1. No category

EXPOGON
INDEX
Expogon är ett verktyg för utveckling och utvärdering
av utställningar. Verktygets system av sammanlänkade
hexagoner bryter ner utställningsmediet i delar och
hjälper användaren att fokusera på en del i taget utan
att tappa greppet om helheten.  Expogon strukturerar,
stimulerar och kanaliserar ditt kreativa tänkande.
avspärrning (rum: 2)
bakgrund (besökare: 7)
berättaren (avsändare: 11)
besökslängd (besökare: 6)
bild (berättelse: 15)
bildspel (tid: 14)
dirigera (tid: 8)
distans (föremål: 10)
doft (rum: 11)
dramaturgi (tid: 9)
dåtid (tid: 1)
etik (föremål: 4)
film (tid: 12)
form (berättelse: 3)
framtid (tid: 2)
färg (berättelse: 5)
förväntan (besökare: 14)
historia (föremål: 1)
ideologi (avsändare: 7)
institution (avsändare: 13)
interaktion (besökare: 2)
interaktivitet (tid: 5)
instrumentation (berättelse: 10)
intresse (besökare: 8)
introduktion (berättelse: 7)
katalog (avsändare: 5)
kopia (föremål: 13)
kropp (besökare: 12)
ljus (rum: 15)
ljud (rum: 8)
luft (rum: 13)
marknadsföring (avsändare: 9)
material (berättelse: 1)
BE
sik
ra
film
TI
D
ak
er
tiv
ite
t
e­
inn r
et
yck ta fö håll i ge
e län i
r m et
v
Hu e d inn
g? skull allt ill hur lper
nin
t
m
jä
täll tid no on ur h en?
uts ng ige ati
är ur lå a sig i rel rar. H ation
t
va orm
et
tor H
f
r s en? att ll d ök
Hu ller d kare ? Stä t bes nd in
hå besö ngen ittlig la bla
en tällni msn tt sål
uts geno en a
ett sökar
be
och a­
film ns dr
en
är filme in tion,
rg ta
n,
gen ra
nin yse atu sen tur ch
täll nal dram , pre no re ing o ssa
uts tt a
f
n
de
ag
att ift a nom nsl t o lös ån
dig uppg tur. I om a , poin ktupp utifr
s
i
k
n
g
nk
Tä fått i stru repp pnin konfl inge
du tiska beg ördju ing, ställn
ma änds nkt, f rappn ra ut
anv dpu uppt alyse
vän nflikt g. An
ko onin .
avt grepp
be
am
dr
om
fat
n
i
n
g
vis
ing
ds
pe
l
At
ko t gör
gru mple a en
Sk pper x pro utstä
arb ulle m och cess llning
Ka etsp an p kom där är e
v nsk roc å n pe må g n lån
t
n
i
e
e
å
e
s
var ar hu geno ss syn got s nser a oli g oc
r
är ka h
a
m
li ät
i
n
tre utstä en d g i sj t kun inbl yrke
ssa llni ok älva na and s­
n
g
n
u
t
för gen men utstä öra ade.
bes växe tati llnin
o
ö
r
k
arn fram nsfilm gen?
a?
?S
so
k
u
lle m
det
ss
n,
nge
llni de
stä van n
i ut svä ka
lag en lse nk
ins on, öre t. Tä ig
ligt llati l? R me r d se
rör sta hju um gö ra
ot t in de ra r om ba
någ nisk rran egö on s kan
det eka t snu vand lasög t. Du ?
m t
ns
e
t
k
g
Fin x. en ller e att l par obje en u
t.e bil e s för r ett nde llning
mo ända u bä laståe utstä
anv att d r stil ser
dig d fö Hur
blin relse.
rö
ls
re
rö
e
En
idé ideo
an er, v logi ä
Fö tagan ärder r ett
I så reträ den o ingar sam
de
m
o ma
f
a
l
l
vilk r din män ch gr nhåll
en uts nis und et
?
t
ä
llni kan o lägga syste
ng
ch nd m a
n
v
ågo sam e
n i häl
d
e
olo let.
gi?
l
o
g
i
ide
o
Nä
ma r ma
vem n de n be
int so l av e söke
sät e tex m är n be r en
po t som tförf berä rätte muse
uts äng m i en attar ttare lse, m iutst
uts tällni ed a dag na m n. Va en m ällnin
gt
täll ngs tt stid ed rfö
ar
in
r an
n
n
t
n
i
n
g? exte te re ing? amn pres vet sä
rn
en
K
p
d
ll
a
?
