1. No category

 Kampanjkommissionen
Skriven på uppdrag av förbundsstyrelsen 2014 för att presenteras på
förbundskongressen 2015.
Kommissionsmedlemmar:
Gustav Nipe
David Midhage
Michael Andersson
Viktor Alakörkkö
1. Eftervalsanalys
- Göra en analys om hur det gick för Ung Pirat i skolvalet. Försöka utreda om
det gjordes någon skillnad om Ung Pirat närvarade på skolan.
Det gör mycket skillnad att vara med i en debatt på en gymnasieskola eller att
inte närvara. När vi tittar på siffror från skolvalet ser vi det tydligt. På de skolor
som Ung Pirat deltog på fick vi ett markant mycket bättre skolvalsresultat än på
de skolor som vi inte deltog på.
- Vilka valde att engagera sig i valrörelsen och varför?
Av de som valde att engagera sig i valrörelserna var en majoritet pirater som
sedan tidigare hade förtroendeuppdrag i organisationen. En bidragande orsak
till detta kan varit att det inte fördes någon omfattande kontakt med övriga
medlemmarna inför kampanjerna. Under valåret skedde heller inte så mycket
nyrekrytering av medlemmar. De flesta som var engagerade under
supervalåret hade rekryterats tidigare år. Den aktiva rekrytering som skedde
gjordes på Dreamhack Summer.
De pirater som vi har pratat valde att engagera sig i valrörelsen därför att de
tilltalas av våra politiska kärnvärderingar. Rätten till privatliv och möjligheten
att dela med sig av kultur och kunskap är de frågor som attraherar mest
engagemang. Detta är i sig inget förvånande utan dessa frågor är de som vi
har byggt vår partipolitisk organisation kring. Det fanns ingen markant skillnad
i anledning mellan de som engagerade sig i EU- och riksdagsvalet. Denna
valrörelse bekräftar vår tidigare upplevelse att de flesta som engagerar sig bor
i studentstäder eller storstäder.
2. Politiken
- Hur uppfattades våra politiska budskap? Tilltalade våra politiska budskap vår
målgrupp?
Europaparlamentsvalet
Det fanns två huvudbudskap i Piratpartiets Europaparlamentskampanj. Det
första budskapet var "Ett mer demokratiskt EU", detta budskap innefattar vad
många kallar för ”EU-kritik”. Det andra budskapet var "En privatsfär utan
övervakning", denna fråga är klassisk piratpolitik som går ut på värna den
personliga integriteten för medborgarna.
I frågor om privatliv har piratrörelsen mycket trovärdighet. Människor uppfattar
att vi vet vad vi pratar om när vi diskuterar integritet. Privatliv är något som vi
har diskuterat under många år. Budskapet om att demokratisera EU led av
problemet att det var en fråga som vi pirater inte har pratat om i så många år,
vilket betyder att vi inte har kunnat bygga upp trovärdighet i denna fråga.
Människors första tanke när de tänker på det enorma demokratiska
underskottet i EU är inte Piratpartiet. Det räcker inte endast med att ha bra
budskap, utan du måste också uppfattas som trovärdig i det budskap du för ut.
Vi som rörelse underskattade den tid det tar att bygga trovärdighet för en
fråga. Vår kommunikation att vi är ett EU-kritiskt parti försvårades av att vi gav
en nyanserad bild av problemen i EU, snarare än att säga blankt ja eller nej. Att
framföra vilka delar av EU-samarbetet vi gillade och vilka vi var emot blev
komplext och svårt att framföra kortfattat. Fokuset på handelsavtal somt TTIP
bidrog till att göra diskussionen teknisk och ointressant för den oinvigda. Vi
hade behövt hitta enklare sätt att formulera problembilden. Det hade med
andra ord varit enklare att driva en mer svart-vit EU-kampanj, dock hade det då
inte avspeglat våra politiska ställningstaganden fullt ut. Tyvärr vinner partier
inte val på vad de har gjort, utan på vad de vill göra. Den tid som vi satsade på
att berätta vad vi åstadkommit borde vi istället lagt på att att berätta vad vi vill
göra i EU.
