2014 - NBV
NBV – DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER – ÅRSSKRIFT 2014 NBV – där människor och idéer växer Årsskrift 2014 www.nbv.se V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E LS E 2 0 1 1 – 2 0 1 3 NBV finns över hela landet. På vår hemsida hittar du aktuella kontaktuppgifter. VÅRA MEDLEMSORGANISATIONER NBV Norr NBV MittSverige NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet NBV Dalarna NBV Uppsala län Gotland Layout: Torkel Edenborg Tryck: Mixiprint AB, 2014 BHRF – BOSNIEN-HERCEGOVINAS RIKSFÖRBUND NSF – NYKTERHETSRÖRELSENS SCOUTFÖRBUND BIS – BOSNIAKISKA ISLAMISKA SAMFUNDET SAN – SVERIGES AKADEMIKERS NYKTERHETSFÖRBUND BOSNISKHERCEGOVINSK-SVENSKA KVINNOFÖRBUNDET BHSKF SFF – SVENSKA FRISKSPORTFÖRBUNDET HÄLSO- RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET SLN – SVERIGES LÄRARES NYKTERHETSFÖRBUND IOGT-NTO SBU – SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM JUNIS – IOGT-NTO:S JUNIORFÖRBUND SVERIGES BLÅBANDSFÖRBUND KRIS – KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET TR – TEMPEL RIDDARE ORDEN LÄNKENS KAMRATFÖRBUND UNF – UNGDOMENS NYKTERHETSFÖRBUND MHF – MOTORFÖRARNAS HELNYKTERHETSFÖRBUND UNGA KRIS – KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLETS UNGDOMSFÖRBUND främjandet NBV Värmland NBV Örebro län* NBV Stockholms län Några av artiklarna har tidigare publicerats i NBVs årsskrift för 2012 resp 2013. Fotografer: Birgitta Andersson, Peter Axelsson, Mats Blomgren, Torkel Edenborg, Anders Edlund, Mariama Elyadini, Pontus Fagerstedt, Jonas Forsberg, Jocke Gustavsson, Jessica Hagman, Tommy Hvitfeldt, Sandra Jansson, Sara Mac Key och Kjell Mårts. MHF-UNGDOM NBV Gävleborg Årsskriftens intervjuer: Eva Åhlström Övriga skribenter: Fadila Jasarevic, Mats Jönsson, Åke Marcusson och Therese Ydremark. BHKRF – BOSNIEN OCH HERCEGOVINAS KVINNORIKSFÖRBUND I SVERIGE NBV Mälardalen* NBV Väst NBV Halland NBV Skåne NBV Östergötland NBV Jönköpings län NBV Sydost * Från den 1/1 2014 NBV ÖrebroMälardalen Adress: NBV, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM E-post: [email protected] Tel: 08-672 61 00 Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38 Hemsida: www.nbv.se WWW.NBV.SE/ORGANISATIONER Där människor och idéer växer Den 6 juli 2014 är det 120 år sedan IOGTs Storlogemöte i Göteborg, med 333 röster för och 41 emot, beslutade att bevilja 250 kronor till att starta studiekurser. Därefter valdes Johan Bergman enhälligt till Studiedirektor. Där för 120 år sedan börjar NBVs historia. Vi är Sveriges äldsta studieförbund med stolta traditioner även om namnet då kom att bli Godtemplarordens Studieförbund. Av de 250 kronorna som anslagits för verksamheten användes bara 151,10. Det framgår av det första årets bokslut, som finns bevarat hos Riksarkivet. 12,75 hade använts för att trycka cirkulär nr 1, medan 70,65 var resekostnader för styrelsen och 67,50 var bokinköp. Resten var administrativa kostnader. Studiekurserna startade alltså 1894 och folkbildningen bedrevs i den formen fram till 1902, då Oscar Olsson kom med sitt förslag till studiecirkel i stället. När väl studiecirkeln kommit på plats startade Nationaltemplarorden sitt studieförbund 1904 och Sveriges Blåbandsförbund gjorde det 1909. Dessa tre studieförbund är Sverige tre äldsta. De gick samman 1971 och det var först då studieförbundet fick namnet NBV. Vår långa historia hjälper oss att se helheter, fånga upp människors behov idag och kunna blicka framåt. Vår uppgift är att kunna hjälpa, stödja och inspirera medlemmar i våra 20 medlemsorganisationer, liksom en allmänhet över hela landet, till att använda folkbildningens metoder för att växa som människor. Folkbildning i sig är den process som händer inom oss när kunskap och erfarenheter, upplevelser och diskussioner omvandlas till bildning. När man går in i någonting och kommer ut med nya tankar och handlar på ett annorlunda sätt än tidigare. Det händer när man träffar andra, får lära sig något nytt, diskutera och reflektera. Det är det som sker i våra studiecirklar varje dag, vecka efter vecka, månad efter månad runt om i landet, och några exempel finns presenterade här i materialet. Det krävs kunskap för att bildningsprocessen ska starta. Men kunskapen kan komma på så många sätt. Det kan vara en bok du läst. Det kan vara en föreläsning du hört. Det kan vara en musikupplevelse eller handens arbete i ett konsthantverk. Men det kan lika gärna ske i ett samtal mellan människor i en grupp. Det är själva processen som är folkbildning! Det är därför som studiecirkelverksamhet och kultur så tydligt stöder de mål som staten har satt upp för folkbildningen: •Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. •Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. •Bidra till att utjämna utbildningsklyftorna och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. •Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Det är också i det perspektivet som studieverksamheten blir mötesplatsen där människor och idéer växer. Åke Marcusson förbundsrektor 1 Ett NBV med avstånd och Efter tre år som ordförande för NBV är Jonatan Hjort övertygad om att den strategi man valt för att utveckla verksamheten ger både NBV och medlemsorganisationerna ny kraft. – Vi har minskat avstånden och arbetat mot ett gemensamt mål – Ett NBV – och vi har en tydlig strategi för den fortsatta utvecklingen, säger han. – Viktigast är att vi har fått ett stärkt förtroende mellan alla som arbetar i organisationen, säger Jonatan Hjort. Nu har vi fokus på gemensamt arbete, där alla avdelningar är engagerade tillsammans med förbundet. Vägen dit har varit en strategi i tre steg, där två steg är genomförda eller håller på att genomföras och det tredje inleds under 2014. – Vi har sett till att involvera fler personer i gemensamt arbete, framför allt avdelningarnas ordförande och verksamhetscheferna. Samtidigt har vi flyttat både ansvar och resurser från den centrala nivån till den lokala, och det har uppfattats positivt. Det började med satsningen på ”Ett NBV”. – Vi kunde inte ha 16 olika organisationer som drog åt olika håll och arbetade på 16 olika sätt. Vi ville ha – och har fått – 16 juridiska enheter som arbetar tillsammans, säger Jonatan Hjort. Det var första steget i vår strategi, och det har gått snabbare än vi väntat oss. – Det fick vi ett kvitto på hösten 2012. Då gjorde vi om hela den interna fördelningen av statsbidrag. För vissa avdelningar innebar det en stor förändring, men vi hade stöd för den hos alla avdelningar. 2 minskade ökad framtidstro Beredda att hjälpa varandra I de avdelningar som fick mindre resurser med den nya fördelningen påbörjades ett omställningsarbete. För det skapades ett särskilt omställningsstöd som finansierades av de avdelningar som hade mer resurser. – När avdelningar är beredda att avstå resurser för att hjälpa andra, då har vi kommit långt på vägen mot ett starkt studieförbund, tycker Jonatan Hjort. Om det här hade varit för tio år sedan, hade avdelningarna sagt: ”Det är väl bra, men det får förbundet sköta.” Det andra steget i strategin är att satsa mer resurser på verksamhet och mindre på administration. – Det får vi dels genom att flytta resurser från central till lokal nivå, dels genom en ny förtroendemannaorganisation, förklarar Jonatan Hjort. Förbundsstyrelsen beslutade 2012 att flytta 4 miljoner kronor från central till lokal nivå. För förbundskansliet betydde det en minskning med 20 procent. – Det fick kansliet ta på sig, och 2014 är vi på den nivån. Flytten av resurser har bidragit till att skapa ökat förtroende inom förbundet. Att man kan finansiera mer verksamhet är ett kitt i arbetet mot gemensamma mål. Idéstyrd serviceorganisation Förslaget om en ny förtroendemannaorganisation ska behandlas vid förbundsmötet i maj. – Syftet är tydligare fokus på verksamhet, förklarar Jonatan Hjort. Vi vill styra resurser – såväl ekonomi som personal och engagemang – till verksamhet genom att skala bort mer administration och andra måste-grejor. Förslaget har mötts av en hel del kritik, framför allt mot att medlemsorganisationerna får mindre att säga till om på avdelningsnivå. Jonatan Hjort anser att kritiken utgår från ett missförstånd om studieförbundets roll och uppgift. – Det här är ett nytt och innovativt synsätt på hur vi ska bedriva folkbildningsverksamhet i ett studieförbund. Kritiken kommer från medlemsorganisationer som är folkrörelser. 3 – Vår utgångspunkt är att våra 20 medlemsorganisationer är folkrörelser. Det är bra, och det ger dem och oss kraft. Men NBV är inte en folkrörelse, utan en idéstyrd serviceorganisation med uppdrag att organisera folkbildning till stöd för medlemsorganisationerna och deras roll i samhällsutvecklingen. Tredje steget i utvecklingsstrategin beskriver Jonatan Hjort som en smartare organisation med förändrat arbetssätt och innovationer. – Det steget kommer under nästa mandatperiod. Vi använder ny teknik för att minska pappershantering och administration. Det ska vara enkelt att vara cirkelledare i NBV, och resurserna ska inte användas till administration utan till pedagogik. – Medarbetarna ska inte begravas i administration. De ska möta människor, följa upp verksamheten och delta i utvecklingen. Tätare dialog Den fortsatta satsningen på att utveckla ”Ett NBV” kräver också en ständig dialog mellan förbundet och avdelningarna. För att underlätta den har man de senaste åren investerat i ett 30-tal anläggningar för videokonferenser. 