Ve ovisa an de å sam tera an
m
t fi ma s
ä vilk
n
r
ber a som nas
ätt
s en
a
r
en krivit
id
in
b
e
rä
tt
a
re
n
pr
o
ce
Man berättar inte bara med ord, utan även
med former. Former skickar signaler som
besökarna tolkar undermedvetet. Det sägs
att runda, bulliga former gör oss glada och
avspända, medan spetsiga, kantiga former
signalerar fara. Tänk bort vad utställningen
handlar och titta på den som en samling
abstrakta former. Vad uttrycker formerna?
a
m
Nä
mu r ma
är seum n gö
kre avsän så ä r en
gå dibil dare r de utstä
du väldi itet t n. At t inst llning
för arbe gt fo ar lå t byg itutio på e
var svaga tar p rt att ng tid ga up nen tt sta
um r d å e ras , de p e i fr tlig
å
ä
in n
e
t
n
t
r
k
e? utst instit ra de kan inst ga so
älln uti nsa där itut m
o
i
n
g in n: st mma emot ions
stit ärk . O
e
m
u
t
i
on r elle
ens r
All
ha a uts
ne r en p tällni
en utral lats, ngar
föl vand a. Tän och äger
mo jande rings k dig plats rum
Hu torv stäl utstä att er är någo
r
a
l
s ägs len lln din
d nst
:
i
k
u
lle rastp en sh ng so utstä rig ans, d
des lats op m llni
e
s
n
p
s
a
pla och e ingga ka vis g är
tse n
lle as
r
påv katol ria, e på
er sk n
k
k
a
uts yrka
täl .
l
n
i
nge
n?
A
V
S
Ä
s
p
l
a
t
n
ut
io
t
i
n
s
ti
Inom musiken används begreppet instrument­
ation. Instrumentation handlar om att
fördela musikaliskt material mellan de olika
instrumenten och utnyttja instrumentens
specifika karaktärer och klanger. Tänk dig
att utställningen är en orkester och att de
olika medierna är olika instrument (t.ex. kan
text vara bleckblås, bild stråkar och video
slagverk). Låter det bra eller behöver musiken
arrangeras om?
instrumentation
Det sägs att en bild säger mer än tusen ord.
Om det stämmer vet jag inte, men en sak
vet jag: bilder kommunicerar snabbare än
ord. Bild, text och föremål ska komplettera
varandra. Undvik dubblering av information.
En bild av ett vackert bergslandskap behöver
ingen bildtext som säger att det är ett vackert
bergslandskap. Hur många bilder finns det i
din utställning? Borde det vara fler eller färre?
bild
språk
ö
r
ing
ds
f
a
r
kn
På svenska museum finns i regel utställnings­
texter på svenska och engelska. För att skilja
språken åt brukar man formge dem på olika
sätt, t.ex. genom att göra den engelska texten
kursiv, eller ge den en annan färg eller storlek
än den svenska. Ställ dig 10 meter från en
textskylt. Framgår det tydligt – även från
detta avstånd – att texten är tvåspråkig?
form
Fö
för r att
en ing. T locka
bö integ änk bes
arb rja p rera på m ökar
nyfi etsp laner d del arkn e beh
en kenh roce a den av u adsfö övs
an korr et o ssen. så t tställ ringe mark
Vil dra m ekt b ch in En b idigt ninge n so nads
på ken a usee ild av tress ra an som n oc m ­
att v u r m ut e, m no mö h
n
t
s
jl
b
a
s
s
e
t
e
s
ök tällni rkna ällnin n sam ska igt i
d
a
vä
n
g
?
g
a
rna sför s en. T tidigt cka
ble ina itta ge
v
du utstä på hu
me llni r
n
s
t
sug gar.
en
scenografi
Alla utställningar har en färgpalett. När det
gäller färgsättning finns inga regler, man får
prova sig fram. En palett med tre till fyra
färger brukar vara lagom. Plocka fram papper,
penslar och vattenfärger. Försök hitta ett
färgackord som passar utställningen.
Vilken känsla vill du förmedla? Använd färgen
för att förstärka denna känsla.
e
sy
ft
Texten är den röda tråden som knyter
ihop en utställnings olika medier och delar.
