Duckface/Stoneface – om mediebruk, bilder & könsnormer Lärarhandledning för högstadiet Vad är Statens medieråd? Statens medieråd är en myndighet med uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Genom att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet, MIK, ger vi dem verktyg för att självständigt kunna hantera sin medievardag. Lär dig mer om medie- och informationskunnighet på MIK-rummet På Statens medieråds webbplats MIK-rummet hittar du faktatexter, reflektionsfrågor, lektionstips, koppling till läroplanen samt fördjupningsmaterial. Materialet riktar sig främst till de som arbetar professionellt med barn och unga men även till andra vuxna. Tanken är att höja kunskapen hos de vuxna så att de i sin tur kan ge bättre stöd åt barnen. MIK-rummet är ett samarbete med UR, Svensk biblioteksförening och Konsumentverket. MIK för mig På MIK-rummet ligger också en utbildning i flera delar som heter “MIK för mig”. Den riktar sig till lärare och skolbibliotekarier som arbetar med elever på högstadiet och gymnasiet. Utbildningen tar ca 2 timmar att genomföra och kan med fördel göras i arbetslaget. Teman som tas upp i relation till det förändrade medielandskapet är: vinklade budskap, sociala relationer, skolan samt vår demokrati. Utbildningen innehåller även en separat del som riktar sig direkt till eleverna. Medie- och informationskunnighet, MIK, • att förstå mediers roll i samhället, • att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt • att kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier och kontexter. mik.statensmedierad.se 2 2 Duckface/Stoneface – lärarhandledning Högstadiet “Duckface och Stoneface – ungas onlineaktiviteter ur ett genusperspektiv” är en rapport om ungas användning av sociala medier, med fokus på selfies och genus. Rapporten från 2014 är skriven av Michael Forsman på uppdrag av Statens medieråd. Hur presenterar unga sig själva på nätet? Hur används selfies för att skapa genusbilder och bygga den egna identiteten? Vad får den ökande bildkommunikationen i sociala medier för konsekvenser för ungas syn på sig själva? Det visar sig att det finns en tydlig tendens till isärhållande mellan könen online. Genuskoder är starka och något som unga idag är starkt bundna av – det finns många oskrivna regler kring hur tjejer och killar ska bete sig och framställa sig själva på nätet och i spelvärlden. Den här lärarhandledningen utgår från rapporten och låter eleverna arbeta med frågor kring mediebruk, bilder och könsnormer utifrån ett genusperspektiv. Om lärarhandledningen Just det här materialet riktar sig till elever på högstadiet. Det finns även lärarmaterial för mellanstadiet och gymnasiet. Alla tre handledningarna har parallella teman och uppgifter, vilket gör att du som lärare kan anpassa materialet utifrån just dina elevers nivå och behov. Kanske passar en uppgift för högstadiet bättre i en driven femteklass? Kanske behöver gymnasieelever stöd med ett mer konkret lektionsupplägg? Materialet består av tre teman: 1. Killar, tjejer och medier – same, same but different? Om könsroller och medieanvändning (ämnesövergripande i samhällskunskap och svenska) 2. Bilder – från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet (ämnesövergripande i samhällskunskap och bild) 3. Sociala medier – var är killarna? Spel – var är tjejerna? Om att umgås på nätet – var för sig (ämnesövergripande i samhällskunskap, svenska och bild) Längst bak i handledningen finns kopieringsunderlag till de olika övningarna. 3 Koppling till styrdokumenten Lgr11 lägger stor vikt vid att eleverna får kunskaper i såväl MIK (medie- och informationskunnighet) som en värdegrund som främjar jämställdhet. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr11, Skolans värdegrund och uppdrag, Skolans uppdrag) Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lgr11, Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning) Även kursplanerans centrala innehåll visar på vikten av att ta upp frågor kring könsmönster och mediers påverkan. Några exempel: • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. (Samhällskunskap, åk 7-9) • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. • Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. (Bild, åk 7-9) 4 4 Så här kan du arbeta med materialet • • Innan du som är lärare börjar arbeta med dina elever med det här materialet är det bra om du läst sammanfattningen av rapporten. Den finns här: www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Duckface_Stoneface_sammanfattning.pdf Det finns en faktaruta i kopieringsunderlag 1. Starta gärna arbetet med att låta eleverna läsa igenom den och reflektera kring: - Var det något de blev förvånade över? - Känner de igen sig i den bilden? - Vad tror de att detta kan bero på? Låt eleverna ha faktarutan tillgänglig under alla lektioner och återkom till den då och då. • Varje tema har ett antal viktiga begrepp som kan vara bra att gå igenom inför övningen. Uppmana gärna eleverna att försöka använda de orden när de diskuterar. Begreppen kan också användas som repetition efteråt. • Förslag på arbetssätt vid diskussioner: - Sitt i mindre grupper, max fem personer. - Prata om en diskussionsfråga i taget. - Alla som vill i gruppen måste få chans att reflektera. Betona vikten av att lyssna på varandra! - Avsluta gärna med en allmän diskussion i hela gruppen kring vad ni kommit fram till. - 4-hörnsövning passar bra när eleverna ska ta ställning och det inte finns ett ”rätt” svar utan flera tänkbara alternativ. - Att be eleverna ställa sig längs en tänkt linje