Genus i praktiken: Härskartekniker och

Genus i praktiken: Härskartekniker och motstrategier
När vi talar om genus och genusmedvetenhet används en rad olika begrepp och underliggande
teorier som kan vara värda att ha viss kunskap om. Genus, till att börja med, kan ses som en princip
för social organisation och kulturell kategorisering. Detta skiljer begreppet från kön vilket grundas i
biologiska skillnader. Genus, eller socialt kön, däremot är inte någon av naturen uppkommen
skillnad, utan är skapat av oss själva och på så sätt blivit en del av den sociala och kulturella miljön.
Grunden är alltså att många av de egenskaper som vi förknippar med antingen män eller kvinnor
egentligen inte beror på könet, utan är resultat av social påverkan.
Två teorier som vill förklara ojämställdheten är teorierna kring genussystemet och
könsmaktordningen. Enligt genussystemet underordnas kvinnor män både med isärhållande och
hiearki. Isärhållandet sker genom att män och kvinnor tilldelas olika egenskaper i motsatspar: Män är
starka, modiga, aktiva och beslutsamma. Kvinnor å andra hand är svaga, rädda, passiva och
känslosamma. Kopplat till egenskaper som dessa finns en statushieraki över beteenden och sysslor
där det som kopplas till kvinnor har lägre status. Teorin kring könsmaktordningen handlar även den
om att mannen är normen i samhället och det är kvinnan som ses som avvikande och underställd. Vi
fostras in i denna struktur redan från födseln och samhällets struktur leder till att ordningen
bibehålls.
Denna indelning efter genus, där män och kvinnor tilldelas gruppegenskaper, är vanlig i vår kultur och
därmed inte sällan omedveten. Denna indelning tillåts sedan påverka fördelningen av sysslor,
resurser eller beslutsmakt. För att inte få ett skevt perspektiv på människor och deras förmågor
måste de strukturer som leder till stereotypiska indelningar identifieras och synliggöras.
Genus behöver inte bara handla om män och kvinnor, utan om mångfald. Inom genusvetenskapen
används begreppet intersektionalitet som synliggör hur flera olika maktordningar (t.ex. genus,
etnicitet, funktionsnedsättning och klass) samverkar för att skapa en social konstruktion över en
persons identitet.
Genusmedveten undervisning handlar således om att kunna se dessa strukturer och hur de i ditt fall
återspeglas i en kurs, ett klassrum eller kurslitteratur. I din roll som lärare är det viktigt att reflektera
över om det finns obalans i gruppen, t.ex. hur mycket tid man ger olika studenter, hur man fångar
upp det eleverna säger och vilken betydelse mäns respektive kvinnors inlägg får i undervisningen.
Det är också bra om man inom ramen för en kurs kan variera mellan föreläsningar, seminarier,
gruppövningar och andra mer praktiska moment på ett sätt som tillgodoser olika behov och
lärostilar.
Under Att bära genusglasögon finner du handfasta råd att tänka på inför olika typer av kursmoment
och under Beteenden att motarbeta finns exempel olika typer av förtryck som används för att ta
makt. Där beskrivs även hur dessa kan motarbetas och neutraliseras.
Genusmedveten undervisning
En genusmedveten pedagogik utgår från att genus har betydelse för lärande, kunskap och
undervisning. Det innebär i sin tur att som lärare ska man reflektera kring genus, kritiskt granska vad
1
genus betyder i sitt ämne och också att ifrågasätta vilka föreställningar vi har om genus och dess
konsekvenser för vår undervisning.
Att bedriva en genusmedveten undervisning kan innebära att bli medveten om att studenterna
bemöts olika beroende exempelvis på grund av kön. Manliga studenter blir oftare bekräftade av sina
lärare. Forskning har visat att lärare ger pojkar/män mycket mer uppmärksamhet och tid än
flickor/kvinnor. Detta verkar ske oavsett lärarens könstillhörighet. Generellt gäller också att manliga
studenter oftare försöker avbryta och lyckas göra det oftare, än sina kvinnliga kurskamrater även om
män har en minoritetsställning i gruppen.
Att tänka på vid planering av undervisning
Se kontinuerligt över kurslitteraturen ur ett genusperspektiv. Exempel på aspekter att fundera på:






Förekommer både kvinnor och män i litteraturen?
På vilket sätt representeras kvinnor och män i kurslitteraturen?
På vilket sätt diskuteras de?
Vad uttrycker olika beskrivningar/förklaringar när det gäller kvinnor respektive män?