Riksdagsvalet
Ung Pirat centralt tryckte inte upp något eget kampanjmaterial till
riksdagsvalet, utan valde att helt använda sig av det material som Piratpartiet
tryckte upp. Flera av Ung Pirats distrikt tryckte dock upp eget material ämnat
för de lokala valen.
Temat för Piratpartiets valkampanj var att visa att partiet är annorlunda jämfört
med de andra politiska partierna. Valaffischerna signalerade att vi som rörelse
är annorlunda. Tyvärr förklarade affischerna inte på vilket sätt vi är annorlunda.
Affischerna ställde kryptiska frågor men förmedlade inga svar eller förklarade
vad vi som rörelse vill göra. Väldigt många både inom och utanför rörelsen
hade svårt att tolka budskapet i affischerna.
Det har även lyfts kritik om att katterna på affischerna gav ett oseriöst intryck.
Värt att nämna är dock att partiets affischer till EP-valet fick kritik för att de var
för ordinära med bilderna på våra kandidater. Vår uppfattning är att det inte var
något fel på katterna då de väckte uppmärksamhet och diskussion - det stora
problemet med affischerna var istället att affischerna inte förmedlade något
budskap om vad Piratpartiet faktiskt vill göra.
Valmanifestet för riksdagsvalet inleddes med att ställa frågor om brett olika
områden, vilket förvisso kan väcka intresse från läsaren, men i manifestet gavs
inga svar på dessa frågor. Valmanifestets texter lyckades täcka in alla de
politiska frågor som var hetast inför valet och lyckades till stor del att sätta
pirat-prägel på dessa. Ett problem var möjligtvis att ingen enskild politisk fråga
lyftes upp som vår huvudfråga. För en oinvigd person blev det således inte lika
uppenbart att följa den röda tråden om var Piratpartiet fokuserar på. När en ska
kommunicera med människor är det en fördel att kommunicera ett budskap i
taget, annars finns risk att budskapet försvinner på vägen eller blir abstrakt
och otydligt. Manifestet bestod av löpande text men saknade kortfattade
sammanfattningar av vad partiet faktiskt ville genomföra.
- Är de problem vi lyfte upp relevanta för unga människor?
Europaparlamentsvalet
En av de tre affischer som Piratpartiet tryckte upp föreställde Christian
Engström med texten "Fri fildelning på ett fritt internet". I efterhand kan vi
konstatera att fildelningsfrågan upplevdes som irrelevant för de flesta unga
människor av flera anledningar. Många anser att de "streamar" kultur istället
för att "piratkopiera" den. Begreppet "fildelning" var för många obekant eller
upplevdes vara en "omodern teknik" i och med de lagliga streamingtjänsternas
intåg. Okunskapen om dagens upphovsrätt leder också till att de flesta tror att
det inte är olagligt att sprida andras bilder och filmer på t.ex. Facebook. Trots
att majoriteten av internetanvändarna idag konstant bryter mot upphovsrätten
upplever de inte att de påverkas negativt av rådande lagstiftning. Många unga
människor känner därför inte att den fildelningsfrågan var speciellt relevant för
dem.
På Amelia Andersdotters affisch löd texten "När EU hotar ditt privatliv, skyddar
jag dina rättigheter". EU-kritiken upplevdes som relevant. Många människor är
oroliga över EU:s utveckling där Sverige lämnar ifrån sig allt mer makt till
Bryssel. Våra krav på ett mer demokratiskt EU mottogs mycket bra. Partiets
hållning om att vi ska värna den fria rörligheten är också något som många
unga människor känner är viktigt då de är vana vid att just ha tillgång till
rörligheten. Att begränsa hur människor och varor rör sig känns omodernt.
