsättning, anslutningsledningar till kommunens ledningsnät, och uppförande av bebyggelse och iordningställande av tomtmark. Exploateringsavtal eller liknande, som reglerar de närmare omständigheterna kring markförvärv/exploatering, kan komma att upprättas mellan kommunen och köparen/byggherren. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Ett plangenomförande förutsätter att ett antal fastighetsbildningsåtgärder kan genomföras. Del av fastigheten Runnvålen 1:26 läggs till fastigheten Runnvålen 1:408 för att möjliggöra körbar förbindelse med Runnevålsvägen. Gäller del av den mark som ligger omedelbart väster om Runnvålen 1:408. Del av fastigheten Runnvålen 1:26 läggs till fastigheten Runnvålen 1:410 så att en mer ändamålsenlig tomt bildas. Gäller del av den mark som ligger omedelbart norr om Runnvålen 1:410. Del av fastigheten Runnvålen 1:26 läggs till fastigheten Runnvålen 1:61 för att möjliggöra en ny vändplats. Del av fastigheten Runnvålen 1:61 läggs till fastigheten Runnvålen 1:65 så att en mer ändamålsenlig tomt bildas. Del av fastigheten Runnvålen 1:61 läggs till fastigheten Runnvålen 1:26 (f.d. skolan) så att en mer ändamålsenlig tomt bildas. Kommunen initierar och bekostar erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Kostnadsregleringar kommer att göras i samband med markförsäljning eller regleras i exploateringsavtal. Fastighetsbildning kan ske med stöd av planen. Rätten till underjordiska ledningar ska tryggas genom ledningsrätt. 27 EKONOMISKA FRÅGOR Kommunen får direkta kostnader för planarbete, fastighetsbildning och anläggande av ny vändplats samt för eventuella förbindelsepunkt för dricksvatten- och spillvattenledningar. Kommunens direkta intäkter blir från försäljning av mark/fastigheter och eventuella bygglovs- och anslutningsavgifter. De ekonomiska frågorna mellan kommunen och köparen/byggherren kan komma att regleras i ett särskilt exploateringsavtal eller motsvarande. TEKNISKA FRÅGOR Mot bakgrund av att planområdet är ett s.k. normalriskområde för markradon ska bebyggelsen normalt uppföras i radonskyddande utförande. Detta kommer att beaktas i samband med bygglovshanteringen. Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med bygglovsprövning. Detta kan beställas hos kommunen. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av planbeskrivningen har stadsarkitekt Göran Grönkvist och samhällsplanerare Mari Andersson på Kils kommun medverkat. ÖVRIGA MEDVERKANDE Från KLARA arkitekter har även arkitekt Jan Erik Engström medverkat. 2015-05-04 Kristina Grape planeringsarkitekt FPR/MSA Detaljplan för RUNNEVÅLS SKOLA (Runnvålen 1:26, 1:63, 1:64, 1:65, 1:408, 1:410 samt del av Runnvålen 1:61) SAMRÅDSREDOGÖRELSE HANDLINGAR • • • • • • • Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande (efter granskning) Ett detaljplaneförslag har upprättats med normalt planförfarande för ett område kring Runnevåls gamla skola i Kils kommun. Planförslaget har varit föremål för samråd under tiden 2012-08-06 till och med 2012-09-03. Samråd har skett med länsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten, övriga myndigheter, sakägare och andra som bedömts ha väsentligt intresse av förslaget. Yttranden som kommit in under samrådsskedet och kommunens kommentarer till dessa framgår av bilaga 1. Inkomna synpunkter har resulterat i följande förändringar av planförslaget: - planbeskrivningen har kompletterats med fotografier på befintliga byggnader inom planområdet, avsnittet om dagvatten har kompletterats och förtydligats i planbeskrivningen, plankartan har kompletterats med en bestämmelse om lokalt omhändetagande av dagvatten, grundkartan har kompletterats med koordinater, rutnät, plankartan har kompletterats med en bestämmelse för att trygga rätten till