Ivan Aguéli Resande Utan Hamn
Ivan Aguéli Resande Utan Hamn IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 1 Galleri Claes Moser & Fahlnaes Konsthandel 2012 Paul Gauguin, Träsnittsdetalj ur Noa Noa (Auti Te Pape) 1894 Förord Att ställa ut en av svensk konsts portalfigurer, Ivan Aguéli, i ett kommersiellt sammanhang har länge varit en dröm som diskuterats mellan Claes Moser och Fahlnaes Konsthandel. Oberoende av att vi verkar i var sin landsända så förenar Aguélis konstnärskap oss i övertygelsen om vilken kraftkälla han varit och är i den moderna konsthistorien. Aguélis konstnärskap är begränsat åtkomligt utanför museivärlden och en del av hans gärning är alltjämt outforskad eller saknas. Ett kringflackande liv, som blev allt för kort, i konstens brännpunkt, har ändå räckt till att befästa honom som en av de viktigaste aktörerna på den svenska konsthimlen. I dagens infekterade debatt om världsreligionernas utbredning utgör Aguéli en intressant profil som ingående engagerat sig i den islamska kulturen. Han blev den första europé, som efter att ha konverterat till islam, skriva in sig vid en egyptisk fakultet! Aguéli är engagerad inom tidens intresse för sufism och mysticism som genomströmmar den intellektuella miljön i Paris före sekelskiftet 1900. Han är aktiv som djurrättsaktivist och visar sig också vara en politisk rebell, med anarkistiska förtecken. Aguéli sägs också varit den person som stängde den franska tjurfäktningsarenan för gott. En härpå följande lagändring bidrog till tjurarnas längre livslängd. Sitt engagemang i kosmopolitiska ting gör hans egentliga staffligärning begränsad till ett par perioder under den korta levnadsbanan. Här finns historiska luckor och saknade verk. Till utställningen har konsulterats Mikael Nahlén som bidragit med synpunkter på attribueringar och personinformation kring denna mångfasetterade konstnärs mest obelysta sidor. Härigenom har vi möjlighet att för första gången för en svensk publik kunna visa upp några tidigare okända verk av konstnären som befunnit sig i utländsk ägo. 4 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN Utställningen ger också exempel på ett par av Ivan Aguélis mest centrala verk i privat ägo, som också är att betrakta som pamfletter för den moderna 1900-talskonstens utvecklingsmönster i Sverige. Arbetet med Aguélis konstnärskap för oss också av nödvändighet in på Olof Sager-Nelsons konstnärsgärning. Denna kommer att bli fokus för en kommande gemensam utställning. Utställningens tanke är att belysa hela konstnärskapet, alltifrån ungdomens gotländska bilder, de symboliska intrycken från Émile Bernards ateljé i Paris, Gauguin, till de dramatiska och fullständigt nydanande husgavelbilderna från stockholmstiden. Färden går vidare mot sydliga breddgraders egyptiska landskap och figurframställningar mot den sista målarperiodens spanska studier. Detta är del 1 i historien kring två egocentriska särlingars kontaktytor på främmande mark, som blivit så befruktande för kommande konstnärsgenerationer. Stockholm och Göteborg i november 2012 Claes Moser, Jesper Fahlnaes, Angelica Törnqvist GALLERI CLAES MOSER Karlavägen 87 114 59 Stockholm Tel: +46 8 6641212 +46 705292510 www.gallerimoser.com [email protected] FAHLNAES KONSTHANDEL Götabergsgatan 3 411 34 Göteborg +46 31 7112028 +46 707204075 www.fahlnaeskonsthandel.nu [email protected] IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 5 ” Se formerna mycket enkelt i deras geometriska konstitution och lägg däri enkla färger med iaktagande av den kromatiska degradationen för att framkalla harmonien.” Med de orden förändrades den svenska konsthistorien för alltid. Uttalandet gjordes av Émile Bernard, en nästan jämnårig ung konstnär i den nya konstens fokus. Ivan