Använd litteratur där både män och kvinnor är författare om det är möjligt och motiverat.
Inför litteratur med genusperspektiv i kurser där sådan litteratur saknas om det är möjligt
och motiverat.
Att tänka på vid laboration och projekt
Variera gärna mellan föreläsningar, seminarier, gruppövningar och andra mer praktiska moment. På
det viset tillgodoser du olika studenters behov och lärstilar.
Var uppmärksam på arbetsfördelningen vid projektarbeten och/eller laborationer. T.ex. roteras
uppgifter som protokollföring eller tvingas samma person att alltid göra det?
Kvinnliga och manliga studenter agerar olika, eller åtminstone utrycker sig olika om sitt agerande. Ett
exempel är frågan om varför man tagit en viss roll, där tjejer oftast svarar ” jag valde det för det
intresserade mig” och därnäst ”för att det bara blev så”, medan killarna oftast svarar ”för att jag tog
på mig uppgiften” och därnäst ”för att jag blev tilldelad uppgiften”
Ägna tid till att bilda en bra och fungerande grupp där tillit, förtroende och rättvist bemötande utgör
en självklar grund. Ett viktig led i att skapa en fungerande grupp är att du som lärare gör spelreglerna
tydliga från början. Diskutera och kom överens med studentgruppen om hur samspelet och
kommunikationen ska gå till under alla kursens moment.
Att tänka på vid salsundervisning
Var uppmärksam på hur talutrymmet mellan kvinnor och män ser ut och utvecklar sig i
undervisningssituationen.
2
Våga göra förändringar i din undervisningsmetod när du märker att det uppstår ett mönster då
taltiden mellan kvinnor och män är ojämnt fördelad.
Granska dig själv och var uppmärksam på hur du ger bekräftelse till studenterna.
Var uppmärksam på hur du fångar upp det studenterna säger och vilken betydelse kvinnors
respektive mäns inlägg får i undervisningen. Det är just brist på dialog mellan lärare och studenterna
som gör föreläsningar så impopulära hos kvinnliga studenter.
Kom ihåg att du och dina handlingar är det som skapar förtroende och tillit i gruppen.
Att tänka på under examination
Om möjligt erbjud alternativa eller varierande examinationsformer inom en och samma kurs. På så
vis ges varje student tillfälle att utvecklas utifrån sina villkor och möjligheter.
Reflektera över hur du läser, bedömer och värderar studenternas texter.
Uppmärksamma kontinuerligt och granska kritiskt vilka kriterier du använder vid bedömningar av
tentamina. Var medveten om att dina föreställningar om genus kan färga bedömningen av en text,
eftersom vi utgår ifrån att det är en kvinna eller en man som har skrivit svaret. Många gånger läser vi
alltså in ett specifikt kön bakom texten.
Ha en bisittare i samband med muntlig examination. Bisittaren kan vara en äldre student eller annan
lärare.
Checklista
Var uppmärksam på hur talutrymmet är fördelat mellan kvinnor och män. Och hur det utvecklas i
undervisningssituationer.
Var uppmärksam på arbetsfördelningen vid projektarbeten och/eller laborationer.
Vid gruppvisa projektarbeten/laborationer måste lärare och studenter gemensamt ansvara för att
studenterna roterar mellan olika roller.
Ägna tid till att bilda en bra och fungerande grupp där tillit, förtroende och rättvist bemötande utgör
en självklar grund.
Var uppmärksam på vilka föreställningar och uppfattningar om kvinnor och män du förmedlar genom
ditt sätt att tala och de exempel du använder dig av i undervisningen.
Var uppmärksam på hur olika exempel beskrivs i litteraturen och om de vänder sig mer till kvinnor
eller män eller om de är neutrala.
3
Beteenden att motarbeta
Den kurs du kommer att undervisa i kanske inte har ett tydligt genusperspektiv i sig, men
undervisning är en social aktivitet varför det finns en del saker att vara medveten utöver
ämneskunskapen. Vi har valt här att fokusera på olika maktprocesser och metoder som används för
att skaffa sig negativ makt över andra människor. Berit Ås (1976) beskrev fem stycken sådana subtila
förtryckarmetoder som hon döpt till härskartekniker. Kunskap om hur vi kan identifiera och
synliggöra dessa tekniker är viktiga för oss alla. Härskarteknikerna är inte könsbunda – varför vi alla
kan utsättas eller omedvetet utsätta andra för dem.
