RT90] X: 6933632 Y: 1411938
Storhogna
Kilometer från allmän väg: 0
Plats: Jämtland
Bäst !ör: Konferenssmitare
Vedeldad
Eluppvärmd
Naturbad
Inomhusvatten
Fjällutsikt
obefintlig
wow
Storhogna ligger i Jämtland men får ändå vara med i det här kapitlet. Fjällhotellet har mer gemensamt med systerorterna Vemdalen och Björnrike,
som bara ligger ett par mil bort men tillhör Härjedalen. Många känner nog
igen de två ortnamnen, men Storhogna kan inte med den bästa viljan i världen sägas ha gamla anor. Det ursprungliga huset flyttades hit 1966, och
1989 byggdes den originella Vinterträdgården som har blivit hotellets signum med inomhusjokk, simbassäng, fullstora träd och vattenfall.
Men personligen går jag förstås igång på fjällbastun, som förresten är
den enda bastun i svenska fjällen som marknadsförs just som en sådan.
Med spachefen Cattis Olsson som vägvisare går vi ut genom svängdörren
i hotellet, över parkeringen och 50 meter uppför den flacka sluttningen.
36
Storhogna
Storhognas fristående fjällbastu, ett ord de själva använder !ör att
beskriva den, ligger precis lagom långt ifrån hotellets huvudbyggnad.
Där ligger det en timrad stuga som visar sig innehålla bastu, dusch, omklädningsrum, relaxrum med öppen spis och en stor badtunna ute på altanen.
Huset byggdes 2004 och är en av de mest smakfullt och gediget byggda basturna vi har sett. Det är tjockt rundtimmer i väggarna, natursten
bakom duschen och dubbla aggregat i bastun – en elkamin som ”startmotor”
och en vedeldad för trivsel när gästerna kommer. Detta sista faktum ruckar på min övertygelse att vedeldat alltid är bättre än el, för här samsas det
bästa av två världar. Ved för knastret och mysfaktorn; el för bekvämligheten och för att hålla vedåtgången nere.
Nästa heliga ko som får sig en törn är utsiktens betydelse. Den är hyfsad i bastun inne i hotellet, men här ute i fjällbastun är den näst intill obefintlig. Dock är bastun i sig så snygg att jag inte saknar den. Dessutom är
Storhogna
37
bastun byggd för att vara social, i ännu högre grad än hotellets. Var man
än sitter är man nära de andra bastarna tack vare lavarnas hästskoform.
Det hjälper även att de två kaminerna står på varsin sida av dörren i stället för mitt på golvet.
Håll käften-ställen
Vissa ställen i fjällen, bastur
och andra, är så fina att man
måste berätta om dem !ör
alla. Andra är så fina att man
måste hålla käften om dem så
att de inte överkörs av turisthorder.
38
Cattis och jag bänkar oss i bastun tillsammans med hennes kollega Patrik
Carlström från Töreboda. Han jobbar som skidlärare men hjälper även till
i köket. I morgon bitti ska han göra i ordning en sändning mat till en grupp
som ska äta frukost ute i skogen.
”Leveransen ska gå härifrån 05.45”, säger han och låter lagom road.
Patrik har jobbat på Storhogna i nio månader men inte bastat särskilt
mycket, vilket delvis hör ihop med mörka minnen av bastubad från hans
tid som brottare.
”Vägde man in sig 200 gram över sin viktklass var det bara att sätta
sig i bastun. Ibland tog man på sig långkalsonger och dunjacka och joggade på stället där inne. Det var helt sjukt. En gång körde jag ner handen
i fickan på dunjackan och hittade en smält chokladkaka. Så när jag slutade med brottningen var jag så less att jag aldrig ville se en bastu igen.”
Normalt brukar fjällbastubad inskränka sig till småprat om fjälläventyr och ”håll käften-ställen” som Patrik kallar dem, men Cattis vill även
visa oss något annat som spaet i Storhogna har på menyn: en tysk behandling
som kallas Aufguss. Den innebär att hon ”kastar bad”, alltså häller en
blandning av vatten och olika oljor på de heta stenarna i bastu-ugnen.
Det är en stor bastu, så den heta luften som stiger upp från stenarna
sprider ut sig längs taket utan att nå ner till våra näsborrar. För att få ner
den ställer sig Cattis rakt framför mig med en hopvikt handduk i bägge
händer. Sedan slår hon med ett hårt ryck ner luften i mitt ansikte. Hon har
förberett tre dofter – pepparmynta, stjärnanis och sibirisk gran – och jag
drar ofrivilligt efter andan varje gång en pust slår emot mig.
En mer omfattande Aufguss kan innebära att man smörjer in sig med
salt eller honung i bastun och tar en frukt- och drickpaus (som på dagis)
Storhogna
innan den varma oljeluften slås in i ansiktet på en. Förutom att det låter
kladdigt verkar det lite väl schemalagt och uppstyrt för mig. Det blir inte
mycket utrymme för meditation och avslappning när det står en bastuvärd och berättar vad man ska göra. Även om det sägs att honungen är
lätt att tvätta av med vanligt vatten.
Vilket leder mig till den sista av mina tre bastuövertygelser; den om
att det ska finnas naturbad. När nu någon i slutet av 80-talet gjorde sig
besväret att anlägga en fjällbäck i restaurangen i Storhogna, varför finns
det ingen badmöjlighet vid fjällbastun?
Jag går en liten tur i omgivningarna och försöker upptäcka en lämplig
badplats men hittar bara den lilla tjärn som ligger mellan fjällbastun och parkeringen framför hotellet. Inte världens mysigaste ställe att ta sig ett fjälldopp,
särskilt inte om det precis har parkerat en buss med nyanlända gäster.
Summa summarum må Storhognas fjällbastu sakna några poäng på papperet, men på insidan är den så genomtänkt och rustikt elegant att man
bara inte kan låta bli att gilla den.
Storhogna
39
Patrik Carlström, Cattis Olsson och Caroline Jansson i bastun inne på
hotellet, med panorama!önster och betydligt bättre utsikt än fjällbastun.
Patrik Carlström, Cattis Olsson och
Caroline Jansson i bastun inne på
hotellet, med panorama!önster och
betydligt bättre utsikt än fjällbastun.