Problemet med text är att det är ett långsamt
medium – att läsa tar tid. En utställningstext
bör därför vara så kortfattad som möjligt.
Hur mycket text finns det totalt i din ut­
ställning? Hur lång tid tar det att läsa allt? Kan
en textskylt bytas ut mot en bild och ändå
förmedla samma information?
färg
De
sjä t är
me lv oc en br
pro d en h för a idé
elle voce utst besö att
syf r dis ra, in ällnin karn formu
t
g
a
k
s
e
l
t
me utera pirer . Syft – va era –
d d ? E a, p et d s
bå
o
k
l
d
i
r
l
a
n
m
e
o
e
u
tst r någ blem n t.ex är s för
älln ot at
s
y
.
i
h is va fte ig
n
g
? elt a era, a ra at t
nn na t
a
l
t
.
Vad ysera
är
text
Det är inte bara föremålen, texterna och
bilderna som förmedlar utställningens
berättelse, även materialen som den är byggd
av berättar något. Alla material har en yta.
En yta kan vara blank eller matt; genomskinlig
eller solid; slät eller skrovlig. Ytor ser inte
bara olika ut – de känns olika också.
Gör en lista över alla olika material som
förekommer i din utställning. Är det för få
eller för många material?
g
ka
gi
ur
tt en.
t. E tid n
cke e i te
my nad dik
äga ord om åt
n s er en s or in
l ka bild lm uck l i d
spe ling till fi ar l spe et? nna
bild am sig mn bild ör d t ku
elt en s ller n lä ot tillf dan
enk är rhå – de någ vad t så
Ett spel et fö nen s det nns: lle et
bild dspel oma Finn et fi sku
Bil r till r aren. Om d s: vad
gö rakt ng? finn
be­­­­t tällni t inte
uts de
Om föra?
till
Ka
an talog
uts dra la en är
oc tälln gar o ett
Fö h bild ingen ch r extra
en r må erna (här egler utst
so souv nga f hur får t gälle ällnin
pr m et enir, unge mån exte r än gsru
o
t
r
på duce min någo ar ut ga so rna v i den m dä
n
t m stä m
ko
h ara va r
s ra. e.
t
n
ade Går Katal an kö llning elst). hur l nliga
ång
rna det oge per skat
r
a
p
?
a
m
l
ä
å
o
n
ågo r oft ed si gen
ad g
so
t
s
ä
tt a yra a hem m
tt s tt
k
ä
ra
ner
ta
lo
tn
at
bil
material
De
av fles
gu sina ta mu
till iden utstä seer
vis besö som llning erbj
ha ning kare förm ar. U ude
r
oc nd. H är nå n. At edlar nder offen
vis tlig
H h hå itta got t se ut
s
n
a
u
l
t
a
t
änd r var l en v io pe nnat en ut ällnin ingen visn
isn rs
än stä ge
ra
u
ä ing
s
för tställ ing a oner att s llnin ns in r det ar
att ning v u som e d g ge neh
u
nd en at tställ du en p nom åll
erl
nin in å e
t
v
t
ä
ge en
g
e
i
t
s
e
t
a
för a? Bo n för känn n
rd
g
d er
u
i
der e nå em.
na? got
Scenografi är dekor och rekvisita som
används som inredning i ett utställningsrum.
Scenografin förstärker berättelsen, för­
vandlar rummet och förflyttar besökarna.
Vart går gränsen mellan arkitektur och
scenografi? Tänk dig att utställningen är en
teaterföreställning och att du är ansvarig
scenograf. Hur ska scenografin se ut?
u
Introduktionen presenterar utställningen för
besökaren. Det är här som utställningens
stämning, stil och innehåll etableras. Intro­
duktionen är mycket mer än bara en
introduktionstext, t.ex. så hör utställningens
entré till introduktionen. En bra entré lockar
besökaren in till utställningen och väcker
nyfikenhet. Hur fungerar entrén och intro­
duktionen till din utställning? Kan det bli
bättre?
id
int
l
rv
a
introduktion
mt
Mu
tus seer
stä enta har
väl llas u ls för ofta
Hu jer m t sam emål stora
inn r går an u tidig . Alla sam
de ebär urv t vilk t. Et des linga
int t vara sam alspro a för t urv sa för r med
ti
a
re
e
e
l
c
m
d
s
s
s
ant å att igt a essen ål so måst mål k hund
tt
e
a
an ra
d
m
r
t
e
än e bor man ill? A ska göras inte ­
de tv vä
tt
vis . H
u
tva alda f ljer b välja as? ur
lda öre ort ut
?
m .