passar bättre om de ska gradera hur de känner kring en viss fråga, till exempel hur viktig deras mobil är för dem. 5 Tänk på att… • • • I gruppen kan det finnas många som funderar över sin identitet, sin sexualitet och sin självbild. Använd ett inkluderande tilltal och undvik ett “vi och dom”-perspektiv. Försök att utgå ifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Synliggör och ifrågasätt normer. Försök utmana eleverna att inte utgå enbart från en heterosexuell norm. Försök få eleverna att prata i generella termer och inte utgå ifrån sig själva eller sina kompisar, då det lätt kan bli utpekande. Försök att undvika att diskussionen fastnar i ett cementerande av att ”killar och tjejer är ju olika, det bara är så”. Visst måste man kunna erkänna att det finns skillnader, men ifrågasätt hur stora de egentligen är och om de i så fall är värderande • åt något håll. Bryt direkt om någon använder kränkande uttryck, så som ”orre”, ”bög” eller ”hora”. • • Arbeta vidare På Statens medieråds sajt MIK-rummet (mik.statensmedierad.se) finns fler lektionsövningar kring medie- och informationskunnighet. Förslagsvis kan ni arbeta med lärarmaterialet till Jag <3 internet eller den digitala utbildningen MIK för mig. Tips på filmer och tv-serier som tar upp könsroller på olika sätt • Orange is the new black • Dallas Buyers Club •Transparent • Boys don’t cry • Allt om min mamma • Mitt liv i rosa • Orlando • The Crying game • På TED.com finns det många talare som pratar om könsroller, transgender och jämställdhet. 6 6 LEKTION 1 Killar, tjejer och medier – same, same but different? Om könsroller och medieanvändning Varför är skillnaderna så stora mellan killars och tjejers medieanvändning– och behöver de verkligen vara det? Hur ser eleverna på sin egen identitet, medieanvändning och sin roll i medier? Hur medvetna är de om de skillnader som finns mellan killars och tjejers beteende och uttryck såväl offline som online? I det här lektionsupplägget får eleverna träna sig på att få syn på hur de själva använder medier. De får också diskutera könsroller i medier. Lektionen består av flera kortare moment och fokus i genomförandet bör ligga på själva diskussionen kring varje moment. Du som lärare kan välja att göra en, några eller alla övningar. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap och svenska. Tidsåtgång Övningarna tar tillsammans cirka 60 minuter. Mål och syfte Syftet är att eleverna ska bli medvetna om begreppen identitet, mediebruk och könsnormer. Målet är att eleverna genom den här övningen ska få ”genusglasögon” och börja se sig själva och andra ur ett normkritiskt perspektiv. De ska få några verktyg för att kunna börja analysera genderfrågor. 7 Förmågor som eleverna tränar under lektionen • • • • • • • Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap. Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Förberedelser Se till att det finns plats att röra sig i rummet, samt att det finns en större bordsyta någonstans, kanske skapad av hopskjutna bänkar. Material • • • • En kamera (En vanlig mobilkamera går bra!) Små postit-lappar i två olika färger. En dator med internetuppkoppling och projektor Tidtagare Skriv ut kopieringsunderlaget till lektion 1: • Faktaruta • Tabeller • Viktiga begrepp • Bilder • Bildanalysfrågor 8 8 Genomförande 1. Alla som… Låt alla elever stå på ett led längs en av väggarna i klassrummet. Läs upp ett antal påståenden. Alla som har gjort detta tar ett steg framåt eller bakåt. De andra står kvar. • Alla som … tar ett steg framåt - har en mobil på sig just nu - har kollat på sin mobil den senaste timmen - har använt en dator idag - använder mobilen till att surfa - använder mobilen till att fota - använder mobilen till att lyssna på musik - har varit inne på ett socialt nätverk minst en gång idag, typ Facebook, Instagram, Snapchat, Twitter… • Alla som… tar ett steg bakåt - har spelat spel på datorn mer än tre timmar den senaste veckan - har spelat spel eller på en konsol (exempelvis Xbox, PS, Wii) mer än tre timmar den senaste veckan - har tittat på film om spel på YouTube under den senaste veckan • Diskutera i helklass medan eleverna står kvar: - Står killarna och tjejerna på olika ställen? Varför då? - Gör killar och tjejer olika saker online? Varför då? - Träffas killar och tjejer någonsin online? Var? - Måste man gilla spel bara för att man är kille? - Måste man gilla sociala nätverk bara för att man är tjej? 9 2. Enkät Är det verkligen så stor skillnad mellan killar och tjejer på nätet? Nu är det dags för eleverna att ta reda på det. Låt alla elever fylla i enkäten och sedan arbeta vidare med uppgifterna där. När ni sammanställer enkäten är det bra att projicera den på whiteboarden. Låt en elev läsa upp resultaten och en annan fylla i på whiteboarden. Låt gärna eleverna arbeta i par när de arbetar med uppgift 3 – 5. Sammanfatta övningen genom ett samtal i helklass. Fråga eleverna om de lärt sig något av övningen och i så fall vad. 10 Tips! Uppgift 3 kan man hoppa över om det blir ont om tid, alternativt ge den som läxa. 3. Visar mobilen vem du är? Killar och tjejer har alltså olika beteenden vad det gäller medier. Den här övningen fortsätter undersökningen av killigt/tjejigt och är tänkt att leda vidare till killars och tjejers visuella uttryck. 1. Visa dessa två bilder av mobiler. Låt eleverna gissa vilken som tillhör en tjej och vilken som tillhör en kille. Varför gissade de som de gjorde? 2. Låt alla elever lägga sina mobiler med baksidan uppåt på ett stort bord. Låt dem nu komma överens om hur de ska grupperas. I färg, motiv, material eller med/utan skal till exempel. 