Övervakningsfrågorna och problemen med integritetskränkningar är också
frågor som upplevdes som relevanta för många unga människor. De flesta lever
stora delar av sina liv digitalt och känner behov av att kunna behålla vissa
saker hemliga från andra. Problemet här bestod i att ytterst få var införstådda
med att deras kommunikation avlyssnas och registreras. Vi lyckades inte nå
tillräckligt många med det budskapet.
Riksdagsvalet
Valmanifestet till riksdagsvalet innehöll en bred blandning av frågor. Manifestet
täckte in alla klassiska politikområden som skola, jobb och miljö. Alla områden i
manifestet hade en tydlig pirat-touch, men skapade otydlighet i vad partiet
faktiskt vill göra. Det är svårt att kommunicera flera budskap samtidigt. Öppnar
du upp valmanifestet ser du inga prioriterade frågor. Det politiska innehållet
var bra och kopplat till problem som unga människor möter. Vår uppfattning är
att det stora problemet var hur politiken presenterades, inte det faktiska
innehållet.
Med referenser till lolcats och de annorlunda motiven lyckades riksdagsvalsaffischerna antagligen tilltala både den yngre publiken som vuxit upp med
kattbilder på internet och unga personer i allmänhet. Tyvärr lyfte inte
affischerna fram någon av vår politik. Det är svårt att tilltala någon med
politiska budskap utan att presentera budskapen.
3. Organisation
- Visste medlemmar hur de skulle bidra i valrörelsen? Var det enkelt eller svårt
att engagera sig?
Vi var tydliga med hur enskilda medlemmar skulle kunna bidra till valrörelsen.
På flera olika nivåer spred vi information till medlemmar om hur varje pirat
kunde hjälpa till i kampanj-arbetet. En problematiskt aspekt kan dock varit att
organisationen inte var stark på alla platser i landet. Det gjorde att de som ville
engagera sig på mindre orter lätt fick axla ansvaret för samtligt kampanjarbete
på orten i fråga. För många människor är det en markant skillnad mellan att
engagera sig ett par dagar och att vara en drivande ledare för ortens
kampanjarbetande. Denna situation kan ha avskräckt en del pirater från att
engagera sig. Under valåret fanns dock inget annat alternativ än att snabbt
delegera ut ansvarsområden när organisationen behöver växa fort. För att
undvika samma situation i kommande val bör därför tiden inför ett val vara
präglat av att bygga en kampanjduglig organisation och i god tid organisera
medlemmar som vill hjälpa till.
- Hur fungerar nyrekrytering av medlemmar till Ung Pirat?
Under Europaparlamentskampanjen hade Ung Pirat fokus på att värva röster till
Piratpartiet. Att värva nya medlemmar gavs nästan inget utrymme alls vare sig
i kommunikationen från Ung Pirat centralt eller via kampanjmaterialet. Samma
sak gällde i praktiken också riksdagsvalet , däremot började vi bli medvetna
om misstaget att inte satsa på nyrekrytering under riksdagsvalet. Detta
försökte vi ändra på genom att Ung Pirat skickade ut en kampanjstrategi för
riksdagsvalet som fokuserade på att värva medlemmar.
- Hade Ung Pirat en tydlig uppgift i valrörelsen?
Ung Pirats viktigaste uppgift under supervalåret var att besöka gymnasieskolor
i landet.
Ett problem som uppstod angående vad Ung Pirats uppgift skulle var märktes i
att på många orter i landet blev det diskussioner om hur lokalavdelningarnas
pengar skulle användas. Det fanns oenighet kring både vad pengarna skulle
satsas på och ifall pengar skulle tas från lokala PP- eller UP-avdelningar. Dessa
diskussioner tog tid och energi från det relevanta, att kampanja. Det skulle
varit tydligare med rekommendationer om hur lokalavdelningars pengar borde
användas. Sådana rekommendationer hade varit till hjälp ute i landet för att
undvika förvirring. På många ställen i landet har folk både ungdomsförbudshatt och parti-hatt som de växlar mellan. Detta bidrar också till att skapa
förvirring kring vad Ung Pirats uppgift är. Antagligen är detta något som
kommer att förbättras med tiden.