Aguéli, Blomsterstilleben, oljemålning, 1890 6 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN Scenen utspelar sig i Asnières utanför Paris år 1890, dit Aguéli fotvandrat med ett rekommendationsbrev i handen. Bernard hade genom sin vänskap med Vincent van Gogh, introducerats för Paul Gauguin några år tidigare. Tillsammans med den senare hade han utformat den nya konstens koncept Symbolismen / Syntetismen i Pont-Aven i Bretagne. Det bärande budskapet inom den nya rörelsen var att konsten skulle spegla den sanning som fanns ovanför den jordiska verkligheten. Enkelheten skulle mejsla ut denna sanning som skulle återges i rena färgplan utan onödiga detaljer, där de medeltida kyrkfönstren stod som förebilder i den s.k. cloisonnétekniken. Rena oblandade färgvolymer som avgränsades av blystränglar. Aguélis biograf, Axel Gauffin skildrar i sitt monumentala verk Ivan Aguéli, Människan, Mystikern, Målaren, 1940, hur den mer avancerade Émile Bernard visar den unge svensken tillrätta i enlighet med de nya principerna: ” Jag satte Aguéli i min skola. Jag hade alltså den bästa vilja att bringa reda i hans målartekniska idéer. Jag lät honom utföra enkla ting, tecknade i ett enda drag och färgade i summeriska graderingar.” Detta tidigare aldrig visade blomsterstilleben av Ivan Aguéli har funnits i Frankrike, och tillhör de fåtal signerade målningar som konstnären utfört. Målningen är sannolikt tillkommen i Émil Bernards ateljé omkring 1890. Endast ett par andra verk från denna sejour är sedan tidigare kända. Samtliga ger prov på olika typer av stillebenarrangemang fördelat mellan blommor och frukter. Målningen uppvisar klara drag av tidens syntetism och stiliseringstankar som Aguéli uppsnappade under Bernards inflytande. IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 7 Gotland intar en central plats i konstnärens liv. Hit skulle han återvända ett flertal tillfällen under sitt flackande och rastlösa liv. Det lilla havsmotivet med buskage i förgrunden är sannolikt utfört 1889. Intressant att notera är att Georg Pauli några år senare målar ett nära på identiskt motiv från samma plats i ett aguéliskt manér. Målningen är utförd på ett enkelt material närmast att likna vid skjorttyg. En likartad målning i Aguélimuseets samlingar i Sala har samma typ av gräng i duken som denna bild. Västerhejde, Gotland, 1892 8 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN Gotland 1889 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 9 ”Originell och excentrisk var han alltid i högsta grad. Han bodde vid denna tid i ett stort rum vid hörnet av Vanadisvägen och Norrtullsgatan. Där slutade Vasastaden då och man hade från hans fönster fri utsikt norrut ända till Eugeniahemmet. I denna trakt målade nu Aguéli gatumotiv i den växande stadens utkanter- de nya gatorna och hyreskasernerna. Stora ytor, grova konturer. Man lägger ofta märke till att himlen var delad liksom av ett valv, med en stor valörskillnad mellan den övre mörkare delen och den nedre ljusare. En gång tillfrågad av Per Hallström, som ibland slöt sig till oss, om detta fenomen svarade han- ja det är så att jag har en spricka i min pincenez.” Konstnären Arthur Bianchini umgicks mycket med Aguéli under dennes tid i Stockholm sommaren 1892, och var den som förmedlade raderna ovan. (Gauffin s. 76, färgbild s. 80-81 resp.81). Husgavlar II, oljemålning, 1892 10 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN Stockholmsutsikt, oljemålning 1892 Aguéli hade ett vykortsalbum, bestående av runt ett dussin fotografier som han tagit med till Stockholm främst för att visa upp för Karl Nordström och Richard Bergh för att illustrera den nya franska konsten. Ett flertal av bilderna utvisade målningar av Vincent van Gogh. Det går att spåra