examensarbete - Pure - Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE Varför byggs det inte mer i trä? En studie av drivkrafter och hinder för träbyggande i Skellefteå Matilda Larsson 2016 Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser En studie av drivkrafter och hinder för träbyggande i Skellefteå Matilda Larsson 2016 Civilingenjör arkitektur Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Luleå Tekniska universitet II FÖRORD Detta arbete innebär avslutningen på min utbildning vid Luleå tekniska universitet på programmet Civilingenjör Arkitektur – husbyggnad. Examensarbetet påbörjades hösten 2015 och omfattar 30 högskolepoäng. Jag vill tacka Enar Nordvik samt Jenny Sundkvist på samhällsbyggnadskontoret vid Skellefteå kommun för er hjälp och insikt om träbyggande som har möjliggjort denna studie. Ett stort tack riktas även till medverkande respondenter som har bidragit med sin tid och kunskap. Ett särskilt tack riktas till min handledare Susanne Engström på Luleå tekniska universitet för god vägledning. Skellefteå, januari 2016 Matilda Larsson III SAMMANFATTNING År 1874 i Sverige instiftades en byggnadsstadga som inte tillät att byggnader i trä fick uppföras med mer än två våningar. Lagarna ändrades 1995 då kraven på obrännbara byggmaterial ersattes med funktionskrav på byggnader och träbyggnader kunde då uppföras i mer än två våningar. Förväntningarna var stora för att träbyggandet skulle öka men förändringen uteblev och Sveriges regering beslutade då att påbörja ett arbete med en nationell strategi för att främja användandet av trä i det svenska byggandet. Den nationella strategin har sedan följts av ett flertal projekt för att öka träbyggandet, projektet ”Trästad 2012” och kommunala träbyggnadsstrategier. Trots dessa insatser har träbyggandet inte ökat procentuellt sett från 2004. Detta examensarbetes syfte är att bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare forskning har identifierat. Resultatet baseras på studier av tidigare forskning kring drivkrafter och hinder för träbyggande samt genom en intervjustudie som undersöker uppfattningar om träbyggande hos ett antal aktörer i byggbranschen i en kommun. I intervjustudien ingår byggföretag, beställare och kommunrepresentanter. Studien utförs för att beskriva och jämföra de olika aktörernas uppfattning om träbyggande, generellt och inom kommunen. I examensarbetet diskuteras resultaten från litteratur- och intervjustudie med koppling till den kommunala träbyggnadsstrategin och drivkrafter och hinder för träbyggandet lokalt. Den kommun där intervjustudien utförs är Skellefteå kommun. Detta då Skellefteå kommun verkar för ett hållbart byggande och som utöver nationella initiativ har arbetat lokalt för att öka träbyggandet i kommunen. Detta genom att de har infört en kommunal träbyggnadsstrategi under 2014. Trots denna insats upplever de ansvariga i arbetsgruppen bakom träbyggnadsstrategin att träbyggandet inte har ökat i kommunen. Arbetet resulterar i en sammanställning av ett antal drivkrafter och hinder för träbyggande som identifierats i tidigare forskning, sammanställningen används sedan som analysmodell för det empiriska material som samlats in i intervjustudien. I kapitlet för slutsats och diskussion diskuteras resultaten och dess betydelse samt vad en kommunal träbyggnadsstrategi kan tillföra träbyggandet, förslag ges även på fortsatt forskning inom området. Detta arbete sammanställer ett antal drivkrafter och hinder för träbyggande som identifierats av tidigare forskning. Några av dessa drivkrafter är ökade arbetstillfällen, träets miljöaspekter och egenskaper samt det industriella träbyggandet. Bland hindren som tidigare forskning identifierat återfinns kunskapsbrist, låg förändringsbenägenhet, osäkerhet för nya material och lagkrav. Dessa drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare forskning har identifierat återfinns och känns igen i intervjustudien. Denna studie kan därmed till viss del bekräfta och bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat. Intervjustudien visar också att det finns en viss samsyn hos respondenterna när det kommer till drivkrafter för träbyggande. Men det finns också meningsskiljaktigheter. När det kommer till hinder är samsynen inte lika stor. En bristande samsyn mellan respondenterna kring hinder och drivkrafter för träbyggande kan i sig medföra ett hinder för träbyggandet att öka. Genom att låta olika aktörer beakta samma påståenden och låta dem fritt berätta deras åsikter och uppfattningar kan olika typer av problemformuleringar tydliggöras. På detta sätt kan det även upptäckas att något som en person kan uppleva som en drivkraft kan vara ett hinder för någon annan. Denna studie visar också på att en kommunal träbyggnadsstrategi kan bidra till att öka träbyggandet, i detta fall beaktar några av de kommunala beställarna idag trä som ett alternativ vid kommande byggprojekt. IV ABSTRACT In the year 1874 the Swedish government instituted a building's charter that did not allow buildings in wood with more than two floors. The laws were changed in 1995, when the demands of non-combustible building materials were replaced with functional requirements of buildings and wood buildings could then be built with over two floors. There were great expectations for wood construction to increase, but the change did not materialize and the Swedish government decided to begin to work on a national strategy to promote the use of wood in Sweden. The national strategy has since been followed by several projects to increase wood construction, the project "Trästad 2012" and communal wooden building strategies. Despite these efforts, wood construction has not increased in percentage from 2004. This master thesis purpose is to contribute to a better understanding of the driving forces and barriers for wood construction that previous research has identified. The results are based on studies of previous research on driving forces and barriers for wood construction and through interviews that examines perceptions about wood construction of a number of operators in the construction industry in one municipality. The interview study includes construction companies, clients and representatives of the municipality. The study is conducted to describe and compare the different operators' perceptions about wood construction, general and within the municipality. The thesis discusses the results from the literature study and interview study related to the municipal wood building strategy and the driving forces and barriers for wood construction locally. The municipality where the interview study is performed is Skellefteå municipality. Skellefteå promotes sustainable construction and have worked, apart from national initiatives, locally to increase wood construction in the municipality and introduced a municipal wood building strategy in 2014. Despite this effort, the team behind the wood building strategy are experiencing that wood construction has not increased in the municipality. This work results in a compilation of a number of driving forces and barriers for wood construction identified in previous research, the compilation is then used as analytical model for the empirical material collected in the interview study. In the chapter of conclusion and discussion are the results and their significance being discussed as well as a discussion about what a municipal wood building strategy can provide to wood construction. Suggestions are also given on further research in the area. This work compiles a number of driving forces and barriers for wood construction identified by previous research. Some of these drivers are increased employment, the wood's environmental aspects and properties as well as industrial production. Among the obstacles that previous research identified are lack of knowledge, low propensity to change, uncertainty for new materials and legal requirements. These aspects that previous research has identified are found and recognized in the interview study. This study can thus partly confirm and contribute to a better understanding of the previous research. The interview study also shows that there is a certain consensus among respondents when it comes to driving forces of wood construction. But there are also differences in opinions. When it comes to barriers are the consensus not as great. A lack of consensus among respondents about the barriers and drivers for wood construction may result in a restriction of wood construction to increase. By allowing different respondents to look at the same claims and allow them to freely share their opinions can different types of problems appear. In can also show that something one person experience as a driver can be a barrier to anyone else. This study also shows that a municipal wood building strategy can help increase timber construction, in this case, some of the clients are considering wood as an alternative for future building projects. V INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord ........................................................................................................................ III Sammanfattning ...................................................................................................... IV Abstract ..................................................................................................................... V Innehållsförteckning ............................................................................................... VI 1. Inledning ................................................................................................................ 1 1.1 Bakgrund och problematisering .................................................................................... 1 1.2 Syfte ................................................................................................................................... 2 1.3 Definition av träbyggande ............................................................................................. 3 2. Metod ..................................................................................................................... 4 2.1 Forskningsansats och strategi ......................................................................................... 4 2.2 Litteraturstudie .................................................................................................................. 5 2.3 Intervjustudie .................................................................................................................... 5 2.3.1 Respondenter ............................................................................................................ 7 2.4 Insamling av empiriskt material ...................................................................................... 8 2.4.1 Intervjuer .................................................................................................................... 8 2.4.2 Etik och sekretess .................................................................................................... 10 2.5 Analysmetod .................................................................................................................. 10 3. Litteraturstudie ..................................................................................................... 12 3.1 Drivkrafter för träbyggande ......................................................................................... 12 3.1.1 Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen ......................................................... 12 3.1.2 Materialegenskaper ............................................................................................... 13 3.1.3 Industriellt träbyggande ......................................................................................... 13 3.1.4 Sammanfattning av drivkrafter för träbyggande samt analysmodell ............. 14 3.2 Hinder för träbyggande ................................................................................................ 16 3.2.1 Struktur i byggbranschen ....................................................................................... 16 3.2.2 Uppfattningar om materialet ................................................................................ 17 3.2.3 Lagkrav .................................................................................................................... 18 3.2.4 Sammanfattning av hinder för träbyggande samt analysmodell .................... 19 4. Resultat och analys............................................................................................. 21 4.1 Drivkrafter för träbyggande ........................................................................................ 21 4.1.1 Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen ......................................................... 21 4.1.2 Materialegenskaper ............................................................................................... 22 4.1.3 Industriellt byggande ............................................................................................. 25 4.1.4 Sammanfattning - drivkrafter för träbyggande .................................................. 26 4.2 Hinder för träbyggande ................................................................................................ 27 4.2.1 Struktur i byggbranschen ....................................................................................... 27 4.2.2 Uppfattningar om materialet ................................................................................ 31 4.2.3 Lagkrav .................................................................................................................... 33 4.2.4 Sammanfattning - hinder för träbyggande ......................................................... 35 4.3 Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi .................................................................. 36 4.3.1 Genomslag av träbyggnadsstrategin .................................................................. 36 4.3.2 Skellefteås framtida byggande ............................................................................ 37 4.3.3 Mottagandet av träbyggnadsstrategin .............................................................. 37 4.3.4 Träbyggnadsstrategin som drivkraft och hinder ................................................. 38 4.3.5 Sammanfattning av uppfattningar kring en kommunal träbyggnadsstrategi 39 VI 5. Slutsats och diskussion ....................................................................................... 40 5.1 Diskussion kring drivkrafter och hinder för träbyggande ........................................... 40 5.2 Diskussion kring en kommunal träbyggnadsstrategi och förslag på vidare forskning ............................................................................................................................................... 42 5.3 Studiens begränsningar ................................................................................................ 43 6. Referenser ............................................................................................................ 44 7. Bilagor ................................................................................................................. 47 Bilaga 1. Intervjuguide ......................................................................................................... 48 Bilaga 2. Sammanfattning av intervju med Byggföretag 1 ............................................ 49 Bilaga 3. Sammanfattning av intervju med Byggföretag 2 ............................................ 57 Bilaga 4. Sammanfattning av intervju med Byggföretag 3 ............................................ 65 Bilaga 5. Sammanfattning av intervju med Beställare 1 ................................................. 72 Bilaga 6. Sammanfattning av intervju med Beställare 2 ................................................. 78 Bilaga 7. Sammanfattning av intervju med Beställare 3 ................................................. 83 Bilaga 8. Sammanfattning av intervju med Beställare 4 ................................................. 88 Bilaga 9. Mailintervju med Systemleverantör 1 ................................................................ 93 Bilaga 10. Sammanfattning av intervju med Kommunrepresentant 1 .......................... 94 Bilaga 11. Sammanfattning av intervju med Kommunrepresentant 2 .......................... 99 Bilaga 12. Mailintervju med Kommunrepresentant 3 .................................................... 108 Bilaga 13. Sammanfattning av analys för drivkrafter och hinder för träbyggande i tabellform ........................................................................................................................... 109 VII 1. INLEDNING 1. INLEDNING I denna rapport presenteras ett arbete som har sin bakgrund i problematiken att träbyggande i större skala inte har ökat trots att dagens regler tillåter det. Bakgrund och problematisering redovisas först och efterföljs av arbetets syfte och frågeställningar. 1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMATISERING Under 1800-talet drabbades många av Sveriges städer av förödande bränder och för att förhindra detta stiftades 1874 en byggnadsstadga (Boverket, 2014). Byggnadsstadgan tillät inte byggnader i trä att uppföras med mer än två våningar (Svenskt trä, 2015). I slutet på 1980-talet ersatte Europeiska gemenskapen, nuvarande Europeiska unionen, EU, krav på obrännbara byggmaterial med funktionskrav på byggnader. I Sverige presenterades de nya byggreglerna av Boverket 1995 vilket resulterade i Boverkets byggregler (BBR) samt Boverkets konstruktionsregler (BKR). De sex funktionskraven som ställs på en byggnad var bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid användning, bullerskydd samt energihushållning och värmeisolering. Dessa regler gjorde det möjligt att uppföra byggnader med trästomme i mer än två våningar. (Ds 2004:1) Vid regeländringarna 1995 var förväntningarna stora på att träbyggandet skulle öka, denna förändring uteblev och antogs bero på branschstrukturer och företagsstrategier inom skogsoch tränäringen samt inom byggsektorn. Sveriges regering beslutade 2002 att påbörja ett arbete med en nationell träbyggnadsstrategi för att främja användningen av trä i byggandet i Sverige. Staten hade under en längre period förhindrat en utveckling av träbyggande istället för att se till att konkurrensen gynnades. Detta menade staten på att de då korrigerade genom att instifta en nationell träbyggnadsstrategi. (Ds 2004:1) Genom att instifta den nationella träbyggnadsstrategin hoppades staten på att kunna öka förädlingsgraden av Sveriges skogsråvara och kunna öka sysselsättningen och även konkurrensen inom byggandet (Länsstyrelsen Västerbotten, 2005). Forskning kring träbyggande har identifierat fler drivkrafter, bland annat träets miljövänliga egenskaper samt ökad produktivitet vid industriellt träbyggande som även ger en fuktsäker byggprocess. Dessa och fler drivkrafter från tidigare forskning diskuteras vidare i kapitel 3.1. Den nationella träbyggnadsstrategin som antogs år 2004 hade visionen ”Om 10-15 år är trä ett självklart alternativ i allt byggande i Sverige – och på sikt i hela Europa” (Ds 2004:1, s. 103). År 2004 var andelen flerfamiljshus som uppfördes med trästomme knappt tio procent (Ds 2004:1). Med den nationella träbyggnadsstrategins vision innebar det att träbyggandet skulle ha ökat från år 2004 till 2014. Statistiken visar att träbyggandet inte har ökat under den perioden då andelen träbyggnader var 10,1% år 2013 (TMF/SCB, 2014). 2013 var ändå det år med flest antal flerbostadshus med trästomme mellan åren 2007 och 2013, det är inget successivt ökande antal av lägenheter utan antalen varierade under dessa sju år (TMF/SCB, 2014). Med detta kan man då säga att den nationella träbyggnadsstrategins vision inte har infriats. Träbyggandet har inte ökat procentuellt från 2004 trots att de aktuella reglerna tillåter trä som byggmaterial i byggnader högre än två våningar. 1 1. INLEDNING Olika anledningar till att träbyggandet i Sverige inte har ökat som förväntat efter åtgärder som lagförändringar och träbyggnadsstrategier återfinns också i forskning kring hinder för träbyggande. Hinder så som bland annat saknad kunskap och negativ inställning till materialet diskuteras vidare i kapitel 3.2. Arbetet med att öka träbyggandet tog inte slut efter den nationella träbyggnadsstrategin. Projektet ”Trästad 2012” påbörjades år 2010 och var ett treårigt projekt som precis som den nationella träbyggnadsstrategin hade som mål att visa att det går att påverka, förändra och utveckla en bransch med starka traditioner på några få år. Projektet hade sin grund i den nationella träbyggnadsstrategin men de sjutton deltagande kommunerna och de fyra regionerna utgjorde basen för hela projektet. (Westerlund, 2012) Projektet ”Trästad 2012” fick efter sina tre år fortsätta under nytt namn, ”Trästad”, och syftar till att bidra till en utveckling av ett attraktivt byggande i trä på ett modernt och kostnadseffektivt sätt. (Trästad, 2014) I detta arbete studeras uppfattningar om träbyggande hos ett antal aktörer i Skellefteå kommun. Valet av kommun baseras delvis på Skellefteås deltagande i ”Trästad 2012” men även att de under oktober 2014 har infört en kommunal träbyggnadsstrategi. Skellefteå kommun har förhoppningen att med träbyggnadsstrategin öka motivationen så att fler ska välja att bygga i trä. Träbyggnadsstrategin ska dessutom bidra till att stödja de lokala företagen och stimulera den ekonomiska tillväxten. Skellefteå kommun vill dessutom verka för ett hållbart byggande och stärka Skellefteås plats som en träbyggande stad. (Skellefteå kommun, 2015) Skellefteå kommun har med dessa olika projekt arbetat aktivt för att öka träbyggandet i kommunen men de ansvariga i arbetsgruppen bakom träbyggnadsstrategin upplever trots detta att träbyggandet inte har ökat. Kan detta bero på att åsikterna om träbyggande bland de ansvariga i arbetsgruppen bakom träbyggnadsstrategin i Skellefteå kommun och de aktiva beställarna och byggföretagen inte stämmer överens? Eller är inte Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi tillräckligt tydlig? 1.2 SYFTE Detta examensarbete studerar drivkrafter och hinder för träbyggande som kan ha en inverkan på möjligheten för träbyggande i Sverige att utvecklas och expandera. I arbetets litteraturstudie sammanställs drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare forskning har identifierat. Därefter genomförs en intervjustudie som undersöker uppfattningar om träbyggande hos ett antal aktörer i byggbranschen i en kommun. I detta fall Skellefteå kommun som utöver nationella initiativ har arbetat lokalt för att öka träbyggandet i kommunen. Detta genom att kommunen med hjälp av en kommunal träbyggnadsstrategi har försökt överbrygga hinder och skapa en drivkraft för träbyggandet. Examensarbetets syfte är att med en utgångspunkt i tidigare forskning beskriva och jämföra de olika aktörernas uppfattning om träbyggande, generellt och inom kommunen, och därigenom bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat. De aktörer som ingår i intervjustudien presenteras i kapitel 2.3. I examensarbetet diskuteras resultaten från litteratur- och intervjustudie med koppling till den kommunala träbyggnadsstrategin och drivkrafter och hinder för träbyggandet lokalt. 2 1. INLEDNING 1.3 DEFINITION AV TRÄBYGGANDE Detta arbetes definition av träbyggande bygger på Skellefteå kommuns definition av träbyggande i deras träbyggnadsstrategi. ”I Skellefteå tycker vi att en träbyggnad ska bestå till betydande delar av trä. Det kan vara i fasad eller interiört, men det är bärande delar som utgör den stora andelen material.” (Skellefteå kommun, 2014, s.14). Vidare förklaras det i Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi att trä kan kombineras med andra material men ändå kallas för en träbyggnad samt att en träbyggnad tillverkas med rationella byggnadsmetoder (Skellefteå kommun, 2014). Litteraturstudien i kapitel 3 i detta arbete styrs och påverkas av denna definition. I detta arbete benämns en byggnad som en träbyggnad endast när den består av stora delar av trä. Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi nämner rationella byggnadsmetoder vilket jag har tolkat till ett modernt och effektivt byggande där industriellt byggande innehar en stor del i processen. 3 2. METOD 2. METOD Detta kapitel presenterar de metoder som har använts för att utföra arbetet samt varför just dessa metoder har valts. Min praktik utfördes vid Skellefteå kommuns bygglovsavdelning och efter det arbetade jag en även en sommar vid samma kontor. Under denna tid kom jag i kontakt med personer som varit aktiva i projektet ”Trästad 2012” och med Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. I Sverige har det under en lång tid arbetats för att öka träbyggandet, bland annat genom lagändringar och nationella träbyggnadsstrategier. Träbyggande i stort anser jag vara intressant och möjligheten till att öka träbyggandet genom en kommunal träbyggnadsstrategi intresserade mig. För att få en vidare insikt i detta tog jag därför kontakt med en av de ansvariga för träbyggnadsstrategin. I samband med detta lades ett problemområde fram från Skellefteå kommun och en möjlighet för mig att skriva mitt examensarbete om träbyggande. Arbetet skulle undersöka varför det inte byggs mer i trä genom att studera och diskutera drivkrafter och hinder för träbyggande med olika aktörer i Skellefteå kommun. Detta då ansvariga bakom träbyggnadsstrategin upplever att det finns aspekter som hindrar träbyggande hos beställare och byggföretag. Tillsammans med handledare på Luleå tekniska universitet utvecklades detta till ett arbete som skulle undersöka kommunrepresentanternas åsikter om drivkrafter och hinder för träbyggande och sedan jämföra detta med de åsikter som utvalda byggföretag och beställare har om träbyggande för att identifiera om det finns något som skiljer dessa gruppers åsikter åt. Aktörernas uppfattningar ställdes sedan mot tidigare forskning kring drivkrafter och hinder för träbyggande och på det sättet kunde arbetet bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat. 2.1 FORSKNINGSANSATS OCH STRATEGI Detta examensarbetes syfte är att bidra till en ökad förståelse av möjligheten för träbyggande att utvecklas och expandera genom att undersöka uppfattningar om träbyggande. Ett arbete antar en kvalitativ ansats då uppfattningar om ett ämne undersöks (Patel & Davidson, 2011). I detta fall studeras drivkrafter och hinder för träbyggande samt att dessa diskuteras med ett antal respondenter för att ta del av deras uppfattning om träbyggande vilket gör att detta arbete antar en kvalitativ ansats. Arbetets syfte och titel indikerade vilken teori som skulle tas fram till litteraturstudien. Denna teori gav en plattform för att utforma frågor till en första intervju med ansvariga för Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. Med litteraturstöd och en uppfattning om ansvariga hos Skellefteå kommuns åsikter utformades sedan de frågor som ställdes till övriga respondenter. Se Figur 2.1 för arbetets process. Stegen förklaras och presenteras vidare i kapitel 2.2-5.2. Teori Intervju Teori Intervjuer Teori Analysmodell Resultat /Analys Slutsats och diskussion Figur 2.1 Arbetets gång 4 2. METOD 2.2 LITTERATURSTUDIE Litteraturstudien gjordes för att kunna sammanställa litteratur kring drivkrafter och hinder för träbyggande och på så sätt kunde jag skapa mig en uppfattning om träbyggande (Backman, 2008). Litteraturstudien pågick löpande under datainsamlingen då kunskapen och insikten om träbyggande ökade. Teorin användes för att få en större och vidare insyn i åsikter och upplevelser om träbyggande än de åsikter som framkom vid intervjuer med aktörerna. Litteraturstudien har utförts genom sökningar i Luleå tekniska universitets biblioteks databas samt Google Scholar. Sökord som användes var ”träbyggnadsstrategi”, ”träbyggande” och ”multi story timber frame”. Dessa ord valdes för att få en förståelse och en ökad kunskap för träbyggande och dess drivkrafter och hinder. För att få en bredare syn på träbyggande sökte jag efter källor både på svenska och engelska. Dessa sökord valdes utifrån arbetets frågeställningar samt i diskussion med handledare på LTU. Från sökningen användes vetenskapliga artiklar och rapporter tillsammans med böcker för att skapa ett teoretiskt ramverk och en analysmodell som används vid analysering av insamlat empiriskt material (Björklund & Paulsson, 2012). Analysmodellen återfinns i kapitel 2.1.4 och 2.2.4 och en sammanfattning av det insamlade empiriska materialet återfinns i Bilaga 2-12. Litteraturstudien gav även möjlighet till att skapa en intervjuguide till intervjuerna, intervjuguidens tillämpning beskrivs i kapitel 2.5.1. En analysmodell gör det teoretiska materialet möjligt att applicera på det empiriska material som samlats in. Analysmodellen i detta arbete togs fram utifrån kategorisering av teori och insamlat data. Analysmodellens tillämpning beskrivs i kapitel 2.6. 2.3 INTERVJUSTUDIE Intervjustudien i detta arbete har gjorts för att undersöka utvalda aktörers uppfattningar om träbyggande. Vid en intervjustudie försöker man få så täckande information som möjligt (Patel & Davidson, 2011) och intervjuer med flera olika parter ger möjlighet till det. Detta examensarbetes syfte är att bidra till befintlig kunskap om drivkrafter och hinder för träbyggande genom att redogöra för ett antal respondenters uppfattningar om träbyggande i en kommun. För att få en helhetsbild över träbyggandet och kunna beskriva drivkrafter och hinder för träbyggande i olika skeden i byggprocessen intervjuades aktörer från olika delar av byggbranschen. Detta för att kunna ge en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder för träbyggnad som tidigare forskning har identifierat. Genom att undersöka olika parters syn på träbyggande ger det en bredare bild än om endast en parts åsikter undersöks. Respondenterna i studien valdes ut i diskussion med arbetsgruppen bakom Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. Respondenter från kommunen, byggföretag och beställare valdes medvetet för att få en stor bredd i det insamlade empiriska materialet. Det gav en övergripande förståelse för drivkrafter och hinder för träbyggande sett från olika delar av branschen. Om någon av de olika aktörerna, kommunrepresentanter, byggföretag eller beställare inte hade intervjuats hade detta gett en ensidig bild på träbyggande. Om till exempel inte byggföretag hade intervjuats hade deras syn på träbyggande i byggskedet inte kommit med utan deras bild hade i bästa fall målats av beställare som gett deras sida av hur de uppfattar byggföretagens syn på träbyggande. Om alla aktörer sedan ger samma bild på ett specifikt problem står detta ut mer än om endast en aktör beskriver ett problem. Genom att intervjua flera aktörer ges en tydligare bild från nästan hela byggprocessen. Byggprocessens start genom kommunrepresentanterna och beställare och sedan byggprojektens utförande från byggföretagen. 5 2. METOD Respondenterna innehar tillsammans en blandning av erfarenhet gällande träbyggande. En del respondenter bygger mer traditionellt och andra är rena träbyggare, vissa av beställarna bygger gärna byggnader i trä medan andra efterfrågar mer traditionella byggnader i betong och stål. Blandningen av byggmetoder gör respondenterna representativa för liknande företag runt om i Sverige. I Tabell 2.3 redovisas vilka respondenter som ingår i studien. Arbetet utfördes genom nio stycken intervjuer som var trettio minuter till en timme långa, se Bilaga 2-12. Dessa intervjuer utfördes med aktörer som är aktiva i Skellefteå kommun. Valet föll på Skellefteå kommun då de anser att de trots ett aktivt arbete för att öka träbyggandet inte har lyckats med det. Genom att intervjua olika aktörer i Skellefteå gavs en nyanserad bild på deras uppfattningar om drivkrafter och hinder för träbyggande. Detta arbete kan därmed vara en del i att identifiera punkter som Skellefteå kommun kan satsa på för att öka sitt träbyggande. Ett annat tillvägagångssätt för denna studie hade varit att tillämpa en enkätstudie istället för en intervjustudie. Det hade då gjort det möjligt att utöka antalet respondenter i studien och även kunnat utvidga den geografiska gränsen till aktörer utanför Skellefteå kommun. Nackdelen med enkätintervjuer är att det saknar möjlighet till att enkelt kunna ställa mer djuplodande och uppföljande frågor. Vilket denna typ av studie gav möjlighet till. Svaren som kommer från en enkätstudie blir därmed mer översiktliga än vid en intervjustudie. En intervjustudie som utförts inom samma geografiska område har dessutom sina fördelar. I detta arbete kan de intervjuade respondenternas svar kopplas till Skellefteå där de verkar och därmed utgöra ett underlag för förändringsarbete för Skellefteå kommun. Konstruktionstyper som behandlas som träbyggnader i detta arbete är endast byggnader som olika typer av lokaler och bostäder i flerfamiljshus. Konstruktioner som broar eller dylikt behandlas inte. 6 2. METOD 2.3.1 Respondenter Följande respondenter ingår i intervjustudien, se Tabell 2.3. Tabell 2.3 Beskrivning av byggföretag, beställare, systemleverantör och respondenter bakom Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. Respondent 1 2 Byggföretag Byggföretag 1 - Produktionschef - Nationellt företag med lokal anknytning i Skellefteå - Traditionellt byggande Byggföretag 2 - Arbetschef - Nationellt företag med lokal anknytning i Skellefteå - Traditionellt byggande Respondent Beställare Respondent Systemleverantör 4 3 Byggföretag 3 - Arbetsledare - Lokalt företag, baserat i Norrbotten - Bygger enbart med trä 5 Beställare 1 - Projektchef - Lokal, kommunal, beställare - Blandar trä- och betongkonstruktioner Beställare 2 - Fastighetschef - Lokal, kommunal, beställare - Mycket träbyggnader 6 7 Beställare 3 - Avdelningschef - Lokal, kommunal, beställare - Få träbyggnader Beställare 4 - Regionchef - Nationellt företag med lokal anknytning - Få träbyggnader sett till hela landet 8 Systemleverantör 1 - Försäljningschef - Lokalt företag med nationell spridning - Leverantör av träprodukter Respondent 9 Representanter för Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi Kommunrepresentant 1 - Arkitekt och tekn. doktor, planavdelningen Skellefteå kommun -Ingår i arbetsgruppen för träbyggnadsstrategin - Ledde arbetet med att skriva strategin - Marknadsför strategin 10 Kommunrepresentant 2 11 Kommunrepresentant 3 -Kommunalråd, Skellefteå kommun - Drivande politisk kraft bakom träbyggnadsstrategin - Byggnadsinspektör och energioch klimatrådgivare, bygglovsavdelningen Skellefteå kommun - Ingår i arbetsgruppen för träbyggnadsstrategin - Kompetens inom byggprocessen, regelverk, kunskap om trä som byggmaterial samt dagens byggtekniker - Kontaktperson för träbyggnadsstrategin, utsedd av dåvarande ordförande i byggnadsnämnden (2009) * vidare beskrivning av respondenterna samt datum för intervjuer återfinns i Bilaga 2-12. 7 2. METOD 2.4 INSAMLING AV EMPIRISKT MATERIAL Insamlingen bestod av nio stycken halvstrukturerade intervjuer med två respondenter ur arbetsgruppen bakom Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi och sju respondenter som är aktiva i byggbranschen i och runt om Skellefteå kommun. För att sedan komplettera befintlig datainsamling utfördes mailintervjuer med ytterligare två stycken respondenter. 2.4.1 Intervjuer Intervjuer ger tillgång till primärdata som är specifikt avsett för ämnet som studeras (Björklund & Paulsson, 2012). I detta arbete utfördes halvstrukturerade intervjuer (Gillham, 2008). Tid och datum för intervjuerna återfinns för respektive respondent i Bilaga 2-12. Halvstrukturerade intervjuer med en intervjuguide ger möjlighet till flexibla intervjuer som ändå baseras på en struktur och informationen som framkommer är av god kvalité. Intervjumetodens strukturerade fokus ger även upphov till möjlighet att analysera data utifrån likheter. (Gillham, 2008) Examensarbetets syfte är att med en utgångspunkt i tidigare forskning beskriva och jämföra de olika aktörernas uppfattning om träbyggande, generellt och inom kommunen, och därigenom bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat. Genom att utföra en intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer och använda en intervjuguide gavs möjligheten att uppfylla arbetets syfte. Med flexibilitet i intervjuandet gavs en möjlighet till att följa upp svar som respondenterna gav och på så sätt öka förståelsen kring drivkrafter och hinder för träbyggande. Intervjuguiden gav också en möjlighet till att kunna jämföra respondenternas svar och se om de liknande varandra eller om någon uppfattning avvek från de andra och därigenom ge möjlighet till att dra slutsatser från materialet. Genom en intervjuguide kunde jag även säkerställa att jag har fått de resultat och svar som jag avsåg. Detta då användandet av intervjuguiden såg till att om någon aspekt kring träbyggande förbigåtts under den öppnare delen av intervju fångades den upp i slutet istället för att missas helt. 2.4.1.1 Intervjuguide Intervjuguiden består av ett antal av de drivkrafter och hinder för träbyggande som återfinns i litteraturstudien. Den består dock inte av alla drivkrafter och hinder som återfinns i analysmodellen. Vid tidpunkten för intervjuerna var inte litteraturstudien helt färdig utan teori har tillkommit under och efter intervjustudien som därmed har byggt på analysmodellen. Urvalet till intervjuguiden som blev på grund av detta gjorde att det blev en rimlig mängd drivkrafter och hinder för respondenterna att titta på under den tid som intervjun hölls. Det innebar att respondenterna inte har blivit tillfrågade om alla de drivkrafter och hinder som finns med i analysmodellen. Några av de punkter som kom med senare i analysmodellen lyfte respondenterna självmant utan att bli konfronterade med det direkt. Hade ett annat urval gjorts kanske andra aspekter skulle ha lyfts på ett annat sätt. Syftet med intervjuguiden var att respondenterna under intervjun skulle titta på de hinder och drivkrafter som intervjuguiden består av och kommentera dessa. På detta sätt kunde deras synpunkter på träbyggande tydliggöras och jämföras mellan respondenterna. Intervjuguiden samlade på så sätt upp åsikter om träbyggande som kanske inte nämnts under den mer öppna delen av intervjun. Intervjuguiden som använts i detta arbete återfinns i sin helhet i Bilaga 1. 8 2. METOD Följande intervjuer utfördes: Del 1: intervju – respondent bakom Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi Intervjun med Kommunrepresentant 1 hölls med öppna och undersökande frågor för att få en insikt i Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. Frågor ställdes sedan för att få reda på arbetsgruppen bakom strategins åsikter om drivkrafter och hinder för träbyggande. Detta för att sedan kunna jämföra kommunens uppfattning om träbyggande med aktörernas- åsikter. Intervjun spelades in, transkriberades, sammanfattades och skickades sedan till Kommunrepresentant 1 för eventuella kompletteringar. Den sammanfattade intervjun återfinns i Bilaga 10. Del 2: intervju – aktörer i byggbranschen Del två av intervjuerna innebar intervjuer med Respondent 1-7 för att ta del av deras uppfattningar om träbyggande och vad de kunde identifiera för drivkrafter och hinder för träbyggande. Intervjuerna började med öppna frågor med följdfrågor vid behov för att förtydliga eller skapa ytterligare förståelse. Senare under intervjun ombads respondenterna att titta på intervjuguiden. Respondenterna fick sedan kommentera om påståendena var rimliga och något som de stött på eller om de helt enkelt inte höll med. Intervjuguiden beskrivs i kapitel 2.5.1.1 och återfinns i sin helhet i Bilaga 1. En av intervjuerna utfördes via telefon med Beställare 3, övriga utfördes på respondenternas kontor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, sammanfattades och skickades för eventuella kompletteringar av respondenterna. En intervju blev inte inspelad på grund av tekniska problem med inspelningsutrustningen men den har sammanfattats utifrån anteckningar vid intervjutillfället och skickats till aktuell respondent för eventuella kompletteringar. Alla sammanfattningar av intervjuerna återfinns i Bilaga 2-8. Del 3: intervju – kontaktperson för Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi Efter utförda intervjuer med Respondent 1-7 intervjuades Kommunrepresentant 2 för ytterligare insikt i Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi och arbetsgruppens åsikter om träbyggande samt vad de möter för uppfattningar om träbyggande. Intervjun började med öppna frågor med följdfrågor vid behov och avslutades med att även Kommunrepresentant 2 fick titta på intervjuguiden och kommentera de sammanfattade drivkrafterna och hindrena för träbyggande utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Intervjun spelades in, transkriberades, sammanfattades och skickades sedan till Kommunrepresentant 2 för eventuella kompletteringar. Den sammanfattade intervjun återfinns i Bilaga 11. Del 4: intervju – kompletterande intervjuer via mail Efter utförda intervjuer med Respondent 1-7 samt Respondent 9-10 uppstod några frågor som framkommit vid intervjutillfällena med de utvalda aktörerna och som de inte kunde svara på då dessa inte berörde deras verksamhet. Frågor som hur systemleverantörer ser på marknaden för träbyggande i Sverige samt hur politiker i Skellefteå ser på Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. För att få en bredare bild kring dessa frågor valde jag att kontakta ytterligare två respondenter. Dessa intervjuer utfördes som mailintervjuer med berörda företag och personer. Dessa mailintervjuer återfinns i Bilaga 9 och 12. 