4 – De har avsevärt ökat förutsättningarna för en tätare dialog. Under året har NBV bytt grafisk profil. Det är också ett sätt att markera det nya, menar Jonatan Hjort. – Den nya grafiska profilen är pricken över I för ”Ett NBV”. Det är en symbol för den förändring vi är inne i och som vi fortsätter. – Det är fantastiskt roligt att förändringen har kunnat genomföras utan någon stor kritik. Jag tolkar det som att folk kände att det var rätt. Mellan 2012 och 2013 har NBVs verksamhet minskat med knappt 16 000 timmar. – Men samtidigt har verksamhetens innehåll förändrats, förklarar Jonatan Hjort. Vi har fått fler cirkeltimmar och mindre annan folkbildning, och vi har mer verksamhet inom områden som staten prioriterar, till exempel cirklar för funktionshindrade och invandrare. – Timmarna är olika mycket värda. Så trots färre timmar fick vi ungefär lika mycket statsbidrag 2013 som 2012. Men det har också att göra med hur mycket statsbidrag andra studieförbund har fått. – Inför 2012 fick vi en ganska stor resursökning, och vi har idag ungefär samma belopp. Samlar nykterhetsrörelsen NBV har 20 medlemsorganisationer. Det är oförändrat sedan 2011, då man fick inte mindre än sex nya. – Vi ställer ju krav på våra medlemsorganisationer, säger Jonatan Hjort. Det ska vara demokratiska organisationer, och de ska kräva helnykterhet av sina medlemmar. Det finns inte så många sådana organisationer i samhället idag. Så jag kan nog säga att vi samlar alla nykterhetsorganisationer hos oss idag. Den strategiska utvecklingen fortsätter, och Jonatan Hjort tror att NBV går en spännande framtid till mötes. – Den nya förtroendemannaorganisationen innebär förnyelse både på avdelningsnivån och på förbundsnivån. Avdelningarnas årsmöten flyttas från våren till slutet av året och blir ett forum för diskussion av budget och verksamhetsplan för kommande år. – Förhoppningsvis betyder det mer diskussioner och samtal med medlemsorganisationerna om verksamheten. Strategiska frågor På förbundsnivån blir det ännu större förändring med huvudmannamöte var 16:e månad. – Det är tillräckligt lång tid för att det ska hinna hända saker mellan mötena, samtidigt som huvudmännen träffas oftare och har möjlighet att faktiskt påverka verksamhetsinriktningen. När huvudmännen möts var 16:e månad är NBV varje gång inne i olika delar av verksamhetscykeln, och de kan se den från olika utgångspunkter. Första huvudmannamötet enligt den nya ordningen blir i september 2015, nästa i januari 2017 och så vidare. – Till skillnad från förbundsmötena ska de nya huvudmannamötena ta ställning till strategiska frågor, och då ska de ha flera alternativ att välja mellan, förklarar Jonatan Hjort. Det är något helt annat än att ha ett möte för att godkänna en verksamhetsberättelse och fastställa en verksamhetsplan. – På förbundskansliet gäller det att hela tiden arbeta med att förbereda de strategiska frågorna. Jonatan Hjort har stora förhoppningar om att de nya sätten att arbeta ska ge både NBV och medlemsorganisationerna ny kraft. – Det jag ser framför mig är att om vi kan fokusera våra resurser – ekonomiska och mänskliga – på verksamhet i stället för på administration, har vi möjlighet att utveckla och utöka verksamheten och verkligen göra skillnad. 5 Mediesatsning får avdelningen att växa NBV ÖrebroMälardalen satsar stort på medieutveckling – datastudio, radio- och filmproduktion i nya former och ”uppgradering” av både medarbetare och medlemsorga nisationer. – Vi behövde förnya oss och hitta fler ben att stå på, säger verksamhetschef Stefan Lahall. Bakom satsningen ligger en kombination av en intresserad ledning och lyckliga omständigheter. Stefan Lahall hade erfarenhet från mediebranschen när han kom till NBV, och avdelningen hade en dyr datastudio. Samtidigt lades medielinjen ner i skolorna. – Vi hade kontakt med en medielärare, Mats Blomgren, och började med att anlita honom per timme, berättar Stefan Lahall. – Vi hade också en stor datasal med luftkonditionering, kontakter i golvet med mera, tack vare en satsning som gjordes innan jag började. Men vi hade 6 ingen verksamhet där, och datorerna var gamla. Så vi köpte in tio 27 tums Imac och satte igång. Det började med workshops, som var öppna för alla som ville lära sig mer eller hade frågor om att spela in musik, arbeta med Photoshop eller något annat program. Alla jobbade med det de själva ville, och läraren gick runt och kollade. – Det arbetet fortsätter som annan folkbildning, men efter hand går deltagarna vidare till studiecirklar, till exempel om Twitter, Photoshop, film eller musik. Det gäller att synas Här görs också filmer, som visas i Öppna kanalen, på Comhems analoga nät. NBV gör reklam för sin verksamhet och medlemsorganisationerna för sin. – Våra medlemsorganisationer med egna fastigheter har fått googla på de egna lokalerna och sett om de kan hitta någon information om dem, berättar Stefan Lahall. Det blev en aha-upplevelse. Om man sätter upp en lapp i Konsum, syns den inte på nätet! Nu kan föreningarna få hjälp med att göra en hemsida eller att göra egna radioprogram, till exempel från föreläsningar, och lägga ut en länk för att nå fler. I lokalerna i A-huset i centrala Örebro finns en studio, ett kontrollrum och ett intervjurum. Rockband och andra musikgrupper kommer till NBV-studion för att producera sin egen musik och göra webbradio som de sänder själva. – Om de vill kan de göra en pod. Men det är mer nerv att sända live så att man kan lyssna i realtid. En gång i veckan sänds ”Jordradion”, ett underhållningsprogram där lokala politiker och andra kända personer medverkar. Programmen sänds live men finns kvar som pod efteråt. Lyssnare kan också ringa in till studion när programmet sänds och vara med i direktsändning. Lokalt och internationellt – Vi har kurser för dem som vill göra egna radioprogram, berättar Stefan Lahall. Nyligen kom en man som varit chef för en radiostation i Bagdad. Han vill sända kulturradio på arabiska. Med den når han människor i hela Sverige – och i världen om han sprider sin länk. Här kan alla skapa på sitt språk – med fokus lokalt eller internationellt. I A-huset har IOGT-NTO investerat i en projektor för högupplösta bilder och ljud, och NBV har satsat på en ny scen och ljudanläggning. Där finns också en jätteskärm. Med parabol kan man hämta hem en opera från New York eller en konsert från Berlin – eller Champions League-matcher. – Vi kan inte konkurrera med pubarna, men i stället tar vi ett litet inträde och bjuder på kaffe och macka till matcherna. A-huset ligger längs vägen mellan centrum och fotbollsarenan, så det är lätt att göra reklam för en fotbollsintresserad publik. – Vi växer själva genom den här satsningen, säger Stefan Lahall. Vi har bytt ut alla gamla datorer, gett alla medarbetare Iphone som standard. En del tyckte först att det var onödigt, för de skulle ju bara ringa på den, men nu använder de den som den naturligaste sak i världen. De har med sig en bärbar dator när de är ute och kan visa en Power Point-presentation och koppla upp sig. De blir förebilder NBV ÖrebroMälardalen ligger före övriga avdelningar, och andra studieförbund, i fråga om medieutveckling. – Det har kostat en del i starten, det är än så länge ingen lönsam affär. Men vi tar in pengar på annan verksamhet. ”Ett NBV” betyder också att alla avdelningar inte behöver utveckla allt själva. Vi delar med oss av det vi kan – och andra delar med sig av annat. Nu försöker man också hitta kopplingar till andra delar av verksamheten. En konsulent är utbildad kock och har cirklar i matlagning i avdelningens utbildningskök. Nu kan man koppla ihop till exempel en datacirkel och en cirkel i matlagning, äta och diskutera tillsammans. – Det är ju mötena mellan människor vi är ute efter. Vi vill att NBV ska vara en samlingsplats, och datasatsningen är en del i den helheten. 7 Ett möte som förändrade livet Ett slumpartat möte på ett café blev livsavgörande för skulptören Salah Omar. Det kan han tacka NBV-konsulenten Jashar Gashi för. Idag håller både Salah och hans fru på att etablera sig i Sverige som konstnärer, samtidigt som de leder cirklar hos NBV. Den där eftermiddagen kommer varken Salah eller Jashar n ågonsin att glömma. När Jashar kom in på caféet i närheten av NBV-kontoret i Kalmar, satt Salah där och pratade med ägaren. – Det är en kompis till mig, säger Salah. Han är kurd, precis som jag, men han kommer från Turkiet och jag från Syrien. Jashar kände honom också, eftersom NBV brukar ha utställningar på caféet ibland. – Jag presenterade mig för Salah och började fråga lite om honom, berättar Jashar. Jag pratar lite 8 arabiska och är alltid nyfiken på dem som kommer från arabländer. Jashar fick veta att Salah är skulptör, utbildad i Aleppo, och bor i Kalmar med sin fru, som också är konstnär, och två barn. Då gick han på SFI och lärde sig svenska. Han hade pratat med socialförvaltningen om att han ville ha en praktikplats som slöjdlärare, men handläggaren tyckte att han måste lära sig bättre svenska först. – Jag bad honom komma till mitt kontor för att se om vi kunde hitta något för honom att göra, säger Jashar. Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012 Det gjorde Salah, och Jashar berättade vad NBV är och vad de kan hjälpa till med. – Jag blev jätteglad. Det var spännande att få en sådan möjlighet efter nästan två år i Kalmar. Salah flydde till Sverige med sin familj efter att ha suttit i fängelse i Syrien. Hans ”brott” var att han hade en utställning, dit det kom mycket folk. – Polisen kom och anklagade mig för att bedriva politik för ett kurdiskt parti. Jag försökte förklara att jag var konstnär och att människor kom för att de var intresserade av min konst. Men de trodde mig inte. En kompis till Jashar hade en lokal som han kunde dela av, så att en del kunde användas som ateljé, och de kom överens om att NBV fick hyra den. – Vi gjorde i ordning lokalen, skaffade verktyg, en arbetsbänk och lite material – trä och lera – och satte igång, berättar Jashar. Det dröjde inte länge förrän de hade en grupp med både barn och vuxna som ville lära sig skulptera. – Jag lär dem göra figurer, rita och skära, arbeta med lera, förklarar Salah. De har jätteroligt och vill komma hit ofta. I ateljén fick också Salah möjlighet att arbeta med sin egen konst – uttrycksfulla träskulpturer i varierande stil. – Jag arbetar helst i trä, men jag har jobbat en del i sten också. I Syrien arbetade han mycket i bok och mahogny, här i Sverige är favoriten lindträ. Hittills har Salah haft två utställningar på caféet där han först träffade Jashar. Dessutom har han varit med på den traditionella skördefesten på Öland, där han visat sina skulpturer och fått kontakt med andra konstnärer. Men det bästa av allt är att han tack vare NBV fick kontakt med Högskoleverket och nu håller på att validera sin utbildning från Syrien. Det gör han på Folkuniversitetets