Vänsterpartiet om skolan ______________________________________________________________________________________ VÄNSTERPARTIET UPPLANDS VÄSBY Likvärdig skola för alla Så här förbättrar vi skolresultaten Väsbyvänstern Det gröna arbetarpartiet Det röda miljöpartiet Bäst på jämställdhet Vänsterpartiet om skolan ______________________________________________________________________________________ Vänsterpartiet Upplands Väsby november 2013 Vänsterpartiet SÅ FÅR VI BÄTTRE SKOLRESULTAT I VÄSBY Skolresultaten i Upplands Väsby är dåliga. Ett flertal mätningar av olika slag placerar kommunen bland dom sämsta i Sverige. Detta är väl känt och oroar alla politiska partier i kommunen. Kommunfullmäktige har nu beslutat att kraftsamla till en strategi för att komma till rätta med problemen. Här presenteras Vänsterpartiets förslag på hur skolresultaten ska förbättras. Det kommer inte att finnas några snabba lösningar utan det behövs en sammanhängande och uthållig strategi för att vända utvecklingen. Vänsterpartiet fokuserar på fem områden för att få en bra och likvärdig skola för alla barn. 1. RESURSER Mer resurser för mindre klasser och stöd till elever med särskilda behov. 2. SYSTEMFELEN Rätta till systemfelen där skolan har blivit en anarkistisk marknad som är mycket svår att styra. Inga riskkapitalister ska kunna göra vinster på våra skattepengar. 3. ALLA SKA MED Skolan ska vara likvärdig för alla och ge mer resurser till elever från hem utan studietradition. Resurser ska styras till elever med störst behov. 4. LITA TILL PROFFESSIONEN Lärare och skolledare behöver arbetsro och goda arbetsvillkor. De är bäst på pedagogiken, inte politiker och föräldrar som gick i skolan för decennier sedan. 5. GENUSPERSPEKTIV Pojkarnas skolresultat är markant lägre än flickornas. Stereotypa könsmönster återskapas i skolan. Det vill vi ändra på genom en systematisk genuspedagogik. Vi utvecklar varje område vidare i denna skrift. KONTAKTINFO www.vasbyvanstern.se Politisk sekreterare Ulla Blücher [email protected] 073-910 43 02 Vänsterpartiet. Upplands Väsby kommun, 194 80 Upplands Väsby Vänsterpartiet om skolan ______________________________________________________________________________________ 1. RESURSER Det påstås i att det inte spelar någon roll för resultatet hur stora resurser som tilldelas skolan. Ja, det finns andra faktorer som också är av stor vikt, men att säga att resurser inte spelar någon roll är falskt. Det är för stora barngrupper i förskolan och för stora klasser i skolan. Vi är övertygade om att resultaten blir bättre om lärarna får mer tid med varje elev. Att minska gruppstorlekarna är en ren resursfråga. Eleverna behöver också möta fler vuxna i skolan. Resurserna till kuratorer, skolhälsa, skolpsykologer och fritidspersonal måste öka. Vi har en helhetssyn på eleverna utifrån insikten att lärande bara kan ske om man mår någorlunda bra psykiskt och fysiskt. Samverkan med socialtjänsten behöver också bli bättre. Vänsterpartiet prioriterar därför mer ekonomiska resurser till skolan före skattesänkningar. I vårt budgetförslag för Upplands Väsby kommun för 2014 föreslår vi att ytterligare 59 miljoner kronor avsätts till förskola och utbildning utöver alliansens förslag. Det ska bland annat användas till:  Att minska barngruppernas storlek i förskolan, 14 miljoner kronor.  Stärkt socioekonomisk viktning i skolpengen, 6 miljoner kronor.  Fler specialpedagoger och stöd till elever med särskilda behov, 8 miljoner kronor.  Stärkt elevhälsa, 2,5 miljoner kronor.  