9 2. METOD 2.4.2 Etik och sekretess Den som utför intervjuer har ett ansvar för hur materialet som framkommer vid intervjun förvaras, analyseras och framförallt används (Gillham, 2008). Information som framkommer kan vara känsligt ur olika perspektiv. De medverkande respondenternas identitet lämnas inte ut i arbetet, där företagsnamn har angivits har respondenterna godkänt detta. Sammanfattat material av författaren är det enda material som publiceras. Samtligt sammanfattat material har varit tillgängligt för handledare vid Luleå Tekniska Universitet för kritisk granskning. Nackdelen med anonymisering av resultat är att visst datamaterial inte går att använda för att det kan riskera att berörd part identifieras. Materialet kan vara av sådan art att det skulle ha haft ett stort bidrag till arbetet eller så spelar det mindre roll. En anonymisering gör heller inte resultatet lika transparent och jämförbart med andra situationer. Vill någon respondent vara anonym måste det tas hänsyn till men beroende på graden av anonymitet kan det dock leda till att materialet inte går att använda med risk för identifiering. I detta fall anser jag att anonymiseringen av det empiriska materialet inte har påverkat arbetet nämnvärt. Mindre detaljer har strukits men det har inte varit detaljer som skulle påverka arbetet särskilt mycket. Anonymiseringen har dock bidragit till att resultatet och slutsatserna inte blivit så transparanta som de hade kunnat vara utan anonymisering. Men i det stora hela anser jag att det inte har påverkat arbetet särskilt mycket. 2.5 ANALYSMETOD Analysen som har genomförts i detta arbete baseras på analysmodellen i Tabell 3.1 och 3.2. Analysmodellen som används i detta arbete är baserad på litteraturstudien och visar drivkrafter och hinder för träbyggande identifierade från tidigare forskning. Hur analysen har gått till beskrivs nedan steg för steg. Steg 1 Det empiriska materialet från intervjuerna sammanfattades utifrån arbetets syfte kring drivkrafter och hinder för träbyggande och skickades sedan till respektive respondent för eventuella förändringar och justeringar i texten. Detta för att kunna säkerställa en korrekt tolkning av vad som sagts vid intervjuerna. Steg 2 Efter eventuella kompletteringar från respondenterna skrevs de enskilda sammanfattningarna sedan samman till en text. Detta gjordes efter de olika kategorier av drivkrafter och hinder som återfinns i analysmodellen, se Tabell 3.1 och 3.2, för att strukturera arbetet. I strukturarbetet och sammanfattningen separerades kommunrepresentanternas åsikter från de övriga respondenternas för att på ett tydligt sätt kunna redogöra om åsikterna stämde överens eller om det fanns några meningsskiljaktigheter dem emellan. Detta för att tydliggöra om till exempel kommunrepresentanterna ansåg något vara en drivkraft medan de andra aktörerna kanske såg det som ett hinder. Det skulle kunna visa på en orsak till varför det inte byggs mer i trä. En drivkraft för en person kan lika gärna vara ett hinder för någon annan. Detta bidrar också till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare forskning har identifierat. Steg 3 Efter struktureringen tog jag hänsyn till vad som sagts vid de öppna frågorna och vad som beskrivits utifrån intervjuguiden. Detta då intervjuguiden kan ses som ledande frågor eller påståenden och de öppna frågorna inte lika ledande. Intervjuguiden återfinns i sin helhet i 10 2. METOD Bilaga 1. Ett svar på en öppen fråga kan ge större förståelse för en drivkraft eller ett hinder då den intervjuade förklarar svaret med egna ord och inte tar stöd i en ledande fråga. Steg 4 Skellefteå kommuns bild över drivkrafter och hinder för träbyggande som sedan förstärkts eller utvecklats av övriga respondenters uppfattningar kopplades sedan till analysmodellen. I analysmodellen, se Tabell 3.1 och 3.2, återfinns tidigare forskning kring drivkrafter och hinder för träbyggande. I detta steg jämförde jag därmed respondenternas svar med analysmodellen. Stämde analysmodellens drivkrafter och hinder med respondenternas svar eller hade nya drivkrafter eller hinder visat sig i intervjustudien? Sammanfattningen av respondenternas uppfattningar och jämförelsen med analysmodellen återfinns i kapitel 4.1 och 4.2. Då öppna frågor om drivkrafter eller hinder för träbyggande ställdes vid intervjutillfällena kunde respondenterna ha påpekat några av de drivkrafter och hinder som finns med i analysmodellen men som de inte fått presenterade för sig vid intervjutillfället i intervjuguiden. Dessa drivkrafter och hinder fångades då upp i Steg 4 av analysen och jämfördes med analysmodellen. På detta sätt kopplades hela det empiriska materialet med jämförelsen av de olika aktörernas uppfattning om träbyggande till tidigare forskning kring drivkrafter och hinder för träbyggande och uppfyller därigenom arbetets syfte och bidrar till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat. 11 3. LITTERATURSTUDIE 3. LITTERATURSTUDIE I följande kapitel presenteras teori om drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare forskning identifierat. De identifierade drivkrafterna och hindren för träbyggande sammanfattas sedan och struktureras som analysmodell. 3.1 DRIVKRAFTER FÖR TRÄBYGGANDE De drivkrafter som har identifierats i tidigare forskning har delats upp i tre kategorier. De tre kategorierna är Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen, Materialegenskaper samt Industriellt träbyggande. De tre kategorierna byggs upp av underkategorier som återfinns i kapitel 3.1.1 - 3.1.3. 3.1.1 Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen Konkurrens och intresse Uppfattningen om träbyggande verkar vara mer positiv desto mer erfarenhet aktörerna har, en ökad konkurrens skulle därför vara till nytta för träbyggandet. Vilket kan bidra till en förbättrad kostnadseffektivitet och öka intresset och trovärdigheten för träbyggandet. En större efterfrågan av träbyggande skulle dessutom öka efterfrågan på virket vilket skulle ge ett mervärde till träindustrin. (Hurmekoski et al., 2015) Då det finns få referensexempel på höga trähus menar Sardén (2005) att det skulle kunna ses som logiskt att istället se till andra industrier men att det inte är lösningen. Referensobjekt i trä som kan visa forskningsresultat minskar den upplevda risken med att ta sig an nya tekniker och gör det abstrakta lättare att förstå (Sardén, 2005) I Storbritannien har marknadsandelen av bostadshus med trästomme ökat och träbyggandet har slagit igenom bland annat tack vare imponerande arkitektur samt det ökande intresset för träbyggande bland utvecklare. (Hurmekoski et al., 2015) Lokala anknytningar Skillnaderna hur snabbt träbyggande accepteras i olika europeiska länder kommer nog ursprungligen från traditioner, kulturer och kunskap i att bygga med trä. Hittills har marknaden för träbyggande endast ökat i länder där marknadsdelar för enfamiljshus med trästomme redan existerat. Däribland de nordiska länderna, Centraleuropa och Storbritannien. I de länderna har regeringen och olika intressegrupper förespråkat användandet av trä till fördel för skogsindustrin och dess stora insatser för ekonomin. I länder som inte har någon tradition drivs utvecklingen av miljömässiga skäl eller behov av jordbävningssäkra byggnader. (Hurmekoski et al., 2015) Att utveckla produkter och förädla råvaran kan ge möjligheter för träindustrin att hitta nya marknadsvinklar och därmed öka sin produktion och ge mer arbetstillfällen (Mahapatra & Gustavsson, 2009). Råvaran är dessutom närproducerad (Stehn et al., 2008). Statligt och kommunalt bidrag Träbyggandet har trots allt ökat med hjälp av bidrag från staten samt att byggbranschen, träindustrin och forskningen har bidragit till utveckling (Mahapatra & Gustavsson, 2008). I Finland har man lyckats öka träbyggandet på några år genom att den finska regeringen satt som mål att öka marknadsandelarna av träbyggnader. Detta genom att påpeka träets miljövänliga och ekonomiska fördelar och marknadsföra användandet av inhemska 12 3. LITTERATURSTUDIE träresurser. I Storbritannien har träbyggandet ökat med hjälp av en miljöpolicy. (Hurmekoski et al., 2015) 3.1.2 Materialegenskaper Hållbarhetsperspektiv Trä är det enda byggmaterialet idag som är förnybart och binder koldioxid. Det är ett material som produceras i Sverige, kan återanvändas och kräver ingen hög insats av energi vid förädlingen. Träbyggandet är därmed ett sätt att bidra till ett bättre globalt klimat. (Stehn et al., 2008) Koldioxidutsläppen från produktion av ett trähus är lägre än vid uppförandet av motsvarande hus i betong eller stål. Under byggnadens livstid lagras stora mängder kol i stommen, mer än vad som avges vid utsläppen i produktionsfasen. Då trä är förnybart kan man tillgodoräkna den återvinningsbara resurs som finns tillgänglig när byggnaden eventuellt rivs. (Gustafsson et al., 2013) Fysiska egenskaper Om man jämför trä med tillexempel betong, som är ett betydligt tyngre material, har trä några betydande fördelar, det kräver mindre kranar och kan monteras snabbare, ändringar i ett senare skede är lättare att utföra, det har enkla infästningsmetoder, är lämpligt för vinterbygge och träbyggande innebär lägre kostnader för uttorkning på byggplatsen (Stehn et al., 2008). Tack vare sin relativt låga vikt kan träbyggnader prefabriceras till en högre nivå som tillexempel volymmoduler vilka kan transporteras till byggplatsen till en lägre kostnad än vid transport av betongelement (Mahapatra et al., 2012). Möjligheten att implementera färdiga träelement i ett traditionellt byggsystem beror på hur elementen är framtagna. Moduler och lättviktselement kräver sitt eget system då de har specifika dimensioner, men massivträelement däremot liknar betongpelare och därmed krävs inte så mycket förändring i byggsystemet för att byta ut betong mot trä. (Hurmekoski et al., 2015) Upplevda egenskaper Trä i inredningar har visat sig minska stressnivån för de boende och hjälper till att balansera fuktnivån inomhus, förhindra bakterietillväxt och bidra till en varm atmosfär. Om det inte fanns några hinder för att lämna träytor synliga inomhus skulle den generella uppfattningen av att använda trä i byggnader påverkas av de positiva effekterna som interiörer i trä har på människor och därmed uppfattas som mer positiv. De positiva egenskaperna med träbyggnader har dock för närvarande inte något mätbart marknadsvärde. (Hurmekoski et al., 2015) 3.1.3 Industriellt träbyggande I den nationella träbyggnadsstrategin (Ds 2004:1) påpekas att ett ökat systemtänkande, tillexempel industriellt byggande, påverkar den totala produktionskostnaden i högre grad än om endast materialet i stommen byts ut. Trä är ett material som lämpar sig för industriellt byggande och prefabricerade element i trä innebär bättre arbetsmiljö, materialutnyttjande samt bättre kvalitet och leveranssäkerhet (Ds 2004:1). Det industriella träbyggandet möjliggör även ett fuktsäkert byggande (Stehn et al., 2008). Även om ett industrialiserat byggsystem kräver mer planering i ett tidigt skede kan man med det minska övergripande kostnader på byggplatsen (Hurmekoski et al., 2015). 13 3. LITTERATURSTUDIE 3.1.4 Sammanfattning av drivkrafter för träbyggande samt analysmodell I Tabell 3.1 återfinns en sammanställning av samtliga drivkrafter som återfinns i kapitel 3.1.13.1.3. I kolumnen för referenser i tabellen återges ibland flertalet källor för ett påstående, detta görs då påståendet har påträffats i flertalet texter. Tabellen nedan används i kapitel 4.1 för resultat och analys som analysmodell. Analysmodellen sammanställer tidigare forskning om drivkrafter och hinder för träbyggande och gör det möjligt att jämföra det med det empiriska materialet. Jämförelsen görs för att identifiera om andra drivkrafter eller hinder för träbyggande kommit fram i intervjustudien än vad som återfinns i tidigare forskning, dementera tidigare forskning eller styrka tidigare forskning kring träbyggande. Hur analysmodellen använts beskrivs närmare i kapitel 2.5. För att tydliggöra och strukturera det empiriska materialet har analysmodellen delats upp i två delar, drivkrafter och hinder för träbyggande samt underkategorier för dessa. 14 3. LITTERATURSTUDIE Tabell 3.1 Sammanfattning av drivkrafter för träbyggande REFERENSER UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR BYGGBRANSCHEN KONKURRENS OCH INTRESSE - Ökad konkurrens ger bättre kostnadseffektivitet och ökad trovärdighet - Imponerande arkitektur ökar intresset - Uppfattningen om träbyggande verkar vara generellt mer positiv desto mer erfarenhet aktörerna har - Referensobjekt visar forskningsresultat och minskar den upplevda risken LOKALA ANKNYTNINGAR - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra & Gustavsson, 2009), (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012) - (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1) - (Hurmekoski et al., 2015), (Westerlund, 2012), (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1), - (Hurmekoski et al., 2015) - Ger lokala arbetstillfällen i skogsindustrin - Kan passa lokala byggnadstraditioner - Andelen träbyggande ökar i länder där fristående hus med trästomme redan uppförts - Närproducerat STATLIGT OCH KOMMUNALT BIDRAG - Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt - Miljöpolicys gagnar träbyggandet MATERIALEGENSKAPER HÅLLBARHETSPERSPEKTIV - Bidrar till en hållbar miljö - Mindre inverkan på naturen än traditionella byggmaterial som betong och stål - Binder koldioxid - Kan återanvändas - Kräver ingen hög insats av energi vid förädlingen. - Förnybart material FYSISKA EGENSKAPER - Lätt material - Volymelement i trä kan relativt enkelt och billigt transporteras tack vare dess låga vikt - Kräver mindre och billigare maskiner vid montage - Snabbt montage - Låga kostnader för ändringar och kompletteringar i ett senare skede - Enkla infästningsmetoder - Låg uttorkningskostnad på byggplatsen - Lämpligt för vinterbygge - Massivträelement kan implementeras i andra byggsystem UPPLEVDA EGENSKAPER - Träinredning minskar stressnivån för de boende - Balanserar fuktnivån inomhus och bidrar till en varm atmosfär - (Hurmekoski et al., 2015), (Ds 2004:1) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Sardén, 2005) - (Hurmekoski et al., 2015), (Hemström et al., 2011), (Mahapatra & Gustavsson, 2009), (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1), (Gustafsson et al., 2013) - (Stehn et al., 2008) - (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1) - (Stehn et al., 2008), (Ds 2004:1), (Gustafsson et al., 2013) - (Hurmekoski et al., 2015), (Stehn et al., 2008), (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2008), (Stehn et al., 2008) - (Mahapatra et al., 2012), (Stehn et al., 2008) - (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2009), (Stehn et al., 2008) - (Stehn et al., 2008) - (Stehn et al., 2008) - (Stehn et al., 2008) - (Stehn et al., 2008) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Hurmekoski et al., 2015) INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE - Trä lämpar sig för industriellt byggande - Systemtänkande kan leda till positiv påverkan av produktionskostnaden - Industriell prefabrikation kan öka produktiviteten och säkerheten, minskar risk för inbyggd fukt - Prefabricerade element ger bättre arbetsmiljö och materialutnyttjande - Lång planeringstid innan industrialiserad produktion minskar övergripande kostnader på byggplatsen - (Mahapatra et al., 2012), (Ds 2004:1), (Stehn et al., 2008) - (Ds 2004:1) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2008), (Stehn et al., 2008) - (Ds 2004:1) - (Hurmekoski et al., 2015) 15 3. LITTERATURSTUDIE 3.2 HINDER FÖR TRÄBYGGANDE De hinder som har identifierats i tidigare forskning har delats upp i tre kategorier. De tre kategorierna är Struktur i byggbranschen, Uppfattningar om materialet samt Lagkrav. De tre kategorierna byggs upp av underkategorier som återfinns i kapitel 3.2.1-3.2.3. 3.2.1 Struktur i byggbranschen Kunskapsbrist År 2004 påpekades det att det viktigaste skälet till att träbyggnader med flera våningar inte byggs är på grund av brister i kunskap om det moderna träbyggandet bland annat hos beställare (Ds 2004:1). Åtta år senare skriver Mahapatra et al. (2012) att det krävs nya utbildningsprogram och vidareutbildning för att öka kunskapen om träbyggande och elva år senare skriver Hurmekoski et al. (2015) att det finns en brist av utbildade arkitekter som arbetar med träbyggande. Avsaknaden av nödvändig utbildning, erfarenhet och kunskaper både hos träindustrin och övriga aktörer i byggbranschen anses som den mest viktiga institutionella barriären för att kunna öka användandet av träkonstruktioner. Det finns en osäkerhet och en brist av mer djupgående kunskap hos byggbranschen när det kommer till träbyggande. (Mahapatra et al., 2012) Erfarenhetsåterföringen mellan traditionella byggprojekt är låg vilket inte bidrar till ökad kunskap, det hämmar istället innovationsmöjligheter och bidrar till att bibehålla befintliga metoder (Mahapatra & Gustavsson, 2008). Förändring Hurmekoski et al. (2015) beskriver att byggbranschen i allmänhet kan ses som en mindre riskbenägen bransch som använder sig av beprövade metoder vilket beror på normer, investeringar i traditionella material samt befintlig kunskap. Att byta till ett träbaserat byggsystem kräver förändringar i produkter, processer och organisationer inom byggvärdekedjan (Hurmekoski et al., 2015). Det kräver även investeringar i kunskap samt ett skapande av ett aktörnätverk (Mahapatra & Gustavsson, 2008). Relationer Många av aktörerna i byggbranschen, som tillexempel entreprenörer, har en avgörande roll när det kommer till materialval och det är därför troligt att de rekommenderar sina kunder att bygga med metoder som de själva känner sig säkra med (Mahapatra et al., 2012). Dessutom kan långsiktiga kontrakt mellan entreprenörer och leverantörer komma att påverka materialval (Hemström et al., 2011) och innebära att nya material inte upphandlas och testas. Det finns dessutom en brist i konkurrens mellan de få stora entreprenörerna i Sverige vilket hindrar innovation och leder till högre kostnader och lägre kvalitet av byggnaderna (Mahapatra & Gustavsson, 2008). Befintliga metoder Beroende på entreprenadform har entreprenörer olika stort inflytande på materialval (Mahapatra & Gustavsson, 2008). Entreprenörer främjar sällan nya material då det kan innebära en ekonomisk risk men även på grund av deras befintliga investeringar i traditionella material (Mahapatra & Gustavsson, 2009). Befintliga metoder kan dock generera vinst då de 16 3. LITTERATURSTUDIE sparar tid även om det innebär att innovationsmöjligheterna blir låga (Mahapatra & Gustavsson, 2008). Traditionella byggprojekt byggs platsspecifika och replikeras sällan (Mahapatra et al., 2012), det finns inga långsiktiga kontrakt mellan aktörer och aktörerna tar kortsiktiga beslut och strävar efter att lägga anbud med så låga kostnader som möjligt (Hurmekoski et al., 2015). De traditionella byggprojekten minskar möjligheterna att utveckla rutiner som associeras med det industriella träbyggandet (Mahapatra & Gustavsson, 2008). Mahapatra et al. (2012) rapporterade dessutom att svenska aktörer i byggbranschen ansåg att det finns få aktörer inom träbyggnadsindustrin. Att göra en snabb utvärdering av innovationer i byggbranschen kan vara svårt på grund av produkternas och byggnadernas långa livslängd. På grund av detta måste risken för ett misslyckande av en innovation betraktas samt att strategier för att kunna åtgärda, renovera eller modifiera innovationen under flera årtionden måste finnas. Trovärdiga resultat från tester av en innovation inom byggnadskonstruktion kan dessutom endast tas från fullskaliga prototyper vilket gör testerna tidskrävande och dyra. (Mahapatra & Gustavsson, 2008) Byggsektorn lägger vikten på återvinningsbara material istället för att föredra förnybara material för att förebygga den potentiella resursbristen. Eventuellt kan det bero på att de traditionella byggnadsmaterialen kan ses som vanligt förekommande i naturen och att de då inte har någon större inverkan på utarmningen av naturens resurser sett till ett fåtal decennier. (Hurmekoski et al., 2015) 3.2.2 Uppfattningar om materialet Ekonomi Valet av stommaterial är i stort sett baserat på ekonomiska överväganden och beslutsfattarna kan uppleva det finansiellt riskabelt att uppföra träbyggnader. Betong är ett mer beprövat material och kostnadsosäkerheter kring att uppföra en träbyggnad kan göra att beslutsfattarna väljer betong över trä. Träbyggandet kan ses som ett relativt nytt byggnadssystem och eventuellt har inte kostnadsfördelarna för träbyggnader visat sig tillräckligt. Vilket kan bero på bristande kunskap och erfarenhet eller problem med logistik och samordning. Kostnader för de mesta innovationer minskar över tid vilket kan vara till en fördel för träbyggandet givet att produktionen ökar. (Mahapatra et al., 2012) Visar det sig att underhållskostnaderna för en träbyggnad blir höga eller att de förväntningar som funnits på förbättringar för kostnadseffektivitet inte infriats så kan det leda till att träbyggande som byggnadsmetod inte når fullt ut på marknaden. Den experimentella karaktären av projekten kan upplevas som en ekonomisk risk tillsammans med de höga initiala kostnaderna, då träbyggnader inte kan testas i liten skala. (Hurmekoski et al., 2015) För byggherrar finns det alltid en risk att påbörja ett byggprojekt. Att initiera ett byggprojekt baserat på ett industriellt byggande innebär svårbedömda ekonomiska och tekniska risker för byggherren som orsakas av brist på kunskaper hur man tar fram specifikationer och förfrågningsunderlag. Denna kunskapsbrist kan få byggherren att istället välja mer traditionella metoder som inte passar metoder för det industriella byggandet. (Lidelöw et al., 2015) 17 3. LITTERATURSTUDIE Fysiska begränsningar Majoriteten av aktörer i byggbranschen vill inte erkänna att trä är ett hållbart alternativ till de traditionella materialen. Dessutom har etablerade byggnadsmetoder fördelar över träkonstruktioner då de till exempel har längre spännvidd än vad trä har. Vilken specifik träkonstruktion man väljer måste dessutom beslutas i ett tidigt skede då byte av konstruktion ändrar på dimensioner, som tillexempel väggtjocklekar. Ändras konstruktionen i ett senare skede kan det komma att kräva andra typer av fundament eller till och med leda till att byggrätten överskrids. (Hurmekoski et al., 2015) Det industrialiserade träbyggandet har vissa begränsningar när det gäller utformning av byggnad då byggsystemet bygger på standardiserade lösningar (Mahapatra & Gustavsson, 2008). Träindustrin spenderar dessutom betydligt mindre pengar än de summor som spenderas av plast-, betong- och stålindustrin för att öka allmänhetens medvetenhet om miljöfördelarna av träprodukter (Mahapatra & Gustavsson, 2009). Upplevda materialegenskaper Aktörernas uppfattningar om träets positiva sidor kan överskuggas på grund av osäkerheter gällande bärighet, livslängd på byggnaden, osäkra kostnadsfördelar samt aspekter gällande fuktskador, brandsäkerhet och ljudisolering (Mahapatra et al., 2012). Konsulter, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer har en uppfattning om träbyggande som byggts upp av kunskap och kompetenser. De har en utbildning och erfarenhet som har dominerats av kunskap inom betongbyggnad och de kan ha en negativ inställning till att ta till sig ny kunskap om nya material som tillexempel trä. (Mahapatra & Gustavsson, 2009) Negativa uppfattningar om träbyggnader kan dessutom ha förstärkts av bakslag i de första träbyggnadsprojekten efter lagändringarna (Hurmekoski et al., 2015). Även om byggnadsreglerna tillåter användning av all typ av stommaterial, ifrågasätts ofta brandsäkerhet för träbyggnader även om betydande framsteg har gjorts på detta område (Mahapatra & Gustavsson, 2009). Brandskydd som sprinklers gör byggnaden brandsäker och trä kan då användas både interiört och exteriört, rätt använt är trä minst lika brandsäkert som andra byggmaterial (Träguiden, 2003a, 2003b). Trots detta kan uppfattningar av risk för brand i trähus påverka att försäkringsbolagen sätter träbyggnader i en onödigt hög försäkringspremieklass (Mahapatra & Gustavsson, 2009). De senaste 100 åren har konstruktionsmetoderna ändrats från en hantverksbaserad träkonstruktion till ett mer rationellt och industrialiserat betongbyggande med stora investeringar i maskiner och komponentsystem. Men trä kan fortfarande ses som ett gammaldags material som inte passar för ett industriellt byggnadssystem. (Mahapatra et al., 2012) Uppfattningar och attityder om material kan skilja sig från vetenskaplig fakta men det är trots allt så att uppfattningar och attityder, inte fakta, styr vilket material som väljs (Hemström et al., 2011). Företagskulturen bland befintliga byggföretag kan därmed vara ett hinder i spridningen av nya byggmaterial (Mahapatra & Gustavsson, 2008). 3.2.3 Lagkrav De funktionskrav som ska uppfyllas för nya byggnader idag återfinns i Boverkets Byggregler (BBR). De funktionskraven omfattar bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, 18 3. LITTERATURSTUDIE säkerhet vid användning, bullerskydd samt energihushållning och värmeisolering. (Boverket, 2015) Möjligheten att öka träbyggandet är starkt beroende av lagstiftningen som kan motarbeta träbyggandet. De tekniska lösningarna för att trä ska uppfylla regelkraven blir ofta dyrare än vid användandet av traditionella material. Finansiärer och byggherrar har i regel inte något intresse av att betala för högre byggnadskostnader för att trä ska uppfylla de regelkrav som traditionella material klarar till en lägre kostnad. Vilket även minskar konkurrenskraften. Regionala skillnader i lagtolkning innebär dessutom svårigheter för ett industriellt byggande. Skulle däremot lagkraven ökas på minskad mängd av utsläpp av växthusgaser vid byggprocessen skulle trä gynnas. (Hurmekoski et al., 2015) 3.2.4 Sammanfattning av hinder för träbyggande samt analysmodell I Tabell 3.2 återfinns en sammanställning av samtliga hinder som återfinns i kapitel 3.2.13.2.3. I kolumnen för referenser i tabellen återges ibland flertalet källor för ett påstående, detta görs då påståendet har påträffats i flertalet texter. Tabellen nedan används i kapitel 4.2 för resultat och analys som analysmodell. Analysmodellen sammanställer tidigare forskning om drivkrafter och hinder för träbyggande och gör det möjligt att jämföra det med det empiriska materialet. Jämförelsen görs för att identifiera om andra drivkrafter eller hinder för träbyggande kommit fram i intervjustudien än vad som återfinns i tidigare forskning, dementera tidigare forskning eller styrka tidigare forskning kring träbyggande. Hur analysmodellen använts beskrivs närmare i kapitel 2.5. att tydliggöra och strukturera det empiriska materialet har analysmodellen delats upp i två delar, drivkrafter och hinder för träbyggande samt underkategorier för dessa. 19 3. LITTERATURSTUDIE Tabell 3.1 Sammanställning av hinder för träbyggande BRANSCHSTRUKTUR KUNSKAPSBRIST - Det saknas kunskap och erfarenhet om träbyggande hos utförandeledet - Erfarenhetsåterföring vid traditionella byggprojekt är låg FÖRÄNDRING - Byggsektorn är inte förändringsbenägen - Att införa träbyggnadssystem kräver förändringar RELATIONER - Befintliga kontakter och relationer mellan entreprenörer och materialleverantörer - Byggherrar får endast information om den byggmetod som entreprenör/konsult föredrar BEFINTLIGA METODER - Entreprenadform - Det finns få aktiva aktörer inom träbyggandet - Byggsektorn lägger vikt på återvinning av material istället för att använda förnyelsebara material - Entreprenörer ser en risk med nya byggnadsmaterial - Snabba utvärderingar av innovationer är svåra att utföra - Platsbyggen ger liten möjlighet till att utveckla industriellt träbyggande UPPFATTNINGAR OM MATERIALET EKONOMI - Stommaterial väljs baserat på ekonomi, trä upplevs ekonomiskt osäkert - Höga underhållskostnader - Höga initiala kostnader i träprojekt - Träbyggande kan inte testas i liten skala FYSISKA BEGRÄNSNINGAR - Kortare spännvidd än betong och stål - Uppfattas ha sämre hållbarhet/stabilitet än traditionella material - Industrialiserat träbyggande ger liten möjlighet till varierad utformning - Träindustrin visar inte tillräckligt hur miljövänligt trä är UPPLEVDA MATERIALEGENSKAPER - Brandsäkerheten upplevs osäker - Upplevs ha dålig akustisk prestanda - Träbyggnader upplevs ha en långvarig risk av fuktproblem - Upplevs vara ett gammaldags material som inte passar för ett industriellt byggnadssystem - Negativa uppfattningar överskuggar de positiva aspekterna - Uppfattning och intresse styr materialval snarare än fakta - Konsulter, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer kan ha en negativ inställning till trä REFERENSER - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2009), (Ds 2004:1) - (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012), (Hemström et al., 2011) - (Hemström et al., 2011), (Mahapatra & Gustavsson, 2009) - (Ds 2004:1), (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2009) - (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Mahapatra et al., 2012) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2009) - (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2008) -(Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2009) - (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Mahapatra & Gustavsson, 2009) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2009) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2009) - (Hurmekoski et al., 2015) - (Mahapatra et al., 2012), (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Hemström et al., 2011), (Mahapatra & Gustavsson, 2008) - (Mahapatra & Gustavsson, 2009) LAGKRAV - Lagkrav ger dyra tekniska lösningar - Regionala skillnader i tolkning av lag - (Hurmekoski et al., 2015) - (Hurmekoski et al., 2015), (Mahapatra & Gustavsson, 2009) 20 4. RESULTAT OCH ANALYS 4. RESULTAT OCH ANALYS Denna del av rapporten redovisar och analyserar det empiriska materialet från intervjuerna och ställs mot den teoretiska referensram, analysmodell, som tagits fram i litteraturstudien. För att få en översikt över materialet har det delats upp i drivkrafter och hinder för träbyggande samt en avslutande del som behandlar Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. Se Bilaga 2-12 för sammanfattning av respektive respondents intervju. 4.1 DRIVKRAFTER FÖR TRÄBYGGANDE Analysmodellen ur Tabell 3.1 har använts för att strukturera det empiriska materialet samt använts för att kunna bygga vidare på bilden över drivkrafter från det teoretiska materialet. Vidare beskrivning av tillvägagångssättet av användandet av analysmodellen beskrivs i kapitel 2.5. I Bilaga 13 återfinns analysmodellen i tabellform som redovisar vilka drivkrafter och hinder för träbyggande från litteraturstudien som berördes under intervjuerna. Detta både i form av direkta frågor samt om respondenterna nämnt någon aspekt utan att de blivit tillfrågade om det. För att tydliggöra Skellefteå kommuns bild över drivkrafter för träbyggande kommer kommunens åsikter att presenteras först efter varje rubrik. Efterföljande presenteras övriga respondenters syn på träbyggande där de antingen stärker eller dementerar kommunens bild. I några fall redovisas enbart en parts åsikter för att styrka eller dementera kommunens bild. Detta kan bland annat bero på att det endast är en respondent som har tagit upp och kommenterat den drivkraften. Alla respondenters sammanfattade intervjuer återfinns att läsa i sin helhet i Bilaga 2-12. 4.1.1 Utvecklingsmöjligheter för byggbranschen Konkurrens och intresse Kommunrepresentant 2 menade att trä som råvara finns i regionen och det finns flera företag i träindustrin på orten vilket är en fördel för kommunen. Närproducerad råvara, i detta fall trä tas också upp som en drivkraft av Hurmekoski et al. (2015). Beställare 2 bekräftade kommunens bild och ansåg att forskningen och träindustrin som finns i Skellefteå är viktig och att träbyggande gynnar och ger möjlighet till utveckling för träbyggande på orten. Lokala anknytningar Kommunrepresentant 2 ansåg att träbyggande gynnar skogsindustrin och därigenom ökar arbetstillfällena och är en drivkraft hos kommunen. Genom att ta fram en träbyggnadsstrategi kan kommunen visa sin vilja att öka träbyggandet menade Kommunrepresentant 2. Beställare 2 bekräftade Kommunrepresentant 2s bild och såg träbyggandet och skogsindustrin som positivt för boende i norra Sverige och Skellefteå. Det finns en industri i regionen och Beställare 2 ansåg det som rimligt att vara med och försöka utveckla den. Byggföretag 3 höll med och ser möjligheter till arbetstillfällen och ökade sådana om förädlingen av träprodukterna skulle öka, se också resonemang av Mahapatra och Gustavsson (2009). Beställare 4 var mer kluven i frågan och ansåg att träbyggande rimligen bör gynna skogsindustrin men undrade även hur mycket produktion som Sveriges skog skulle klara och om träbyggandet skulle öka ifrågasatte om det skulle krävas import av råvara. 21 4. RESULTAT OCH ANALYS Byggföretag 1 delade däremot inte kommunens bild och ansåg att det var marginellt att träbyggandet skulle bidra till ökade arbetstillfällen och framhöll att betongindustrin ger mycket arbetstillfällen till orten vid projekt som gjuts på plats. Beställare 3 höll med om det och ansåg inte att träbyggande ger ökade arbetstillfällen inom kommunen när marknaden ser ut som den gör idag. Beställare 3 menade att det industriella träbyggandet leder till att arbetstimmarna fördelas i fabrik och inte på orten, anlitas ett företag i en annan kommun får inte Skellefteå kommun de arbetstimmarna. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande När det kommer till tradition och kultur som kan öka träbyggandet ansåg inte Kommunrepresentant 2 att det är det som bidrar till ett ökat träbyggande, traditionen styr inte marknaden men det kan eventuellt vara en drivkraft för kommunen. Byggföretag 2 bekräftade kommunens bild och sade att ett ökat byggande istället handlar om ekonomi, arbetstillfällen, räntor, amorteringskrav och tillgång till mark. Byggföretag 3 var av en annan åsikt och ansåg att tradition och kultur absolut kan bidra, ”Det gäller i alla fall att lyfta fram fördelarna med tradition och kultur för träbyggnadsindustrin i det lobbyarbete som behövs för motvikt till betongindustrin. Där är det viktiga delar. Jag tror de flesta bryr sig om just tradition och kultur. Det är viktigt för själen.” (Byggföretag 3). Beställare 1 hade en liknande åsikt och ansåg att Skellefteås historia med många träbyggnader kunna bidra till att bygga i trä, vilket också är ett resonemang som förs av Hurmekoski et al. (2015). Beställare 3 sade att våra svenska enbostadshus ofta byggs i trä och att det skulle kännas konstigt att uppföra ett i betong så där bidrar tradition och kultur. Beställare 4 ansåg däremot att tradition och kultur av träbyggande bör kunna bidra men att det i dagsläget inte finns så mycket tradition av att bygga flerfamiljshus i trä då det helt enkelt inte har byggts så mycket. Statligt och kommunalt bidrag När det kommer till ett statligt och kommunalt bidrag för träbyggande ansåg Kommunrepresentant 2 att kommunerna går före och visar på träbyggande med förhoppningen att privata aktörer följer efter. Men Kommunrepresentant 2 ansåg också att kommunens främsta drivkraft bör vara hållbarhetsfrågor och kanske inte främst att driva träbyggandet. Flertalet respondenter ansåg att kommunala och statliga projekt driver träbyggandet framåt, vilket också är ett resonemang som förs av Hurmekoski et al. (2015). Byggföretag 3 ansåg att projekten är viktiga och att det behöver öka. Beställare 1 och 2 ansåg att om det både statligt och kommunalt arbetas för en hållbarhet i byggandet så kommer det att på det sättet arbetas för ett ökat träbyggande, vilket det redan görs på vissa orter som Skellefteå, Växjö och Falun. Beställare 3 däremot höll inte med om kommunens bild utan ansåg att kommunala och statliga projekt driver frågan om ett ökat träbyggande med våld och utan att det i praktiken finns möjligheter till att bygga bra byggnader i trä. 4.1.2 Materialegenskaper Respondenterna fick tillfälle under intervjuerna att fritt beskriva drivkrafter för träbyggande. Många av de drivkrafter som identifierades kan knytas till materialegenskaper. Dessa drivkrafter redovisas nedan och sammanställs sedan i Figur 4.1. 22 4. RESULTAT OCH ANALYS Kommunrepresentant 2 ansåg trä vara ett hållbart material som finns lokalt i regionen och kan gynna orten. Kommunrepresentant 1 ansåg trä vara ett lätt material som passar bra till påbyggnad och har dessutom en låg kostnad. Kommunrepresentant 2 menade att trä går att kombinera med betong och är ett trevligt material som är lätt att arbeta med. Byggföretag 1 och 3 samt Beställare 1, 2 och 4 höll med kommunen och ansåg att trä är ett hållbart och naturligt material, se också resonemang av Stehn et al. (2008). Ytterligare drivkrafter kring träets miljöaspekter som att råvaran finns lokalt i regionen och gynnar orten ansåg Byggföretag 2 och 3 samt Beställare 1 vilket bekräftar kommunens bild. Byggföretag 3 menade även att det finns kunskap om råvaran i regionen. Kommunens syn på drivkraften att trä är ett lätt material och passar bra till påbyggnad bekräftades av Beställare 3 och Byggföretag 2 och 3. Byggföretag 3 lade även till att det vid dåliga markförhållanden är bra med träbyggnader då mindre pålning kommer krävas. Beställare 1 menade dessutom att limträ som produkt ger ett väldigt fint resultat när det lämnas synligt i konstruktionen. Beställare 1 bekräftade även Kommunrepresentant 2s drivkraft på att trä går att kombinera med betong, se också resonemang av Hurmekoski et al. (2015). Ytterligare drivkrafter som respondenterna identifierade var att trä är en exportvara och gynnar lokala företag enligt Byggföretag 2 samt att trä enligt Byggföretag 3 lämpar sig för industriellt byggande i enlighet med Ds 2004:1. Materialegenskaper som flera respondenter nämnde - Hållbart, naturligt material - Finns lokalt - Gynnar orten - Lätt material - Bra vid påbyggnad - Kan kombineras med betong Övriga materialegenskaper nämnda av kommunrepresentanterna - Låg kostnad - Trevligt material som är lätt att arbeta med Övriga materialegenskaper nämnda av byggföretagen - Kräver mindre pålning - Exportvara - Gynnar lokala företag - Lämpar sig för industriellt byggande Övriga materialegenskaper nämnda av beställarna - Limträ ger ett fint resultat Figur 4.1 Sammanfattning av respondenternas fritt beskrivna drivkrafter gällande materialegenskaper Hållbarhetsperspektiv Kommunrepresentant 1 menade att trä är ett hållbart material men ifrågasatte hur stor fördel det är för trä när det gäller miljöfotavtryck, “när det kommer till kritan då tror jag att ekonomiska argument ändå är större.” (Kommunrepresentant 1). Kommunrepresentant 2 höll med om att trä är ett miljövänligt material men hur miljövänligt det blir beror på framställningen. 