Situation Stockholm (pdf)

Ett verk av tillit
P
å Ingarö finns en samverkan utöver
det vanliga. Här har några av de
boende hjälpt varandra att bygga,
mura och rita sina hus. De har också anlagt en upplevelseträdgård samt byggt
vedugnsbageriet Hönan & ägget, dit barn
och unga som hamnat utanför systemet kan
komma för att lära sig att baka – och växa
med uppgiften.
Precis där Johannesdalsvägen öppnar sig
mot Ingaröfjärden ligger det lilla vedugnsbageriet. Bageriet startades förra året av Stina Balkfors, som också bor i huset intill. Hit
kan unga komma för att lära sig att baka,
arbeta och skapa. Under våren har Hönan
& ägget till exempel arbetat med en grupp
unga vuxna, mellan 18 och 25 år.
– Det finns många som har hamnat i kläm
av olika anledningar och som inte haft nån
chans att bevara förtroendet till sig själva
eller andra. Där skolan misslyckats med
att fånga upp deras unika förmågor. Unga
som varken pluggar eller arbetar stämplas
av myndigheter som ”hemmasittare” fast de
flesta egentligen vill göra nåt med sina liv.
STINA BALKFORS MENAR
att aktiviteterna i
bageriet förbättrat självkänslan hos flera
JOHANNESDALSINITIATIVET
I Johannesdalsinitiativet, en stiftelse som de
boende på Ingarö skapat, ingår Hönan & ägget
och Tillitsverket. Stiftelsen anordnar också
lekdagar, temadagar och andra aktiviteter. Till
exempel sagodans för barn med funktionsnedsättning, kurser i lera och konstutställningar.
På en hemsida, i några trappuppgångar i Midsommarkransen och bland några hus vid Ingaröfjärden har man
hittat ett eget sätt att dela med sig. Av det man har. Det man kan. Och det man inte längre behöver. Det
handlar om givmildhet. Om att försöka skapa samhörighet och kontakt mellan människor som annars kanske
inte skulle träffas. Och att göra någonting för någon annan. FOTO SOFIA RUNARSDOTTER
GIVMILDHET STHLM
30
30-35 Givmildhet.indd 30
2014-09-17 13:43
Ulrika Grusell, Stina Balkfors,
Hanna Lidrell, Johannes
Riesterer, Fredrika Alberts.
att de får ett förtroende och blir sedda som
de de är. Självförtroendet, glädjen och lusten har väckts när de får skapa – och när
vi skapar tillsammans, säger Stina Balkfors
och tillägger:
– Och även om det är en liten sak så
har jag sett samma glitter i ögonen på en
ganska hård snubbe som gått härifrån
med en påse egenbakade bullar som i min
treårings ögon när hon kommer hem från
förskolan med nånting som hon gjort. Just
detta – att göra nånting positivt och få erfarenheten av att lyckas med nånting – tror
jag är viktigt.
Hönan & ägget är en verksamhet som
möjliggjorts tack vare några av de boende
i området.
Stina Balkfors och ett antal av hennes
grannar har till exempel, under ledning
av en av Sveriges få professionella lerbyggare, Johannes Riesterer – som också bor
i området – murat vedugnen och isolerat
bakstugan. De har också startat projektet
Tillitsverket, som beviljats stöd av Allmänna arvsfonden. Samt anlagt en upplevelseträdgård där barn och vuxna kan leka och
skapa tillsammans.
av de medverkande. Gett dem ett sammanhang – och en uppgift att växa med.
– I bageriet vill jag att de ska känna sig
tilltalade och aktiva och därigenom få ett
eget förtroende till sig själva. Jag har märkt
på ungdomarna att de växer när de känner
UNGA SOM VARKEN PLUGGAR ELLER
ARBETAR STÄMPLAS AV MYNDIGHETER
SOM ”HEMMASITTARE” FAST DE FLESTA
EGENTLIGEN VILL GÖRA NÅT MED
SINA LIV.
Stina Balkfors
NÅGRA AV DE boende har också hjälpt varandra att bygga hus. Någon är arkitekt, en annan
kan mura, en tredje kan bygga. De tycks ta
till vara varandras kunskaper, bortom det
konventionella transaktionssamhället.
Stina Balkfors menar att Tillitsverkets
ambition är att skapa en ny folkrörelse, en
som sätter de mjuka värdena i fokus och
som ökar tilliten mellan människor.
– Samhällsdebatten de senaste åren har
ju handlat mycket om att problem uppstår
på grund av brist på tillit, att det var en brist
på tillit till civilsamhället som fick bilarna
att brinna i Husby till exempel. Vi fördjupar oss i hur tillit, både till mig själv och till
andra, uppstår. Om vi ska få ett bättre samhälle, där den nya generationen ska klara
av att möta framtidens stora utmaningar,
måste vi stötta deras skapande förmågor.
Jag menar, de ska gå i pension 2070 – och vi
har ingen aning om hur världen kommer att
se ut då. Det bästa vi kan göra är att ge dem
verktyg att tänka fritt.
ALEXANDRA SUNDQVIST
31
30-35 Givmildhet.indd 31
2014-09-17 13:43