Slutna eldstäder - Miljømærkning Danmark
Remissammanställning för Slutna eldstäder Till kriterieversion 3.0 NMN, 2010-10-12 Nordisk Miljømerking Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Slutna eldstäder - Høringssammenstilling til 078/Versjon 3.0 NMN, 12.10.2010 Innhold 1. Sammendrag ...................................................................................................................... 3 2. Innledning - om høringen ............................................................................................. 3 3. Oppsummering av innkomne svar............................................................................. 5 4. Kommentarer til kriteriene fra høringsinstansene ............................................ 7 4.1. Generelle kommentarer .................................................................................................... 7 4.2. Produktgruppeavgrensning .......................................................................................... 17 4.2.1. Vad är en Svanenmärkt sluten eldstad?........................................................................ 17 4.2.2. Hva kan Svanemerkes? ........................................................................................................ 18 4.2.3. Hva kreves for å bli svanemerket? .................................................................................. 19 4.3. Kommentarer til de enkelte kravene......................................................................... 19 4.3.1. Beskrivning av produktionsprocessen (kap. 1.1) ..................................................... 19 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 Beskrivning av produktionsprocessen ........................................................................................... 19 Materialkrav ............................................................................................................................................... 20 Kemiska produkter, klassificering .................................................................................................... 22 Kemiska ämnen ......................................................................................................................................... 23 Ytbehandling som innehåller organiska lösningsmedel ......................................................... 24 Metallbeläggningar av smådelar ....................................................................................................... 25 Emballage .................................................................................................................................................... 25 Avfall .............................................................................................................................................................. 25 4.3.3. Drift av den svanenmärkta eldstaden (kap.2)............................................................ 26 4.3.2. K9 K10 K11 K12 K13 K14 4.3.4. K15 K16 4.3.5. K17 K18 K19 5. 6. 4.3.6. 4.3.7. Kompletterande delar (kap. 1.2) ..................................................................................... 26 Solfångare .................................................................................................................................................... 26 Lager för pellets ........................................................................................................................................ 26 Luftutsläpp .................................................................................................................................................. 26 Verkningsgrad ........................................................................................................................................... 39 Buller ............................................................................................................................................................. 44 Intyg om test av utsläpp och verkningsgrad ................................................................................ 44 Information till kund (kap 3.) ........................................................................................... 45 Installationshandbok .............................................................................................................................. 45 Drifts- och skötselinstruktioner ..................................Fejl! Bogmærke er ikke defineret. Information till återförsäljare och installatörer (kap.4) ........................................ 47 Krav på kompetens .................................................................................................................................. 47 Dimensionering och utformning av värmesystemet ................................................................ 47 Övrig information..................................................................................................................................... 47 Definitioner............................................................................................................................... 48 Bilagene ...................................................................................................................................... 48 Bilaga 1 Provning ....................................................................................................................................................... 48 Kommentarer til bakgrunnen fra høringsinstansene ..................................... 51 Diskusjon og konklusjoner ........................................................................................ 51 2 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 1. Sammandrag Det inkom många remissvar till föreslagna revidera kriterier för Slutna eldstäder som varit på remiss under mars-maj 2010. Detta är vi tacksamma för och glädjer oss åt intresset för miljömärkning av Slutna eldstäder. Totalt 37 remissvar, varav 26 remissvar stödde förslaget och 4 förkastade förslaget. Övriga remissvar och även de som och de som stödde/förkastade förslaget hade kommentarer till kraven. Nordisk Miljömärkning har justerat kriterierna efter att tagit del av remissvaren. Remisssvaret från DAPO omfattar 12 medlemföretag. Remissvaren kommenterade flera kravområden. Många remissvaren omfattar produktionskrav samt luftutsläpp och verkningsgrad. Mest kommenterades generella synpunkter på kriterierna, produktionskrav, samt krav på utsläpp och verkningsgrad. Många remisser ansåg att det är viktigt att belysa att det har kommit synpunkter både på att kraven har skärpts för mycket och att de har skärpts för lite. Flera remissvar av tillverkare kommenterade att produktionskrav är för omfattande och arbetstungda att hantera och delvist omöjligt att uppfylla speciellt för små tillverkare. Till exempel anses det mycket svårt att få intyg om ämnen i kemiska produkter från kemikalietillverkare. Därtill ansåg flera tillverkare att det inte är möjligt för små tillverkare att investera på kort sikt på inneslutna automatiska lackeringsprocesser och inte heller på reningssystem av VOC-utsläpp (t.ex. förbränning). Många tillverkare kommenterade att krav på verkningsgrad och luftutsläpp är för stränga för vedkaminer och insatser. Majoriteten av myndigheter stöder kraven enligt NM´s remissförslaget. Några remisser avser att verkningsgrad för ackumulerande eldstäder och vedkaminer som används för kontinuerlig eldning kan skärpas. Testlaboratorium föreslår även skärpningar till krav på emissioner för ackumulerande eldstäder och bastuugnar. Provlaboratorier föreslog vissa preciseringar för provmetoder. Kommentarer gavs också till installations- och diftinstruktioner. 2. Om remissen Nordisk Miljömärkning har giltiga kriterier för Slutna eldstäder, version 2.3 som gäller till den 31 oktober 2011. 3 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Nordisk Miljömärkning har tagit fram ett förslag på reviderade kriterier för Svanenmärkning av Slutna eldstäder. Förslagna kriterier sänder ut på remiss under marsmaj 2010. Förslag på nya kriterier för slutna eldstäder har utarbetats av en projektgrupp från Nordisk Miljömärkning. Kriterierna för slutna eldstäder har reviderats under 2009 - 2010. Revisionen skedde utan expertgrupp. Förslag på krav förankrades hos intressenter genom olika kontakter och möten. Huvudfokus för revisionen låg på tillverkning samt luftutsläpp och verkningsgrad av eldstäder. Livscykelanalyser (se bakgrundsdokumentet) visar att eldstäders miljöpåverkan är störst under eldning, i form av utsläpp. Därför har kraven fokuserats på just utsläppen. En övergång från gammal till ny ugnsteknologi leder till markanta förbättringar (28-80 %) för alla miljöparametrar som studerats. Kriterierna gäller även begränsningar för de kemikalier som används i produktionen. Kraven har införts för att hindra onödig spridning av miljögifter. Miljöbelastningen vid tillverkningen av ugnar varierar beroende på vilka material som används, bland annat som en följd av den energiförbrukning som krävs för produktionen. Materialvalen är också avgörande för ugnens egenskaper, såsom hållbarhet, värmeöverföring och värmeeffektivitet. Idag finns det inga materialkrav som utesluter användning av vissa material (t.ex. gjutjärn, stålskivor, keramik m.m.), men information ska lämnas om produktionsteknik och energiförbrukning vid ugnstillverkningen för att eventuellt kunna ställa krav vid nästa revision av kriterierna I denne høringssammenstillingen er alle kommentarene samlet og besvart fra Nordisk Miljømerking. Hensikten er, foruten å samle alle kommentarene, å vise hvordan eksterne kommenterer har påvirket kravene som blir stilt. Nordisk Miljømerking er takknemlig for alle svar som hjelper oss i vår kriterieutvikling og hjelper oss i å ivareta at arbeidet med kriteriene følger standarden ISO 14024. 4 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 3. Oppsummering av innkomne svar Totalt inkom 37 remissvar. 26 remissinstanser stöder förslagna kriterier och 4 remissinstanser förkastade förslaget. För detaljer se tabell 1-5 nedan. Tabell 1: Sammenstilling av alle høringssvarene. Kolonnene angir; A. Bare kommentarer, B. Støtter forslaget, C. Støtter forslaget med kommentarer, D. Avstår fra høringsuttalelse og E. Forkaster forslaget med begrunnelse. Land A. Bare kom. Danmark Sverige Finland Norge Island Totalt B. Støtter forslaget 1 3 C. Støtter forslaget med kom. 6 5 5 4 D. Avstår fra høringsuttalelse 4 3 1 5 21 7 1 E. Forkaster forslaget med begrunnelse 1 1 2 4 Totalt 12 9 7 9 0 37 Tabell 2: Danske høringssvar. Hørings-instans Coop Trading Danmarks Naturfredningsforening Forbrugerrådet Økonomi- og Erhvervsministeriet W Robet Pulvertaft Det Økologiske Råd Teknologisk Institut Miljøstyrelsen DAPO (ved 12 medlemmer/ producenter) Aduro A/S Scan Ovne A/S Varde Ovne Σ Danske svar: A. Bare kom. B. Støtter forslaget C. Støtter forslaget med kom. D. Avstår fra høringsuttalelse X X X X E. Forkaster forslaget med begrunnelse X X X X X 1 X X X 6 4 1 5 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Tabell 3: Svenske høringssvar. Hørings-instans A. Bare kom. B. Støtter forslaget Tillverkare/licensinnehavare Branchföreningen Baxi Nibe Specht/Xeoos Nordpeis Myndigheter Sveriges kommuner och landsting Boverket Energimyndigheten Laboratorium Sveriges Provnings o Forskningsinst C. Støtter forslaget med invändn. D. Avstår fra høringsuttalelse E. Forkaster forslaget med begrunnelse X X X X X X X X X Σ Svenske svar: 5 3 1 C. Støtter forslaget med kom. D. Avstår fra høringsuttalelse E. Forkaster forslaget med begrunnelse Tabell 4: Finske høringssvar. Hørings-instans A. Bare kom. B. Støtter forslaget X Federation of Finnish Enterprises Kuluttajatutkimuskeskus (Centralen för Konsumentforskning) SYKE TUKES Tulikivi Oyj Valvira VTT Expert Services Oy, Jyväskylä Σ Finske svar: X 1 X X X X X 5 1 B. Støtter forslaget C. Støtter forslaget med kom. D. Avstår fra høringsut. Tabell 5: Norske høringssvar. Hørings-instans Jøtul Dovre AS KLIF (Klima og forurensingsdep.) Bjørn Ardo Barne-, likestillings- og inkluderingsdepartementet Arbeidstilsynet Direktoratet for Naturforvaltning Folkehelseinstituttet Helsedirektoratet Σ Norske svar: A. Bare kom. E. Forkaster forslaget med begrunnelse X X X X X X X 3 X X 4 2 6 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 4. Kommentarer til kriteriene fra høringsinstansene Mest kommenterades generella synpunkter på kriterierna, produktionskrav, samt krav på utsläpp och verkningsgrad. Många remisser ansåg att det är viktigt att belysa att det har kommit synpunkter både på att kraven har skärpts för mycket och att de har skärpts för lite. De enkelte kommentarene fra høringsinstansene er samlet og gruppert i dette kapittelet, og følger numrene på kravene i høringsutkastet til kriteriene. Noen av høringsinstansene har kommentert flere områder i høringsutkastet og kommentarene er da delt opp etter tema. Nordisk Miljømerking har gitt svar til høringskommentarene og det har vært gjort samlet hvis det er flere høringsinstanser som har kommentert samme tema. 4.1. Generelle kommentarer Baxi, Sverige: Hänvisar till Vardes svar. Varde Ovne, Danmark: Indledning: Varde Ovne sætter miljøet højt på listen over ting der skal værdsættes og beskyttes mest muligt. Det omfatter selvfølgelig det nærmiljø der er lige udenfor vores alles hoveddør, luften skal være så ren som muligt. - Dette har vi en lille smule indflydelse på, i kraft af at have nogle fornuftige grænser og bestemmelser for hvor meget vi hver især må forurene. - Som Brændeovnsproducent har vi pligt til at produktudvikle vores ovne så de opnår de lavest mulige emissionsværdier. Samtidig skal vi sikre at de lave emissionsværdier som opnås på testlaboratoriet, også er så praktisk opnåelige i de private hjem som muligt. Vi skal på bedst mulig måde sikre at forbrugeren har modtaget en enkel og fyldestgørende instruktion på hvorledes produktet skal anvendes. - Som Brændeovnsproducent har vi ligeledes en forpligtigelse til ikke at udvikle ovne der er så fin-trimmede, at de lave emissionsværdier kun kan opnås på testlaboratoriet, af personer med indgående kendskab til forbrændingsteknik. - Hvis vi indfører så lave emissionsgrænser, at den enkelte forbruger ikke er i stand til at opnå blot tilnærmelsesvis tilsvarende resultater, selvom der fyres med korrekt brændsel og helt efter instruktionen, så er vi gået for vidt i jagten på lave emissioner. 7 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 - En brændeovn der er trimmet til det yderste, og derved kan opnå meget lave emissioner på laboratoriet, vil oftest ikke kunne fungere tilsvarende i den private installation. Her vil man ofte se at denne brændeovn vil forurene mere end en knap så trimmet ovn. Der er ligeledes fare for at en del af denne forurening vil komme ud i stuen, og derved i direkte berøring med mennesker og husdyr. Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: Konklusion: - Undgå at stramme grænserne for meget. Det vil hos forbrugeren blot få det modsatte resultat end det var hensigten. - Varde Ovne var den første Svanelicenshaver til brændeovne, og vi har uden tvivl en stor del af æren for at der i dag findes så mange svanemærkede kvalitets brændeovne i Norden. - Hvis grænserne nu strammes så meget, at det i praksis vil få et negativt resultat for miljøet, så vil vi tage det op til kraftig overvejelse, om Varde Ovne vil deltage i Svanemærkningen fremover. I så fald kan vi uden tvivl finde andre og nye måder at markedsføre vores rentforbrændende kvalitets brændeovne på. Afrunding: Varde Ovne vurderer at det Nordiske Miljømærke Svanen’s fornemste opgave er at sikre at de produkter der tildeles licens, fungerer tilfredsstillende og kan overholde de gældende krav til Emissioner og Virkningsgrad. Dette skal selvfølgelig eftervises af en fyldestgørende testrapport fra et akkrediteret laboratorium. Det er en svær balancegang ikke at have for skrappe krav, da dette omgående vil give den stik modsatte effekt ude i de små hjem. Under disse omstændigheder må Nordisk Miljømærkning kunne acceptere, at ikke kun den bedste tredjedel af produkterne kan opretholde licensen. Det er da et luksusproblem når en større del af produkterne kan overholde kravene og heldigvis er det samtidig til gavn for miljøet. Hvis kravene skærpes så meget, at det fremover kun er virkelig fin-trimmede produkter der kan opnå licens, og at man næsten skal være forbrændingsekspert for at anvende dem korrekt, så taber man det hele på gulvet og opnår det stik modsatte. Lad os nu, for miljøets skyld, nøjes med at skærpe kravene til det som jeg her har foreslået, det vil være til stor gavn for os alle. Mht. diverse krav til produktionsstedet, mener jeg at man i dette høringsforslag virkelig går målrettet efter de mindre producenter, og i særdeleshed dem der får produceret i østlandene. Det finder jeg dybt uretfærdigt, og helt ude af tråd med hvad jeg forbinder med Nordisk Miljømærknings formål. Vi er nogle stabile og troværdige danske producenter, der på grund af den økonomiske afmatning ikke længere kan gøre det til en forretning at producere herhjemme. Vi har nødtvunget flyttet en del af vores produktion til lavtløns lande. Men selvom vi nu producerer eksternt, så styrer vi stadig det hele herhjemmefra, for at sikre den samme gode kvalitet og ensartethed som vi er kendt for. Samtidig foregår al produktudvikling herhjemme hvor vores viden er. Først når produkterne er færdigudviklet og testet på akkrediterede vesteuropæiske testcentre, bliver selve produktionen startet op eksternt. Jeg vil vove den påstand at vi er nogle producenter der producerer bedre og mere rent forbrændende brændeovne i udlandet, end nogle af de 8 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 producenter der producerer i et nordisk land. Dette bør der ikke være noget forkert i, så længe vi selvfølgelig overholder de gældende produktions og arbejdsmiljø regler der er i det pågældende land. Hvis disse lande ikke har helt de samme regelsæt for produktion og arbejdsmiljø, er det så Nordisk Miljømærknings opgave at trække det ned over hovedet på dem? DAPO – Forening af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark, repræsenteret ved 12 medlemmer: (Morsø Jernstøberi A/S, Lotus Heating System A/S, Jydepejsen A/S, Varde Ovne A/S, Hwam Heat Design A/S, Heta A/S, RAIS A/S, Westfire ApS, Meteor Herning A/S, Aduro AS, Termatech A/S, Ecoteck Danmark): Vi har gennemlæst høringsudkast til Svanekrav 2011. I den forbindelse vil vi hermed give en tilbagemelding, der er det formelle høringssvar fra undertegnede virksomheder, samlet i DAPO – Foreningen af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark. I det omfang, det miljømæssigt giver mening, har vi forståelse for og er enige i, at kravene skal skærpes. Det er modsat vor opfattelse, at for mange nye krav, som pålægger producenterne nye administrative byrder og fornyede afprøvninger af allerede eksisterende produkter, vil medføre, at ressourcer tages fra mere essentielle områder som for eksempel udvikling og forskning. Helt overordnet mener vi, at der i ordningen skal tages højde for, at vore produkter har en meget lang levetid (gennemsnitligt ca. 20 år) og en ganske lang livscyklus. Et produkt, der udvikles og afprøves i dag, kan således forventes at være i handelen op mod 10 år. Det er derfor vor opfattelse, at nye krav bør indføres med en rimelig tidshorisont, således at produkter, der er godkendt for nylig, ikke skal have supplerende tests allerede nu (eller eventuelt optimeres let, før de så prøves helt om). Det er derfor vort forslag, at nye og skærpede krav indføres med 3-4 års varsel, subsidiært at der arbejdes med en længere overgangsordning på 3-4 år. Så vil ressourcerne kunne anvendes på nye og bedre produkter i stedet for justering og nyprøvning af eksisterende produkter. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljömärkning har värderat kravnivåer och giltighetstid av kriterierna som ledde till de godkända miljömärkningskraven. Se även NM´s kommentar nedan till Jotul. Jøtul, Norge: De kravene som ligger til grunn allerede er mer enn strenge nok. Det å skille ekstremt gode produkter fra veldig gode produkter blir av "akademisk" betydning. Dessuten er det svært stor usikkerhet ute og går mht virkningsgrader på eksisterende produkter. Det å knytte krav til parametre som man vet er usikre og direkte feil, medfører at en 9 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 innskjerpning av kravene blir meningsløs. Det å knytte krav til produksjon er vi positive til, men ser umiddelbart at dette vil kreve svært mye ressurser for å få til. Vi mener defor at det må utvises varsomhet med hva man legger inn av krav her og at man prøver seg frem for å finne nivåer som er mulige for oss produsenter å etterleve. Det som er foreslått nå blir for mye å følge opp og krever store ressurser for oss å følge opp. Vi synes også det er uriktig med innskjerpning av kravene pga den usikkerhet som råder rundt ellers i Europa mht hvilke testmetoder og krav som skal stilles i ny EU standard. Svanemerkede produkter kan effektivt brukes som et virkemiddel til å påvirke utfallet av ny testmetode og da er det viktig med flest mulig Svanemerkede produkter. Først vil vi si at det er på feil tidspkt dere går i gang med en revisjon av Svane kravene. Det er en stor usikkerhet i bransjen om hvilke krav som vil bli gjeldende i fremtiden. Det pågår intense arbeider i LOT15 og i TC295 (WG5) der nye uslipps standarder jobbes med. Pr nå er det ikke konkludert med hvilke retning dette tar, men det er hevet over enhver tvil at de vil ha fokus på partikkelutslipp noe den eksisterende EN normen ikke fokuserer på. Det å komme med nye krav som i utgangspunktet allerede er strenge i Europeisk målestokk, synes vi er helt galt. Vi er klar over intensjonen til Svanen og at dette er et Nordisk miljø merke og at det er kun de ”beste produktene” på det Nordiske markedet som skal kunne kvalifisere til Svane merket. Det viktigste må vel være å kunne påvirke den globale utviklingen av ildsteder slik at alle ildsteder blir bedre? Alle vet at Svane merkede ildsteder i dag er svært gode produkter og miljøvennlige. I den kamp som nå pågår mht utforming av nye utslipps standarder innen EU, ville det vær langt mer hensiktsmessig å sørge for at vi har en stor andel Svane merkede produkter som kan benyttes som en ”brekkstang” for å påvirke utformingen og innholdet til de nye test standardene. Vi må være klar over at det er en liten brøkdel produkter som omsettes i de Nordiske land sett i forhold til hele Europa. Derfor mener vi at Svanen kan benyttes til å ta et ”større” ansvar i miljøkampen internasjonalt. Vi kan med fordel benytte Svane merket som en markedsføring av miljøvennlige produkter over hele Europa. Nordisk Miljømerkings kommentar Takk for svarene. Dagens kriterier er fra 2006 og har allerede vært forlenget 2 ganger, derfor har vi ikke kunnet vente på det utsatte arbeidet om testmetoder i EUs Lot15 arbeid i EuP-direktivet (Ecodesign for Energi-Using Products), Preparatory Studies for Ecodesign Requirements of EuPS, Solid Fuel Small Combustion Installations. Svanemerkets misjon er å kontinuerlig stramme inn miljømerkingskravene slik at ikke mer enn den miljømessig beste tredelen av det nordiske markedet kan miljømerkes når de nye kriteriene vedtas. Vi ser at det er muligheter å stramme inn kravene nå, og har også fått kritikk for at kravene ikke er strenge nok. W Robert Pulvertaft, Danmark: Man bør i hele taget ikke svanemærke brændeovne! Svanemærkning af brændeovne giver forbrugeren det indtryk, at hun er miljø-venlig, hvis hun køber en svanemærket brændeovn. Men i.f.t. andre varmekilder er brændeovne IKKE miljøvenlige. Desuden afhænger miljø-belastningen mere af brugen af brændeovnen end af brændeovnen i sig selv. Man kunne evt. indføre en særlig miljø-mærkning af de mindst miljø-belastende brændeovne. 10 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljömärkning anser att svanenmärkta eldstäder kan medföra mindre miljöbelastningar och väljer därför att miljömärka dessa. Dovre AS, Norge: Vi har inntil videre valgt og ikke å søke, om å få bruke merket Svanen på våre ovner som tilfredsstiller deres krav. Vi er klar over at flere momenter og krav må tilfredsstilles enn bare ovnens funksjonalitet, virkningsgrad og partikkelutslipp. Årsaken til dette valget skal undertegnede begrunne nedenfor. Begrunnelse: For at en ovn skal fungere som forutsatt må momenter som driftsforhold, riktig bruk og vedkvalitet være tilstede. Disse forutsetningene er kun til stede i maks 30- 40 % hos forbruker der man kan regne med at partikkelutslipp og virkningsgraden ligger innenfor testresultatene som ligger til grunn for godkjenningen. Undertegnede har arbeidet hos SINTEF NBL AS i 22 år med typegodkjenning av ovner og skorsteiner og er fullstendig klar over hva som skal til for at en ovn skal fungere etter forutsetningene. Slike forutsetninger ser det ikke ut til at Svanemerket har, når dere går inn for at vedfyrte ovner kan inneha merket Svanen. Ovner som styres med forbrennings og avgassvifter uten innvirkning av operatør (forbruker) kan etter Dovres mening benytte merket Svanen, dersom de er underlagt en serviceavtale. Disse ovnene (varmemaskinene) krever kun at de mates med brensel (pellets). De fleste produsentene av disse varmemaskinene, krever at en servicekontrakt undertegnes ved kjøp av disse. Foreligger ikke slik serviceavtale, gjelder ikke garantien på maskinen. Serviceintervall på disse maskinene varierer. Vanlige vedovner som er basert på drift ut i fra fysiske lover er vanskeligere å drifte enn ovner med forbrennings og avgassvifter. Disse maskinene har en fabrikkinnstilt forbrenning, som styres automatisk av en liten datamaskin og forbrenner brenslet under kontrollerte forhold uten påvirkning av operatør, ytre påvirkninger, skorsteinens kvalitet og lengde. De fleste hus har mekaniske ventilasjonsanlegg, som i noen tilfeller kan skape for stort undertrykk i oppstillingsrommet, for å drifte en vanlig vedovn. Varmemaskinene overvinner i de fleste tilfeller store undertrykk i oppstillingsrommet, som skapes av for kraftige og feilinnjusterte ventilasjonsanlegg. Problemer som oppstår ved skifte fra ovner med tradisjonell forbrenning uten etterforbrenning, til ovner med dagens forbrenningsteknologi. Ovner med tradisjonell forbrenning var i mange år ikke underlagt noen form for typegodkjenning. I Norge var det byggeforskriftene som beskrev vedovnens oppbygging uten godkjenningstester og temperaturkrav. Disse ovnene hadde høye røykgasstemperaturer og lav virkningsgrad, som innvirket positivt på undertrykket (trekken) i skorsteinen. 11 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Røykgasstemperaturen på disse kunne komme oppe i ca. 9000C. Den høye røykgasstemperaturen forårsaket store belastninger på skorsteinene. Disse temperaturbelastningene forårsaket store slitasjer og skader på skorsteinenes innvendige flater, som sprekkdannelser og forvitring pga. overoppheting. Elementskorsteiner er de skorsteinene som er påført de største skadene pga. den høye røykgasstemperaturen. Når ildsteder med dagens forbrenningsteknologi og røykgasstemperaturer på maks 3500C under normal belastning monteres til skorsteiner som er påført skader fra ovner med gammel forbrenningsteknologi, kan følgende problemer oppstå: Dårlige trekkforhold som skyldes sprekkdannelser i skorsteinsløp. Skorsteiner med sprekker gjør disse utette. Igjennom disse sprekkene trekkes det inn luft som avkjøler røykgassene fra ovnene. Denne falskluften gir et negativt bidrag, til å oppnå ønsket minimumstrekk i skorsteinsløpet. Trekken (undertrykket) blir da ikke stor nok (optimalt), for å oppnå riktig forbrenning av partiklene fra veden. Når skorsteinstrekken blir for lav i forhold til anbefalt, blir lufttransporten til forbrenningen for liten til å oppnå ren forbrenning pga. for lav driftstemperatur i ovnens brennkammer. For å starte etterforbrenningen av de uforbrente partiklene i brennkammeret, må luften som transporteres gjennom etterforbrenningssystemet ha en temperatur på ca. 200-2400C. Er minimum skorsteinstrekk under det anbefalte for ildstedet, oppnås ikke denne temperaturen pga. for liten aktivitet i bålet og til å skape den optimale temperaturen for ovnen og dets etterforbrenningssystem. For å oppnå riktig trekk i slike skorsteiner må disse rehabiliteres eller påmonteres en mekanisk avgassvifte. Antallet skorsteiner som krever rehabilitering kan ligge på ca. 300 000 i Norge. Skorsteiner som har for stort undertrykk i forhold til det anbefalte, kan reduseres til det anbefalte ved å montere et regulerbart spjeld i avgassrøret, mellom ovn og skorstein. For å avdekke skorsteinens trekk generelt må denne måles fysisk. For å oppnå tidligere og forslaget til nye krav, må ovnenes brukermanual følges av operatør. I ca. 60-70 % av nye installasjoner brukes ovnen feil i henhold til brukermanualen som følger ovnen. Forutsetningene for at det skal oppnås tilsvarende partikkelutslipp som under godkjenningstestene må brukermanualen følges og ha skorsteinstrekk som anbefalt i denne. Benyttes styringene (trekkventilene) for tilførsel av forbrenningsluft feil, øker partikkelutslippet betydelig i forhold til typegodkjenningen. Brukes disse feil sammen med ved som har større fuktighet en anbefalt, kan partikkelutslippet bli like stort som på tradisjonelle ildsteder uten etterforbrenningssystemer. 12 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Partikkelutslippet på tradisjonelle ovner, på lav belastning ligger på ca. 140 kg pr. favn ved. En favn med bjørkeved, innehar en vekt på ca. 850 kg, med 20 % fukt. Partikkelutslippet fra ovner med ren forbrenning ligger mellom 3-6 kg på lav belastning og riktig bruk og angitte driftsforhold. Ved er etter min mening vanskelig å definere kvalitetsmessig. Jeg vil gå så langt å si at det er udefinerbart. Denne påstanden er sikkert ikke alle enige i. For at et brensel skal være definerbart må følgende kriterier være tilstede som vanninnhold, hardhet, struktur, fiber, størrelse, oksygeninnhold osv. Derfor er det vanskelig å konstruere brennkammer som alle vedtyper brenner like bra i. Noen ovner brenner best på bjørk og andre på gran osv. Weber (Maxit /Leca) har foretatt tester på dette med fuktig ved og feil bruk av luftstyringene for tilførsel av forbrenningsluft på rentbrennende ovner. Etter ca. 78 timer med kontinuerlig fyring oppsto sotbrann i skorsteinen. Testskorsteinen som ble benyttet under denne testen var av type som tilfredsstiller dagens krav. For å fremprovosere en sotbrann, må elementer av bek fra røykgassen være tilstede i skorsteinsløpet. Når bek i så store mengder oppstår under denne testfyringen, så viser dette at feil bruk og ved med høy fuktighet ikke bidrar til ren forbrenning, men til det motsatte. I Norge har vi mulighet til å tilknytte flere ovner til samme skorstein. Denne muligheten gir store utfordringer for den som skal drifte en ovn i mange sammenhenger. Når flere ildsteder tilknyttes samme skorsteinsløp, kan skorsteinstrekken variere ut i fra hvor mange som fyrer samtidig. Årsaken til dette skyldes at temperaturen i en slik skorstein blir høye og vil gi for god trekk til de ovnene som er tilknyttet nederst på skorsteinen. For god skorsteinstrekk gir for lite oppholdstid for de uforbrente partiklene, slik at disse ikke forbrennes før de transporteres til skorsteinen. I slike tilfeller blir også virkningsgraden på ovnen betydelig redusert pga. at akkumuleringstiden reduseres. En annen problemstilling der flere ildsteder er tilknyttet samme skorsteinsløp i flere etasjer, eller i samme etasje. Dersom trekkventilene (styringene for forbrenningsluft) ikke er stengt på de ildsteder som ikke er i bruk, vil skorsteinen punkteres og gi for dårlig skorsteinstrekk til god forbrenning og virkningsgrad. Årsaken til denne punkteringen er at mye av forbrenningsluften går igjennom de ovnene som ikke er i bruk, i stede for igjennom den ovnen som skal driftes. I slike tilfeller blir skorsteinstemperaturen for lav til å oppnå ønsket skorsteinstrekk og riktig forbrenning og virkningsgrad. For å oppnå virkningsgraden på ovner som er beskrevet i høringen, må ovnene benyttes som beskrevet og ha den anbefalte skorsteinstrekk. Skal virkningsgraden opprettholdes, må brennkammerets innvendige overflater rengjøres regelmessig. Vi har beskrevet rengjøring i våre brukermanualer til 1-2 ganger pr. år, under forutsetning at ildstedet benyttes som beskrevet og at trekkforhold ligger innenfor det anbefalte. Rengjøres ikke overflatene i brennkammeret som beskrevet eller oftere, reduseres virkningsgraden betydelig. 