23 4. RESULTAT OCH ANALYS ”Trä i sig själv är ett miljövänligt material. Sedan så beror det ju litegrann på vad du gör med det, hur du behandlar det, vad du gör, men man kan inte komma ifrån att trä är organiskt och det växer och det är en koldioxidfälla under hela sin livstid i skogen. Och sedan så tar man tillbaka det och det liksom är ett slutet kretslopp. Det kan man aldrig ta ifrån det. Så är det. Men sedan så kostar det ju såklart resurser när man ska börja bearbeta träet. Men i förhållande till alternativen som finns idag, så skulle jag säga att det har stora fördelar. Absolut. Sedan har vi ju inte sett vad som kommer i framtiden. Det kanske kommer något fantastiskt material”. (Kommunrepresentant 2). Alla respondenter bekräftade kommunens syn på att miljöfördelarna är en drivkraft för träbyggandet vilket också är ett resonemang som förs av Hurmekoski et al (2015), Mahapatra och Gustavsson (2009) och Stehn et al. (2008). Beställare 2 ansåg att miljöfrågan är viktig och blir allt viktigare ur ett hållbarhetsperspektiv. Det byggs allt mer energieffektiva byggnader och även om betongbranschen hävdar att betong är bättre för det då det är ett tungt material så bör trä ha en fördel ur miljöperspektiv menade Beställare 2. Beställare 2 sade att om många kommuner engagerar sig så kommer det att driva på utvecklingen, vilket är det viktigaste och lyckas man med ett bra industriellt träbyggande så underlättar man för träbyggandet. Beställare 1 ansåg däremot att träindustrin bör visa mer på hur miljövänligt trä är, i dagsläget är det inte tillräckligt tydligt. Byggföretag 3 stärkte den bilden med sin upplevelse att ingen säger emot att trä är miljövänligt men att de däremot kan hävda att andra alternativ är lika miljövänliga. Beställare 3 lyfte att ett hållbart byggande består av tre aspekter, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och inte bara av ett enda materialval. Det gäller att hitta en balans av de tre för att någon ska vilja bo i lägenheterna som byggs menade Beställare 3, ekologiska aspekter kan ge höga kostnader, för billiga lägenheter kan försämra den sociala aspekten och tänker man inte på de ekologiska aspekterna straffar man miljön. Fysiska egenskaper Kommunrepresentant 2 såg det som en enorm drivkraft att träbyggande ger en kort byggtid, intäkter för hyror kommer snabbare då inflyttningsdatum kan ske snabbt och det blir ett kortare störningsmoment i en stad. Fördelar kring snabbt montage för träbyggande förs också av Mahapatra et al (2012). Andra drivkrafter som beror på träets egenskaper och leder till lägre kostnader för ändringar, infästningsmetoder, uttorkningskostnader på byggplatsen vid industriellt byggande samt lämpligheten för vinterbygge ansåg inte Kommunrepresentant 2 som lika stora drivkrafter och kanske inte vid en uppstart av ett byggprojekt utan snarare i ett senare skede. Möjligheten att kunna implementera färdiga planelement i trä ett existerande byggsystem ansåg Kommunrepresentant 2 vara viktig, se också resonemang av Hurmekoski et al. (2015). Skillnaden, enligt Kommunrepresentant 2, som kan uppstå är att elementen i trä får större dimensioner för att kunna bära lika mycket som ett element i tillexempel betong. Beställare 2 bekräftade Kommunrepresentant 2s bild om att träets alla fysiska egenskaper inte är stora drivkrafter för sig utan snarare underlättar i valet av material. Beställare 1 styrkte kommunens bild om att träbyggande har en kort byggtid och menade att det gör materialet lämpligt för projekt med kort byggtid. 24 4. RESULTAT OCH ANALYS Byggföretag 1 och 2 tog däremot upp negativa sidor med träets fysiska egenskaper och betongens fördelar i samma läge. De påpekade att transport av volymmoduler inte är optimerat och att det då transporteras mycket luft, infästning i betong är lättare än trä då det verkligen sitter om något har monterats, infästning av limträbalkar ger svåra infästningsmetoder samt att träet någon gång måste torkas och att det bör beaktas kostnader för virkestork. Byggföretag 2 menade även att träbyggande under vintertid endast är lämpligt under normala vintrar med snö och låga temperaturer, inte regn och någon plusgrad. Respondenterna höll med om kommunens syn av implementering av färdiga element i trä i befintliga byggsystem till olika grad. Byggföretag 3 trodde på det fullt ut. Beställare 2 ansåg att desto bättre och mer utvecklade elementen blir desto lättare blir det att byta ut elementen. Byggföretag 2 sade att det går att utföra men att det kan bli problem vid dåligt väder och nederbörd och att det då blir viktigare med väderskydd än vid användande av element i betong. Byggföretag 1 ansåg däremot att träelement aldrig kommer att ersätta betongelement. Upplevda egenskaper Kommunrepresentant 2 sade att trä nog upplevs som ett trevligt material och ger en trevlig inomhusmiljö men att det framförallt bör ge en trevlig arbetsmiljö på byggplatsen då det inte dammar lika mycket som betong och ger en lägre ljudnivå än vid arbete med andra material. De övriga respondenterna bekräftade kommunens bild om att trä är ett trevligt material och ger en varm atmosfär och trevligt inomhusmiljö, vilket är ett resonemang som även förs av Hurmekoski et al. (2015). Byggföretag 1 tog upp att trä är dock ett levande material som kan spricka och röra på sig vilket kan kräva underhåll med tiden. 4.1.3 Industriellt byggande Kommunrepresentant 2 ansåg det industriella träbyggandet som en enorm drivkraft för en beställare då det ger en fullständigt fuktsäker process från start till mål förutsatt att det inte regnar vid montering, se även resonemang av Stehn et al. (2008). Kommunrepresentant 2 menade att det kostar lite mer med ett industriellt byggande men att det ändå är värt det då fukt är ett vanligt problem för stora delar av våra byggnader, även om allt inte beror på inbyggd fukt. Fuktproblem bör få större utrymme vid informationstillfällen menade Kommunrepresentant 2. Kommunrepresentant 2 ansåg att det är en nackdel att väderskydden för byggnaderna är dyra men att man måste fundera på vad det ger i fråga om fuktskydd och bra arbetsmiljö. Om väderskydden dessutom börjar användas mer bör priserna sänkas om mer konkurrens skulle förekomma. För att en förändring ska ske för väderskydden ansåg Kommunrepresentant 2 att det kanske ska vara ett krav från samhället med väderskydd för alla byggen för att säkerställa ett fuktsäkert byggande. Beställare 2 samt Byggföretag 3 bekräftade Kommunrepresentant 2s bild på att det industriella träbyggandet är väldigt viktigt och en stor drivkraft. Särskilt vid bostadsbyggande för att säkerställa ett torrt och fuktsäkert byggande. Byggföretag 3 såg det industriella träbyggandet som nyckeln för trähusindustrins framgång. Byggföretag 2, Beställare 1, 3 och 4 ansåg att det industriella byggandet kan öka produktiviteten och minska osäkerheter kring inbyggd fukt. Byggföretag 1 däremot ansåg att det industriella träbyggandet inte var en jättestor drivkraft. Det förutsätter att det inte regnar vid montage eller att ett väderskydd som är väldigt bra och som verkligen fungerar används enligt Byggföretag 1. 25 4. RESULTAT OCH ANALYS 4.1.4 Sammanfattning - drivkrafter för träbyggande I Figur 4.2 återfinns en sammanfattning över de uppfattningar om drivkrafter för träbyggande som redovisas i kapitel 4.1.1-4.1.3. För att tydliggöra kommunrepresentanternas åsikter redovisas de för sig i en kolumn till vänster och de övriga respondenternas åsikter i en kolumn till höger. Jämförelsen och slutsatsen som jag dragit utifrån denna sammanfattning återfinns i kapitel 5.1 tillsammans med en diskussion. Kommunrepresentanternas uppfattningar om drivkrafter för träbyggande 1. Gynnar orten 2. Kan bidra till ökade arbetstillfällen 3. Tradition och kultur bidrar inte till ett ökat träbyggande. 4. Kommunerna går före och visar på träbyggande. 5. Främsta drivkraften borde kanske vara ett hållbart byggande. 6. Trä är ett hållbart material. 7. Kort byggtid är en enorm drivkraft. 8. Går implementera färdiga träelement i ett existerande byggsystem. 9. Trä är ett trevligt material som ger en trevlig arbetsmiljö. 10. Industriellt träbyggande är en enorm drivkraft. Beställarnas, byggföretagens och systemleverantörens uppfattningar om drivkrafter för träbyggande 1. Träindustrin gynnar orten (Beställare 2) 2. Kan bidra till ökade arbetstillfällen (Beställare 2, Byggföretag 3). Behövs import av råvara om träbyggandet ökar?(Beställare 4) Träbyggande ger inte ökade arbetstillfällen med dagens marknad (Byggföretag 1, Beställare 3) 3. Tradition och kultur kan bidra till ett ökat träbyggande (Byggföretag 3, Beställare 1) 4. Kommunala och statliga projekt driver frågan framåt(Byggföretag 3). Dessa projekt driver frågan med våld och utan verklighetsanknytning (Beställare 3). 5. Om det kommunalt och statligt arbetas för ett hållbart byggande kommer träbyggandet att öka (Beställare 1,2) 6. Alla respondenter höll med om att trä är ett miljövänligt material. 7. Trä är lämpligt för projekt med kort byggtid (Beställare 1). 8. Träelement går att implementera i byggsystem (Byggföretag 3, Beställare 2). Kräver uppehåll och bra väderskydd (Byggföretag 1). Kommer aldrig ersätta betongelement (Byggföretag 2). 9. Alla respondenter menade att trä är ett trevligt material. 10. Industriellt träbyggande är en stor drivkraft (Beställare 2, Byggföretag 3). Kan öka produktiviteten och minska risk för inbyggd fukt (Byggföretag 2, Beställare 1,3,4). Det industriella träbyggandet är ingen stor drivkraft (Byggföretag 1). Figur 4.2 Sammanfattning över respondenternas uppfattningar kring drivkrafter för träbyggande 26 4. RESULTAT OCH ANALYS 4.2 HINDER FÖR TRÄBYGGANDE Analysmodellen ur Tabell 3.2 har använts för att strukturera det empiriska materialet samt använts för att kunna bygga vidare på bilden över hinder från det teoretiska materialet. I Bilaga 13 återfinns analysmodellen i tabellform som redovisar vilka drivkrafter och hinder för träbyggande från litteraturstudien som berördes under intervjuerna. Detta både i form av direkta frågor samt om respondenterna nämnt någon aspekt utan att de blivit tillfrågade om det. För att tydliggöra Skellefteå kommuns bild över hinder för träbyggande kommer kommunens åsikter att presenteras först efter varje rubrik. Efterföljande presenteras övriga respondenters syn på träbyggande där de antingen bidrar till att stärka eller dementera kommunens bild. I några fall redovisas enbart en parts åsikter för att styrka eller dementera kommunens bild. Detta kan bland annat bero på att det endast är en respondent som har tagit upp och kommenterat det hindret. Alla respondenters sammanfattade intervjuer återfinns att läsa i sin helhet i Bilaga 2-12. 4.2.1 Struktur i byggbranschen Kunskapsbrist De vanligaste hindren för träbyggande som Kommunrepresentant 1 mött är okunskap och osäkerhet hos byggherrar och finansiärer. Kommunrepresentant 1 menade att dessa aktörer går på magkänsla och tidigare erfarenheter vilket inte leder till att de testar nya metoder som träbyggande då de kan anse det vara osäkert. Kommunrepresentant 1 tror att en lösning för att minska osäkerheten kan vara att bygga mer referensobjekt som kan visa på att träbyggande inte är osäkert. Även Kommunrepresentant 2 ansåg att det finns ett stort informationsbehov för att kunna öka träbyggandet, se även resonemang av Mahapatra et al. (2012). Kommunrepresentant 2 menade att vissa aktörer har tillgodogjort sig mer kunskap än andra. Vissa aktörer tycker sig inte behöva lära sig mer och andra har tagit till sig den kunskap de anser sig behöva för att kunna bedöma om trä lämpar sig för ett projekt. Byggföretagens åsikter bekräftade Kommunrepresentant 2 uppfattning om att det finns viss kunskap om träbyggande i branschen. Byggföretag 1 och 2 ansåg att det finns kunskap om traditionellt, platsbyggt träbyggande men att det krävs mer kunskap om byggsystemet blir industrialiserat. Byggföretag 3 sade: ”Kunskapen om träbyggande är ju också låg. I och med att betongindustrin är så stark och har varit under så många år så […] är det ju uppförsbacke för trä. Eller det har väl börjat släppa en del, det ökar ju trots allt. Men det är ju hela tiden ett litet motlut för träbyggnadsvärlden eller för den delen av industrin.” (Byggföretag 3). Bland beställarna varierade uppfattningarna från att det helt klart saknades kunskap till att endast några aktörer i branschen saknar kunskap om träbyggande. Beställare 3 ansåg att det saknas kunskap hos entreprenörer men menade att entreprenörer använder material som de satsar på och har kunskap om och har därmed inte så stort intresse av andra material. Beställare 2 ansåg att konsulter har kunskap om träbyggande. Även dessa åsikter stödjer kommunens syn på kunskapsbrist om träbyggande, vissa aktörer innehar kunskap om träbyggande och andra lite mindre. 27 4. RESULTAT OCH ANALYS Förändring Byggsektorn är långsam till förändring i det stora hela men vågar sig på att prova små nyheter menade Kommunrepresentant 2, vilket kan bero på att det finns en ekonomisk fördel i att använda sig av beprövade metoder. Men för att införa träbyggande menade Kommunrepresentant 2 att det måste skiljas på att bygga traditionellt i trä och att bygga industriellt i trä. Alla kan inte bygga industriellt då ett industrialiserat system bland annat kan kräva en fabrik för tillverkning av element. Alternativet att dagens entreprenörer skulle vara totalentreprenör åt en systemleverantör ansåg inte Kommunrepresentant 2 vara troligt. ”[…] byggsektorn är ju ultrakonservativ. Så är det. Jag tror att det är en överlevnadsfråga för hela byggsektorn, oavsett vad man sysslar med.” (Byggföretag 3). Alla respondenterna ansåg att byggsektorn inte är förändringsbenägen vilket styrker kommunens bild, vilket också är ett resonemang som förs av Hurmekoski et al. (2015). Byggföretag 1, 2 och Beställare 2 trodde att den låga förändringsbenägenheten beror på att entreprenörer vid olika tillfällen testat nya material och metoder som sedan visat sig inte fungera, vilket har bidragit till en osäkerhet inför nya material. Ser inte entreprenörerna något positivt i att utveckla sina metoder håller de sig till beprövade metoder för att hålla kostnaderna nere menade Beställare 4. Byggföretag 2 ansåg däremot att kunskapen finns för träbyggande och att det inte beror på att byggsektorn är seg till förändring för att trä inte används mer än vad det gör. Alla respondenter ansåg att det krävs förändringar för att införa träbyggande. Byggföretag 3 ansåg att det kan krävas vidareutbildningar för att bygga i trä men att det även krävs en förändringsbenägenhet och en vilja i att utbilda sig och förkovra sig i något. Byggföretag 1 och 2 ansåg att det krävs mycket arbete för att uppföra ett flerbostadshus i trä för att hålla koll på att bland annat regler och lagar uppfylls samt att arbetet utförs på rätt sätt. Beställare 1 såg en fördel med den lokala träbyggnadsindustrin i Skellefteå, när konstruktörer och andra konsulter byter arbetsgivare så tar de med sig kunskap. Och har de arbetat i träindustrin innebär det en möjlighet att sprida träbyggande i organisationer som inte är förändringsbenägna enligt Beställare 1. Relationer Befintliga relationer mellan byggherrar och entreprenörer ansåg Kommunrepresentant 1 och 2 vara ett hinder för att införa nya material. Kommunrepresentant 1 och 2 ansåg att om entreprenören är skicklig på att bygga i ett material är det mest troligt att denne rekommenderar det materialet för byggherren. Detta resonemang förs även av Mahapatra et al. (2012) även om den punkten inte presenterades som ett särskilt hinder vid intervjutillfället. Vilket leder till att andra material inte testas i full utsträckning och befintliga och traditionella metoder upprätthålls och bevaras. Befintliga metoder Kommunrepresentant 1 ansåg att det byggs för lite träbyggnader i Skellefteå och att det delvis kunde bero på att lokala träsystemleverantörer tjänar bättre på att uppföra sina byggnader i södra Sverige vilket Kommunrepresentant 2 höll med om. Kommunrepresentant 2 menade även att entreprenadform är ett stort hinder, kommunens allmännytta bygger endast med totalentreprenad och träsystemleverantörerna bygger endast med generalentreprenad vilket leder till att allmännyttan inte beaktar träsystemleverantörers anbud menade 28 4. RESULTAT OCH ANALYS Kommunrepresentant 2. Val av entreprenadform framförs även av Mahapatra et al. (2012) som ett hinder för träbyggandet. Beställare 3 bekräftade Kommunrepresentant 2s bild, träsystemleverantörer bygger sällan på totalentreprenad vilket kan innebära ett problem för byggherrar som bygger endast med totalentreprenad. Systemleverantörerna saknar partners i närområdet i Skellefteå men om det fanns partners skulle problemet kunna lösas menade Beställare 3. I litteraturstudien i kapitel 3 återfinns ingen tidigare forskning som belyser problemet kring systemleverantörer och deras produkter mer än att entreprenadformer kan bli ett hinder enligt Mahapatra et al. (2012). Trots detta togs problemet upp vid intervjuer med både kommunrepresentanter och beställare. Nedan följer Systemleverantör 1s bild på hindret för att ge en bredare syn på problemet. Systemleverantör 1 bekräftade problemet ytterligare och berättade att de inte har någon möjlighet eller organisation att ta på sig en totalentreprenad för ett helt flerbostadshus i dagsläget. Nackdelen är då, menade Systemleverantör 1, att byggherrar kan använda det som en förevändning för att de inte får in några anbud från träindustrin. Att marknaden för träbyggnader kan vara större i södra Sverige antog Systemleverantör 1 kunde bero på att marknaden totalt sett är större i södra delarna av landet samt att det finns fler som är villiga att satsa och investera i deras produkt som har en lite högre prisklass som beror på en hög prefabriceringsgrad. Vilket gav en vidare förståelse till kommunens syn på att systemleverantörer tjänar bättre på att bygga i södra delarna av Sverige. Respondenterna lyfte även fler problem gällande befintliga metoder i byggbranschen. Enligt Byggföretag 2 kan det vara svårt att få en kontinuitet i byggandet i Skellefteå nu då det har stått still på marknaden under 1990-talet. Det krävs även en efterfrågan på träbyggnader från beställarna för att kunna öka träbyggandet menade Byggföretag 2. Byggföretag 1 berättade att det kan vara svårt att satsa på ett hållbart byggande om det inte finns kunder som är villiga att betala för det, Skellefteå ses heller inte som någon större tillväxtort enligt Byggföretag 1. Beställare 2 berättade att val av byggsystem diskuteras bland byggherrar då arbetstimmar fördelas olika beroende på platsbyggt eller fabriksbyggnad. Detta uppstår som ett problem då Skellefteå kommun kan förlora arbetstimmar i kommunen om byggnaden fabriceras i en annan kommun för att sedan monteras menade Beställare 2. Beställare 1 berättade att de ofta stöter på entreprenörer med negativ inställning till trä som hellre föredrar att bygga i betong. Enligt Beställare 3 är det som krävs för att öka träbyggandet nya, mellanstora byggföretag som fokuserar sig på trä. Etablerade entreprenörer i Skellefteå idag är duktiga på betong och bör fortsätta med det enligt Beställare 3. Resonemanget att det finns en brist av aktiva aktörer inom träbyggandet förs även av Mahapatra et al. (2012). I dagsläget krävs det utveckling för att trä ska kunna mäta sig mot betong och bli billigare än betonganbuden berättade Beställare 3. Kommunrepresentant 2 menade att befintliga investeringar hos entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig för nya material. Vilket även flertalet av respondenterna ansåg. Kommunrepresentant 2 tror att byggherrar är dåliga på att beakta livscykelperspektiv, de har alldeles för kort avräkningstid och kräver att det ska återbetalas mycket snabbare än vad det gör. När produkternas livstid blir längre och längre måste sättet att räkna också ändras. Enligt Byggföretag 1 kan det bero på att det är enklare och säkrare att använda välbeprövade metoder samt att det kan vara dyrare underhållskostnader för vissa material. Beställare 4 ansåg att om de traditionella materialen gör att de befintliga byggmetoderna fungerar finns det 29 4. RESULTAT OCH ANALYS inget intresse till nya material hos entreprenörer. För att entreprenörer ska övergå till trä ansåg Beställare 4 att det krävs att träprodukterna blir billigare, bättre och ger en möjlighet att tjäna mer pengar på att välja trä samt att det ställs krav på träbyggande från bland annat kommuner. Byggföretag 2 ansåg däremot inte att befintliga investeringar hos entreprenörer gör det mindre troligt då det existerar mindre fysiska investeringar i maskiner idag än vad det gjorde för trettio-fyrtio år sedan. Byggföretag 3 bekräftade kommunens syn på att byggherrar är dåliga på att beakta livscykelperspektiv och berättade om problem med att visa låga drift- och underhållskostnader i LCC-beräkningar då få beställare orkar titta 20-25 år in i framtiden innan det blir lönsamt. Byggföretag 3 såg dock en liten lättnad i detta då det pratas mer och mer om hållbarhet. Byggföretag 1 och 2 menade att orsaken till det är att det är svårt att snabbt utvärdera metoder och produkter vilket kan orsaka en osäkerhet för att använda nya metoder, se också resonemang av Mahapatra och Gustavsson (2008). Beställare 1 ansåg att det är svårt att veta om nya material kommer att tåla vad som lovas. Beställare 4 lyfte frågan hur länge en trästomme står, vilket de har diskuterat när det gäller avskrivningar, en snabbare avskrivningstid innebär teoretiskt höga kostnader för de boende. Kommunrepresentanterna sade inte så mycket om byggprojektens natur men höll med till viss del att det utan ett permanent nätverk och låg grad av erfarenhetsåterföring försvårar införandet av träbyggande. Byggföretag 3 sade att träbyggande får mest fäste genom en industriell produktion vilket kräver ett nätverk och vid fabriksproduktion krävs ett lean-tänk, kunskapsåterföring, och arbete med förbättringar. Detta återfinns inte i samma grad vid de traditionella projekten och gör därmed att de motarbetar ett ökat träbyggande. Se även resonemang av Mahapatra och Gustavsson (2008). Beställare 2 menade att med ett industriellt träbyggande kan byggkostnaderna sänkas men det finns en risk att utformningen av byggnaderna blir för enformig och det är inte något man bör eftersträva i en stad. Att anlita olika typer av entreprenörer är ett måste för att hålla nere priserna berättade Beställare 4. Något som byggbranschen bör kunna ta efter det industriella träbyggandet är återupprepningen menade Beställare 4. Varje projekt börjar ofta med ett blankt papper och kräver att hjulet uppfinns gång på gång vilket innebär att kostnaderna blir högre än vad de borde kunna vara om man återanvänder befintliga lösningar och kunskap. Byggföretag 1 ansåg att erfarenhetsåterföring är ett branschproblem som måste förbättras men att det är svårt. Byggföretag 2 sade att det kan bero på byggprojektens natur att det är svårt att införa träbyggande men snarare att husen byggs så stora att väderskydden som behövs för att hålla byggnaden torr blir så stora att de blir väldigt dyra samt att entreprenörerna inte gör någon serieproduktion av byggnader. 30 4. RESULTAT OCH ANALYS 4.2.2 Uppfattningar om materialet Respondenterna fick tillfälle under intervjuerna att fritt beskriva hinder för träbyggande, hinder som de har mött men inte anser som något hinder och hinder som de anser som svårlösta. Många av de hindren som identifierades kan knytas till uppfattningar om materialet. Dessa drivkrafter redovisas nedan och sammanställs sedan i Figur 4.4. Kommunrepresentant 1 och 2 har mött frågor och osäkerhet gällande höga underhållskostnader, brandrisk och akustiska problem för träbyggande, se också resonemang av Mahapatra et al. (2012). Kommunrepresentant 2 har mött åsikter om att byggkostnader för träbyggande kan upplevas hög. Sett till den ekonomiska sidan bekräftade många respondenter kommunrepresentanternas syn på att träbyggande upplevs ha höga byggkostnader. Byggföretag 1 ansåg inte att träbyggande är kostnadseffektivt. Byggföretag 2 ansåg att limträkonstruktioner är dyra. Beställare 1 upplevde att byggkostnaden för träbyggande är hög. Beställare 2 hade precis som kommunrepresentanterna mött den uppfattningen men ansåg inte själv att det var ett hinder. Även höga underhållskostnader togs upp som ett hinder, särskilt gällande fasadunderhåll av Byggföretag 2 samt av Beställare 1, 2 och 4 vilket styrker kommunens bild. Brandrisk togs upp som ett hinder av Byggföretag 1 och 2 samt Beställare 1 och 4, och stärker kommunens uppfattning. Byggföretag 3 hade hört att brandrisk tas upp som ett hinder för träbyggande men ansåg däremot det inte vara ett hinder. Följderna av osäkerheterna kring brandrisk i träbyggnader kan leda till att fastighetsförsäkringarna bli dyra menade Beställare 4, vilket också är ett resonemang som förs av Mahapatra och Gustavsson (2009) även om den punkten inte presenterades som ett särskilt hinder vid intervjutillfället. Träets akustiska egenskaper som i större grad ger upphov till stomljud och stegljud än betong togs upp som ett hinder av Byggföretag 1 och 2 samt Beställare 1, 3 och 4. Åsikter som kommunen och Byggföretag 3 hade mött men som de menade är ett problem som går att lösa. Beställare 3 däremot menade att lösningen på akustikproblemet kräver en specifik montering som måste utföras på rätt sätt för att det ska bli bra. Övriga aspekter som lyftes som inte kommunens representanter tog upp var blandade. Beställare 1 tog upp aspekter som kort spännvidd, se också resonemang av Hurmekoski et al. (2015), byggnadshöjdsbestämmelser som hindrar träbyggande, dåliga installationsmöjligheter i stommen samt att en träfasad kanske inte alltid passar in i omgivningen. Osäkerhet om träbyggnader kan uppföras med flera våningar togs upp av Beställare 4, detta var något som Byggföretag 3 hade mött men inte upplevde som ett hinder. Byggföretag 3 hade även mött osäkerheter gällande hållbarhet av träbyggnader men upplevde inte det som ett hinder själv, se också resonemang av Mahapatra et al. (2012). Beställare 4 menade att det finns en brist i utformningsmöjligheter vid industriellt byggande vilket även Byggföretag 1 tog upp, vilket också är ett resonemang som förs av Mahapatra och Gustavsson (2008) även om den punkten inte presenterades som ett särskilt hinder vid intervjutillfället. Byggföretag 1 lyfte även att regelverket hämmar träbyggande. I fråga om fukt och trä sade Byggföretag 1 och 2 att fuktskador i ett flervåningshus i trä kan bli omfattande, se även resonemang av Hurmekoski et al. (2015). Byggföretag 1 och 2 samt Beställare 1 sade att träbyggande är väderkänsligt och kräver väderskydd, men att väderskydden är dyra och fungerar heller inte så bra. Trä är även ett levande material som rör sig och ger upphov till sprickor vilket kan leda till mer underhållsarbete menade Beställare 2 31 4. RESULTAT OCH ANALYS och Byggföretag 1 och 2. Det leder även till att konstruktionsvirke kan bli krokigt menade Byggföretag 2. Sett ur en miljöpåverkan lyftes även problem med att hela trädet inte används vid utvinnandet samt att materialet transporteras över hela landet och påverkar därigenom miljön negativt enligt Byggföretag 1. Materialuppfattningar som kommunrepresentanter na, byggföretagen och beställarna nämnde - Upplevs ha höga byggkostnader - Höga underhållskostnader - Osäkerhet kring brandrisk - Akustiska problem Övriga materialuppfattningar nämnda av byggföretagen - Inte kostnadseffektivt - Limträkonstruktioner är dyra - Osäkerhet kring hur högt det går att bygga - Hållbarhet - Risk för fuktskador - Väderkänsligt, dyrt med väderskydd - Levande material, ger upphov till sprickor - Hela trädet utvinns inte - Långa transportsträckor Övriga materialuppfattningar nämnda av beställarna - Dyra fastighetsförsäkringar p.g.a. brandrisk - Kort spännvidd - Byggnadshöjdsbestämmelser hindrar - Osäkerhet kring hur högt det går bygga - Risk för fuktskador - Levande material Figur 4.3 Sammanfattning av respondenternas fritt beskrivna hinder gällande materialegenskaper Fysiska begränsningar När det gäller detaljplaner och byggnadshöjder tar Skellefteå kommun hänsyn till att en träbyggande kan få en högre total byggnadshöjd berättade Kommunrepresentant 1. Det finns lokala politiska signaler i Skellefteå kommun att planavdelningen aldrig får göra en plan som diskvalificerar träbyggande vilket både kommunalråd och bygg- och miljönämndens ordförande har varit tydliga med berättade Kommunrepresentant 1. Ett sätt att lösa problemet är att skriva våningshöjder i detaljplanen, vilket dock kan få följdorsaker då grannar inte får veta byggnadens totala höjd menade Kommunrepresentant 1. Trä har en kortare spännvidd än andra material men Kommunrepresentant 2 menade att rätt material ska användas på rätt plats, vilket kan kräva att trä byts ut mot en stålbalk ibland, se även resonemang av Hurmekoski et al. (2015). Byggföretag 3 delade Kommunrepresentant 2s syn på att rätt material ska användas på rätt plats och att man ska nyttja materialens egenskaper där de passar bäst. Byggföretag 1 däremot såg träets korta spännvidd som ett hinder som det inte går att göra någonting åt. Andra problem som respondenterna identifierade som större problem som uppstår av träets egenskaper är att stommens dimensioner blir större än vid användande av tillexempel betong eller stål vilket kan leda till en minskad bostadsarea. Bjälklagen i en träbyggnad kan bli relativt höga och leda till att byggnadshöjden överskrids och träbyggnaden kan då förlora en 32 4. RESULTAT OCH ANALYS våning. Detta leder till minskad uthyrningsbar yta vilket inte fastighetsägare ser som positivt. Vilket påpekades av Beställare 1 och 3 samt Byggföretag 2. Upplevda materialegenskaper Kommunrepresentant 2 sade att det är de negativa inställningarna som tar plats och syns i media, uppstår det en brand i en träbyggnad så blir det ett stort samtalsämne. Vilket också är ett resonemang som förs av Mahapatra et al. (2012). Det är ett hinder som hänger ihop med informationsbrist. Dålig information och negativ uppfattning om materialet kan leda till att byggherrar inte vågar satsa på träbyggande, även om byggherren inte ska lösa problemet själv utan köpa en färdig lösning menade Kommunrepresentant 2. Kommunrepresentant 2 upplever ingen negativ inställning till trä bland arkitekter och konstruktörer men bland entreprenörer. Vilket enligt Kommunrepresentant 2 har att göra med vad entreprenörerna är trygga och vana att arbeta med. Byggföretag 1 och 2 samt Beställare 1 upplevde precis som Kommunrepresentant 2 ingen negativ inställning till trä bland arkitekter. Men enligt Byggföretag 2 och Beställare 1 kan träbyggande ställa till det ibland för konsulter med utförandet av tekniska lösningar om de inte är vana att arbeta med materialet vilket även Beställare 2 påpekade. ”Så jag tror inte att det är negativ inställning utan det är mer att det i vissa lägen blir problematiskt att lösa” (Byggföretag 2). Byggföretag 3 sade att många aktörer i byggbranschen har en negativ inställning till trä men ifrågasatte också om den negativa inställningen måste ändras eller om träindustrin istället får bevisa sig på ett annat sätt och på så sätt bidra till att utvecklingen tar fart. Byggföretag 3 berättade att byggherrar, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer som inte är för träbyggande lyfter fram aspekter som akustik, underhåll och brand som motvikter för träbyggande. Men enligt Byggföretag 1 och 2 samt Beställare 1 är de aspekterna inte bara hinder utan verkligheten, det är nackdelarna med trä. Anledningen till varför den negativa inställningen finns upplevdes olika bland respondenterna. Anledningar som entreprenörers vana och vilja att arbeta med andra material, låg kunskapsnivå om träbyggande eller att ett träbyggnadsprojekt ger en tung arbetsbörda gavs. Ingen av respondenterna uppfattade trä som ett gammaldags material utan att det snarare är ett modernt material med framtiden framför sig vilket motsäger Mahapatra et al. (2012). 4.2.3 Lagkrav Kommunrepresentant 2 sade att de funktionskrav som gäller för byggnader i dag ser likadana ut för alla material, vilket innebär att de tekniska lösningarna kommer att se olika ut beroende på material. Byggföretag 3 såg lagkraven som både ett hinder och en möjlighet, blir lösningen på ett krav bra så kan det innebära att lösningar för andra krav blir billigare. Om ett sprinklersystem sätts upp kanske det går att minska på skalskyddet. Beställare 1 ansåg att det krävs att välja rätt material på rätt plats för att lösa lagkraven. Beställare 2 ansåg att lagkraven kan vara ett litet hinder men att man i dagsläget ändå har byggt så mycket i trä att lagkrav inte utgör ett lika stort hinder längre. 33 4. RESULTAT OCH ANALYS Byggföretag 1, 2 och Beställare 3 ansåg att lagkraven kan vara ett hinder, för att uppfylla lagkraven blir de tekniska lösningarna dyra, se också resonemang av Hurmekoski et al. (2015). Byggföretag 1 ansåg att kraven ska vara lika för alla byggmaterial och att om de ska sänkas ska de sänkas för alla material. Enligt Byggföretag 1 skulle sänkta lagkrav innebära att betong får ännu större försprång gentemot trä som byggmaterial än vad det har i dag. 34 4. RESULTAT OCH ANALYS 4.2.4 Sammanfattning - hinder för träbyggande I Figur 4.4 återfinns en sammanfattning över de åsikter som redovisas i kapitel 4.2.1-4.2.3. För att tydliggöra kommunrepresentanternas åsikter redovisas de för sig i en kolumn till vänster och de övriga respondenternas åsikter i en kolumn till höger. Jämförelsen och slutsatsen som jag dragit utifrån denna sammanfattning återfinns i kapitel 5.1 tillsammans med en diskussion. Kommunrepresentanternas uppfattningar om hinder för träbyggande 1. Det finns ett informationsbehov. 2. Byggsektorn är inte förändringsbenägen. 3. Det krävs förändringar för att införa träbyggande. 4. Befintliga relationer hindrar nya material. 5. Entreprenadform hos träsystemleverantörer hindrar. 6. Träsystemleverantörer tjänar mer på att bygga i södra Sverige. 7. Befintliga investeringar hos entreprenörer gör att de inte intresserar sig för nya material. 8. Byggherrar är dåliga på att beakta livscykelperspektiv. 9. Skellefteå kommun tar hänsyn till träbyggnader vid upprättande av detaljplan. 10. Använd rätt material på rätt plats. 11. De negativa inställningarna tar plats i media vilket ger mer osäkerhet kring materialet. 12. Funktionskraven ser likadana ut för alla material, endast lösningarna som blir olika. Beställarnas, byggföretagens och systemleverantörens uppfattningar om hinder för träbyggande 1. Det finns viss kunskap 2. Alla ansåg att byggsektorn inte är förändringsbenägen 3. Alla ansåg att det krävs förändringar för att införa träbyggande 4. Endast kommunens åsikt 5. Entreprenadform hos träsystemleverantörer hindrar (Beställare 3, Systemleverantör 1) 6. Marknaden är större i södra Sverige (Systemleverantör 1) 7. Kan bero på att det är säkrare att använda beprövade material (Byggföretag 1, Beställare 4) 8. Det finns en osäkerhet kring att använda nya material (Byggföretag 1,2, Beställare 1) 9. En trästommes dimensioner blir större än en betongstomme vilket ger mindre BOA (Beställare 1,2, Byggföretag 2) 10. Träets korta spännvidd går inte göra något åt (Byggföretag 1) 11. Akustik, brandrisk och underhåll är de verkliga problemen som trä har (Byggföretag 1,2, Beställare 1) 12. Lagkraven ger dyra tekniska lösningar (Byggföretag 1,2, Beställare 3). Lagkrav kan också vara en möjlighet (Byggföretag 3) Figur 4.4 Sammanfattning över respondenternas uppfattningar kring hinder för träbyggande 35 4. RESULTAT OCH ANALYS 4.3 SKELLEFTEÅ KOMMUNS TRÄBYGGNADSSTRATEGI Att tillämpa en kommunal träbyggnadsstrategi är ett sätt för en kommun att försöka öka träbyggandet. Skellefteå kommun har infört en träbyggnadsstrategi men anser att de trots införandet inte har lyckats öka träbyggandet. I följande kapitel presenteras Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi och de olika respondenternas åsikter om kommunala träbyggnadsstrategier. Detta skapar en bild för hur träbyggnadsstrategin uppfattas hos de olika aktörerna och ger en möjlighet att identifiera eventuella otydligheter i Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi. Detta examensarbete studerar drivkrafter och hinder för träbyggande som kan ha en inverkan på möjligheten för träbyggande i Sverige att utvecklas och expandera. En kommunal träbyggnadsstrategi kan ses som en drivkraft som överbygger hinder för träbyggande. För att undersöka anledningar till att Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi inte har implementerats som önskat frågade jag respondenterna om deras uppfattning kring en kommunal träbyggnadsstrategi. Detta för att få en ökad förståelse för om en drivkraft för träbyggande också kan vara ett hinder och genom detta, tillsammans med kapitel 4.1 och 4.2, uppfylla examensarbetets syfte att bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat. Skellefteå kommun antog en träbyggnadsstrategi i oktober 2014 som är en del i riktlinjerna för det hållbara byggandet. Träbyggnadsstrategin har bland annat som syfte att öka motivationen att fler ska bygga i trä, stimulera den ekonomiska tillväxten, öka det industriella träbyggandet samt stärka Skellefteås plats som en träbyggande stad. (Skellefteå kommun, 2015) I Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi ges ett löfte att kommunens förvaltningar och bolag ska i sina verksamheter följa strategierna för klimat, näringsliv och samhälle. Dessutom ska trä alltid prövas i Skellefteås samtliga bygg- och anläggningsprojekt i kommunkoncernen. I strategin förklaras att ”Trä eller andra förnyelsebara material ska företrädesvis väljas när det tekniskt och ekonomiskt är försvarbart” (Skellefteå kommun, 2014, s. 13). Har trä inte använts i ett projekt ska anledningen till detta dokumenteras och även hur man har tagit till sig kunskapen om trä som byggmaterial för att det ska kunna återanvändas vid ett senare projekt. Tillfällen som ges vid markanvisningar, exploateringsavtal samt framtagande av detaljplaner ska tas tillvara och informera byggherrar och entreprenörer om träets fördelar ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv. (Skellefteå kommun, 2014) 4.3.1 Genomslag av träbyggnadsstrategin Kommunrepresentant 1 menade att träbyggnadsstrategin inte har implementerats så som arbetsgruppen bakom strategin hade hoppats på men ansåg ändå att träbyggandet är relativt högt i Västerbotten och Norrbotten, det produceras relativt mycket träbyggnader i regionen. När det gäller anledningen till att träbyggnadsstrategin inte har implementerats som arbetsgruppen och politikerna hoppats på tror Kommunrepresentant 2 att det beror på många saker, ”Det är kanske lite otydligt, alltså det räcker ju inte bara att ta fram en strategi. Någon måste liksom vara drivande i den. Och någon uppifrån. Det räcker ju inte att vi tjänstemän är och pratar om det utan det måste komma från politiker. Men sedan är det också så att vi är ju i någon slags expansionsfas i Skellefteå. […] Kanske att man inte riktigt hinner med heller. Utan det gäller liksom att det är snabbt och det är billigt.” (Kommunrepresentant 2). Den skillnad som Kommunrepresentant 2 upplevt att träbyggnadsstrategin har inneburit är att kommunens bolag har börjat titta mer på trä som alternativ och att det finns en tydlig vilja och riktning. ”Men sedan så vet jag inte om det byggs mer i trä för att det finns en 36 4. RESULTAT OCH ANALYS träbyggnadsstrategi. Utan man måste börja motivera varför man inte bygger med trä.” (Kommunrepresentant 2). Arbetsgruppen bakom träbyggnadsstrategin arbetar med att ytterligare införa träbyggnadsstrategin genom möten med styrelser i byggande bolag och nämnder men det är inte utfört ännu då de inte har hittat något bra sätt på hur det ska utföras berättade Kommunrepresentant 1. 4.3.2 Skellefteås framtida byggande Kommunrepresentant 1 berättade att Skellefteå kommuns mål med strategin inte är att ersätta allt byggande med träbyggande utan bidra till en ökning av träbyggandet från 6-7% till 1520%.”Vi tror inte att det är liksom trä mot betong så där utan vi tror att det är modernt byggande tillsammans. Och det kommer att innebära större andel trä för att det har egna fördelar som det klarar sig utan subventioner. Men jag menar att betong kommer också att behövas […] framöver.” (Kommunrepresentant 1). Att aktörer i byggbranschen har uppfattat träbyggnadsstrategin som att allting ska byggas i trä är något som Kommunrepresentant 2 har upplevt. ”Jag tror ju inte på det, jag tror på… rätt material på rätt plats. Jag tror att kombinationen kanske är vägen fram. Kan vi liksom hjälpas åt så kan vi få både mer hållbara byggnader och mer spektakulära byggnader liksom. Trä kan skjuta i höjden och det kan hängas liksom på saker på betonghus. Det är ganska slätstruken arkitektur i Skellefteå. Känns mer spännande om man får kombinera material.” (Kommunrepresentant 2). Enligt Kommunrepresentant 3 förmedlar inte politikerna med Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi att allt som ska byggas ska byggas i trä. Trä har begränsningar och kan inte användas till allt men det är viktigt att det i framtiden används fler materialval än vad det gör idag. Att bygga i trä är bra för miljön och gynnar konkurrensen inom byggsektorn menade Kommunrepresentant 3. 