3. Fota nu mobilerna ovanifrån när de ligger grupperade så som klassen bestämt. 4. Dela ut en postitlapp till varje elev, en färg till killarna och en till tjejerna. Låt dem sedan märka sin egen mobil med lappen. 5. Diskutera hur killarnas mobiler är grupperade jämfört med tjejernas. Ligger de på olika ställen? Ser killars och tjejers mobiler olika ut? Vad är typiskt för en tjejs mobil, respektive en killes? Varför är det så? 6. Låt nu eleverna omgruppera mobilerna, så att kill- och tjejmobilerna ligger så blandade på bordet som möjligt. Fota. Hur blev helhetsintrycket nu? 7. Som ett sista moment i den här övningen kan du som leder arbetet på skoj säga till eleverna att de nu tyvärr inte kan få tillbaka sina mobiler förrän om en vecka. ”De ska samlas in och undersökas av några forskare.” Be eleverna gradera hur jobbigt det känns att vara en vecka utan mobil genom att ställa sig längs en tänkt linje i klassrummet, från ”det spelar inte så stor roll” till ”det skulle vara det värsta som jag någonsin kan tänka mig”. De som känner sig väldigt beroende av sina mobiler, varför är det så? 8. Brainstorm. När vi har svårt att släppa ifrån oss mobilerna, vad i mobilen är det vi är beroende av då? Vad är det vi inte kan tänka oss att släppa? Låt eleverna skriva olika saker på tavlan. Här kommer eleverna kanske med förslag på spel, Instagram, 11 YouTube etc. men försök få dem att tänka ett steg längre. Vad symboliserar de här sakerna? Vänskap, underhållning, kunskap, tidsfördriv, gemenskap etc. Kan man inte få det utan mobilen? Hur? 4. Avslutande diskussion 1. 4-hörnsövning ”Kön skapas”, menar många forskare som forskar kring könsnormer och skillnader mellan kvinnor och män. Med det menar man att skillnaderna mellan killar och tjejer egentligen inte är så stora, men att alla skolas in i att bete sig på ett visst sätt för att man är kille respektive tjej. Dessutom bidrar man själv till att befästa könsnormer genom att bete sig på det förväntade sättet. Vad tror du om det? - Att alla skillnader mellan killars och tjejers beteende och intressen är biologiska och det går inte att undvika. - Att skillnader finns, men normer kan förstärka dem. - Att det egentligen inte finns några skillnader mellan killars och tjejers intressen och beteenden, allt beror på hur vi har uppfostrats att vara. - Eget alternativ. 2. Låt eleverna diskutera följande frågor, gärna i mindre grupper. - Varför använder vi så stor del av vår dag till olika medier? Vad är det som lockar? - Vilka normer har format hur tjejer och killar beter sig? Alltså, vilka oskrivna regler finns det för er om hur ni ska bete er bara på grund av ert kön? - Hur svårt är det att bryta den normen? - Vad händer om man bryter den normen? - Finns det några normer som ni skulle vilja att folk bröt mot lite oftare? - Finns det någon skillnad i värdering av killar respektive tjejer? Vilka? Vad kan det bero på? - Hur stor del av tonåringars identitet består av om man är kille eller tjej? Vilka andra sätt att identifiera någon finns det? (Hobbies, humör, familj, var man bor etc.) - Hur var det när ni gick på mellanstadiet, hur använde ni medier då? Mobilen? Datorn? Var det mindre skillnad mellan killar och tjejer då? Vad tror ni i så fall att det kan bero på? 12 Fördjupning Här finns två uppgifter som eleverna kan arbeta med antingen hemma eller i skolan. • Skriv dagbok om en vanlig dag med medier, från det att du vaknar på morgonen tills det att du somnar på kvällen. När använder du dator eller mobil och vad gör du då? Försök få med några känslor, till exempel om något är roligt, om du blir trött eller arg osv. Läs varandras dagböcker och reflektera över skillnader och likheter, gärna i par där en är kille och en är tjej. • Klocka antal gånger du tar upp och tittar på mobilen under en timme. Bestäm i förväg exakt när det ska ske, till exempel mellan 11 och 12 på tisdag. Jobba gärna två och två och klocka varandra. Hur många gånger blev det? Blev du förvånad över resultatet? 13 Viktiga begrepp Medieanvändning – hur mycket och på vilket sätt någon använder medier. Kön – det finns ett biologiskt kön som delar upp människor i män och kvinnor. Det finns även ett socialt kön som mer handlar om samhällets normer för hur en man/ kvinna ska vara. Dessutom finns det könsidentitet, det vill säga en människas upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Stereotyp – är en förenklad föreställning av hur en grupp människor är och vad de gör. Det kan till exempel vara grupper baserade på nationalitet, etnicitet, kön, ålder eller yrke. Identitet – det som definierar en person. Antingen kan det handla om hur man upplever sig själv eller hur andra uppfattar en. Identiteten formas under hela livet och består både av vad vi själva väljer och det vi inte kan påverka. Genus – ungefär samma sak som socialt kön, det vill säga normer för hur en man eller kvinna ska vara. Andra ord för genus är könsroller eller gender. Normer – oskrivna och ibland underförstådda regler och förväntningar för hur vi ska bete oss. Normkritiskt perspektiv – att synliggöra och ifrågasätta normer. Att tillhöra en norm är nästan alltid lättare än att inte göra det. De här fördelarna märks inte förrän man bryter mot normen. 