En medvetenhet om dessa tekniker gör att vi kan synliggöra och bemöta härskarteknikerna med
motstrategier. För att sedan föregå med gott exempel och förändra det sociala klimatet kan vi
dessutom försöka använda bekräftelsetekniker.
De fem härskarteknikerna:
1.
2.
3.
4.
5.
Osynliggörande
Förlöjligande
Undanhållande av information
Dubbelbestraffning
Påförande av skuld och skam
Nedan kan du läsa om vad du kan göra för att motverka härskartekniker när du ser dem. De
strategier som presenteras här har tagits fram av Empowermentnätverket vid Stockholms universitet
(ENSU). Till varje härskarteknik finns även en film som demonstrerar en sådan situation.
Ett: Osynliggörande
Osynliggörande förmedlar att det en person tillför inte är viktigt eller givande. Målet är att få
personen att känna sig obetydlig och osäker.
Tekniken kan ta form antingen direkt genom ord och/eller kroppsspråk, men även indirekt.
Direkt:
Du nämns inte vid namn.
Ditt arbete omtalas på ett förminskande sätt
Indirekt:
Uppmärksamheten avleds från dig genom störande ljud som skrapande med stolen, bläddrande i
papper, hostande etc.
4
Ingen antecknar vad du säger eller ställer frågor som visar att de lyssnar.
Någon tar upp det du just sagt som om det vore en egen idé
Om du blir bortglömd, överkörd eller inte bemött med verkligt intresse kan du vara utsatt för
osynliggörande.
Motstrategi – Tag plats
Försök undvika att hamna i en offerposition och känslan av att känna sig förminskad. Det är viktigt att
i situationen inte visa sin ilska eller frustration utan istället lugnt hävda sin rätt att uppmärksammas.
Man bör dock agera direkt och markera att beteendet inte accepteras. Vid tillfällen där du talar men
ingen lyssnar kan du sluta tala och poängtera att det är viktigt för dig att personerna faktiskt lyssnar.
I många fall kan det vara viktigt att uppmärksamma personen på det som du uppfattat som ett
otrevligt beteende. ”Sade du verkligen… ”, ”Menar du att… ”, ”Oj, där missade du visst att presentera
mig vid namn…”.
Bekräftelsestrategi – Synliggörande
Ta människor i din omgivning på allvar och visa engagemang för dem. För att synliggöra och bekräfta
andra människor är det viktigt att lyssna, ge gensvar och konstruktiv kritik.
Indirekt synliggör du då även dig själv eftersom det ger respekt tillbaka till.
Film
Se film här, välj osynliggörande. http://impra.nu/tjanster/material/
Två: Förlöjligande
När någon gör sig lustig på andras bekostnad sker ett förlöjligande. Det kan även ske genom att på
ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig, t.ex. genom att
använda slående men ovidkommande liknelser.
En version är infantilisering där en person tilltalas som ett barn, och den andra personen intar rollen
som en vuxen som vet bäst (”Lilla vän, så där kan du väl ändå inte göra?”).
Vad än den som förlöjligas sedan säger eller gör, så är hon mindre värd i andras ögon. Att utsättas för
förlöjligad gör att man kan känna sig värdelös.
Exempelvis
Du försöker framföra något viktigt men din kollega skrattar åt ditt uttal och säger att du låter som en
person i en kul tv-serie.
En kollega anmärker på ditt yttre på ett nedlåtande sätt inför andra.
Motstrategi – Ifrågasätt
5
Låt inte förlöjligande skämt eller kommenterar att gå förbi obemärkt. Skratta aldrig med, utan sätt
ett stopp i konversionen och kräv en förklaring.
Behåll lugn och logisk och markera att du inte accepterar behandlingen. Analysera förlöjligandet och
be personen förtydliga vad som menats. Upprepa till exempel vad som sagts ord för ord och be om
närmare förklaringar (”Vad menar du med att en kvinna inte skulle kunna hantera det där?”).
Bekräftarteknik – Respektera
Respektera och bemöt personer seriöst. Ställ frågor om personers uppfattningar och synpunkter för
att ge personer mentalt utrymme.
Film
Se film här, välj förlöjligande. http://impra.nu/tjanster/material/
Tre: Undanhållande av information
Undanhållande av information innebär att någon hålls okunnig om vissa saker. Personer utestängs
eller marginaliseras genom att undanhålla väsentlig information.
När man inte får information blir det svårare att agera på ett korrekt sätt. Man kan också börja tvivla
på hur man uppfattar saker.
Exempelvis:
Du förstår att dina kollegor haft ett möte där du borde ha varit med.
