Att kartlägga en plats - Projektredovisning 1. Projektidé Ingress /Kortbeskrivning Vi sökte stöd för att genomföra ett pilotprojekt där vi med utgångspunkt i vårt tidigare engagemang inom samhällsplanering, vill utveckla konstnärliga metoder som visar på hur konstnärlig kompetens och konstnärliga processer kan tillföra nya perspektiv inom områden som stadsutveckling och samhällsplanering. I projektet har vi arbetat med sociotopkartan som utgångspunkt med ambitionen att koppla samman olika kompetenser och aktörer med varandra. Processen: ”Att kartlägga en plats” – Sociotopkartan ett utvidgat arbetsfält för konstnärer. Vår utgångpunkt var att arbeta med en sociotopkarta utifrån ett konstnärligt perspektiv. Sociotopkartor är en relativt ny företeelse inom stadsutveckling och har snabbt blivit allt mer populära som verktyg för att förstå en plats ur ett socialt perspektiv. En sociotop är en avgränsad plats som har en viss sammansättning av bruksvärden och betydelser. En sociotop kan beskrivas som en plats (grekiska: topos) för kollektiv samvaro samt dess användning och mening i en specifik kultur eller grupp av människor (latin: socio). Wikipedia Vi startade dialogen med planenheten i Haninge kommun och blev anvisade till Jordbro som plats för att påbörja ”kartering”. Jordbro har en lång historia av olika stadsförnyelse och utvecklingsprojekt ”blommanpengar”, storstadssatsningen osv. Vi blev snabbt varse en projekttrötthet och de enkla frågorna blev svåra att ställa. Detta ledde till att vi vistades på platsen för att observera och fundera över hur en dialog kan gå till. Och mer än att producera en specifik karta med information kom det att handla om hur man ställer frågor, vem man frågar och vilken typ av verktyg som behövdes för just den här platsen. Vi såg många självklara svar men frågorna ville vi snarare ställa till politiken och tjänstemän. Samtidigt blev vi intresserade av att förstå mer av bakgrunden till sociotopkartans tillkomst. En viktig del blev därför kontakten med sociotopkartans ”grundare” Alexander Ståhle. Ståhle har en bakgrund på White arkitekter och driver idag Spacescape ett företag som är ledande när det kommer till att producera underlag för byggprocesser och stadsutveckling. 2. Bakgrund, Drivkrafter och motiv ”Finns det ett glapp mellan vackra ord och hur vi lever, mellan vision och verkligheter, mellan den framtidsutsikt som presenteras i ett samhälles visionsskrivningar och det dagliga livet?” De senaste åren har vi, Johan Tiren och Anna Högberg på olika sätt arbetat med frågeställningar som berör kultur, politik och samhälle utifrån ett konstnärligt perspektiv. Det har bland annat resulterat i ett engagemang under Almedalsveckan 2010 (SKISS), men framförallt att vi som två av fyra inbjudna konstnärer medverkat i processen med att ta fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Vårt engagemang i samband med planeringsprocessen sträckte sig över tre år och hade karaktären av ett konstnärligt processarbete på uppdrag av Kulturförvaltningen SLL. Arbetet konkretiserades i några mer specifika delprojekt - ”Ett radikalt miljöombyte” var en plattform för fördjupade diskussioner där politiker och planerare möttes i samtal om regionens framtid, i ”Open engagement” på Marabouparken deltog vi i diskussionen om det offentliga rummet och konstens plats i detta rum, i ”Verka” öppnade vi upp Regionplanekontoret för en kväll med diskussioner kring beslutsfattande och såg på relationen mellan politiker och tjänsteman i Sverige. Vi producerade även en utställning på Kulturhuset som med en rad arbeten och samtal diskuterade samhällsfrågor genom att på olika sätt relatera till och kommentera den pågående planeringsprocessen. Vårt arbete här finns dokumenterat och belyst från olika perspektiv i publikationen ”Att dela ett samhälle” (kulturförvaltningen SLL 2010). Efter att ovanstående projekt avslutats har vi även arbetat med uppdrag direkt från TMR (f.d. Regionplanekontoret) och då haft möjligheten att titta närmare på