yrkeshögskola i Tibro. – Vi har uppmuntrat Salah och bidragit till att han vuxit, säger Jashar. Det känns fantastiskt. Det här samarbetet har betytt mycket både för oss och för honom. Salah var klar med första delen av valideringen redan efter en månad. I en andra del fortsätter han med dekormålning och restaurering av gamla möbler. – Det tar sex månader, och jag hoppas att det ska ge mig större möjligheter att få jobb, säger han. På helgerna är han cirkelledare hemma i Kalmar, där numera också hans fru Zarifa Dawod, som är bildkonstnär, leder cirklar för både barn och vuxna. – Hon målar och tecknar, och hon är jätteduktig, säger Salah stolt. I år hoppas jag att hon också kan vara med på skördefesten. Både Salah och Zarifa har deltagit i NBVs cirkelledarutbildning. – Första steget än så länge, säger Jashar. Vi väntar lite med steg 2, för det är mycket för honom nu med valideringen samtidigt som han jobbar med att bättra på språket. – Jag har berättat här på skolan att jag samarbetar med NBV, berättar Salah. De tycker att det är bra, det ger erfarenhet och praktik för framtida jobb. 9 10 Unga KRIS i nya cirklar Hälsa, matlagning, gitarrspel. Det är populära ämnen för studiecirklar hos Unga KRIS i Linköping. Cirklarna utgår från medlemmarnas behov och önskemål. Nya och efterlängtade cirklar är Skuldfällan och Bättre framtid. – Vi har massor av cirklar, berättar Desirée Lindström från Unga KRIS. Det är jätteskoj! Unga Kris blev ny medlemsorganisation i NBV 2011, och avdelningen i Linköping var snabb med att kontakta sitt studieförbund om studiecirklar för medlemmarna. – Vi tog kontakt med NBV-kontoret här i Linköping och fick information om vad de kan hjälpa till med, berättar Desirée. – Jag var en av de första hos oss som fick gå cirkelledarutbildning hos NBV, och sedan har jag fått ansvar för att hålla i cirklar. Sedan dess har hon startat en rad cirklar. De handlar till exempel om hälsa, matlagning eller gitarrkurser. – Det är väldigt blandat, för vi utgår alltid från önskemål från våra medlemmar, förklarar Desirée. Vi har en intresselista, där de får skriva vad de vill göra. Det brukar vara mellan fem och femton deltagare i cirklarna. – För det mesta har det funkat bra, men ibland är det rörigare än man trott. När man har tio deltagare med var sin gitarr, kan det bli rätt högljutt. Då är det lättare med matlagning, för där låter det inte så mycket. Kul att vara cirkelledare Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013 Det är jätteroligt att vara cirkelledare, tycker Desirée. Man får vara med i gruppen. Det är inte som att vara lärare, utan man är en i gänget. – Och vi är ofta flera cirkelledare. Det är bättre för gemenskapen – och kunskapen. Vi har skoj i cirklarna, tillägger hon. Ingen cirkel utan att man skrattar! Det är viktigt att se till att deltagarna även har skoj. Då kommer de gärna tillbaka. Unga KRIS har cirka 160 medlemmar i Linköping. Förutom studiecirklarna har de en rad andra aktiviteter. – Vi försöker vara ute mycket, spela brännboll till exempel. Unga KRIS arbetar mest förebyggande. – Vi har inga krav på att man ska ha någon speciell bakgrund, betonar Desirée. Hos oss är alla välkomna som vill ha något att göra efter skolan. Det kan vara några som går på praktik via någon myndighet, några som inte kan eller vill vara hemma – eller som vill hålla sig borta från trubbel. Alla är välkomna! Medlemmarna i Unga KRIS är mellan 13 och 25 år. – Men om någon är över 25 kan han eller hon vara stödmedlem, förklarar Desirée. Vi nekar aldrig någon att vara med. Det är stor skillnad mellan aktiviteterna i ungdomsförbundet och vuxenförbundet, och det är inte alltid så enkelt att gå över. KRIS har nyligen startat en vuxenavdelning i Linköping, men Unga KRIS var alltså först på plan. – Vi har haft en utbildning i Basic, om förening och stadgar, anpassad för oss, med både vuxna och ungdomar, berättar Desirée. Det gick bra, och vi funkade bra tillsammans. Nya cirklar En kommande cirkel är Skuldfällan. NBV har tryckt upp ett material speciellt för Unga KRIS om riskerna med att skuldsätta sig. – Det behövs, säger Desirée. Om man kommer in på fel spår, är det lätt att man fortsätter. Vi vill förebygga, och vi vill bryta ett beteende och lära ungdomar att inte ta sms-lån. Vi kan också vara ett stöd för den som vill ringa till kronofogden eller någon annan myndighet. – En annan ny cirkel är Bättre framtid, som vi också tror mycket på. Desirée är mycket nöjd med samarbetet med NBV. – Det funkar jättebra! Vi har lokaler alldeles i närheten av varandra, så det är lätt att ta kontakt. Vi kan gå dit, och vi kan be dem komma över till oss, när vi behöver fråga om något eller repetera något. – De flesta problemen kan vi lösa samma dag, och det är vi tacksamma för. 11 12 NBV Music Box bryter normer Music Box arbetar sedan 2012 med att bryta normer och att öppna verksamheten för ett mer jämställt deltagande. Första steget har varit att utbilda musikkonsulenterna i Crossing Boarders aktionsmaterial, som något förenklat är en checklista i nio steg på hur en organisation kan agera mer jämställt. Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013 NBV och flera andra studieförbund och organisationer i den ideella sektorn är för jämställdhet i sin värdegrund. I verkligheten ser det annorlunda ut. – Idag har inte alla likvärdiga möjligheter till en aktiv fritid. Tjejer har färre aktiviteter att välja mellan och är mindre aktiva än killar på fritiden. Det vill vi ändra på inom musiken, säger NBVs musiksamordnare Mats Jönsson. I NBV var endast 11 procent av deltagarna i improvisatorisk musik tjejer under 2011. Inte acceptabelt tyckte musikkonsulenterna. Även om siffrorna ser ungefär likadana ut i övriga studieförbund. Odemokratiskt – Bara för att det alltid har sett ut så här, behöver vi inte acceptera det. Det är odemokratiskt eftersom tjejer älskar att spela musik tillsammans med andra, lika mycket som killar gör. Det här handlar mycket om hur vi som jobbar med musiken tidigare har bjudit in till vår verksamhet. Ibland medvetet, men oftast omedvetet, säger Mats Jönsson. Sommaren 2012 hölls de första två utbildningsdagarna för NBVs musikkonsulenter på Wendelsbergs folkhögskola utanför Göteborg. – Det var ett uppvaknande. Därför fixade jag ytterligare ett musikrum i våra lokaler i Härnösand, där måndags- och tisdagskvällarna endast är för tjejer. Samtidigt kände jag till ett antal tjejer som jag antog ville spela hos oss. Nu är alla tjejtiderna fyllda som ett första steg, säger Hans Ödmark, musikkonsulent hos NBV MittSverige. Fällorna är många när du arbetar med jämställdhet. Enskilda satsningar och projekt riskerar utan långsiktig planering att bli just det och inget annat. Efteråt 13 är allt som vanligt igen och ingen förändring har skett. Därtill kan satsningarna skapa avundsjuka och gnäll hos killar som känner sig förfördelade och i skymundan. Men checklistan med de nio stegen som Crossing Boarders har skapat är en bra grund att arbeta efter. Stegen är i tur och ordning värdegrund, förebilder, särskilda satsningar, gemenskap, marknadsföring, ekonomi, långsiktighet, samarbeten, integrering. – Att göra tjejsatsningar kan kosta en del extra pengar i inledningsskedet. Samtidigt är det korkat att inte satsa på jämställdhet av ekonomiska skäl. För halva befolkningen är faktiskt tjejer och en potentiell kundgrupp för NBV. Alltså är det bra om vi kan ligga i framkant i denna fråga inte bara av ideologiska skäl, säger Mats Jönsson. Jämställdhetsbidrag hjälper I Väst har man kommit längst inom NBV med tjejfrå- 14 gorna. Mycket tack vare förbundets jämställdhetsbidrag, samt att cheferna ställt sig välvilliga, och hjälpt till att skaffa fram externa ekonomiska resurser. På musikhuset SKRIKET i Göteborg finns olika åtgärder och uppföljningsprogram. Verksamheten där är uppbyggd i olika steg för att garantera en långsiktighet och går under namnet Remix. I satsningen finns Camp Remix: Ett läger för tjejer mellan 11 och 15 år, Miss Beat: Kontinuerlig, ledarledd verksamhet under terminen där tjejerna spelar i band, spelar in, arrangerar gig och har workshops, och Remix-repan: En subventionerad utrustad replokal där banden måste bestå av minst 50 procent tjejer. I Remix-repan finns också möjlighet att få coachning från några av NBV Västs kvinnliga ledare. Utöver detta har under hösten 2012 en satsning inletts på hiphop för tjejer, Miss Diva. – Vi hoppas kunna sammanföra tjejer som sysslar med olika genrer och tillhör olika grupper. Just nu arbetar vi för att kunna bygga upp en studio där deltagare från de olika verksamheterna kan mötas och gå vidare med sin musik, säger Elin Piel, musikkonsulent hos NBV Väst. Kreativ mötesplats Andra organisationer med samma inriktning på sin verksamhet, som till exempel Aktiva tjejer och Popkollo, har bjudits in till SKRIKET och verkar nu i lokalerna. På så sätt vill NBV Väst skapa en kreativ mötesplats så att korsbefruktning kan uppstå. Eftersom alla dessa verksamheter befinner sig i samma hus som de ordinarie replokalerna, är förhoppningen att steget till en egen replokal blir mindre för tjejerna. – Att arbeta med jämställdhet handlar om att ständigt vara på hugget och hitta nya vägar. Det gäller att möblera om i hjärnan och bli medveten om strukturer som förföljer oss. Det är inget som går att ändra över en natt, utan kräver att alla inom organisationen ser vikten av arbetet. Varje insats för fler brudar i repan, om än liten, är en rörelse i rätt riktning! säger Elin Piel. Våren 2013 avslutades utbildningen och därefter har olika uppföljningar hållits i jämställdhetsarbetet för NBVs musikkonsulenter. När 2013 sammanfattades visade det sig att NBV Väst genom sin satsning höjt andelen tjejer i sin verksamhet från 11,6 till 22,5 procent och NBV Sydost från 9,4 till 13,4 procent. Siffrorna för NBV totalt är 13,8 procent tjejer under 2013. Ett litet steg för NBV, men ett stort steg för de tjejer som faktiskt nu har en aktiv fritid i NBVs regi. Framtiden får utvisa om NBV Music Box lyckas i sin strävan för ett jämställt musikliv. 