Polisen: ”De gör inget olagligt” Socialstyrelsen: ”De har
MARKBLADET • Onsdag / torsdag vecka 36 • 2013 TIGGERI I MARK ären kom till Kinna Polisen: ”De gör inget olagligt” Det finns inga indikationer på att någon kriminell liga lägger beslag på de pengar som tiggarna i Mark samlar in. – Vad vi kan se är det inte den typen av tiggeri, säger Carl-Arvo Olsson, närpolisbefäl i Kinna. Brister i tårar. Lica gråter över sin situation. Kokkärl i trädet. Männen i familjen vågar inte visa sina ansikten för kameran. – Vi kan inte vara säkra på vad ni skriver i tidningen, säger Sorin lite misstänksamt – men är ändå tacksam för att vi är där. I brist på badrum. En dunk med vatten, en slang och en spegel – upphängda i ett träd. Ringer hem en gång i veckan. – Det går rykten om att ni har dyra Iphones. Har ni det? frågar jag, varpå tiggarna brister i skratt. Sorin håller upp den gamla mobiltelefonen med trasigt skal – som de har för att kontakta familjen i Rumänien en gång i veckan. Till skillnad från i exempelvis Danmark, Storbritannien och delar av Österrike finns det i Sverige inte något förbud mot att sitta på gatan och be om pengar. – Det är inte olagligt att tigga så länge man inte ofredar någon, säger närpolisbefälet Carl-Arvo Olsson. I Mark finns nu ett medborgarförslag som vill se att ett förbud mot tiggeri skrivs in i de lokala kommunala ordningsreglerna. Flera svenska kommuner har den senaste tiden kommit med motsvarande krav – ofta med motiveringen att man vill sätta stopp för den människohandel som kan ligga bakom tiggeriet. Oftast inte ligor Ett antal fall där fattiga östeuropéer tvingas tigga till sig pengar som kriminella ligor sedan tar, har avslöjats. Men även om denna form av människohandel växer visar en rapport från Rikspolisstyrelsen att majoriteten av tiggarna inte utyttjas som redskap för kriminell verksamhet. – Den stora delen ser inte ut att vara det, säger Kajsa Wahlberg, Rikspolisstyrelsens expert på människohan- del, till tidningen DN. Och polisen i Mark har inga indikationer på att den tiggande familjen i Kinna ska vara utnyttjade på ett sådant sätt. – Det finns inget som tyder på det. Vi har heller inga anmälningar mot dem. De gör inget olagligt, säger CarlArvo Olsson. Det enda som kan diskuteras är huruvida de bryter mot allemansrätten genom att under en längre tid slå läger på samma plats i skogen. – Enligt allemansrätten får du på privat mark campa enstaka nätter. Men sedan är det upp till markägaren att ingripa. Så länge markägaren inte har något att invända så gör inte polisen något. Lena Carlsson Socialstyrelsen: ”De har rätt till akut hjälp av socialen” Marks kommun bryter mot lagen när de låter familjen sova i hyddor. Det menar Socialstyrelsens jurist Bitte Fritzson: – Vistelsekommunen har alltid en skyldighet att hjälpa till i akuta nödsituationer. Reglerna om fri rörlighet för personer gäller alla EU-medborgare och innebär att alla, utan några särskilda formaliteter, har rätt att resa till och vistas i ett annat EU-land i tre månader. Detta under förutsättning att personen inte blir en belastning för biståndssystemet i mottagarlandet. Motstridigt nog står det i Socialtjänstlagen att kommunen har det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen. – Alla som vistas i kommunen har rätt till en skälig levnadsnivå, oavsett om de kommer från Umeå eller Rumänien. Man har inte rätt att hänvisa någon till att bo i en park eller i skogen, säger Bitte Fritzson, jurist och enhetschef på Socialstyrelsen. Skyldigheten att avhjälpa en akut situation kan handla om att ge de nödställda mat och husrum i väntan på hemresan och/eller en biljett hem, när alla andra möjligheter till finansiering är uttömda. – Socialen ska göra en nödprövning i varje enskilt fall, säger Fritzson och slår fast att den tiggande familjen i Kinna har rätt att få sin sak prövad – på samma sätt som svenska medborgare. – De har rätt till ett beslut. Och de har rätt att överklaga beslutet. Inga undantagsregler I samband med att de forna öststaterna var på väg att ansluta sig till EU för omkring tio år sedan, fördes en diskussion om riskerna för ”social turism”, det vill säga att EU-medborgare åker till ett annat land, för att med ingen eller liten försörjning utnyttja mottagarlandets biståndssystem. – Det fanns en öppning där länder kunde avsäga sig ansvaret att hjälpa folk som kommer från andra länder. Men Sverige gjorde aldrig det. Man trodde inte att det skulle komma så många, säger Fritzson. Lagändring möjlig Med facit i hand – i dag beräknas antalet tiggare på svensk mark till 400 enbart i Göteborgsområdet – tror Bit- te Fritzson att en ändring i Socialtjänstlagen kan bli aktuell. – Det kan vara så att vi måste lagstifta på ett annat sätt i framtiden. Men just nu är det de här reglerna som gäller. Måste ta kontakt själva Jonas Carling, chef på försörjningsstödsenheten i Marks kommun är medveten om att ingen kan hänvisas till att bo i skogen. Men han pekar på att det är den enskildes eget ansvar att ta kontakt med Socialtjänsten och lämna in en ansökan om försörjningsstöd. Det här handlar om rädda och utsatta människor som inte vet sina rättigheter, inte kan språket och själva inte vill söka upp myndigheter i första taget. Kan det inte vara ett alternativ att ni åker till dem och sträcker ut en hjälpande hand? – Ja, det kan givetvis vara ett alternativ, men i dagsläget har vi inte någon uppsökande verksamhet inom försörjningsstödet. Däremot kan mycket väl bli så att vi bygger upp en sådan om det visar sig att behovet finns, om det kommer fler som hamnar i samma situation. Lena Carlsson 17
© Copyright 2024