Förstärkt hemspråksundervisning, 3 miljoner kronor. Vänsterpartiet om skolan ______________________________________________________________________________________ 2. SYSTEMFEL Den svenska skolan har riggats med en rad systemfel som behöver åtgärdas på nationell nivå. Friskolereformen, det fria skolvalet och kommunaliseringen av skolan har sammantaget lett till en skolkris. Vi ser hur segregationen mellan skolorna ökar och skolresultaten sjunker i hela Sverige. Idén om en likvärdig skola för alla, som ska kompensera elever från studieovana hem, är helt skjuten i sank. I dess ställe en föreställning att marknadsmodeller med konkurrensutsättning ska skapa de bästa förutsättningarna för lärande. Detta har visat sig var vara en felaktig tro. Vi har en av världens mest tillåtande friskolesystem. Skolor kan efter godkännande från skolinspektionen etablera sig fritt utan hänsyn till behov i den aktuella kommunen. Detta leder till en närmast anarkistiskt och helt ostyrbar situation med överetablering av skolor på vissa håll. De kommunala skolorna får mycket svårt att långsiktigt planera sin verksamhet och får ofta rollen som "städgumma" när något går fel eller när ansvar för alla elever ska tas. Ett minimikrav är att kommunerna får vetorätt vid etablering av nya friskolor. Friskolereformen var främst tänkt som ett sätt att främja pedagogiska och kulturella alternativ som ett komplement till de offentligt drivna skolorna. Så har det inte blivit. Friskolorna domineras nu av stora aktiebolag, skolan har blivit ett affärsområde som ska generera vinst till ägarna. Skattepengar går som vinstutdelning till riskkapitalister. Den senaste skandalen kring John Bauergymnasiernas konkurs visar på ett ohållbart system. Ett minimikrav är att vinstuttag ur skolverksamhet stoppas. Upplands Väsby har också lokalt hemsnickrade modeller av pseudomarknad med negativa effekter på skolorna. Alliansen har skapat ett köp- och säljsystem med ett kundvalskontor, en utbildningsnämnd och en organisation för den kommunalt drivna verksamheten -Väsby Välfärd. Systemet är svårt att styra med oklart ansvar för olika organ. Framförallt har den demokratiska styrningen och kontrollen försvagats. Det är bakgrunden till att Vänsterpartiets ledamot i utbildningsnämnden, Ulla Blücher, lämnade sitt uppdrag i protest i oktober 2013. - De två senaste åren har utbildningsnämnden spelat allt mindre roll för utvecklingen av Väsbys skolor. Nämndordförande förmår inte ge nämnden något inflytande i förhållande till tjänstemännen på kundvalskontoret. Själva grundsystemet med köp/sälj-organisering av verksamheten har minskat nämndens roll. Det är otydligt var ansvaret ligger, säger Ulla. - Ta tillbaka utbildningsnämnden. Jag vill stärka medborgarpåverkan genom att åter ge utbildningsnämnden en central roll för den demokratiska styrningen av våra skolor. De dåliga skolresultaten i Väsby har varit kända i många år. Alla politiker säger sig vilja ge högsta prioritet åt skolan. Men ingen verkar kunna påverka systemet. Jag gör därför bättre nytta just nu genom att fortsätta ha kontakt med föräldrar och ungdomar och föra in deras röster i politiken, säger Ulla. Alliansen har infört ett lokalersättningssystem som inte tar hänsyn till varje skolas specifika förutsättningar. Kommunal skolor har drabbats av stora ekonomiska problem till följd av systemet. Skolledare tvingas lägga mer kraft på lokalanvändningsfrågor än pedagogisk utveckling. Det är dessutom mycket oklart om systemet som helhet leder till ökad effektivitet och minskad kostnader för kommunen. Det som skolor spar in på lokalyta övervältras ofta som kostnad till någon annan instans i kommunen att bära. Vänsterpartiet vill därför avskaffa den kommunala pseudomarknaden till förmån för förstärka medborgarinflytande och politisk prioritering och styrning. Vänsterpartiet om skolan ______________________________________________________________________________________ 3. ALLA SKA MED! Styrelsen för Väsby välfärd, som ansvarar för de kommunalt drivna skolorna i Väsby, har nyligen antagit strategin Alla i mål!. Det är en mycket bra strategi som fokuserar på att lyfta resultaten för de elever som har det svårast av olika anledningar. Vänsterpartiet ger sitt starka stöd till denna strategi. Men hur står det till med de privata skolorna i Väsby? Har de någon likande strategi? Vi ser inte det. Tvärtom finns det en tendens till att de privata skolorna inte tar sitt ansvar för att höja allas skolresultat. Barn med särskilda behov hänvisas ofta till de kommunala skolorna. Det tydligaste exemplet är mottagandet av flyktingbarn. Introduktionen för dessa barn sköts nästan uteslutande av de kommunala skolorna. Vänsterpartiet vill att varje skola ska vara