4.3.3 Mottagandet av träbyggnadsstrategin Beställare 1 och 2 omfattas av Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi, de ställde sig båda positiva till strategin. Beställare 1 menade att den har rimliga krav och kräver inte att allting ska byggas i trä. Beställare 1 sade att det däremot är svårt att förhålla sig till den då träbyggnadsstrategin är väldigt vid och bred och det kan vara svårt att föreställa sig vad den innebär för Beställare 1 mer konkret. Beställare 1 sade att träbyggnadsstrategin säger att de ska överväga trä men hur redovisas det? ”Hur motiverar vi det? Räcker det att jag sitter och pratar och säger att det var så svårt att rymma installationer?” (Beställare 1). Beställare 2 bekräftade Beställare 1s bild om konkretisering och sade att det kan vara svårt att välja i vilken byggnadsdel som trä passar som ett alternativ och att om fasaden inte görs i trä kanske byggnaden inte upplevs som en träbyggnad. ”För oss känns det som att, jo vi tycker att den fungerar. För oss känns det heller inte som ett problem att vi ska prova träalternativet varje gång, det känns inte som något problem. Jag vet att vissa andra byggherrar tycker att det är ett problem. Men för oss har jag upplevt att det är naturligt att vi gör det. Sedan är det inte alltid som vi väljer att bygga i trä heller. Det beror på om det är ett bra alternativ eller inte.” (Beställare 2). Beställare 1 sade även ”Men man måste ju se som hållbart byggande är ju också att bygga hus som har lång livslängd och god kvalitet så. Det gäller att välja rätt till rätt område, det är 37 4. RESULTAT OCH ANALYS väl ett sätt att definiera. Det finns väl inget hus som inte är en träbyggnad på något sätt, sedan är det väl mer eller mindre”. (Beställare 1) Beställare 3 däremot höll inte med Beställare 1 och 2 utan menade att Skellefteås politiker inte har tänkt över vad träbyggnadsstrategin kommer att innebära i verkligheten. Det är i dagsläget snarare en dröm än en verklighet då det inte kan levereras träbyggnader berättade Beställare 3. En byggnad i trä kostar mer att bygga än en byggnad i traditionella material, vilket på sikt skulle innebära att Beställare 3 då skulle bli tvungna att höja hyrorna på lägenheterna om de byggde i trä. Och i egenskap av ett stort bostadsbolag så kan Beställare 3 inte bygga olönsamma hus eftersom de mindre bolagen då inte skulle få konkurrera på lika villkor. Att bygga bostäder i trä ansåg inte Beställare 3 vara rätt väg att gå men ser däremot att kommande stora projekt i Skellefteå, som tillexempel kulturhuset, kan byggas i trä. Det är byggnader som syns och kan sätta Skellefteå på kartan sade Beställare 3 och tog parkeringshuset i trä på kvarteret Ekorren i Skellefteå som ett exempel på en byggnad som har fått en stor spridning i landet. Byggföretag 1 och 2 styrkte Beställare 3s syn på träbyggnadsstrategin och ansåg att Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi är enkelspårig och nästan diskriminerar andra byggmaterial. Uppfattningen som både Byggföretag 1 och 2 hade var att Skellefteås politiker med träbyggnadsstrategin menar att allting som ska byggas ska byggas i trä. De båda ansåg att trä ska användas på rätt ställe och inte som byggmaterial i en större byggnad i flera våningar. 4.3.4 Träbyggnadsstrategin som drivkraft och hinder Kommunrepresentant 1 ser på strategin som en möjlighet att få lyfta träbyggande och att den ger ett fokus vid möten med exploatörer. Kommunrepresentant 2 ser inte träbyggnadsstrategin som någon drivkraft utan menade att en drivkraft kommer från en idé som uppstår vid ett studiebesök eller samtal som man sedan vill testa. Träbyggnadsstrategin kan även bli till ett hinder menade Kommunrepresentant 2 då entreprenörer kan sätta sig emot och ifrågasätta strategin och då hellre gör som de alltid har gjort och fortsätter med de byggmetoder som de föredrar. Kommunrepresentant 2 ställde sig även frågande till varför det ska behövas en strategi för att öka träbyggandet då materialet i sig borde vara självsäljande. Träbyggande ska inte behöva tvingas fram utan det ska lösa sig självt enligt Kommunrepresentant 2. Trots detta ser Kommunrepresentant 2 att träbyggandet ändå inte ökar. Kommunrepresentant 1 lyfte även problem med national samordning när det gäller träbyggande. När det anordnas evenemang för träbyggande i tillexempel Växjö kan de dessvärre krocka med event som anordnas i Skellefteå vilket Kommunrepresentant 1 anser slösaktigt och inte bidrar till att förbättra arbetet med ett ökat träbyggande. Byggföretag 3 ansåg träbyggnadsstrategier vara väldigt viktiga och helt klart en drivkraft. ”De är jätteviktiga. Speciellt för oss som är beroende av råvaran och som jag ser har stor potential i förädlingen. Så kommer ju strategin att vara avgörande för framgången för träbyggande” (Byggföretag 3). Att konferenser om träbyggande anordnas ansåg Byggföretag 3 vara väldigt viktigt då träindustrin får ett tillfälle att skapa en motvikt mot betongindustrin som är väldigt stark i Sverige enligt Byggföretag 3. ”Det måste skapas en motvikt annars kommer de att kunna 38 4. RESULTAT OCH ANALYS trycka ner träbyggande i skoskaften om det inte finns starka aktörer som kan samverka för att informera och propagera för träbyggnad.” (Byggföretag 3). Byggföretag 2 menade att strategier för byggande i allmänhet kan bli ett hinder. Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi samt strategier för hållbart byggande kan leda till extra arbete för en byggherre som förutom lagkrav även måste anpassa sig till kommunens krav Byggföretag 2. Beställare 4 kände inte till att Skellefteå kommun hade instiftat en träbyggnadsstrategi men hade hört att andra städer antagit träbyggnadsstrategier. Om tillräckligt många kommuner skulle driva och införa träbyggnadsstrategier så måste byggherrarna anpassa sig menade Beställare 4. Men skapar inte kommunerna rätt förutsättningar för att bygga kan det bli svårt att få exploatörer som är villiga att bygga bostäder vilket kan försvåra lösningar på bostadsbristen. Beställare 4 berättade även att de vid en markanvisning i Falun hade kommit i kontakt med krav på träbyggande men att det lagts fram som en fördel för Beställare 4 att kraven på träbyggande i detta fall var nertonade. 4.3.5 Sammanfattning av uppfattningar kring en kommunal träbyggnadsstrategi Kommunrepresentanterna menade att en kommunal träbyggnadsstrategi kan ge en möjlighet att prata med exploatörer och därigenom lyfta träbyggandet vid olika möten. De ansåg även att träbyggnadsstrategin kunde vara lite otydlig och att det saknades ett driv från kommunens sida för att driva igenom strategin. Kommunrepresentanterna menade också att de inte krävde att allting ska byggas i trä. Byggföretagen hade mer skilda åsikter där ett företag ansåg att en kommunal träbyggnadsstrategi var otroligt viktig och en stor drivkraft medan de andra såg den som ett hinder som innebär merarbete för byggherren samt att den ansågs enkelspårig och förespråkade att allt skulle byggas i trä. En av beställarna var av liknande åsikt och menade att de inte kunde förverkliga ett träbyggande med dagens marknad. De övriga beställarna ställde sig däremot positiva till träbyggnadsstrategin men menade att Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi är väldigt bred och kan vara svår att anpassa till deras verksamhet. Respondenterna visade därmed upp två sidor kring träbyggnadsstrategin, en positiv och en negativ sida om samma sak. Det några såg som en drivkraft blev ett hinder för andra. Det visade sig också finnas en kommunikationsbrist mellan kommunrepresentanterna och byggföretagen i hur mycket som kommunen vill ska byggas trä. Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi ger inte upphov till något nytt hinder för träbyggande utan förstärker de hinder som identifierats bland tidigare forskning. Mahapatra et al. (2012) skriver att det finns för få aktiva aktörer inom träbyggandet, vilket även Beställare 3 menar är en orsak till att Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi inte går att genomföra. Detta bidrar till en ökad förklaring att mindre, grundläggande, hinder kan stå i vägen för en kommunal träbyggnadsstrategi och att det inte är träbyggnadsstrategin som blir ett hinder i sig. 39 5. SLUTSATS OCH DISKUSSION 5. SLUTSATS OCH DISKUSSION I detta kapitel besvaras och diskuteras arbetets frågeställningar. Utöver detta förs en diskussion kring hur en kommunal träbyggnadsstrategi kan bidra till ett ökat träbyggande. 5.1 DISKUSSION KRING DRIVKRAFTER OCH HINDER FÖR TRÄBYGGANDE Detta examensarbete studerar drivkrafter och hinder för träbyggande som kan ha en inverkan på möjligheten för träbyggande i Sverige att utvecklas och expandera. De drivkrafter och hinder för träbyggande i Sverige som identifierats i tidigare forskning återfinns i kapitel 3.1 3.2 samt som analysmodell i Tabell 3.1 och 3.2. Bland de 32 stycken drivkrafter som identifierats för träbyggande är bland andra ökade arbetstillfällen (Hurmekoski et al., 2015), statliga och kommunala bidrag (Hurmekoski et al., 2015), träets miljöaspekter och egenskaper samt det industriella träbyggandet (Stehn et al., 2008). Bland de 29 stycken hindren för träbyggande som tidigare forskning har identifierat återfinns bland annat kunskapsbrist (Hurmekoski et al., 2015), låg förändringsbenägenhet i byggsektorn (Hurmekoski et al., 2015), relationer mellan aktörer (Hemström et al., 2011), entreprenadform (Mahapatra et al., 2012), osäkerhet för nya material (Hurmekoski et al., 2015), negativa uppfattningar om materialet (Mahapatra et al., 2012) samt lagkrav (Hurmekoski et al., 2015). För att visa på att de utvalda drivkrafterna och hinden i Tabell 3.1 och 3.2 inte kommer från en enda källa har jag förtydligat i tabellens högra kolumn i vilka källor som dessa drivkrafter och hinder påvisas. Vissa hinder eller drivkrafter framkommer bland flertalet källor medan andra endast stödjs av ett fåtal. Jag har valt att ta med ett antal drivkrafter och hinder med fåtal källor då dessa har visat sig stödjas vid intervjustudien. Drivkrafter så som att referensobjekt kan minska en upplevd risk med träbyggande (Sardén, 2005) och att trä i inomhusmiljöer kan bidra till en varm atmosfär (Hurmekoski, 2015) stödjs i denna studie. Bland hindren med fåtal källor återfinns att det finns få aktiva aktörer inom träbyggandet (Mahapatra et al., 2015) samt att lagkrav ger dyra tekniska lösningar för träbyggande (Hurmekoski et al., 2015) som också stödjs av denna studie. Drivkrafter från Tabell 3.1 som inte togs upp under intervjustudien, se Bilaga 13, var att ökad konkurrens ger bättre kostnadseffektivitet och ökad trovärdighet (Hurmekoski et al., 2015), imponerande arkitektur ökar intresset (Hurmekoski et al., 2015), att trä kan återanvändas (Stehn et al., 2008) och att en lång planeringstid innan industrialiserad produktion minskar övergripande kostnader på byggplatsen (Hurmekoski et al., 2015). Dessa drivkrafter har inte bekräftats i denna intervjustudie men återfinns i tidigare forskning. Bland de hinder från Tabell 3.2 som inte togs upp under denna intervjustudie, se Bilaga 13, återfinns att byggsektorn lägger vikt på återvinning av material istället för att använda förnyelsebara material (Hurmekoski et al., 2015), stommaterial väljs baserat på ekonomi och att trä upplevs ekonomiskt osäkert (Mahapatra et al., 2012) samt att regionala skillnader i tolkning av lag kan innebära ett hinder för träbyggande (Mahapatra & Gustavsson, 2009). Hinder som dementerades i denna studie var att trä inte upplevs som ett omodernt material (Hurmekoski et al., 2015). Övriga drivkrafter och hinder för träbyggande som tidigare forskning har identifierat och som återfinns i Tabell 3.1 och 3.2 återfinns och känns igen i intervjustudien. Denna studie kan 40 5. SLUTSATS OCH DISKUSSION därmed till viss del bekräfta och bidra till en ökad förståelse för de drivkrafter och hinder som tidigare forskning har identifierat. För att kunna jämföra de olika respondenternas uppfattningar om drivkrafter och hinder för träbyggande sammanställs deras uppfattningar i Figur 4.2 och 4.4. I Figur 4.2 sammanställs de olika respondenternas uppfattningar om drivkrafter för träbyggande. Där framgår det att de drivkrafter som respondenterna var helt överens om var att trä är ett hållbart, miljövänligt och trevligt material. De största skillnaderna i uppfattningar om drivkrafter gällde huruvida träbyggande kan bidra till ökade arbetstillfällen, om kommunala och statliga projekt driver frågan om träbyggande framåt och om industriellt träbyggande kan ses som en drivkraft. I dessa tre fall ställde sig Kommunrepresentant 1 och 2 jakande medan Byggföretag 1 och Beställare 3 var av motsatt åsikt. Beställare 2 och Byggföretag 3 höll däremot med kommunrepresentanterna och såg kommunala och statliga projekt som viktiga, att träbyggande kan bidra till ökade arbetstillfällen och att industriellt byggande är en stor drivkraft. I Figur 4.4 i kapitel 4.2 sammanställs respondenternas uppfattningar om hinder för träbyggande. De hinder som de olika aktörerna var ense om var att byggsektorn inte är förändringsbenägen samt att det krävs förändringar för att införa träbyggande. Ett hinder som framfördes i intervjustudien utvecklar det hinder som återfinns i litteraturstudien i kapitel 3 gällande entreprenadform (Mahapatra et al., 2012). Det identifierades av både kommunrepresentanterna och Beställare 3 och innebär att entreprenadform hindrar träsystemleverantörer att leverera sin produkt till beställare som inte kan bygga med annat än en totalentreprenad. Detta då träsystemleverantörer ofta erbjuder en generalentreprenad och inte har möjlighet till att uppföra sina byggnader med en totalentreprenad. Ett hinder där respondenterna hade skilda åsikter gällde problematiken kring akustik, brandrisk, fukt och underhåll. Byggföretag 1 och 2 och Beställare 3 menade att det är de verkliga hindren för trä medan kommunrepresentanterna menade att det finns lösningar för att dessa hinder inte ska bli till något problem. Kommunrepresentanterna menade att det är de negativa inställningarna till trä som tar plats i media och därigenom leder till ytterligare osäkerhet kring träbyggande. Kommunrepresentanternas uppfattningar om drivkrafter delades av ett flertal respondenter, se figur 4.2, vilket tyder på en viss samsyn. Men det fanns också stora meningsskiljaktigheter kring drivkrafter som beskrivet ovan. Respondenternas uppfattningar om hinder för träbyggande var mer blandande än för uppfattningar om drivkrafter och samsynen var inte lika stor, se Figur 4.4. Om dessa meningsskiljaktigheter kan bero på att det saknas kunskap om träbyggande (Hurmekoski et al., 2015) eller att de negativa uppfattningarna överskuggar de positiva aspekterna med trä (Mahapatra et al., 2012) är svårt att säga mot bakgrund av den genomförda studien. Men det är trots allt ett hinder som bör överkommas för att öka träbyggandet. En bristande samsyn mellan respondenterna kring hinder och drivkrafter för träbyggande kan i sig medföra ett hinder för att träbyggandet ska öka. Genom en intervjustudie på detta sätt låta olika aktörer beakta samma påståenden och låta dem fritt berätta deras åsikter och uppfattningar kan olika typer av problemformuleringar tydliggöras som det redan kan finnas lösningar på. På detta sätt kan det även upptäckas att något som en person kan uppleva som en drivkraft kan vara ett hinder för någon annan. I detta fall, som ett exempel, såg Beställare 3 kommunala och statliga projekt för träbyggande som ett hinder som inte går att genomföra medan kommunrepresentanterna menade att det är dessa projekt som driver frågan framåt. 41 5. SLUTSATS OCH DISKUSSION Därmed kan denna studies resultat åtminstone till viss del sägas illustrera och stödja forskning som pekat på betydelsen av att låta olika åsikter interagera för att öppna upp för interaktion och utveckling, se Engström (2012). 5.2 DISKUSSION KRING EN KOMMUNAL TRÄBYGGNADSSTRATEGI OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING Denna studie visar på uppfattningar om träbyggande uppdelade i drivkrafter och hinder identifierade av tidigare forskning samt en undersökning av uppfattning om träbyggande bland ett antal aktörer i byggbranschen i en kommun. Utöver detta förs även en diskussion kring en kommunal träbyggnadsstrategi. Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi ska öka andelen trä i byggandet genom att öka konkurrensen på marknaden och därmed gynna träindustrins företag och samtidigt ge Skellefteå en plats på kartan som en träbyggande stad. Strategin behandlar klimatet, näringslivet och samhället. Trä eller andra förnyelsebara material ska alltid prövas i projekt som utförs av kommunens förvaltningar och bolag och uppmanar sedan till kunskapsåterföring efter varje projekt. Strategin ska även fungera som informationsmaterial vid olika exploateringsmöten eller annan kontakt med byggherrar och finansiärer. Ett hinder som har identifierats i tidigare forskning var att det finns för få aktörer inom träindustrin (Mahapatra et al., 2012). Kan Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi bidra till att öka konkurrensen på marknaden bör de genom detta kunna skapa förutsättningar för att öka träbyggandet. Detta förutsätter att träbyggnadsstrategin implementeras i alla kommunens förvaltningar och bolag och inte bara i några få. Att träbyggnadsstrategin ses som en möjlighet till att prata om träbyggande vid olika exploateringsmöten bör ge arbetsgruppen möjlighet att prata och informera om träbyggande med intresserade byggherrar. Vid dessa tillfällen ges möjlighet att upptäcka om det finns osäkerhet och okunskap för träbyggande hos byggherren och blir då ett informationstillfälle. Ett hinder för Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi är att byggföretagen ser strategin som en motpart samt att några har uppfattat att allt ska byggas i trä. Skulle kommunikationen mellan kommunen och berörda aktörer förbättras skulle hinder som beror på just brist i kommunikation förhoppningsvis minskas. Så frågan är om Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi är tillräckligt tydlig. Två av de berörda beställarna menade att strategin är svår att tillämpa på deras verksamhet och hur ska de veta när de har uppfyllt kraven på träbyggande? Bör arbetsgruppen bakom träbyggnadsstrategin vara tydligare när de efterfrågar ett ökat träbyggande? Bidrar då en kommunal träbyggnadsstrategi till att öka träbyggandet? I denna studie visar det på att en del av de kommunala beställarna beaktar trä som ett alternativ, vilket de kanske inte skulle göra utan en träbyggnadsstrategi. Frågan är om arbetsgruppen ska nöja sig med att trä nu i alla fall beaktas av några av de berörda parterna eller ska de utveckla sitt arbete? Behöver förvaltningarna och bolagen en striktare uppföljning? Kanske ser inte framtiden ut så att träbyggandet ökar som en enskild del utan det som krävs kanske är en sammanslagning av byggmaterial där betong och trä arbetar sida vid sida. Fem stycken av de nio respondenter som intervjuades sade att rätt material ska användas på rätt plats, trä har sina fördelar och ska absolut användas men betong och stål har också fördelar och bör nyttjas för det. Av dessa fem respondenter var två stycken byggföretag som bygger 42 5. SLUTSATS OCH DISKUSSION traditionellt och ofta med betong. Steget från att vara negativ till att bli positiv kanske inte är så långt om man lyckas mötas på rätt sätt. Intressant vidare forskning om drivkrafter och hinder för träbyggande skulle vara att komplettera med studier i andra kommuner, studera effekter av styrmedel för att driva en ökad utveckling så som en kommunal träbyggnadsstrategi samt att studera vad det hållbara byggandet spelar för roll i en vilja att öka träbyggandet. 5.3 STUDIENS BEGRÄNSNINGAR Sett till litteraturstudien hade den kunnat utvecklas genom en bredare sökningsstrategi. Även analysmetoden hade kunnat se annorlunda ut om andra typer av källor valts vilket kan vara en begränsning i detta fall. Genom att studera olika material ges en bredare bild. I detta fall var tiden en begränsning för att inte utvidga analysmodellen som sammanställdes utifrån litteraturstudien. För att visa på att de utvalda drivkrafterna och hindren i Tabell 3.1 och 3.2 inte kommer från en enda källa så har jag försökt klargöra det i tabellens högra kolumn från vilka källor som dessa drivkrafter och hinder påvisas. Vissa hinder eller drivkrafter framkommer bland flertalet källor medan andra endast stödjs av ett fåtal. Om det går att dra slutsatsen att ett hinder med flera källor är mer trovärdigt än ett hinder med ett fåtal källor är svårt att säga. Kanske beror det på att vissa hinder inte visar sig tillräckligt ofta men när det väl gör det så kommer det att ha en stor påverkan på projektet? Eller är drivkraften inte tillräckligt stor i ett visst skede av byggprocessen? Jag har valt att ta med ett flertal drivkrafter och hinder med fåtal källor då dessa har visat sig stödjas vid intervjustudien. I litteraturstudien har fokus varit att identifiera drivkrafter och hinder men inte att primärt värdera forskningens validitet och relevans. Att intervjua personer har varit svårt men givande. Varje intervju gav mer insikt och kunskap om själva intervjuprocessen. Respondenterna kunde ge svar på frågorna i det stora hela, vilket innebär att det var rätt personer som valdes ut utifrån studiens syfte. Men hade fler personer från Skellefteå kommuns arbetsgrupp bakom träbyggnadsstrategin intervjuats hade analysen kunnat ske mot bakgrund av ett rikare material. Synen som arbetsgruppen har på träbyggande och de olika utvalda aktörernas åsikter om träbyggande hade i så fall blivit vidare. Ytterligare intervjuer hade gett vidare information men tiden som detta arbete utfördes på var begränsad och därav intervjuades endast två personer från Skellefteå kommun men detta kompletterades med en mailintervju med en tredje kommunrepresentant, se Bilaga 12. I denna intervjustudie gavs inte respondenterna någon möjlighet att läsa frågorna som skulle ställas i före intervjutillfället. Hade de fått göra det kanske det hade kommit fram fler drivkrafter och hinder för träbyggande. I detta fall fick de intervjuade tillfälle efter intervjun att läsa igenom vad som sagts och i det läget lägga till någon punkt om de ansåg att de hade missat något. Fördelen med att intervjua parter från olika delar av byggbranschen var att aspekter från flera håll togs upp. Hade enbart beställare eller byggföretag intervjuats hade deras bild kring träbyggande blivit bredare och mer detaljerad vilket i sig hade varit en fördel. Ytterligare en aspekt som bör beaktas är om jag som höll i intervjun påverkat den intervjuade på något sätt och därmed oundvikligt råkat rikta deras svar. Vilket jag har försökt undvika men det är dessvärre ofrånkomligt att det sker till en viss grad. Därför har jag bifogat sammanställningar av intervjuerna som bilagor och ställt frågor för att göra insamlingen av det empiriska materialet och analysen så transparant som möjligt. 43 6. REFERENSER 6. REFERENSER Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Björklund, M., & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken: Att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur Boverket (2014) Plan- och bygglagstiftningens utveckling. Hämtad den 20 augusti 2015 från http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/plan--ochbygglagsstiftningens-utveckling/ Boverket (2015) Boverkets byggregler. Hämtad den 26 augusti från http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/publikationer/2015/regelsamling-for-byggande-bbr-2015/ http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/regelsamling-forbyggande-bbr-2015.pdf Ds 2004:1 (2004) Mer trä i byggandet – Underlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggandet. Näringsdepartementet. Stockholm: Engström, S. (2012) Managing information to unblock supplier-led innovation in construction: barriers to client decision-making on industrialized buildning in Sweden. Luleå: Luleå tekniska universitet. (Doctoral thesis/ Luleå University of Technology). Gillham, B. (2008) Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. Studentlitteratur Gustafsson, A., Eriksson, P-E., Engström, S., Wik, T. & Serrano, E. (2013) Handbok för beställare och projektörer av flervånings bostadshus i trä. Hämtad den 30 september 2015 från: http://www.svenskttra.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=ece5d7d5-676f4457-8e32-28317eeffe23&FileName=657-4379+Best%C3%A4llarhandbok_6.pdf Hemström, K., Mahapatra, K., & Gustavsson, L. (2011) Perceptions, attitudes and interest of Swedish architects towards the use of wood frames in multi-storey buildings Hämtad den 22 september från http://www.sciencedirect.com.proxy.lib.ltu.se/science/article/pii/S0921344911000954 Hurmekoski, E., Jonsson & R., Nord, T., (2015) Context, drivers, and future potential for wood-frame multi-story construction in Europe. Hämtad den 9 september från http://www.sciencedirect.com.proxy.lib.ltu.se/science/article/pii/S0040162515002115 Lidelöw, H., Stehn, L., Lessing, J., & Engström, D. (2015). Industriellt husbyggande. Lund: Studentlitteratur. Länsstyrelsen Västerbotten (2005) Lorentz Andersson ordförande för den nationella träbyggnadsstrategin. Hämtat den 20 augusti 2015 från http://www.mynewsdesk.com/se/lansstyrelsen_vasterbotten/pressreleases/lorentz-anderssonordfoerande-foer-den-nationella-traebyggnadsstrategin-92175 44 6. REFERENSER Mahapatra, K., & Gustavsson, L. (2008) Multi-storey timber buildings: breaking industry path dependency, Building Research & Information, 36:6, 638-648, DOI: 10.1080/09613210802386123 Hämtad den 17 september från http://www-tandfonlinecom.proxy.lib.ltu.se/doi/abs/10.1080/09613210802386123 Mahapatra, K., Gustavsson & L., (2009) General conditions for construction of multi-storey wooden buildings in Western Europe Hämtad den 22 september från http://www.lnu.nu/polopoly_fs/1.42305!General%20conditions%20for%20construction%20R eport%204.pdf Mahapatra, K., Gustavsson, L. & Hemström, K., (2012), Multi-storey wood-frame buildings in Germany, Sweden and the UK, Construction Innovation, Vol. 12 Iss 1 pp. 62 - 85 Permanent link to this document: http://dx.doi.org/10.1108/14714171211197508 Hämtad den 10 september från http://www.emeraldinsight.com.proxy.lib.ltu.se/doi/pdfplus/10.1108/14714171211197508 Patel, R., Davidson, B. (2012) Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. Sardén, Y. (2005) Complexity and learning in timber frame housing the case of a solid wood pilot project, Hämtad den 22 september från https://pure.ltu.se/ws/files/66482/LTU-DT-0543SE.pdf Skellefteå kommun (2014) Träbyggnadsstrategi: Antagen av kommunfullmäktige i Skellefteå 2014. Hämtad den 20 augusti 2015 från http://www.skelleftea.se/Bygg%20och%20miljokontoret/Innehallssidor/Bifogat/Tr%C3%A4b yggnaddstrategin%20sk%C3%A4rm.pdf Skellefteå kommun (2015) Vad är trästad Skellefteå? Hämtad den 5 oktober från http://www.skelleftea.se/trastad Stehn, L., Rask, L-O., Nygren, I. & Östman, B., (2008) Byggandet av flervåningshus i trä, erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling, hämtad den 28 september från http://epubl.ltu.se/1402-1536/2008/18/LTU-TR-0818-SE.pdf Svenskt trä (2015) Flervåningshus. Hämtad den 21 augusti från http://www.svenskttra.se/byggande/olika-trakonstruktioner/smahusflervaningshus/flervaningshus Tidström, A., Nyberg, R. (2012) Beskriv material och metoder. I R. Nyberg & A. Tidström (Red.), Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. (s. 115-138) Lund: Studentlitteratur Trästad (2014) Om Trästad. Hämtad den 20 augusti 2015 från http://www.trastad.se/ TMF/SCB (2014) Träandel – flerfamiljsbostäder. Hämtad den 21 augusti 2015 från http://www.tmf.se/statistik/traandel-flerfamiljsbostader 45 6. REFERENSER Träguiden (2003a) Brandsäkerhet. Hämtad den 31 augusti från http://www.traguiden.se/omtra/byggfysik/brandsakerhet/ Träguiden (2003b) Tekniska byten med sprinkler. Hämtad den 31 augusti från http://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/brandsakerhet/tekniska-byten-med-sprinkler/ Westerlund, L. (2012) En ny väg: Trästad 2012. Författaren, respektive fotograf samt projektet Trästad 2012 46 7. BILAGOR 7. BILAGOR Bilaga 1. Intervjuguide Bilaga 2. Sammanfattning av intervju med Byggföretag 1 Bilaga 3. Sammanfattning av intervju med Byggföretag 2 Bilaga 4. Sammanfattning av intervju med Byggföretag 3 Bilaga 5. Sammanfattning av intervju med Beställare 1 Bilaga 6. Sammanfattning av intervju med Beställare 2 Bilaga 7. Sammanfattning av intervju med Beställare 3 Bilaga 8. Sammanfattning av intervju med Beställare 4 Bilaga 9. Mailintervju med Respondent 8 Bilaga 10. Sammanfattning av intervju med Kommunrepresentant 1 Bilaga 11. Sammanfattning av intervju med Kommunrepresentant 2 Bilaga 12. Mailintervju med Kommunrepresentant 3 Bilaga 13. Sammanfattning av analys för drivkrafter och hinder för träbyggande i tabellform 47 BILAGA 1 BILAGA 1. INTERVJUGUIDE HINDER 1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya metoder 2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer 3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt byggande 4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer, produktutveckling samt vidareutbildningar 5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä invändigt 6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner 7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och entreprenörer hämmar utvecklingen 8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material 9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera innovationer 10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader, brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem 11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material DRIVKRAFTER 1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen 2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt 3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande 4. Trä är ett miljövänligt material 5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och ger en varm atmosfär 6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt implementeras i befintligt byggsystem 7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt 8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage 9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar 10. Enkla infästningsmetoder 11. Inga kostnader för uttorkning 12. Lämpligt för vinterbygge 48 BILAGA 2 BILAGA 2. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED BYGGFÖRETAG 1 Byggföretag 1, Produktionschef, NCC. Intervjun hölls den 15 oktober 2015 på NCCs kontor och varade 51 minuter. Byggföretag 1 arbetar som produktionschef på NCC i Skellefteå. NCC i Skellefteå bygger just nu förskolor, flerbostadshus, olika anläggningar åt industrier och utför ombyggnationer på bland annat skolor och kontor. Av dessa byggnader är ingen en träbyggande berättade produktionschefen, där trä förekommer är det bland annat fasader. Produktionschefen sade ”Men våra bostadsprojekt där använder vi väl trä där vi anser att trä hör hemma. Det vill säga på utfackningsväggar, takstolar och rote”. NCC platsbygger sina bostäder med platsgjuten betong och utfackningsväggar av trä som också platsbyggs. Produktionschefen anser att det finns för stora risker med prefabricering av element, ”det är väldigt lätt hänt att det blir läckage, och vi har ju höga krav på oss då det gäller bostäder att de ska bli täta”. Genom att platsbygga utfackningsväggar ges större möjligheter att anpassa väggen till befintlig stomme berättade produktionschefen. Produktionschefen berättade att de aldrig bygger flerfamiljshus i trä på grund av problem med ljud och vid brand. Produktionschefen sade ”Det är så svårt regelverk och det är så svårt att lyckas och det kostar för mycket pengar så vi har varken råd eller tid att hålla på med”. När det gäller hållbart byggande berättade produktionschefen att ”det ligger oss ju väldigt varmt om hjärtat och det pågår ju, det jobbas ju med det och det ligger ju i tiden på något sätt”. Produktionschefen menade även att det finns flera aspekter när det gäller hållbarhet, NCC arbetar mycket med hållbarhet centralt sett men det kan vara svårt att införa hållbarhetsfrågor lokalt då inte alla kunder är villiga att betala för en hållbar lösning. Produktionschefen sade även att ”Det finns ju få aktörer här i Skellefteå som är villig att satsa och vi tillhör ju en högrisk zon [...] Det är ju ingen tillväxtort direkt om du jämför med Umeå [...] Där finns det ju aktörer som satsar och bygger för fullt. Även vi i NCC har ju eget, vi bygger ju det vi kallar NCC Boende [...] Vi köper tomter, vi exploaterar dem, vi säljer, vi startar ett projekt, vi äger det och överför det till en bostadsrättsförening. Men Umeå är den nordligaste orten där vi får hålla på med sådant i NCC”. Produktionschefen själv tror att ett sådant projekt skulle fungera i Skellefteå men får inte företagsledningen med sig. När man väljer att bygga bostäder i trä så menade produktionschefen att det är en klockren lösning när det gäller enfamiljshus. Men när det gäller flerfamiljshus så sade produktionschefen att då ”faller trä bort på grund av egentligen ljud och brand. Och det lyckas man ju lösa, men det kostar för mycket”. Produktionschefen menade vidare att ”då blir det inte kostnadseffektivt. För vi måste ju se till att vi bygger så billigt och så bra som möjligt för våra kunder helt enkelt. Och då ramlar det bort som byggsystem i flerfamiljshus”. Att däremot välja trä som fasadmaterial anser produktionschefen vara lämpligt. NCC använder mycket trä i utfackningsväggar, innerväggar och tak. I skolor och allmänna lokaler anser produktionschefen att träkonstruktioner inte blir kostnadseffektiva i aspekter som ljud och brand. Produktionschefen sade även att ”Man ser ju både Martinssons och Lindbäcks, de blir ju väldigt begränsade[…] ska du bygga ett hus så måste det se ut så här. För att de, ja det är både tält under byggtiden och det är modulerna på lastbilarna och det är massa saker som styr”. 49 BILAGA 2 Produktionschefen anser inte att trä när det byggs ihop på plats, som tillexempel utfackningsväggar, är riskfullt då det ges möjlighet att torka ut men sade att ”när man börjar laborera och bygga färdiga väggar och färdiga bjälklag med isolering och plast och allt möjligt hit och dit då är det ju en tickande bomb. Så då ska man vara försiktig”. Som en drivkraft för träbyggande menade produktionschefen att ” i Göteborg och sådana ställen där vi har besvärliga grundläggningsförhållanden. Så kan det ju vara så att, för husen blir ju mycket lättare. Och då kan det faktiskt vara så att det slår över till träs fördel, för att du får en billigare grundläggning. Men här uppe, i vår landsända så har vi ju ganska stabil grund. Där vi inte har det, där vi har den här svartmockan, där är det ändå kört för trä för man måste ändå påla”. I övrigt menade produktionschefen att vid tillfällen med korta byggtider har trä en fördel och särskilt modulbyggande jämfört med betong, ”Vi har ju en längre omloppstid eftersom vi håller på med betong då så att det är lite längre tid, med uttorkning och annat. Men det är ju inte heller hela världen. Jag menar vi pratar ju om våra koncepthus som vi säljer runt Sverige nu, så pratar vi om från det att vi får ett kontrakt till inflyttning är ju en 12-13 månader på ett hus”. När det gäller hinder menade produktionschefen att dagens byggregler motarbetar trä men att de inte bör ändras på ”För då tappar de ändå mark. För då blir ju betongen ännu vassare”. När det gäller vattenskador i flerbostadshus menade produktionschefen att en träbyggande är känsligare än vad en betongbyggnad är. Risken för brand i ett trähus menade produktionschefen kräver bostadssprinklers vilket i sig kan leda till vattenskador om de utlöses. Produktionschefen tryckte återigen på att trä är bra på rätt ställe och anser inte att flerfamiljshus ska uppföras i trä. Trä är ett levande material menade produktionschefen och det innebär att det rör på sig och skapar sprickor i vägghörn och förstör tapeter, ett träbjälklag kan knaka och låta när du går på det. Samtidigt ser produktionschefen problem med betonghus där det hörs otroligt väl in till grannen om man borrar upp någonting på väggen. Produktionschefen sade ”Å andra sidan så hör man ju aldrig grannarna när vi går omkring i vårt normala liv i ett betonghus. Medan i ett trähus kan du ju både höra att det knakar och att det sviktar och stegljud när någon går och så vidare. Det hör du aldrig i betong. Men du hör aldrig om grannen sätter upp en tavla i ett trähus där borta men det gör du i betong, så det är ju för och emot”. Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi anser inte produktionschefen vara rimlig utan sade ”Man kan inte peka med hela handen, det är ju gränsfall till diskriminering. Kan man tycka, mot andra material”. NCC ställer sig inte bakom Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi menade produktionschefen utan anser att trä ska användas på rätt ställe och inte i en hel byggnad. Produktionschefen menade att Skellefteås politiker säger att allting som ska byggas ska byggas i trä men säger att det även ska vara ekonomiskt försvarbart, det har produktionschefen svårt att motivera. Produktionschefen sade ”Givetvis ska vi värna om orten men, och att vi har mycket trä, men samtidigt så ska man komma ihåg att, jag vet inte, är det någon promille av våra sågverks produktion som går till bygg i Sverige, resten skickas ju till utlandet”. Att träbyggande ska kunna ge arbetstillfällen till orten anser produktionschefen är bra då det kan ge en chans till lokala företag men menade även att det kommer bli svårt för företagen som specialiserar sig på trä då Sveriges gällande normer och regler gör träbyggandet svårt och komplicerat. 50 BILAGA 2 På frågan vad träbyggnadsstrategin kommer att innebära för NCC menade produktionschefen att det inte kommer att påverka dem i någon större utsträckning och att där trä kommer till användning oftast är i utsmyckningssyften. Men produktionschefen menade att det i utsmyckningssyften kan bli aktuellt med ett träslag som arkitekten föreslår som inte finns lokalt utan måste importeras. Men samtidigt menade produktionschefen att kommunala projekt som påverkas av träbyggnadsstrategin självklart kommer att påverka NCC. Produktionschefen berättar att NCC bygger mycket åt Skebo men att de inte har byggt något flerfamiljshus i trä då det inte blir ekonomiskt försvarbart. Produktionschefen menade även att ”de är ju jätteduktiga, de ska ju ha en eloge träsidan. För de är ju jätteduktiga på marknadsföring. Och där är ju betong jättedålig istället. För betongen har ju liksom aldrig varit på det här sättet, och lite det jag säger att vi gjuter trappor själv, vi gjuter kantelement själva och så vidare så behåller ju vi också väldigt mycket arbetstillfällen på orten som de här har skjutit in sig på bland annat”. Produktionschefen menade att träindustrin marknadsför trä som ett hållbart alternativ som går att återvinna, är bra för miljön och en lokal råvara och att betong inte är lika miljövänligt. Produktionschefen sade att trots allt så transporteras virket runt i landet och man nyttjar inte hela trädet vid framställande av produkt. Produktionschefen sade ”Och betongsidan har ju aldrig svarat upp, de har ju inte gjort något liknande. De är ju jättedåliga på att marknadsföra sig och trycka på sina fördelar och så vidare. Jämfört med trä. Sedan har man ju lyckas sälja in det hos politikerna och man är ju jätteduktig på just den biten. Och vi är ju jättedåliga då istället… Medan vi, vi gör allting själva. Vi gjuter trapporna, vi gjuter valven, väggar.” Produktionschefen menade att då NCC utför mycket arbete på byggarbetsplatsen skapar de arbetstillfällen på orten, precis som träindustrin menar att trä ger arbetstillfällen på orten, men att det inte är något som NCC marknadsför som en positiv fördel för betongen. Produktionschefen menade på att arbetsmiljön i en träbyggande inte är lika bra som vid ett betongbygge, ”trä, det är ju så otroligt bakvänt, att du ska jobba uppåt. Du ska hänga upp så mycket med händerna ovanför huvudet, sedan på plats. Du måste isolera, du måste hålla på så in i bombens mycket. Jag menar att har vi gjutit ett valv, då är det ju färdigt. Då går du ju uppe på valvet och drar rören, visserligen får du ju böja på ryggen eller gå ner på knä men det är mycket bättre än att jobba uppåt. Både för nacke och axlar och det ramlar skräp i ögonen och så vidare. Och du kan ramla ner för du måste stå på någon ställning. Så arbetsmiljömässigt, de trähus man har varit inne i är inte bra”. Produktionschefen menade att liknande arbetsmoment uppstår även vid montage av ett modulbygge då det kvarstår många moment efter montering till skillnad från då byggnaden gjuts i betong, ”Har vi gjutit ett valv då sticker alla don ner och då är alla lamputtag och då är det bara att måla kvar”. Andra nackdelar för träbyggande som produktionschefen tog upp var de stora kostnaderna för väderskydd av byggnaden. Att bygga med väderskydd är något som produktionschefen inte uppskattar utan bygger hellre ”utan tält, men då får vi ändra byggsätt. För då […] reglar vi upp trä och så sätter vi på mössan, alltså taket. Och har det då blivit blött under vägen upp så är det ju tråkigt men då får vi ju börja sätta på ytterrocken, så att det torkar upp inifrån”. Produktionschefen har vid flertalet tillfällen använt tält som väderskydd som inte har fungerat, tältet har bland annat inte hållit tätt vid ihållande regn samt att under vintertid bildas 51 BILAGA 2 iskristaller i taket på tältet som sedan smälter när temperaturen stiger utomhus och leder till att det börjar regna på konstruktionen. Produktionschefen menade att NCC har försökt undvika tält i den mån det har gått men när det har testats upplever de att det inte är någon bra lösning. Produktionschefen menade att ”skit i tälten, använd förståndet. Använd väl beprövade metoder, för trä har vi ju byggt med i alla tider. Sedan vi byggde kojor. Så på rätt sätt så är det ju ett fantastiskt material”. När det gäller frågan om NCC upplever en större efterfrågan på träbyggande i vissa delar av Sverige menade produktionschefen att det i första hand handlar om städer med träbyggnadsstrategier som Skellefteå och Växjö och att det i andra fall kan handla om platser med dåliga grundförhållanden eller om det är frågan om en väldigt kort byggtid. Produktionschefen menade på att framtiden för träbyggande kommer att se ut som den gör idag och att det inte blir någon större ökning, bygger man mer allmänt kommer användandet att trä att öka men att träbyggandet som en speciell nisch skulle öka hade produktionschefen svårt att se.”Flerfamiljshus-fastighetsägare, de vill ju bygga i betong. För det är bara att gå in i ett gammalt hus från 1960-talet, det är bara det som är tråkigt är att det är jävligt gamla tapeter. I övrigt är det tiptop. Och så står väggarna på konstiga ställen efter dagens arkitektur, för vi vill ju ha en annan planlösning. I övrigt är det ju inget fel på det” berättade produktionschefen. När det gäller utveckling så har NCC vissa saker som de ska förhålla sig till som bestäms i projekteringsledarråd berättade produktionschefen. Produktionschefen sade att ”vi får inte prova nya saker automatiskt. Utan det ska ju vara välbeprövat och det ska vara accepterat i det här rådet. Så att inte vi går på onödiga minor och ger oss på saker som kanske inte är så bra. För det får ju gigantiska följder”. NCC kan lokalt ta fram något som krävs för ett visst projekt men det måste gå via interna kanaler och godkännas innan det kan användas berättade produktionschefen. Produktionschefen berättade ”Så vi ska ju alltså jobba med välbeprövade metoder och det finns ju, när vi har totalentreprenader så finns det ju systemhandlingar, vi har ritningar på hur vi ska lösa det mesta. Och de får vi använda men vi får ju inte hitta på några nya saker, alltså obeprövade [...] vi ska hinna kolla upp om det verkar klokt”. Nedan följer en sammanfattning på kommentarer på tabell för drivkrafter och hinder. Hinder 1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya metoder: ”Ja men det är ju sant, men samtidigt är det ju bra för man ska inte ge sig ut på sådant. För det tar så länge innan man får grepp om vad som händer tycker jag”. 