15 Sprallsång väcker musikglädje Det är fullt till bristningsgränsen i Stallet, när sprallsången drar igång. Deltagarna sjunger med om de kan, eller bara gungar i takt med musiken. De njuter av att få komma till en riktig konsertlokal och uppleva musiken tillsammans. Stallet är Folk- och Världsmusiks lokal vid Blasieholmstorg i Stockholm, på baksidan av konserthuset Musikaliska vid Nybrokajen. Här träffas var 16 tredje vecka över 100 personer för att få vara med i ”Sprallsången”. Några tar sig hit själva, andra kommer tillsammans med ledsagare eller föräldrar. Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013 – Det har blivit otroligt populärt, säger Jeanette Scott, studiekonsulent på NBV Stockholms län, som arrangerar träffarna. Inför varje ny termin ringer deltagare och frågar när det ska börja. – Det var Mai Eriksson, vår tidigare verksamhetschef, som för tio år sedan tog initiativ till Sprallsången, berättar Jeanette. Hon tyckte att det var viktigt med aktiviteter för den här gruppen och drog igång verksamheten tillsammans med konsulenten Lotta Nordh, som var den som hittade på namnet – Sprallsång. Började i liten skala Det började i liten skala med två musiker som kom till NBVs dåvarande lokaler på Östermalm. – Det var trevligt, men lokalerna var små, och det var besvärligt att komma in om man hade rullstol. Lokalen rymde max 30 personer. Så det var skönt när vi kunde flytta verksamheten till Stallet. Sedan dess har intresset fortsatt att växa. Nu kommer mellan 100 och 140 personer varje gång. Man träffas var tredje lördag, och sammanlagt blir det sex träffar per termin. – Nu kommer så många att lokalen inte alltid räcker till, säger Jeanette. Tyvärr får vi ibland avvisa deltagare på grund av platsbrist. Fyra musiker som har gått på Musikhögskolan bildar en liten orkester som spelar och sjunger med deltagarna. De spelar piano, trummor, gitarr och sjunger. Bred repertoar – Det är allt från Abba till Cornelis Vreeswijk till Bellman. Texten visas på en stor filmduk vid scenen. Alla kan inte läsa, och alla sjunger inte med. Men alla kan njuta och gunga med i takten. Bandet har bytts lite under de här åren. En av dem som är med nu har varit med från början, de övriga har kommit med efter hand. – Bandet leder aktiviteterna, förklarar Jeanette. Vid träffarna finns en värd som tar emot deltagarna, tar betalt och hjälper dem att hitta stolar. De senaste två åren har man också behövt en hjälpvärd, eftersom det kommer så många. Jeanette brukar vara med vid starten och avslutningen av varje termin. – Det är härlig stämning! De uppskattar det verkligen, säger hon. Deltagarna är mellan 20 och 65 år. För några år sedan kom önskemål om en särskild grupp för ungdomar, upp till 20 år, och nu arrangerar NBV sprallsång även för dem, lite tidigare på dagen. De flesta är 12–15 år, och då blir det förstås lite annorlunda musik än för de äldre. NBV utvärderar verksamheten med jämna mellanrum och har bland annat frågat deltagarna om de vill flytta till en skola, där det finns mer plats. – Men det vill de inte. De uppskattar verkligen att få komma till en riktig konsertlokal med en riktig orkester och ett riktigt café. Stallet är så kul därför att det är ”på riktigt”. Det har till och med varit ett riktigt stall en gång. 17 Cirkeln berättar Bollstabruks historia i bilder Ytterlännäs hembygdsförening har i många år samlat bilder från gamla Bollstabruk. I somras kunde de göra verklighet av drömmen om att visa dem för allmänheten. En studiecirkel hos NBV MittSverige valde ut bilder och ställde samman utställningen ”Bollstabilder”. 18 Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013 – NBV tillsammans med hembygdsföreningen visade utställningen på Café Genomfarten i somras, berättar cirkelledaren Margareta Näsman. Uppemot 400 personer såg den, och den blev så uppskattad att vi har bestämt oss för att visa ”Bollstabilder” igen till sommaren. Så vi fortsätter med cirkeln. Den som åker genom dagens Bollstabruk möts av ett rätt ödsligt centrum med många tomma butikslokaler. Men så har det inte alltid varit. I flera hundra år blomstrade industrin i Bollstabruk. På 1700-talet anlades en masugn och en smedja, och vid mitten av 1800-talet tillkom sågverket. Då byggdes också arbetarbostäderna i Kejsarstaden, som fortfarande finns kvar och räknas som riksintresse. Sågverket finns kvar och tillhör numera SCA, men behöver inte längre så många anställda. Aktiv bildinsamling Många bilder av vackra gamla byggnader, både sådana som rivits och sådana som finns kvar som minnen från storhetstiden, finns samlade i hembygdsföreningens arkiv i den gamla Stenskolan. Liksom bilder av personer och miljöer. – Vi har samlat bilder i en evighet, säger Margareta. Åtminstone sedan slutet av 70-talet. En del har vi fått genom att be folk komma till biblioteket med sina gamla bilder, som vi sedan har fotograferat av. Våren 2012 bestämde sig en grupp ur föreningen för att göra en utställning om gamla Bollsta. De startade en studiecirkel hos NBV MittSverige och arbetade sedan i flera månader med att välja ut och sammanställa drygt 200 bilder till utställningen ”Bollstabilder”. Förutom Margareta Näsman har Mats Ohlsson, Dagmar Wiklund och Monica Wiklund ingått i gruppen. – Det har varit raseri på rivningar här i Bollsta, tycker Margareta. Det är en helt annan by idag. Många affärer är nerlagda, och kommunen har också dragit in en hel del verksamhet. Därför är det uppskattat att vi kan visa hur det har varit. I samlingen (och utställningen) ingår också bilder av yrkesfotografen Georg Hedberg, som var verksam i Bollstabruk under 1940-, 50- och 60-talen. – Vi har också fått ta hand om Bollstafotografen Carl Jonssons porträttarkiv. Det var han som hade City Foto, berättar Margareta Näsman. Medan utställningen visades under tre sommarveckor, fanns hela tiden någon från cirkeln på plats på caféet för att svara på frågor om bilderna – och få tips om fler bilder från gamla Bollsta. – Vi hade en cirkel för flera år sedan, säger Margareta. Men det här var första gången vi var ute på byn. Det var så roligt! Och vi har alltså bestämt oss för att visa utställningen igen ett par veckor i sommar. Så cirkeln fortsätter, och vi fortsätter att leta bilder. Och även den här gången kommer cirkeldeltagarna att vara på plats för att visa utställningen och berätta om bilderna. Minnen från gamla Bollstabruk finns också dokumenterade i en bok av Ingrid Norberg och Frank Felton, som har lånat bilder av hembygdsföreningen. En läsecirkel har sedan gått igenom bilderna och dokumenterat varenda hus i boken. – Nu drömmer vi om att få lägga upp ett urval av bilderna på en CD som folk kan köpa, säger Margareta. Men det kostar pengar. Vad är det då som driver gruppen att hålla på år efter år? – Det är så roligt! Och det väcker så många minnen. 19 Nya svenskar får jobb på landsbygden Varför ska alla nya svenskar försöka få jobb i städerna, trots att många av dem kommer från landsbygden och har erfarenhet av jobb där? NBV i Östergötland gjorde en satsning på integration i landsbygdsföretagande och visade att det går alldeles utmärkt att matcha behov och önskemål hos lantbrukare och nya svenskar. – Vi har många nya svenskar som är arbetslösa och som kommer från landsbygden i sina tidigare hemländer, förklarar projektledare Mariama El Yadini. Många har arbetat med odling och djurskötsel, och några är utbildade agronomer. – Väldigt få nya svenskar bor eller arbetar på landet. Det ville vi ändra på! Samtidigt står lantbruket i länet inför stora pensionsavgångar. Att skapa förutsättningar för nya jobb på landsbygden borde alltså vara ett gemensamt intresse. 20 – Vi ville först undersöka intresset hos nya svenskar för arbete på landsbygden och behovet hos lantbrukarna, berättar Mariama El Yadini. Så vi började med en förstudie. Den följdes av ett pilotprojekt under 15 månader, finansierat av länsstyrelsen och regionförbundet Östsam, ett kommunalförbund som arbetar med att öka samarbetet mellan länets 13 kommuner och landstinget. Pilotprojektet genomfördes i två kommuner, Linköping och Kinda. Deltagarna rekryterades via Ar- betsförmedlingen, SFI och Jobb- och kunskapstorget, men det var Mariama som skötte rekryteringen. Viktigt med matchning – Jag arbetade mycket med matchning, för att alla skulle hamna på rätt plats, förklarar Mariama El Yadini. Jag träffade alla för att ta reda på vad de ville och kunde. Under projektets gång har man arbetat intensivt med både teori och praktik. Teorin i form av studiecirklar hos NBV och praktiken ute på landsbygden. – Det finns inget material på lätt svenska inom det här området, så vi har fått skapa det själva. Man behöver lära sig facktermer inom jord- och skogsbruk för att kunna tala med sin arbetsgivare. – Sedan har vi placerat ut dem ibland två och två, en som kan bra svenska och en som kan lite svenska – och de ska inte ha samma modersmål utan vara tvungna att prata svenska med varandra. I pilotprojektet deltog 31 personer. Tio av dem fick jobb direkt efter projektet! Sex fick säsongsarbete, och fyra har fått fast anställning – en som hantverkare och tre inom lantbruket. På gårdarna har de lärt sig köra traktor, måla och sätta upp staket, mjölka kor och mycket annat. Nöjda arbetsgivare De som fick säsongsarbete i skogen anställdes i två månader för att röja 10 hektar skog. De gjorde ett mycket bra jobb – och var klara efter en och en halv månad. – De hade ingen tidigare utbildning för det, men de fick en mycket bra handledare som utbildade dem i att hantera en röjsåg. Parallellt med det hade de teori. – De gjorde ett fantastiskt jobb, och arbetsgivarna var nöjda. Det här visar att många kan göra ett bra jobb om de bara får chansen. Det ökar deras självförtroende. Pilotprojektet, som genomfördes i två kommuner, avslutades vid årsskiftet. – Nu har vi tagit fram en modell som vi vill etablera i hela Östergötland, i alla kommuner, säger Mariama El Yadini. – Vi var med på ett seminarium om lantbruksfrågor som Östsam ordnade, och dit kom politiker och tjänstemän från kommunerna. Jag fick prata om vårt projekt och våra goda erfarenheter. Två av kommunerna hörde av sig och ville veta mer. Mariama arbetade ideellt tills förstudien var klar och blev sedan projektanställd till årsskiftet. Nu är hon anställd av NBV i väntan på en fortsättning och arbetar under tiden bland annat med redovisning. – Vi tror väldigt mycket på det här och kämpar för att projektet ska få fortsätta. Vi vet hur vi ska arbeta med människor och integration. Vi sätter människan i fokus och matchar behov hos arbetsgivare och arbetstagare. – När människor får jobb som de trivs med och arbetsgivarna är nöjda, då blir jag också glad. Alla är vinnare! 