14 LEKTION 2 Bilder – från selfies till reklam. Om könsskillnader i bildbruk på nätet Killar och tjejers självporträtt, selfies eller egopics, ser olika ut. Varför är det så? Vad är det man vill visa och berätta genom selfies? Hur speglar selfies andra bilder i dagens medier? Idag är en stor del av kommunikationen på nätet mellan unga bildbaserad. Bilder kan representera, kommunicera eller vara ett sätt att umgås. Hur påverkas vi av alla bilder omkring oss? I det här lektionsupplägget får eleverna träna sig på att tolka bilder, såväl selfies som kommersiella bilder, utifrån ett genderperspektiv. Lektionen består av flera moment och fokus i genomförandet bör ligga på själva diskussionen kring varje moment. Du som lärare kan välja att göra en, några eller alla övningar. Två av övningarna är baserade på workshoppar som presenteras i rapporten Duckface/Stoneface: Gender Avatars samt Gender Boards. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap och bild. Tidsåtgång Beräkna mellan 60 till 120 minuter, beroende på vilka övningar och varianter du som lärare väljer. Mål och syfte Syftet med lektionen är att eleverna ska uppmärksamma vilka budskap bilder kan kommunicera, såväl selfies som andra bilder. Målet är att eleverna ska bli bättre på att bildanalys och kunna använda det både när de ser bilder och själva gör och publicerar bilder. 15 Förmågor som eleverna tränar • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner Förberedelser Material som behövs för lektionen är tidningar: dagstidningar, veckotidningar, kvällstidningar etc. Det är bra om det finns såväl papperstidningar som tillgång till tidningar på nätet. Förslagsvis kan eleverna få i uppdrag att ta med sig tidningar hemifrån. Eleverna behöver ha tillgång till datorer med internet. Det behöver finnas en projektor i klassrummet. 16 Genomförande Handuppräckning Den här övningen introducerar eleverna till att man kan se på bilder på olika sätt och till att kunna tolka in varför de ser ut på ett visst sätt och vad det kan sända ut för budskap. Ställ följande frågor och be eleverna svara genom handuppräckning. Hur många svarar ja på respektive fråga? Vad blev gruppens resultat? Blev det någon skillnad mellan killar och tjejer? - Har egen mobil? - Brukar ta bilder? - Brukar skicka bilder/filmer? - Brukar ladda upp bilder/filmer? Visa nu följande tabell. (Kopieringsunderlag, lektion 2.) Stämde elevernas eget resultat med tabellens? 17 Selfies Titta tillsammans på följande bilder. Diskutera • Beskriv bilderna! “Poser”, miner, kläder, aktivitet, vinkel… • Tycker ni att de här bilderna är typiska selfies? • • • • Vad är det viktigt att tänka på när man tar bilder på sig själv som man delar? Vilka kan se de bilder ni lägger ut? Brukar ni prata om bilder med varandra? Har ni lagt märke till om det är skillnad på hur killar och tjejer tar bilder av sig själva? Visa nu den här tabellen. (Kopieringsunderlag, lektion 2.) Berätta att det är en tabell över vad ungdomarna som var med i undersökningen sa om hur typiska kill- och tjejbilder ser ut – och tips på hur de kan se ut. 18 Diskutera • Känner ni igen de här kriterierna? • Håller ni med om det som står här? • Verkar de här tipsen vara typiska för en viss ålder? Vilken? • Skulle ni vilja stryka några tips? • Kan ni komma på fler tips? • Selfies kan ju se ut på en massa sätt. Vilka olika sorters selfies finns det? (Skämtbilder, naturliga bilder, aktiva bilder etc.) • Vad kan en selfie symbolisera? Är det en bild av hur personen ser sig själv, hur hen vill att andra ska se en eller är det helt enkelt bara ett självporträtt? Bildanalys När man tittar på bilder bör man ställa sig ett antal frågor, precis som när man är källkritisk kring texter. Här är några av de vanligaste bildanalysfrågorna: - Vilken känsla ger bilden? - Vilken vinkel är bilden tagen ur? Uppifrån eller nerifrån? En person som är fotad uppifrån ser mindre ut, en som är fotad underifrån kan se stor och mäktig ut. - Vilken situation visar bilden? - Vad gör personen? Är personen passiv eller aktiv? Var tittar personen? Uppfattas personen som handlingskraftig och aktiv? - Vilka färger är det på fotot? Varma eller kalla? Mörka eller ljusa? - Är personen på bilden nöjd med fotot, tror du? - Kan fotot ha redigerats på något sätt? 19 1. Titta nu på selfies-bilderna här ovanför igen och försök besvara frågorna. Hur framställs tjejerna jämfört med killarna? Arbeta i mindre grupper eller två och två. (Kopieringsunderlag, lektion 2.) 2. Bläddra nu igenom en tidning. Det kan vara en dagstidning, en kvällstidning, en nättidning eller en veckotidning. Titta på bilderna och ställ er frågorna ovan kring några av bilderna. Finns det någon skillnad i hur kvinnor och män porträtteras? Till exempel i vilka sammanhang de är med och hur bilden är komponerad? Räkna antal kvinnor och antal män. Är det flest kvinnor eller flest män på bilderna? Vad kan det bero på och vilka konsekvenser kan det få? 3. Välj ut två bilder som ni tycker är typiska idealbilder, alltså idolbilder, modebilder eller liknande. En som föreställer en man och en som föreställer en kvinna. Beskriv bilderna utifrån bildanalysfrågorna. Fundera på hur idealet för en kvinna respektive en man verkar vara i samhället. Vilka problem kan det finnas med det? 4. Avsluta med att prata om era reflektioner i helgrupp. Gender Avatars Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper. Utgå från två bilder i helfigur, en på en man och en på en kvinna. Bilderna ska vara digitala. Använd ett fotoredigeringsprogram, till exempel Photoshop, Gimp, Paint eller någon app. Uppmana eleverna att bilda grupper så att det i varje grupp finns någon som har kunskaper kring hur programmet fungerar. Fokus ligger inte på att göra det så tekniskt avancerat som möjligt, det viktigaste är diskussionen kring uppgiften. Nu ska eleverna manipulera de här bilderna. 