å
len Kan
är
titel
tid
Det är viktigt att sätta en bra titel på en
ut­ställning. En dålig titel kan sänka vilken
utställning som helst. Sätt titeln tidigt i
arbetsprocessen, ju längre du väntar desto
svårare blir det. Titeln ska ligga bra i munnen
och den får gärna vara kort och klatschig.
Om din utställning redan har en titel: är den
bra? Eller borde utställningen döpas om?
ige
dir
mu
då
BERÄTTELSE
FÖREMÅL
modell
storlek
kopia
m
ly
o
v
original
p
distans
d
placering
ng
rekvisita
vs
ka
ks
lä
Det finns inget samband mellan ett föremåls
storlek och dess magiska kraft. Däremot
behöver små och stora föremål presenteras
på olika sätt. Ett litet objekt behöver omges
av mycket luft för att komma till sin rätt.
Ett stort objekt behöver en skalreferens,
annars förstår man inte hur stort det
verkligen är. Vilket är det största respektive
minsta föremålet i din utställning?
N
D
A
R
E
Gå runt med verktyget i din utställning. Läs, titta, lyssna,
känn, lukta, analysera, och fundera. Expogon kommer
att uppmärksamma dig på eventuella brister och
svagheter i din utställning, men även peka ut vart det
finns förbättrings- och utvecklingsmöjligheter. Syftet med
Expogon är att stimulera och inspirera.  Använd Expogon
hur du vill och till vad du vill.  Det finns inga regler.
lls
rr
pä
a
sä
g
nin
sö
värde
a
yt
be
Hu
ko r län
my mme ge va
på cket r att rar e
se max tid, a stann tt be
12 utstä en m ndra a län sök?
var 0 min llning inut. kom ge o Viss
bäs ute en So mer ch g a be
t? r. V på 1 m e at e u sök
ilke , 2 tt t gå tst ar
n a , 5, exp ige älln e
v d 10, eri no ing
ess 20 me m en
a b , 30 nt: den
esö , 60
ksl
äng och
der
historia
Expogon delar in utställningsmediet i sex element: tid, rum,
föremål, berättelse, avsändare, besökare.  Alla utställningar
kan analyseras och förstås utifrån dessa grundläggande
begrepp. Varje element representeras av en formation
bestående av 15 hexagoner (10 fyllda och 5 tomma).
De fyllda hexagonerna bryter ner elementen i kategorier.
Under varje kategori finns en kort text med påståenden
och frågeställningar som användaren uppmanas att ta
ställning till och fundera kring. De tomma hexagonerna
finns där för att ge användaren möjlighet att själv lägga
till egna kategorier, på så sätt kan Expogon anpassas efter
varje unikt utställningsprojekt.
n
Man hör ibland museiintendenter säga att de
vill låta föremålen tala. Problemet med denna
strategi är att de allra flesta föremål inte har
någonting att säga. Bland museifolk finns en
övertro på tingens förmåga att föra sin egen
talan. För att ett föremål ska bli intressant
behöver det knytas till en berättelse. Vad
säger föremålen i din utställning? Skriv ut Expogon på ett 90 x 90 cm stort papper. Hantera
papperet som en karta, vrid och vänd på det. Det går
även bra att använda verktyget på en surfplatta. För bästa
resultat bör Expogon tas med in i utställningsrummet och
användas där. tio
ion
Olika presentationer skapar olika mycket
distans mellan besökaren och föremålet?
Glasmontern skapar stor distans, av­
spärrningen halvstor, till ett fritt stående
föremål finns ingen distans. Gör en lista över
utställningens alla föremål och skriv ner hur
stor distansen till vart och ett av är dem är
(från 0 till 10). Hur fördelar sig siffrorna?
er
ak
er
at
l
Hur ett föremål placeras i rummet påverkar
givetvis vår tolkning av det. I en utställning
med många föremål bildas betydelsebärande
nätverk mellan föremålen, det uppstår
berättelser i mellanrummen. Prova att byta
plats på det viktigaste och minst viktiga
föremålet i utställningen. Vad hände?