Beslut som skulle fattas på ett möte har redan fattats tidigare i informella sammanhang, där inte alla
berörda haft tillträde.
Motstrategi – Kräv korten på bordet
Ifall ärenden diskuterats och lösningar tagits fram utan din medverkan påminn de andra att ni alla
ingår i en arbetsgrupp där alla ska få bidra. Det går även komplimentera personerna att de har
diskuterat, men sedan be dem berätta för dig vad de kommit fram till och hur innan något beslut tas.
Sker undanhållandet av information upprepade gånger gå till någon med huvudansvar och
kommentera att det finns strukturella problem som leder till att du inte får tillgång till all
information.
Utgå från att undanhållandet sker på grund av dålig informationsstruktur eller att personer är
omedvetna om sitt handlande och dess konsekvenser.
Bekräftarteknik – Informera
Var noga med att informera och inkludera alla i beslutsprocesser. Uppmärksamma även tystlåtna
individer. Om projekt diskuteras på fritiden var beredd att förklara för resterande gruppmedlemmar
vilka slutsatser ni har dragit och varför.
6
Film
Se film här, välj underhållande av information. http://impra.nu/tjanster/material/
Fyra: Dubbel bestraffning
Dubbelbestraffning skapar en upplevelse av vad man än gör så gör man fel. Det kan vara att om du
arbetar noggrant så beskrivs du som långsam, men om du arbetar snabbt får du höra att du slarvar.
Det kan också handla om prioriteringar. Fokuserar du på arbetat kanske du beskylls att inte lägga tid
på din partner, medan om det är tvärtom anses du sakna ambitioner.
Att bli straffad oavsett hur man än gör, kan leda till att man lägger ner all tid och energi på att
försöka "göra rätt". Det betyder att man låter andra människor tala om och bestämma hur man är.
Man blir maktlös.
Motstrategi – Bryt mönstret
Fundera över och förstå dina egna prioriteringar. Kommunicera dessa prioriteringar till andra som
påverkas av dina val. Tänk på att du vet vad som är viktigt i ditt liv och för dig.
Bekräftarteknik – Dubbel belöning
Försök inta perspektivet att alla gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar. Ifall en person är sen
till ett möte kan det vara mer givande att tänka att personen gjorde sitt bästa att komma i tid och
utifrån det ha en diskussion kring vikten av att komma i tid. Detta istället för att bli irriterad.
Perspektivet innebär att man till exempel förstår att när en person säger nej till en viss aktivitet
betyder det att personen säger nej till aktiviteten, inte till själva relationen.
Film
Se film här, välj dubbel bestraffning. http://impra.nu/tjanster/material/
Fem: Påförande av skuld och skam
När någon får dig att känna skam eller skuld för en handling eller situation som du inte är skyldig till.
Sättet detta sker kan vara en blandning av de tidigare härskarteknikerna där resultatet är att
personen tar till sig budskapet och skyller på sig själv.
Exempelvis:
Ingen lyssnar på vad du säger på mötet och du känner att du uttryckt dig på ett dumt eller otydligt
sätt.
Du har tilldelats för många uppgifter vilket leder till dåligt samvete för att du inte hinner med, istället
för att rannsaka din arbetssituation.
7
Motstrategi – Intellektualisera
Försök inse att dina skuld- eller skamkänslor påförs dig av någon annan. Försök kritiskt granska
situationen och formulera varför du känner skuld och varifrån det kommer. Kan det varit någon
annan som lämpade över skuld på dig för att rädda sig själv?
Bekräftarteknik: Bekräfta dig själv och andra
Eftersom skulden och skammen påverkar oss inifrån måste även bekräftelsen börja där. Definiera
positiva normer för dig själv och det liv du valt, och släpp till exempel dina skuldkänslor när du
tilldelats mer ansvar än som är rimligt.
Alla slags beteenden som ger bekräftelse, uppbackning eller stöd är motsatsen till att påföra skuld
och skam. Bekräftelse av dig själv innebär även bekräftelse av andra.
Film
Se film här, välj påförande av skuld och skam. http://impra.nu/tjanster/material/
Sammanfattning
Maktstrategi
Motstrategi
Bekräftarteknik
Osynliggöra
Ta plats
Synliggör
Förlöjliga
Ifrågasätt
Respektera
Undanhålla information
Korten på bordet
Informera och inkludera
Dubbel bestraffning
Bryt mönstret
Dubbel belöning
Påföra skuld och skam
Intellektualisera
Bekräfta rimliga normer och
konfliktlösning
Källförteckning
www.lith.liu.se/genus/
8