1. Gör om bilden på en man så att det istället ser ut som en kvinna och tvärtom. 2. Välj en av bilderna och försök göra om den på ett så könsneutralt sätt som möjligt: gör en hen. 3. Skriv bildtexter till varje bild och förklara vad ni har gjort och varför. Redovisa era bilder för klassen. 20 Variant Det går förstås lika bra att låta eleverna rita på papperskopior av porträtt. Då passar det bäst att välja tecknade bilder. Avslutande reflektion Vad är det som gör att ett foto ser ut att porträttera en man eller kvinna? Är det bara hur kroppen ser ut, eller finns det andra könsmarkörer också? Vilka? Fördjupning/arbeta vidare Här passar det bra att låta eleverna arbeta vidare med reklambilder. 1. Det finns gott om exempel på bilder och budskap där kvinnor och även män porträtterats på ett nedvärderande sätt, eller som visar stereotypa kroppsideal och beteenden. Titta på till exempel följande länkar. Dagens Nyheter: American Apparel anmäls för sexism www.dn.se/ekonomi/american-apparel-anmals-for-sexism/ Aftonbladet: Byxorna är likadana – men marknadsförs helt olika www.aftonbladet.se/nyheter/article19828487.ab BuzzFeed: If Women’s Roles In Ads Were Played By Men www.youtube.com/watch?v=2SrpARP_M0o#t=75 Huffington Post: Disney Princesses With Realistic Waistlines Look Utterly Fabulous www.huffingtonpost.com/2014/10/30/disney-princess-real-waistline_n_6076634.html Viralwomen.com: Real Men Take On Underwear Ads!!! http://viralwomen.com/post/real_men_take_on_underwear_ads1/1 • • • Har ni sett bilderna förut? Vad tänker ni när ni ser det här? Vilka konsekvenser kan detta få för hur tjejer och killar ser på hur man bör vara? 21 2. Reklam som går för långt över gränsen kan fällas. Det är Reklamombudsmannen, RO, som granskar reklam. Gå in på RO:s hemsida och sök efter reklam som fällts för att den varit könsdiskriminerande och se om du håller med om kritiken. Gå hit http://reklamombudsmannen.org/sok-uttalanden och klicka i rutorna ”Fälld”, ”Med bild eller video” samt ”Prövningsgrund – Art 4, könsdiskriminerande”. 3. Det finns också många förebilder som inte spelar på könsstereotyper rent utseendemässigt. Låt eleverna välja förslagsvis någon av följande personer och ta reda på mer om dem. På vilket sätt bryter de mot könsnormerna? Yohio Conchita Wurst Anton Hysén Lisbeth Salander Pippi Långstrump Erika Linder Ola Salo 22 LEKTION 3 Sociala medier – var är killarna? Spel – var är tjejerna? Enligt undersökningen Ungar & medier 2012/13 använder 71 % av 13–16-åringarna sociala medier dagligen. Men killar och tjejer möts inte så ofta. Varför gör killar och tjejer så olika saker online? Vad gör man i sociala medier egentligen och vad går de flesta spel ut på? Varför spelar inte tjejer och varför är killar på sociala medier så lite? I det här lektionsupplägget får eleverna fundera kring hur spel och sociala medier fungerar och varför killar och tjejer har så olika intressen kring dem. Hur kommer det sig att det finns ett så starkt isärhållande av könen på nätet? Lektionen består inledningsvis av en mindre uppgift och diskussionsfrågor och avslutas med en större uppgift. Ämnen Ämnesövergripande arbete i ämnena samhällskunskap, bild och svenska. Tidsåtgång Cirka 60 minuter, förutsatt att sista uppgiften görs som hemuppgift. Annars behöver du räkna med två lektioner. Mål och syfte Syftet är att eleverna ska uppmärksamma könsskillnader i sociala medier och i spel och få fundera på vad dessa kan bero på. Målet är att hitta så många gemensamma nämnare som möjligt för killars och tjejers intressen online. Förmågor som eleverna tränar • • • • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. formulera sig och kommunicera i tal och skrift, 23 Förberedelser Det är bra om eleverna sitter så att alla ser varandra, ingen ska sitta med ryggen mot någon annan. En ring eller en hästskoform brukar fungera bra. Material • Eleverna behöver tillgång till dator med internet • Några elever kommer kanske välja att rita, därför är det bra om det finns papper, gärna A3, samt färgpennor tillgängligt. 24 Viktiga begrepp Forum – en mötesplats där människor kan mötas och diskutera olika frågor. Ett forum kan finnas både på nätet eller i verkligheten. Plattform – kombinationen av en maskinvara och en programvara eller ett operativsystem som man kan använda för att köra olika spel och program. En tv-konsol är en form av plattform, Windows en annan. Server – ett system eller en dator som hjälper andra system. En server kan vara ett program som ser till att en viss webbplats får webbsidor kopplade till sig. Det kan också vara en dator som servar ett visst program. Sociala medier – en webbsida eller en app där människor kan mötas och diskutera, dela och se varandras uppladdningar. Blogg – en slags dagbok på nätet. Blogg är en förkortning av orden web och log – alltså nät och dagbok. Vlogg – som en blogg fast med rörligt material, t.ex. att man postar filmer istället för att skriva text. Grafik – olika tekniker för att skapa utseendet på olika trycksaker. Det används ofta idag för utseendet på en webbsida, i en tidning eller på ett spel. Chatt – att skriva korta meddelanden till varandra, ofta över internet. Man kan chatta två och två eller fler i gruppchattar. 25 Genomförande 1. Online – men var? • Skriv fyra rubriker på tavlan: Sociala medier, Youtube-kanaler, Bloggar/Vlogga, Spel • Brainstorm Be eleverna skriva in allt de kommer på som de använder under vardera rubriken. • Gå igenom alla/de flesta av förslagen och kolla vilka i klassen som använder dem och i så fall hur ofta. Eleverna svarar med handuppräckning. Räkna killarna och tjejerna för sig. • Finns det skillnader i vad killarna och tjejerna gör i er klass? 