- En stor satsning för Ung Pirat var att heltidsarvodera en valamiral från
februari till september. Hur fungerade det?
Valamiralen var likt de övriga två arvoderade underställd styrelsen, som alltså
är deras formella chef. Medan förbundsordförande och förbundssekreterare har
gått om tid på sig att komma in i sina uppdrag och lära sig vad som behöver
göras, har valamiralen betydligt kortare tid på sig att komma in i uppdraget.
Dessutom är det valår och då är allting bråttom. I praktiken blev både
förbudsordförande och förbundssekreteraren arbetsledare åt valamiralen,
samtidigt som det var styrelsen som var den formella chefen. Ytterligare
komplicerat blev det av att valamiralen satt, liksom de två andra arvoderade, i
styrelsen. Detta ledde till en otydlig beslutskedja. Det vore bättre att överlåta
den formella arbetsledningen av valamiralen till en av de övriga arvoderade.
Valamiralens arbete är av operativ karaktär och innebär att många beslut
behöver fattas på daglig basis. Att lösa praktiska problem blir omständligt ifall
det innebär att föra kommunikation med en hela styrelse. En arbetsledare för
valamiralen hade gjort valamiralens arbete effektivare.
De ansvarsuppgifter som fanns listade i valamiralens arbetsbeskrivning borde
gjorts tydligare för att klargöra vad som faktiskt var valamiralens
ansvarsområden. Det var också problematiskt att arvoderingen endast var på
åtta månader. Detta gjorde att det inte fanns speciellt mycket tid att komma in
i arbetet innan valkampanjerna drog igång och även här hade en mer ingående
arbetsbeskrivning underlättat för att valamiralen ska veta vad denna ska göra,
och vad andra kan förvänta sig av valamiralen.
På grund av brister i partiets ansvarsfördelning gick mycket tid under
riksdagsvalsrörelsen åt för valamiralen att administrera valsedelsdistribution åt
partiet. Detta gjorde att mindre tid kunde ägnas åt att bedriva kampanjarbete.
Bedömningen gjordes att om inte valamiralen prioriterade detta så hade partiet
inte kunnat fått ut sina valsedlar till röstningslokalerna. Utan röstsedlar
kommer betydligt färre människor att rösta på partiet. Lösningen blev en
quickfix. I arbetsbeskrivningen stod det förvisso att valvamiralen skulle hjälpa
till med valsedlarna, men inte att all arbetstid under den sista månaden skulle
gå till valsedlarna. Kampanjkoordinering blev därför lidande.
I backspegeln är det tydligt att valamiralen borde ha ägnat tid under början av
våren till att omgående dra igång aktivister. Aktivister är som muskler, de
måste ständigt motioneras för att vara i trim. Genom att dra igång aktivister
skapas också personlig kontakt mellan valamiralen och pirater runt om i landet.
Dessa personliga kontakter är jätteviktiga för att smidigt kunna utföra och
koordinera kampanjarbete.
I slutet av våren spenderas mycket tid av valamiralen åt att administrera
piratkalendern, en samlad kalender över vart det kampanjades i landet.
Piratkalendern är ett jättebra verktyg för att koordinera och inspirera pirater att
kampanja. Den sena lanseringen av hemsidan ledde dock till att onödigt
mycket tid lades på att lära aktivister hur den fungerade.
4. Kampanj
- För att vinna val behöver en organisation ha många människor involverade i
kampanjen. Hur gör vi för att engagera fler unga pirater i valkampanjen 2018?