2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer: ”Ja, det kan väl också stämma till viss mån men samtidigt så, ja jag vet inte om de är så hindrade av det. Jag tror egentligen att vi kan ju ganska mycket om trä de flesta av oss, men man har ju som snöat in sig på några sätt att det ska gå göra allting i trä. Det är där det tar stopp någonstans. 3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt 52 BILAGA 2 byggande: ”Alltså det här med erfarenhetsåterföring, det är ju en sak som branschen har problem med. Det jobbar vi ju med och försöker, och vi har ju nu saker och ting på gång och är väl en bit på väg men det är ju jättesvårt. För man vill varken berätta, varken det som har gått åt skogen vill man ju inte berätta liksom att man kan ju upplevas som att man har. Hur tänkte ni här ungefär? Men det är klart att det är, men det finns ju nätverk. Både i företag och branschmässigt. Så finns det ju oerhört mycket nätverk så jag vet inte om det är något stort hinder direkt. 4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer, produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja men det kan jag väl hålla med dig om men jag vet inte om det är något hinder. Alltså ska du bygga i trä så ska du ha jävla full koll på vad du håller på med. Det är ju helt klart, om vi nu pratar flerfamiljshus. Bygga en enplansvilla är väl inte så svårt egentligen. Det har vi ju gjort i alla tider så det kan ju var och varannan. Men ska du börja bygga på höjden och flera våningar, då ställer du till det. Då måste du ha lite koll. 5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä invändigt: ”Ja, det tycker ju jag i sådana fall är jävligt konstigt om man ska göra avkall på normer för att man ska klara att bygga i trä. Då blir jag ju förvånad att det inte ska vara samma regelbok. Så det har ju lyfts den frågan i pressen ser man, att det är för krångliga regler och det är för högt ställda krav. Men okej, ska man sänka kraven ska man ju tänka på alla. Då kan man ju inte bara sänka för att vi ska bygga 16 våningar i trä. Tycker jag i alla fall för man ska ju våga sova där också. 6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Ja men det är ju så. Det går liksom inte göra något åt det utan det är ju så. Och det är ju ett problem egentligen, det börjar ju inte finnas de här grövre dimensionerna överhuvudtaget i skogen eftersom att vi hugger ner så fort. Vi hugger bort skogen i dag så den hinner inte bli fullt grov. Och det beror ju på att den växer för sakta i slutet. Så då tycker man ju att man klipper den tidigare. Då får du inte de här stora. 7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Negativ inställning till materialet hos arkitekter, nej det vet jag inte. Här är de då, inte vet jag om de har en negativ inställning. Det är väl alla som har varit, alla som har provat ett projekt vet ju, de är ju tung, du måste ha koll på mycket så därför så kanske jag vet inte om det är så speciellt negativa. Men du måste ju kunna en jävla massa för att ge dig i kast med det här. 53 BILAGA 2 8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Ja det är ju lite på det här med välbeprövade metoder. Det har man ju en förkärlek till, i alla fall vi försöker hålla oss till det. Det är klart, om du ska välja med börsen, mellan en träfasad och en tegelfasad, då är det ju enkelt. För trä ska du ju måla och underhålla och byta och dona och fixa. Tegel det håller ju i 50 år lätt, kanske 100 år. Du behöver inte göra någonting, då har du kostat på dig rätt mycket målning på 100 år. Om du inte gör en fjällada som du skiter i att måla så den blir grå”. Alternativt då de träfasader som börjar komma som ska vara, jag vet inte, lärken och lite annat som. ”Jo men då tappar du ju fokus, då har du tappat det här med eget arbete och det här. Vi har ju på Burk-Curt satte vi ju cederträ, och det är ju livsfarligt. Det får vi ju egentligen inte använda inom NCC. För det är så fint damm av det när man sågar och arbetar cedern så det är ju nästan likställt med asbest. Så vi har ju gjort undantag där då, vi modulkapade från sågverken. Det mesta, men vi var ju tvungna att kapa en del och då var vi tvungen och ha masker och grejer, hit och dit”. Men det är inget underhåll på det? ”Ja, du ska ju olja det och hålla på”. 9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera innovationer: ”Ja så är det ju. Ja det är ju svårt att utvärdera vad som händer, det tar tid. Innan man vet vad som händer. 10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader, brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Det här är ju verkligheten, det är inga hinder. Ja det är det som är träets nackdelar, alla de här är ju träets nackdelar. 11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Det vet jag inte. Broarna här som man bygger i massivträ, eller av trä är väl, inte vet jag om det är gammaldags, det vet jag inte om jag kan hålla med dig om. Drivkrafter 1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Ja, det skulle jag vilja påstå är marginellt. Men de säger ju det själva, jag råkar ju känna några sågverkschefer och de säger ju som det är. Martinssons, om du frågar dem så är det väl klart att de har ju en massiv-sida, de har en limträsida, de har ju en fabrik för att bygga det här. Så visst ger det arbetstillfällen men det ger ju lika mycket när vi står och gjuter trappor. 2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja det gör dem ju, och det kan man ju. Det gör de ju verkligen. 54 BILAGA 2 3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Ja”. Alltså det man har sett är ju om man jämför Sverige med kanske Italien, så har Sverige haft ett träbyggande, och där har det ökat. Italien har inte haft och där har man inte kunskapen och då har det inte ökat på så sätt. ”Nej och det är intressant att du drar den liknelsen, för varför har man inte det? Nog finns det trä i Italien men varför har man inte kommit på att bygga utfackningsväggar? Det är ju ganska enkelt att komma fram till det. För det har ju med värmen och annat att göra. Klimatet. Men visst kan det väl vara så. 4. Trä är ett miljövänligt material: ”Det sägs det ju vara. Och det kan det väl kanske vara också”. 5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och ger en varm atmosfär: ”Ja det har man ju också salufört sig med. Däremot kan man ju då säga att det här kvarteret Ekorren som Peab byggde där borta där har man ju varit tvungen att bygga bort alla, för där sålde man ju in att det skulle vara synliga träväggar och sådant där. Men det sägs ju att de är bortbyggda nu för de sprack ju och det blev ju hit och dit så det har man ju fått regla på och gipsa och greja och gömma bort. Så visst ger det en varm atmosfär men man ska ju vara medveten om att det spricker och att det fastnar smuts i golven. 6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt implementeras i befintligt byggsystem: ”Det kan det ju göra men det kommer aldrig att ersätta betongelement, det tror jag inte. Vissa projekt, ja, men det är inte så enkelt. 7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Både och. Jag menar om du misslyckas, om du nu tar en Lindbäcks modul som åker långtradare från Piteå till någonstans och så regnar det hela jävla tiden. Inte tror jag att den är så pigg, det har drivit in vatten under lastbilen. Nu har jag inte varit och kollat men jag, ryggmärgen säger att, ja och är det nu färdigtapetserat, färdigmålat och köket sitter där. Och samma sak där, när du nu kommer med en sådan här kloss och ska lyfta dit den. Så regnar det utav helvete, hur många byggen stannar då? För nu står det fem långtradare här som ska. Näe, då bygger de ju. Och då blir det blött. Den dag du monterar och det regnar, det kanske regnar en månad eller tre veckor. Och det gör ju det ibland. Och då tror jag inte att de står utan då bygger de nog”. Då ska de nog ha någon typ av tält som byggs upp. ”Det har de inte. Nej. Martinssons hade ju det”. På Älvsbacka? ”Ja, där klättrade man ju med, och så hade man en travers inne i tältet som man kan lyft upp modulerna med. Men Lindbäcks har ju inte, de kommer ju bara med en 55 BILAGA 2 mobilkran och så lyfter de på modulerna. Och då står de ju på rad bilarna. Då monterar man nog oavsett väder”. 8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja men det kan jag väl hålla med om. Ja det här är ju något som de aldrig vill tala om men alltså, att du ska köra en jävla massa luft på lastbil, verkar ju inte så klokt. Men de pratar ju inte om det i sina saluböcker. Det känns ju som nog så klokt att det kommer ett virkespaket, och det räcker till en hel våning. Det är mindre klimatpåverkan med den lastbilen men. Jag vet inte. 9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Det har jag ingen aning om, jag skulle vilja påstå att det är nog så jävligt att ändra i trä som att. Det är klart att, ska du börja flytta väggar, så är det ju inte bra om du har gjutit dem. Kostar mycket det. 10. Enkla infästningsmetoder: ”Det där skulle jag vilja säga tvärtom. Mycket lättare att fästa i betong. Du måste ha en slagborr men har du borrat in någonting i betongen så kan du garantera att det sitter. 11. Inga kostnader för uttorkning: ”Nej, det är i alla fall lägre kostnader för uttorkning. För du måste ju även ha värme på i ett trähus. För du får ju inte frysa ner det fullständigt. Men det kostar ju inte lika mycket som ett. 12. Lämpligt för vinterbygge: ”Ja, är det modulbyggande du tänker på eller tänker du trä i allmänhet?” Ja, i allmänhet. Jag tänker att det kanske är svårare att gjuta betong mitt i vintern? ”Nej det är inget problem. Alltså du måste tänka dig för. Vi gjuter ju året om”. Jobbar man liksom med värmefläktar och så där? Jag tänker om det är 20 minus. ”Nej då köper vi ju varm betong, så den kommer ju igång och börjar härda. Och sedan du får den att börja härda då det spelar det ingen roll hur kallt det är. Men vi har ju isolerade formar och ibland så hänger vi över en presenning och ibland så har vi en fläkt där, så visst. Ibland så är det ju inte bra, det kostar ju naturligtvis. Och ibland gjuter vi in en värmekabel. Så visst, det är ju lägre kostnader på vinter på trä än vad det är i betong. Men vi gjuter ju året runt, alla dagar. Okej är det 35 minus så gör vi det inte. Men det är inte så många sådana dagar. Och är det ett måste så gjuter vi då också. Men då har vi ju fixat, ordnat det. Produktionschefen berättade att NCC testar träkonstruktioner i Uppsala men menade att lokalt har man byggt i båda och framförallt betong och betong tycker NCC är bättre än trä. 56 BILAGA 3 BILAGA 3. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED BYGGFÖRETAG 2 Sammanfattningen är på begäran av respondenten anonymiserad. Byggföretag 2, Arbetschef, Byggföretag B. Intervjun hölls den 16 oktober 2015 på Byggföretag 2s kontor och varade 55 minuter. Byggföretag 2 på Byggföretag B arbetar i Skellefteå och Malå området. Byggföretag B arbetar med många olika projekt från bostäder till industriarbeten. I dagsläget bygger Byggföretag B, förutom ombyggnationer, flerbostadshus samt en förskola. Ingen av dessa byggnader är träbyggnader sade Byggföretag 2, detta då ”beställarna vill ha de här husen. Det är beställarstyrt. Även om det är totalentreprenader så finns det ju en styrning där bak”. När det gäller hållbart byggande menade Byggföretag 2 att ordet hållbart är väldigt ogripbart och otydligt. Det kommer hela tiden nya rön och Byggföretag 2 menade att det kan vara svårt att ta in allt och förhålla sig till vad som är det bästa valet. Byggföretag 2 sade även att i dagsläget är det priset som styr istället för miljöaspekten på hur varan framställs men menade att det kanske håller på att ändras. När det gäller diskussionen om att trä eller betong är mer miljövänligt menade Byggföretag 2 att argumenten för trä som kommer från bland annat politikerna i Skellefteå är att skogen finns i regionen och gynnar bygden, ”Det tror jag är grunden, argumentationen startar där. Att vi ska skapa mer. Och det jag då ställer mig tveksam till det är ju liksom att de har fått för sig att man ska bygga allt med trä. Till vilket pris som helst. Och där ser jag ju svårigheter”. När det gäller träbyggnader och då flerbostadshus i flera våningar menade Byggföretag 2 att det finns vissa problem även om modulhus har sina fördelar. ”Men det finns ju en del sådana här framtida bekymmer med underhållssidan. Om man tänker fasader på hög höjd med trä som ska målas. Blir det en vattenskada på plan 5, en rejäl en, så tror jag att vi har det ända vägen ner i källaren […] I betonghus har man som en spärr på ett sätt genom betongen. Att visst, det blir vattenskador. Men det blir ju begränsade skador. Det blir på ett annat sätt”. När det gäller brand i trähus menade Byggföretag 2 att i dagsläget är träkonstruktioner mer en försöksverksamhet ”och speciellt höga hus för då får man sådana tryckförändringar inne i konstruktionerna. Så man är litegrann rädd för att man inte kan räkna på det riktigt. När det då händer saker”. Andra problem som Byggföretag 2 ser med höga flerbostadshus i allmänhet är ventilation ”och har man då träkonstruktioner hela vägen med lite luftrum inuti kan jag tänka mig att det kan bli en väldigt bra brasa”. Byggföretag B ser andra problem med träbyggande när det gäller rent byggmässigt menade Byggföretag 2 ”det här med väderskydd och så. Det är ju otroligt besvärligt när man kommer upp i höjd. En och tvåplans hus, det är nog inga större problem om man inte gör vinkelhus eller mycket hörn som sticker ut. För då blir ju väderskyddet så otroligt dyrt”. Byggföretag 2 berättade även vad han ansåg är det enklaste och kanske bästa sättet att bygga i trä, ”Men vi har ju själva byggt gruppboenden som är typ radhus. Då har vi byggt block, i verkstad. Och sedan har vi monterat block och tak. För då har vi byggt taket på sidan om. Det har vi gjort från klockan 8 till klockan 14. Då har vi gjort sex lägenheter. Och det är inga problem egentligen att göra så. Och det är det bästa sättet att bygga med trä. Men ska man då upp en våning till. Då måste man antingen ha ett väderskydd med traversmöjlighet eller att man kan skjuta undan och så har man en kran och ligga så. Och vi har ju gjort budget och 57 BILAGA 3 kalkyler åt beställare som har funderat på att höja hus. Men väderskyddet blir ju så otroligt jädra dyrt så de backar ju ur i regel”. Byggföretag 2 ställde sig även frågande till att det är byggt högt med trä i andra städer och att det där har fungerat även om väderskydd innebär höga kostnader. På frågan vad den vanligaste anledningen till att man väljer att bygga i trä svarade Byggföretag 2 ”om man bygger mindre hus så. Jag tycker ju att det är trivsamt med trä. Synligt trä. Sedan om man inte ser vad som är inuti väggen. Det är ju lättare för oss att prefabricera träblock än att vi ska göra betongblock […] Men, jag tycker att trä är trevligt. Samtidigt har vi ju problemet där med att det kan finnas i tunnare väggar, mellanväggar, om det då slår sig en två-tum-tre, så kan man ju få problem med det. Det gör ju inte en stålregel. Nackdelen med stålreglar det är att det blir högre ljudnivå på byggena. Skrammel, så. Trä tycker ju nästan de flesta är trevligt att jobba med”. Varför man inte väljer trä menade Byggföretag 2 berodde på problematik med bland annat ljud och brand, ”Det går ju att lösa, men det är mer arbeten med det. Det blir mer skikt, med isolering under och gipslager och det blir moment. Istället för att gjuta 22 cm bjälklag så blir det massor av olika moment”. Prefabriceras byggnadsdelarna i en högre grad menade Byggföretag 2 att ”då måste du ha ett väderskydd som är helt tätt. Annars så lämnar man ju öppet för vädergudarna att orsaka otroliga skador”. En lägre byggnad går det relativt snabbt att få på ett tak men Byggföretag 2 menade att ” ska man ännu högre då blir det lite knepigt. Då måste man jobba med provisoriska tak som man lyfter upp och ner och hit och dit. Och det går också hitta lösningar men framförallt så är det mer moment som ska göras. Man får mer fogar”. Övriga anledningar till att inte välja trä menade Byggföretag 2 beror på underhållskostnader på träfasader, fastighetsägare som ”Skebo tillexempel, de vill ju ha så lite underhåll som möjligt på sina fasader. Därför väljer man nu Cortenplåt nu på Heimdal, och vi har ju puts på Oden och de har puts på Ringduvan” berättade Byggföretag 2. När det gäller andra material än trä kan det gå en längre tid innan man behöver åtgärda fasadmaterialet menade Byggföretag 2. Drivkraften för träbyggande menade Byggföretag 2 är att i Skellefteå finns råvaran samt att det är en förnybar råvara. Byggföretag 2 menade även att träindustrin påstår att det kostar mindre energi att ta fram trä än att tillverka cementen men att ”där får de ju mothugg, men som jag sa, jag kan inte avgöra vem som har rätt”. I Skellefteå har träet länge varit en tillgång för export och har förädlats i olika grader genom tiderna menade Byggföretag 2. Byggföretag 2 sade ”det har varit för lätt tror jag genom tiderna att man levde på att göra på det sättet” och menade att sågverken i regionen lättare kan tjäna pengar på att exportera råvaran än låta den stanna lokalt. Byggföretag 2 menade att kvalitén på virket har ökat de senaste 30 åren men att det fortfarande kvarstår problem, ”det får ju inte vara högre än 17% fukthalt i träet. Det kan ju komma från sågen och vara, om det kommer direkt från torken, då kanske det är 8-10 %, vad vet jag? Men det hinner ju bara ligga ute i en vecka så kan det ju vara 20 %. Och där har vi ju ett bekymmer så va att det är som en liten omöjlig ekvation ibland”. Är det en väldigt fuktig sommar så kan virkeshögarna vara mögelangripna redan när de kommer till byggplatsen menade Byggföretag 2. I lägen som dessa ställer sig Byggföretag 2 frågan ”Vad gör man då? Ska man upphöra med att bygga då tills det blir torrare eller hur gör man?” . En lösning som Byggföretag B har valt är att arbeta med ”stålreglar, de är ju inte fuktkänsliga”, vilket tillåter en prefabricering där blocken kan monteras innan allting är färdigt och vattnet som kommer in i konstruktionen kan ledas ut berättade Byggföretag 2. 58 BILAGA 3 När det gäller hinder för träbyggande menade Byggföretag 2 att hindren är brand, ljud och väder framförallt. Dessa saker går att lösa berättade Byggföretag 2 men det innebär att det blir mer moment som ska utföras vilket kan försvåra kalkyleringen då det uppstår småkostnader. Men Byggföretag 2 påpekade även att bygga med betong är heller inte helt riskfritt, när färdiga ytterväggar i betong ska monteras finns det en risk att det tränger in vatten i elementen som man sedan måste försöka torka ut ”så det är inte helt bekymmersfritt med betong heller. Men det är lite enklare på något sätt upplever vi allihop”. När det gäller träbyggnadsstrategin kan Byggföretag 2 tycka att den känns enkelspårig och menade på att endast aktiva från träindustrin har varit med och påverkat framtagandet av den men insåg samtidigt att träindustrin gör sitt bästa. I övrigt menade Byggföretag 2 att Skellefteå kommun kanske inte alltid efterfrågar trä som stommaterial när de har något nytt projekt på gång. Dessutom upplever Byggföretag 2 att när det gäller konstruktioner i limträ så blir det dyrare. Att använda en prefabricerad betongkonstruktion gör att taket snabbt kan läggas på plats menade Byggföretag 2 ”det tycker jag är en bra lösning. För då kan man kombinera både betong och trä. På ett bra sätt”. Att använda trä i väggar och takstolar ansåg Byggföretag 2 vara bra, ”det är en kombination där man nyttjar betongen där den är bra och så kan man använda trä då där”. Byggföretag 2 sade att ”Det här är väl en bra tanke bakom det kan jag tycka med träbyggnadsstrategin, man värnar lite lokalt och så sedan även det här med miljöbiten. Någonstans finns det ju säkert rätt” och menade på att träkonstruktioner som tillexempel Älvsbackabron är trevliga lösningar. ”Och sedan limträ är ju, det är ju härligt. Sedan är det ju brandmässigt bättre än stål många gånger. Jag har inte alls något emot mot att bygga i limträ. Sedan ska man ju kombinera de här byggmaterialen på ett bra sätt” sade Byggföretag 2. Byggföretag 2 tog även upp Skellefteå kommuns strategier för hållbart byggande som ”en massa premisser som man skulle kryssa i en lång jädra lista hit och dit” vilken Byggföretag B stötte på när de skulle söka en markanvisning. Byggföretag 2 förklarade att ”om vi tänker så här, för en byggherre idag som har tänkt bygga någonting så är det ingen lek att ta fram en detaljplan och alltihop. Det blir bara mer och mer krav. Sedan byggnormerna i sig, blir ju inte bättre. Det som de har pratat om politikerna att förenkla förfarandet vid detaljplanearbetet, men det går fortare men det blir inte billigare. För det förs ju bara på mer och mer krav. Så ibland så blir man brydd”. Byggföretag 2 berättade att där det finns större efterfrågan på träbyggande i Sverige ofta har sin grund i städer med träbyggnadsstrategier men att det på sikt nog kommer att öka ändå tack vare företag som specialiserat sig på träbyggande. Byggföretag 2 sade ”Problemet för oss är ju liksom, för oss, det vi bygger det är ju one-off. Varenda gång. Det är ju sällan vi får någon lång serie som på 1970-1980 talet. Det är ju nästan borta nu. För då var vi jätteduktiga på bostäder i Skellefteå. Vi producerade hur mycket som helst och så blev det tvärnit 1992”. Efter denna period dröjde det till år 2001 till Byggföretag B byggde lägenheter berättade Byggföretag 2 och därefter byggdes nästa hus fem år senare. Byggföretag 2 menade då att aktiva i byggbranschen inte får någon vana samt att beställarna inte hinner känna efter vad som är bäst för dem. Byggföretag 2 menade att nu byggs inte bostadsområden på samma sätt som 1960 och 1970talen, i dag byggs det mer styckevis och alla ser olika ut. Byggföretag 2 sade ”Och när de 59 BILAGA 3 jämför oss med bilbranschen så blir jag ju störd. För om Volvo skulle tillverka 1000 olika modeller ute på gårdar, hit och dit på olika tomter. Då skulle bilarna där inte kosta som de gör idag. Och skulle då svenskarna bestämma sig, vi vill ha fem olika hustyper. Ja då kan vi ju producera dem. För en arkitekt vill ju alltid sätta sitt märke på sina projekt. Och en del beställare vill ju definitivt också ha det så”. I inlandet finns en bostadsbrist menade Byggföretag 2 men det kostar lika mycket att bygga oavsett vart i landet man bygger vilket kan göra att nybyggen upplevs dyra på vissa ställen och ge höga hyror. Då många flyttar in mot städerna drivs även priserna upp i städerna menade Byggföretag 2 och tomtpriserna kan bli väldigt höga i större städer. Sett till byggnadspriserna så ser Byggföretag 2 möjligheter att sänka kostnader när det gäller entreprenörernas egen insats, installationsarbeten och arbeten av underentreprenörer om de får större vana av stora bostadsprojekt. Går det fem år eller tio år mellan varje bostadsprojekt hinner inte organisationerna lära sig och de förblir oförberedda menade Byggföretag 2. För att kunna öka träbyggandet antog Byggföretag 2 att det kommer att krävas att stora byggherrar vill bygga i trä, men att det i så fall kommer krävas någon lag ”Eller också att man ritar det så att det passar de som bygger i trä. Alltså de som levererar i trä, Martinssons tillexempel. Om man ritar utifrån deras förhållanden ja då kan man ju kanske hitta vägar som är bra. Men det krävs ju ett ganska stort arbete om man ska lägga om så” sade Byggföretag 2. Ytterligare något som påverkar är priset menar Byggföretag 2 ”om energipriserna skulle stiga drastiskt och det skulle slå hår mot cementindustrin. Då ger det sig själv på sikt, om det ena börjar bli för dyrt jämfört med det andra. För det är ju hela tiden en fråga om pris, vad kostar det?”. Även om ett material är hur bra som helst sett miljömässigt så kan det kosta dubbelt så mycket och i slutändan finns det en slutkund som ska betala och det beror ju på vad den personen vill betala för att få ett miljömässigt bra resultat menade Byggföretag 2. Nedan följer en sammanfattning av kommentarer på tabellen för drivkrafter och hinder för träbyggande. Hinder 1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya metoder: ”Ja nog ligger det väl litegrann i det för vi har ju genom åren ibland testat nya grejer som inte har fungerat så himla bra. Så det ligger liksom en osäkerhet. När det gäller trä så vet vi ju. Det är inte det det handlar om utan, jag vet inte, vi har ju alltid byggt olika. I trä och betong. Ofta har det ju varit betongstommar och så trä i ytterväggarna och trä i takstolar och så och så trä i mellanväggarna var det ju innan stålreglarna. Och orsaken till att man tar stålreglar är att de är raka. Och det går lite fortare och de är lite lättare också att hantera”. 2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer: ”Jo men visst saknar vi litegrann hur vi ska hantera saker och ting men, jag tror det är frågan om kunskap om träbyggnad. Vad menar man egentligen då? För att bygga med trä är ju ingen vetenskaplig historia så. Det är inte märkvärdigt. Det är ju om man ska göra husen industrialiserade.”. 3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt byggande: ”Ja byggprojektens natur, för det kan ju också vara så att man bygger husen så stora att väderskydden kostar otroliga pengar. Eller att det är nästan 60 BILAGA 3 omöjligt”. Det är väl litegrann det du pratade om tidigare att man gör ett hus. ”Precis, det är one-off. Det är ingen serieproduktion. Det gör ju Lindbäcks mera”. 4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer, produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Visst krävs det litegrann annat tänk om man nu ska tänka, det blir ju mycket mer montage. Och noggrannhet vid montage. Det handlar ju både om ljud och brand, och alla möjliga aspekter”. 5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä invändigt: ”Ja, så är det ju. Det kan ju vara ett litet hinder”. 6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Ja, det ser man ju ibland att man har diskuterat. Kan vi inte använda limträ? Ja balken blir två meter hög. Då blir ytterväggen två meter högre. Det blir merkostnader. Däremot så upplever jag, jag är inte säker. Men om man tar limträbranschen, så är det konstigt att det följer stålpriset. Litegrann. Ibland är limträ billigare och ibland är stålfackverk billigare med stålstommar. Och så far det så där, spelar ingen roll på stålet. Det hamnar alltid runt i kring den. Limträ, eftersom råvaran finns här och man tycker att det måste vara enklare att fälla ett träd och limma ihop det än att ta upp malmen. Kan man tycka. Men det hänger ihop det där. Och så sen är det så att vi har en leverantör. Här uppe. Av limträ. Finns ingen annan. Vi får knappt pris av Törreboda om vi frågar, de säger bara ni har ju Martinssons?” 7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Negativ inställning till materialet hos arkitekter, det tror jag inte att det finns. Men jag tror att det är mera konstruktörerna kanske som blir lite brydd. För då funkar det ju så vet du att på konstruktionssidan om vi gör betonghus då konstruerar ju tillexempel WSP här. De ritar ju det, armering och beräknar alltihop men är det prefab […] då är det ju Strängbetong, de gör ju konstruktionerna ovanför. WSP ska ta ner lasterna och då får de mindre jobb där. Eller ett annat jobb. Sedan om du har limträ eller så då är det ju samma sak. Enligt leverantör. Då får ju de räkna på det, som levererar. Då är det mer det här med dimensioner hit och dit. Stålfackverk kan man ju fara genom med ventilationskanaler och annat, limträ är svårare. Så det finns sådana aspekter på det. Så jag tror inte att det är negativ inställning utan det är mer att det i vissa lägen blir problematiskt att lösa”. 8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Nej inte hos oss i alla fall. På 1970 och 1980-talet då ägde vi ju form, väggform, valvform, allting. Hur mycket som helst. Men det gör vi ju inte idag. Vi hyr in jämnt för att det är så sällan. Tror inte det är, och kranar och sådant här, det hyr vi ju jämnt. Jag tror inte hos oss i alla fall”. 61 BILAGA 3 9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera innovationer: ”Ja det ligger ju lite så. Man är lite halvrädd att testa nya grejer som man inte har någon referens på”. 10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader, brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Ja det är precis det vi har pratat om. Det är precis det där. Jag bor på tredje våningen och det är fem våningar och så är det en källarvåning i betong. Och så går ju gågatan förbi där och där är det ju en liten upphöjning av gatan, om lastbilar och bussar kör där så att det dunkar till litegrann, det känner man ju faktiskt i huset. Det stör mig inte nu, men innan de hade asfalterat, då skakade det rent ordentligt […] För det är ju mer levande så […] Det blir ju en liten känsla. Sedan ljud, vet jag inte. Det där handlar ju om fönster och allting annat. Det är ju så också med boendereglerna att du ska ju ha en tyst sida och det ställer ju till det i centrala leder. Hur ska man bygga då? Det kan bli lite tråkiga hus liksom på det viset man styr upp det. På Landmärket så var det den orsaken som gjorde att vi inte kunde göra en fyrspännare. Vi fick inte ihop det då men en trespännare funkade”. 11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Nej det tror jag inte. Betong är ju också gammalt. Så det tror jag inte är så utan det är ju mer underhållssidan och så frågorna i punkt 10”. I övrigt så inte Byggföretag 2 några hinder för trä utan ansåg att trä många gånger är bra och upplevs trevligt. Drivkrafter 1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Ja det måste ju vara så”. 2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja så är det”. 3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Bidrar till ökat byggande det tror jag inte. Där handlar det bara om ekonomi, arbetstillfällen, räntor, amorteringskrav. Finns det tomter? Mark att bygga på. Jag tror inte det har med tradition och kultur att göra”. 4. Trä är ett miljövänligt material: SAKNAR SVAR 5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och ger en varm atmosfär: ”Trevligt material, ja så är det och det där upplever ju vi också i våran lägenhet. Liksom att, däremot så blir det ju förbannat torrt även där på vintern. Men, en varm atmosfär tror jag nog att man upplever. Det tror jag många människor upplever. Det gör man ju inte av betong i alla fall”. 6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt implementeras i befintligt byggsystem: ”Jo så är det ju. Så kan man göra. Det enda 62 BILAGA 3 problemet som jag var inne på, det är väder. Det är inga problem, vi har ju byggt en del hus med massivträbjälklag som är inne i huset och så där och det går ju det”. 7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Det är ju rätt, vi försöker ju göra så om det är möjligt själva”. 8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Även åttan, men snabbare montage vet jag inte riktigt. Det är delvis det kanske. Man behöver då mindre kranar kanske”. 9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Ja det vette då fan. Det beror ju i vilket skede. Men det är klart, ska man flytta en golvbrunn eller någonting sådant så visst. Är det enklare än i betong. Det är det ju. Men jag tror ju om du har en industrialiserad historia där de producerar. Då vill de helst inte ha några ändringar men då får man väl ta det på plats kanske och då är det lättare. Tror jag”. 10. Enkla infästningsmetoder: ”Nja. Jag vet inte riktigt […] Det finns en del grejer där som är lite kluriga och […] där är det lite med konstruktörerna tror jag hur de är osäkra på hur de ska skruva ihop saker och ting. De använder ju mycket sådana här långa skruvar, så här långa [visar ca 30 cm], i olika limträ och balkar. Och det ska skråskruvas sex stycken där och fyra där. Och det är ingen lek med maskin. Det är en riskfaktor som vi har idag när de ska stå kanske i en skylift eller något och skruva ihop och den där jäkla maskinen är så stark för att få in skruven. Så vi har haft faktiskt en olycka på grund av det […] Det kan hända även i betong om du har, om du borrar i betong att du fastnar i armeringen. Så man måste ju hålla i grejerna. Men jag har sett att det är tufft det där att skruva in de där långa skruvarna. Men annars är det ju rätt enkelt, det är ju BMF vinklar av olika slag, balkskor och det är ju”. 11. Inga kostnader för uttorkning: ”Inga kostnader för uttorkning, okej om man lyckas liksom så att det är så torrt och fint och så och allting. Då blir det ju så då men. Då har man alltså inte räknat någonting med virkestorken på träindustrin. Den ska ju torkas. Men det är klart bättre så om man har”. 12. Lämpligt för vinterbygge: ”Lämpligt för vinterbygge det är det ju. Och normala vintrar då det snöar och är kallt men det har ju lust att vara det här att det regnar på trettondagen och februari. Men det är klart att det är så, vinterbygge och så vår. Då är det ju oftast bäst. Och där kan man ju då fråga sig varför kommunerna stup i kvarten kommer med projekt som de håller på och projekterar fram till, det ska ut i maj men det kommer ut i september. Och så upphandling i oktober, och sedan ska vi göra grundplattorna i december. Jag har varit på dem så mycket så jag är så less. Någon gång måste de ju kunna styra upp det så vi får börja i april med att etablera och så göra markjobben i maj, juni och grundplattor och så få under tak kanske innan jul. Nej det är fan inte en gång nästan. Utan, och det är projektering som de inte hinner med. Det är en flaskhals nu. Det är A-sidan och VS-sidan i stan här är ju inte bra. Det finns ju inga resurser snart. K-sidan likadant. Det är ju bara WSP egentligen som finns idag. Så det där ser jag framför mig om du tittar på den mängd projekt som 63 BILAGA 3 nu dyker upp, då är det konsultledet framförallt. Sedan är det ju, om de ska bygga allt som de har tänkt nu inom fem år. Då tror jag nog att vi får nog anställa lite folk tror jag. Alla företag. För att klara av. Och hitta de där personerna för det är ju lite samma personer som vi letar. Kommunen har nog inte projektledare så det räcker heller. Och vi söker ju sådana och överallt, projektörer söker lite sådana också”. 64 BILAGA 4 BILAGA 4. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED BYGGFÖRETAG 3 Byggföretag 3, Arbetsledare, GrönBo AB. Intervjun hölls den 14 oktober 2015 i Hortlax på GrönBo och Byggföretag 3s kontor och varade 36 minuter. GrönBo är ett relativt nytt företag som uppför byggnader i ekologiska material, företaget är placerat i Hortlax, Piteå. Planelement i trä produceras i fabrik och transporteras till byggarbetsplatsen där de monteras under väderskydd. Prefabriceringsgraden är väldigt hög och GrönBo anser att de då uppnår en hög effektivitet även om produkten inte byggs klart i fabrik. GrönBo arbetar aktivt med ekologiska frågor och försöker hela tiden att utveckla sin produkt, de anser själva att de är bland de som har kommit längst i Sverige med den här typen av byggnation. GrönBo bygger i dagsläget sitt första projekt på Lusthusbacken i Piteå som blir två stycken flerfamiljshus med sex lägenheter per hus. Byggföretag 3 arbetar på GrönBo och då bolaget är relativt nytt så har de inga definierade roller men Henriksson arbetar bland annat som arbetsledare och sköter marknadskontakter. Då GrönBo ännu inte har byggt klart sitt första hus tar de projektet i Piteå som ett pilotprojekt berättade arbetsledaren, ”det handlar ju om att trimma in allt och då har vi sagt att vi gör det här till ett pilotprojekt, vi tar lite extra god tid på oss, vi har tagit ut ett grundläggande arbetssätt som vi ju vet kommer funka ganska bra men det kommer bli justeringar efter det innan vi spikar precis hur vi ska bära oss åt i alla frågor”. Arbetsledaren menade att GrönBo med deras byggsystem har gått tillbaka till roten för det svenska byggandet med naturliga material så upplever de att kunder ifrågasätter lösningen ifall det verkligen fungerar. Arbetsledaren berättade att ”Det borde vara självklart och naturligt för alla, nästan i generna men så är det inte. Det upplevs som någonting nytt. Men det är ju lite annat, i stället för att ha spån så har vi en träfiber som inte orsakar sättningar när man har den i väggen och den har bättre egenskaper. Det är ju en produktutveckling, men fortfarande en ren träfiber. Det går med fullt naturliga material att göra de här produktutvecklingarna. Vilket ju är väldigt fascinerande och kommer det fram så upplevs det som en stor innovation. Det är ju inte kärnfysik utan det är tillbaks till rötterna och det enklaste liksom”. GrönBo upplever en efterfrågan på deras sätt att bygga berättade arbetsledaren, ”Vi har ju varit och träffat en väldigt stor andel personer längs efter Norr- och Västerbottenskusten. Städer som är mest expansiva och vi har fått oförskämt bra bemötande faktiskt. Och alla är intresserade av produkten. Det finns väl ingen som inte vill ha den vilket ju känns som en bra kvalitetsstämpel. Så om man jämför med det som är traditionellt idag, med vårat så skulle i princip alla, om det var jämförbart kanske fullt ut så skulle man välja vår produkt […] det är en utmaning i vårat sälj att förklara att den är även kostnadsmässigt fördelaktig. Den har lite högre pris just i början, men om man ser det över några års sikt, 20-25 år, man kan se det på lite längre sikt, då är det lönsamt. För den har så pass låga drift- och underhållskostnader”. Arbetsledaren berättade att han ser på traditionellt byggande i två steg, både träbyggande och betongbyggande ”Och sedan finns det ju trähusbyggande med mineralull och plast som kanske jag tänker på när jag säger traditionellt. Sedan finns det ju det kanske ännu mer traditionella betong och stenullsvarianterna. Som ju alltid kommer att finnas kvar kan jag tro, inom överskådlig tid”. GrönBo anser inte att deras produkt ska ersätta någonting annat ”Utan 65 BILAGA 4 det här är ju en del av en växande marknad som vi tror kommer att växa kanske lite mer än vad marknaden i övrigt växer” berättade arbetsledaren. När det gäller marknaden ser GrönBo fört och främst till närregionen då det enligt arbetsledaren inte går att ”sitta 100 mil ifrån och styra, man måste vara på plats”. Men de hoppas på att bolaget ska växa i framtiden och att det då går att placera kontor på flera orter i Sverige. På frågan varför man väljer att bygga i trä svarade arbetsledaren ”Trä har ju de miljömässiga fördelarna som vi tycker väl bevisar det. Det finns väl lite motstridiga uppgifter, betongindustrin hävdar ju att de är lika miljövänliga eller ännu bättre men vi tycker att miljön talar till träets fördel. Det är ju också så att det är lättbearbetbart, det är också korta byggtider, det går att jobba på ett helt annat sätt med industrialiserat byggande i och med att du får en lätt konstruktion”. GrönBo arbetar med ekologiska material och menar att de naturliga materialen har fått för litet spelrum på sista tiden när det används mer fiktiva material, vilket de försöker ändra på menade arbetsledaren. ”Trä är ju det mest naturliga byggmaterialet vi har. Så skapar det ju också en väldigt skön känsla i bostäderna. Vi jobbar tillexempel med inredningar i massivt trä, i både stommar och luckor både i badrum och kök, garderober. Massiva trädörrar som innerdörrar, massiva trägolv, smygar invändigt i fönster i plywood istället för ett mer fiktivt material som mdf som vi inte tycker håller måttet. Så det är tagit till, litegrann en annan vinkling för oss. Vi försöker få in så mycket trä det bara går”. När det gäller varför man inte väljer trä menade arbetsledaren att ”det man hör i debatterna är ju vissa hållbarhetsfrågor, kan tycka att betong då kanske man tänker att framförallt som alternativ är hållbarare, det handlar om brand och ljudfrågor att de sakerna är svårlösta med trä. Det handlar om begränsningar i kanske framförallt höjd, även vissa andra utformningar finns det väl begränsningar för givetvis. Men det är väl framförallt det”. När det gäller drivkrafter för träbyggande menade arbetsledaren att ”Drivkrafter för träbyggande här uppe kan ju vara att vi har ju stora fördelar, närheten till råvaran, kunskapen om råvaran. Och är vi bra på att nyttja det, så kan ju hela träbyggnadsindustrin få en bra skjuts. Blir vi duktiga på att göra bra produkter till bra priser då kommer vi att sälja dem också. Det finns ju inte något stort motstånd mot trä utan det är ju att man jämförelsevis hittar fördelar för annat men om man kan presentera de här bra produkterna till bra priser med bra kvalitet och med lång hållbarhet då kommer man att kunna sälja dem. Då finns det ju en drivkraft kanske att utveckla den här delen för att förädla råvaran trä här uppe som jag tycker kan vara lite bristfällig. Sedan är det ju väldigt viktigt med samarbete i samband med förädlingen, vi jobbar ju mycket med mindre leverantörer som kan anpassa sig till vår produktion. Och göra den så smidig som möjligt för att skapa en vinnande, en win-win situation. Leverantören får anpassa sig visserligen, kan väl många tycka är lite jobbigt men volymen kan man ju öka om vi lyckas med vårat koncept. Så är du med och driver vårat koncept och gör det lyckat, en viktig del i våran produktion så kommer de att tjäna på det i slutändan ändå. Så det är svårt att prata med för stora tillverkare, eller sådana som sitter för långt bort. Där tycker vi att samverkan mellan mindre aktörer kan många tjäna på. Där är det ju kanske lite regionalpolitik i det också, men det finns så mycket att utveckla här på den sidan så där tycker jag att det finns mycket att arbeta med”. 