ett klart inflytande från van Gogh i ett par tidigare stockholmsmotiv, likaså i några bilder från Gotland. De här presenterade och utställda bilderna med gatumotiven är mer i linje med Émile Bernards och Gauguins idéer. Pincenezhistorien ovan får nog ses som ett kamratskämt utan större sanningshalt. IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 11 Bernard kunde berätta om sina konstnärsvänner, om van Gogh, Cezanne och Gauguin, om flygblad som behandlade de nya konstnärskapen författade av honom själv. Flygblad som senare återfanns i Aguélis kvarlåtenskap. Det var också Bernard som slussade in Aguéli i mysticismens kretsar, i teosofin, och i Swedenborgs idéer, som han parerade med en medhavd faiblesse för rysk kultur. Ett samtida ögonvittne berättar om Aguélis försök att närma de latinska folken med de arabiska! Ett närmande till de politiskt radikala kretsarna i Frankrike renderade honom till en sex månader lång fängelsevistelse. Motivet var enligt myndigheterna ”en något oklar inställning till det bestående samhället”. Aguéli stämplades som anarkist. Den finländska konsthistorikern Salme Sarajas – Korte har i sin bok ”Vid symbolismens Källor” påvisat Aguélis intresse för det antika, för Egyptens Hermes-kult, för buddhismen för teosofins världsuppfattning baserad på de olika religionerna. Intresset för det teoretiska fjärmade honom under långa perioder från måleriet, och samtida konstnärer i Paris kände ibland inte alls till att den unge svensken faktiskt var en målande kollega. Genom ett sammanträffande med den svenska konstnären Olof Sager-Nelson i Paris närmar sig Aguéli den finska konstnärskolonin i Paris. Han var en ivrig tillskyndare av Kalevala, det finska nationaleposet, som han efter bibeln tillmätte den största njutningsform han erfarit och vars fresker han ansåg vara ”ett av världens förnämsta konstverk” (Ibid s.324). Man träffas hos den mycket egensinniga och spiritistiskt orienterade Mme Marie Huot, som kom att få en avgörande betydelse för både Aguéli och för Sager-Nelson under deras respektive korta levnadsbanor. De finska konstnärerna hade redan börjat bejaka de symbolistiska trenderna. 12 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN Bland dessa fanns Magnus Enckell, Väinö Blomstedt, Bruno Aspelin och Werner von Hausen. Sin egen trosbekännelse tillerkänner han nu det symbolistiska gränslandet mellan ande och materia. Han ställer också frågan ”Vad har Europa att sätta bredvid Antiken o. Kinesernas o. Indiens konst. Småsaker t.o.m. som dimensioner…” (Korte s.108-109). Under fängelsevistelsen formas planerna på att bege sig till mellersta östern eller Nordafrika och i samband med frigivandet lockar Aguéli med sig Werner von Hausen till Egypten där Émile Bernard redan befinner sig. I ett eftermäle summerar Werner von Hausen sin vän Aguélis person som: ”Jag har samtalat långa timmar med honom, och funnit hos honom en så fin och djup förståelse av konst, som hittills hos ingen. Hans religion är varm. Ädel fin och djup. Bibeln läser han på hebreiska. Orientens visa män läser han på hinduiska, malajiska och arabiska. Studium av Bibeln, teosofin, de gamlas religioner samt i synnerhet Swedenborgs arbeten har gifvit honom en uppfattning om lifvets mening, om döden, lifvet på andra sidan grafven, våra pligter mot oss sjelfva och nästan, en uppfattning så ädel och hög, att jag icke kan annat än hysa den största aktning och beundran för en ande sådan som han. Att han ingen respect och aktning mera har kvar för samhället, undrar jag icke på, och om han, sliten av hungerns plågor funnit anarchin berättigad, är han därför icke en brottsling. Aldrig kan jag tro om honom att han kunde kasta en bomb (…) jag upprepar att det skönaste, det finaste jag hört i