Haninge som en av åtta utpekade regionala stadskärnor i RUFS210. Erfarenheterna från dessa arbeten och det upparbetade kontaktnät som vi fått med oss från Haninge kommun ligger nu till grund för idén att utveckla nya metoder som visar på hur konstnärer kan arbeta utanför den traditionella konstkontexten. Referenser och internationell utblick En viktig historisk referens för vårt arbete är APG Artist Placement Group som var verksamma under 70 och 80 talet. Genom att ”placera” sig själva som konstnärer i olika samhällssektorer förändrade de bilden av var och hur konstnärer kunde verka. Trots detta finns det fortfarande inte någon självklar plattform för konstnärer som är intresserade av att verka i gränslandet mellan konst och samhälle med fokus på dialog och process och därför ser vi det som en viktig ambition med projektet att fortsätta undersöka hur detta utrymme kan utvecklas. Vi har sedan tidigare även en gemensam erfarenhet från projektet SKISS (Konstfrämjandet) som drivs med en liknande ambition. Att initiativet till det nu initierade projektet kommer från oss konstnärer känns viktigt för processens utveckling och för iden om ett projekt som kan överbrygga skilda sfärer och samtidigt ha en hög konstnärlig ambition. 3.Förnyelse Ofta ser man konstnärer som medverkande i mer lokala stadsutvecklingsprojekt, men mer sällan att de samtidigt ingår i en nivå där mer övergripande planeringsidéer formuleras och där beslut fattas. Med vår erfarenhet från arbetet med den regionala planeringsprocessen RUFS 2010, har vi blivit en tillgång i Kommunens utvecklingsarbete. Under arbetet med RUFS blev det uppenbart att det i många sektorer finns behov att överbrygga de glapp som upplevs mellan de visioner som skapas både på regional och kommunal nivå och den verklighet man befinner sig i. Vår gemensamma bakgrund, kompetens och erfarenhet av planeringsprocessen gör det även möjligt att sammankoppla kultursektorns kunskapsproduktion och nätverk med det idébygge som sker inom samhällsplaneringens fält. Vi får ofta som feedback att vi som konstnärer kommer och ställer frågor utifrån nya infallsvinklar, emellanåt hävdar vi ett subjektivt perspektiv som kan ses som en befrielse i förhållande till de byråkratiska texterna och sammanhangen. Vi får även höra att vi har lätt att röra oss mellan olika sammanhang, språk och människor. Samt att vi har ett starkt driv, eget initiativ och engagemang. 4. Samverkan Beskriv alla samarbetspartners som medverkat i projektet samt vad deras medverkan bestått i enligt följande mall: Vem/vilka: I vilken form: I vilket syfte: Akademi, forskning och högre utbildning Sofia Wiberg (KTH) Näringsliv Övriga offentliga aktörer Alexander Ståhle (Space scape/ White/ KTH) Kunskapsinhämtning Diskussionspartner, bollplank. Kritisk granskning, Expert på fältet Kunskapsinhämtning Referensprojekt Haninge kommun med div. aktörer (se i detalj nedan under genomförande) Arbetsgrupp; diskussion deltagare etc Referensperson i fältet Kritisk granskning, Expert på fältet Att ingå i ett praktiskt reellt och pågående samhällsutvecklings-och stadsplaneringsprojekt. 5. Genomförande Projektet har gått från idén om en specifik karta till att bli helt processbaserat, där fokus legat på ett deltagande i diskussionen om utvecklingen av en plats, i dialog med såväl kommunens förvaltning som medborgare på platsen. Projektet har genomförts i Haninge Kommun under hösten och vintern 2012. Projektet har inneburit flertalet möten där vi deltagit i den pågående diskussionen om planeringsprocessen som nu är aktuell i Haninge Kommun och Jordbro mer specifikt. Här har huvudkontakterna bestått av planarkitekten Anna Hall och samt Anna Lina Axelsson, på stadsbyggnadsförvaltningen. En mer övergripande dialog har även förts med Karin Laurin, hållbarhets strateg med fokus på sociala frågor på avdelningen för samhällsutveckling, Tillsammans har vi diskuterat mer övergripande frågeställningar som rör samhällsutveckling snarare än stadsbyggnad. Hur och vad en medborgardialog