66 BILAGA 4 När det gäller hinder för träbyggande menade arbetsledaren att det är de fysiska begränsningarna som brand, ljud och höjd som finns men att dessa går att övervinna med forskning och utveckling men att ”det kräver ju en insats av ett antal aktörer för att göra det”. Andra hinder som arbetsledaren stött på var ”Tillgång på bra råvara är väl också någonting som också debatteras litegrann. Där tror jag att man måste titta på rätt råvara på rätt plats […] vi har ju en träfiberisolering, och då får man väl ta den minst skadliga råvaran och mala ner till just träfiber och nyttja de mer högkvalitativa trädelarna till andra typer av delar i träkonstruktionen. Sedan går det ju att, nu sammanfogar man ju med limfog och olika typer av skarvplåtar och så vidare, kortare bitar till längre och kraftigare. Det kommer ju att, tror jag, framöver finnas andra typer av sammanfogningsmöjligheter. Man pratar på nanocellulosa nivå så finns det ju mycket intressant att följa”. Att marknadsföra och lobba för träbyggande anser arbetschefen vara livsviktigt, att ”Skapa goda referenser och goda exempel och visa på att det här funkar och de tvivel som lyfts bort kan man tvätta bort ganska snabbt”. Arbetsledaren kände till att Skellefteå kommun har instiftat en träbyggnadsstrategi men hade inte någon djupare kunskap om strategin. När det gäller träbyggnadsstrategier ansåg arbetsledaren att ”de är jätteviktiga. Speciellt för oss som är beroende av råvaran och som jag ser har stor potential i förädlingen. Så kommer ju strategin att vara avgörande för framgången för träbyggande”. Att bland annat Skellefteå kommun anordnar konferenser om träbyggande ansåg arbetsledaren vara väldigt viktigt då träindustrin får ett tillfälle att skapa en motvikt mot betongindustrin som är väldigt stark i Sverige då ”det måste skapas en motvikt annars kommer de att kunna trycka ner träbyggande i skoskaften om det inte finns starka aktörer som kan samverka för att informera och propagera för träbyggnad”. Arbetsledaren såg dessa typer av konferenser viktiga för att kunna visa på brister från offentliga aktörer som ska kunna förbättra möjligheterna för träindustrin och att det då resulterar i politik. Arbetsledaren sade att ”Det gäller ju att i ett stort perspektiv så ska ju, vi prata om rätt träbit på rätt plats, det är rätt person på rätt plats det är rätt verksamhet på rätt plats också. Vi ska ju inte anlägga något stora fabriker här uppe som ska producera saker som vi ska köra från utlandet, det är bättre att vi använder den skog som finns här och förädlar den på plats och sedan skickar färdiga produkter. Det är ju det vi och alla tjänar på i längden. Det minskar ju också bidragsberoendet om vi har, vi har inga nackdelar utan snarare fördelar av att jobba med den här råvaran […] För att det här ska bli verklighet då behövs ju ett visst stöd, från myndigheter”. När det gäller framtiden för träbyggandet menade arbetsledaren att ”Den ser bra ut tycker jag. Vi skulle ju inte satsa så hårt på just trä om vi anade någonting annat utan vi tror stenhårt på det för framtiden”. Med GrönBos byggsystem tillåts en större frihet i utformningen av byggnaden än när man arbetar med moduler även om arbetsledaren anser att modulbyggande kan ge många möjligheter till olika utformningar. Arbetsledaren sade ”Det är sammanfattningsvis så tycker jag att det industriella byggandet i trä har verkligen framtiden för sig”. För att öka träbyggandet tror arbetsledaren att det kommer att krävas att ”ta debatterna och jobba mycket med utveckling och bevisa att de här frågorna som man kanske kan kalla motståndarna för fram, det är inga allvarliga grejer utan det är sådant som hanteras i bra produktion och rätt byggt med trä så fungerar det”. 67 BILAGA 4 Nedan följer en sammanställning över kommentarer på tabell för drivkrafter och hinder för träbyggande. Hinder 1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya metoder: ”Första stämmer ju väldigt bra, byggsektorn är ju ultrakonservativ. Så är det. Jag tror att det är en överlevnadsfråga för hela byggsektorn, oavsett vad man sysslar med. Så är det att behöva jobba med sig själv och att anta utmaningarna, att börja lägga på priset hela tiden och inte behöva utveckla sig själv det bidrar inte till någon utveckling som är hållbar anser vi”. 2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer: ”Kunskapen om träbyggande är ju också låg. I och med att betongindustrin är så stark och har varit under så många år så får ju, nu är det ju uppförsbacke för trä. Eller det har väl börjat släppa en del, det ökar ju trots allt. Men det är ju hela tiden ett litet motlut för träbyggnadsvärlden eller för den delen av industrin. Och det är ju kopplat till den första att de som nu sitter och bestämmer, de har inte, de är inte förändringsbenägna och vill prova någonting nytt”. 3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt byggande: ”Ja, det tror jag. Man ser ju att träbyggande får ju mest fäste där man jobbar i en industriell produktion och då jobbar man ju alltid inom nätverk som man gör och måste ju i fabriksproduktion jobba med ett lean-tänk alltså en kunskapsåterföring och införa förbättringar. Det stämmer”. 4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer, produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Möjligtvis utbildningar men det faller också tillbaka på förändringsbenägenhet och viljan att utbilda sig och förkovra sig i något”. 5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä invändigt: ”Det är ju både ett hinder och kanske en möjlighet också, tar man då fram ett bra sprinklersystem som faktiskt börjar komma så kan det ju vara. Det funkar så pass bra, och det blir kanske en volym på det, det blir kanske inte en jättestor kostnad. Så har man ju löst brandkrav vilket gör att man kanske kan sänka skalskyddet. Det kan vara en möjlighet också”. 6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Det kan det i och för sig vara. Det är ju det där med rätt material på rätt plats, att då ibland behöva lägga in en stålbalk eller någonting som bär av. Det får man ju ta. Det är väl inget principiellt mot det. Det handlar ju om att använda rätt material på rätt plats. Och det har vi ingenting emot, det är så vi tänker och så vi jobbar. Visst kan det väl kännas som ett hinder för vissa men jag tycker inte att det behöver vara det”. 68 BILAGA 4 7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Arkitekter, konstruktörer och vissa entreprenörer de har ju negativ inställning och kanske just för att de inte känner till det och kan trä. Och det är ett hinder. Det är det. Sedan om det behövs, eller hur man åtgärdar det, behovet av att ändra inställningen, eller det blir väl så att nu får ju träindustrin bevisa sig på ett annat sätt. Och det kan väl vara något som gör att utvecklingen tar fart också. Det är väl också både en möjlighet och ett hinder men på kort sikt är det ju ett hinder förstås”. 8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Det kan man nog tydligt se. Har man nu satsat mycket på någonting så vill man ju gärna vidhålla det. Att bara investera och utveckla det blir ohållbart. Man måste ha någon fas där man jobbar med det man har satsat på också. Därför är det väl litegrann i cykler som varje byggare får, man har chansen att påverka. Och de cyklerna är ju olika hos olika organisationer. Det är ett långsiktigt arbete, också på kort sikt ett problem förstås”. 9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera innovationer: ”Absolut, vi krigar mot det också då vi försöker visa på i LCCberäkningarna att vi har mindre drift- och underhållskostnader. Så är det få som orkar se så långt bort i tiden. Att behöva titta 20-25 år innan det blir lönsamt, man betalar lite mer på priset men man har lägre kostnad om man ser det över tid. Det har varit ett hinder, det kan vi väl säga. Det börjar väl, det pratas så mycket hållbarhet idag. Så det börjar väl vara lättare att få personer att förhålla sig till det. Man är mer eller mindre tvungen i vissa fall. Då är det lättare att få folk att lyssna på det. Det är fortfarande ett hinder, absolut”. 10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader, brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Absolut och det är väl ofta då som punkt 2, byggherrar, arkitekter, konstruktörer, entreprenörer. Alla som inte är för träbyggande har ju de här aspekterna som de lyfter fram som motvikter. Det är ju inställningarna som är hindret”. 11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Det tror jag inte riktigt utan vi, vi säger ju nu att vi vill bygga med naturliga material. Det är alla som vi möter som tycker att det låter väldigt bra, vi har inte fått någon som har haft den uppfattningen att det är ett gammaldags material. Det har framtiden för sig. Alla vill ju i princip ha ett trägolv, det är ju merparten som vill ha ett trägolv än ett betonggolv. Och träkänslan, kanske inte furuluckor i köket och furupanel men man vill ändå ha träkänslan där. Så gör man det på rätt sätt så är det ett fantastiskt material, det tror jag absolut att merparten av majoriteten tycker. Vi resonerar som så att vi vill ta det tillbaka till det mer naturliga, vi vill jobba med naturlagarna istället för mot dem. Alltså med fukt, ljud och emissioner och så, istället för att försöka bygga ett skal där man ska motverka tillexempel diffusion, och konvektion. Så då tror vi att, det fattar folk. Det verkar så, de vet att det funkar bra där om man lyfter fram de aspekterna. Så den tror jag väl inte är, det upplever inte vi som ett hinder i alla fall”. 69 BILAGA 4 Drivkrafter 1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Absolut, det var vi inne på med att öka förädlingen, det kommer ju att kunna ge mycket arbetstillfällen”. 2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Det är ju ett sådant vi är inblandade i nu på Lusthusbacken på Furunäset. Det är ju Trästad 2012 som är grunden för det projektet, där kommunen och Länsstyrelsen har varit, ja det var ju olika typer av intressenter i det. Så det är viktigt och det behöver öka”. 3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Ja, det tror jag absolut att det kan göra. Det gäller i alla fall att lyfta fram fördelarna med tradition och kultur för träbyggnadsindustrin i det lobbyarbete som behövs för motvikt till betongindustrin. Där är det viktiga delar. Jag tror de flesta bryr sig om just tradition och kultur. Det är viktigt för själen”. 4. Trä är ett miljövänligt material: ”Miljövänligt är det ju definitivt. Det är ingen som säger att det inte är miljövänligt, det finns ju de som hävdar att deras alternativ är lika miljövänligt. Men det är ingen som ifrågasätter att det är det, som vi upplever det i alla fall”. 5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och ger en varm atmosfär: ”Ja precis det jag pratade om att man jobbar med naturliga och gör det mer naturligt. Det är bra”. 6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt implementeras i befintligt byggsystem: ”Absolut, det tror jag”. 7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Det är väldigt viktigt, det industriella träbyggandet kommer ju att vara nyckeln för just trähusindustrins framgång. Det är där det ska göras anser vi. Så det är produktiviteten är ju nästan det viktigaste, fukten är ju någonting som man i många fall kan hantera. Men det blir ju lidande i produktiviteten”. 8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja så är det ju. Ja absolut, kortare torktider också”. 9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Ja det är ju solklart”. 10. Enkla infästningsmetoder: ”Ja det stämmer ju också. Det är nog ingen som inte vet hur man ska sammanfoga”. 11. Inga kostnader för uttorkning: ”Nej det brukar ju lösa sig själv”. 70 BILAGA 4 12. Lämpligt för vinterbygge: ”Ja det är ju nästan det bästa, tiden för just att. Det är lika enkelt att sammanfoga och det är väl egentligen nederbörd som är faran för det men vinter när det är tung nederbörd det funkar ju bra. Så är det”. 71 BILAGA 5 BILAGA 5. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED BESTÄLLARE 1 Beställare 1, Projektchef, Skellefteå kommuns fastighetsavdelning. Intervjun hölls den 29 september 2015 på Stadshuset på Beställare 1s kontor och varade 37 minuter. Beställare 1 arbetar som projektchef på Skellefteå kommuns förvaltning Support och lokaler på fastighetsavdelningen. Projektavdelningen på fastighetsavdelningen sköter kommunens bygg- och underhållsprojekt. De utför stora investeringsprojekt, underhållsprojekt och anpassningar för olika verksamheter. De arbetar ibland i egen regi med snickare eller i form av projektering vilket främst sker vid underhållsprojekten. Vid investeringsprojekt köps dessa tjänster in och avdelningen håller i projektledning och agerar byggledare och installationsledare av olika slag. I dagsläget arbetar projektavdelningen nybyggnad av sporthall och förskolor och bygger om gymnasieskolor, grundskolor och Skellefteå kraft arena. På frågan om de bygger mycket i trä svarade projektchefen ”Ja, träbyggnadsstrategin är nytagen och vi håller på att titta på hur vi ska förhålla oss till den. Det är inte jätteenkelt, det står att vi ska bygga i trä och gör vi inte det ska vi förklara varför. Och det har ju så klart öppnat våra ögon, jag tycker att vi har byggt mycket i trä innan också men det har öppnat våra ögon”. Vid större projekt som tio-avdelningsförskolor så måste projektavdelningen titta på många delar av hållbarhet som utformning för bästa energieffektivitet, ljusinsläpp, tekniska lösningar och att det ska vara ekonomiskt försvarbart, inte bara byggmaterial. Projektchefen menade även att de bygger mycket i trä idag men kombinerar det med betong. Och då finns det en risk att andra menar att de då bygger i betong och inte bygger i trä berättade projektchefen. Projektavdelningen har därför tagit fram en lista för att visa på att de ändå väljer trä som material till väldigt mycket. I listan har de radat upp alla byggnadsdelar som finns i en byggnad för att kunna förtydliga vad som är trä och inte i byggnaden. Att kombinera betong och trä som takstolar i trä med betongbjälklag är något som projektavdelningen gör. Att de väljer betongbjälklag anser projektchefen kunna förklara ur ett ekonomiskt och byggtekniskt perspektiv men menade även att valen kan bero på att de har för lite kunskap om träbyggande för att välja trä. Projektchefen ansåg även att en byggnad med betongbjälklag kan klassas som en träbyggande samt att även om en byggnad har en putsad fasad kan den ändå vara en träbyggande om många delar består av trä. Projektchefen menade att det kanske är något som de med tiden kommer bli bättre på, att kunna välja fler element i trä. I dagsläget finns det flera anledningar som leder till att man väljer betongbjälklag berättade projektchefen, bland annat spännvidder, byggnadshöjd, installationsmöjligheter och ljudkrav. Det kan göra det svårt att hitta en lösning i trä som ska klara de aspekterna även om de försöker. Rent tekniskt och ekonomiskt blir det svårt menade projektchefen. När ett förfrågningsunderlag lämnas ut till entreprenörerna så testas de olika lösningarna kostnadsmässigt, de övriga aspekterna från träbyggnadsstrategin kommer inte med menade projektchefen. Men projektavdelningen kan få in ett anbud från en entreprenör med ett lågt pris där de har valt trä i en stor del av stommen, att sedan projektavdelningen kan förhandla in ytterligare trä i byggnaden än vid givet anbud anser projektchefen vara en bra lösning givet att trä passar som material och att det är ekonomiskt försvarbart. 72 BILAGA 5 När projektavdelningen väljer bort trä som byggmaterial i stommen handlar det ofta om tekniska lösningar när det gäller tillexempel brand och ljud och när det krävs specifika klassningar på byggnaden. Eller att trä som fasadmaterial kanske inte passar in i omgivningen. När det gäller trä i ett flervåningshus måste underhållskostnader och byggkostnader vägas in. Projektchefen sade även att ”Men sedan tror jag också att ett skäl till varför man inte väljer trä är för att man inte brukar göra det. Det är det som träbyggnadsstrategin är så bra, vi ska ändå överväga det i alla steg. Och jag tror att historiskt har man ibland kanske kört på, vi brukar ha tegel på våra boenden som fasadmaterial och så fastnar man i det. Så får vi inte göra längre och det tror jag är bra”. Som drivkrafter för träbyggande menade projektchefen att trä är en lokal produkt, det är snyggt med en limträstomme när den är synlig i en hall samt att det lämpar sig bra som produkt när det gäller ett hållbart byggande. När det gäller hinder för träbyggande sade projektchefen att de ofta stöter på entreprenörer som är vana att bygga i betong och hellre bygger i betong. När det gäller träbyggande stöter de ofta på en negativ inställning från entreprenörerna samt att när det gäller långa spännvidder på en byggnad kan det vara svårt att få plats med installationer om man har ett bjälklag i trä. I övrigt menade projektchefen att det måste gå att bygga fuktsäkert om man använder sig av trä. Träbyggande är en väderkänslig byggmetod som måste lösas på något sätt. Projektchefen sade att det är något som krävs att arbeta med och tänka på, ”Det är lätt att fastna i att det finns inte så här stora tält som klarar av snö så om vi ska kunna bygga här så, ja lite sådana där tankegångar. Och det förstår jag att det går ju lösa men när man inte har gjort det förut så blir det en spärr”. Projektchefen menade att Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi är bra och att det är något positivt att den har rimliga krav och inte kräver att allting ska byggas i trä. Projektchefen menade dock att de som kommunal byggherre har en liten bit kvar då träbyggnadsstrategin är väldigt vid och bred och det kan vara svårt att inse vad det innebär för dem mer konkret. Träbyggnadsstrategin säger att de ska överväga trä men projektchefen sade ”Hur motiverar vi det? Räcker det att jag sitter och pratar och säger att det var så svårt att rymma installationer?”. Ett sätt att lösa detta är att arbeta med checklistan som de håller på att ta fram för att visa hur många delar som består av trä. Sedan menade projektchefen att det inte kommer att bli lätt att välja trä överallt och tar som exempel upp grundläggning som ofta blir en platta på mark. Projektchefen sade även att ”Men man måste ju se som hållbart byggande är ju också att bygga hus som har lång livslängd och god kvalitet så. Det gäller att välja rätt till rätt område, det är väl ett sätt att definiera. Det finns väl inget hus som inte är en träbyggande på något sätt sedan är det väl mer eller mindre”. Projektchefen lyfte även frågan när det gäller vad en träbyggande är, ”Vi gör ju val i varenda del, liksom i innerväggar har vi stålreglar eller träreglar? Det gäller ju att lyfta hur många delar ett hus består av, annars är det lätt att man tror att det är stomme och fasad. Takstolarna kanske man inte ens tänker på om de är i trä eller inte så vi försöker lyfta de olika byggnadsdelarna. Det är en bit kvar tills vi har konkretiserat och egentligen skapat en tydlig bild av vad träbyggnadsstrategin innebär för oss? Det är som ett arbete som pågår men det känner vi väl inte riktigt att vi är färdiga med”. 73 BILAGA 5 På frågan om hur framtiden för träbyggande ser ut svarade projektchefen ”Jag tänker ju ändå att man ska använda det material som är bäst lämpat för rätt ändamål. Rätt sak på rätt plats […] Trä ska inte användas överallt men det ska användas där det passar. Det tänker jag väl att de områden där de passar kommer säkert att utökas snarare än att minskas”. Projektchefen menade att med produktutveckling kanske det kommer lösningar på bjälklag som de själva upplever svårigheter med när det gäller installationer. Vilket är något som behöver påbörjas då det känns som ett hållbart och bra material för många delar inom byggindustrin menade projektchefen. För att öka träbyggandet tror projektchefen att det säkert kommer att krävas produktutveckling men även att det krävs från byggherrarnas sida och andra, beställare, projektörer och entreprenörer, att de tar till sig nya metoder. Vilket projektchefen ser som någon typ av gemensamt ansvar, ”Det är ju träindustrin själva som måste vara duktiga på att visa vad de kan, och vi måste ju vara mottagliga för det”. När det gäller utveckling så finns det många områden där projektavdelningen försöker ligga så långt i framkant med som möjligt. Detta görs genom olika seminarier och studiebesök för att de ska lära sig av andra och se vad som fungerar bra eller mindre bra. Skellefteå kommun har en hållbarhetsstrategi som projektavdelningen måste förhålla sig till. Hållbara områden är sådant som de bevakar och där är träbyggande en del i det. Projektchefen menade att det hållbara byggandet är det som ska genomsyra deras arbete men menade att det är svårt att sätta en definition på just ordet hållbart. Det är ett stort område och projektavdelningen försöker hitta någon slags balans mellan de många delarna i det stora området. När projektchefen får frågan om projektavdelningen upplever en efterfrågan på ett mer hållbart och miljövänligt tycker projektchefen att det är svårt att svara på. Den kommunala världen med dess styrning gör det lite svårt att skapa sig en uppfattning då politiker styr. Men samtidigt menade projektchefen att det finns ju ändå en anledning till att det är framtaget en hållbarhetsstrategi och en träbyggnadsstrategi, på uppdrag av politikerna. Men projektchefen upplever att är positiva inställningar till det hållbara byggandet ute bland skolorna och förskolorna. Nedan följer sammanfattning på kommentarer för tabell på drivkrafter och hinder för träbyggande. Hinder 1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya metoder: ”Men det kan jag väl absolut hålla med om. Det jag kan känna som en fördel är att vi bor här i Skellefteå att vi har en stor lokal träbyggnadsindustri så ser ju vi hur tillexempel konstruktörer rör på sig. Och det gör ju att de som först jobbat åt tillexempel Martinsons sedan hamnar hos en annan konsultfirma och jobbar som konsult där får ju då ta med sig kunskapen. Och på så sätt kan jag då tycka att vi har en liten fördel där, de driver ju med sig sitt trätänk i en organisation som kanske inte är så förändringsbenägen”. 2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer: ”Kunskap saknas hos alla, den hör ju liksom ihop med första i och med att man har fastnat i ett sätt att tänka”. 74 BILAGA 5 3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt byggande: ”Man menar att man jobbar med olika människor hela tiden? Ja, det tror jag absolut kan vara sant men samtidigt så kan ju vilken del av kompetensen driva en sådan här fråga. Från byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer. Alla har en påverkan i hur man bygger”. 4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer, produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja det är också samma där, en entreprenör som är skitduktig på betong blir ju lite så här, jaha, hur gör vi det här då?” 5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä invändigt: ”Lagkrav, om det krävs sprinklersystem. Det handlar om kunskap och igen tycker jag att välja rätt material där det passar. ” 6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Det hamnar till och med på detaljplanenivå. Vad har vi för tillåtna byggnadshöjder Sedan gäller det också att ha smarta lösningar för att få in installationer på ett smart sätt så behöver det inte påverka lika mycket”. 7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Negativ inställning till materialet, den känner jag ändå inte är så där jättemycket. Det var ju lite av det jag sade förut att det var krångligt. Men om man säger arkitekter kanske oftast är tvärtom tänker jag, i Teknikens hus nu vill de att träet ska vara synligt och installationerna ska vara synliga, allt ska vara synligt. Det är väl både och kan jag tycka”. 8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Kan jag inte svara på, vet jag inte har inte koll på”. 9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera innovationer: ”Så är det väl till viss del om man ser på fasadmaterial, trä som ska tåla vad som helst, hur vet vi det?” 10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader, brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Alla dessa säger jag 75 BILAGA 5 absolut ja på, utan tvekan. Vi har ett väggblock, ett exempel på hur väggen ser ut i lågenergiförskolan, i både trä och betong. Det är ju mycket isolering, flera skikt och vad händer om det kommer in fukt i denna? Hur länge håller plasten som ska hålla hur lång tid som helst och hur fungerar tejpen? Det är en sådan där konkret grej, det här med fuktproblem, det finns ju en risk där jämfört med vissa andra material. Det är ett hinder och det är ett verkligt hinder, en del av de andra är att vi inte orkar lösa dem. Där gäller det att vi lär oss mycket, men just med fukt är vi inne på ett riskmoment som känns ganska verkligt”. 11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”det vet jag inte, det känner jag inte som att man möts av ändå”. Drivkrafter 1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”ja det är en bra drivkraft” 2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”där är vi ett exempel förhoppningsvis att vi ändå ska bli riktigt duktiga på att överväga trä”. 3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”befintliga traditioner, där är väl Skellefteå ett bra exempel. Vi har mycket träbyggande historiskt”. 4. Trä är ett miljövänligt material: ”Det kan jag tänka att man kanske måste visa mer, det är lite så här är det? Vi måste kunna visa mer på HUR det är miljövänligt?” 5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och ger en varm atmosfär: ”Att det upplevs som ett trevligt material, så är det ju absolut. Allt från det att vi bygger de nya sporthallarna så är vi sjukt nöjda att vi fått dit en trästomme, det gör stor skillnad invändigt i en stor hall” 6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt implementeras i befintligt byggsystem: ”Det är ett jättebra och användbart material det är det vi ska ha tillexempel i vårt nya Teknikens hus eller Science center.” 7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Det är skillnad om man kan bygga på plats eller i fabrik” 8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”låg vikt, 76 BILAGA 5 lättviktselementen har vi haft en del i tak. Där har vi i och för sig haft problem med fukt istället, så att man blir stressad över det. Vi hade en förskola där vi lade sådana på och så började det såklart regna horisontellt den dagen. Så även om vi hade tält så var det som att vi var tvungna att bryta upp dem och torka ut. Men efter mycket och noggrant mätande i allt det där så känner vi oss trygga med att vi fick till det men det blev ju inte så enkelt som det skulle vara” 9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”lägre kostnader för ändring och komplettering. Så kan det ju också vara, vi har ju mycket lokaler och vi har ju till och med ett eget ord som kallas anpassningar, det bygger ju på att verksamheterna har speciella anpassningar och vi bygger ju om mycket och där är ju trä helt klart ett enklare material att förändra.” 10. Enkla infästningsmetoder SVAR SAKNAS 11. Inga kostnader för uttorkning: ”ingen uttorkning, på Sunnanåskolan tillexempel så var ju ett träbjälklag ett ganska självklart val då vi inte ville ha några långa uttorkningstider utan kort byggtid” 12. Lämpligt för vinterbygge: ”lämpligt för vinterbygge är det ju också” 77 BILAGA 6 BILAGA 6. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED BESTÄLLARE 2 Beställare 2, Fastighetschef, Fastighets AB Polaris. Intervjun hölls den 9 oktober 2015 på Beställare 2s kontor på Stadshuset och varade 28 minuter. Beställare 2 arbetar som fastighetschef på Fastighets AB Polaris som är Skellefteå kommuns näringslivs- och industrifastighetsbolag. Polaris har inte byggt några nya lokaler på ett tag men av befintligt bestånd menade fastighetschefen att ”om man jämför med snittet så har vi ganska mycket träbyggnader”. Vilket är ett uttalat val med en styrning från Polaris styrelse berättade fastighetschefen. På frågan om varför man väljer trä sade fastighetschefen att ”det är väl hållbarhetsperspektiv och i vårt fall är det ju också industri och forskning här i Skellefteå. För generellt skulle jag väl säga att hållbarhet är det viktigaste skälet”. Att man inte väljer trä kan vara ”underhållsbiten och traditioner och vanor, produktionsmetoder som det är mycket tradition i. Sedan kan det ju vara en prisfråga också, nu tycker inte vi att […] det har varit dyrare i vårt fall men i många fall så pekar man på att det blir dyrare” sade fastighetschefen. När det gäller drivkrafter för träbyggande menade fastighetschefen att trä ur ett hållbarhetsperspektiv är ett bra material och att Polaris tror att trä är bättre för miljön i produktionsskedet. Fastighetschefen sade även att ”vi i den roll vi har som jobbar för näringslivet i Skellefteå, så är det ju så att vi har träindustri och vi har träforskning […] kan vi vara med och utveckla det så vill vi gärna göra det”. Fastighetschefen på Polaris anser inte att det finns så mycket hinder för träbyggande, ”tidigare så var ju brandregler ett hinder men de har ju blivit mera anpassade och mer moderniserade. I början av vårt arbete med träbyggande så kanske det var ett litet hinder. Det var också tekniska frågor som ljudkrav, det har man ju hittat lösningar för så det ser jag inte som något hinder idag”. Liknande problem löses genom teknikutveckling menade fastighetschefen. Om Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi sade fastighetschefen följande. ”För oss känns det som att, jo vi tycker att den fungerar. För oss känns det heller inte som ett problem att vi ska prova träalternativet varje gång, det känns inte som något problem. Jag vet att vissa andra byggherrar tycker att det är ett problem. Men för oss har jag upplevt att det är naturligt att vi gör det. Sedan är det inte alltid som vi väljer att bygga i trä heller. Det beror på om det är ett bra alternativ eller inte”. Fastighetschefen menade även att det kan vara svårt att välja i vilken byggnadsdel som trä passar som ett alternativ, ”det kanske inte passar sig för hela huset. Fasaden kanske vi väljer att göra i ett annat material men då tror många att det inte är ett trähus. Eller att man har fasaden i vissa delar trä och i vissa delar som kanske är mer utsatta eller inte är lika åtkomliga kan vara i ett annat material”. När det gäller underhåll av träbyggnader menade fastighetschefen att träfasader kan kräva en del underhåll men även att deras lite äldre byggnader med synliga massiva träbjälklag kräver visst underhåll som slipning. Men fastighetschefen sade även när det gäller underhåll av träfasader att ”sedan kan det finnas andra sätt att använda träet eller ytbehandla det så att man inte behöver måla det på samma sätt. Det kanske finns bättre lösningar idag”. Fastighetschefen ser en ljus framtid för träbyggande då det är ett hållbart alternativt och då det hållbara byggandet är väldigt aktuellt. När det gäller att öka träbyggandet ansåg fastighetschefen att ”producenterna måste bli mer aktiva för att bli prismässigt intressanta så 78 BILAGA 6 kanske de måste utveckla sina metoder också”. Fastighetschefen sade att ”Vi bygger inte bostäder men på bostadssidan så menar många byggherrar att man inte får priser från träbyggnadsindustrin”. Polaris har byggt ett flertal träbyggnader i Skellefteå, bland annat parkeringshuset i trä på kvarteret Ekorren, en träbyggande vid namn Stock på campusområdet som är jordbävningssäkert tack vare en speciell byggteknik, campushallen som är en sporthall och campusbiblioteket. Trä är ett levande material som rör sig med årstiderna, detta kan leda till sprickor och glipor som kan kräva lite underhåll. När parkeringshuset Ekorren har stått färdigt ett antal år har det börjat visa sig saker som man inte tänkt på vid projekteringen, träet på vissa utsatta ställen har förändrat utseende och grånat sade fastighetschefen trots behandling vid uppförandet. Detta är något som fastighetschefen anser att arkitekten kanske borde ha beaktat. När det gäller utveckling så försöker Polaris att hänga med menade fastighetschefen, ”Nu anlitar ju vi väldigt mycket konsulter och entreprenörer, vi bygger inte själva utan vi förlitar ju oss ofta på deras kunskap också […] vi har någon slags bred kunskap om allting på fastigheten både när det gäller installationer och annat. Vi försöker hålla koll på nyheter om säg, normer eller teknikutveckling så där men vi är ju inte jättedjupa kanske utan det blir ju mer bara en bred kunskap och litegrann ytligare kanske och så anlitar vi konsulter för det som vi behöver mer expertis på”. Polaris bygger mest med generalentreprenad berättade fastighetschefen, ”därför vi vill vara med och styra och vi tycker att vi får det vi vill ha då. Totalentreprenad så lämnar man ju bort ganska mycket av beslutsfattandet. Det händer att vi bygger med totalentreprenad men det är sällsynt”. När det gäller efterfrågan från hyresgäster om ett mer hållbart och miljövänligt byggande så menade fastighetschefen att det snarare är energiförbrukningar som efterfrågas. Men att hyresgästerna gärna ser vad Polaris har för miljötänkande. Fastighetschefen menade att hyresgästerna vill ”se framförallt hur mycket el och värme förbrukar vi och vad har Polaris för miljöpolicy. Men jag tror som sagt att det har kommit mer och mer på förbrukningsbitarna och jag tror att företag kommer söka mer efter ett hållbarhetstänk på materialvalen också”. Sammanfattning av kommentarer på tabell för drivkrafter och hinder Hinder 1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya metoder: ”Jo men nummer ett det tror jag är ett hinder. Och sedan kan man ju väga in lite, då säger ju vissa att bygger man traditionellt så är det mer timmar på plats. Bygger man mer som träbyggarna kanske mer i modul så då flyttar man ju timmarna till träbyggnadsfabriken. Och det kan ju vissa då tycka att byggare i Skellefteå att det är synd att de missar de timmarna. Och då kanske de hamnar på Plusshus fabrik istället då eller i Lindbäcks bygg. Men det är lättare att bygga och då vet man att det här har vi gjort förut så det är nog att man kanske väljer det gamla. Ibland har ju byggsektorn fått kritik för att de är för snabba på att prova där man har hamnat i felaktiga material som PCB och liknande”. 79 BILAGA 6 2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer: ”Kunskap om träbyggande saknas, ja lite. Kanske. Jag tror ändå att det på konsultsidan finns ganska bra kunskap. Jag tror då kanske mer på ettan även om det kanske blir en följd eller att de hänger ihop så att säga. Man går på beprövade metoder och då kanske man kan säga att det saknas kunskap i och för sig”. 3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt byggande: ”Ja så kan det väl kanske vara. Det är det där med industriellt byggande också att det är ju bra kostnadsmässigt samtidigt som det blir, ja vi vill ju inte att det i en stad att alla hus ska se likadana ut. Så man måste ju hitta rätt avvägning där”. 4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer, produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja det gör det nog, det tror jag”. 5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä invändigt: ”Ja det kan väl vara ett litet hinder men jag tror ändå att nu har man byggt så pass mycket i trä så att det finns, lagkraven är ändå inte ett lika stort hinder längre”. 6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Ja kanske, fast där har också teknikutvecklingen gjort att jag tycker att man har ganska långa spännvidder”. 7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Ja det hänger litegrann ihop med ettan då. Det är ju också så att ofta blir det lite annorlunda. Om man tänker på installationer så kan det vara lite svårare genom att det, kanske inte generellt grövre dimensioner men ibland så blir det så att har du ett betongbjälklag så är det cirka 15 cm tjockt och så är det så tjockt hela ytan och så kan du gå under med kanaler medan om du då har trä så hamnar det någonstans i en balk som är där och då måste du kanske gå parallellt[…]Det blir lite annorlunda och då påverkar det ju även installationsbitar och inte bara konstruktionen. Så den är väl kanske en kombination mellan, jag tror att de korta spännvidderna kommer man över men det blir lite i kombination med kollisioner med installationer. Och då är det ju en ovana hos en konsult tillexempel om man har betong då är det bara att gå under och det är slätt och det är lättare att komma fram”. 8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Ja men delvis är det så, vissa byggare är väldigt inkörda på traditionellt”. 9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera innovationer: ”Ja kanske, men den känns lite mindre”. 80 BILAGA 6 10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader, brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Ja men det kanske finns hos vissa byggherrar. Och olika viktiga då, alltså om man viktar saker på olika sätt. Många tycker kanske att underhållskostnaderna är viktiga och byggfuktsfrågan kan vara en annan”. 11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Det tror jag inte är så viktigt”. Drivkrafter 1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”För oss som bor i norra Sverige och i Skellefteå så tror jag att det är bra. För oss är det ju så att vi tycker att det finns en industri här och då är det rimligt att vi ska vara med och försöka utveckla den”. 2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja jag tror att både statligt och kommunalt så verkar man för en hållbarhet i byggandet och då tror jag att man på det sättet kommer att jobba för ett ökat träbyggande och gör det redan på vissa orter, Skellefteå, Växjö och Falun kanske”. 3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Så är det väl förmodligen”. 4. Trä är ett miljövänligt material: ”Ja det tror jag är viktigt, det blir viktigare och viktigare”. 5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och ger en varm atmosfär: ”Ja det är ett trevligt material, jag tror inte att man kanske hittills har funderat så mycket på fuktnivåer och så vidare men att det är en varm atmosfär och trevligt tror jag har bidragit”. 6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt implementeras i befintligt byggsystem: ”Jag tror att desto bättre och mer utvecklade elementen blir desto lättare blir det”. 7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Jag tror att det är väldigt viktigt, speciellt kanske i bostäder att man just får ett torrt byggande. Att man bygger med moduler och väderskyddar vid montaget”. 8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Tror att det kanske inte är en drivkraft men det förenklar ju, det underlättar”. 81 BILAGA 6 9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Samma sak här med 10. också, det kanske inte är en drivkraft. Det som driver på men om man lyckas med att få ned kostnader och få enklare infästningsmetoder då blir det enklare. Det blir lättare och underlättar”. 10. Enkla infästningsmetoder: ”… det kanske inte är en drivkraft. Det som driver på men om man lyckas med att få ned kostnader och få enklare infästningsmetoder då blir det enklare. Det blir lättare och underlättar”. 11. Inga kostnader för uttorkning: ”Uttorkningen, det är klart det är en fördel”. 