int
åld
Ol
Vis ika b
an sa är esök
för dra k ute are h
Ka att s omm efter ar ol
ik
n v e v er
i ti ac för kunsk a må
llfr kra
a
eds o tt h ap o l me
stä ch f a d ch i d si
n
lla
e
n
a
alla scine t tre form a bes
?
ran vlig atio ök
de t, n
n .
för ågra ,
em
ål.
må
Rik
åld tar s
de ersgr ig ut
somt i ut upp? ställn
någ int ställn Om ingen
ot e ti inge de
för llhö n? n g till nå
dem r d Vad ör d gon
? enna hän et, h spe
åld der ur å ciel
ers m te l
gru ed rsp
pp dem egla
?F
s
inn
sd
et
etik
k
ta
mo
n
Det finns föremål som av etiskt skäl inte
bör visas. Det kan röra sig om mänskliga
kvarlevor eller material av religiös och
politisk betydelse. Borde något föremål i din
utställning tas bort av etiska skäl?
för et
till ns d ,
a
r
ba Fin nte
te syn. m i
n
i
r satt g? O
gä
sla d ned ällnin ra?
n
i
t
s
ing me uts illfö
älln oner i din nna t
t
s
ut ers lag
ku
tila ch p la ins dant
k
a
å
i
o
T rn
kt t s
ba gra ta lle et
u
å
n
sk
vad
en
kar d
ö
ör
s
be allti utanf r
n
r
a
je t
a
ll
ll, me skap n sti pphö glase
r
u r
r
e
iä
arr nte tid ern nfö
n b n mo n står ont inna kulle t
e
M
:
r
s å at len
E
å
n ä et. ter igt. era ad
ter emål i mon vanl signal llt. V seet s örem
n
o
f
u
r
t
f
u
m
t
M h fö Inu so
at
de m ch
oc tans. llt på nom et vär rade rna o
e
s
t
i
k
a
Int
d ter let g yc ver e ntra
del erakt
fly emå got m an in i mo
g
r
var aktig iva in
fö ns nå m m ör si t?
he
a
s
e
o
r
n
f
ö
fi nda na mm
rst för k t. En tallat
r
u
ä
a
å
i
om in ion
r
nst
h sök t i
h
Tä rukt ur m plice tera er kr
be r frit
res nk di ione an sk rad. ktiv in äver
stå
int urse g att r – d a gö Besö stal besö
ins erakt r och du h å är d ra. O karn lation karn
a
tall iv
a
a
atio inst fria h r obe et fö m de mås får in s
n? alla änd grä r ko t be te g te
tio er nsa mp hö ena
n. V at
v
st
d
l
ad t ska e eko icerat s
sku pa
.
r
n
a
lle en omis
uk t
du
ka
i br en de
V
gör
.
t
yta na, m av de t
a fö
v
r
r a gar t
lve
sso a väg någo å go
a
p
n
m
ns änd Ka as
fin t anv kså. et vis
g
n
t
oc täll
a
ni
täll ga på h tak en is
s
t
n u kti oc gg
I e a du golv på vä
var ns ju nger
At
fin m hä aket?
går t gå p
en
t
o
i
n
s
r
vän man å mu
ller
nte , men
s
n
e
p
o
m
m ålet .
ed er el å uts eum
m
e
l
a
e
e
,
täl är
r
rb
r
n
p
so em d
har etsp stör famil lning en so
cis h för t min ett re
e
r
g
c
p
de sin lats e re gr jen. ar til cial a
ar n o ydli t.ex om as
till förs ller upp Må lsam kti
kap kare t bet n av mål s t vis
n
s
v
var ta
, n esö alle me öre älle
e
and dej fören t.ex. ga ko mans itet. O
g
t
f
f
r t
n n b ta
s
i
i
t
m
o
i
e
f
r
n
n
a? i di g. n s me med fta
a
go ing
rr
lla et
n u Tän ko r o
spä s me är i d kan h an nå ställn
v
tst k d lkla ck
A tan n
g e. K ut
älln ig ss, så
n
i
e
s
di tans ärrn äck i din ?
ing att
. V et
dis avsp ller r nter rning
ad t p
säg ar
En ket e mo spär
n
e
h
er
g
n
c
v
a
n
e
t
a
o
i
s r i en
n
e
l
s täl
l
å
e
t
s kom
ätt uts ad
a
ba
ber ser er. V de sk din
,
t
u lym tt
l
x
l
d
i
e
t
t
t
a
ad vill at ta vo ll du erna
v
allt Jag trak d vi lym
ort eter. g abs a? Va sig vo
b
h
r
in
rn
nk
Tä toria saml lyme hålle
s
o
hi m en er v r för
so ryck a? Hu
utt ryck opp?
utt n kr
ege
ta
Vissa föremål är värda väldigt mycket pengar,
antingen för att de består av något dyrbart
material såsom guld, diamant eller jade,
eller för att de anses besitta ett stort
konstnärligt eller historiskt värde.