2. Diskussionsuppgift Ge eleverna följande scenario: ”Det har skett en katastrofal krasch som förstört 70 % av världens alla servrar. Nu måste internetanvändningen begränsas för alla på jorden. De flesta sajter och onlinespel kommer att stängas ner. I er kommun kommer bara tre av de sajter/spel som står på tavlan få finnas kvar. Nu är det upp till er att välja. Vilka tre sajter/spel ska behållas? Hela klassen måste fatta beslutet. Ni har fem minuter på er. Starta… NU!” Tips! Du som lärare kan förstås välja hur lång tid de ska få på sig. Det beror ju till stor del på gruppens sammansättning vad som är lämpligt. När tiden är ute får eleverna diskutera vilket resultatet blev och varför det blev så att just de tre valdes ut. Dessutom är det bra om eleverna får reflektera över hur beslutsprocessen gick till. Var den demokratisk? Hur jobbigt var det med tidspressen? 26 Fortsätt nu scenariot. ”Nu begränsas internet ännu mer. Nu får ni även begränsad tid på plattformarna. På den som ni sätter som nummer ett får ni fem timmar i veckan, på nummer två får ni två timmar i veckan och nummer tre endast en timme i veckan. Hur ska ni göra nu? Ni har fem minuter på er.” Tips! Den här delen kan man hoppa över om man har ont om tid. När tiden är ute kan eleverna fundera på varför just den sajten sattes som nummer ett. Är det ett ställe där flest killar eller flest tjejer är idag? Stämmer resultatet med deras uppfattning – är den här sajten verkligen den viktigaste för dem idag? 3. Diskutera • • • • • • • • • • Är det någon skillnad på vad killar och tjejer gör i sociala medier och spel? Vad är det som lockar med spel och sociala medier? Hur kommer det sig att man vill vara där så mycket? Vilka budskap har olika bloggare/vloggare? Vilka värderingar finns det i sociala medier och spel? Vilka sociala medier är populära i din skola? Vilka spel är populära? Varför ser spel ut just på det sättet de gör? Vem är det som skapar dem? Vad gör man i sociala medier? Vilka olika slags spel finns det? Vad kan de gå ut på? Vad för information om dig själv skulle du aldrig lägga ut på i sociala medier eller på en spelsajt? 27 4. Gruppuppgift – Fem regler Fakta: 23 % av killarna och 37 % av tjejerna mellan 13–16 år känner någon som blivit mobbad på nätet, enligt rapporten Ungar & medier 2012/13. Diskutera: • Hur kan sådan mobbning ta sig uttryck? • Varför finns det så mycket mobbning på nätet? • Är det ok att tagga andra på bilder och i inlägg? Beror det på? I så fall på vad? • Vilka ord kan användas för att kränka eller mobba någon? Vad är syftet med att använda dem? Vilken blir effekten? Dela upp eleverna i mindre grupper och ge dem följande uppgift. ”Så fort du delar, kommenterar, skriver eller lägger upp en bild på nätet gör du något som andra kan ta del av. Hur ska du göra för att se till att ingen kränks av det du gör? Eller att det du gör är olagligt? Sätt er i mindre grupper och skriv fem regler för vad som borde gälla på den sajt som ni röstade fram som nummer ett i övningen innan. Hur ska ni se till att det här är ett ställe där alla trivs och mår bra?” Jämför gruppernas fem regler med varandra. Finna det några regler som alla grupper har med? Vad kan det bero på? 28 5. Bästa sajten! Bästa spelet! Ge eleverna följande uppgift. Tips! Den här uppgiften kan med fördel ges som en hemuppgift. Här kan det därför vara bra att eleverna själva får välja om de vill arbeta själva eller i par. Se bara till att det verkligen är självvalt från alla elevers sida. ”I förra övningen blev kanske inte alla nöjda med resultatet. Nu är det er tur att lösa det. Ni ska skapa en social sajt, en kanal eller ett spel som tilltalar både killar och tjejer. Det kan vara ett nytt Instagram, ett nytt YouTube eller ett nytt Minecraft. Eller något helt annat. “ Ni ska beskriva eller visa: • • • • • • • Hur sajten/spelet är upplagt. Vilka olika delar ska det finnas? Vilka regler ska gälla så att alla mår så bra som möjligt där? Vad sajten/spelet går ut på. Ska man kunna vinna? Handlar det om att få nya vänner? Ska man lära sig något? Etc. Vad sajten/spelet heter. Vilket utseende/grafik ska sajten ha? Ska det finnas musik eller ljudinslag? Vilken ålder sajten/spelet lämpar sig för. Förutsättningar • • Ni har obegränsat med pengar (nästan). Ni har tillgång till några av världens bästa programmerare. Här är några förhållningsregler till er nya produkt. • • • Det ska finnas interaktiva forum, alltså t. ex. chatrum eller liknande. Man ska kunna se vad andra gör. Det ska finnas aktivitet på något sätt, alltså att man kan göra något. Ladda upp bilder, lösa utmaningar… 29 Ni kan antingen rita på papper, skapa en prototyp på datorn eller skriva en text som förklarar hur ni tänker. Hitta det sätt att redovisa som passar just er bäst. Det viktiga är att det finns med förklaringar så att andra kan förstå hur ni har tänkt.” När alla är färdiga presenterar eleverna sina nya produkter för varandra. Avsluta gärna arbetet med en omröstning där det bästa förslaget koras. Viktigt är dock att det inte är det förslag som får flest röster som vinner, utan det förslag som får lika många röster från killar och tjejer! (Eller så nära som möjligt) Exempel: Om ett förslag får tio röster, men åtta av rösterna är killröster så vinner istället det förslag som fick 6 röster och hade tre killröster och tre tjejröster. 