13 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Overflatetemperaturen på et ildsted skal ikke overstige 3500C under overbelastning. Under normal belastning ligger denne temperaturen på ca. 200-2500C. Dersom brennkammeret har ett sotbelegg på ca. 2 mm tykkelse, reduseres overflatetemperaturen med ca. 800C. Årsaken til dette temperaturfallet skyldes sotets gode isolasjonsevne. En reduksjon på ildstedets overflatetemperatur med ca. 800C reduserer virkningsgraden betydelig. Disse 80 graderne tar en vei og det er i skorsteinen og ut til kråka. Etter en installasjon av en ovn, så er erfaringen at de fleste tenner opp i ovnen med brukermanualen som skal være til hjelp til operatøren, for å fyre riktig og å oppnå minimum partikkelutslipp til atmosfæren og virkningsgrad. Å fyre i en ovn er ikke som å starte et kjøleskap med å tilknytte strøm, så ordner resten seg selv. Når kravene til Svanemerket økes, har forbruker ikke større sjanser for å lykkes med mindre partikkelutslipp. Årsaken til dette er at ovner med større krav, kan kreve jevnere driftsforhold. Som dere sikker forstår, ut i fra beskrivelsen ovenfor, er Dovre AS ikke tilhenger av at merket Svanen benyttes på vedfyrte ovner. Årsaken til dette er at slike produkter driftes ut i fra fysiske lover. Disse lovene varierer fra skorstein til skorstein og gir forskjellige resultater vedr. partikkelutslipp. Bruk av merket Svanen vil etter vår mening feilinformere forbrukeren om kvalitet og miljøgevinsten med en ovn som innehar dette merket. Dersom våre markedsandeler endres i negativ retning pga. at vi ikke benytter merket Svanen, må vi også vurdere å gå inn på dette. Etter vår mening kan ovner som er montert av fagfolk, som har gitt forbruker nødvendig opplæring i bruken av ildstedet og ildstedet innehar de driftsforhold (trekk) som beskrevet av oss under tvil, Svanemerkes. Under tvil betyr at boenheten kan bli solgt og de nye eierne ikke har den tilførte kunnskapen som den forrige eier hadde. Vårt ønske er at dere utfører en intern uformel undersøkelse i deres organisasjon, på hvor mange som har brukermanualen til ovnen sin og som drifter ovnen etter denne. Resultatet er jeg sikker på blir nedslående. Bruk vår begrunnelse og deres interne undersøkelse i en beslutning om vedovner skal merkes med Svanen. Tillater dere å merke disse produktene med merket Svanen, som vi forbinder som et seriøst merke, sier dette oss i Dovre AS at kunnskapen i deres organisasjon ikke er tilstede vedrørende vedovners funksjonalitet og operatørenes innvirkning på partikkelutslipp og virkningsgrad. Vi er opptatt av at forbruker skal ha tillitt til varemerket Svanen og til tilsvarende merker. 14 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Varer som har så stor innvirkning av operatør og stedlige driftsforhold bør aldri merkes med slike kvalitetsmerker. Varer som ikke er operatøravhengig kan etter vår mening benytte slik merking. Dovre AS ønsker en faglig begrunnelse fra dere, dersom dere beslutter å gå inn for å benytte merket Svanen på produkter som vedfyrte ovner. Nordisk Miljømerkings kommentar Takk for mye god informasjon. Nordisk Miljømerking er enig i at det er mange faktorer som er utenfor ovnsprodusentens kontroll som påvirker forbrenningen. Derfor stiller Svanemerket strenge krav til installasjonsmanualer og brukerhåndbøker ved lisensiering av svanemerkede produkter. Ved flere tilfeller har disse måttet endre i manualene for å oppnå Svanemerket. Nordisk Miljømerking er av den oppfatning at fyringskunnskap endrer seg med tiden, og krever derfor installasjon av kompetent installatør og gode bruksanvisninger som inneholder informasjon om hvordan det skal fyres riktig, samt information om hur skorstenen ska vara konstruerad med uppgifter om höjd area och rökgastemperatur. Skorsteinenes forfatning er utenfor Svanemerkets påvirkning, ut over anbefalingene som gis i instruksjonsmanualer. Nordisk Miljømerking mener likevel at en svanemerket ovn gir lavere utslipp enn en ikke-svanemerket ovn selv om begge ovnstypene i enkelte tilfeller fyres feil eller med dårlig skorstein. Fordi ovner kan skifte eier vil Nordisk Miljømerking stille krav til at både installasjonshåndbok og brukerveiledning ligger tilgjengelig på produsentens hjemmesider. Bjørn A. Ardø, Norge: Etter normal fyring i en ovn, skal asken inneholde en lavere volumandel karbon enn 510%. Tallverdien som velges vil avgjøre hvor mye karbon det kan tillates i asken etter at ovnen har vært i bruk slik at askeskuffen er full. Karbonandelen i asken bør være så lav som mulig for å unngå at ovnen avgir aske som må klassifiseres som miljøskadelig på grunn av sitt høye innhold av PAH. I sammenheng med dette bør det være mulig å få askerister som fungerer slik de skal så alt brennbart brenner opp. Det bør også stilles krav til at ovner med glass i døren eller andre steder i ovnen skal være selvrensende. En enkel test ville bestå av å tenne opp med tyri (malmfuru) og så ta tiden og notere betingelsene som kreves for at glassflatene skal brenne seg rene. CONTURA-ovnene er eksempelvis utstyrt med en askerist som ikke fungerer. En får derfor store volumer karbon i asken fordi oksygen hindres å nå det brennbare materialet som er omgitt av aske. Det finnes trolig også andre ovnskonstruksjoner med lignende svakhet, og slike konstruksjoner bør ikke få anledning til å få svanemerket. De samme ovnstypene er også svært kresen på vedkvaliteten under opptenning. Det sot- og bekbelegget som dannes lar seg fjerne over tid med stormfyring, men med normal fyring går det svært sent - før eller siden må en rense glassflatene med skurepulver eller lignende. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking har inte funnit de möjliligt att ställa ytterligare krav til asterrisk eller till självrensande glas. 15 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Brasvärmeföreningen, Sverige: För Din information kommer INTE Brasvärmeföreningen att lämna något gemensamt remissvar, utan varje medlemsföretag svarar enskilt, i den mån de har synpunkter. Danmarks Naturfredningsforening, Danmark: Stramningerne forekommer rimelige, men brændeovne udgør et stort partikelforureningsproblem, som nok kun kan løses med egentlige krav om partikelfiltre. I kriteriesættet bør denne problemstilling adresseres med information om installation af filter, krav om at installatøren skal kunne dette samt om vedligeholdelse af dette filter. Nordisk Miljömärknings kommentar Nordisk Miljömärkning anser det rimligt att tillägga information om installation av partikelfilter, kompetanta installatörer och skötsel av filter. Det har införts i installations- och driftinstruktionen i K15 och K16. KLIF, Norge: Mange ovner består av et brennkammer - som gjerne er foret med ildfast stein - og et sekundærkammer som er uforet. Så følger gjerne et røykrør som leder inn i skorsteinen. Veggene i sekundærkammeret og røykrøret blir varme og avgir varme til omgivelsene. Etter erfaring fra daglig fyring i 25 år avsettes det støv og sot i sekundær-kammeret og røykrøret hvor det kan bli et flere cm tykt belegg. Dette antas å ha en god isolasjonsevne og vil i såfall nedsette virkningsgraden for ovnen. Det bør vurderes om det nå eller ved senere revisjoner av kriteriene bør settes krav som tar hensyn til dette. Aktuelle krav kan være: - Slike ovner må ha en eller flere feieluker hvor man enkelt kommer til for feiing av flatene inne i ovnen. - Det bør fremkomme av bruksanvisningen at slikt renhold må gjøre jevnlig for å opprettholde virkningsgraden. - Ovnen bør leveres med egnet børste. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking har presisert kravet på rengöringt i driftanvisningar /K16. Miljøstyrelsen, Danmark: Flere steder i kriterier + baggrundsdok står anført hexavalent krom, der så forkortes til Cr(iv). Det korrekte må være Cr(vi). Nordisk Miljømerkings kommentar NM retter til Cr (vi). Energimyndigheten, Sverige: 16 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Energimyndigheten tillstyrker förslaget och ser positivt på att kraven för Svanenmärkningen för slutna eldstäder revideras. Den tekniska utvecklingen avseende slutna eldstäder och deras prestanda har genomgått en stark utveckling under senare år och framför allt har energieffektiviteten förbättras och utsläppen har minskat betydligt. Tukes, Finland Kriterier för slutna eldstäder får inte vara i strid med lagen på räddningsåtgärd (10/2007). Fabrikstillverkade eldstäder tillhör tillämpningsområde av det ovannämnda laget. Miljökriterier får inte minska tryggheten av fabrikstillverkade eldstäder. Därutöver ska kriterier inte vara i strid med konforma produktstandarder av eldstäder och liknande produkter. Standarder omfattas i byggnadsprodukt-direktiv och är listade på sidan http://www.sfs.fi/julkaisut/newapproach/rakennus.html Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljömärkning är enig om att svanens kriterier får inte vara i strid med lagstifning eller konforma produktstandarder. SYKE, Finland Verkningsgard av eldstäder påverkar mängden förbrukat bränsle men inte verkliga utsläpp. Bränsle och dess kvalitet påverkar utsläpp betydligt. Ett bränsle med dåliga egenskaper som fuktig ved förorsakar stora utsläpp även om eldstadens egenskaper vore utomordentliga. Utöver bränsle och dess kvalitet har förbränningsanläggning och användningssätt lika väsentlig inverkan på utsläpp. Nordisk Miljömärknings kommentar Nordisk Miljömärkning håller med att bränslet och förbrukningssätt påverkar utsläpp betydligt. Dessa beaktas i installations- och drifinstruktioner i K15, K16. 4.2. Produktgruppeavgrensning 4.2.1. Vad är en Svanenmärkt sluten eldstad? Tulikivi Oyj Sida 1, andra kapitel ”…(innesluts) elden och lufttillförseln” borde vara ”bränsle- och lufttillförseln…” Sida 1, fjärde kapitel Om matning av pellets är manuellt borde inte krävas att testa buller. Sida 1 femte kapitel 17 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Mätning av kvävedioxider (NOx) är onödig på dessa eldstäder. I praktiken utsläpp av kväveoxider består av bränsle och det är mycket svårt att påverka dessa utsläpp på dessa eldstäder. Nordisk Miljömärknings kommentar Nordisk Miljömärkning har sett det närmare på texten. Nordisk Miljömärkning: bullertest krävs endast för automatiskt matade eldstäder. Nordisk Miljömärkning har sett närmare på krav på NOx. Miljömärkning ställer inte kravet på NOx i kiterieversion 3 se K11 luftutsläpp.. 4.2.2. Hva kan Svanemerkes? Nibe Sverige: En produktkategori som inte kan svanmärkas är stora insatser eftersom den norska provningsmetoden för partiklar NS3058 inte är anpassad för dessa. Storleken på eldstaden gör det omöjligt att elda med föreskriven låglast. I Norge har man dock accepterat att insatser testas enligt NS3058 utan krav på test med låg last. Insatsen blir därmed godkänd och testad för stora hus. Ett annat och bättre alternativ är att fastställa ett lämpligt gränsvärde för partiklar är att tillämpa den tyska mätmetoden DIN/EN 13229. För övriga utsläppskrav är EN13229 tillämpliga på stora insatser. Vi önskar således att Nordisk Miljömärkning fastställer lämpliga krav för denna produktkategori. Nordisk Miljömärknings kommentar: Nordisk Miljömärkning har sett över om det är möjligt att inkludera den här typen av insatser. Miljömärknig anser att inte ändra mätmetoden av partiklar för stora insatser. Tulikivi Oyj, Finland: Sida 2 andra och tredje kapitel Kriteriet som introduceras i ackumulerande eldstäder i standard EN 15250 borde användas också till vattenmantlade kaminer. Nordisk Miljömärknings kommentar Nordisk Miljömärkning har värderat detta. Miljömärkning anser att ackumulerande eldstäder definieras enligt EN 15250 och att vattenmantlade kaminer klassifieras som icke-ackumulerande eldstäder. Energimyndigheten, Sverige Svanenmärk hela systemet Eftersom utformningen av skorstenen är av stor vikt för att kaminen ska ha effektiv förbränning och ge minimala utsläpp, anser Energimyndigheten att hela system ska kunna Svanenmärkas. Nordisk Miljømerkings kommentar 18 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Nordisk Miljømerking ställer krav på skorstenen genom att tillverkaren uppger hur skorstenen ska vara utformad genom att ange höjd, area och rökgastemperatur. Vi har även avvägt möjligheten att miljömärka hela system här även ex solfångare har tilltänkts. Dock har vi lämnat den tanken. 4.2.3. Hva kreves for å bli svanemerket? Inga remissvar. 4.3. Kommentarer til de enkelte kravene 4.3.1. K1 Beskrivning av produktionsprocessen (kap. 1.1) Beskrivning av produktionsprocessen Nibe Sverige Konsumenterna förutsätter att miljömärket även omfattar tillverkningsprocessen därför är föreslagen ändring tillfredsställande och ett steg i rätt riktning. Trovärdigheten i dokumenten som skall ligga till grund för märkningen måste dock kunna verifieras och granskas vid årliga kontrollbesök. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking anser det viktigt att dokument för ansökan ska verfieras och granskas vid kontrollbesök vid ansökningstillfället samt vid efterkontroll enligt behov. Synpunkter har framförts vid andra tillfällen om möjligheter till årliga kontrollbesök vid fabriken, liksom andra märkningar genomför. Dock har vi ansett att det medför stora kostnader. Vi har däremot önskat få in resultat om årliga återkommande kontroller som andra instanser gör. Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: Brændeovne bliver produceret i lande både indenfor og udenfor EU. I mange lande er sådanne ting slet ikke muligt at få gennemført. Det vil i givet fald medføre uoverskuelige opgaver, og vil derigennem skade den frie konkurrence. Det er jo ikke nødvendigvis de mindre produktionsvirksomheder der producerer dårligst. Licenshaveren er garanten for ensartetheden i produkterne. Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt. Nordisk Miljømerkings kommentar Se NM´s samlad kommentar till DAPO`s remiss nedan.. Jøtul, Norge: Produksjonskrav: Vi synes det ikke skal legges inn nye krav utover det som er i dag, men at det i en periode fremover kan vedlegges dokumentasjon på de kravene som dere har foreslått. Da vil dere kunne få et riktigere materiale å sette de nye kravene etter. Det dere 19 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 har foreslått vi skal legge frem, er en stor ekstra dokumentasjonsbyrde som vil medføre store ressurser å få frem. Det er vanskelig for oss å se helt omfanget her og nå, men dette medfører ekstra håndtering og ressurser. Vi er positive til å kunne rette fokus mot en miljøriktig produksjon og vi, som en produsent i Norge og Danmark, bør ha alle forutsetninger for å klare strenge krav her. Men det er viktig at man kan kjøre en test periode slik at man kan få oversikt over omfanget og at kravene kan justeres i fht den kunnskap både dere og produsentene opparbeider seg. DAPO – Forening af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark: Livscyklusvurdering Baggrundsdokumentet oplyser, at der aktuelt ønskes indsamlet oplysninger om produktionsforløb, alle komponenter, fremstillingsprocesser og alle leverandører. Denne vej mod en samlet livscyklusvurdering kan være fornuftig men har under alle omstændigheder den meget store udfordring, at nogen så skal vurdere det enkelte produkts forventede levetid. Miljøomkostningen på det enkelte produkt må selvsagt holdes op mod det pågældende produkts forventede levetid, ikke et gennemsnit. Udover dette synspunkt må vi også pege på den meget forskellige størrelse og de meget forskellige produktionsformer, de enkelte producenter har. Det vil give en markant skævvridning i den relative administrative byrde for den mindre producent med 2-3 østeuropæiske leverandører, målt i forhold til en større nordisk producent med én samlet fabrik. K1 Beskrivelse af produktionsprocessen Dette vil være til stor skade for den frie konkurrence. Vi kan derfor ikke støtte dette punkt. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking anser att kravet på tillverkningsprocessen är viktigt. Kraven bör kunna uppfyllas även för små tillverkare. Nordisk Miljømerking har värderat omfattning av kraven till tillverkningsprocessen och vill behålla kravet. Texten om beskrivning av tillverkningsprocessen och miljötillstånd av utsläpp preciserades. K2 Materialkrav Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: Det kan næppe være hensigtsmæssigt at Nordisk Miljømærkning skal diktere holdbarhed / garanti på hele eller dele af brændeovnen. Mange af disse deles holdbarhed er meget afhængige af hvorledes forbrugeren anvender og vedligeholder produktet. Af samme grund friholder producenterne oftest enkelte dele for garanti, da forkert brug kan ødelægge disse dele på ganske kort tid. Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt. 20 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Nordisk Miljømerkings kommentar NM betonar i driftinstruktioner att eldstäde rbör användas och underhållas riktigt. Jøtul, Norge: En 3 års garanti på vermukulitt brennplater er vanskelig å gi. Noen kan ha de i ti år, andre kan ødelegge dem etter kort tids bruk. Vi bør heller ha fokus på å innformere i monterings- og bruksanvisningene om at man må være litt forsiktig med disse platene når man legger i ved og i forbindelse med renhold. Energimyndigheten Eftersom kaminerna beräknas ha en lång livslängd och för att minska miljöbelastningen på sikt förordar Energimyndigheten att garantier på materialet i eldstaden blir detsamma som för vedpannor det vill säga 5 år istället för 3 år. Energimyndigheten vill också framföra att det är viktigt att Svanenmärkningen ställer krav på att det finns säkerhetssystem mot bakbrand i pelletskaminer. Motsvarande krav finns idag i märkningssystemet för P-märkningen. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking anser det bra att Energimyndigheten stöder kravet på garantin. Det är också viktigt att det finns säkerhetssystem mot bakbrand i pelletskaminer. DAPO – Forening af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark: K2 Vi finder det ikke hensigtsmæssigt, at Svanemærkning søger at pålægge branchen en udvidet garanti af de enkelte komponenter i ovnen. Svanemærkning er et miljømærke, og derfor mener vi ikke, at Svanemærket skal gå ind som en ekstra forbrugerorganisation og stille ekstra krav til garanti. Dette er allerede reguleret af lovgivningen. Specielt vil vi påpege, at de komponenter, der bruges som eksempel i baggrundsdokumentet, er sliddele (eks. Skamol), hvor levetiden er meget afhængig af forbrugeren og det derfor ikke giver mening. Vi kan derfor ikke støtte dette punkt. KLIF, Norge: Det står: Material i eldstaden, inklusive innandömet, ska ha garanterad hållbarhet på minst 3 år vid normal användning av eldstaden. Kommentar: En holdbarhet på tre år for deler til en ovn er svært kort. Garantitiden for deler i en Svanemerket ovn burde mye lenger, gjerne minst ti år. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking har vurdert dette og mener at det er vanskelig for produsentene å gi en slik garanti, fordi brukstiden for denne typen porøse materialer er avhengig av om platene utsettes for slag. Nordisk Miljømerking har derfor presisert informasjon om dette i brukerveiledningen. Därtill ställs kravet på material som ska ha en garanterad hållbarhet 21 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 (garantin ska ges i driftinstrutioner)och ska uppfylla kraven i standarderna. Kravet på garantins giltighetstid ställs på 5 år för den bärande konstrutkion av eldstaden exklusive innandömet. Även glas, ytbeläggningsmaterial och andra delar som är utsatta för slitage kan exkluderas från kravet. K3 Kemiska produkter, klassificering Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: Disse krav vil pålægge mindre producenter, i både vest- og østeuropa, helt uhensigtsmæssige opgaver. Det bør være nok at sikre at produktions- og arbejdsmiljø regler i det pågældende land bliver overholdt. Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt. Nordpeis Sverige Videre har jeg sett litt på kjemikaliene da i henhold til overflatebehandlingen men jeg har ikke fått satt meg tilstrekkelig inn i dette til å kommentere dette. Ut ifra det jeg forstår så er vi innenfor i denne runden av godkjenning men det kan godt være at våre produkter faller utenfor i neste runde, men jeg vil tro kravene blir fastsatt med tanke på at det finnes tilgjengelige alternativer på markedet. DAPO – Forening af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark: Produktion mv K3, K4, K5, K6 Der introduceres visse begreber og krav i forhold til produktionsprocesser og arbejdsmiljø. Det er helt klart vor opfattelse, at alle leverandører og producenter skal overholde reglerne for produktion og arbejdsmiljø i de pågældende lande. Det fremgår imidlertid også af baggrundsdokumentet, at intentionerne på sigt er væsentligt mere markante. Men at forestille sig, at f.eks. lakering skal være automatiseret, eller på anden måde hæve overliggeren så højt, at mange (vel i praksis næsten alle) producenter og underleverandører ikke kan være med, er helt urimeligt. Dette vil som i punktet ovenfor i urimelig grad favorisere de store producenter til skade for de små og for den frie konkurrence. Dette vil være til stor skade for den frie konkurrence. Vi kan derfor ikke støtte dette punkt - udover at leverandører og producenter selvsagt skal overholde reglerne for produktion og arbejdsmiljø i de pågældende lande. Nordisk Miljømerkings kommentar I K3 ställs kravet på att information ges om använda kemiska produkter och klassificering. Använda produkter ska ges och varuinformationsdatablad bifogas vilket är ett bra sätt att dokumentera använda produkter och deras klassificeringar. Jøtul, Norge: Det å forby krom, bly, nikkel osv i produktene er ikke lett å håndtere når man lager produkter i støpejern. Vi benytter skrapjern og er en resirkuleringsbedrift i så henseende. Det vil alltid være legeringselementer som er uønsket i skrapet. Dette kan være bly, nikkel, krom osv. Det finns i svært beskjedne mengder, og er således helt ufarlig, men det er helt urealistisk å si at de ikke finnes til stede. Nordisk Miljømerkings kommentar 22 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Nordisk Miljømerking har ikke stilt krav tilstøpejern, men har stilt krav til kjemiske produkter som anvendes till slutttillverkning og til overflatebehandling. Støpejern regnes ikke som et kjemisk produkt. NM beslutade att produktion av gjutjärn inte omfattas i sluttillverkning och därför undantaget av gjutjärn slopades. KLIF, Norge: Kemiska ämnen; Her står flere steder: Gjutjärnsproduktion anses förekomma om producenten lagar gjutjärnseldstäder. Kommentar: Dette er uklart. En produsent må nødvendigvis produsere – uavhengig om han lager eller ikke. Det virker som et forsøk på å innføre en definisjon fra et EU-direktiv på et eller annet. Det anbefales en nærmere begrunnelse eller forklaring av dette i kravene eller bakgrunnsdokumentet. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking har presisert hva som menes med kjemiske stoffer. K4 Kemiska ämnen Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: Disse krav virker meget uoverskuelige. Det virker fornuftigt nok at al indhold af f.eks. bly, kviksølv m.m. skal undgås, men det virker lidt uoverskueligt at vi skal sikre at produkter fra producenter inden for den kemiske verden ikke indeholder disse stoffer. Det burde reguleres på anden vis, direkte med de kemiske producenter. Vi er altid indstillet på at anvende det mindst farlige produkt til det specifikke formål. Måske kunne Nordisk Miljømærkning være foregangsmænd på dette område, og lave lister med anbefalede produkter til disse specifikke formål. Vi vil derefter hellere end gerne, selvfølgelig også ud fra økonomiske vurderinger og produktets anvendelighed, anvende kemiske produkter fra denne liste. Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt i sin helhed, men finder dog dele af punktet acceptabelt. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking är enig om att det kan vara besvärligt för små tillverkare att säkra kemkaliernas innehåll. NM har värderat att detta krav behålls. Men eftersom det är i vissa fall svårt att ha itnyg av problematiska ämnen i kemiska produkternas tillåter NM att kemikalietillverkare kan alternativt dokumentera rutiner för att säkra att de nämnda kemiska ämnena inte är aktivt tillsatta den kemiska produkten. KLIF, Norge: Her er ramset opp visse forbudte stoffer, bl, a.: • alkylfenoler, alkylfenoletoxylater eller andra alkylfenolderivater. Alkylfenolderivater definieras som ämnen som avskiljs från alkylfenoler vid nedbrytning. Kommentar: Denne definisjonen er uklar, og det er usikkert om den dekker de forhold man ønsker. Problemet er vel ikke de stoffene som dannes ved nedbrytning av alkylfenol, men de stoffene som kan danne alkylfenol ved nedbrytning. Det foreslås at definisjonen strykes og kulepunkt tre endres til • alkylfenoler, 23 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 alkylfenoletoxylater eller andra ämnen som kan danne alkylfenoler eller alkylfenoletoxylater. Nordisk Miljømerkings kommentar Takk for kommentaren, Nordisk Miljømerking har rettet opp definisjonen. K5 Ytbehandling som innehåller organiska lösningsmedel Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: Dele af dette krav kan ikke føres ud i livet. Nordisk Miljømærkning skal være opmærksom på at størstedelen af alle solgte brændeovne produceres på mindre produktionssteder, der ikke har de samme økonomiske og ej heller praktiske muligheder, som de meget få store producenter har. Derfor er det fremtidige krav om en automatisk mekanisk maleproces ikke en mulighed for ret mange. Ligeledes er kravet om effektiv rensning og afbrænding af affaldsstofferne samt genbrug af varmen herfra, ikke noget der ligger indenfor de mindre producenters formåen, i en del år fremover. Andre dele af dette krav virker fornuftigt nok. Først og fremmest skal de lokale krav til produktions- og arbejdsmiljø være overholdt. Dernæst skal den manuelle maleproces foregå i lukkede ventilerede rum, med passende personlige værnemidler. Ligeledes skal tørreprocessen foregå i et lukket ventileret rum. Når der forefindes produkter med mindre indhold af organiske opløsningsmidler, som selvfølgelig opfylder de krav der er for anvendelse på brændeovne, og brugen af disse ikke er væsentligt dyrere, skal disse produkter tages i brug på produktionsstedet, men selvfølelig indenfor en rimelig tidshorisont. Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt i sin helhed, men finder dog dele af punktet acceptabelt. Miljøstyrelsen, Danmark: K5. Overfladebehandling. I baggrundsdokumentet argumenteres for kravet (VOC indhold 20%, der er EU lovkrav, for virksomheder med VOC forbrug på over 5 ton/år). Der anføres flere steder, at anvendte produkter i dag har et væsentligt højere VOC indhold (over 50%). Er der tale om en stramning, fordi den typiske anvendelse af overfladebehandlingsmidler typisk ligger under 5 ton/år hos brændeovnsfabrikanter. Det må være Svanens mål at fremme anvendelsen af overfladebehandlingsmidler med lavt indhold af VOC, så snart produkterne findes på markedet. Nordisk Miljømerkings kommentar NM är enig om att det kan var för svårt eller omöjligt speciellt för små tillverkare att investera på kort sikt på automatiska mekaniska lackeringssystem eller reningssystem av utsläpp. NM har värderat detta krav enligt följande. Kravet i förslaget betyder att VOC-utsläpp ska reduceras till 20 % av tillförda lösningsmedel eller på 100 mg/m3 av VOC-utsläpp enligt VOC-direktivet. Ytbehandlare 24 (53) Side 2 af 4 Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 ska genom beräkningar eller mätningar visa att kravet uppfylls. Det infördes ett tillägg att tillverkare som inte kan investera på en ny reningsanläggning vid ansökan för att möta de ovannämnda kravvärden ska presentera en plan för reducering av VOC-utsläpp. Tillverkare med förbrukning av organiska lösningsmedel av svanenmärkta eldstäder minst 500 kg per år ska dokumnetera att det inte är möjligt att installera en reningsanläggning. K6 Metallbeläggningar av smådelar Varde Ovne, Danmark, Baxi Sverige: Jeg har svært ved at vurdere om der er sket en skærpning ift. nuværende krav. Jeg mener at de nuværende krav er tilstrækkelige. Varde Ovne kan i dette punkt ikke støtte stramninger i forhold til tidligere krav. Nordisk Miljømerkings kommentar NM har skärpat detta krav, te.x möjliggörs endast trevärdig förkromning. Systemet ska vara slutet utan avlopp. Kravet ändras att gälla metallbeläggningar av alla delar. K7 Emballage Varde Ovne, Danmark; Baxi Sverige: Enkelte dele af dette nye krav er acceptabelt.Det er i orden at stille krav til indholdet i og produktionsmetoden af pap og plastmaterialer.Det er i orden at emballeringen skal foretages med genanvendelige materialer.Ligeledes er det i orden at stille krav til kun at anvende rent ubehandlet træ til emballagen. Derimod er følgende dele af det nye krav uacceptabelt. Det er ikke i orden at vi som producent og distributør skal sætte os ind i alle landes stadigt skiftende regler for genanvendelighed af diverse materialer, og samtidig udførligt at skulle beskrive dette i alle respektive landes sprog i deres Brugermanualer. Dette ville resultere i en uendelig række af indhentning af oplysninger og efterfølgende opdateringer af diverse Brugermanualer. Det skal være nok at vi anvender de korrekte materialer, og så må brugerne aflevere disse materialer til genbrug iht. almindelig praksis det pågældende sted. Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt i sin helhed, men finder dog dele af punktet acceptabelt. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking har utvärderat att kravet avser att bevisa hur emballaget kan omhändertas i nordiska länder. K8 Avfall Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: Disse krav vil pålægge alle større som mindre producenter, i både vest- og østeuropa, helt uhensigtsmæssige opgaver. Med de priser der er på råvarer og de renovationsafgifter der er, siger det sig selv at alt genanvendeligt affald bliver genanvendt ene og alene for at 25 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 reducere renovationsafgifterne. Ikke alle lande har de samme muligheder for at opdele affald i de samme fraktioner som os. Det bør være nok at sikre at produktions- og arbejdsmiljø regler i det pågældende land bliver overholdt. Varde Ovne kan derfor ikke støtte dette punkt. Nordisk Miljømerkings kommentar I kravet accepteras att olika avfallsfraktioner skall sorteras och avfallshanteringen ska beskrivas. Fraktioner bestäms enligt förhållanden hos tillverkaren. Kravet anses vara tillämpbart i olika länder. 