så bra att det blir naturligt att välja den som ligger närmast. Vi vill styra resurser dit behoven är störst. Det innebär att skolpengen ska kompletteras med en betydligt större viktning för socioekonomiska faktorer. Antalet vuxna i skolan, som kan se och möta barnen som hela människor som har behov av kunskap men också en massa annat, måste öka. Det behövs större resurser för att ge barn med funktionshinder en likvärdig utbildning. Fler specialpedagoger krävs. En god språkutveckling är nyckeln till framgång i skolan. Det har satsats på att tidigt se och ge stöd åt barn med läs- och skrivsvårigheter, det är bra. Nu måste ambitionen öka för att ge barn med utländsk bakgrund ett rikt språk. Genom stärkt hemspråksundervisning förbättras också svenskan. Två- eller flerspråkig kompetens är självklart en stor fördel när handel och rörlighet över nationsgränserna kraftigt tilltar. Vänsterpartiet om skolan ______________________________________________________________________________________ 4. LITA TILL PROFESSIONEN Läraryrkets status har försämrats under de senaste decennierna. Det märks i en eftersläpning i lönenivå jämfört med grupper med lika lång akademisk utbildning. Detta håller nu på att rättas till, vilket är bra. Likaså är reformerna med ökat kollegialt lärande och fler karriärvägar för skickliga lärare ett steg i rätt riktning. Lärarprofessionen är också starkt pressad av styrsystem som inspirerats av New Public Management. Där sätts den ekonomiska effektiviteten ensidigt i fokus och allt ska mätas och dokumenteras in absurdum, med en starkt ökad administrativ börda för lärarna till följd. Det är dags för politiken att börja lita på lärarprofessionen och ge skolan arbetsro. Politiken ska ge ramar, övergripande mål och förutsättningar i form av goda resurser. Politiken ska däremot lita till att lärare och skolledare är bäst på att avgöra vilka pedagogiska metoder som ska tillämpas. Utbildningsminister Jan Björklund har blivit symbolen för denna politiska klåfingrighet. Det är inte politiken som ska avgöra hur balansen mellan "katederundervisning", projektarbeten, eget arbete etc ska vara. Det är inte politiken som bäst avgör när läxor är ett bra stöd i inlärningen. Det är inte politiker som vet bäst hur kunskapsinhämtningen ska följas upp och förmedlas till elever och föräldrar. Vi får inte göra samma misstag som utbildningsministern när vi formar skolstrategin för Upplands Väsby. Vi ska ge tydliga mål och stabila arbetsförhållanden utan ständiga omorganiseringar och avstå från detaljstyrning av lärarnas arbete. 5. GENUSPERSPEKTIV Genusperspektivet är en i stort sett förbisedd aspekt på skolutveckling i Väsby. Detta trots att det finns statistik, utredningar och empirisk erfarenhet av att skolresultaten påverkas av genus, det social könet. I den statliga utredningen "Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan" (SOU 2010:99) finns mängder av argument för att ökad jämställdhet i skolan också medför bättre resultat. I utredningen konstateras att pojkar som grupp presterar sämre än flickor som grupp. Det finns starka signaler att det hos stora grupper av pojkar frodas en kultur av att skola och kunskap inte är så viktigt. Pojkar läser generellt sett mindre än flickor. Flickor och pojkar tvingas ofta in i stereotypa genusmönster där deras fulla potential riskerar att inte komma till sin rätt. Flickor är mer stressade när det gäller skolan och mår generellt sämre i tonåren. Pojkar framstår som mer aktiva än flickor när det gäller att behandla andra illa. Statistik från Väsbys skolor stödjer detta, pojkarnas studieresultat är betydligt lägre än flickornas och valen till gymnasieskolans program är ytterst könsstereotypa. Vänsterpartiet vill därför lyfta jämställdhet som en viktig faktor för att förbättra skolresultaten. Med ett genusperspektiv kan skolutvecklingen ges fler dimensioner. Med en medveten genuspedagogik kan skolan bryta dåliga mönster och traditioner. Vi föreslår i vår budget en kraftfull satsning på genuspedgogisk fortbildning för lärare (4 mkr) och att ett 5-årigt projekt "Ändra normen" startas (2 mkr per år).