är och hur man kan arbeta med en plats som uttrycker en tydlig projekttrötthet. På plats i Jordbro har vi utvecklat ett kontaktnät genom Camilla Thorn Wollnert samordnare för Jordbro Kultur och Föreningshus. Där finns ett flertal verksamheter dels kommunala som det unika projektet Unga inspiratörer, Miljöverkstan och Fritidsgården ung 137 men även fria kulturproducenter som exempelvis JVO (Jordbro världsorkester. I processen har vi utöver dessa kontakter på plats även etablerat kontakt med Alexander Ståhle och Arkitektkontoret /konsultfirman Spacescape. Löpande diskussion har även förts med Sofia Wiberg statsvetare och forskare på KTH. Arbetet har varit processbaserat och bestått av deltagande i förvaltningens samtal, samt möten med boende och verksamma människor och föreningar på plats i Jordbro. I projektet ville vi utveckla en konstnärlig metodik i syfte att öppna nya arenor för konsten. Vi vill samtidigt skapa ett utvidgat arbetsfält för konstnärer, där såväl den kreativa som analytiska potentialen hos konsten tas tillvara. Genom det projekt vi genomfört har vi visat att vår kompetens kan ingå som en viktig del när man planerar, bygger och utvecklar staden. Detta har bland annat lett vidare till att vi nu blivit projektanställda för att processleda en omfattande medborgardialog ”Jordbrodialogen”. En intressant utveckling och en direkt följd av vårt arbete med projektet, som också reser frågor kring konstnärsrollen, är alltså att vi nu är anställda och delar en heltidstjänst som processledare på avdelningen för samhällsutveckling, enheten för strategisk planering i Haninge kommun Även ett ytterligare uppdrag har påbörjats i direkt anknytning till detta. Vi kommer från maj att arbeta med Nyfiken park Brandbergen - ett projekt med utgångspunkt i utvecklandet av en parkmiljö. 6. Resultat & effekter Som beskrivits ovan har helt nya arenor att verka på öppnats för oss. Projektet har lett till att nya möjligheter för oss men i förlängningen också för andra konstnärer att gå in i och verka i samhällsplanerings- och stadsbyggnadsprojekt. Vi ser här en stor potential i att fortsatt dokumentera den pågående processen som varandes delvis tjänstemän delvis konstnärer - vi ser två huvudspår som intressanta att fördjupa i denna iakttagelse: Dels begreppet och fältet medborgardialog som är under utveckling. När, hur och varför arbetar vi med medborgardialoger, vilka möjligheter och svårigheter ser vi. Hur kan vi vidareutveckla dessa processer? Dels att se på konstnärsrollen i förhållande till tjänstemannarollen - vilka olika utrymmen och möjligheter ryms inom de olika rollerna? 7. Fortsättning Beskriv på vilket sätt projektet eller projektets resultat kommer att fortleva. Nätverksbyggandet fortsätter. En viktig del av projektet handlar om att såväl på lång- som kort sikt öppna upp och överbrygga idag skilda kontexter och att undersöka hur konsten och kulturen kan spela en aktiv roll i kommunernas strategiska planeringsprocesser. Att bygga ett nätverk mellan regionens kulturella aktörer och resurser och aktörer inom stadsutveckling och samhällsplanering. Detta arbete har bara inletts men vi ser stora möjligheter att framöver kunna ta med oss de erfarenheter som vi har från Haninge även till andra platser. 8. Övrigt Som beskrivits under punkt 6. så ser vi ser en stor potential framöver i att ta vara på de erfarenheter som kommer med den fortsatta tjänsten som processledare men även att ta vara på de erfarenheter vi gjort i projektet med sociotopkartan - att utförligare beskriva hur vårt projekt utvecklats till där vi är nu. Det handlar om erfarenheter av att arbeta inom fältet medborgardialog och de möjligheter till utveckling som vi ser här, men kanske ännu viktigare en reflektion och undersökning av konstnärsrollen i förhållande till tjänstemannarollen. Hur vi skapar utrymme för detta och i vilken form dessa reflektioner bäst gestaltas är något vi nu funderar på. (Bild från vårt kontor på plan 5 i kommunhuset och det vi har framför oss.)