4.3.2. K9 Kompletterande delar (kap. 1.2) Solfångare Inga remisskommentarer. K10 Lager för pellets Valvira, Finland: Vi förslår följande tilllägg: ” … hur ett lager för pellets ska utformas för att kolmonoxid som möjligen uppstår från lagring för pellets inte förorsakar hälsorisk eller dödsfara och för att…. Motivering till kolmonoxidfara: Det har hänt två dödsolyckor av kolmonoxid-förgiftningar i 2000-talet. Dessa har inte haft kombinationer till förbränningsprocess av uppvärmning eller förorsakade rökgas. Man har konstaterats att trädpelletts kan möjligen gå sönder under lagring. Då kan det uppstå höga kolmonoxid- och hexanalmängder. I lager har man mätat kolmonoxidmängder överstigande 900 ppm. Man känner inte riktigt orsaken till nedbrytningen. Någon faktor startar auto-oxidativ reaktion av fett av trädämne och fettsyror, som bildar kolmonoxid som en reaktionsprodukt. Man har föreslått bland annat följande rekommendationer för åtgärder till pelletslager: skylt på kolmonoxidfara; lager borde byggas som luftas; lov för att gå in i lager; låsta ingångar; säkrande person med; om kolmonoxid överstiger 100 ppm, får man inte ingå ensam; Om kolmonoxid överstiger 500 ppm, är det absolut förbjuden att gå in. Nordisk Miljømerkings kommentar Tillägget har införts i miljömräkningskraven. 4.3.3. K11 Drift av den svanenmärkta eldstaden (kap.2) Luftutsläpp 26 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Nibe Sverige Kaminen är en sekundär värmekälla som i huvudsak används för trevnad och ökad värmekomfort. Miljöbelastningen som produkten förorsakar är i sammanhanget relativt blygsam så ökade krav på emissionerna kan framför allt motiveras av målsättningen att minimera risken för eventuellt missnöje bland grannar. Det är känt att laboratorierna tolkar provningsstandarden olika vilket för att föreslagna gränsvärden för emissioner förutsätter att provningsrapporter från de tyska laboratorierna accepteras. Man bör beakta att utifrån rådande marknadskrav är det osannolikt att klara ytterligare skärpningar av kraven i en framtida revidering. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljömärkning är medveten om att testresultaten varierar mellan olika laboratorier och att dessa variationer är betydande. Dock är det inte vår uppgift att tillse laboratoriernas kvalitet. Det är ackrediterade kontrollorgans uppgift att göra. Vi kräver dock att laboratorierna är ackrediterade och vi har accpeterat det tyska laboratoriet ifråga. Vi bör även tillägga att vi kan genomföra nya tester vid efterkontroll om det finns tvivel om att svanmärkta eldstäder inte uppfyller Svanens krav. i det sammanhanget väljer vi att använda samma laboratorium som eldstaden inledningsvis är testad vid. Nordpeis, Sverige Vedrørende de nye utslippskravene, er det to produkter fra oss som faller utenfor godkjenningen i henhold til partikkelutslipp. Dette gjelder både nominell verdi og for en enkelt last. Utover dette ser utslippskravene OK ut for vår del i forhold til våre produkter. Til sist har jeg et ønske; er det mulig å få oppgitt CO innholdet i kravet i prosent i tillegg til mg/m3? Slik jeg ser det i dag er denne verdien oppgitt i prosent i mine testrapporter både fra SP, Sintef og RRF. –Bare en bagatell men det gjør vurderingen enklere for oss da det er en formel som skal til for å omgjøre verdiene. Nordisk Miljömärkning kommenterar: Det har övervägats att inte göra i denna revision. Specht Tysk tillverkare We support the proposal, but with the following objections: 1) Why do you use so high Limits regarding OGC, CO and NOx? OGC at 120 mg/m3 à Xeoos has 52 mg/m3 CO at 1500 mg/m3 à Xeoos has 625 mg/m3 NOx at 220 mg/m3 à Xeoos has 20 mg/m3 2) Why are limits for particals missing? 0,52 g/kg à xeoos has 20 mg/m3 27 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 3) You should make stronger Limits, to be the best ecolable in europe and to sort out the most ecological woodstoves. The new Limits are not realy tough limits to reach. Tulikivi Oyj, Finland: Sida 8, tabell Krav på kväveoxider borde strykas. Krav på partiklar borde vara på samma nivå än de strängaste europeiska reglerna. Till ackumulerande eldstäder och kaminer borde det största tillåtna partikelutsläppet ställas på 75mg/Nm3. Tulikivi Oyj accepterar inte att ställa provmetoder för partiklar enligt de lokala standarderna NS 3058 och NS 3059 som används bara i Norge och Danmark. Till ackumulerande eldstäder och kaminer borde partikelnivåer provas enligt den allmänna europeiska metoden VDI 2066 och den tekniska specifikationen TC295 WG5 N51. Karvvärden till bastuugnar är för stränga. Det finns förmodligen inte ännu apparater som uppfyller dessa värden. Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: - De foreslåede krav til nye emissionsgrænser er alt for skrappe. Såfremt disse krav bliver gældende, vil vi komme til at se en helt ny generation af brændeovne der i praksis ude hos forbrugeren vil komme til at forurene meget mere end det vi ser nu. - Husk på at en Brændeovn ikke er en styret og reguleret kedel. - Husk på at en Brændeovn udelukkende fungerer ud fra og i samspil med naturlovene. Vi har ingen mulighed for at styre processerne med ensartet tilførsel af ensartet brændsel, tilførsel af passende mængde forbrændingsluft til den øjeblikkelige situation samt korrekt brug og anvendelse. - Brændeovnen er afhængig af altid at have en skorsten der kan give det fornødne træk, under alle vejrforhold. - Brændeovnen skal kunne brænde acceptabelt med flere forskellige typer egnet brændsel. - Brændeovnen må ikke være så ”højteknologisk” at kun en ekspert i forbrændingsteknik kan anvende den korrekt. - Trods alle disse forhold er Brændeovnen stadig en meget vigtig varmekilde for mange mennesker. Den er decentral, meget hurtigt virkende, billig i drift, og under korrekt drift, nok en de bedste og mest miljø-korrekte opvarmningsmetoder der findes. - Derfor foreslår Varde Ovne følgende emissionskrav fremover: OGC: 135 mg/m³ CO: 2.150 mg./m³ 28 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 - NOx: Ingen krav Partikler: Brændeovne 4 / 8 g./kg., Indsatse 5 / 10 g./kg. NOx krav, som kun kendes fra den Tyske DINplus norm, må under ingen omstændigheder indføjes i kravene til det Nordiske Svanemærke. Grundlaget for svanemærkning af brændeovne, blev oprindeligt bestemt til at være en kombination af kendte krav i de nordiske lande. Der er stadig ingen fornuftig grund til at indføre NOx krav. Partikel krav, ønskes fremover stadig delt op i Indsatse og Brændeovne, da der er stor forskel på hvilke emissioner der kan opnås i hhv. et ”liggende” og et ”stående” brandkammer. Et lavt og bredt brandkammer som der ofte er i pejseindsatse, vil altid have svært ved at brænde lige så rent som et højt og slankt brandkammer. Enhver sammenligning af, og omregning af støvemissioner fra DINplus testmetoden mod NS testmetoden, må på det kraftigste afvises. Branchen og Teknologisk Institut har gennem DS Standardiseringsudvalget S-278 arbejdet meget for at finde en ny fælles-europæisk målemetode for partikler (støv). Dette arbejde viste meget tydeligt at enhver sammenligning og forsøg på omregning af DINplus støvtal mod den Norske NS metode er umulig. Selve målemetoderne er så vidt forskellige, at der ikke kunne findes nogen sammenhæng overhovedet. Derfor er det ikke hensigtsmæssigt at anvende, sammenligne eller omregne emissionsgrænser fra DINplus til kravene i Nordisk Miljømærkning, der baseres på den Norske NS-metode. Varde Ovne kan derfor ikke støtte de foreslåede emissioner i høringsforslaget. Jøtul, Norge: CO : I dag er kravet 0,2%. Den foreslåtte nye grensen på 0,12 er tøff, men vi kan akseptere en innskjerpning her. Partikler ihht Norsk test : I dag er grensen 5 gram med maks 10 gram på en enkelt test. De foreslåtte kravene på 4 gram og 8 gram synes vi er for strenge. Det er viktig å få med seg at 5 gram i seg selv er et tøft nivå. En innskjerpning til 4,5 gram og maks 8 gram på en enkelt test, er noe som vi kan være med på. OGC : I dag er kravet 150 mg/Nm3. Innskjerpning til 120 mg/Nm3 kan vi være med på. NOx : Krav til NOx har vi ikke i dag. Vi ser vel ikke på nivået dere foreslår (200 mg/Nm3) som problematisk, men man må være forsiktig med å legge inn dette kravet. Det er mange produkter som ikke har målinger på dette hos produsentene. Et NOx krav vil kreve mye omtestinger og vil medføre store kostnader uten noe miljøgevinst. NOx er ikke sett på som noe problematisk utslipp på vedovner da det er svært lite termisk dannet NOx pga lave forbrenningstemperaturer. Dovre AS, Norge: 29 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Partikler: Dovre AS er for at kravet til partikkelutslippet fra vedfyrte ovner skal strammes til for å få markedsføre ovner under dette merket. Vi har også ovner som tilfredsstiller tidligere og forslaget til nye krav. Folkehelseinstituttet Norge; Helsedirektoratet, Norge Kriteriedokumentet omfatter ovner (lukkede ildsteder) som benytter faste biologiske forbrenningsmaterialer som ved, pellets og lignende. Det settes krav til bl.a utslipp av partikler, organisk bundet karbon (OGC; som er korrelert til polysykliske aromatiske hydrokarboner), karbonmonoksid (CO) og nitrogenoksider (NOx). Dokumentet gir en fin og balansert oversikt over helseproblemer knyttet til ovner, og tilkjennegir at utslipp fra ovner bidrar i en ikke uvesentlig grad til luftforurensingen i tettsteder. Det kommer frem at nivåene spesielt av små forurensingspartikler (PM 2,5) knyttes til uønskede helseeffekter som bl.a en økt risiko for lungekreft. De knytter dette dels til partiklene som sådan, dels til forbrenning av organisk materiale og er korrelert til OGC. En stimulering til en nedgang av utslipp av partikler, OGC, CO, NOx og PAH per m3 ved å øke kravene for svanemerking av ovner synes derfor fornyftig. Spesielt siden dette også samtidig knyttes til virkningsgrad (effektivitet). De økte kravene skulle ikke by på problem for de fleste av de nåværende svanemerkede produktene, og de kan derfor vurderes å settes enda strengere og knyttes mer direkte opp mot virkningsgrad. En kan videre argumentere med at nivået av små partikler og PAHer i luften representerer en uønsket økt helserisiko som derfor bør reduseres så langt praktisk mulig. Det kan innebære at en samtidig bør stimulere til bruk av andre former for oppvarming i byer og tettsteder, hvor nivået av PM 2,5 og PAHs kan bli noe for høyt ut fra et helsemessig synspunkt, spesielt i vinterhalvåret. Helsedirektoratet, Norge Et viktig område som ikke er vurdert er betydningen av utslipp fra ovn til innemiljø. Dette er et viktig område siden mennesker hovedsaklig oppholder seg innendørs. I den grad det foreligger bør derfor studier som har sett på betydningen av utslipp av partikler, organisk bundet karbon (OGC), karbonmonoksid (CO) og nitrogenoksider. (NOx) fra ovn til innemiljøet tas med. Hvis det ikke foreligger dokumentasjon på dette, er dette noe en kan vudere å undersøke nærmere. Utslipp til innemiljø bestemmes nok i stor grad av trekken i pipa og at det er god tilslutning og riktig utforming av ilegget. Likevel er det viktig at en ovn er utformet slik at faren for tilbakeslag av røykgasser til innemiljø er minimal. Nordisk Miljømerkings kommentar: Nordisk Miljømerking er glad for at utslippkravene kan aksepteres, og vil vurdere om det er mulig å stramme ytterligere inn på kravene i fremtiden. Vi vil også se om det finnes studier på betydningen av utslipp til innemiljø. Energimyndigheten Sverige 30 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 K11 För OGC, CO och partiklar borde gränsvärdet skärpas för tätbebyggt område. Mätresultaten i figur 1, 2, och 3 visar att det finns marginaler. Av de tester som Energimyndigheten utfört vet vi av att tillverkarna ofta konstruerar eldstäderna så att de bara precis klarar de tillåtna värdena för luftutsläpp. Vid minsta felinstallation finns då risken att de faktiska utsläppen kommer att överstiga gränsvärdena. Boverket Sverige Krav gällande utsläpp av OGC från fastbränslepannor samt utsläpp av CO från kaminer, spisinsatser och dylikt, finns i Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. 2008:20), BBR, avsnitt 6:74 Förbränningsgaser. Enligt bakgrundsdokumentet, avsnitt 5.6, tabell 10 Svenska myndighetskrav för eldstäder, som hänvisar till byggregler (BFS 2006:12) (för övrigt fel i hänvisning, jämför ovan) framgår att utsläpp av OGC för fastbränslepannor högst får uppgå till 150 mg/m3 (manuell bränsletillförsel) och 100 mg/m3 (automatisk bränsletillförsel). Vid sekundär eldning, såsom kaminer, spisinsatser och dylikt får CO utsläpp högst uppgå till 0,3 volymprocent vid 13 % O2 och för pelletskaminer till 0,04 volymprocent vid 13 % O2. Detta överensstämmer med nuvarande gränsvärden i BBR. De senare värdena har i tabell 10 översatts till mg/m3 CO enligt följande: 0,3 % = 3750 mg/m3 och 0,04 % = 500 mg/m3. I Svanenmärkning av slutna eldstäder, remissförslag version 3.0 2010-03-15, avsnitt 2, punkt K11, framgår att gränserna för utsläpp ligger på 120 mg/m3 OGC vid manuellt matad ack. eldstad, 1500 mg/m3 CO vid manuellt matad kamin eller insats och 800 mg/m3 CO vid automatiskt matad pelletskamin. Det senare värdet, 800 mg/m3 CO, överstiger de 500 mg/m3 CO som beräknats vara gränsvärde enligt BBR. Detta innebär att de nya Svanenkraven, om beräkningarna är korrekta, inte når upp till samhällets minimikrav på denna punkt. Inte heller de nuvarande kriterierna för automatiskt matad kamin (1000 mg/m3 tg 13 % O2) uppfyller de nivåer man beräknat överensstämma med BBR:s kravnivå.Under K11 bör även anges vilket effektintervall för fastbränslepannor som Svanenkraven gäller för. BBR har olika krav för fastbränslepannor i intervallen ≤ 50 kW och > 50 ≤ 300 kW. I BBR är utsläppsindikatorn för fastbränslepannor ”mg OGC per m3n torr gas vid 10 % O2”, och vid kaminer och dylikt ”vol % CO vid 13 % O2”. Under K11 är det svårt att bedöma skillnader i kravnivå mellan Svanenmärkning och BBR vad gäller fastbränslepannor, då Svanen provar även dessa vid 13 % O2. De standarder gällande provmetoder som det hänvisas till i bakgrundsdokumentet, avsnitt 5.6, tabell 10 Svenska myndighetskrav för eldstäder, överensstämmer inte helt med de standarder BBR hänvisar till under avsnitt 6:74. I sammanhanget vill vi påpeka att myndighetsregler löpande måste anpassas till bestyrkande metoder som tagits fram av den europeiska standardiseringen för att stödja europeisk lagstiftning. Medlemsländerna ställer själva i nationella byggregler de kravnivåer som byggnader och andra anläggningar måste innehålla i respektive land. Men hänvisning i reglerna till bestyrkandemetoder av byggprodukternas egenskaper måste ske till det gemensamma europeiska sättet. Det är viktigt att känna till att i byggproduktdirektivet har harmoniserade standarder en annan betydelse än i alla andra produktdirektiv. I övriga produktdirektiv ställs krav på 31 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 produkterna direkt i direktiven. Tillverkaren kan sedan vid CE-märkning välja att följa standarden eller på annat sätt visa att produkten uppfyller direktivets krav. Byggproduktdirektivet innehåller däremot inga produktkrav och CE-märkning är endast möjlig mot tekniska specifikationer i direktivets mening (se art 4.1.), däribland harmoniserade standarder. Har övergångstiden för en sådan standard löpt ut kan medlemsstaterna inte kräva några andra bestyrkanden avseende produktegenskaperna. Standarderna är i det avseendet inte frivilliga. De bestyrkande krav som medlemsstaterna kommit överens om framgår av den harmoniserade standardens Z-A bilaga som innehåller de regulativa kraven. Saknas Z-A bilagan är det inte fråga om en harmoniserad standard under byggproduktdirektivet. För att få rättslig status som harmoniserad standard under direktivet gäller krav på publicering i EUT, se art 7. Kommissionen ska ombesörja publicering när de anser att CEN uppfört sitt uppdrag i enlighet med mandatet. Det vore önskvärt att kriterierna för Svanenmärkning av byggprodukter också grundas på europeiska provningsmetoder för att underlätta jämförelser med kraven i byggreglerna. Det skulle göra det enklare för konsumenten att jämföra prestanda hos produkter som är Svanenmärkta med vad som utgör de svenska minimikraven enligt byggreglerna. Kommentar i efterhand: Upptäckte precis att ni testar ju utsläppsgränser vid en högre verkningsgrad än vad utsläppskraven i BBR rekommenderas att testas vid. Det innebär att era anordningar mycket väl kan klara BBR:s minimikrav, då provning vid högre verkningsgrad kan leda till högre utsläppsnivåer. Men det är svårt att jämföra krav enligt BBR och Svanen, då default-värdena är olika. Det vore ju bra om Svanen kunde anpassas mer till BBR. Ni strävar ju efter att anpassa er till alla nordiska länder, men BBR baserar sig ju på harmoniserade EU-standarder, så det torde inte bli något problem. Det skulle underlätta för konsumenterna om provningsförfarandena skedde under samma förhållanden, t.ex. vid samma verkningsgrad, att samma syrehalt används och gärna CO som utsläppsindikator. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking har utvärderat om kravet på CO bör skärpas till ca. 500 mg/m3 för pelletskaminer. Boverket ställer kravet för verkningsgrad på 70 % som är betydligt lägre än svanens krav 85 %. Nordisk Miljömärkning anser att ställa annat värde på CO-utsläppet. Se NM`s sammanfattande kommentar i slutet av kapitlet. Vi använder som grund de europeiska standarderna. Valvira, Finland Är det möjligt att tillägga PAH-föreningar som gränsvärden av utsläppen, t.ex. Bentsoapyren, till vilken det finns ett målvärde i friluft på årsnivå (1ng/m3). Nordisk Miljømerkings kommentar NM har diskuterat och värderat detta och resultate blev att inte ställa kravet på PAHföreningar i kriterieversion 3. SYKE, Finland: 32 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 SYKE avser att det vore viktigt att man i kriterieförslag förevisar klara motiveringar på gränsvärden. Mätning av partiklar står för tillfället utanför myndighetskrav. I förslaget föreslår man provningsmetoden den norska kaminstandarden. Ett alternativt kunde vara förslaget av WG5 som utarbetas på nytt med ledelse av den nya ordföranden. Mätning av det totala partikelutsläppet är inte rimligt eftersom det inte refererar den verkliga miljövänligheten. Kontroll av partikelutsläpp kräver att gränsvärden av små partiklar bör ställas och enligt rätta mätningar. Det är dock rätt omöjligt för närvarande att genomföra. Man förslår i kriterier för olika eldstäder två olika gränsvärden, i mg/m3 och i g/kg. Har man värderat att samordna dessa? Gränsvärden av partikelutsläpp (g/kg) är så pass höga att nästan alla apparater kommer att uppfylla kraven. Är gränsvärden därför motiverade? På sidan 9 skrivs att ”partikelutsläpp kan provas vid nominell last enligt tillämpande delar VDI 2066 och enligt teknisk specifikation TC295 WG5 N51”. Vad betyder ”tillämpande delar” i praktiken? Vi ber också att säkra om TC295 WG5 N51 är faktiskt teknisk specifikation eller endast förslaget av denna grupp. Nordisk Miljømerkings kommentar Licensdata av mätningar av partiklar (jfr. bakgrundsdokumentet) stöder inte att nästan alla eldstäder uppfyller partikelkravet. Testmetoden preciseras till CEN/TS 15883, Annex A.1. Miljøstyrelsen, Danmark: Der foretages en stramning af de krav, blandt andet vedrørende emissioner, som de biobrændselsfyrede anlæg skal leve op til for at kunne anvende Svanemærket. Miljøstyrelsen kan tilslutte sig kravene, herunder at kravet til partikelemission skærpes til 4 g/kg brænde for brændeovne, idet de på sigt vil være med til at nedbringe forureningen fra disse anlæg. VTT Expert Services Oy, Jyväskylä Finland: Emissionsgränser: Gränser kunde vara sågar något strängare eftersom bästa apparater på marknaden kan nå lägre värden. Ackumulerande eldstäder (SHRA) OGC-100, CO-1100, NOx 150. Gränsen av partiklar är redan sträng. Man borde definiera vad NOx betyder. Vanligen betyder NOx som NO2. Gränsen kunde vara för alla apparater väl 150 (varför 200?) Bastuugnar OGC-100, CO-1500, NOx 150 och partiklar endast på nominell effekt. Gränsvärdet (av partiklar) kunde väl vara 100 mg/m3 (13 % O2). Kaminer och insatser Jag kan bara kommentera att NOx kunde också vara 150. För dessa är också begränsning att endast norska och danska (laboratorier) kan mäta (partiklar). 33 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Bastuugnar: Man kräver partikelmätning för bastuugnar enligt den norska standarden. I praktiken kunde man då testa bastuugnar enbart i Norge och i Danmark. Partikelmätning med nominell effekt är tillräcklig, eftersom man eldar bastuugnar främst med nominell effekt och det uppstår då (med nominell effekt) den största mängden partiklar. Den norska standarden för kaminer kan inte tillämpas på bastuugnar som eldas med full luftförsel (full effekt). Nordisk Miljømerkings kommentar NM har värderat emissionsgränser, se NM`s sammanfattande kommentar på sidan 49 . Efter check ser man att kravet på CO 1500 uppfylls inte idag av någon bastuugn. Bastuugnar: Mätmetoden är CEN/TS 15883 för bastuugnar. Se även NM´s kommentar nedan till Teknologisk Institut och SP. Teknologisk Institut, Danmark: Kravoversigten, side 8; Partikelbestemmelse som gennemsnittet af 3 lavlast prøver og 1 nominel prøve (brændeovne) er i konflikt med formuleringer længere nede i teksten om 3 olika, altså forskellioge belastningsområder. Kræves der 3 forskellige eller 3 gentagne lavlast ?? - Vi foreslår at I adopterer NS3058/59 metoden præcis som beskrevet i sættet af standarder, og benytter den justerede vægtede partikelemission herfra. Det forekommer efterhånden, at ovne kun kan komme op i belastningstrin 2 efter NS3058/59, og de ville jo så ikke kunne komme i Svanen, hvis kravet var 3 forskellige belastningsområder. Vedr Saunaovne, så peger vores erfaringer på der ikke er behov for en udviddet partikelmargin, idet disse ovne typisk får fuld lufttilførsel i den tid de brænder, modsat brændeovne, hvor der jo ofte skrues ned, med øget risiko for partikeludledning til følge. Nordisk Miljømerkings kommentar NM har kollat antalet av belastningsområden, Svanen kräver tre olika belastningsområden. För bastuugnar bör eventuellt partikelmarginalen (låglast) strykas. Bastuugnar kan provas med nominell effekt. Nordisk Miljömärkning värderar även om vi bör använda provmetod EN 15821 Multi firing Sauna stoves fired by solid fuel Requirements and test methods, som nu är ute på remiss. SP Sverige Avsnitt 2 tabell 2: Utsläppskraven för manuellt matade kaminer avseende partiklar borde anges utan decimal dvs. 8 respektive 4 g/kg istället för 8,0 och 4,0. Samma bör gälla även för pelletskaminer och bastuugnar. (Sp tror att mätosäkerheten för mätningen är större än en decimal. Samma gränser bör gälla för pelletskaminer som för vedkaminer. Enligt kommentar) Avsnitt 2: Mätning av partiklar enligt VDI 2066 och TC 295 WG5 N51 borde hänvisa till CEN/TS 15883:2009 Annex A.1 om det är den tysk/österrikiska metoden som avses Nordisk Miljømerkings kommentar 34 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 NM har valt att ställa gränsvärden med en decimal i kriteriernat men är enig att man att det finns mätosäkerhet kan vara större än en decimal. NM anser dock att de angivna mätresultaten kan presenteras med två decimal så att gränsvärden kan ges med en decimal (t.ex. 4,0 och 8,0 g/kg). NM har utvärderat kravvärden av partiklar som bör ställas för ved- och pelletskaminer, se NM`s sammanfattande kommentar i slutet av kapitlet. Mätmetoden har kontrollerats mätmetoden av partiklar för ackumuleramnde eldstäder och bastuugnar, det bör hänvisas till CEN/TS 15883: 2009, Annex A.1. Denna metod är densamma som VDI 2066; TC 295 WG5 N51. KLIF, Norge: Her er gitt utslippsgrenser for forskjellige stoffer for ulike ovnstyper. Det er angitt at de gjelder ved 13 % O2. Vi synes det også burde angis ved hvilken temperatur kravene gjelder. Dette er vesentlig for støvinnholdet fordi konsentrasjonen av støv i en gass øker når gassen avkjøles. Temperaturen er sikkert angitt i de aktuelle standarder, men temperaturen er vesentlig hvis man skal sammenligne forskjellige resultater. For manuell matet badstuovn er snittet av tre lave laster og en nominell last begrenset til 8 mg støv/m3 og for hver enkelt prøve 15 mg/m3. For en ovn som bare skal fyres ned nominell last, er grensen 120 mg/m3. Det fremgår ikke om kravet på 15 mg for hver enkelt prøve bare gjelder de tre prøvene ved lav last, eller også ved nominell last. Hvis kraver også gjelder nominell last, synes det veldig strengt, se kommentarene i neste avsnitt. For ovner som bare skal fyres med nominell last, er grensen 120 mg. Man kan vel forvente høyere partikkelutslipp ved fyring med nominell last på grunn av høyere gasshastighet. Det kan likevel synes som grensen på 120 mg er veldig høy sammenlignet med ovner som kan fyres med lave laster. Det er ikke gitt noen kriterier for hvilke ovner som skal fyres bare med nominell last, bare at det er produsentens anvisninger. Det er vanskelig å forestille seg en ovn som ikke skal fyres med lavere laster. Hvis grensen for støvutslipp fra ovner med bare nominell fyring er lettere å overholde, kan det bli fristende for produsentene å karakterisere sine ovner som bare skal fyres med nominell last for på denne måten lettere å oppfylle kravene. Det bør vurderes om egne kriterier for ovner som bare fyres med nominell last er nødvendig. Nordisk Miljømerkings kommentar Nordisk Miljømerking er enig i at temperaturen ved måling av partikkelutslipp er av stor betydning. Derfor stilles det krav til testing av partikler med utspedningstunnel for alle ovnstypene med unntak av manuelt matede akkumulerende ovner og badstueovner, slik at temperaturen reduseres før filteret hvor partiklene fanges opp. For de andre ovnene måles partiklene i røykgassen uten uttynning, hvor gassen holder en høyere temperatur. Dette er ovner som sjelden brennes ved lav belastning, hvor forholdene gir høyest partikkelutslipp. Forholdene i brennkammeret og ved måling av partiklene er beskrevet i testmetodene. Det Økologisk Råd, Danmark: Det Økologiske Råd ser med stor tilfredshed på, at kravene til Svanemærkede brændeovne strammes, da brændeovne er den største danske kilde til sundhedsskadelig luftforurening med fine partikler (PM2,5), tjærestoffer og dioxin. I dag må en 35 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 svanemærket brændeovn udlede op til 5 g partikler pr. kg træ svarende til ca. 300 g pr. GJ brændsel. Det er 60 gange så meget, som en ny lastbil uden partikelfilter må udlede (5 g pr. GJ brændstof). Det Økologiske Råd afholdt d. 15 marts en stor konferencen på Christiansborg om forurening fra privat brændefyring. En af oplægsholderne var Peter Jessen Hansen, formand for Foreningen af Danske Producenter af Pejse og Brændeovne. Af slide 14 i hans præsentation, der kan ses på: http://ecocouncil.dk/index.php?option=com_docman&task=doc_download&gid=251&Ite mid) fremgår tydeligt, at mange brændeovne i dag ligger på 3 g partikler pr. kg træ. Derfor mener vi det er utilstrækkeligt, at partikelkravet kun strammes fra 5 til 4 g pr. kg træ som foreslået. Partikelkravet skal strammes til 3 g pr. kg træ, da rigtig mange brændeovne allerede i dag kan opfylde dette - dette krav er forsat 40 gange højere end kravet til nye lastbiler uden partikelfiltre, så det er ikke et urimeligt krav. Nordisk Miljømerkings kommentar NM har utvärderat om partikelkravet kan ytterligare skärpas till 3 g/kg och ansåg att behålla kravet på 4,0 g/kg. DAPO – Forening af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark: På emissionssiden finder vi, at kravene i udkastet ligger meget højt, specielt når man ser på den samlede kombination af stramninger og nye krav. Det forholder sig ofte udviklings- og prøvningsmæssigt sådan, at når man forbedrer et produkt på det ene punkt, så bliver det lidt ringere på et eller flere andre. Det er derfor noget ubalanceret både at skærpe krav til CO, OGC, partikler og virkningsgrad. Samtidig indføres så i udkastet et helt nyt krav til Nox. Vi finder det meget uheldigt, at Ecolabel reelt uden varsel (henset den lange livscyklus) foreslår at sætte emissionsgrænse for Nox på produkter allerede fra 2011. Mange produkter er ikke Nox-testet, og vi finder ikke, det vil give mening at teste allerede afprøvede og godkendte produkter for Nox. Hvad vil samfundet tjene på, at producenterne skal til at bruge flere millioner kroner på at teste eksisterende produkter? Hvis Ecolabel fastholder, at Nox skal være et nyt delkrav, bør det oplyses nu og indføres i 2014, således at vi i branchen har mulighed for at begynde at teste de produkter, der udvikles i de kommende år. Vedrørende virkningsgrad og partikler på vores produkter mener vi, at kombinationen af krav, 78% virkningsgrad og 4 gram partikler, er sat alt for højt af flere grunde: - - For det første er det værd at bemærke, at en meget stor del af alle ovne monteres med ca 1 meter uisoleret røgrør, hvilket i sig selv hæver virkningsgraden med 57%. Mange installationer har således i praksis i dag en reel varmeafgivelse til rummet på +80%. Dernæst er det vigtigt at holde kombinationen med skorsten for øje. Et godt skorstenstræk er en forudsætning for en velfungerende brændeovn. Dette kræver, at røgen har en vis temperatur, da det er varmen/varmeforskellen, der skaber trækket i skorstenen. Der er derfor grænser for, hvor langt man kan presse 36 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 virkningsgraden og samtidig i praksis få en velfungerende forbrænding ude hos forbrugerne. - Skovstyrelsens undersøgelser viser, at vi har et overskud af træ i Danmark og at der er træ nok, både til den private forbruger, kraftværker og andre industrier, som forbruger træ. Derfor finder vi heller ikke af dette hensyn, at kravet om at hæve virkningsgraden fra 73% til 78% er rigtigt. - En stramning på både virkningsgrad og partikeludslip arbejder generelt mod hinanden. For at sikre lavest mulig partikeludslip er det vigtig at have et vist luftoverskud, som sørger for bedst mulig efterforbrænding af de uforbrændte partikler, dvs. at vi har et O2 overskud. Er luftoverskuddet for højt, ødelægger det virkningsgraden (dvs. at man ikke udnytter tilgængelig O2). Stræber man efter bedst mulig virkningsgrad, kan man ikke have luftoverskud, som da hurtigt medfører større partikeludslip. Når vi reducerer partikeludslippet, sørger vi for at have tilstrækkelig med O2 tilstede – hvilket går lidt ud over virkningsgraden. Det er her vigtigt at påpege, at Svanemærkningen (læs: Miljømærkning) jo netop skal sikre varetagelse af miljøet og ikke selve produktets nyttevirkning som sådan. Det er netop sådan, de amerikanske myndigheder (EPA) tænker, hvor emission og ikke virkningsgrad sættes i højsædet. - Brugervenligheden er endvidere helt central, når der ses på kombinationen af krav. Det er vigtigt, at der laves ovne, som ikke kun kan fungere prøvningsmæssigt, men som også kan præstere de samme resultater ude hos forbrugeren. Det er vor opfattelse, at en for hurtig stramning af en kombination af flere krav gør dette vanskeligt. - Stramninger vil endvidere bedre kunne indarbejdes i kommende produkter, end de kan optimeres ind i eksisterende. - Samtidig må en kunde, der køber et produkt med mange års levetid, forvente, at det pågældende produkt kan oppebære svanemærkning en rimelig periode derefter, vel ikke under 25 % af produktets levetid. K11, K12 Det er vor opfattelse, at der på den korte bane med rimelighed kan indføres en virkningsgrad på 75% samt en skærpelser på Co til <2150 mg/Nm3 (dette er en stramning på 14% og ikke de foreslåede 