religion och vetenskap, det har han sagt mig” (Kortes s.109). IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 13 Landskap med hus, oljemålning Aguéli kom att i olika omgångar vistas i Egypten där han delade sitt intresse mellan tanke och måleriska uttrycksformer. Han målar primitiva stadsmiljöer, palmlundar och landskap i smått format, och han har ständiga problem med att skaffa modeller. Trots allt betraktades han som en främmande fågel med de inföddas ögon. Sjukdomar och ekonomiska umbäranden tvingar honom att resa hem till Sverige. Ett tillfälligt uppdrag som tolk och journalist lockar honom utomlands. Den noggranne betraktaren kan se paralleller mellan Aguélis liv och Gauguins. Bägge sökte sig bort från den självklara civilisationen mot främmande öar i periferin. Gauguin mot Tahiti och Aguéli mot Ceylon och Gotland. Egyptisk kvinna, oljemålning 14 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN I det nya passet stod det inte längre Ivan Aguéli utan det mer arabiskt klingande Abdul Hadi. En idé om en tidskrift med den ädla tanken att förbrödra Europa med de islamska länderna tar honom åter till Kairo och än en gång får det teoretiska överhand över det måleriska. Koloniala konflikter mellan engelsmännen och egyptierna drabbar Aguéli som misstänkliggörs och lämnar landet. Modell, oljemålning Återbördad till Paris 1910, söker sig Aguéli till kubistkretsarna och umgås med konstnärer som Picasso, Legér, van Dongen och Le Fauconnier . Här finns också författaren Appolinaire. Han publicerar sina tankar om den nya konsten i den franska tidskriften La Gnose nu också under signaturen Abdul Hadi. Ett mellanspel i Sverige som tillfällig frielev i Carl Wilhelmssons ateljé uppenbarar sig. Aguéli erbjuds en deltagarbiljett till Konstnärsförbundarnas sedermera så berömda s.k. Olympiska utställning vid Karlaplan 1912. Sedan gammalt hade han två starka tillskyndare i Richard Bergh och Karl Nordström. Konstnärer som han själv ansåg stå över sina samtida generationskamrater, och som han själv kontinuerligt hade informerat om Émile Bernards och Gauguins nya teser. En därför snabbt påtvingad resa till ungdomens spelplan Gotland, resulterade i att bagaget till Stockholm inräknade ett trettiotal lagrade målningar från de första målarperioderna på Gotländsk grund. Därmed var deltagandet i utställningen säkrat. Vid tidpunkten för vernissagen hade Aguéli redan påbörjat en ny intensiv målarperiod i Paris och som ledde vidare åter igen till Egypten. IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 15 Egyptisk modell, numrerad 1/1 16 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN Nu är det en betydligt kraftfullare Aguéli som mejslar fram starka karaktärsporträtt, Nilbilder och stadsbilder ur den torra ökenmyllan. Även om själen fortfarande sprudlade av aktivitet led fysiken av en begynnande dövhet i en allt för tidigt trött kropp. Aguéli beslöt sig Baksida av föregående för att styra kosan modellstudie mot Sverige. Det pågående världskriget begränsade hans resplaner och han beslöt sig för att nå den spanska kusten för vidarebefordran till Sverige. En kronisk penningbrist försenade hemresan och resulterade i en ofrivillig exil i Spanien. Landet som befann sig i en vågskål mellan Afrika och Europa blev ändå en möjligheternas källa, och resulterade i ett stort antal konstnärliga avtryck. När hjälp till hemresa senare anlände kom den allt för sent, och konstnärens ande hade redan förenats med de himmelska fenomen han så länge begrundat i teoriernas skuggvärld. Ett korsande lok på ett järnvägsspår utanför Barcelona uppmärksammades allt för sent, och släckte den glöd som redan börjat falna. Detta skedde den i oktober 1917. IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 17 Nils