21 Här kan du kliva in i Oscar Olssons värld Kring ett bokskåp med böcker från den allra första studiecirkeln har NBV Skåne byggt om sitt Oscar Olsson-museum för att ge liv åt folkbildningens historia och utveckling. På Ehrensvärdsgatan i Malmö kan man nu kliva rakt in i Oscar Olssons värld. OSCAR OLSSON Oscar Olsson (1877–1950) var lärare och riksdagsledamot. Han var engagerad i nykterhetsrörelsen och startade den första studiecirkeln i Lund 1902. Han var också med och startade tidskriften Bokstugan, som han även var redaktör för. För eftervärlden är han känd som ”studiecirkelns fader” och på grund av sitt iögonfallande helskägg också som ”Oscar med skägget”. 22 När Oscar Olsson-museet invigdes 2007 var det världens minsta offentliga museum, inhyst på knappt 12 kvadratmeter i en korridor i NBVs lokaler på Kungsgatan i Malmö. 2010 flyttades det till en lite större lokal på Ehrensvärdsgatan. – Det var en rätt traditionell utställning, berättar Monica Bokenstrand, NBV-konsulent och föreståndare för Oscar Olsson-museet. En kal lokal, där vi satte upp tavlor med mycket text och en Power Point-presentation som introduktion till utställningen. – Nu vill vi i stället ge en känsla av att kliva in i Oscar Olssons värld. Man ska få uppleva något när man kommer hit. Från Lunds stadsbibliotek har avdelningen fått ett originalskåp med böcker som användes i den första studiecirkeln, som ”folkbildningens fader” startade i Lund 1902. Kring det har man, med hjälp av stylisten Lotta Bergquist, byggt upp en miljö med tidsenliga tapeter, en vägg klädd med böcker och till och med ett cafébord med en gammal kaffeservis. 23 24 Cafémiljö – Den första studiecirkeln hölls på Café Edelweiss, som var ett nykterhetscafé i Lund, förklarar Monica Bokenstrand. Därför är det viktigt för oss att få med den miljön. I museet berättas både Oscar Olssons historia och folkbildningens historia – men inte längre med långa tryckta texter. – I stället har vi talat in berättelsen på band – hittills på fyra språk: svenska, engelska, bosniska och somaliska, säger Monica Bokenstrand. Till utställningen hör också ett vackert album med bilder och texter på de fyra språken. På en TV-skärm rullar bilder och filmer från Oscar Olssons framträdanden. Och på en av museets väggar hänger ett målat porträtt av Oscar Olsson, som NBV fått låna av släktingar till honom. Museet var färdigt vid årsskiftet 2013/2014, och Monica Bokenstrand hoppas på många besökare. – Våra egna föreningar ska förstås komma till museet. Men vi vill också ha dit folk från andra studieför- bund. Oscar Olsson lade ju grunden till all folkbildning i Sverige, så det vi visar här är vår gemensamma historia. Oscarspriset NBV Skåne har också instiftat ett alldeles eget Oscarspris. Det delas ut en gång om året till en förening eller person som utmärkt sig för gott folkbildningsarbete eller på annat sätt gjort något i god folkbildningsanda. Pristagaren utses av en jury, som leds av landshövding Margareta Pålsson, och den skånska Oscarsgalan hålls i hennes residens. Oscarspriset delades ut första gången 2013 till Mötet ideell förening, som förutom äran fick 10 000 kronor till sin verksamhet. Mötet är en knytkonferens för människor från olika ideella organisationer som tror på att ideellt engagemang kan och bör förändra världen – Nu väntar vi på nomineringar till årets Oscarspris, säger Monica Bokenstrand. Nomineringstiden går ut den 15 juni. 25 Datacirkeln ger säkerhet och självkänsla För Marian, Sahra och de andra deltagarna är datacirkeln hos NBV i Uppsala ett lyft. Självkänslan stiger i takt med att de lär sig hantera och använda programmen. För cirkelledaren Ramiro med rötter i Bolivia är det en ny och stimulerande utmaning att leda en cirkel för kvinnor från Somalia. Det är fredag eftermiddag. I ett studierum hos NBV i Uppsala tar Sahra Ahmed Isse, Halima Ahmed Hussein, Marian Omar Elmi och Barlin Ahmed Isse plats vid varsin dator, ivriga att komma igång med dagens uppgifter. – Idag ska vi träna på att göra kalkyler, förklarar Ramiro Callisaya, medan han går runt bordet och ser till att cirkeldeltagarnas datorer är uppkopplade. Det är fjärde terminen som Ramiro leder datacirklar för kvinnor från Somalia. Några har varit med sedan starten, andra har kommit med efter hand. Den här terminen är de sex i gruppen, men två har inte möjlighet att vara med den här fredagen. Kvinnorna är medlemmar i en somalisk förening som tillhör IOGT-NTO och har en lokal i samma hus. – Vi har samarbetat länge med NBV, förklarar Marian, så när vi kände att vi behövde lära oss mer om data, var det naturligt att fråga NBV. – Det var nytt för dem, säger Ramiro. Även om några hade dator hemma, har de inte haft tid och möjlighet att träna. Men nu kan de en hel del – och vill lära sig mer. svenska”, sa jag. Så vi träffades och satte igång. Och det gick bra! Nu är vi inne på fjärde terminen. Marian är mycket nöjd med det hon lärt sig hittills och hon vill gärna fortsätta. – I dagens samhälle måste man kunna använda en dator – hemma också, säger hon. Jag kunde skriva, men jag kunde ingenting om några program. Förut fick jag fråga barnen så fort jag skulle använda datorn, men nu kan jag lära dem i stället. Det känns bra! – Nu kan jag också kolla vad det är de tittar på när de är ute på Internet. Det är viktigt. Sahra, som sitter vid datorn intill, berömmer Ramiro: – Han är en duktig lärare! När jag frågar barnen hemma, säger de bara: ”Gör så här!” Och så visar de alldeles för snabbt. Här får vi ta det i vår egen takt, och då lär vi oss. – Nu kan jag använda inte bara Word utan också PowerPoint och Excel. Och vi har lärt oss att söka på Internet, visa och skicka bilder. Om vi har några frågor, kan vi ta med oss dem hit. Det är jättebra! Ny erfarenhet Ramiro ser glad ut och berömmer Sahra och de and ra för deras flit. I början träffades de bara en timme, men de ville ha mer övningar, så nu sitter de här två timmar varje fredag. – De har lärt sig en hel del som de har nytta av, säger Ramiro. De kan surfa och leta efter information som de behöver, och ingen är längre rädd för att trycka på ”Delete”. De lär sig kortkommandon och blir steg för steg säkrare. Han har fått mycket träning i att anpassa sig efter deltagarnas olika förutsättningar. Några hade knappt Ramiro, som har rötter i Bolivia, är studieledare hos NBV i Uppsala för femte året. Tidigare arbetade han i ett annat studieförbund, så sammanlagt har han 20 års erfarenhet som folkbildare. Han har också varit ordförande för SIU, en paraplyorganisation för 25 olika invandrarföreningar i Uppsala – Men det var nytt för mig att arbeta med muslimer, berättar han. Jag visste att det fanns vissa regler som var viktiga, till exempel att jag inte skulle skaka hand med dem. ”Men huvudsaken är att de kan lite 26 Steg för steg säkrare suttit vid en dator när de började, medan andra hade lite mer erfarenhet. Även språkkunskaperna varierade. – Några är bra på svenska, men för andra får vi försöka hitta synonymer på lättare svenska, säger han. De som kan lite mer kan också hjälpa till att förklara på somaliska, när de är klara med sina egna uppgifter. Marian och Sahra rekommenderar gärna sina vänner att komma hit och lära sig använda en dator. – Absolut, säger Marian med eftertryck. Studiecirkeln har ökat min självkänsla. Nu kan jag göra fina affischer och annat som vi behöver i föreningen utan att behöva gå någonstans och be om hjälp. – Jag känner mig också säkrare, säger Sahra. Det här har vi verkligen nytta av. 27 Perfekt som i en film Ungdomar som ville göra film, utrustning som bara stod och väntade på att bli använd och ett par nyutbildade experter på medieproduktion. En perfekt kombination, när NBV sammanförde dem. Filmteam Några har slutat för att börja en utbildning på annat håll, men gruppen har fyllts på med nya deltagare. – En av dem drog igång ett eget team, för att göra en ”riktig” filminspelning, berättar Christoffer. Hon fick med sig ett 20-tal andra. De träffas mest på helgerna, och vi är med som fackmän ibland – eller finns till hands på telefon. På fritidsgården produceras annars mest kortfilm – av mycket blandad karaktär. 28 – Från början var det mest sketcher, berättar Andreas. Sedan har det blivit allt från skräckfilm till drama. Några gör dramatiska scener – om gräl, otrohet och liknande, andra gör rena konstfilmer som är mer abstrakta. Olika roller – Några av ungdomarna vill helst vara skådespelare och stå framför kameran, andra är mer intresserade av att redigera. Men vi försöker se till att alla får en helhetsbild och kan göra både det ena och det andra. I början vill ungdomarna ha mycket hjälp, men Christoffer och Andreas försöker att inte ta över utan låta dem försöka själva. – Vi ser till att de förstår hur de ska hantera kameran och redigeringsprogrammet. Men vi kämpar emot instinkten att hjälpa till för mycket, förklarar Christoffer. Det är viktigt att de får komma på själva hur de ska göra. – Det är fantastiskt att se glittret i ögonen på dem när de upptäcker att de kan själva. Sammanlagt har det blivit hundratals filmer. Ett 20-tal av dem har lagts ut på YouTube. Några av filmerna har också visats på en liten bio, som finns på fritidsgården. – I samband med öppet hus eller andra tillställningar på gården har man också visat film, förklarar Andreas. – Men det vanligaste är att filmerna visas på YouTube – eller att man ser dem i telefonen. Tittar på film Christoffer och Andreas tittar också på film tillsammans med ungdomarna. – Grundtanken är att visa filmer som vi tror att de skulle uppskatta men som de inte nödvändigtvis skulle ha sett på egen hand, förklarar Andreas. Det fungerar bra som inspiration för det egna filmska- Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012 – Vi kände Anne-Lie Sahlin på NBV här i Falun och fick veta att det fanns ungdomar som var intresserade av film, b erättar cirkelledarna Christoffer Persson och Andreas Norling. På fritidsgården Arenan hade de kameror och redigeringsutrustning – men ingen personal som kunde sköta dem. Så vi nappade direkt. Det var drygt ett år sedan. Då hade Christoffer Persson och Andreas Norling nyligen slutat på Högskolan Dalarna i Falun, där de studerat medieproduktion. De hade också hunnit starta ett eget produktionsbolag. – Vi satte upp informationslappar i gymnasieskolan, och vi satte in en annons, berättar Christoffer. Några intresserade hörde av sig på en gång. De ville prova på att filma och redigera. När vi började var det sex-åtta som kom, och sedan har det ökat hela tiden. – De första är kvar fortfarande, och de tog med sig andra, fortsätter Andreas. De berättar för sina kompisar, och så sprider det sig. Sedan dess har fler och fler ungdomar sökt sig till Arenan för att få göra film. – Det är en fröjd att få hålla på med både film och ungdomar, tycker Andreas, och Christoffer instämmer. Sammanlagt är det ett 40-tal ungdomar som deltar mer eller mindre regelbundet, och 15–20 av dem är med i en studiecirkel varje vecka. De flesta går på gymnasiet, några är lite äldre. pandet, samtidigt som det ger upphov till intressanta diskussioner både om filmmediet och om livet i stort. – Ingmar Bergmans filmer har blivit speciellt populära, fortsätter Christoffer. Som något av ”filmnördar” tycker vi naturligtvis att det är jätteroligt att de uppskattar just Bergman. För Christoffer och Andreas fungerar det bra att kombinera arbetet i det egna bolaget och arbetet med ungdomarna. De hoppas att samarbetet med NBV ska fortsätta länge. – Vi tröttnar aldrig! Vi får så mycket tillbaka från ungdomarna. Det är så häftigt att få vara med när de upptäcker hur duktiga de är, säger Christoffer. 29 Abdullahi tar NBV till hjälp för att bryta barriärer Abdullahi Mahamoud ser det som sin och organisationen Safaris uppgift att bryta barriärer mellan människor och underlätta tillvaron för nyanlända flyktingar från Afrika. Det gör han så bra att han hösten 2012 fick NBVs stipendium för goda insatser inom integration. Starta eget-cirklar – Vi har haft samarbete med NBV i Jönköping sedan 2006, berättar han. Studiecirklar är ett bra sätt att främja integration. Genom NBV ordnar AUIF bland annat studiecirklar om att starta eget. – Många vill starta eget, till exempel inom handel mellan Sverige och Afrika, säger Abdullahi. Det har blivit lättare nu, när köpkraften ökar i flera afrikanska länder. – Studiecirklarna har också hjälpts åt att kontakta Tullverket och Livsmedelsverket med frågor om import av livsmedel från Afrika till Sverige. Andra cirklar handlar om att förebygga alkoholoch drogberoende, att hitta jobb, att driva projekt och att vara arbetsgivare. Safari arbetar också mycket med närradio och lokal-TV, både i Jönköping och på flera andra platser. Programmen innehåller nyheter från Sverige på flera afrikanska språk, bland annat somali och swahili. – Afro-TV och Afro-radio, säger Abdullahi. Här i Jönköping har vi både radio och TV, i Linköping är 30 det radio, i Norrköping och Malmö är det TV, och nu har de börjat med TV i Lund också. – Vi har studiecirklar där vi lär oss redigering av ljud och bild, teknik, att vara programledare. Hösten 2012 belönades Abdullahi för sitt arbete med NBVs stipendium för goda insatser inom integration. Han fick åka till förbundskonferensen i Örebro för att ta emot stipendiet som utdelades för tionde gången. Han kan känna sig stolt över juryns motivering till att just han fick årets stipendium: ”Abdullahi Mahamoud är en stor visionär med ett omfattande kontaktnät som verkar för afrikaners och andra invandrares integration i det svenska samhället. Abdullahi Mahamoud får med en positiv livssyn saker att hända. Hinder passerar han och ser det som en utveckling och lyckas på sitt ödmjuka sätt göra något bra av dessa.” Safari Riksförbundet i Sverige finns i dag i 13 kommuner i åtta län. Förbundet har cirka 1 600 medlemmar i 15 lokalföreningar från Uppsala till Malmö, och flera av lokalföreningarna fanns alltså innan riksförbundet bildades 2010. Förbundet fortsätter att växa, och Abdullahi vågar lova att de ska bilda lokalföreningar även längre norrut. Lockades av NBVs profil Valet av NBV som samarbetspartner var mycket medvetet, förklarar han. – Vi kollade lite på olika studieförbund och blev lockade av NBVs profil – mot alkohol och andra droger. – Jag har samarbetat med dem sedan 2006, och det har fungerat jättebra hela tiden, tillägger han. De har underbara anställda, som är lätta att kommunicera med. Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013 Safari Riksförbundet i Sverige bildades 2010 av ett antal lokalföreningar för nya svenskar med afrikanska rötter. En av föreningarna var Afrikanska Utvecklings- och Integrationsföreningen, AUIF, i Jönköping, där Abdullahi Mahamoud var och fortfarande är en av eldsjälarna. AUIF och Safari arbetar för att bryta ner barriärer, främja delaktighet och hälsosam livsstil, underlätta förståelse mellan olika kulturer och underlätta integration av afrikanska flyktingar i Sverige. – Vi utgår från hemmet, med stöd och rådgivning till familjen, förklarar Abdullahi, som kom till Sverige från Somalia för 20 år sedan. 31 32 Hantverk som passion och terapi – Hantverk är min stora passion, säger Cathrin Lindgren. Nu har jag fått möjlighet att arbeta med det jag tycker allra mest om och samtidigt hjälpa andra att komma igång. Det känns fantastiskt. Tillsammans med kompisen Lillemor Bergqvist leder Cathrin hantverksgrupper i Karlstad. Sedan årsskiftet har de ”hantverkslördag” första lördagen i varje månad i IOGT-NTO-föreningen Ägirs trivsamma lokaler på Rud. – Första lördagen i varje månad är fast, men ibland träffas vi oftare. Om vi till exempel håller på med lera, ska den torka och sedan målas. Så vi gör upp från gång till gång när vi ska träffas. De flesta av deltagarna kommer från IOGT-NTO:s kamratstöd, men träffarna är öppna för alla, och de gör reklam i området för att locka fler. Hantverk som terapi Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012 För Cathrin, liksom för flera av deltagarna, fungerar hantverket som terapi. – Jag stickar, virkar, tovar – ja nästan allt utom att måla, det är inte riktigt min grej, säger Cathrin. En del är traditionellt – visst kan jag sticka tröjor – men jag försöker hela tiden hitta på nya saker. Virka mattor, sticka kuddfodral som jag sedan broderar. Jag följer många hantverksbloggar för att få inspiration. Cathrin kom till NBV för 3–4 år sedan, via IOGTNTO:s kamratstöd. Hon är sjuksköterska, men det är ett tag sedan hon arbetade inom sjukvården. – Jag har ett missbruk i bakgrunden, berättar hon. Men nu är jag på väg tillbaka, och jag ville göra något inom nykterhetsrörelsen. Hon sökte upp Anneli Eriksson, som är verksamhetschef för NBV Värmland och hörde sig för om möjligheterna att få jobba där. Utlopp för kreativ ådra – Och det gick bra! Jag har fått en långtidspraktik, via Arbetsförmedlingen, och är jätteglad för det. Hos NBV har jag fått utlopp för min kreativa ådra och samtidigt möjlighet att inspirera andra att komma igång med något som jag vet att de mår bra av. Hantverk är självhjälp, för eget välbefinnande. Hantverkslördag bedrivs som ”annan folkbildning”, inte studiecirkel, och rapporteras varje gång. – Vi kunde ha kört som cirkel, men när vi började var det något nytt, och vi visste inte riktigt vad det skulle bli av det, förklarar Cathrin. Dessutom kan det vara lite olika deltagare från gång till gång, och då passar det inte så bra med en cirkel. Men nu kan alla vara med – en gång eller flera. – Det har blivit oerhört populärt. De som är med vill fortsätta, och nu vill de inte att vi ska göra uppehåll över sommaren. För tillfrisknande är det viktigt att ha något att göra. Det är inte så bra att ligga hemma på soffan. Inga prestationskrav I gruppen finns inga prestationskrav. Att träffas och utvecklas i gemenskapen är viktigast. Lokalen på Rud ligger centralt, och det är lätt att ta sig dit även om man inte har bil. Under våren har NBV och IOGT-NTO-föreningen Ägir vernissage på en utställning. Då ska en del av alstren från hantverksgruppen också vara med. Om någon vill sälja sina alster kan de sätta en prislapp på dem. Annars går det bra att bara visa upp dem. – Vi ska informera om utställningen i bostadsområdet, och på vernissagen serveras snittar och alkoholfritt bubbel. För Cathrin själv är hantverket en gammal kärlek. – Jag kommer att fortsätta med hantverk i någon form livet ut, försäkrar hon. Jag började redan i tonåren. Sedan blev det ett uppehåll när jag gifte mig och fick barn. Nu är barnen vuxna, och jag är frånskild och har en tuff period av missbruk bakom mig. Så nu har jag kunnat ta upp det igen. – För mig är hantverk terapi. När jag sitter själv och stickar eller virkar är jag som i en bubbla. Huset skulle kunna rasa ner utan att jag märkte det. Och i gruppen får jag inspiration av andra. Det är otroligt givande. 33 Musiken bryter nya vägar Musiken betyder mycket för NBV. Det är en stor verksamhet och den visar vägen för ett bra folkbildningsarbete. Det blir tydligt i NBVs satsning Music Box med utbildning av cirkelledare, livespelningar och satsning på jämställdhet och integration. Cirkelledarutbildning för musik Våren 2011 startade den första cirkelledarutbildningen för musiker och band efter att många efterlyst en specialanpassad utbildning. Music Box nådde under 2011 cirka 200 cirkelledare på sex platser – Göteborg, Härnösand, Karlskrona, Örebro, N yköping och Luleå. I utbildningen blandas musikutövning och frågor som har med musiken att göra med gruppdynamik, folkbildning och NBV. Deltagarna har också diskuterat kopplingen mellan rockmusik och droger. Satsningen har fortsatt med utbildning av NBV-avdelningars musikkonsulenter för att de själva ska kunna hålla i utbildningen. Det har redan gett resultat. Våren 2012 har Music Box haft sex utbildningar i Höör, Stockholm, Göteborg, Nyköping och Härnösand med cirka 90 nya utbildade cirkelledare. Music Box Live Tour Hösten 2011 genomfördes för första gången i NBVs historia en landsomfattande turné med 16 NBV-band. Musiken larmade i Sundsvall, Nyköping, Örebro, Göteborg, Halmstad, Växjö och Karlskrona. Spelningarna arrangerades av de lokala avdelningarnas musikkonsulenter med UNF som medarrangör. Music Box försöker också ge cirkeldeltagarna möjlighet till inspelning i studio, fördjupning i mediestrategier för musiker, bra studiematerial, utlåning av PA-anläggning eller mobil studioutrustning. 