allmänna underjordiska ledningar, och avsnittet om fastighetsrättsliga frågor har förtydligats i planbeskrivningen. BILAGA 1 SAMMANSTÄLLNING AV INKOMNA YTTRANDEN UNDER SAMRÅDSSKEDET REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Kommentarer se nästa sida. 2 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Skolbyggnaden är den enda byggnaden inom planområdet som har ett dokumenterat kulturhistoriskt värde. Övriga byggnader har givetvis också ett värde och omfattas av plan- och bygglagens generella bestämmelser. Det bedöms inte nödvändigt att ytterligare beskriva dessa byggnader däremot finns samtliga byggnader inom planområdet med på bild i planbeskrivningen under rubriken Bebyggelse. Avståndet till recipienten och få hårdgjorda ytor medför att dagvattnet även fortsättningsvis bedöms kunna omhändertas lokalt, dvs. genom naturlig avrinning och infiltration. Vidare möjliggör exploateringsgraden att det finns ytor inom respektive fastighet för lokalt omhändertagande av dagvatten. Kommunalt ledningsnät för spillvatten finns inom området. Såväl spill- som dagvatten bedöms kunna tas om hand på ett betryggande sätt. Avsnittet om dagvatten i planbeskrivningen kompletteras och förtydligas avseende detta. Plankartan kompletteras med en bestämmelse om lokalt omhändertagande av dagvatten. Kommunen delar länsstyrelsens uppfattning om gravfältets betydelse och potential. Markanvändningen för marken norr om skolan ändras till parkmark vilket möjliggör en utveckling av informationen om gravfälten. Planen ändras i detta avseende. 3 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER Kommentarer se föregående sida. Kommentarer se föregående sida. 4 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER En fastighetsförteckning finns framtagen för den aktuella detaljplanen. Grundkartan kompletteras med koordinater, rutnät. Plankartan kompletteras med en bestämmelse för att trygga rätten till allmänna underjordiska ledningar. Avsnittet om fastighetsrättsliga frågor i planbeskrivningen förtydligas avseende detta. 5 REGIONALA YTTRANDEN KOMMENTARER ---- 6 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER Skolbyggnaden har ett dokumenterat kulturhistoriskt värde, se kommunens eget kulturmiljövårdsprogram antaget av kommunfullmäktige 2002-03-21, och är kommunens äldsta skolbyggnad, från år 1852. Byggnaden har uppmärksammats i både länsstyrelsens kulturmiljöprogram och kommunens kulturmiljövårdsprogram. Det är därför angeläget att skydds- och varsamhetsbestämmelserna på plankartan kvarstår. 7 KOMMUNALA YTTRANDEN KOMMENTARER ---- 8 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Tanken i planen är att marken mellan Runnvålen 1:408 och Runnevålsvägen ska delas mellan fastigheterna Runnvålen 1:408 och Runnvålen 1:410. Planen tar inte ställning till hur stor del som ska föras till den ena eller andra fastigheten. Detta får lösas i samband med förrättningen. 9 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Kommentarer se nästa sida. 10 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Planen ändras så att Kyrkvärdsvägen framför fastigheten Runnvålen 1:65 görs smalare så att en mer ändamålsenlig fastighet kan bildas. Planen redovisar ingen GC-väg i det aktuella läget även om möjligheten finns. På sikt, i samband med att Lövenstrandsområdet byggs ut, kan det dock bli aktuellt med en gång- och cykelväg i Kyrkvärdsvägens förlängning som kopplas samman med det övergripande GC-nätet. Det bör påpekas möjligheten finns redan idag i gällande detaljplan. Plankartan har ändrats och medger användningen park för grönytan norr om Runnevåls skola. 11 ÖVRIGA YTTRANDEN KOMMENTARER Kommentarer se föregående sida. 2015-03-04 Fredrik Björkman byggnadsinspektör Kils kommun 12
© Copyright 2025