I framkant
BRF VÅRLÖKEN
Var: Kungälv, norr
om Göteborg.
Antal lägenheter:
70, samtliga fyror på
84 kvm med uteplats
och källare.
Byggår: 1959.
TEXT SOFIA ERIKSSON
FOTO ERIK ABEL
D
i alla väder
Solenergi
En jämförelse av brf Vårlökens uppvärmingskostnad för januari
månad 2013 och 2014 visar en differens på hela 32 000 kronor.
Anledning? Föreningens nya bergvärme- och solhybridlösning.
HSB UPPDRAGET 2.2014 11
I framkant
T
re grader varmt, jämngrått och regn i
luften. Men en blek sol tränger ändå fram
genom molnen och reflekteras i solhybriderna på taket till en av brf Vårlökens
lägenhetslängor.
– Effekten är tio kilowatt, säger energiförbättringskonsulten Johan Ahlgren och
vänder ansiktet mot ljuset.
Många tror fortfarande att energi från
solen inte är en bra idé i ett så nordligt,
mörkt och kallt land som Sverige. Men att
det fungerar är brf Vårlöken i Kungälv ett
bevis på. Här finns norra Europas största
solhybridanläggning, 337 kvadratmeter
solpaneler och solfångare som alstrar
elektricitet, ger varmt vatten och dessutom
energi som kan lagras i föreningens elva
225 meter djupa borrhål i det nya bergvärmesystemet. Det låter komplicerat men
kan förklaras enkelt: bergvärmen är den
viktiga basen i uppvärmningen, solen gör
den mer effektiv.
ALLT BÖRJADE MED en diskussion om hur
brf Vårlöken skulle kunna sänka sina
driftskostnader, där fjärrvärmen stod för
ungefär 40 procent.
– Vi insåg att vi blev tvungna att hitta
ett alternativt, förnybart sätt för uppvärmning, säger ordförande Lennart Lundqvist.
– Det kändes heller inte bra att vara
beroende av fjärrvärme som bygger på
förbränning av sopor. Vi har alltid varit
en miljömedveten förening, säger vice
ordförande Gustav Hessfelt.
I samma veva gjorde de research.
– Vi undersökte de geologiska
förutsättningarna, som visade sig vara
bättre än vi först hade trott, och var på
studiebesök i en annan förening som skaffat bergvärme, säger Gustav.
Johan Ahlgren från Energiförbättring
Väst AB, EFVAB, kopplades in eftersom
han hade arbetat med en anläggning som
byggde på en ny tysk solhybridteknik. Och
eftersom en solenergisatsning innebär
investeringsstöd från staten, bestämde
man sig. Notan landade på 4 miljoner och
man fick ett stöd på 800 000 kronor.
12 HSB UPPDRAGET 2.2014
”Vi är en förening med
mycket tak och mycket
mod. Vi är stolta över
att vi vågade”
Gustav Hessfelt, vice ordförande brf Vårlöken
Styrelseledamöterna
Gustav Hessfelt och Lennart
Lundqvist har fått god hjälp
av Johan Ahlgren på EFVAB
som levererat och i dag
driftar anläggningen.
EFTER OMFATTANDE installationsarbeten
och borrningar togs bergvärmen i bruk i
juni 2013. Några månader senare började
solenergianläggningen att producera. I
december förra året var brf Vårlöken självförsörjande på värme. Och med perfekta
väderförutsättningar kan man optimera
bergvärmeanläggningen med tillförd solenergi och med största sannolikhet landa
på en uppvärmningskostnad på knappt
400 000 kronor per år.
– Plus att vi kan sälja vår solel till olika
operatörer. Vi har alla certifikat, nu väntar
vi bara på bättre väder, säger Gustav.
Solenergianläggningen på taket har blivit något av en reklamskylt för föreningen.
– Många tar kontakt med oss och vill
veta mer. Forskare på Chalmers tekniska
högskola är intresserade av tekniken och
SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,
har startat ett forskningsprojekt om oss,
säger Lennart.
Satsningen har fått fler effekter. Föreningen är nominerad till ett stort solenergipris och värdet på bostäderna har ökat.
– Vi har en avskrivningstid på mellan
sju och nio år. Därefter går överskottet till
att betala våra lån, vilket är positivt för
medlemmarna som kommer att märka det
på avgiften, säger Gustav.
ÄVEN OM ALLT HITTILLS PEKAR PÅ en lyckad
satsning har det varit en tuff process som
inneburit många svåra beslut.
– Vi är en förening med mycket tak och
mycket mod, och det var ju en bra början i
det här fallet. Men det var lite av en chansning – även om vi visste allt om de tekniska
förutsättningarna var det ingen annan som
hade testat det här innan. Men vi är stolta
över att vi vågade. Vi har lagt ned oerhört
mycket tid och energi, men ser det som att
vi har grundat för alla andra föreningar,
säger Gustav. ■
Värmeledningsrör
som transporterar
vatten mellan
värmepumparna och
resten av systemet.
”D tt ä
”Detta
är
strålande”
Panelerna på taket.
Energimätare som
mäter avgiven och
tillförd energi.
Data under central (DUC). Utrustning som styr
värme- och solsystemet.
Jörgen Hassling, driftområdeschef på HSB
Göteborg, tycker det är
intressant med föreningar
som vågar prova nya
alternativ.
– Förutom att det här är
bättre för miljön är det också
ett sätt att göra sig oberoende av stora tjänster och avtal
som ju fjärrvärme innebär.
Dessutom sparar föreningen
pengar och man kan börja
sälja energi till nätet.
HSB hjälper gärna föreningar som vill sänka sina
uppvärmningskostnader.
Mycket information finns
på hemsidan, men man kan
också kontakta sitt regionala
förbund.
– Vi kan hjälpa till med de
första stegen, informera om
leverantörer och installatörer
och förmedla kontakter
med andra föreningar. Vi
har experter både lokalt
och regionalt, bland annat
på energiövervakning och
energioptimering.
BRF VÅRLÖKENS TIPS
❯❯ UNDERSÖK NATUREN
Ta reda på de yttre förutsättningarna. Brf Vårlöken är en
förening med mycket tak i
rätt läge samt goda geologiska förutsättningar.
❯❯ FÖRHANDLA Prata med
din nuvarande leverantör av
värme. Kanske kan de göra
något för prisnivån.
❯❯ VÄLJ RÄTT Finn en stabil
totalentreprenör som kan åta
sig och avsluta hela entreprenaden med tänkt funktion.
❯❯ INFORMERA Tydliggör vad
en förändring kommer att
innebära ur alla aspekter. Hur
påverkas medlemmarna av
installationsarbetet? Vad gör
det för ekonomin?
❯❯ GÖR RESEARCH Ta hjälp
av andra föreningar som
gjort samma sak, läs på,
prata med leverantörer och
gör studiebesök så att styrelsen kan besvara medlemmarnas frågor.
Tänk på!
Det som är en bra miljöåtgärd i en
bostadsrättsförening är inte nödvändigtvis
den mest optimala i en annan. Vilken
åtgärd som är mest lämplig i er förening
beror bland annat på vilka bränslen din
fjärrvärmeleverantör använder och från
vilka källor er el kommer samt hur den är
miljövärderad. Kontakta er HSB-förening
för mer information och hjälp med att
utvärdera alternativa åtgärder.
HSB UPPDRAGET 2.2014 13