I framkant BRF VÅRLÖKEN Var: Kungälv, norr om Göteborg. Antal lägenheter: 70, samtliga fyror på 84 kvm med uteplats och källare. Byggår: 1959. TEXT SOFIA ERIKSSON FOTO ERIK ABEL D i alla väder Solenergi En jämförelse av brf Vårlökens uppvärmingskostnad för januari månad 2013 och 2014 visar en differens på hela 32 000 kronor. Anledning? Föreningens nya bergvärme- och solhybridlösning. HSB UPPDRAGET 2.2014 11 I framkant T re grader varmt, jämngrått och regn i luften. Men en blek sol tränger ändå fram genom molnen och reflekteras i solhybriderna på taket till en av brf Vårlökens lägenhetslängor. – Effekten är tio kilowatt, säger energiförbättringskonsulten Johan Ahlgren och vänder ansiktet mot ljuset. Många tror fortfarande att energi från solen inte är en bra idé i ett så nordligt, mörkt och kallt land som Sverige. Men att det fungerar är brf Vårlöken i Kungälv ett bevis på. Här finns norra Europas största solhybridanläggning, 337 kvadratmeter solpaneler och solfångare som alstrar elektricitet, ger varmt vatten och dessutom energi som kan lagras i föreningens elva 225 meter djupa borrhål i det nya bergvärmesystemet. Det låter komplicerat men kan förklaras enkelt: bergvärmen är den viktiga basen i uppvärmningen, solen gör den mer effektiv. ALLT BÖRJADE MED en diskussion om hur brf Vårlöken skulle kunna sänka sina driftskostnader, där fjärrvärmen stod för ungefär 40 procent. – Vi insåg att vi blev tvungna att hitta ett alternativt, förnybart sätt för uppvärmning, säger ordförande Lennart Lundqvist. – Det kändes heller inte bra att vara beroende av fjärrvärme som bygger på förbränning av sopor. Vi har alltid varit en miljömedveten förening, säger vice ordförande Gustav Hessfelt. I samma veva gjorde de research. – Vi undersökte de geologiska förutsättningarna, som visade sig vara bättre än vi först hade trott, och var på studiebesök i en annan förening som skaffat bergvärme, säger Gustav. Johan Ahlgren från Energiförbättring Väst AB, EFVAB, kopplades in eftersom han hade arbetat med en anläggning som byggde på en ny tysk solhybridteknik. Och eftersom en solenergisatsning innebär investeringsstöd från staten, bestämde man sig. Notan landade på 4 miljoner och man fick ett stöd på 800 000 kronor. 12 HSB UPPDRAGET 2.2014 ”Vi är en förening med mycket tak och mycket mod. Vi är stolta över att vi vågade” Gustav Hessfelt, vice ordförande brf Vårlöken Styrelseledamöterna Gustav Hessfelt och Lennart Lundqvist har fått god hjälp av Johan Ahlgren på EFVAB som levererat och i dag driftar anläggningen. EFTER OMFATTANDE installationsarbeten och borrningar togs bergvärmen i bruk i juni 2013. Några månader senare började solenergianläggningen att producera. I december förra året var brf Vårlöken självförsörjande på värme. Och med perfekta väderförutsättningar kan man optimera bergvärmeanläggningen med tillförd solenergi och med största sannolikhet landa på en uppvärmningskostnad på knappt 400 000 kronor per år. – Plus att vi kan sälja vår solel till olika operatörer. Vi har alla certifikat, nu väntar vi bara på bättre väder, säger Gustav. Solenergianläggningen på taket har blivit något av en reklamskylt för föreningen. – Många tar kontakt med oss och vill veta mer. Forskare på Chalmers tekniska högskola är intresserade av tekniken och SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, har startat ett forskningsprojekt om oss, säger Lennart. Satsningen har fått fler effekter. Föreningen är nominerad till ett stort solenergipris och värdet på bostäderna har ökat. – Vi har en avskrivningstid på mellan sju och nio år. Därefter går överskottet till att betala våra lån, vilket är positivt för medlemmarna som kommer att märka det på avgiften, säger Gustav. ÄVEN OM ALLT HITTILLS PEKAR PÅ en lyckad satsning har det varit en tuff process som inneburit många svåra beslut. – Vi är en förening med mycket tak och mycket mod, och det var ju en bra början i det här fallet. Men det var lite av en chansning – även om vi visste allt om de tekniska förutsättningarna var det ingen annan som hade testat det här innan. Men vi är stolta över att vi vågade. Vi har lagt ned oerhört mycket tid och energi, men ser det som att vi har grundat för alla andra föreningar, säger Gustav. ■ Värmeledningsrör som transporterar vatten mellan värmepumparna och resten av systemet. ”D tt ä ”Detta är strålande” Panelerna på taket. Energimätare som mäter avgiven och tillförd energi. Data under central (DUC). Utrustning som styr värme- och solsystemet. Jörgen Hassling, driftområdeschef på HSB Göteborg, tycker det är intressant med föreningar som vågar prova nya alternativ. – Förutom att det här är bättre för miljön är det också ett sätt att göra sig oberoende av stora tjänster och avtal som ju fjärrvärme innebär. Dessutom sparar föreningen pengar och man kan börja sälja energi till nätet. HSB hjälper gärna föreningar som vill sänka sina uppvärmningskostnader. Mycket information finns på hemsidan, men man kan också kontakta sitt regionala förbund. – Vi kan hjälpa till med de första stegen, informera om leverantörer och installatörer och förmedla kontakter med andra föreningar. Vi har experter både lokalt och regionalt, bland annat på energiövervakning och energioptimering. BRF VÅRLÖKENS TIPS ❯❯ UNDERSÖK NATUREN Ta reda på de yttre förutsättningarna. Brf Vårlöken är en förening med mycket tak i rätt läge samt goda geologiska förutsättningar. ❯❯ FÖRHANDLA Prata med din nuvarande leverantör av värme. Kanske kan de göra något för prisnivån. ❯❯ VÄLJ RÄTT Finn en stabil totalentreprenör som kan åta sig och avsluta hela entreprenaden med tänkt funktion. ❯❯ INFORMERA Tydliggör vad en förändring kommer att innebära ur alla aspekter. Hur påverkas medlemmarna av installationsarbetet? Vad gör det för ekonomin? ❯❯ GÖR RESEARCH Ta hjälp av andra föreningar som gjort samma sak, läs på, prata med leverantörer och gör studiebesök så att styrelsen kan besvara medlemmarnas frågor. Tänk på! Det som är en bra miljöåtgärd i en bostadsrättsförening är inte nödvändigtvis den mest optimala i en annan. Vilken åtgärd som är mest lämplig i er förening beror bland annat på vilka bränslen din fjärrvärmeleverantör använder och från vilka källor er el kommer samt hur den är miljövärderad. Kontakta er HSB-förening för mer information och hjälp med att utvärdera alternativa åtgärder. HSB UPPDRAGET 2.2014 13
© Copyright 2024