40%) og OGC til <135 mg/Nm3. Vedrørende reduktion af partikler fra 5 til 4 gram samt indførelsen af Nox som et delkrav mener vi, at dette bør ske fra 2014. Jævnfør ovenfor finder vi generelt, at stramninger og nye krav bør indføres med 3-4 års varsel eller en tilsvarende lang overgangsperiode, henset den ganske lange produktcyklus. Tidspunkt for indførelse af nye Svanekrav. Vi synes, at timingen for nye krav er forkert. Der er en stor usikkerhed i branchen om hvilke krav, der vil blive gældende i fremtiden. Der pågår intenst arbejde i LOT15 med nye fælles europæiske krav til brændeovne og pejseindsatse. Vi synes, at det havde været mere hensigtsmæssig at afvente de kommende fælles europæiske krav. Vi vil gerne gøre opmærksom på, at vi som producenter har været meget aktive for at få en fælles europæisk ordning, som minder om Svanemærkningens krav. 37 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Det er således vor opfordring, at udkastet bør revideres, når resultatet af arbejdet i LOT15 kendes, og at der samtidig bør indarbejdes den nævnte længere horisont for skærpelser og nye krav, subsidiært en længere overgangsordning. Nordisk Miljømerkings kommentar NM har värderat gränsvärden av emissioner. Arbetet och eventuellt resultat i LOT 15 beaktas vid den nuvarnde och kommande revisioner av Svanen. Svanens kriterier, vers. 2 samt remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden av vedkaminer är: Svan2 Remiss Specht DAPO Jotul OGC CO Part. 150 2500 5/10 120 1500 4,0/8,0 52 625 <1 135 2150 5/10 120 1500 4,5/8 NOx - 200 20 Inget Inget Nibe Varde Baxi Inget DTI SP Ökol. råd 4/8, decim. bort 3 Svanens kriterier, version 2 samt remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden av pelletskaminer och vedkaminer med kontinuerlig eldning är: OGC CO Part. NOx Svan2 Remiss 50 1000 5/10 - 40 800 3,5/7,0 200 Specht Xeoos 52 625 0,52 20 Svanens kriterier, vers.2 samt remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden av ackumulerande eldstäder är: OGC CO Part. NOx Svan2 Remiss VTT Tulikivi 150 2000 50mg/m3 1 g/kg - 120 1500 50 100 1100 50 75 200 150 inget Svanens kriterier, vers.2 samt remissförslag och remisskommentar till gränsvärden av bastueldstäder är: OGC CO Svan2 Remiss VTT 1000 5000 150 2000 100 1500 38 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Part. NOx 8/15 8 - 8/15 120mg/m3 200 100 mg/m3 150 VTT föreslår mycket hårda kranivåer för bastuugnar. Vi har kollat att det inte finns någon bastuugn på marknaden som kan uppfylla kravet på 1500 mg/m3 för CO. Svanens förslag till kravvvärden av emissioner för eldstäder i kriteriversion 3: NM har valt att göra vissa ändringar för kravvärden på grund av remisskommentarer: För ack.eldstäder skärper vi värden av CO från 1500 mg/m3 till 1200 mg/m3. Det finns några ackumulerande eldstäder som kan uppfylla emissionskraven i förslaget. För vedkaminer för tillfällig eldning gör vi en lindring: CO ändras från 1500 mg/m3 till 1700 mg/m3. Det finns flera vedkaminer som uppfyller kravärden av emissioner. För pelletskaminer ändrar vi kravet på OGC till 60 mg/m3. Samma kravnivå ställs för vedkaminer som eldas kontinuerligt på grund av remisskommentarer och data av de nya vedkaminerna. Flera pelletskaminer och några vedkaminer som används i kontinuerlig eldning uppfyller kravvärden. För bastuugnar skärpar vi OGC från 150 mg/m3 till 120 mg/m3 och CO från 2000 mg/m3 till 1700 mg/m3 samt partiklar från 120 mg/m3 till 100 mg/m3. Det finns första bastuugnar som kan uppfylla kravärden av emissioner enligt förslaget. Kravet til NOx blev diskutert og vurdert. NOx stryks för eldstäder. NOx är kontrollparametern genom vilket kan säkras att kvalitet av bränslet är bra. NM föreslår följande krav för nya kriterier (version 3): Ackumul. eldstäder Vedkaminer för tillfällig eldning+ insatser Autom. pelletskaminer+ vedkaminer för kontinuerl. eldning Bastuugnar OGC CO Part. NOx 120 1200 50 mg/m3 - 120 1700 4,0/8,0 - 60 800 3,5/7,0 - 120 1700 100 mg/m3 - K12 Verkningsgrad Nibe Sverige Konsumenternas val av kamin styrs i huvudsak av produktens pris och design vilket gör att verkningsgrad och miljöprestanda är underordnat. Kraven på verkningsgrad för kaminer är mycket ambitiöst men med samma förbehåll gällande val av labb kan gränsvärdet accepteras. Däremot är det ett väldigt modest krav på verkningsgrad för ackumulerande eldstäder. I en ackumulerande eldstad är det lättare att hålla en hög 39 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 förbränningstemperatur och värmeinnehållet i rökgaserna kan enkelt tas till vara. För ackumulerande eldstäder bör kravet på verkningsgrad vara 85%. Jämfört med kaminerna blir kravet till 78% verkningsgrad betydligt svårare att uppfylla. Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: En forhøjelse af virkningsgraden fra 73% til 78% kan under ingen omstændigheder accepteres. En så kraftig skærpelse vil uundgåeligt få så store negative konsekvenser for brændeovnens evne til at brænde rent mht. emissioner. Ydermere vil det i praksis betyde at ovnene vil have en stor risiko for ikke at kunne brænde optimalt på de ofte lidt for dårlige skorstene som mange forbrugere har. Dette vil medføre en risiko for at røgen slår tilbage gennem skorsten og brændeovn, med røgforurening i stuen til følge. Så længe de respektive landes byggelovgivning ikke sætter minimumsgrænser for skorstenens højde og effektivitet, så vil en skærpelse fra 73-78% blot medføre det stik modsatte resultat, end det som Nordisk Miljømærkning ønsker. Set ud fra ovenstående synspunkter, så bør virkningsgraden under ingen omstændigheder øges til mere end 75%. Varde Ovne kan derfor ikke støtte de foreslåede 78% i høringsforslaget. Jøtul, Norge: Vi har tidligere påpekt at det er store forskjeller på testresultater fra testhus til testhus. Dette gjør det svært vanskelig å forholde seg til de krav som dere setter opp og spesielt på virkningsgrad. Derfor er vi av den klare formening om at virkningsgrad må man være svært forsiktig å benytte som en parameter til å sile ut produkter. Dere legger til grunn RES direktivet og at et fremtidig mål må være 85% virkningsgrad. Dette er for oss utenkelig og urealistisk i praksis. Selv om det finnes produkter med en oppgitt virkningsgrad på dette nivået, er det ikke sannsynlig at disse produktene virkelig har denne virkningsgraden hvis de blir testet under riktige forhold. Det er svært store forskjeller på enkelte tester utført av f.eks Tyske test institutter og Svenske testinstitutter. Derfor er vi ikke enige i at virkningsgraden skal skjerpes før det er gått gjennom en opprydding på de produkter som allerede er Svanemerket. Det er ikke sammenliknbare resultater dere har nå. En måte å finne ut av dette kunne f.eks være at Svanen hvert år velger ut X antall produkter som er Svanemerket for å kjøre verifikasjonstest f.eks hos SP i Sverige. Dere vil da kunne finne ut om nivået er riktig eller ikke. En skjerpning av kravet til virkningsgrad før dere har oversikt over hvor det virkelige nivået ligger, synes svært uriktig da dere nå setter nytt grensenivå på et usikkert grunnlag. Nordisk Miljømerkings kommentar Det finnes i dag ikke svanemerkede testinstitutter, men Nordisk Miljømerking stiller krav til testinstituttene. Nordisk Miljømerking kan ikke selv sørge for ”Round Robin tester” eller lignende som skal til for å få en mer enhetlig testing av virkningsgrad hos europeiske laboratorier. Dette er et arbeid som kanskje heller kan komme som et resultat av arbeidet i LOT 15. Nordisk Miljømerking må forholde seg til resultater som foreligger hos akkrediterte laboratorier, selv om vi har forståelse for at disse kan være 40 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 noe usikre. Med hensyn til forholdet til RES-direktivet og nivået til virkningsgrad se senere kommentarer fra Nordisk Miljømerking. Jøtul, Norge: Vi henstiller til at det utvises forsiktighet med å sikte til RES direktivet og 85% konverteringsvirkningsgrad. En ting er punktoppvarmingskilder som vedfyrte ildsteder og en annen ting er biofyrte forbrenningsanlegg, eller andre anlegg med kompliserte styringssystemer som jobber under mer ideelle forhold. Et ildsted er i tillegg til å være et møbel som gir kos og hygge, ofte en tilleggsvarmekilde som er med på å ta toppene i eventuelle kuldeperioder og er med på å redusere muligheten for overbelastning av kraftnettet i slike perioder. I det standardiseringsarbeidet som pågår ellers i Europa, vises det ikke til RES direktivet og virkningsgrader på 85%. Dette er virkningsgrader som ikke er forenelige med ildsteder uten kompliserte styringssystemer som drives på strøm og som driftes under naturlig trekk. Ved å trekke strikken for langt, blir produktene vi utvikler, mer eller mindre ubrukelige for en konsument. De blir for kompliserte og det må utøves ekstrem aktsomhet for å benytte de riktig slik at de opptrer slik som det er ment de skulle fungere. Vi er redd at ved en kontinuerlig innskjerpning slik som dere legger opp til, medfører produkter som er ubrukelige og uselgelige til vanlige folk. Derfor er det meget viktig at dere balanserer kravene riktig, noe som vi ikke helt opplever at dere gjør i dette utkastet. Det viktigste er sammenhengen mellom virkningsgrad og partikkelutslipp. Her er den en fin ballansegang hvor høy virkningsgrad og lavt partikkelutslipp spiller litt mot hverandre. For å få en renest mulig forbrenning, er det viktig å ha nok luft på de riktige stedene i forbrenningskammeret (overskudd av luft). Dette luftoverskuddet er med på å trekke ned virkningsgraden. Hvis man ikke har tilstrekkelig med luft, blir det ufullstendig forbrenning og dertil større partikkelutslipp, hvis vi har for mye luft trekkes virkningsgraden ned. Hvis vi trimmer inn produktene til det ytterste i et laboratorium, kan dette medføre at produktene i virkeligheten blir for komplisert for en konsument å benytte. Dette vil medføre større partikkelutslipp og resultatet blir verre, til tross for at intensjonen var god. Røykutslag er også en utfordring når man skal jage etter høyest mulig virkningsgrad og best mulig varmeveksling. Man fokuserer da på best mulig varmeveksling i toppen av produktet, noe som medfører at røkgassene får en ”trangere” og lengre passasje før den går ut i pipa. Når man da f. eks legger ved inn i produktet, får man det man kaller et røykutslag. Det er en røyksky som slår ut i rommet og som påvirker innemiljøet negativt. Virkningsgrad : Først må det kartlegges hva som er riktige nivåer blant de allerede Svanemerkede produktene. Deretter kan dere vurdere om det er riktig å heve kravene. Basert på vår kunnskap og erfaringer, er 78% et urimelig krav. Kravet i dag ligger på 73% og det er en ok grense. Under ingen omstendighet mener vi det er realistisk å heve kravet til høyere enn 75%, men presiserer igjen at dette ikke må gjøres før dere ser det virkelige nivået blant de Svane merkede produktene. En innskjerpning vil kunne medføre vanskeligere produkter å operere riktig og mulighet for større partikkelutslipp. Nordisk Miljømerkings kommentar 41 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Svares på felles med andre høringssvar Energimyndigheten Energimyndigheten ser positivt på och tillstyrker förslaget att höja kraven på eldstäders verkningsgrad. Höjningarna kan anses ligga på en nivå som samtidigt ställer höga krav på produktens energieffektivitet och det finns redan flera modeller av slutna eldstäder på den svenska marknaden som uppfyller kraven. Eftersom slutna eldstäder ofta eldas med lägre laster än nominell effekt vill Energimyndigheten påpeka vikten av att även införa krav på redovisning av verkningsgrad vid låg last. Vid dålig förbränning sker utsläpp av metan, som är mycket skadlig för miljön. Nordisk Miljømerkings kommentar NM anser att inte ställa kravet på verkningsgrad vid låglast i denna revision. Boverket, Sverige Vad gäller verkningsgradskraven enligt Svanenmärkning, så innebär Svanenkraven en viss skärpning gentemot de värden som anges i BBR, allmänt råd till avsnitt 6:7411. VTT Espert Sevices Oy, Jyväskylä Finland: Verkningsgrad Dessa är ok. Verkningsgrad för ack. eldstäder (SHRA) kunde vara även högre, t.ex. 83 %. Teknologisk Institut Danmark: Side 9, punkt K12 Virkningsgrad Det er uhensigtsmæssigt, ud fra en miljøsynsvinkel, at øget kravet til virkningsgrad til 78 % for brændeovnes vedkommende. Høj virkningsgrad er IKKE en miljøparameter, snarere tværtimod. Fabrikanter vil lettest kunne opnå en forøget virkningsgrad ved at sænke røgtemperaturen gennem placering af mere 'modstand' i røgvejen. Konsekvensen bliver uvægerligt, at der vil trænge mere røg ud i rummet navnlig under opfyring, ligesom den afkølede røg lettere risikerer at kondensere inden den når skorstenspiben, med risiko for løbesod og tæring af skorstenen til følge. En sekundær konsekvens af koldere røg er dårligere opblanding og bortledning i miljøet udenfor skorstenen, men forøget risiko for røggener hos naboer til følge. Vi vil ikke anbefale at kravet for brændeovne og pejseindsatse sættes til over 75 %, hvorimod de foreslåede værdier for masse-, pille- og saunaovne synes fornuftige nok. Nordisk Miljømerkings kommentar Tillverkare ska säkra att rökgaser inte förorsakar risiko för skorsten. Nordisk Miljømerkings kommentar Svanens kriterier, vers. 2, remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden av vedkaminer är: Svan2 Remiss Specht DAPO Jotul Nibe Varde DTI 42 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Verkn. 73 78 78 75 75 max Baxi 75 78 max 75 Svanens kriterier, vers.2 och remissförslag till gränsvärden av pelletskaminer och vedkaminer med kontinuerlig eldning är: Verkn. Svan2 75 Remiss 85 Svanens kriterier, vers.2, remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden av ackumulerande eldstäder är: Verkn. Svan2 Remiss VTT 78 80 83 Svanens kriterier, vers.2, remissförslag och remisskommentar till gränsvärden av bastueldstäder är: Verkn. Svan2 Remiss VTT 60 60 60 NM har utvärderat kravet på verkningsgrad för eldstäder. NM föreslår följande verkningsgraden: Verkn. Ackumul. eldstäder Vedkaminer+ insatser Automatiska pelletskaminer+ kontinuerl. eldning (vedkaminer) Bastuugnar 83 75 85 60 För ack.eldstäder skärper vi verkningsgraden till 83 % på grund av remisskomentarer och nya marknadsdata. Enligt den nya informationen finns några nya typer av ackumulerande eldstäder som uppfyller högre verkningsgrad mellan 80-85 %. De traditionella ackumulerande eldstäder har verkningsgrad mellan 73-78%. För vedkaminer gör vi en ändring: Avseende remisskommentarer föreslår NM att verkningsgraden ändras till 75 %. För automatiskt matade pelletskaminer ställs kravet på 85 %. Det finns pelletskaminer som uppfyller den mycket höga verkningsgraden till ca. 90 %. 