12. Lämpligt för vinterbygge: ”Om man har färdiga träelement, så är det”. ”Det är sådana här saker som underlättar, men jag tror att de starka drivkrafterna, starkaste tror jag är miljöfrågan, rent hållbarhetsmässigt. Det blir också så att ju bättre vi blir på att bygga energieffektiva byggnader, för där finns det ju en del betongförespråkare som säger att betong är bättre därför att det är tungt. Och det kan ligga något i det även om man kanske inte utnyttjar det fullt ut för då måste du tillåta temperaturen att svänga i byggnaden. Så tror jag att trä och andra typer av byggnader blir ganska jämförbara rent förbrukningsmässigt. Och ju bättre vi blir på förbrukningssidan desto viktigare blir produktionsskedet om man ser på hela livscykeln. Därför tror jag att det blir en drivkraft där just hållbarheten och att det är miljövänligt. Men sedan även att det är ett trevligt material och att jag tror att just ur hållbarhetsskäl att det finns många kommuner som tycker att det är viktigt och kommer driva på utvecklingen. Det är de viktigaste, sedan är de andra kanske mera att om man lyckas göra en bra industriellt träbyggande så underlättar man. Och drivkraften kanske är att vi ska ha en hållbarhet, men nu går det lätt att göra det för att vi har bra metoder” kommenterade fastighetschefen. När det gäller referensobjekt tror fastighetschefen att det är något som kan väcka intresset och nyfikenheten, ”det är ganska många som hör sig för om tillexempel om parkeringshuset som det är rätt många som har frågat om. Jag tror att finns det färdiga referensobjekt så är det ju lättare att bygga något liknande, annars kommer man kanske inte på tanken”. 82 BILAGA 7 BILAGA 7. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED BESTÄLLARE 3 Beställare 3, Avdelningschef, Skelleftebostäder, Skebo. Intervjun hölls den 6 oktober 2015 på Skebos kontor, spelades inte in på grund av tekniska problem och varade ungefär 40 minuter. Beställare 3 arbetar som avdelningschef inom energi, miljö och teknik på Skelleftebostäder AB, Skebo. Skebo har i dagsläget några nybyggnadsprojekt igång, de bygger olika typer av gruppboenden samt flerbostadshus. Avdelningschefen berättade att inget av dessa byggnader byggs i trä, vilket beror på att om träbyggande inte specificeras i anbudsförfrågan så lämnas inget anbud i trä. Skebo ser därmed heller ingen anledning till att bygga i trä. På frågan varför man väljer att bygga i trä sade avdelningschefen att trä är en lätt konstruktion och lämpar sig därmed vid påbyggnad av befintliga byggnader. Att man inte väljer trä menade avdelningschefen beror på stomljuden som uppstår i en träkonstruktion. Avdelningschefen påpekade även att en träbyggande inte behöver en träfasad för att vara en träbyggande, dessutom så blir underhållskostnaderna höga samt att antalet målare i Skellefteå är för få för att Skebo ska kunna underhålla sina byggnader inom ett rimligt tidsperspektiv. Avdelningschefen på Skebo anser att trä är ekologiskt hållbart men menade att det inte är socialt hållbart. Detta då leverantörer av träbyggnadssystem inte passar Skebos sätt att bygga. Avdelningschefen berättade att en stomleverantör som Martinsons inte arbetar med totalentreprenader som Skebo föredrar utan med generalentreprenader. Avdelningschefen menade även att Martinsons ser intäktsfördelar med att etablera sig i södra Sverige istället för i Norra Sverige. Utöver Martinsons ser Skebo Lindbäcks Bygg i Piteå som ett alternativ för träbyggande. Avdelningschefen menade då på att om ett företag i en annan kommun anlitas som bygger sina byggnader i fabrik kommer arbetstimmarna hamna i den kommunen istället för att lägga arbetstimmarna i Skellefteå kommun om man bygger på plats med tillexempel platsgjutning som Skebo hittills har gjort. Skebo arbetar mest med totalentreprenader men har nyanställt projektörer för att kunna börja projektera själva berättade avdelningschefen. Det finns dock en risk med att projektera själva då entreprenören kan komma att kräva förändringar i projekteringen av olika skäl men det ger en merkostnad i slutändan sade avdelningschefen. Avdelningschefen menade även på att de saknade en byggfirma i Skellefteå som skulle kunna gå ihop med Martinsons och bli återförsäljare för deras system, detta är något som enligt honom finns i södra Sverige men inte i de norra delarna. När det gäller hinder för träbyggande menade avdelningschefen att ljudproblemen i en träbyggande är stora, lösningar finns för detta med olika typer av mellanlägg som läggs mellan moduler för att förhindra stomljud, men avdelningschefen sade att detta kräver att alla snickare på plats vet hur dessa ska monteras. Avdelningschefen berättade att minsta lilla fel i monteringen kan göra att mellanläggen inte fungerar som de ska och därmed inte minskar flanktransmissionerna. När det gäller Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi menade avdelningschefen att politikerna inte har tänkt över vad strategin kommer att innebära i verkligheten. Avdelningschefen menade att det i dagsläget snarare är en dröm än en verklighet då de inte kan leverera träbyggnader. Att politiker ska tvinga Skebo att bygga i trä menade avdelningschefen inte var något positivt då träprodukten inte blir lika bra som traditionellt 83 BILAGA 7 byggda bostäder. Avdelningschefen menade även att en träbyggande kostar mer att bygga än en byggnad i traditionella material, vilket på sikt skulle innebära att Skebo skulle bli tvungna att höja hyrorna på lägenheterna. Och i egenskap av Skellefteås största bostadsbolag och allmännytta så kan inte Skebo höja hyrorna allt för mycket då de privata bolagen i så fall måste höja sina hyror. Att bygga bostäder i trä ansåg inte avdelningschefen vara rätt väg att gå men ser att kommande stora projekt i Skellefteå, som tillexempel kulturhuset, kan byggas i trä. Det är byggnader som syns och kan sätta Skellefteå på kartan sade avdelningschefen och tog parkeringshuset i trä på kvarteret Ekorren i Skellefteå som ett exempel som har fått en stor spridning i landet. När det gäller framtiden för träbyggande anser avdelningschefen att det nog kommer att kräva någon annan inriktning än vad som sker idag. För att öka träbyggandet tror avdelningschefen att det kommer att krävas mellanstora byggföretag som verkligen satsar på att ha en hög kunskap om träbyggande. Avdelningschefen menade att NCC är i dag det vassaste byggföretaget i Skellefteå, de har satsat på betong och är därför duktiga på betong. Avdelningschefen sade att det krävs utveckling för träbyggande, det kan inte i dagsläget mäta sig mot betong och därför blir betonganbuden mycket billigare än anbuden med trä som byggmaterial. När det gäller byggnationer i centrala delar av Skellefteå anser inte avdelningschefen att det är så svårt att spärra av kvarter under långa perioder, till viss del kanske men påpekade att det kanske är entreprenörerna som mest är ovana att bygga nära grannar och privatpersoner och att de kan uppfattas kantiga. Avdelningschefen menade även att där det i södra Sverige finns behov av att jaga korta monteringstider, då ställtiderna för byggarbetare och maskiner ska flyttas från plats till plats är långa, finns inte detta problem i Skellefteå och man ser inte samma behov av att snabbt lyfta byggdelar på plats. På frågan om Skebo upplever en efterfrågan från hyresgäster om ett mer hållbart och miljövänligt byggande svarade avdelningschefen att efterfrågan finns inte utan att det är mer en fråga om hur hög hyran är, var bostaden är placerad och huruvida hyresgästen får lägenheten renoverad. Skellefteå har i dag en bostadsbrist och det är sällan frågan om att hyresgästen kan välja bland flertalet lägenheter, skulle denna möjlighet finnas tror avdelningschefen att det eventuellt skulle finnas en större efterfrågan om ett hållbart byggande. Men avdelningschefen tryckte på att ett hållbart byggande består av tre aspekter, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det gäller att hitta en balans av de tre för att någon ska vilja bo i lägenheten menade avdelningschefen, ekologiska aspekter kan ge höga kostnader, för billiga lägenheter kan försämra den sociala aspekten och tänker man inte på de ekologiska aspekterna straffar man miljön. Nedan följer en sammanställning av kommentarerna på tabellen för drivkrafter och hinder. Hinder 1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya metoder: ”Ja så är det” 2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer: ”Där är det mest entreprenörerna som saknar kunskap då de har satsat på ett material, oavsett om det är trä eller betong. Pratar man snickare som 84 BILAGA 7 mest arbetar med privatpersoner har de större kunskap om trä. Entreprenörerna kan betong och kanske helst ska jobba i gruva, de är inte vana att arbeta bland folk och grannar”. 3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt byggande: ”Ja så är det” 4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer, produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja utan tvekan” 5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä invändigt: ”Där är det väl ljudkraven som är svårast att uppnå” 6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Här handlar det mest om uthyrningsbar yta. Då bjälklagen i en träbyggande ofta blir tjocka blir byggnaden högre än vid tillexempel betongbyggnad. I detaljplanebestämmelserna styr byggnadshöjden och det kan leda till att man förlorar en våning som skulle fungera som uthyrbar yta. Det går att lösa om man istället pratar våningsantal eller våningshöjder. Ta tillexempel Oden, där fick vi in två anbud som var exakt likadana men det ena två miljoner dyrare än det andra. Skebo valde ändå att ta det som var dyrare, varför? Den uthyrningsbara ytan var större, vilket gjorde att intäkterna som vi skulle få in blev större. Det var en fråga om att de hade gjort trapphuset mindre, så enkelt är det”. 7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Kanske inte negativ inställning men då entreprenörerna är bättre på ett material än ett annat så arbetar de hellre med det”. 8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Snarare investeringar i kunskap”. 9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera innovationer: ”Visst” 10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader, brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Fukt är kanske det 85 BILAGA 7 minsta problemet. I bostadsdelen i kvarteret Ekorren har man valt att ha synligt trä i installationsschakten, vilket jag tycker är dumt ifall någon av ledningarna skulle börja läka och träet blir utsatt för fukt. Att bygga in fukt i en träbyggande är ett problem men samma problem finns hos betong, om det inte får torka ut ordentligt. Det finns en ny mer miljövänlig betong på marknaden där betongens sammansättning är förändrad och jag tror att man använder sig av aska, det har gjort att betongen är mer känslig vid uttorkning och kräver en viss sorts temperatur vilket gör det svårare”. 11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Skulle snarare säga att trä upplevs som ett modernt och framtida material” Drivkrafter 1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Träbyggande ger inte ökade arbetstillfällen inom kommunen” 2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Snarare med våld och utan tanke på verkligheten” 3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Ja, vi bygger ju våra enbostadshus i trä, skulle kännas konstigt om någon satte upp ett i betong”. 4. Trä är ett miljövänligt material: ”Absolut” 5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och ger en varm atmosfär: ”Så är det” 6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt implementeras i befintligt byggsystem: ”Särskilt när man arbetar med utfackningsväggar” 7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Industriellt byggande är bra” 8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja, kanske inte just vid transport men en trästomme är lättare och kräver inte lika mycket pålning” 9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”Ja” 86 BILAGA 7 10. Enkla infästningsmetoder: ”Håller med” 11. Inga kostnader för uttorkning: ”Ja så är det” 12. Lämpligt för vinterbygge ”Absolut” 87 BILAGA 8 BILAGA 8. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED BESTÄLLARE 4 Beställare 4, Regionchef, HSB projektpartner. Intervjun hölls den 13 oktober 2015 via telefon och varade 47 minuter. Beställare 4 arbetar som regionchef på HSB projektparter. HSB projektpartner arbetar med olika HSB föreningar runt om i Sverige när det gäller nyproduktion. HSB projektpartner bygger bostadsrättsföreningar och sköter projektledning och har försäljningsansvar, marknadsföringsansvar och inredningsansvar men förvaltningen överlämnas sedan till HSB föreningarna. I dagsläget bygger HSB mycket nya bostäder, i år byggs ungefär 1300 till 1400 stycken lägenheter vilket mycket beror på det låga ränteläget just nu enligt regionchefen. Detta bidrar även till att mindre städer och kommuner har möjlighet att bygga trots att befolkningstillväxten är relativt liten menar regionchefen. HSB bygger inte så mycket i trä förutom HSB norr som är baserade i Luleå sade regionchefen, ”de har byggt en del med Lindbäcks bygg[…] Men vi bygger definitivt inte mycket i trä. Det finns ju en och annan kommun som har ambitionen att bygga mer i trä. Vi har väl byggt ganska traditionellt, platsbyggt alternativt modulbygge”. När det gäller hållbart byggande berättade regionchefen att de har en hållbarhetsansvarig samt även en handbok för nyproduktion som säger vissa saker om hållbarhet men främst visar på en form av HSB standard. Regionchefen berättade att ”ett sätt som vi jobbar med är Miljöbyggnad Silver[…] Där är det rätt tuffa krav för att man ska få göra avsteg från det. Sedan är det vissa färdiga produkter då, NCC har ju några färdiga[…]Och det där kan ibland bli problem för att nå Miljöbyggnad Silver, av olika skäl eftersom produkterna i sig inte är konstruerade för att klara den klassningen. Och då får vi ju titta på vad vi kan göra och vad det skulle kunna kosta att jacka upp den produktionen så att den klarar klassningen”. Regionchefen menade att när det gäller hållbart byggande så är det något som de satsar på och sade att ”det känns som att vi bör liksom vara där uppe i toppen på något sätt och tänka i de banorna”. På frågan om vad som är den vanligaste anledningen att bygga i trä svarade regionchefen att det är krav från kommuner. I dagsläget har inte HSB byggt så mycket i trä mer än med Lindbäcks bygg berättade regionchefen då det är ett kostnadseffektivt sätt att bygga i norra Sverige då deras fabrik ligger i Piteå. Vidare fortsatte regionchefen ”Jag tror att det är främsta anledningen, någon miljöaspekt eller så tror jag inte vi har eller haft med oss när vi har valt att bygga med Lindbäcks”. Anledningar till att inte välja trä menade regionchefen kan vara brandfrågan och refererade till branden på Klintbacken i Luleå 2013 och andra aspekter som ljudproblem i träkonstruktioner och få aktörer som arbetar med trä. Regionchefen tog även upp osäkerheter kring att bygga högt i trä, om det är möjligt. Regionchefen förklarade även att ”vi har ju ingen egen byggpersonal. Vi handlar ju upp alla våra entreprenader externt. Företrädesvis med totalentreprenad”. När det gäller drivkrafter för träbyggande ser regionchefen miljöperspektivet som det främsta. Ett hinder som regionchefen tar upp är ”ur underhållsperspektiv har jag svårt att se att det liksom skulle vara billigare utan tvärtom så skulle det kunna vara en sådan här sak om jag skulle gissa att det kan vara dyrare […] och besvärligare att underhålla träkonstruktioner i flera våningar”. 88 BILAGA 8 Regionchefen kände inte till att Skellefteå kommun hade instiftat en träbyggnadsstrategi men hade hört att andra städer antagit träbyggnadsstrategier. Regionchefen sade ”Jag har hört bland annat i Falun ville man, vi var med där på en markanvisning och bjöd på mark och då i de förutsättningarna som fanns mer eller mindre uttalade krav på att vi skulle bygga åtminstone vissa delar i kvarteret i trä. Jag har hört det någon annanstans också[…] och det lades fram som en fördel för vår del att man hade tonat ner det kravet”. Enligt regionchefen har deras projektledare ställt sig skeptiska till att bygga i trä och att ”för vår del så har det nog upplevts som försvårande”. Regionchefen menade också på att om ”tillräckligt många skulle driva och införa sådana strategier så är ju vi byggherrar naturligtvis tvungna att anpassa oss. Det beror ju på hur hårt de driver det liksom. Och det blir ju så för alla kommuner att de har ju samtidigt ett starkt önskemål om att vi ska bygga och om de inte skapar rätt förutsättningar kan det ju bli för svårt för dem att få bostäder byggda i kommunen”. Sett ur ett kundperspektiv har inte regionchefen upplevt någon större efterfrågan på träbyggande, inte heller ur ett kommunalt perspektiv. När det dyker upp är det från kommunerna menade regionchefen men samtidigt så ökar hållbarhetsfrågor vilket bör ge att marknaden för träbyggande bör öka. Regionchefen ser positivt på framtiden för träbyggande, ”Ju fler kommuner som kommer med strategier desto större underlag och grogrund för utveckling, givetvis”. Vilket enligt regionchefen kan krävas för att hitta lösningar på eventuella problem som tillexempel brand. Regionchefen tar återigen upp branden i Luleå 2013 som exempel och sade ”När det här hände i Luleå så drog ju försäkringsbranschen öronen till sig rätt ordentligt och det pratades om rätt stora ökningar när det gäller fastighetsförsäkringar på trähus. Så vi har ju liksom fått garantier från Lindbäcks om att de har gått in och tagit och sagt sig skjuta till medel i de fall försäkringsbolagen kommer med krav på ordentligt utökade premier. Så det var väldigt mycket sådana diskussioner kan jag säga och väldigt mycket garantier som vi krävde in från Lindbäcks innan vi satte spaden i backen i föreningen Trädgården”. Regionchefen menade att detta problem kvarstår för HSB norr i befintliga hus som Lindbäcks bygg har uppfört innan branden och sade att ”där blev det ju också väldigt mycket diskussion kring hur säkrar vi upp det befintliga beståndet därför att det här kan ju hända. Det framkom väl att det var en del slarv och en del felkonstruerade ventilationsbitar så det blev ju en följd av den händelsen”. När det gäller ett ökande av träbyggande tror inte regionchefen att byggbranschen själv kommer att driva igenom det, ”Jag har svårt att se det men det kanske är kommunala strategier och krav från kommuner som i sin tur ger en grund för utveckling[…]Och det är klart, om det blir mera krav på det från samhället ur hållbarhetsperspektiv då kommer det ju säkert att komma fler entreprenörer som hittar den möjligheten att bygga i trä. Vilket ju i sin tur driver utvecklingen, jag tror att det är något sådan som behövs”. HSB har två utvecklingsprojekt på gång där de i det ena tittar på framtidens boende i form av hur bostäderna ska utformas men även tittar på material. I det andra projektet tittar HSB på hur de kan hitta ett boende som når en annan målgrupp, en målgrupp med en medelinkomst som då får råd att köpa eller hyra en nybyggd lägenhet. Regionchefen sade att ”Givetvis måste vi på något sätt sänka byggkostnaderna, det är en del i det hela. Men också kanske bygga lite mer i perifera lägen där markkostnaderna är lägre”. Nedan följer en sammanfattning av kommentarer på tabell för drivkrafter och hinder för träbyggande. 89 BILAGA 8 Hinder 1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya metoder: ”Det stämmer nog rätt väl, man liksom hellre väljer beprövade metoder. Så är det ju definitivt. Det skulle jag säga. Byggsektorn är relativt trög överhuvudtaget. Om det inte finns uppsidor för entreprenörerna genom att utveckla så försöker man nog hålla sig till beprövade metoder så att man kan hålla kostnaderna nere. Det handlar mycket om det också”. 2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer: ”Ja, om vi pratar flerfamiljshus nu? För det är väl det vi gör. Det kan jag mycket väl tänka mig i och med att man inte har använt trä på väldigt länge. Jag menar, husen byggdes ju av tegel förut i stommarna även om det fanns trä, jag vet inte. När man byggde trästäder, Sundsvall brann väl där någon gång. Jag tror att det saknas kunskap, säkerligen”. 3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt byggande: ”Ja, Lindbäcks har ju bevisligen gjort det. Jag vet inte om de har tänkt att de har hittat en nisch på något sätt. Där är det väl träbyggande och industriellt byggande, lite som en bilindustri hos dem. Men själva byggprojektens natur utan permanenta nätverk, vad tänker du då? ”Ja men liksom att man bygger ett hus och då har man vissa entreprenörer, sedan när man nästa gång ska bygga ett hus då har man andra entreprenörer, underentreprenörer.” Jaha, ja så är det ju. Och vi måste ju, vi kan inte bara snurra med en och samma entreprenör utan vi har ju ett intresse av att hålla ner byggkostnaderna. Det är mycket möjligt att sådant kan påverka. Det här är ju även om Lindbäcks, det krävs nog att det finns en uppsida. Du har säkert mer koll än mig om det finns andra än Lindbäcks, det borde ju finnas det, för de är ju rätt. Även om de bygger en del i Stockholm och där är det ju, om det är så många flerfamiljshus som har byggts här nere[…]något som också byggbranschen är dåliga på är att återupprepa. Man börjar gärna liksom på ny kula, och uppfinner hjulet varje gång man ska bygga. Där kan ju vi bidra genom att ställa krav också. Vi är nog ganska dåliga på det, sätter sig med ett blankt papper varje gång man ska bygga ett nytt hus. Ganska vanligt, rent generellt. Vilket ju gör att kostnaderna skenar och blir högre än vad de borde bli om man återanvänder”. 4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer, produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja, definitivt. Så är det”. 5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä invändigt: ”Ja så är det. Sprinkler och brandkrav. Det kan vara ett hinder, helt klart”. 6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Och givetvis att stommen påverkas också, med grövre dimensioner. Vilket kanske minskar 90 BILAGA 8 bostadsarean, vilket gör att, ja man vill ju ha ut så mycket bostadsarea som möjligt när man bygger. Vilket kan utgöra ett hinder”. 7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Jag vet inte, ja jag upplever ju det lite när jag ser mina projektledare så är ju det ingen som jublar när det kommer krav från kommunen. Sedan vad det bottnar i, om det är okunskap, att man inte har tillräcklig erfarenhet av det då det inte har byggts så mycket. Du hör ju när jag ska fabulera runt vad jag tror, så lyfter man ju snarare nackdelarna först. Det är liksom brand och underhåll och annat”. 8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Ja så länge man har material som fungerar. De traditionella materialen. Det behövs nog andra drivkrafter. Det skulle behöva bli billigare, det skulle behöva bli bättre, i kombination med att man skulle kunna tjäna mera pengar på om man byggde i trä. I kombination med att det kanske ställs krav att man ska bygga i trä från kommuner och andra”. 9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera innovationer: ”Ja, hur länge står en trästomme? Och hur länge står en betongstomme? Vi har ju haft diskussionen igång här på bostadsrättssidan när vi har diskuterat avskrivningar. Som ju vi tycker är ett gissel i bostadsrättssammanhang. Man skulle ju kunna tänka sig att en trästomme kanske inte står lika länge som en i betong och du behöver en snabbare avskrivningstid vilket är lika med teoretiskt höga kostnader för de boende”. 10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader, brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Ja, det nämnde jag”. 11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Det sista vet jag inte, att det är ett gammaldags material. Det tror jag inte. Alltså det är ju ett fantastiskt vackert material. Det är klart att betong och så vidare, det är en modernare teknik, och man har en process uppbyggd för det. Om det är platsgjutet eller prefabelement”. Drivkrafter 1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Det borde det ju rimligen göra att bygga i trä. Sedan kan man ju fundera på hur mycket vi skulle klara med vår egen skog, eller hur mycket som skulle behöva importeras. I vilken utsträckning det skulle öka”. 2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja definitivt, jag tror som sagt på miljö och statliga och kommunala projekt och hållbarhet, det borde driva frågan framåt”. 3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Ja det där med tradition och kultur i träbyggande, det skulle ju kunna bidra. Däremot så 91 BILAGA 8 finns det ju inte så mycket tradition av att bygga flerfamiljshus då det inte har byggts så himla mycket högt”. 4. Trä är ett miljövänligt material: ”Miljö, inget snack om det. Det skulle kunna vara en miljöhållbarhets drivkraft”. 5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och ger en varm atmosfär: ”Det är ju trevligt, varför byggs annars småhus mer eller mindre i trä, kan man ju fråga sig. Det är klart att det finns uppsidor, definitivt. Annars skulle ju alla de husen också byggas i betong, så är det ju”. 6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt implementeras i befintligt byggsystem: ”Jaha, jag har ingen aning. Är det så så är det ju bra”. 7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Ja så kanske det är, jag törs inte svara. Men det kanske är så, det borde vara så. Det är alltså mindre fukt i trä än i betong?” Ja det är ju liksom, bygger du trä ute eller inne. ”Ja!” Kan du bygga i en fabrik så regnar det inte eller snöar, men bygger du ute så finns det risk att det regnar. ”Ja precis, men då måste man ju bygga hela modulen inne. Lite som Lindbäcks stuket då. Betongbyggande förekommer väl också i fabrik men då är det väl mera element som görs. Och inte hela lägenheter direkt”. 8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja, det låter ju rimligt”. 9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar: ”I och med att det är lätt att komma igenom trä då? Ja i alla fall genomföringar blir ju definitivt enklare och även att fräsa in om man skulle behöva göra sådana saker”. 10. Enkla infästningsmetoder: ”Ja” 11. Inga kostnader för uttorkning: ”Ja det är ju betydligt högre de första åren i en nybyggd kåk, det drar rätt mycket mer energi just på grund av uttorkningen i en betongkåk”. 12. Lämpligt för vinterbygge: ”Lämpligt för vinterbygge, på vilket sätt är det det?” Ja men om man tänker att gjuter man betong på vintern så är det lite riskfyllt, i och med att det kan vara -20 grader den dagen, där är trä enklare än betong. ”Just det, för platsgjutning”. 92 BILAGA 9 BILAGA 9. MAILINTERVJU MED SYSTEMLEVERANTÖR 1 Systemleverantör 1, Försäljningschef, Martinsons AB. Mailintervju den 17 november 2015. Upplever ni en svårighet att arbeta med byggherrar som föredrar totalentreprenader?(t.ex. vid uppförande av flerbostadshus) ”Det är så här, Martinsons har idag ingen möjlighet (läs: organisation) att ta på sig ett helt flerbostadshus som totalentreprenad. Tyvärr tar då t.ex. Skebo det som förevändning för att säga att ”vi får inga anbud från träbranschen”, istället för att tryca på till riksbyggarna att ”vi vill bygga ett trähus”. Då blir de tvungna att vända sig till t.ex. oss för att få in ett anbud. För vi kan ju lämna en totalentreprenad på vår stomme, även inkl montage och montagekompletteringar, men vi tar inte på oss att ansvara för grundläggning och övriga underentreprenader såsom Vent, El, Målning och VVS.” Använder ni er någonsin av importerat virke? ”Nej, aldrig. Vårt virke kommer från ca. en radie på 12 mil runt våra sågverk.” Skulle ni påstå att träbyggande gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen? I så fall, på vilket sätt? ”Självklart så gynnar det skogsindustrin, i första hand för avsättning för varorna men också för att debatten om och kring träbyggandet och dess positiva effekter för miljön gör att det totalt blir ett ökat intresse för trä. Det ger större efterfrågan = större produktion = nya investeringar = fler arbetstillfällen.” Ser ni en större marknad för ert byggsystem i södra Sverige än i norra delarna? Om så, varför det? ” I så fall för att marknaden totalt är större i södra Sverige. Men också om man ser till vårt byggsystem för bostäder med en hög prefabriceringsgrad från fabrik så hamnar vi i en lite högre prisklass” Vad tror ni krävs för att Martinsons ska uppföra fler flerbostadshus och andra byggnader i Skellefteå? ”Som jag beskrev tidigare, vi behöver byggherrar, både kommunala men också privata, som ställer krav på byggentreprenörerna att de vill ha stomförslag i trä.” Vad tror ni kommer att krävas för att öka träbyggandet? ”En fortsatt beskrivning och utbildning i hur klimatsmart det är att välja trä som byggmaterial. Det ersätter inte alltid stål och betong men kan användas i mycket större utsträckning än idag. Notera att bägaren är full när det gäller CO² utsläppen för den planet vi lever på.” Vad har ni för erfarenhet av väderskydd vid montage på byggplats? ”Vi har ett egenutvecklat väderskydd som vi använder så fort vi levererar element med hög prefab-grad, d.v.s. där skivor och isolering är på plats.” Om ni fick säga några ord gällande arbetsmiljön vid ert byggsystem för flerbostadshus, vad skulle ni säga då?(Bra/dåligt, jämfört med andra material osv) ”Det går inte att jämföra, skillnaden är jättestor till vårt byggsystems fördel.” 93 BILAGA 10 BILAGA 10. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED KOMMUNREPRESENTANT 1 Kommunrepresentant 1, Arkitekt och tekn. doktor, Skellefteå kommuns planavdelning. Intervjun hölls den 15 september 2015 på kommunhuset Hjorten och varade 34 minuter. Kommunrepresentant 1 arbetar som arkitekt på Skellefteå kommuns planavdelning och har en aktiv del i träbyggnadsstrategin och är den som pratar om Skellefteås träbyggande när Skellefteå ombeds att berätta om det vid olika tillfällen. Skellefteå kommun har antagit en träbyggnadsstrategi med två huvudmål. Skellefteå kommun ska verka för träbyggande, de ska se till att det byggs mer i trä i Skellefteå och öka intresset för träbyggande i andra delar av Sverige och världen. Dessutom ska Skellefteå kommun synas och få erkännande för att de bygger i trä. Men arkitekten på Skellefteå kommun menade att träbyggnadsstrategin inte har implementerats så som projektgruppen bakom strategin hade hoppats på men anser att ”mycket av det som byggs, om man nu pratar om det moderna industrialiserade träbyggandet, byggs ju här uppe och skickas ju sen hit och dit till hela landet och världen så om räknar in Piteå i någon sorts stor-Skellefteå så är det ju en 70 % av allt som byggs som byggs här.” Dock ansåg arkitekten att det byggs för lite träbyggnader i Skellefteå för att få någon fart på träbyggandet. Arkitekten påpekade att ”om man då pratar med våra industrier så är det ju så att de tjänar ju mer pengar på att bygga där man tjänar mer pengar på att bygga […] vi behöver ju att det byggs hus hela tiden i Skellefteå eller trähus för att visa att vi ligger i framkant hela tiden men våra företag tjänar mer på att bygga någon annanstans, typ södra Sverige [...] folk betalar mer, och den är lite knivig faktiskt.” Arkitekten på Skellefteå kommun ansåg att kommunens allmännytta inte alls är intresserade av att bygga i trä men sade att ”det tror vi är en mognadsfråga. Dom var ju konkursmässiga där någon gång på nittiotalet och sen byggde de ingenting överhuvudtaget på femton år och sedan har de ju nu börjat bygga och bygger utav bara attan”. Arkitekten menade också att när allmännyttan nu har börjat bygga igen så väljer de att bygga med traditionella material i stället för trä och menar på att allmännyttan kan känna sig osäkra till att bygga med trä. Skellefteå kommun ska finnas till för alla och arkitekten menade att det är svårt att profilera sig som en träbyggande stad, ”det är ju inte så att vi vill liera oss alldeles för mycket med träbyggnadsindustrin heller. Utan vi är ju en kommun, vi är till för alla i kommunen […] så vi måste ju balansera lite lagom positivt där då. Vi kan ju absolut fara på samma saker och prata om samma grejer och så men […] vi vill ju inte heller på något primitivt sätt förbjudas och hämnas, […] att man måste bygga i trä”. Skellefteå kommun är ett attraktivt besöksmål för studieresor med besök ungefär en gång i månaden. Kommunen kan visa upp sin träindustri och de referensobjekt som finns. I dagsläget har Skellefteå kommun ett mål att öka antalet invånare vilket kräver att staden ses som attraktiv, arkitekten menade att träbyggandet kanske inte är det enda man ska trycka på, ”träbyggande är ju bra och viktigt och hållbart och allting och så förstås men det kanske inte är det enda viktiga i världen. Det är kanske inte det som är mest avgörande om du kommer att flytta hit eller inte?” Arkitekten menade också att 94 BILAGA 10 ”det finns någon sorts gräns för hur starkt vi faktiskt vill profilera oss också. Om man ser till kommunen som helhet, så kanske man kan säga att där har vi kanske lyckats rätt bra och kanske inte vill lyckas så fantastiskt mycket bättre heller”. Arkitekten berättade även om hur träbyggnadsstrategin togs emot när den antagits, ”Först blev det ju mycket större genomslag än vi trodde. Vi hade […] en liten releasefest här och då var det ju väldigt livat och från centralt håll blev Svensk betong så rädda så de kom ju upp och hade ett personligt möte med kommunalrådet [...] där vi då i träbyggnadsstrategin pratar om att vi kanske skulle kunna öka den här andelen på typ 6-7% upp till 15 eller 20 % någonting lät det ju på Svensk betong som att […] 100% av allt byggande kommer vara av trä i framtiden [...] Så de hade ju en helt annan tilltro till den här strategin än vad vi hade”. Vidare sade arkitekten att ”Vi tror inte att det är liksom trä mot betong så där utan vi tror att det är modernt byggande tillsammans. Och det kommer att innebära större andel trä för att det har egna fördelar som det klarar sig utan subventioner. Men jag menar att betong kommer också att behövas och annat kommer också att behövas framöver”. När det gäller att betrakta en byggnad som en träbyggande står det i träbyggnadsstrategin att ”en träbyggande består av betydande delar” något som enligt arkitekten innebär de bärande delarna i konstruktionen. Men i övrigt kan det vara svårt att klassificera byggnaden vilket har lett till att Skellefteå kommuns fastighetsavdelning har påbörjat ett arbete där de tagit fram en checklista för att visa på vilka delar i byggnaden som man har valt trä. De vanligaste hindren som arkitekten mött när det gäller träbyggande är okunskap och osäkerhet när det gäller träbyggande hos byggherrar och ibland tillhörande finansiärer. Arkitekten menade att dessa aktörer går på magkänsla och tidigare erfarenheter vilket inte leder till att de testar nya metoder som träbyggande då de kan anse det vara osäkert. Arkitekten sade att träbyggandet inte är tillräckligt utspritt ännu vilket gör att byggherrar kan uppleva byggmetoden som osäker vilket kan bidra till att finansiärer inte är särskilt intresserade av träbyggnadsprojekt. Arkitekten sade om finansiärer att ”de är ju intresserade av pengar, det är ju det finansiärer gör […] Och därför är de intresserade av bra affärer och därför vill de ju minimera riskerna med dåliga affärer”. Arkitekten tror att en lösning på osäkerheten kan vara att bygga mer referensobjekt som kan visa på att träsystem inte är en osäker byggmetod. Att referensobjekten kan visa att de inte brinner ner eller rasar ihop. Arkitekten menade att det finns för få trähus som är uppförda, det finns mer traditionellt byggda hus och de moderna industrialiserade träbyggnaderna har inte stått så länge som traditionellt byggda hus har gjort. De tre vanligaste frågorna från byggherrar som arkitekten stöter på när det gäller träbyggande är associerade till buller, brand och underhåll. ”Och vi har ju svar på alla de här frågorna. Men det är ju bara det att vi måste ju ändå tala om det för folk vet ändå att en stålbalk brinner ju inte och en träbalk brinner ju” sade arkitekten. Men arkitekten upplever ändå inte att mer distribution av information om träbyggande skulle förändra saken utan menade att det saknas en vilja till att ta till sig informationen från byggherrarnas och finansiärernas sida. Arkitekten sade även att ”det är ju liksom inbyggt i det kapitalistiska systemet på något sätt att […] man tar inga risker och därför så vet jag egentligen ingen annan väg framåt mer än fantastiskt många referensobjekt”. 95 BILAGA 10 Arkitekten ser även att det kanske kommer att krävas tydligare politiska och marknadsmässiga signaler när det gäller bland annat redovisning av livscykelperspektiv för att öka det hållbara byggandet där träbyggande har en del. Arkitekten menade även att när byggherren diskuterar byggnadsmetoder med av dem vanligtvis anlitade entreprenörer så rekommenderar entreprenörerna en byggnadsmetod som de är vana vid och därmed är duktiga på. Det finns etablerade relationer i byggbranschen som upprätthålls och leder till att befintliga och traditionella metoder bevaras. Arkitekten menade att entreprenörer som har en stark koppling till betongbranschen ställer sig främmande till en vidsynthet och att testa nya saker. Entreprenörerna har ett visst ekonomiskt incitament till detta fortsatte arkitekten vilket minskar chanserna för byggherrarna att testa trä som en byggmetod, ”kunskapen finns inte och liksom öppenheten att kunna ta till sig kunskap finns inte och även om öppenheten att ta till sig kunskap skulle finnas så har man ju dåliga kompisar dessutom då”. Som drivkrafter för träbyggandet tog arkitekten upp ”vikten och tiden och pengarna. Alltså säg att du är i något läge där du helt enkelt, du får inte stänga av flera kvarter mitt i stan i flera månader i sträck och gjuta någonting på plats utan du måste göra någon sorts blixtkrigsoperation och där är det ju jättesmidigt att komma med färdiga moduler eller färdiga volymer influgna”. Vid påbyggnad av befintliga byggnader har trä en fördel då det är ett relativt lätt material samt att det går snabbt att montera menade arkitekten. Arkitekten ifrågasatte även hur stor fördel det är för trä när det gäller miljöfotavtryck, det är ju positivt men arkitekten sade att ”när det kommer till kritan då tror jag att ekonomiska argument ändå är större”. Arkitekten sade att träbyggnadsstrategin förhoppningsvis kan vara en drivkraft och ”kan fräsa ner trösklarna litegrann” när det gäller hinder. Den är riktad internt inom Skellefteå kommuns företag och koncerner och kan leda till att det blir lättare att prata med olika styrelser i de olika företagen. Det är ett politiskt beslut att de ska prövas att bygga mer i trä. Strategin ger även ett fokus då träbyggande tas upp i möten med exploatörer. I Skellefteå kommun tar Kommunledningskontorets avdelning Mark och exploatering första kontakt med exploatörer och ”då plockar de gärna med sig någon av oss och då har vi med den här och sticker åt dem en sådan här åt dem och då får de ju liksom se den här att ja just det, folk har svarat på det här med buller och brand och underhåll och sådant här på något sätt. Så det kanske ändå ibland ger genomslag och ibland inte men vi jobbar ju med det litegrann som ett pedagogiskt material också så.” berättade arkitekten Projektgruppen bakom träbyggnadsstrategin arbetar med att ytterligare införa träbyggnadsstrategin genom möten med styrelser i byggande bolag och nämnder. Det är inte utfört ännu då de inte har hittat något bra sätt på hur det ska utföras. Arkitekten menade att med fastighetsavdelningens arbete med checklistan ska de kunna göra någon erfarenhetsåterkoppling av deras arbete med träbyggande och fortsätta därefter. Arkitekten säger att arbetet är relativt klart och tror sig kunna presentera under hösten. När det gäller framtiden för träbyggandet sade arkitekten att ”det är mycket i framtiden i ett längre perspektiv som talar för ett ökat byggande i trä men det är väl det här […] med framförallt med klimatet och i ett längre perspektiv svårt att neka till det. Men […] vikt och ekonomi på andra sätt och gör man rätt, jag menar en stomme kräver ju inte särskilt mycket underhåll. Och vi ser ju som jag beskrev tidigare här också en framtid där vi umgås med 96 BILAGA 10 varandra. Världens högsta trähus bör rimligen behöva några betongvåningar här och var för att liksom hålla någon sorts vikt i alla fall och så där”. Under projektet Trästad 2012 arbetade Skellefteå kommun med en heltäckande strategi för hållbart byggande istället för en separat träbyggnadsstrategi, något som man nu har gått ifrån. Arkitekten menade att det valet gjordes då man ansåg att träbyggande inte är det enda sättet att bygga hållbart. ”Vi har starka anledningar att bygga i trä men det ska vi inte låtsas att det bara är för att det är det enda sättet att rädda världen. Utan det blev tydligare ju mer vi jobbade med det här att det här är faktiskt en politisk produkt. Det är liksom flera anledningar. Visst det är bra för miljön men det handlar också om skattepengar och arbetstillfällen i Skellefteå kommun och det handlar om väldigt många andra saker med träbyggandet förstås. Och då tyckte vi att det hållbara byggandet borde få förtjäna ett eget race, det vore hederligare faktiskt”. Träbyggnadsstrategin ses nu som underordnad till strategin för hållbart byggande, det ska byggas hållbart och ett sätt att göra det är att bygga med trä. Arbetet med strategin för det hållbara byggandet har enligt arkitekten tappat fart och stagnerat, det kräver mer arbete men det är tjänstemän som arbetar med det och de har andra uppdrag också vilket gör det svårt att hitta tid till allt. När det gäller detaljplaner och byggnadshöjder tar Skellefteå kommun hänsyn till att en träbyggande kan få en högre total byggnadshöjd. Arkitekten är dock tydlig med att påpeka att begreppet byggnadshöjd är svårt att greppa, ”vi vet inte vad som är bästa sättet att reglera det idag för vi vet inte vad det betyder ens det vad vi skriver. Vi vet inte ens vad det betyder om en vecka heller”. Arkitekten sade att det finns politiska signaler att planavdelningen aldrig får göra en plan som diskvalificerar träbyggande vilket både kommunalråd och bygg- och miljönämndens ordförande har varit tydliga med. Arkitekten säger att ett sätt att lösa problemet är att skriva våningshöjder i detaljplanen, vilket dock kan få följdorsaker då grannar inte får veta byggnadens totala höjd. Arkitekten ser problem med samordning nationalt när det gäller träbyggande. När det anordnas evenemang i tillexempel Växjö kan de mycket väl krocka med event som anordnas i Skellefteå vilket arkitekten anser slösaktigt och inte bidrar till att förbättra arbetet med träbyggande. Byggandet i Skellefteå har ökat väldigt påtagligt. Arkitekten menade att det är något som Skellefteå kommun inte är vana vid, ”för några år sedan var vi inte vana vid att folk ville bygga överhuvudtaget. Och nu är vi inte vana vid att folk slåss om samma tomt”. Arkitekten menade att Skellefteå kommun som markägare bör kunna ställa högre krav på exploatörer. Arkitekten såg även att det som etablerar sig i staden bygger dyra lägenheter nära vattnet med en målgrupp på 55 år vilket ger störst återkastning för finansiärerna menade arkitekten. Vilket kan vara svårt för Skellefteå kommun då det krävs ett större utbud av boende för att attrahera och öka invånarantalet. Men arkitekten sade att ”sen är det så att just nu är det faktiskt sådant tryck att det byggs, just nu byggs faktiskt allting, det byggs billiga små hyresrätter det byggs dyra bostadsrätter det är ju förstås slagsida på dyra bostadsrätter men det byggs ju i alla fall allting och det byggs dyra hyresrätter också så men det är väl inte jätteefterfrågat. Men det blir ju lätt dyrt”. Arkitekten menar också att Skellefteå kommun börjar se till en integrationsfråga då många som kommer till Sverige från andra länder är ungdomar i tjugoårsåldern, vilket kommunen anser krävas för att öka invånarantalet. Nackdelen är att det finns för få bostäder. Arkitekten 97 BILAGA 10 sade att ”det finns både ett stort behov och […] inte alls lika stor produktion, men en produktion finns men den är inte tillräcklig på något sätt. Varken för marknaden eller för behovet”. 