Denna typ av föremål visas ofta i speciella
säkerhetsmontrar. Vad händer om man
ställer in ett helt värdelöst föremål bland de
värdefulla?
et
it
til
vig
Be
stä sökar
uts llning en n
me tällni en. D avige
rö dska ngsm et ä rar f
ett relse, pare edie r den ritt g
for rum skap och t uni na fr enom
Hu mer fullt a sin tving kt. Be ihet ut­
a
s
r d etc av
s
e
ela . D för gen s själ ökar om g
r n u o em be v, g en ör
i up ch ål, rätt eno bli
p a bes text else m f r
rbe ök er,
y
tet are bild utifrå sisk
n ä er n
?
r m , fär
eds ger
kap ,
are
.
än
Originalföremål besitter en slags magisk kraft.
Vart denna kraft kommer ifrån är svårt att
säga. En del föremål har magin inneboende
i sig själva, andra har den externt i form av
proveniens och historia. Är föremålen i din
utställning magiska? om de inte är magiska:
kan presentationen göra dem magiska?
l
d
r
e
nt
na
se
En modell är en förstorad, förminskad
eller förenklad framställning av något som
finns, funnits eller planerats att finnas.
Skalmodeller är vanligt förekommande i ut­
ställningssammanhang, de gör det möjligt att
visa sådant som egentligen är för stort eller
smått för att kunna visas. Om du fick lägga till
en modell i er utställning, vad skulle det vara
en modell över?
jud
be ren e u ve
ller
t e gar är mma hur d ren ö
m
var llnin å so len ratu
det utstä eta p rsona empe
r
Ä sa
kh pe r t a?
Vis n ste front n. Gå verk
e
m gon i ature tt på
nå per get a
tem vudta
hu
rv
Så länge ingen vet att kopian är en kopia
är den lika magisk som originalet, men
presenteras kopian som en kopia tappar den
all sin kraft. Det är just kopians icke-magi som
gör den användbar inom utställningsmediet.
Med kopior får man göra vad man vill. Byt
ut alla originalföremål i din utställning mot
kopior, blev utställningen bättre eller sämre?
t
of
v
tä
fö
Be
Om sökar
stä be ens
uts llning sökar förvä
mi tälln skil ens ntan
uts ssnöj ingen jer si förvä påve
up tällni e upp fakt g alltf ntnin rkar
p d ng
is
g
ö
u
är? på står. kt är r my ar på pple
nät Hu , är cke en vels
r
et?
e
t
Vi pres riske från ut­ n.
lka ent n s
v
a
t
d
för era or
vän s d att
tni in
nga
rb
ygg
s
re
s
p i uts ga på a er
m
g
li
lt
ev
e
kal hag . Frå ppl r­
RE
Rekvisita är föremål som får användas av
besökarna. Det är föremål utan status.
Rekvisitaföremål befinner sig på samma nivå
som besökaren. Besökarna betraktar inte
rekvisitan – de interagerar med den, tar på
den, sitter på den, tappar den, provar den
etc. Finns det rekvisita i din utställning? Om
inte: vad skulle rekvisitaföremål kunna tillföra
utställningsupplevelsen?
er
mm
o
k
öre
s
? F r,
n
nn
e
ng äkta det fi
i
n
l
fl m
r
l
v
stä ter
s a , hu
i ut mon likt? O lisera ällor ske
n
jö från dy utra judk kan t
r
t
l
e
mil
ud ingar r elle sa ne flera er de mm
j
l
u
r en no
s
r
k
ä
s
e nn
c
i
d
r
r
ä
e
Hu dföro gssk , kan et fi ns? R tiken
lju lysnin ingar m d mma akus
be oren ud? O tillsa Kan
för dra lj r de älla?
an gera ljudk
fun d en as?