43 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Detta kravvärde ställs också för vedkaminer som eldas kontinuerligt på grund av remisskommenatrer och nya marknadsdata. Det finns nya typer av sådana kaminer på marknaden som uppfyller den mycket höga verkningsgraden til ca. 90 %. För bastuugnar ställs kravet på bastuugnar vidare på 60 %. K13 Buller Inga remisskommentarer. K14 Intyg om test av utsläpp och verkningsgrad Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige: Her burde det være nok at kræve tilsendelse af komplette testrapporter, selvfølgelig fra akkrediterede laboratorier. Hvis disse testrapporter ikke er fyldestgørende eller umiddelbart tillidsvækkende, burde testrapporten fra dette laboratorium blot afvises. Enhver accept af test under alternative metoder skal afvises. Da det kun ved at teste korrekt er muligt at opnå korrekte resultater. Varde Ovne kan derfor ikke støtte dette punkt. Nordisk Miljømerkings kommentar NM kräver att testrapporten ska anges i K11-K13. Laboratoriet ska intyga i K14 att eldstaden är testad enligt specifikationerna i bilaga 1. Det är viktigt att säkra att provningsresultat är korrekt. Kravet bör preciseras. Vi menar att både testrapporter samt intyg ska vara kvar som det är nu. Skälet är att laboratoriernas resultat avviker betydligt. Därför finns det skäl att ett ackrediterat labb för mätmetoder intygar att rapporterna kan användas och att eldstaden uppfyller våra krav. VTT Expert Services Oy, Jyväskylä Finland Det är bra att man kräver kvalitet av provningsinstanser. För tillfället påvisar man kvalitet att vara ”notified body”. Det är litet annan sak än ackreditering, i Finland dock lika krävande. Nordisk Miljømerkings kommentar NM har värderat detta. Ingen ändring. Se även NM´s svar på DAPO`s kommentar nedan. Teknologisk Institut Danmark: Side 9, punkt K14 Akkreditering er ikke bare akkreditering. Det bør være et krav et akkrediteringen er sporbar ind til den Europæiske akkrediteringsorganisation EA (www.ea.com) - altså modsat de eksempelvis nationale eller branchespecifikke akkrediteringer der findes rundt omkring i Europa - emnet har fået forøget relevans efter at Svanen åbner op for støvprøver efter VDI2066 for masse- og saunaovnes vedkommende. Man kan få flere oplysninger om værdien af de sporbare akkrediteringer 44 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 ved henvendelse til de nationale repræsentanter, i Danmark DANAK. Bilag 1, punkt 1.2 NS3058/59 er ikke en EN standard og bør nævnes specifikt under akkrediteringskravet. Endelig vil vi opfordre til at både kravformuleringerne og den opfølgende indsats om kontrol skærpes betydeligt som en del af indeværende revision. Det er et berettiget kritikpunkt af Svanen, at den løbende kontrol af fortsat høj performance er for lemfældig. De er velkommen til at rette henvendelse til undertegnede for evt uddybning af disse bemærkninger. Nordisk Miljømerkings kommentar Det finns inte laboratorier som är ackrediterade för teknisk specifikation eller standardförslaget. Kravet på ackreditering har preciserats. DAPO – Forening af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark: På side 54, pkt 14.2 afsnit 2 er vi uenige. Produkter skal testes på et akkrediteret laboratorium. Det er ikke nogen god løsning, at Nordisk Miljømærking kan afgøre, hvilke laboratorier, der skal kunne udføre testene. Dermed er Nordisk Miljømærkning ikke længere en neutral bedømmer. Nordisk Miljømerkings kommentar Ackeriterat laboratoriet ska testa produkter. Endast om det inte finns något ackrediterat laboratoirum i landet kan annat laboraorium anlitas (användas) om NM godkänner laboratoriet. 4.3.4. K15 Information till kund (kap 3.) Installationshandbok Energimyndigheten Sverige: K15 och K16 Energimyndigheten vill särskilt framhålla att det borde vara ett krav att eldstäderna installeras av certifierade installatörer. Vi får många indikationer på att det finns problem med okunniga installatörer. En felaktig installation kan ge betydligt större luftutsläpp och sämre verkningsgrad. Energimyndigheten förordar att tillverkarna ska kunna upplysa om var det finns certifierade installatörer. Rätt hantering och lagerhållning av bränslet är viktigt, men inte bara för pellet, utan även för ved, vilket bör stå med i informationen. Nordisk Miljømerkings kommentar NM har utvärderat om certifierade installatörer ska anlitas. Beslutet är att kompetenta installatörer ska anlitas. Certifieringssystemet av installatörer är inte idag tillräckligt tillgängligt. Rätt hantering och lagring är också viktig för ved ochet ges i driftinstruktioner. 45 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Tulikivi Oyj, Finland: Sida 10 K15 Installationshandbok: Punkten ”erforderlig mängd förbränningsluft” kräver förklaringen, t.ex. med meningen ”I installationshandboken måste förevisas genom hurdana åtgärder man säkrar tillräcklig förbränningsluft för kaminer”. Nordisk Miljømerkings kommentar Meningen har preciserats. Varde Ovne, Danmark; Baxi Sverige: Følgende punkter kan ikke accepteres: - Krav om anbefalet skorstenshøjde. Den påkrævede skorstenshøjde er meget afhængig af installationen. Hustype, taghøjde, omkringliggende træer og bygninger m.m. samt vejrliget, har stor indflydelse på en given skorstens evne til at etablere træk. Derfor er det kun forhandleren og den godkendende myndighed (skorstensfejeren) der har mulighed for at vurdere den enkelte installation, og derudfra rådgive om korrekt skorstenshøjde. - Krav om korrekt håndtering af emballage. Det er ikke korrekt at stille krav til at producenter / distributører skal oplyse om korrekt affaldshåndtering i hvert enkelt land. Man kan desuden sagtens opleve at der findes flere forskellige affaldssystemer i det enkelte land. Det kendes da allerede på nuværende tidspunkt i Danmark. Varde Ovne kan derfor ikke støtte disse 2 punkter. Nordisk Miljømerkings kommentar NM har utvärderat och preciserat dessa. Tillverkare ska rekommendera en riktig installation av skorsten/rökkanal. Omhändertagning av emballage redovisas i det nordiska land där eldstaden kommer att säljas. Valvira, Finland: K15, K16 Anvisningar på lager för pellets: Det borde tilläggas en varningtext på kolmonoxidfara (se K10) Rekommendationer för hantering och lagring av ved, pellets och …; det borde tilläggas en varningtext på kolmonoxidfara (se K10) Nordisk Miljømerkings kommentar Tillägget har införats i kapitel. K16 Drifts- och skötselinstruktioner Miljøstyrelsen, Danmark: 46 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 I K16 ”Drift- och skötselinstruktioner” skal blandt andet omfatte beskrivelse af, hvordan det aktuelle ildsted skal tændes op og hvilke brændsler det er egnet til. Spørgsmål: Er det muligt at få anført om ildstedet er egnet til top down optænding samt anføre fordelene ved dette, hvis det er tilfældet? Nordisk Miljømerkings kommentar Det finns redan information om tändning och rekommenderade bränslen i K16. 4.3.5. Information till återförsäljare och installatörer (kap.4) K17 Krav på kompetens Inga remissvar. K18 Dimensionering och utformning av värmesystemet Tillverkare Tulikivi Oyj, Finland: Sida 11 K18 Här berättas om systemet, men inte om vilket system det är; om det är värmesystemet av byggnaden eller systemet av vattenmantlade/solfångare eller något annat. Texten måste preciseras. Nordisk Miljømerkings kommentar Texten har preciserats. K19 Övrig information Inga remissvar. K20 Lagar och förordningar Inga remissvar. K21 Ansvarig för Svanen Inga remissvar. K22 Dokumentation 47 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Inga remissvar. K23 Eldstadens kvalitet Inga remissvar. K24 Planerade ändringar Inga remissvar. K25 Oförutsädda avvikelser Inga remissvar. K26 Spårbarhet Inga remissvar. K27 Retursystem Inga remissvar. 4.3.6. Definitioner Tulikivi Oyj, Finland: Sida 14 Definitioner Till ackumulerande eldstad borde kravet till ackumulering ges enligt Finlands standardförslag vara sex timmar och inte fyra. Nordisk Miljømerkings kommentar NM har avsett att definitionen bör ställas enligt den europeiska standarden. 4.3.7. Bilagene Bilaga 1 Provning 48 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Nibe, Sverig Nordisk Miljømerkings kommentar Kap.1.2 Se NM´s svar till Jotul´s kommentar. Kap. 1.3: NM har utvärderat om mätmetoden för partiklar kan ställas på EN 13229 för stora insatser med ett lämpligt gränsvärde. Ingen ändring. Tulikivi Oyj, Finland: Kapitel 1.1 och 1.3: Texten är oklar för ackumulerande eldstäder. Oklarheten kan uppstå om man använder NS 3058 standarden eller VDI 2066 standarden (t.ex. 3.1 Provuppställning). Ackumulerande eldstäderna borde ha eget kapitel och man borde betona att (1.) provning sker enbart med nominell effekt och (2.) tester baserar sig på metoder EN 15250, VDI 2066 och TC295 WG5 N51. Nordisk Miljömärknings kommentar Nordisk Miljömärkning har sett närmare på detta. Texten har preciserats. Jøtul, Norge: På bakgrunnsdokumentets side 54, pkt 14.2 avsnitt 2 er vi uenige. Produktene må testes på et akkreditert laboratorium. Det er ikke noen god løsning at Nordisk Miljømerking kan avgjøre hvilke laboratorier som skal kunne utføre testene. Det finnes så mange akkrediterte laboratorier så dette skulle ikke bli noe problem. Nordisk Miljømerkings kommentar 49 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 I teksten står det at et ikke akkreditert laboratorium kun kan anvedes etter godkjenning av Nordisk Miljømerking hvis noe annet akkreditert laboratorium inte kan finnes i det avseende landet. Miljøstyrelsen, Danmark: Kap. 1.2: Det anføres at prøvelaboratorier skal være akkrediteret efter EN 17 025. Alternativt kan de have en officiel GLP godkendelse (Good Laboratory Practice). Spørgsmål: Omfatter denne godkendelsesordning alle typer laboratorier og dermed prøvningslaboratorier, som tester eksempelvis brændeovne, eller omfatter ordningen for eksempel kun laboratorier i medicinalindustrien? Da det er DANAK, som kontrollerer de tilmeldte laboratorier, er der så tale om en akkreditering? Er noget tilsvarende tilfældet i andre lande? Nordisk Miljømerkings kommentar Se NM´s kommentar nedan (VTT Expert Services). Miljøstyrelsen, Danmark: Kap.1.3: Ved prøvning af de enkelte typer anlæg anvendes dele af de relevante EN standarder. For brændeovne/indsatser skal for eksempel anvendes EN13 240/EN13 229 for bestemmelse af CO, NS 3058 og NS 3059 til bestemmelse af partikelemissioner og CEN/TS 15883:2009 med hensyn til fastlæggelse af emissioner af OGC og NOx. Dette afstedkommer 2 spørgsmål: 1. Skal hele den anvendte standards krav være opfyldt, eller er det tilstrækkelig, at de krav, som standarden anvendes til at eftervise, er opfyldt? 2. CEN/TS 15883:2009 anvendes for alle typer anlæg til fastlæggelse af emissioner af OGC og NOx. Er det muligt at blive akkrediteret til anvendelse af denne tekniske specifikation. Nordisk Miljømerkings kommentar 1. Det betyder att svanens kravinte ska uppfylla hela standarden. 2. Det är inte möjligt för testalaboratorier att ackreditera sig för teknisk specifikation. Texten har specificerats. VTT Expert Services Oy, Jyväskylä Finland: 1.2 Provlaboratorium Vad är ett officiellt GLP-godkännande? (What is official GLP status?). 1.3 Provmetoder Provning av manuellt matade eldstäder Teknisk specifikation / Technical specification TC295/WG5 N51 50 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Man kan inte referera till den eftersom detta nummer är endast dokumentnummer av arbetsgruppen således det är inte teknisk specifikation. Provuppställning (Test assembly) Jag uppfattade att testsystem ska alltid vara byggt så att det omfattar utspädningstunnel enligt norska standarden. Det får inte vara det. T ex ackumulerande eldstäder får inte mätas så, eftersom partiklar mäts enbart med nominell effekt. Jag föreslår att även bastuugnar mäts samma sätt (nominell effekt). Detta är väldigt viktig att ändra. Nordisk Miljömärknings kommentar 1.2 GLP-godkännade finns inte i testlaboratorier som testar eldstäder utan för kemikalieprovningar. GLP-godkännade har slopats i kravtexten. 1.3Nordisk Miljömärkning har sett närmare på dessa. Definition om provmetoden har specificerats. Texten i provuppställning har specificerats för ackumulerande eldstäder. 5. Kommentarer til bakgrunnen fra høringsinstansene Det kom inga kommentarer till bakgrundsdokumentet . 6. Diskusjon og konklusjoner De inkom många remissvar till föreslogna kriterier. Remissvaren täckte i prnincip de flesta kravområden. Nordisk Miljömärkning är tacksam för alla remissvar och har värderat om kraven kan behöva justeras med tanke på information som inkommit under remissen. De flesta remissvaren rörde generella synpunkter på kriterierna, produktkrav, samt krav på utsläpp och verkningsgrad. Många remisser ansåg att det är viktigt att belysa att det har kommit synpunkter både på att kraven har skärpts för mycket och att de har skärpts för lite. Flera remissvar av tillverkare kommenterade att produktionskrav är för omfattande och arbetstungda att hantera och delvist omöjligt att uppfylla speciellt för små tillverkare. Till exempel anses det mycket svårt att få intyg om ämnen i kemiska produkter från kemikalietillverkare. Därtill ansåg flera tillverkare att det inte är möjligt för små tillverkare att investera på kort sikt på inneslutna automatiska lackeringsprocesser och inte heller på reningssystem av VOC-utsläpp (t.ex. förbränning). 51 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 Många tillverkare kommenterade att krav på verkningsgrad och luftutsläpp är för stränga för vedkaminer och insatser. Majoriteten av myndigheter stöder kraven enligt NM´s remissförslaget. Några remisser avser att verkningsgrad för ackumulerande eldstäder och vedkaminer som används för kontinuerlig eldning kan skärpas. Testlaboratorium föreslår även skärpningar till krav på emissioner för ackumulerande eldstäder och bastuugnar. Provlaboratorier föreslog vissa preciseringar för provmetoder. Kommentarer gavs också till installations- och driftinstruktioner. På grund av remisser har Miljljömärkning föreslår vissa ändringar i kraven. 6.1 Produktkrav Produktkraven revideras. I K1 presiceras texten om beskrivning av tillverkningsprocessen och myndighetstillståndet. I K2 ställer NM kravet på att material ska uppfylla materialkravet enligt EN-standarderna och att kravet på garantin för eldstadens bärande konstruktion ställs på 5 år. Innandömet och glas, ytbelägnningsmaterial och delar som är utsatta för slitage kan undantas från kravet. I driftinstruktionerna ska garantins giltighetstid anges. I K3 ställs kravet på att information om använda kemiska produkter och klassificering genom en produktlista och varuinformationsdatablad för kemiska produkter. K4 gäller vissa problemtiska farliga ämnen. NM vill tillåta att ekemikalietillverkare kan dokumentera rutiner för att säkra att dessa ämnen har inte tilsatts kemiska produkter. I K5 föreslår det alternativa kravet på 100 mg/m3 för VOC-utsläpp. Ytbehandlare kan alternativt visa en plan för reducering av VOC-utsläpp. Om i detta fall är förbrukning av VOC minst 500 kg per år ska det dokumenteras att de inte är möjligt att installera en reningsanläggning. K6 ändras att gälla metalbeläggning av alla delar (i stället för endast smådelar) som uppfyller kravet. 6.2 Luftutsläpp K12 och verkningsgrad K12 Kraven på emissioner och verkningsgrad har reviderats. Miljömärkning föreslår följande krav: OGC CO Part. NOx Verkningsgrad Ackumul. eldstäder Vedkaminer för tillfällig eldning+ insatser 120 1200 50 mg/m3 83 120 1700 4,0/8,0 75 Autom. pelletskaminer+ vedkaminer med kontinuerl. eldning 60 800 3,5/7,0 85 Bastuugnar 120 1700 100 mg/m3 60 52 (53) Nordisk Miljømerking Slutna eldstäder 078/versjon 3.0 Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010 På grund av mätdata av de giltiga licenserna för vedkaminer och insatser resulterar att 54 % av vedkaminer och 40 % av insatser uppfyller dessa kravvärden. Två licensierade modeller av pelletskaminer uppfyller dessa krav på emissioner och verkningsgrad. På grund av marknadsdata konstateras att det finns flera pelletskaminer som uppfyller dessa kravvärden. Det finns också vedkaminer som eldas kontinuerligt som uppfyller kravvärden. NM föreslår att det ställs en produktkategori omfattar både pelletskaminer och vedkaminer för kontimuerlig eldning. På grund av test- och marknadsdata värderas att det finns några modeller av ackumulerande eldstäder som uppfyller dessa krav på emissioner och verkningsgrad. Det finns de första bastuugnar som kan uppfylla kravvärden. Mätmetoder Mätmetoden VDI 2066, TC295 WG5 N51 ersätts med CEN/TS 15883:2009, Annex A.1 för ackumulerande eldstäder och bastueldstäder. Installations – och driftinstruktioner har kompletterats på grund av remisskommentarer. 53 (53)
![GZ-R15BE, GZ-R15RE, GZ-R15WE, GZ-R10SE [EU]](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/002775963_1-62b2647d29f4bda46919973af219cc64-250x500.png)
© Copyright 2024