34 Jämställdhet I NBVs musikcirklar är kvinnorna starkt underrepre senterade. Av deltagarna i improvisatorisk musik är bara 11 procent kvinnor. Om man räknar all musik, inklusive kör, folkmusik och enskild instrumentalundervisning, blir andelen betydligt högre. Men den är fortfarande låg. Samma obalans finns i de andra studieförbunden. För att komma till rätta med obalansen genomförs en utbildning för musikkonsulenterna i NBV. Utbildningen genomförs i samarbete med Crossing Borders som arbetar för tjejers rätt till en aktiv fritid. De har tagit fram en speciell modell för att göra det enkelt att handfast ta sig an frågan om att jobba jämställt och inkluderande för att nå nya målgrupper. NBV Music Box deltar även aktivt i Nätverket 5050 för ett jämställt musikliv, tillsammans med andra organisationer och ett flertal studieförbund. Musikhus är framtiden Folkbildningen ska, enligt de syften som fastställts av staten, bedrivas för att utjämna utbildningsklyftor och göra det möjligt för människor att påverka sin livs situation – oavsett kön, etnicitet, ålder, bostadsort eller ekonomisk kapacitet. Den ska också öka delaktigheten i kulturlivet, vilket i sin tur bidrar till att stärka demokratin. Allt detta kan musiken bidra till. Men det är förstås betydligt enklare att göra det i egna lokaler och musikhus, där NBV har kontroll på kvalité, hyressättning och drogfrihet. Trenden inom samtliga studieförbund är att banden allt mer söker sig till ombonade musikhus istället för halvrisiga privata replokaler. Cirka 25 procent av de drygt 250 000 studietimmarna 2013 genomfördes i NBVs egna lokaler och musikhus. Enligt en undersökning av Musik Net, en samarbetsorganisation för studieförbundens musikansvariga, har det sedan 2005 startats 127 nya musikhus i landet, en ökning med drygt 50 procent till 377 hus. Under senare år har NBV satsat på två musikhus, ett i Umeå och ett i Kalmar. NBV har nu 13 musikhus. Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012 Musik bryter gränser och underlättar integration. I musiken kan människor med olika bakgrund och livsfilosofier mötas, förstå och respektera varandra. Musik är kommunikation, och den är internationell. Musikens språk är detsamma i hela världen. NBV skapar drogfria mötesplatser, musikhus och spelställen där människor tillsammans utvecklas i musikens – och folkbildningens – värld. Musiken i NBV har ökat i takt med övrig verksamhet i NBV och svarar idag för nästan 25 procent av alla verksamhetstimmar inom studiecirklar och annan folkbildning. Om man även räknar in kulturprogram utgör musiken närmare 30 procent av all verksamhet inom NBV. 35 Nya medlems organisationer berikar NBV Nya medlemsorganisationer med rötter i Bosnien och Hercegovina har förstärkt och berikat NBV, samtidigt som mötet med folkbildningen gett dem verktyg för att lättare komma in i och vara med och påverka det svenska samhället. Vid NBVs förbundsmöte 2011 välkomnades sex nya medlemsorganisationer. Fyra av dem har rötter i Bosnien och Hercegovina: Bosniens och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige (BHKRF), Bosnien-Hercegovinas Riksförbund (BHRF), Bosniakiska Islamiska Samfundet (BIS) och Bosniskhercegovinsk-Svenska Kvinnoförbundet i Sverige (BHSKF). 36 Nykterhetsrörelsen har därigenom förstärkts med närmare 40 000 medlemmar, och NBV har berikats i fråga om mångfald, erfarenheter och engagemang. NBV har sedan tidigare mycket god erfarenhet av de här organisationerna som aktiva och kreativa samarbetsorganisationer. Nu kan de som medlemsorganisationer vara med och påverka Demokratiprojekt Med stöd av NBV har de bosniska organisationerna genomfört flera projekt och aktiviteter för att lära sig mer om att dela makten, lyssna, förstå och uppmuntra initiativ. Med andra ord: att alla ska ha samma rättigheter och behandlas lika inför lagen, att alla ska ha rätt till sin egen åsikt och rätt att uttrycka den. Bland annat har projektet ”Att vara på riktigt” genomförts. Syftet är att stärka inflytande och delaktighet i arbetslivet för grupper som riskerar att Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012 – och påverkas av – utvecklingen av studie- och kulturverksamheten inom NBV. De nya medlemsorganisationerna vet att folkbildning är en utmärkt metod för att få en förening eller organisation att utvecklas. Genom att samarbeta med NBV får de tips och idéer om hur de kan lägga upp sitt folkbildningsarbete på ett sätt som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. utsättas för dubbel diskriminering samt att utveckla kompetensen hos kvinnor som riskerar dubbel diskriminering. På utbildningskonferenserna ”Kvinnors makt” utbildades 74 nyckelpersoner från föreningarna. Där fick de möta experter, främst politiker, som delade med sig av sina erfarenheter. Utbildningen har gett dem nya kunskaper, ett fördjupat nätverk och en handlingsplan. På hemmaplan har de sedan kunnat sprida de nya kunskaperna till sina medlemmar, starta studiecirklar, börja nätverka och påverka lokala politiker och makthavare. Ett annat projekt är ”Ljuset i tunneln” som handlar om våld mot kvinnor. Målet är att öka medvetenheten hos medlemmar om det våld som sker i det tysta. Med folkbildningens metoder vill man ge ökad kunskap och utbilda medlemmarna att vara mer öppna för signaler om våld i nära relationer. Studiematerial i föreningskunskap har tagits fram speciellt för de bosniska medlemsorganisationerna. 37 Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013 NBV arbetar för ständiga förbättringar Våren 2010 tog NBV det första steget mot en samlad satsning på organisationsutveckling. Målet var att hela organisationen inom ett par, tre år skulle arbeta med ständiga förbättringar, och Lean var den arbetsmetod som förbundsledningen valde. Syftet med att införa ett arbetssätt där ständiga förbättringar står i fokus var att skapa bättre förutsättningar för att nå de mål som satts upp för organisationen och exempelvis att kunna ge bättre service till cirkelledare och deltagare. Snabb service – När en grupp kommer till oss för att starta en studiecirkel vill de ofta komma igång direkt. Då gäller det att vi inte har för långa handläggningstider, utan att vi snabbt kan ge gruppen den service de behöver. Det här är ett exempel på ett område som vi arbetat aktivt med i vårt Lean-arbete – att se till att vi har ett bra flöde i den process som påverkar en cirkelledare så att cirklarna kan komma igång, säger Ann Borres Back, kvalitetsansvarig på NBV-förbundet. Resultatet av satsningen märks idag bland annat genom de verktyg och metoder som nu- 38 mera används i organisationen. Ständiga förbättringar innebär hos NBV att alla medarbetare deltar i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten. På detta sätt tas allas idéer och kompetenser till vara. NBV har också valt att arbeta avdelningsöverskridande, vilket leder till att alla får större kunskap och förståelse för helheten. Detta gör även att goda idéer och arbetssätt har möjlighet att spridas inom organisationen på ett smidigare sätt än tidigare. En som är positiv till satsningen är Thomas Olli, verksamhetschef för NBV Stockholms län. Han menar att NBV idag har en metod för att hantera frågor och utveckla organisationen. Delaktighet – Goda idéer sprids numera på ett systematiskt sätt och inte genom tur, säger Thomas Olli. Genom att samtliga avdelningar och enheter regelbundet har till exempel tavelmöten blir alla anställda involverade i arbetet med ständiga förbättringar. Tanken är att fånga upp idéer och sätta dem på pränt och att inom den egna enheten lösa de problem och flaskhalsar som kan finnas. I många fall finns lösningen hos dem som arbetar närmast den aktuella frågan och inte högre upp i organisationen. Genom delaktighet utvecklas organisationen, något som ligger helt i linje med den folkbildande tradition NBV arbetar inom. Målet är att NBVs alla delar ska ha större nytta och glädje av varandra i det långsiktiga folkbildningsarbetet. Statistik Studietimmar Totala antalet studietimmar har minskat med 1,2 procent jämfört med föregående år och är nu 1 280 068. Föregående år redovisades 1 296 057 studietimmar. Förbundets studietimmar 2009 till 2013 1500000 1200000 900000 600000 300000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Fördelningen verksamhetsformer 2011 Fördelningen verksamhetsformer 2013 Annan folkbildning 18,1 % Annan folkbildning 12,9 % Kultur 13,1 % Studiecirklar 74,0 % Kultur 14,7 % Studiecirklar 67,2 % Fördelningen verksamhetsformer 2012 Annan folkbildning 16,1 % Kultur 13,3 % Studiecirklar 70,6 % Drygt två tredjedelar av NBVs verksamhet genomförs i studiecirklar. 39 Antal studietimmar per stråk 2009 till 2013: Droger Folkhälsa Integration Internationellt 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt antal timmar inom stråken 2009 till 2013: 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Under 2013 har verksamheten inom stråken ökat med 16 200 timmar. Droger och internationellt har ökat sin verksamhet medan folkhälsa och integration har minskat. 40 Avdelningarnas studietimmar 2011 till 2013: 200000 Timmar 2013 180000 Timmar 2012 160000 Timmar 2011 140000 120000 100000 80000 60000 40000 AVD Up ps ala st er gö tla nd Ha lla nd Vä rm lan d na lar len Da rd a Ö M äla bo rg rr vle No Gä ige St oc kh ol m Jö nk öp in g e Sv er ån Sk M itt ro t re b Ö Vä s Sy do 0 st 20000 Timmar 2011 Timmar 2012 Timmar 2013 Sydost 174 944 169 054 177 454 Väst 154 334 148 615 148 964 Örebro 140 965 149 500 145 713 Skåne 106 639 102 414 117 526 MittSverige 103 447 110 406 99 576 Stockholm 74 847 81 563 84 159 Jönköping 75 800 74 035 80 876 81 915 92 183 73 157 Gävleborg 60 737 67 253 64 638 Mälardalen 47 878 65 096 64 180 Dalarna 60 159 69 426 60 497 Uppsala 55 641 59 257 45 384 37 111 36 524 44 106 Halland 32 234 35 045 36 991 Värmland 37 670 35 680 36 846 Norr Östergötland Åtta avdelningar har under 2013 ökat verksamheten och sju har minskat. 