Polisen: ”De gör inget olagligt” Socialstyrelsen: ”De har

MARKBLADET
• Onsdag / torsdag vecka 36 • 2013
TIGGERI I MARK
ären kom till Kinna
Polisen: ”De gör inget olagligt”
Det finns inga indikationer på att någon kriminell liga lägger beslag
på de pengar som tiggarna i Mark samlar in.
– Vad vi kan se är det
inte den typen av tiggeri, säger Carl-Arvo
Olsson, närpolisbefäl i
Kinna.
Brister i tårar. Lica gråter över sin situation.
Kokkärl i trädet. Männen i familjen vågar inte visa sina
ansikten för kameran.
– Vi kan inte vara säkra på vad ni skriver i tidningen, säger
Sorin lite misstänksamt – men är ändå tacksam för att vi är
där.
I brist på badrum. En dunk
med vatten, en slang och en
spegel – upphängda i ett
träd.
Ringer hem en gång i veckan.
– Det går rykten om att ni
har dyra Iphones. Har ni
det? frågar jag, varpå tiggarna brister i skratt. Sorin
håller upp den gamla mobiltelefonen med trasigt skal –
som de har för att kontakta
familjen i Rumänien en gång
i veckan.
Till skillnad från i exempelvis
Danmark, Storbritannien och
delar av Österrike finns det i
Sverige inte något förbud mot
att sitta på gatan och be om
pengar.
– Det är inte olagligt att
tigga så länge man inte ofredar någon, säger närpolisbefälet Carl-Arvo Olsson.
I Mark finns nu ett medborgarförslag som vill se att ett
förbud mot tiggeri skrivs in i
de lokala kommunala ordningsreglerna. Flera svenska
kommuner har den senaste
tiden kommit med motsvarande krav – ofta med motiveringen att man vill sätta
stopp för den människohandel som kan ligga bakom tiggeriet.
Oftast inte ligor
Ett antal fall där fattiga östeuropéer tvingas tigga till sig
pengar som kriminella ligor
sedan tar, har avslöjats.
Men även om denna form
av människohandel växer
visar en rapport från Rikspolisstyrelsen att majoriteten
av tiggarna inte utyttjas som
redskap för kriminell verksamhet.
– Den stora delen ser inte ut
att vara det, säger Kajsa
Wahlberg, Rikspolisstyrelsens expert på människohan-
del, till tidningen DN.
Och polisen i Mark har inga
indikationer på att den tiggande familjen i Kinna ska
vara utnyttjade på ett sådant
sätt.
– Det finns inget som tyder
på det. Vi har heller inga
anmälningar mot dem. De gör
inget olagligt, säger CarlArvo Olsson.
Det enda som kan diskuteras är huruvida de bryter mot
allemansrätten genom att
under en längre tid slå läger
på samma plats i skogen.
– Enligt allemansrätten får
du på privat mark campa
enstaka nätter. Men sedan är
det upp till markägaren att
ingripa. Så länge markägaren
inte har något att invända så
gör inte polisen något.
Lena Carlsson
Socialstyrelsen: ”De har rätt
till akut hjälp av socialen”
Marks kommun bryter
mot lagen när de låter
familjen sova i hyddor.
Det menar Socialstyrelsens jurist Bitte
Fritzson:
– Vistelsekommunen
har alltid en skyldighet
att hjälpa till i akuta
nödsituationer.
Reglerna om fri rörlighet för
personer gäller alla EU-medborgare och innebär att alla,
utan några särskilda formaliteter, har rätt att resa till och
vistas i ett annat EU-land i tre
månader. Detta under förutsättning att personen inte blir
en belastning för biståndssystemet i mottagarlandet.
Motstridigt nog står det i
Socialtjänstlagen att kommunen har det yttersta ansvaret
för alla som vistas i kommunen.
– Alla som vistas i kommunen har rätt till en skälig levnadsnivå, oavsett om de kommer från Umeå eller Rumänien. Man har inte rätt att
hänvisa någon till att bo i en
park eller i skogen, säger
Bitte Fritzson, jurist och
enhetschef på Socialstyrelsen.
Skyldigheten att avhjälpa
en akut situation kan handla
om att ge de nödställda mat
och husrum i väntan på hemresan och/eller en biljett hem,
när alla andra möjligheter till
finansiering är uttömda.
– Socialen ska göra en
nödprövning i varje enskilt
fall, säger Fritzson och slår
fast att den tiggande familjen
i Kinna har rätt att få sin sak
prövad – på samma sätt som
svenska medborgare.
– De har rätt till ett beslut.
Och de har rätt att överklaga
beslutet.
Inga undantagsregler
I samband med att de forna
öststaterna var på väg att
ansluta sig till EU för
omkring tio år sedan, fördes
en diskussion om riskerna för
”social turism”, det vill säga
att EU-medborgare åker till
ett annat land, för att med
ingen eller liten försörjning
utnyttja mottagarlandets biståndssystem.
– Det fanns en öppning där
länder kunde avsäga sig
ansvaret att hjälpa folk som
kommer från andra länder.
Men Sverige gjorde aldrig
det. Man trodde inte att det
skulle komma så många,
säger Fritzson.
Lagändring möjlig
Med facit i hand – i dag beräknas antalet tiggare på
svensk mark till 400 enbart i
Göteborgsområdet – tror Bit-
te Fritzson att en ändring i
Socialtjänstlagen kan bli
aktuell.
– Det kan vara så att vi
måste lagstifta på ett annat
sätt i framtiden. Men just nu
är det de här reglerna som
gäller.
Måste ta kontakt själva
Jonas Carling, chef på försörjningsstödsenheten
i
Marks kommun är medveten
om att ingen kan hänvisas till
att bo i skogen. Men han
pekar på att det är den enskildes eget ansvar att ta kontakt
med Socialtjänsten och lämna
in en ansökan om försörjningsstöd.
Det här handlar om rädda
och utsatta människor som
inte vet sina rättigheter, inte
kan språket och själva inte
vill söka upp myndigheter i
första taget. Kan det inte
vara ett alternativ att ni
åker till dem och sträcker
ut en hjälpande hand?
– Ja, det kan givetvis vara
ett alternativ, men i dagsläget
har vi inte någon uppsökande
verksamhet inom försörjningsstödet. Däremot kan
mycket väl bli så att vi bygger
upp en sådan om det visar sig
att behovet finns, om det
kommer fler som hamnar i
samma situation.
Lena Carlsson
17