Till riksdagsvalet 2018 behöver vi gå till val med politiska budskap som är
tydligt kopplade till de frågor som vi har trovärdighet i. Att bygga trovärdighet
tar tid, därför är det viktigt att spendera våra resurser på frågor där vi har
trovärdighet. Det är dyrt och ineffektivt att skapa ny trovärdighet i andra
frågor.
Aktivister är otroligt viktiga i en valkampanj. Aktivister sprider partiets
valbudskap ansikte till ansikte. En aktivistkår är inget som dyker upp över en
natt, utan det är något som ständigt måste tränas. Bästa sättet att träna
aktivister är att ständigt bedriva kampanjer så att de har anledning att vara ute
och kampanja. Att bli en bra aktivist tar tid, inget en lär sig över en natt.
Genom att halvårsvis bedriva kampanjer tränar vi hela organisationen på hur
man kampanjar. Du blir duktig på att affischera genom att affischera mycket.
Du blir bra på att småprata med människor på stan genom att småprata med
människor på stan. En duktig insändarskribent har skrivit många insändare.
Med ständig kampanj bygger vi upp den aktivistbas som är ovärderlig när
valrörelsen kommer igång.
Det viktigaste budskapet våra aktivister ska lära sig är hur viktigt det är att
rekrytera nya aktivister. På allt kampanjmaterial vi har ska det finnas en
uppmaning till att bli medlem. När vi besöker skolor eller håller anföranden ska
vi alltid avsluta med en uppmaning att gå med oss. När folk frågar hur de ska
göra för att hjälpa oss så ska vi alltid säga att det första de ska göra är att bli
medlem. Vi ska inte värva röster till partiet, utan vi ska värva aktivister.
Vi har mycket medlemmar. De flesta är inte aktiva och har aldrig varit aktiva.
De har dock gått med i en politisk organisation, så de vill engagera sig. Den
vanligaste anledningen till varför de inte är engagerade är för att ingen har
varit i kontakt med dem och berättat hur de ska göra för att kunna engagera
sig. Till nästa valrörelse ska vi därför personligen kontaktat alla medlemmar
och berätta för dem hur de ska aktivera sig. Att bilda personliga kontaktar till
aktivister är mycket värdefullt. Det skapar sociala band mellan grupper som
gör kampanjarbete roligare och lättare.
Resultatet från skolvalet är tydligt. På de skolor som vi deltog i debatter eller
hade bokbord på fick vi ett markant bättre valresultat än på den skolor som vi
ej besökte. Det betyder svart på vitt att det gör skillnad att kampanja. Vi
behöver besöka fler skolor. Till nästa valrörelse bör skolbesök vara högsta
prioritet för Ung Pirat. Det är värt att lägga extra tid på att utbilda de unga
piraterna som kommer att delta på skolbesök så att tiden de är på skolan
används på bästa sätt.
Mycket tid i valrörelsen gick till spillo för lokalavdelningar på att diskutera vad
de ska spendera sina pengar på. Det existerade osäkerhet i vad de hade rätt
att använda pengarna till och vad de bäst kunde använda pengarna till. Vid
nästa valrörelsen behövs det i god tid finnas rekommendationer av förbundet
på hur pengarna som lokalavdelningarna förfogar över ska användas på bästa
sätt. Detta kommer att frigöra mer resurser till kampanjande. Genom att köpa
in stora kvantiteter av kampanjmaterial får vi dessutom ner kostnaderna, vilket
frigör mer ekonomiska resurser.
I god tid till nästa valrörelse behöver informations- och kommunikationskanaler
vara färdigställda. En piratkalender behöver finnas på plats och aktivister
behöver var införstådda i hur de användas innan valrörelsen börjar. Det
behöver finnas en tydlig uppdelning i kommunikationen mellan medlemmar
och icke-medlemmar. Hemsidan behöver fokusera på att kommunicera vår
politik, samt hur man gör för att bli medlem.