Palmgren har i ett eftermäle till konstnärens död formulerat det kanske vackraste som skrivits om Aguéli: ”Ivan Agueli är en av det moderna svenska måleriets förgrundsfigurer och står som den förste och äldste på listan av en generation av konstnärer, som skjuter emellan ”genombrottets” och ”1909-års” män. Han är intimist och färglyriker men samtidigt i sitt måleri mer avancerad och revolutionär än hela sin generation. Med så lätta men säkra skiftningar, i ett så utsökt val av skimrande toner, så fritt och dock med sådan kännedom och inlevelse har ingen svensk före honom skildrat sydländska landskap. Även den gotländska naturen har i honom fått sin mest passionerade skildrare. Ett djupt konstnärligt allvar, en medveten förenkling, som tar vara på det väsentliga, en uppdriven färgkänslighet och en förmåga att utan perspektiviska finter endast med avvägning av lufttonerna framkalla avstånd och djup, frihet från all litterär bismak och avståndstagande från allt litterärt koketteri är i ögonen fallande egenskaper hos det aguéliska måleriet”. (Allhems konstlexikon s, 32) 18 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN Ivan Aguéli, Landskap, oljemålning c. 1890 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 19 Ivan Aguéli Biografi 1869 Ivan Aguéli föds som John Gustaf Agelii i den svenska småstaden Sala. 1889 John Gustaf Agelii byter namn till Ivan Aguéli. 1890Reser till Paris för att studera konst och blir elev till Émile Bernard. 1892 Möter Marie Huot. 1894 Aktiv bland franska anarkister. 1895Första resan till Egypten, återvänder till Paris. 1898 Konverterar till islam i Paris. Tar namnet Abdul Hadi. 1899 Ivan Aguéli, samtida fotografi. Reser till Ceylon och Indien. 1900 Aktiv i anarkistiska kretsar i Paris. Under en tjurfäktning utanför Paris, skjuter Aguéli med en rebolver mot en tjurfäktare. Deltar även i rörelsen för att befria den falskt anklagade fransk-judiska arméofficeren Alfred Dreyfus. 1902 Flyttar till Kairo och påbörjar studier på Al Azhar Universitetet. 1903 Går med i sufiordern Shadhiliyah Arabiyah som leds av Shaykh Abd ar-Rahman Ilaysh. 20 IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 1904 Grundar en italiensk-arabisk tidskrift kallad Il Convito. Som en förespråkare för traditionell sufisk islam var Ivan Aguéli motståndare till den islamistiska ideologiseringen av den muslimska religionen - och han tog avstånd från all slags politisk islamism och antisemitism. Som den officiella talesmannen för Shaykh Ilaysh, kritiserar Aguéli skarpt islamister som Muhammad Abduh, Rashid Rida och Jamaluddin Afghani. Ivan Aguélis politiska ståndpunkt var traditionellt islamiskt, vilket innebar att han stödde den Ottomanske Sultanens heliga auktoritet. 1909 Aguéli återvänder till Europa. 1911 Grundar Al Akbariyah i Paris and inviger René Guénon i Sufismen. 1913 Reser till Egypten där han återigen börjar måla. Attackerad av ett gäng fanatiska bybor, finner han tillslut en fristad hos en judisk familj på den egyptiska landsbygden. 1916 Misstänkt för att sympatisera med Ottomanerna, utvisas han till Spanien av den brittiska administrationen. 1917 Aguéli dör i en tragisk tågolycka i byn Hospitaletutanför Barcelona. 1920 Aguélis konstverk ställs ut i Stockholm. 1981 Aguélis kvarlevor återbördas till Sverige och begravs i enlighet med islamiska riter i Sala. Källa: www.ivanagueli.com avseende biografin IVAN AGUÉLI | RESANDE UTAN HAMN 21 Emile Bernard, Porträtt av Madeleine Bernard, 1886: Pont-Aven GALLERI CLAES MOSER Karlavägen 87 114 59 Stockholm Tel: +46 8 6641212 +46 705292510 www.gallerimoser.com [email protected] FAHLNAES KONSTHANDEL Götabergsgatan 3 411 34 Göteborg +46 31 7112028 +46 707204075 www.fahlnaeskonsthandel.nu [email protected]
© Copyright 2024