41 Ålders- och könsfördelning bland deltagare Inom studiecirklar och annan folkbildning är åldersfördelningen så här hos deltagarna: Studiecirklar och annan folkbildning 2013 Saknar personnr 2 % 6–12 år 6 % 70– år 13 % 13–19 år 13 % 60–69 år 12 % 20–29 år 15 % 50–59 år 11 % 30–39 år 14 % 40–49 år 14 % Studiecirklar och annan folkbildning 2012 70– år 14 % Saknar personnr 2 % 6–12 år 5 % Studiecirklar och annan folkbildning 2011 70– år 15 % 13–19 år 14 % 13–19 år 12 % 60–69 år 12 % 60–69 år 12 % 20–29 år 15 % 20–29 år 16 % 50–59 år 11 % 50–59 år 12 % 40–49 år 13 % Saknar personnr 2 % 6-12 år 5 % 30–39 år 14 % 40–49 år 13 % 30–39 år 13 % Inom studiecirklar och annan folkbildning är fördelningen mellan åldersgrupper relativt jämn. Förändringar mellan åren är små. 42 Fördelningen mellan män och kvinnor som deltar i studiecirkel eller annan folkbildning: Fördelningen 2013 Män 47 % Kvinnor 53 % Fördelningen 2011 Fördelningen 2012 Män 45 % Män 46 % Kvinnor 54 % Kvinnor 55 % 43 Timmar inom studiecirklar och annan folkbildning, alla medlemsorganisationer 70000 BHRF IOGT-NTO 60000 BIS BHKRF KRIS 50000 UNF SBF 40000 JUNIS Unga KRISförbundet BHSKF 30000 SFF MHF NSF SBU IOGT-NTO JUNIS BHSKF Tempelriddarna MHF Ungdom BHKRF Riksförbundet LK NSF BIS SFF SLN LK Tempelriddarna KRIS Hälsofrämjandet SBU MHF Riksförbundet Unga KRIS-förbundet UNF Hälsofrämjandet BHRF SBF SLN 20000 10000 MHF Ungdom 0 2009 Medlemsorganisation 2010 2011 2012 2011 2013 2012 2013 BHKRF 20 806 19 783 25 913 BHRF 58 794 46 340 55 413 98 1 607 2 484 BIS 33 394 37 681 28 921 IOGT-NTO 53 359 51 789 38 673 5 327 5 829 3 792 10 376 11 517 8 885 353 475 215 2 529 2 404 1 711 12 115 0 1 446 1 552 1 160 241 139 186 7 200 5 646 4 220 BHSKF JUNIS KRIS LK MHF MHF Ungdom NSF Riksförbundet Hälsofrämjandet SBF SBU 1 219 782 950 SFF 3 497 2 199 1 962 SLN 153 176 160 Tempelriddarna UNF Unga KRIS-förbundet Totalt 214 349 483 11 936 9 555 4 779 1 694 2 941 2 737 212 648 200 879 182 644 När det gäller kulturarrangemang bland medlemsorganisationerna arrangeras de framför allt inom IOGT-NTO. De genomförde 2 415 arrangemang under 2013 vilket är betydligt fler än övriga medlemsorganisationer. På andra plats kommer KRIS med 698 arrangemang och sedan BIS med 525 arrangemang. De övriga medlemsorganisationerna hade mellan 1 och 228 arrangemang. 44 Verksamheten organiseras genom engagerade medarbetare 45 Personal vid NBVs förbundskansli 2011–2013 Åke Marcusson, förbundsrektor fr jan 2011 Stockholm: Borlänge: Jeanette Ahlgren, verksamhetsutvecklare Leif Andersson, projektledare Rolf Andersson, personalchef, fr sept 2013 Peter Axelsson, förbundssekreterare, fr okt 2011 Anders Castberger, senior adviser Anders Edlund, webbutvecklare, t o m april 2012 Diana Idman, stabskoordinator, t o m jan 2013 Fadila Jasarevic, verksamhetsutvecklare, t o m dec 2012 Mats Jönsson, verksamhetsutvecklare Katarina Kjellberg, enhetskoordinator och förbunds koordinator Ulla Lingesjö, verksamhetsutvecklare, t o m juli 2013 Alma Mesic, verksamhetsutvecklare, fr o m sept 2013 Ann-Sofie Roberntz, verksamhetsutvecklare Aida Serdar Landzo, verksamhetsutvecklare, nov 2011–juli 2012 Carina Sommarström, verksamhetsutvecklare Stefan Sundvall, IT-ansvarig Maria Winberg, verksamhetsutvecklare, t o m juni 2011 Therese Ydremark, verksamhetsutvecklare Christina Åkerblom, personalchef Monica Arnberg, administratör Ann Borres Back, kvalitetsansvarig Maria Carlsson, kvalitetshandläggare Susanne Danielsson, ekonom Elisabeth Elving, ekonom/platschef Kristina Hagberg, t o m maj 2012 Marie Johansson, ekonom Åsa Karlsson (fd Hagberg), ekonom Linda Kjellberg, administratör, fr o m april 2012 Eva Liljegren, ekonom Lennart Lundin, ekonomichef Anita Olsson, ekonom/personalansvarig Ann Thunell, administratör Anna-Carin Öhrnberg, administratör Brysselkontoret: Emelie Aho, t o m dec 2011 Alina Anderberg, jan–dec 2011 Simon Olsson, okt 2011–juli 2012 Dalida Chomille, april 2012–mars 2013 Nathalie Parras, aug 2012–feb 2013 Irma Kilim, jan–dec 2013 NBVs förbundsstyrelse Jonatan Hjort Håkan Stegeby Susanne Hedman-Petersson Vidar Aronsson Annette Fagerholm Susanne Henriksson Jan Linde Lotta Lindskog Ali Reunanen Förbundsstyrelsen Jonatan Hjort, förbundsordförande Håkan Stegeby, vice ordförande Susanne Hedman-Petersson, kassör Ledamöter: Axel Wigforss Gunilla Zimmermann Åke Marcusson, förbundsrektor Vidar Aronsson Annette Fagerholm Susanne Henriksson Jan Linde Lotta Lindskog Ali Reunanen Axel Wigforss Gunilla Zimmermann 47 Innehåll Där människor och idéer växer...................................................................................................................................... 1 Ett NBV med minskade avstånd och ökad framtidstro......................................................................2 Mediesatsning får avdelningen att växa............................................................................................................ 6 Ett möte som förändrade livet...................................................................................................................................... 8 Unga KRIS i nya cirklar...........................................................................................................................................................11 NBV Music Box bryter normer..................................................................................................................................... 13 Sprallsång väcker musikglädje...................................................................................................................................16 Cirkeln berättar Bollstabruks historia i bilder...........................................................................................18 Nya svenskar får jobb på landsbygden.............................................................................................................20 Här kan du kliva in i Oscar Olssons värld........................................................................................................ 22 Datacirkeln ger säkerhet och självkänsla......................................................................................................26 Perfekt som i en film..............................................................................................................................................................28 Abdullahi tar NBV till hjälp för att bryta barriärer...............................................................................30 Hantverk som passion och terapi............................................................................................................................33 Musiken bryter nya vägar ...............................................................................................................................................34 Nya medlemsorganisationer berikar NBV....................................................................................................36 NBV arbetar för ständiga förbättringar.......................................................................................................... 38 Statistik................................................................................................................................................................................................39 Personal vid NBVs förbundskansli 2011–2013.......................................................................................... 46 NBVs förbundsstyrelse.......................................................................................................................................................47 48 NBV finns över hela landet. På vår hemsida hittar du aktuella kontaktuppgifter. VÅRA MEDLEMSORGANISATIONER NBV Norr NBV MittSverige NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet NBV Dalarna NBV Uppsala län Gotland Layout: Torkel Edenborg Tryck: Mixiprint AB, 2014 BHRF – BOSNIEN-HERCEGOVINAS RIKSFÖRBUND NSF – NYKTERHETSRÖRELSENS SCOUTFÖRBUND BIS – BOSNIAKISKA ISLAMISKA SAMFUNDET SAN – SVERIGES AKADEMIKERS NYKTERHETSFÖRBUND BOSNISKHERCEGOVINSK-SVENSKA KVINNOFÖRBUNDET BHSKF SFF – SVENSKA FRISKSPORTFÖRBUNDET HÄLSO- RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET SLN – SVERIGES LÄRARES NYKTERHETSFÖRBUND IOGT-NTO SBU – SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM JUNIS – IOGT-NTO:S JUNIORFÖRBUND SVERIGES BLÅBANDSFÖRBUND KRIS – KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET TR – TEMPEL RIDDARE ORDEN LÄNKENS KAMRATFÖRBUND UNF – UNGDOMENS NYKTERHETSFÖRBUND MHF – MOTORFÖRARNAS HELNYKTERHETSFÖRBUND UNGA KRIS – KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLETS UNGDOMSFÖRBUND främjandet NBV Värmland NBV Örebro län* NBV Stockholms län Några av artiklarna har tidigare publicerats i NBVs årsskrift för 2012 resp 2013. Fotografer: Birgitta Andersson, Peter Axelsson, Mats Blomgren, Torkel Edenborg, Anders Edlund, Mariama Elyadini, Pontus Fagerstedt, Jonas Forsberg, Jocke Gustavsson, Jessica Hagman, Tommy Hvitfeldt, Sandra Jansson, Sara Mac Key och Kjell Mårts. MHF-UNGDOM NBV Gävleborg Årsskriftens intervjuer: Eva Åhlström Övriga skribenter: Fadila Jasarevic, Mats Jönsson, Åke Marcusson och Therese Ydremark. BHKRF – BOSNIEN OCH HERCEGOVINAS KVINNORIKSFÖRBUND I SVERIGE NBV Mälardalen* NBV Väst NBV Halland NBV Skåne NBV Östergötland NBV Jönköpings län NBV Sydost * Från den 1/1 2014 NBV ÖrebroMälardalen Adress: NBV, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM E-post: [email protected] Tel: 08-672 61 00 Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38 Hemsida: www.nbv.se WWW.NBV.SE/ORGANISATIONER NBV – DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER – ÅRSSKRIFT 2014 NBV – där människor och idéer växer Årsskrift 2014 www.nbv.se V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E LS E 2 0 1 1 – 2 0 1 3
© Copyright 2024