98 BILAGA 11 BILAGA 11. SAMMANFATTNING AV INTERVJU MED KOMMUNREPRESENTANT 2 Kommunrepresentant 2, byggnadsinspektör och energi- och klimatrådgivare, Skellefteå kommuns bygglovsavdelning. Intervjun hölls den 20 oktober 2015 på kommunhuset Hjorten och varade 1h 21 minuter. Kommunrepresentant 2 arbetar som byggnadsinspektör på bygglovsavdelningen vid Skellefteå kommun och är involverad i arbetet med träbyggnadsstrategin bland annat som kontaktperson och fördelar frågorna som kommer in till kommunen till de övriga som arbetar inom projektgruppen. Skellefteå kommuns mål med träbyggnadsstrategin är att öka andelen trä i byggandet. Den skillnad som byggnadsinspektören har upplevt att träbyggnadsstrategin har inneburit är att kommunens bolag har börjat titta mer på trä och att det har blivit mer styrt. Men sedan sade byggnadsinspektören att ”men sedan så vet jag inte om det byggs mer i trä för att det finns en träbyggnadsstrategi. Utan man måste börja motivera varför man inte bygger med trä”. Strategin är ett dokument som på ett sätt förenar politiken med bolagen och visar på en vilja och en riktning. Sedan har olika bolag tagit åt sig mer än andra menade byggnadsinspektören. På frågan gällande hinder för träbyggande svarade byggnadsinspektören ”entreprenadform är ett stort hinder[…] Sedan så hör man ju att det är för dyrt, att det fortfarande är för dyrt att bygga med trä. Och det beror väl litegrann på hur man räknar tänker jag mig, att där finns det ett hinder. Sedan så är det fortfarande så att det finns etablerade relationer […]Har man en etablerad relation så är det lätt att lägga sig lågt för att man vet att man får flera jobb. Det går inte att konkurrera liksom med ett betonghus när man kan lägga sig så lågt”. Skellefteå kommuns allmännytta Skebo menade byggnadsinspektören vill bygga med totalentreprenad men träsystemleverantörerna bygger endast på generalentreprenad vilket leder till att Skebo inte få ett anbud på trästommen vilket gör att entreprenadform blir ett hinder. Byggnadsinspektören menade att husen som byggs i Skellefteå inte är högre än att trä är ett alternativ men ställer sig samtidigt frågan varför det inte förekommer mer kombinationer av betong, trä och stål. Byggnadsinspektören menade att ”men sedan när väl materialvalet ska till så har ju träet fördelar. Så klart. Men tyvärr är det ju så för att det ska bli ett träprojekt så måste man ju tänka trä tidigt för annars får man inte ut fördelarna med det. Jag tycker att det är så viktigt, bara för att du bygger ett trähus blir det ju inte hållbart heller. Det är ju viktigt att ta ett helhetsgrepp”. När det gäller drivkrafter för träbyggande sade byggnadsinspektören att ”hållbarhetsmässigt så är det ju det är klart det bästa materialet. Utifrån att det tar mindre resurser i anspråk, alltså under hela livscykeln[…] upplevelsen av trähuset[…] att man ska få flera stommaterial på marknaden som är konkurrenter. Det är också en drivkraft […] Sedan i Skellefteå kommun, om man pratar liksom bara här, så är det ju så att träråvaran har vi. Och vi har flera företag som jobbar med detta att använda material liksom på hemmaplan. Det gör kommunen rik”. När det gäller vad som kommer att krävas för att öka träbyggandet tror byggnadsinspektören att det kommer att krävas information och en dialog med de kommunala byggande bolagen. Byggnadsinspektören tror att det finns en rädsla bland dem att bygga i trä och att det kommer att krävas mod för att de ska våga ta steget. Men Skellefteå kommuns fastighetsavdelning 99 BILAGA 11 bygger mycket i trä och där tror byggnadsinspektören att de kommer börja titta på kombinationer av byggnadsmaterial och ta till vara på materialens egenskaper för att förbättra byggandet. De har även börjat arbeta med att de ska motivera varför de inte väljer trä eller varför det väljer trä och vad som gör att de väljer trä i specifika delar av byggnaden. Byggnadsinspektören menar att det är ”ett sätt att förstå hur de resonerar och kanske hjälpa dem att hitta argument att välja om”. Där mod saknas sade byggnadsinspektören att det ”kommer att krävas […] en styrning. Om det nu är detta som kommunen vill. Ett pek med hela handen, att det är dags […] lite lobbning […] åka på lite resor, låta folk träffas i olika sammanhang och visa liksom på att det faktiskt finns sätt att lösa alla de här hindren som många tror finns”. Lokala träindustriföretag som Martinson med en egen byggteknik tjänar mer pengar på att bygga i södra Sverige än på hemmaplan sade byggnadsinspektören. Byggnadsinspektören fortsatte ”men sedan vet jag inte om det är en uttalad strategi från dem utan de har inte räknat på jobb här för det har inte passar dem. Så tror jag att de skulle svara. Men jag menar det att det är klart att, där pengarna finns att hämta, självklart ska företagen sikta på det. Men sedan har vi väl litegrann att göra där också att vi hoppas ju på något sätt att de vill bygga liksom ett manifest här hemma också. Att satsa litegrann på Skellefteå, för den goda viljan och inte stirra sig blinda på kronor och ören”. Byggnadsinspektören tror att det finns en efterfråga från byggherrar om ett mer hållbart och miljövänligt byggande men ställer sig samtidigt frågan vem som styr,”För jag tror att om konsumenten får välja så vill man bo i ett vackert hus. Man vill såklart bo billigt men det är viktigt med hälsa och det är viktigt med hållbarhet även om man kanske inte kan ta på det så skulle det kännas skönt tror jag för väldigt många att veta liksom att det här är ett A++hus som jag bor i. Det har ett värde. Men jag tror att byggherren i dag lyssnar på konsumenten men sedan tror jag att det packas ihop och liksom bakas ihop och tillslut så blir det inte riktigt där. På grund av att man får in anbud och det blir lägre priser, man bygger traditionellt ändå. Och då kanske de traditionella har skruvat upp litegrann, man bygger lite, lite bättre. Så det känns som att den som styr marknaden kanske inte är konsumenten utan det kanske mera är entreprenören”. Som det är i Skellefteå just nu finns inte tillräckligt många bostäder för att privatpersonen ska kunna välja och vraka och då kan byggherrarna på ett annat sätt styra bostadsmarknaden och låta ekonomin styra på ett annat sätt. Men byggnadsinspektören menade att om människan får bestämma och det hållbara alternativet inte är dyrare, eller bara lite dyrare, än ett traditionellt alternativ så börjar det svänga åt att många börjar välja det hållbara. Byggnadsinspektören sade att ”men sedan kan jag också tycka att det finns ett ansvar, i alla fall hos allmännyttan. Att gå före och visa konsumenten vad de vill. Eller att de får liksom ett mervärde för en del kanske inte förstår.” När det gäller anledningen till att träbyggnadsstrategin inte har implementerats som projektgruppen och politikerna hoppats på tror byggnadsinspektören att det beror på många saker. Byggnadsinspektören sade att ”det är kanske lite otydligt, alltså det räcker ju inte bara att ta fram en strategi. Någon måste liksom vara drivande i den. Och någon uppifrån. Det räcker ju inte att vi tjänstemän är och pratar om det utan det måste komma från politiker. Men sedan är det också så att vi är ju i någon slags expansionsfas i Skellefteå. Vi ska toktrycka ut allt möjligt, det är förskolor, det är bostäder. Kanske att man inte riktigt hinner med heller. Utan det gäller liksom att det är snabbt och det är billigt”. 100 BILAGA 11 Byggnadsinspektören ställer sig lite frågande till varför det ska behövas en strategi för att öka träbyggandet då materialet i sig borde vara självsäljande då det är ett så pass bra material. Byggnadsinspektören menade att träbyggande inte ska tvingas fram utan det ska lösa sig självt men samtidigt kan man fråga sig varför det inte ökar. ”Det är ju det som är de här hindren, och det är ju frågan. Det känns som att man skulle behöva, det är någon nyckelfunktion där. Om det är upphandlingsformer eller om det är kostnader. Jag vet inte. Kanske att det är någon, affärsrelationer, upphandlingsformer och kostnader. Där någonstans”. Men samtidigt så finns det en politisk vilja att öka andelen trä i byggandet då marknaden inte har löst det själv. Att aktörer i byggbranschen har uppfattat träbyggnadsstrategin som att allting ska byggas i trä är något som byggnadsinspektören har upplevt. Byggnadsinspektören sade ”jag tror ju inte på det, jag tror på… rätt material på rätt plats. Jag tror att kombinationen kanske är vägen fram. Kan vi liksom hjälpas åt så kan vi få både mer hållbara byggnader och mer spektakulära byggnader liksom. Trä kan skjuta i höjden och det kan hängas liksom på saker på betonghus. Det är ganska slätstruken arkitektur i Skellefteå. Känns mer spännande om man får kombinera material”. Byggnadsinspektören ser inte riktigt träbyggnadsstrategin som någon drivkraft utan menade att en drivkraft ”kommer ju från ett studiebesök eller ett samtal eller en, alltså man har kommit över liksom någon slags information som man vill testa”. Men byggnadsinspektören tycker att det är bra att politiker är tydliga med vad de vill och ”i träbyggnadsstrategin blir det ju tydligt att vi vill öka andelen trä i byggandet i Skellefteå. Och det gillar jag, när politiker liksom går in och styr så på så sätt så är dokumentet bra och en drivkraft för att det är en politikervilja”. Träbyggnadsstrategin kan även bli till ett hinder menade byggnadsinspektören då entreprenörer som NCC och Peab kan sätta sig emot och ifrågasätta strategin då de hellre gör som de alltid har gjort och fortsätter med betongbyggnad. Byggnadsinspektören sade att ”jag har hört det att de tycker ju att det bara är problem med liksom att bygga i trä. Det passar inte och det rör på sig och nu har ju NCC tillexempel ett system, ett betongsystem. Så det är klart att, de bygger ju i trä också. Men de tycker ju att systemet funkar bättre, men det är ju för att de är vana att jobba med det och för att de har en ledning som styr mot det”. Byggnadsinspektören berättade att byggreglerna kommer att ändras, det är i dagsläget diskussioner om man inte bara ska ställa krav på byggnadens driftskede utan även på byggfasen och dess energianvändning. Byggnadsinspektören menade att det kan komma att bli svårare att gjuta in elslingor i betongen för att det ska torka fortare, vilket kommer innebära att träets fördelar blir ännu större. Byggnadsinspektören tror på det industriella träbyggandet men upplever att nödvändiga lagändringar går långsamt innan de blir realiserade. Sammanställning av kommentarer till tabell med drivkrafter och hinder. Hinder 1. Byggsektorn är inte förändringsbenägen utan väljer beprövade metoder över nya metoder: ”Ja men det är både ja och nej. Jag tror att i det stora hela men sedan är man beredd att prova små nyheter. Men i det stora hela så får man liksom ekonomi i att göra som man alltid har gjort. Ja det stämmer väl hyffsat med min bild”. 101 BILAGA 11 2. Kunskap om träbyggande saknas bland byggherrar, entreprenörer, arkitekter och konstruktörer: ”Ja det tycker jag fortfarande att det gör. Jag tror att det i vissa led har tillgodogjort sig mer än andra, vissa tycker inte att de behöver och vissa har tagit till sig det de tycker att de behöver höra för att säga ja eller nej. Men det finns fortfarande ett stort informationsbehov”. 3. Byggprojektens natur utan permanenta nätverk och låg grad av kunskapsåterföring gör det svårt att införa träbyggande, ex industriellt byggande: ”Ja vad ska jag säga om det där? Ja, jag vet inte[…] Svårt att säga om det beror på byggprojektens natur […] så kan det väl vara”. 4. Att bygga i trä kräver förändringar i processer, organisationer, produktutveckling samt vidareutbildningar: ”Ja, så är det ju eftersom det är ett nytt material. Och det är väl kanske ett litet annat tänk, absolut. Men man måste ju skilja på att bygga i trä och att bygga industriellt i trä. Så det är ju som natt och dag, det är ju sjukt stor skillnad. Och att bygga liksom ett system, det byggs ju liksom på fabrik. Det monteras ju bara. Och det är klart att […] tillexempel NCC, det finns ju inte på kartan att de liksom skulle välja att vara totalentreprenör åt en systemleverantör. Då har de ju ingenting att göra annat än projektledning. Eller grunden […] Och att bygga i trä, det är så många delar. Jag menar hallar, där är det ju fortfarande liksom traditionellt. Totalare eller generalare, där har du ju vissa skrån som gör olika arbeten. Men det som är annorlunda är väl just det här med vidareutbildning. Att du måste ha de som är kompetenta att jobba i materialet”. 5. Ytterligare lagkrav kan tillämpas på träbyggnader som inte krävs vid byggnation med traditionella byggmaterial, tex sprinkler vid synligt trä invändigt: ”Jo, nej men […] så är det ju såklart. Vi har funktionskrav[…] Alltså när man pratar om icke-brännbart material så är ju trä ett organiskt material som brinner. Så där kan det ju komma ytterligare lagkrav men egentligen är ju lagkravet samma men däremot blir det ju ytterligare, alltså, kravet ändras ju inte men det kommer krävas en åtgärd. Men det där med sprinkler. Jag menar trä eller inte, det är ju inte stommen som brinner. Det är ju materialet. Gardiner, soffor, alltså inredningen. Men det finns ju i alla hus, oavsett stommaterial. Så om man pratar boendesprinkler så borde det finnas i alla flerbostadshus. Punkt. Oavsett vad det är för material[…] Och trä brinner ju men det är ju inte så liksom att träet bara tar eld, bara så där det är utan det måste ju bli liksom tillräckligt varmt. Så det som brinner är ju fortfarande inredningen från första början. Det finns en hel del att göra just kring brand just eftersom försäkringsbolagen har gått ut och sagt att trä är skit. Men det är inte det utan det är konstruktionsproblem. I Luleå var det en luftspalt och cellplast som gjorde att det eskalerade. Och sedan när det pratas om i Eksjö, var det väl, att trästaden brinner. Ja men konstigt, den var ju liksom från typ urtiden och husen står tätt och det finns liksom ingen brandsektionering. Ja det är klart att det brinner upp. Men dagens trähus har ju motstånd. Sedan är det ju också så att det är till för att skydda liv, inte egendom. Och det kanske inte är så resurstänk i det. Men så är samhällets krav idag på byggnader. Sedan förstår jag att försäkringsbolagen kanske reagerar på att någonting brinner upp. Men sedan kan jag ifrågasätta, om det brinner i ett betonghus. Det finns betong och armering, blir det varmt, vad händer då med betongen? Den tappar sin hållfasthet, du kan mäta liksom att den fortfarande har 102 BILAGA 11 liksom samma egenskap, det är ett jättejobb att mäta det. Hur vet du att armeringen är intakt vid varma temperaturer? Det finns liksom ingenting som säger att den stommen är värd att bevara än en trästomme som har brunnit liksom. Så det finns en stor informationsinsats att göra”. 6. Kortare spännvidder än andra material vilket ger grövre dimensioner: ”Ja så är det ju. Det är återigen rätt material på rätt plats”. 7. Negativ inställning till materialet hos arkitekter, konstruktörer och entreprenörer hämmar utvecklingen: ”Det vet jag inte om jag håller med om. För jag tror att arkitekter och konstruktörer lika gärna räknar på trä som de räknar på stål och betong. Det är inte de som driver den utvecklingen. Men däremot entreprenörer, och det har ju att göra med vad de är trygga och vana med att jobba med. För jag menar att de ska ju ändå stå och betala liksom när de gör fel eller. Men arkitekter och konstruktörer de tar nog sig an uppgiften. För det är ju inte mer tidsödande att räkna på trä än stål. Det är samma uppställning”. 8. Befintliga investeringar i traditionella material hos bland annat entreprenörer gör det mindre troligt att de intresserar sig i nya material: ”Ja, men så kan det ju visst vara. Man gör upphandlingar, man köper liksom material från det man alltid har gjort, man har förhandlat till sig bra priser och man fortsätter att göra det utan att värdera. Alltså det är ju så, att kostnaden styr, så är det”. 9. Produkternas (byggnadernas) långa livstid gör det svårt att snabbt utvärdera innovationer: ”Mm, jo så kan det ju vara såklart. När allting bara håller och håller och håller liksom. Och jag tror också att byggherrar är lite dåliga på att titta på livscykelperspektiv. Har alldeles för kort avräkningstid. Och kräver att det ska återbetalas mycket, mycket snabbare än vad det gör och då blir det ju ett problem när man har både installationer och olika produkter. När man får längre och längre livstid på dem så, måste man ändra sättet att räkna också”. 10. Negativa inställningar i fråga om akustiska egenskaper, underhållskostnader, brandsäkerhet, hållbarhet/stabilitet, risk för fuktproblem: ”Ja, jo men det är ju så att de negativa inställningarna får ju plats. Det blir ju liksom nyhetsgrej. Det blåstes ju upp ordentligt det här med brand. Så självklart är det ett hinder. Och det hänger ju ihop med information. Fortfarande och sedan är det ju så att, för att trä ska bli ett akustiskt okej material så krävs det ju lite trix och fix med det eftersom det är lättare och så. Men det går att lösa. Och det är ju inte byggherren som ska sitta och göra den krångliga konstruktionen. Utan man behöver bara köpa att det har lösts. Men det är klart att när det byggs upp, när det informeras att det har blivit, det är så dåligt och det går inte att få liksom bra ljudmiljö och sådär så är det klart att man törs inte chansa. Så det är absolut ett hinder, fortfarande. Även om vi har bra referensobjekt ute i landet så är det fortfarande ett hinder”. 11. Trä kan uppfattas som ett gammaldags material: ”Nej. Det tror jag att vi är förbi. Däremot så finns det andra hinder som är betydligt större”. 103 BILAGA 11 Drivkrafter 1. Gynnar skogsindustrin och ger ökade arbetstillfällen: ”Mm, det är ju kanske inte en drivkraft hos beställaren. Men det är en drivkraft hos kommunen. Att faktiskt ta fram en träbyggnadsstrategi och visa sin vilja”. 2. Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt: ”Ja det är det. Kommunerna går före. Och så hoppas vi att de privata hakar på. Men sedan vet jag inte om det är så jag tycker att det ska vara. Jag kan tycka att trä eller inte, jag kan tycka att kommunen ska driva hållbarhetsfrågan. Sedan tycker ju jag att det styr mot mer ökat andel trä jämfört med alternativen betong eller stål. Sedan kan jag tycka liksom att det privata, ska driva frågan om spektakulära, stora, häftiga byggnader. Där det finns liksom pengar, vi ska inte ägna oss åt liksom sådana projekt. Utan där är det kanske inte främst trä utan hållbarhetsfrågan som borde vara drivkraften för kommunen i alla fall”. 3. Befintlig tradition och kultur av träbyggande bidrar till ett ökat byggande: ”Med trä? Nej. Eller, ja alltså det funkar inte så ute på marknaden. Det är inte så att liksom Skebo känner stolthet över Skellefteå trästaden och därför ska vi minsann skänka barmhärtighetstanke, så tänker man inte. Men däremot så kanske liksom, det kan vara kommunens, en av dem, drivkrafterna. Men jag tror att det kanske snarare är den här, 1, att arbetstillfällen ska stanna i kommunen och vill gynna industrin”. 4. Trä är ett miljövänligt material: ”Trä i sig själv är ett miljövänligt material. Sedan så beror det ju litegrann på vad du gör med det, hur du behandlar det, vad du gör men man kan inte komma ifrån att trä är organiskt och det växer och det är en koldioxidfälla under hela sin livstid i skogen. Och sedan så tar man tillbaka det och det liksom är ett slutet kretslopp. Det kan man aldrig ta ifrån det. Så är det. Men sedan så kostar det ju såklart resurser när man ska börja bearbeta träet. Men i förhållande till alternativen som finns idag, så skulle jag säga att det har stora fördelar. Absolut. Sedan har vi ju inte sett vad som kommer i framtiden. Det kanske kommer något fantastiskt material”. 5. Trä upplevs som ett trevligt material som kan balansera fuktnivåer inomhus och ger en varm atmosfär: ”Ja det tror jag nog. Vi har en känsla, vi människor har en känsla till trä som naturligt och varmt och sedan det här med att balansera fuktnivåer, absolut det gör det. Det har en fuktbuffrande förmåga sedan så är det väl främst ventilationssystemen som tar hand om överskottet av fukt. Men vi har den förmågan oavsett om vi vill eller inte och det är en fördel för träet, absolut, för inomhusmiljön. Det som är och som borde, det kanske kommer senare, som borde vara en drivkraft. Det är ju att jobba med trä jämfört med att jobba med de andra materialen. Alltså under byggtiden. Det dammar inte på samma sätt som betong gör, det låter inte lika mycket om det, det blir inget eko, det är betydligt bättre arbetsmiljö. Eller har i alla fall potential att vara det, sedan så kan man ju alltid hantera allting fel. Ja men alltså motorsåg i trä behövs ibland, förhoppningsvis så ska det inte men att jämföra det med att bila i betong. Så är det jättestor skillnad. Så jag tror att du som arbetare, så jobbar man gärna med trä”. 104 BILAGA 11 6. Element i massivträ kan ersätta betongelement och kan relativt enkelt implementeras i befintligt byggsystem: ”Jajjemen. Om man jämför, alltså planelement, i ett sådant byggsystem så kan man lätt byta ut dem. Det som är, skillnaden, det är ju att det kanske måste vara lite tjockare, eller för att kunna bära, det kanske måste vara lite högre för att rymma ett bjälklag som klarar ljudnivån. Absolut, det finns ingen skillnad, det är en vägg. Punkt”. 7. Industriellt träbyggande i fabrik kan öka produktiviteten och minska osäkerheter som tillexempel inbyggd fukt: ”Ja. Det måste ju vara en enorm drivkraft för en beställare. Jag skulle aldrig beställa något platsbyggt. Aldrig. Finns inte på kartan. Alltså du har ju en fullständig fuktsäker process från alltså, första spik till sista touch. Ja det föresätter ju att det inte regnar när man monterar det. Men då har man ju också möjlighet att ha ett väderskydd. Nej det är en absolut drivkraft. Kostar lite mer men du vet att du inte bygger in någon fukt sedan är det så här att jag tror att fukt skulle få större utrymme informationsmässigt egentligen generellt. För att jag tror att det finns dåligt utbredd kunskap om hur illa det är med fukt i byggnader. Och stora delar av våra byggnader har fuktproblem. Och kanske inte alltid att det beror på att man bygger in fukt under byggtiden men i många fall så tror jag att det börjar så. Så det måste ju bara vara en drivkraft. Ja det vill jag tro. När jag jobbade i Sundsvall, åt NCC, då sade de det att väderskydd i alla ära och arbetsmiljön och tyvärr så går det inte mäta hur glad min gubbe är i kronor och ören utan det enda som jag ser, sade han som var platschef där det är vad det här tältet kostar i kronor och ören. Det är kostnader men inte det jag får för det. Så någonstans så är det ju så här, vem ska betala för det? Det måste ju vara beställaren, men också arbetsmiljön. Man måste dela på det på något sätt. Sedan tror jag att ju mer man börjar använda ett väderskydd som kanske följer liksom både på höjden och kan följa hela byggnaden, så kommer de också att sjunka i pris. Det finns ju inte så många alternativ på marknaden idag så konkurrensen är ju inte så stor så då kan man ju ligga högt också. Men det skulle liksom vara ett krav, samhällets krav, alltså. Det är ju det på ett sätt med fuktsäkert byggande. Men det borde kanske vara tydligare om man verkligen vill ha en förändring för många bygger ju bara med, fortfarande med presenningar, och är det betonghus så låter man det regna bara. Nu har man ju liksom metoder att mäta fukt men man gör stickprov, man mäter ju inte varenda millimeter på hela byggnaden”. 8. Låg vikt, kan prefabriceras till en hög grad och transporteras relativt enkelt. Ger lägre kostnader för lyft och transport samt ett snabbare montage: ”Ja, det måste också vara en enorm drivkraft. När vi pratade med Skebo om det här så sa det att jo men räntorna är så låga idag, att det här med kort byggtid, det tjänar inte vi så mycket på. Men det finns ju andra värden med att ha en kort byggtid, okej liksom att intäkterna kommer fortare för då kan folk flytta in i det fortare och så där men du är ett störmoment under en kortare tid i en stad tillexempel. När man bygger stadsbyggd miljö, alltså i stadskärnor, borde vara förbjudet att bygga platsbyggt eftersom det tar så pass lång tid. Det är också en drivkraft. Det här är ju också, det är ju egentligen inte kopplat till trä utan det är kopplat till industriellt byggande. Men då om man pratar låg vikt så är det ju liksom så att trä har ju stora fördelar”. 9. Lägre kostnader för ändringar och kompletteringar. ”I sent skede så att säga? Ja, men så är det ju såklart. Helt klart. I industriellt träbyggande så blir det inga 105 BILAGA 11 ändringar. För det går inte. Nä men det är klart att det är säkert en drivkraft men kanske inte det man bygger in i början när man ska i gång med att välja stomme”. 10. Enkla infästningsmetoder: ”Ja, det är ju så klart också sant men jag vet inte om det är svårare för betong och stål. Så, och det är ju heller inte en drivkraft i början. Och sedan är det ju så här att det är olika, men så kanske den här är uppbyggd. Det är olika drivkrafter för olika personer, yrkeskategorier”. 11. Inga kostnader för uttorkning: ”Näe inte för industriellt träbyggande. Nej inte på byggplatsen. Absolut”. 12. Lämpligt för vinterbygge: ”Ja det är det ju”. Det byggnadsinspektören upplever som det största hindret är upphandlingsform. I övrigt menade byggnadsinspektören att ”dels så är det ju för få aktörer på marknaden … man har inte så mycket att välja på. Antingen så väljer man Martinsons eller också väljer man Moelven. Alltså det är ju liksom dem. Eller också så väljer man Lindbäcks…du har inte så mycket att välja på”. Byggnadsinspektören menar att det krävs konkurrens för att leverantörerna ska vakna till. Byggnadsinspektören menar att det finns lite konspirationstankar bland entreprenörerna och upplever att de har en rädsla för att träbyggandet ska öka. Vilket byggnadsinspektören sade att ”det är ju någonting bra. Jag är ju glad att de är rädda. För det betyder att det finns en marknad för trä. Men varför skulle de reagera annars? Annars är det väl bara att sitta lugnt i båten. Ja men det här materialet kommer liksom att äta upp sig själv. Det kommer inte att finnas, då behöver de ju inte göra någonting”. Samtidigt blir byggnadsinspektören fundersam över varför motståndet mot trä är så stort, och varför entreprenörerna inte samarbetar mer. Sedan har byggnadsinspektören upplevt att vissa byggherrar som den kommunala allmännyttan har befintliga relationer med entreprenörer som de ser till att vårda. Men samtidigt anser byggnadsinspektören att allmännyttan har en beställarkostym som inte är utfylld. De har inte de resurser som krävs för att driva ett större träbyggnadsprojekt då de bland annat har för få egna projektörer. Byggnadsinspektören tog även upp hur Trästadsnätverket har fungerat nationellt och att de nu ska arbeta med en webb-baserad plattform där olika aktörer i Sverige ska få den hjälp som de behöver när det gäller träbyggande. I Skellefteå har alla involverade i trästadsprojektet ett annat uppdrag vilket gör att det inte finns så mycket tid. Byggnadsinspektören menade att ”det är en styrka att vi är tjänstemän som jobbar med detta. Men sedan kan vi ju också tycka att, vad är det vi ska göra?”. Byggnadsinspektören menade att de i projektgruppen gör lite lobbyverksamhet och pratar med människor för att se om det är något som de kan hjälpa till med, att de kan hjälpa byggherrar och andra som vill bygga i trä att få kontakt med rätt personer med rätt kunskap. Det finns en budget men det finns inget fastställt mål att fokusera på. Politikerna i Skellefteå kommun har inte gett något specifikt uppdrag till projektgruppen men gruppen har ändå mål som att verka för ett ökat träbyggande. Projektgruppen avvaktar för att se vad kommunledningen vill. Skellefteå stads profil är lite otydlig upplever byggnadsinspektören och det är svårt att veta vad man ska kommunicera. Med detta anser byggnadsinspektören att det inte blir någon plattform och projektgruppen vet inte i vilken riktning som de ska arbeta mot. Byggnadsinspektören sade ”vi är ganska många som jobbar med de här frågorna. Men 106 BILAGA 11 det är så otroligt utspritt, och den ena vet inte vad den andra gör. Vi skulle behöva en projektledare för detta. Och kontinuerliga möten, att alla visste vad alla gjorde och enkelt att hitta samarbetspunkter och så. För som det är så var det ju någon som hade någon informationsdag för inte så länge sedan, om trä. Så vi är lite så här, jaha? Om vad då? Alltså jättekonstigt att vi liksom inte var tillfrågade, men vi jobbar ju med träfrågor? Det händer liksom saker utan att vi vet om det”. Detta arbete är något som projektgruppen har börjat med och hoppas snart kunna få en klarsida på. 107 BILAGA 12 BILAGA 12. MAILINTERVJU MED KOMMUNREPRESENTANT 3 Kommunrepresentant 3, Kommunalråd, Skellefteå kommun. Mailintervju den 19 november 2015. En del aktörer i Skellefteå menar att det är bättre att bygga på plats i stället för att använda sig av ett industriellt träbyggande. Detta då ett platsbyggande ger arbetstimmar i Skellefteå kommun istället för att lägga flertalet arbetstimmar i tillexempel Piteå kommun, om det är Lindbäcks bygg som anlitas. Vad anser du om detta? Ska Skellefteå kommun värna om arbetstillfällena i sin egen kommun eller är det försvarbart att anlita företag från andra kommuner? ”Vist är arbetstillfällen viktiga i kommunen. Skellefteå har flera aktörer som bygger industriellt, så det handlar nog mer om att Skellefteå företag måste vara med och lägga anbud på byggprojekt som finns.” Vissa aktörer menar att politikerna i Skellefteå med träbyggnadsstrategin menar att allting ska byggas i trä. Vad har du att säga om detta? ”Nej det är inte alls så att vi menar att allt ska byggas i trä. När det gäller att bygga i trä så finns det begränsningar vad trä kan användas till. Det som är viktigt är att vi i framtiden andvänder fler matrialval än idag. Det är bra för miljön och det är bra för konkurrensen inom byggsektorn. Idag i sverige så är det bara ca 10 % som byggs i trä vad gäller bostadshus över 2 våningar. Vad anser du vara den största drivkraften för träbyggande?” ”I Norrland så har vi den norrlänska senvuxna furan som är viktig ur förädlingssynpunkt. Det skapar arbetstillfällen och exportmöjligheter för Sverige. Men sedan så är det naturligtvis så att trä är det enda förnyelsebara materialet för byggandet som finns. Trä är klimatneutralt om man ser det över en livscykelperspektiv. Från en planta som växer upp till ett träd och binder Co2 för att förädlas till ett hus och kan återvinnas den dagen det rivs i en värmeanläggning.” Vad anser du vara det största hindret för träbyggande? ”Myter och okunskap om att det inte går att bygga moderna byggnader i trä.” Skulle du säga att träbyggnadsstrategin överbygger hindren eller stärker drivkrafterna för ett träbyggande? ”Både överbrygga hindren med information med ex på vad forskning- byggindustrin och beställare har åstakommit de senaste 10 åren.” Vad tror du kommer att krävas för att öka träbyggandet? ”Att miljöaspeken, klimatet får ett större utrymme i framtidens byggande. Europas länder och Sverige efter beslut i Eu på sig att till år 2050 bli nollnetto utsläpp av koldioxid. Detta beslut riktar sig till jordbruk, transporter, industrin och inte minst till byggandet. Med det så behövs mer riktlinjer av regering och riksdag hur vi ska klara att bygga det hållbara samhället genom ett stort intryck men litet avtryck gentemot våra kommande generationer.” 108 BILAGA 13 BILAGA 13. SAMMANFATTNING AV ANALYS FÖR DRIVKRAFTER OCH HINDER FÖR TRÄBYGGANDE I TABELLFORM I denna bilaga återfinns analysmodellen i tabellform som redovisar vilka drivkrafter och hinder för träbyggande från litteraturstudien som berördes under intervjuerna. Detta både i form av direkta frågor samt om respondenterna nämnt någon aspekt utan att de blivit tillfrågade om det. I Tabell 13.1 återfinns en teckenförklaring och i Tabell 13.2 och 13.3 redovisas de drivkrafter och hinder för träbyggande som identifierats i tidigare forskning och om dessa aspekter sedan tagits upp vid intervjutillfällena. Tabell 13.1 Teckenförklaring KATEGORI UNDERKATEGORI Ev. kommentar/mothåll ü Symbolen visar att åsikten tas upp i teorin samt under intervju med respondenterna û Symbolen visar att åsikten tas upp i teorin men respondenterna uttrycker en annan åsikt under intervjuerna o Symbolen visar att specifik teori inte har tagits upp vid någon av respondenternas intervjuer - Symbolen indikerar om någon kommentar behövs för att förtydliga eller förklara ! Symbolen indikerar om någon enstaka respondent inte hållit med om något påstående från teorin 109 BILAGA 13 Tabell 13.1 Sammanfattning av resultat och analys gällande drivkrafter för träbyggande UTVECKLINGSMÖJLIGHETER FÖR BYGGBRANSCHEN KONKURRENS OCH INTRESSE o Ökad konkurrens ger bättre kostnadseffektivitet och ökad trovärdighet ü Imponerande arkitektur ökar intresset o Intresse finns hos konsulter och byggherrar ü Uppfattningen om träbyggande verkar vara generellt mer positiv desto mer erfarenhet aktörerna har ü Referensobjekt visar forskningsresultat och minskar den upplevda risken LOKALA ANKNYTNINGAR ü Ger lokala arbetstillfällen i skogsindustrin ü Kan passa lokala byggnadstraditioner ü Andelen träbyggande ökar i länder där fristående hus med trästomme redan uppförts ü Närproducerat Kommentarer och mothåll ! En respondent ansåg att träbyggande inte ger ökade arbetstillfällen så som marknaden ser ut idag. - En respondent ansåg att betongbyggnad ger lika mycket arbetstillfällen - Många respondenter ansåg traditionen vara viktig men några ansåg att det inte är tradition som styr marknad utan det beror på annat STATLIGT OCH KOMMUNALT BIDRAG ü Statliga och kommunala projekt driver frågan framåt ü Miljöpolicys gagnar träbyggandet Kommentar/mothåll ! En respondent ansåg att projekten driver frågan med våld och inte ser till hur verkligheten ser ut och vad marknaden kan erbjuda MATERIALEGENSKAPER HÅLLBARHETSPERSPEKTIV ü Bidrar till en hållbar miljö o Mindre inverkan på naturen än traditionella byggmaterial som betong och stål ü Binder koldioxid ü Kan återanvändas ü Kräver ingen hög insats av energi vid förädlingen. ü Förnybart material Kommentar - Träindustrin bör visa mer på hur miljövänligt trä är FYSISKA EGENSKAPER ü Lätt material ü Volymelement i trä kan relativt enkelt billigt transporteras tack vare dess låga vikt ü Kräver mindre och billigare maskiner vid montage ü Snabbt montage ü Låga kostnader för ändringar och kompletteringar i ett senare skede ü Enkla infästningsmetoder ü Låg uttorkningskostnad på byggplatsen ü Lämpligt för vinterbygge ü Massivträelement kan implementeras i andra byggsystem Kommentarer - Transporter av volymmoduler anses inte miljövänligt - Många av träets fördelar sågs inte som någon drivkraft utan något som snarare underlättar för arbetet - Planelement ansågs kunna implementeras i andra byggsystem men kanske inte helt ersätta betongelement. UPPLEVDA EGENSKAPER o Träinredning minskar stressnivån för de boende ü Balanserar fuktnivån inomhus och bidrar till en varm atmosfär 110 BILAGA 13 INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE ü Trä lämpar sig för industriellt byggande o Systemtänkande kan leda till positiv påverkan av produktionskostnaden ü Industriell prefabrikation kan öka produktiviteten och säkerheten, minskar risk för inbyggd fukt ü Prefabricerade element ger bättre arbetsmiljö och materialutnyttjande o Lång planeringstid innan industrialiserad produktion minskar övergripande kostnader på byggplatsen Kommentar/mothåll - Industriellt träbyggande är en stor och viktig drivkraft för torrt byggande - Kan vara riskfyllt vid nederbörd vid montage 111 BILAGA 13 Tabell 13.3 Sammanfattning av resultat och analys gällande hinder för träbyggande STRUKTUR I BYGGBRANSCHEN KUNSKAPSBRIST ü Det saknas kunskap och erfarenhet om träbyggande hos utförandeledet ü Erfarenhetsåterföring vid traditionella byggprojekt är låg FÖRÄNDRING ü Byggsektorn är inte förändringsbenägen ü Att införa träbyggnadssystem kräver förändringar RELATIONER ü Befintliga kontakter och relationer mellan entreprenörer och materialleverantörer ü Byggherrar får endast information om den byggmetod som entreprenör/konsult föredrar, oftast betong BEFINTLIGA METODER ü Entreprenadform ü Det finns få aktiva aktörer inom träbyggandet o Byggsektorn lägger vikt på återvinning av material istället för att använda förnyelsebara material ü Entreprenörer ser en risk med nya byggnadsmaterial ü Snabba utvärderingar av innovationer är svåra att utföra ü Platsbyggen ger liten möjlighet till att utveckla industriellt träbyggande UPPFATTNINGAR OM MATERIALET EKONOMI ü Stommaterial väljs baserat på ekonomi, trä upplevs ekonomiskt osäkert ü Höga underhållskostnader o Höga initiala kostnader i träprojekt o Träbyggnad kan inte testas i liten skala FYSISKA BEGRÄNSNINGAR ü Kortare spännvidd än betong och stål ü Uppfattas ha sämre hållbarhet/stabilitet än traditionella material ü Industrialiserat träbyggande ger liten möjlighet till varierad utformning ü Träindustrin visar inte tillräckligt hur miljövänligt trä är Kommentar - En respondent ansåg att utvinnandet av råmaterial är dåligt samt att materialet transporteras över hela landet UPPLEVDA MATERIALEGENSKAPER ü Brandsäkerheten upplevs osäker ü Upplevs ha dålig akustisk prestanda ü Träbyggnader upplevs ha en långvarig risk av fuktproblem û Upplevs vara ett gammaldags material som inte passar för ett industriellt byggnadssystem ü Negativa uppfattningar överskuggar de positiva aspekterna o Uppfattning och intresse styr materialval snarare än fakta û/✓ Konsulter, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer kan ha en negativ inställning till trä Kommentar och mothåll ! Trä ansågs inte vara ett gammaldags material utan ett material med framtiden för sig. ! Negativa inställningar till trä återfinns hos aktörer men respondenterna ansåg inte att arkitekter är negativa till trä. LAGKRAV ü Byggregler och lagar ü Lagkrav ger dyra tekniska lösningar o Regionala skillnader i tolkning av lag 112
© Copyright 2024