30 Viktiga begrepp Avatar – kan betyda flera saker. Inom religion är det när en gud tar formen av en människa eller ett djur. Det kan också vara en användare på internet, till exempel vad du kallar dig på ett visst forum. I dataspel är det en figur som en spelare väljer att spela spelet som, den som representerar spelaren. Gender – ungefär samma sak som socialt kön, det vill säga normer för hur en man eller kvinna ska vara. Andra ord för gender är könsroller eller genus. Selfie/Egopic/Egobild – ett fotograferat självporträtt, ofta uppladdat på internet. Redigera/manipulera bilder – att ändra ett originalfoto. Det kan göras på olika sätt; att retuschera, ändra färger, beskära eller att sätta ihop flera bilder till exempel. Stereotyp – en förenklad föreställning av hur en grupp människor är och vad de gör. Det kan till exempel vara grupper baserade på nationalitet, etnicitet, kön, ålder eller yrke. Bilder – en avbildning av något. Det kan vara till exempel en teckning, en målning eller ett fotografi. Idolbilder – en bild av en person som andra ser upp till, inom musik, sport, film eller annat. Idealbilder – en bild eller föreställning som visar ett ideal, en vision av hur något eller någon bör vara. Dessa stämmer sällan väl överens med verkligheten. 31 Kopieringsunderlag LEKTION 1 Faktaruta - medier • 86 % av 9 – 12-åringarna har egna mobiler. Nästan 100 % av 13–18-åringarna har egna mobiler. • 53 % av 9 – 12-åringarna använder mobilen varje dag, 88 % av 13 – 16-åringarna. • 55 % av 9 – 12-åringarna använder internet varje dag, 93 % av 13 – 16-åringarna. • Unga använder mobiler främst till att se på filmklipp och surfa, men även till att lyssna på musik, sms:a, spela spel, ringa och fota. • Det finns stora skillnader mellan killars och tjejers medievanor. Killar spelar mer spel och tjejer tillbringar mer tid på sociala medier. • Det är mycket vanligare att tjejer tar och laddar upp bilder på nätet. De delar fler bilder och kommenterar fler bilder. Det här gäller både selfies och andra bilder. • Tjejer skickar fler mms är killar. • Det är vanligare att tjejer manipulerar bilder genom t. ex. Photoshop. • 71 % av 13 – 16-åringarna använder sociala medier dagligen. • 20 % av 13-åriga tjejer använder sociala medier mer än tre timmar om dagen. För killarna gäller 4 %. • 36 % av 13-åriga killar spelar datorspel/tv-spel mer än tre timmar om dagen. För 13-åriga tjejer är motsvarande siffra 0 %. • På mellanstadiet är det flest som spelar spel: 87 %, sedan sjunker spelandet. • Tjejer läser mer bloggar om mode, skönhet och smink, killar tittar oftare på vloggar som handlar om spel. • 23 % av killar 13–16 år och 21 % av killar 17–18 år känner någon som blivit mobbad på nätet. Motsvarande siffror för flickor är 37 % bland tjejer 13– 16 år och 30 % för tjejer 17– 18 år. Källa: Ungar & medier, 2012/13 samt Duckface/Stoneface, 2014 32 Kopieringsunderlag LEKTION 1 Enkät om medievanor Ringa in: Kille Tjej Annat Några gånger i veckan En gång Flera gånger om dagen om dagen Hur ofta använder du internet? Hur ofta spelar du spel på dator/konsol? Hur ofta spelar du spel på mobilen? Hur ofta tittar du på videos, t.ex. på YouTube? Hur ofta chattar du? Hur ofta är du på sociala nätverk? Hur ofta söker du fakta på internet? Hur ofta läser du bloggar? Hur ofta fildelar du? Hur ofta använder du mobilen? Gör så här 1. 2. 3. Låt alla i gruppen fylla i enkäten. Räkna sedan ihop alla resultat i helklass. Gör gärna ett stapeldiagram för att visa hur resultatet blev. Gör skilda staplar för tjejer och killar. Det finns bra verktyg för tabeller och diagram i de flesta ordbehandlingsprogram, t.ex. i Word. 4. 5. Ta hjälp av varandra eller er lärare för att lära er hur man gör om ni är osäkra. Blev det stor skillnad mellan killar och tjejer i er grupp? Vad kan det resultatet bero på? Titta på tabellen från rapporten Duckface/Stoneface på nästa sida och jämför er grupps resultat med dessa. Blev det ungefär samma resultat? Blev det ett helt annat resultat? Diskutera vad ni tror att det kan bero på. 33 Kopieringsunderlag 2% 2% 3 år 2% 4 år 19% 3% 5 år 19% 5% 6 år dagligen 2009 23% 15% 30% 27% 22% 8 år dagligen 2013 23% 25% 7 år dagligen 2011 31% 37% 26% 54% 27% 9 år 43% 42% 10 år 58% 47% 70% 66% 67% 11 år 89% 0 Figur 6.1 Barns dagliga internetanvändning. Källa: Svenskarna och internet 2013:40 ϭϬϬй ϵϬй ϴϬй ϳϬй ϲϬй ^ƉĞů sŝĚĞŽ ϱϬй ŚĂƚƚ ^ŽĐŝĂůĂŶćƚǀĞƌŬ ϰϬй ^ƂŬĂĨĂŬƚĂ ϯϬй ϮϬй ϭϬй Ϭй ϮĊƌ ϯĊƌ ϰĊƌ ϱĊƌ ϲĊƌ ϳĊƌ ϴĊƌ ϵĊƌ Figur 6.2 Vad gör barnen på nätet? Källa: Svenskarna och internet 2013:41 34 50 ϭϬĊƌ ϭϭĊƌ Kopieringsunderlag LEKTION ϭϬϬй 92% ϵϬй 80% ϴϬй 72% ϳϬй 63% ϲϬй 53% ϱϬй 37% ϰϬй ĂŐůŝŐĞŶ 30% ϯϬй 18% ϮϬй ϭϬй Ϭй EĊŐŽŶŐŐĊŶŐ 42% 0% ϮĊƌ 2% 2% 3% ϯĊƌ ϰĊƌ ϱĊƌ 7% ϲĊƌ 16% 9% 8% 2% 2% ϳĊƌ ϴĊƌ ϵĊƌ ϭϬĊƌ ϭϭĊƌ ϭϮͲϭϯ ϭϰͲϭϱ Ċƌ Ċƌ Figur 6.3 När börjar barn besöka sociala forum? Källa: Svenskarna och internet 2013:42 Det har blivit allt vanligare att de som är lite äldre (över tio år) har egen mobiltelefon och den har i ökande utsträckning uppkoppling till internet via mobil bredband. Ser man till dem som är tretton år så ingår en smart mobil med nätuppkoppling i vardagen, både för killar och för tjejer. SMARTPHONE ANNAN MOBILTELEFON ANVÄNDER INTERNET I MOBILEN 10-åringar 61 % 28 % 39 % 13-åringar 84 % 13 % 78 % Tabell 6.1 Tioåringars och trettonåringars mobilinnehav och användning av internet i mobilen. Data från Ungar & medier 2012/13 51 35 Kopieringsunderlag LEKTION 1 Värt att notera är också att siﬀran för sociala medier endast avser Facebook. Man kan här sakna exempelvis Instagram eller Kik som i vår studie framstod som två av ”de