Noteringar från seminariet om EFS ekonomi vid EFS årsmöte 2014

Noteringar från seminariet om EFS ekonomi vid EFS årsmöte 2014
2014-05-30
Deltagare från Ekonomirådet:
Kenneth Ferm, Krister Bredmar, Henrik Näslund, Carl-Olof Strand, Annika W Gunnarsson
1. Motion om ändrad princip för föreningsavgiften
Kenneth Ferm berättade om motionens innehåll och om att styrelsen säger ja till att enligt motionen
göra avgiften linjär mot antal medlemmar i missionsföreningarna. Avgiften 2015 föreslås till 110 kr.
Frågor:
Blir avgiften lika för alla?
Svar: ja.
Vad händer med de små föreningarna?
Svar: De gynnas i förhållande till de tidigare modellen?
Räcker 110 kr för 2015?
Svar: Om medlemsavgiften skall ge 1,5 mkr och medlemsantalet fortsätter att sjunka måste den på
sikt höjas per medlem.
Varför ändrade styrelsen uppfattning om avgiftens konstruktion?
Svar: Möjligen hade styrelsen inte funderat igenom avgiftskonstruktionens konsekvenser. Dock
positivt att föreningarna i huvudsak solidariskt betalat in avgiften 2013.
Täcker avgiften kostnaderna för Budbäraren?
Svar: Inte helt. Budbäraren är nu andra, tredje största kristna tidningarna i Sverige. Ger goda
förutsättningar för annonsförsäljning. Dessutom viktigt för EFS att nå ut till alla medlemmar och att
genom Budbäraren hålla ihop rörelsen.
Gifta med olika namn får i vissa fall två tidningar. Varför?
Svar: Meddela expeditionen detta eller donera det extra exemplaret till någon annan.
2. EFS ekonomi – utfall 2013 och planer för framtiden
Annika W Gunnarsson gjorde en genomgång av det presentationsmaterial som hon även skulle
använda vid en föredragning i årsmötets plenum.
Frågor:
Medlemspolicyn. Hur ser policyn ut när det gäller medlemskap centralt, på distriktsnivån resp lokalt?
Svar: Inställningar är att inte tvinga någon att gå in i en lokal förening. Vi accepterar önskemål om
medlemskap på ”högre nivå” i EFS. Viktigt att t ex fånga upp de som flyttar iväg till orter utan EFSföreningen och behålla dem som EFS-riksmedlemmar.
Den centrala medlemsavgiften. Hur stor?
Svar: 300 kr och den fastställs av EFS styrelse.
Barn i alla länder. Status i förhållande till SALT?
Svar: BIAL är en del av EFS internationella arbete och ”marknadsförs” både av SALT och av EFS.
Gåvomedel till SALT. Varför ändringar i redovisningen?
Svar: Enligt nya redovisningsregler skall de gåvomedel till SALT som kommer in via EFS bara redovisas
över balansräkningen.
Hur får vi som medlemmar information om att ett projekt har fyllt sin intäktskvot?
Svar: Arbete pågår med att förbättra redovisningen så att den informationen kan förmedlas. I princip
är det dock inget problem att ett projekt ett visst år får ett överskott. Kan användas nästa år och ger
dessutom projektansvariga möjlighet att i god planera verksamheten.
Vad händer om ändamålsbestämda medel inte kan användas överhuvudtaget?
Svar: Vi planerar att komplettera med en skrivning om att efter viss tid använda medlen till andra
syften.
Hur styra mellan ”Där det bäst behövs” och enskilda projekt?
Svar: Viktigt att balansera detta. Bägge insamlingsmålen behövs.
Hur stor besparing av flytten till de nuvarande lokalerna?
Svar: Ingen detaljerad analys är gjord. Men det mesta pekar på att flytten gett bra besparingar.
3. Insamlingsaktuellt
Martin Nilsson gick igenom aktuella insamlingsfrågor.












Gatubarnsprojektet i Etiopien. Skall utvärderas. Korruptionsproblem.
Kortgivande via iZettle. Ramavtal har tagits fram. 1,5 % av det förmedlade beloppet till iZettle.
Kollektomat. Kräver till skillnad mot t ex iZettle-lösningen ingen bemanning.
Telefongivande. Bankerna släpper nu Swisch så att det kan användas mer än bara för betalningar
mellan privatpersoner.
Skapa insamlingsråd en god idé.
Allmänna arvsfonden. Har gott om pengar att söka för barn- och ungdomsverksamhet,
integration, funktionshindrade.
Filmer från ett Etiopienbesök att använda vid t ex missionsaftnar.
Testamentsfolder har tagits fram och finns tillgänglig.
Sommarbrev från Etiopien till EFS-medlemmarna.
Aktiegåvan – att ge avkastningen på aktier utan skatt. Finns vissa problem med informationen
från olika institutioner. Exempel från Hörby att man fixat så att man kan ge aktieavkastningen
direkt till den lokala föreningen.
Avdrag för gåvor till bl a diakonala syften. Har begränsningar jämfört med aktiegåvan.
Digitaliseringsprojekt pågår. EFS har fått 1 mkr från Svenska Kyrkan för detta projekt. Klart till
150-årsjubiléet 2016.
4. Övrigt
Krister Bredmar efterlyste förslag på någon med erfarenhet som auktoriserad revisor att ingå i
ekonomirådet.