största” webbaktiviteterna, framförallt bland trettonåriga tjejer. Visserligen verkar ”alla” trettonåriga tjejer och killar ha ett (eller ﬂera) Facebook-konton (ett öppet, ett för kompisar) men samtidigt beskrevs Facebook av ﬂera som ett ställe där föräldrarna håller till och gärna vill vara vänner med barnen. Alla har Facebook-konton men tenderar att använda dem mindre och mindre under högstadiet och det får eﬀekten att där ligger mycket icke uppdaterad information. Således verkade Facebook inte vara den viktigaste ”tonårsmiljön” utan framstod mer som det ställe dit de yngsta först siktar. Det är Facebook man först får använda när man börjar använda andra sociala medier än de som riktade uteslutande till barn, som Bolibompa.se eller MovieStarPlanet. I stället framstod Instagram och i viss mån Tumblr vara ställen för jämnårig gemenskap, liksom messengertjänsten Kik. Här ska återigen påpekas att det är tjejerna som är mest aktiva. Även i Ungar & medier 2012/13 kan man hitta data som visar att skillnaderna mellan killar och tjejer i fråga om användning av sociala medier respektive spel är omfattande. ϭϬϬ 97 91 ϵϬ 100 98 96 96 90 89 81 ϴϬ 91 84 76 74 ϳϬ 64 ϲϬ WŽũŬĂƌϮϬϭϮͬϭϯ 52 ϱϬ 46 ϰϬ 38 ϯϬ 38 &ůŝĐŬŽƌϮϬϭϮͬϭϯ 26 ϮϬ 16 ϭϬ Ϭ ϵ ϭϬ ϭϭ ϭϮ ϭϯ ϭϰ ϭϱ ϭϲ ϭϳ ϭϴ Figur 6.5 Brukar spela datorspel/tv-spel. Källa: Ungar & medier 2013:22 Figur 6.5 visar i vilken utsträckning killar och tjejer brukar spela datorspel och tv-spel Som synes är det betydligt vanligare att killarna gör det och skillnaderna är störst mellan tretton och femton års ålder. 36 53 Kopieringsunderlag LEKTION 1 ϭϬϬ 84 57 ϲϬ 67 67 69 74 WŽũŬĂƌ 52 ϰϬ 27 20 14 ϮϬ 2 Ϭ 88 81 78 ϴϬ 88 87 85 0 ϱ0 0 2 0 2 ϲ ϳ &ůŝĐŬŽƌ 38 27 5 0 2 ϴ ϵ ϭϬ ϭϭ ϭϮ ϭϯ ϭϰ ϭϱ ϭϲ ϭϳ ϭϴ Figur 6.6 Använder sociala medier dagligen. Källa: Ungar & medier 2013:22 Figuren ovan visar i vilken utsträckning tjejer och killar använder sociala medier dagligen. Som synes är skillnaderna i stort sett obeﬁntliga upp till 11 års ålder, sedan ökar ﬂickornas användning kraftigt jämfört med pojkarnas. Tjejer använder också mobiltelefonen mer än killar. ϴϬ 75 66 ϳϬ 58 ϲϬ 50 ϱϬ 42 31 ϮϬ 13 4 5 ϵ 18 7 2 ϭϬ 42 35 33 ϯϬ Ϭ 42 42 ϰϬ ϭϬ 61 WŽũŬĂƌ &ůŝĐŬŽƌ 15 6 ϭϭ ϭϮ ϭϯ ϭϰ ϭϱ ϭϲ ϭϳ Figur 6.7 Högkonsumenter mobil fördelat på kön Källa: Ungar & medier 2013:23 ϭϴ 37 Kopieringsunderlag LEKTION 1 Viktiga begrepp Medieanvändning – hur mycket och på vilket sätt någon använder medier Kön – det finns ett biologiskt kön som delar upp människor i män och kvinnor. Det finns även ett socialt kön som mer handlar om samhällets normer för hur en man/ kvinna ska vara. Dessutom finns det könsidentitet, det vill säga en människas upplevelse av att tillhöra ett visst kön. Stereotyp – är en förenklad föreställning av hur en grupp människor är och vad de gör. Det kan till exempel vara grupper baserade på nationalitet, etnicitet, kön, ålder eller yrke. Identitet – det som definierar en person. Antingen kan det handla om hur man upplever sig själv eller hur andra uppfattar en. Identiteten formas under hela livet och består både av vad vi själva väljer och det vi inte kan påverka. Genus – ungefär samma sak som socialt kön, det vill säga normer för hur en man eller kvinna ska vara. Andra ord för genus är könsroller eller gender. Normer – oskrivna och ibland underförstådda regler och förväntningar för hur vi ska bete oss. Normkritiskt perspektiv – att synliggöra och ifrågasätta normer. Att tillhöra en norm är nästan alltid lättare än att inte göra det. De här fördelarna märks inte förrän man bryter mot normen. 38 Kopieringsunderlag LEKTION 2 39 Kopieringsunderlag LEKTION 2 40 Kopieringsunderlag LEKTION 2 Vanliga bildanalysfrågor Här är några av de vanligaste bildanalysfrågorna: - Vilken känsla ger bilden? - Vilken vinkel är bilden tagen ur? Uppifrån eller nerifrån? En person som är fotad uppifrån ser mindre ut, en som är fotad underifrån kan se stor och mäktig ut. - Vilken situation visar bilden? - Vad gör personen? Är personen passiv eller aktiv? Var tittar personen? Uppfattas personen som handlingskraftig och aktiv? - Vilka färger är det på fotot? Varma eller kalla? Mörka eller ljusa? - Är personen på bilden nöjd med fotot, tror du? - Kan fotot ha redigerats på något sätt? 41 Kopieringsunderlag LEKTION 2 42 Kopieringsunderlag LEKTION 2 Viktiga begrepp Avatar – kan betyda flera saker. Inom religion är det när en gud tar formen av en människa eller ett djur. Det kan också vara en användare på internet, till exempel vad du kallar dig på ett visst forum. I dataspel är det en figur som en spelare väljer att spela spelet som, den som representerar spelaren. Gender – ungefär samma sak som socialt kön, det vill säga normer för hur en man eller kvinna ska vara. Andra ord för gender är könsroller eller genus. Selfie/Egopic/Egobild – ett fotograferat självporträtt, ofta uppladdat på internet. Redigera/manipulera bilder – att ändra ett originalfoto. Det kan göras på olika sätt; att retuschera, ändra färger, beskära eller att sätta ihop flera bilder till exempel. Stereotyp – en förenklad föreställning av hur en grupp människor är och vad de gör. Det kan till exempel vara grupper baserade på nationalitet, etnicitet, kön, ålder eller yrke. Bilder – en avbildning av något. Det kan vara till exempel en teckning, en målning eller ett fotografi. Idolbilder – en bild av en person som andra ser upp till, inom musik, sport, film eller annat. Idealbilder – en bild eller föreställning som visar ett ideal, en vision av hur något eller någon bör vara. Dessa stämmer sällan väl överens med verkligheten. 43