me bättr
för
int
All
av a bes
de utstä ökar
få d n på llning e kom
uts essa eget en. D me
är tällni besö initia e ka r inte
int helt o ngen kare tiv. V nske vara
res
å
ser intre hand intre r utm inte e intre
ad? sse lar sse an ns sse
rad om rad ing be rad
av. någ e. L är söke e
Hu ot åtsa att
r
r s som s a
ka
t
t
du du s
få d jälv
ig s
jälv
r
tu en? n
a
er llning inter
t
sa
pas trä,
e
l
l
el
sku sand
m
e
o
t
ft s tad de
do . dof kulle
l
l
cie t.ex r s
spe det at, hu
n
o
m ann
någ O
et gen? ågot ? d
in r n en
ns
Fin tställn l elle ättels
e
u
i end ber
lav verka
på
d
r
r
gna te
esi mö
n d en -20
ma ökar e 10 att
när bes ansk om
tor att an k nne å att år
e
fak et
p
g
tig n d r m a d rgi så
vik . Frå lag ha ertyg ene det tion
t
d
k
h
s
en
v
är ivite t in tt ö d oc me tera lag
Tid erakt raktiv sig a ga ti inte en in a ins de
int inte r på tt läg s man h ing aktiv ? Kan
ett unde ärt a ycka n oc inter e bra
sek är v ra. L ärifrå finns ar d
det erage en d det unger
int ökar . Om ing: f
bes pstår tälln
up in uts as?
i d bättr
för
t
luf
t­
n u änns n
e
a
a
k
tör Hur Hur k na
s
r
n
.
ö
n f s in vt? ku
lige Anda t kva man
k
r
. de lle s?
ve
an evelse änns ? Sku nstan
k
s go
luft ppl ? K ra
lig ngsu met rbätt er nå
å
i
t
m
D lln ru
fö äx
stä ten i iteten de v
n
l
f
a
lu tkva lev
luf cera
pla
kg
ru
n
e
int lla
en rhå
– m n fö
fta ka
r o ar de
dla ning ttan
,
han ställ rfly iden er) iden
ö
gar Ut : fö dåt ilj dåt
nin en. den till och m ktar
a
n
nu
täll tid åti as
uts då ll d ter gar etr ide an
sei om t ti por nin a b dåt ell ill
Mu id – e sät rans nsätt karn nde ( äns m ing t
allt på tr rna t isce (besö lösa lig gr ställn
sig söka lp av nde r upp tyd in ut
(be d hjä licka ) elle utan sig d
me akab iden tiden åller
tillb n nut s i nu förh
frå cera . Hur
pla då) ?
och tiden
då
R
M
U
ba
Mu
ko seibe
oc mme söka
olik h har r från re h
oc a po olik olik ar ol
utb h har litisk a klas a län ika ba
an ildad olik a pa stillh der, kgru
me dra ä e, an a sex rtier, örigh talar nd. D
tyc d vit r fatt dra ä uell l tillhö et. D olika e
ker t sk iga. r a ägg r o e
s
om ilda Hit nalfa ning lika röst pråk
uts bak ta p bet . Nå reli ar p
täll gru å sj er. gra gio å
n
nin nd u fi Vis
gen er. ktiv sa är hö er
Frå a b är r g­
?
ga
i
demesöka ka,
vad re
de
KA
ller ga
ehå ån
inn å m helt
gar as p or
vs
nin vis ber ke
täll kan bra Kans behö
u
. uts
r
e
sei Film ä ter sk r d t
mu bild. t som te ef ? Kan höve kons
t
u en Be deo
lla
g
n a rlig t sä är
?
vi
sta rö lke an väg ket
Nä mera tt. Vi kt m V på n i ta ok om
nu a sä n effe tt-T ktio ck b
olik vilke en pla proje n tjo
e
på
k
r
a
på
s
e
i
n
t
k
ns
å
fall pa
fin gler.
räc gigan ion: l t.
i så ka
ken re
n
ch tt s –
en pirat oteke
rafi och i di
n o ör a tig at.
ins ibli
m ­
. I t er
j
r
e
a
b
nge s f sik nn
t
n
t
a
r
i
llni nda för lt a isken n
på
ige r, l sys r u väg
stä nvä var a al
a
.
dir , file de öve ra
i ut an a men ränk en? R de. K g
att ken aran arta nkba den
k
n
d
,
id
sik
k
i
ädd är tsv kel k io tä enom får vi
ch la t era r hö så
mu sik
t
e r ägm o
Mu dynamver o å he nerv ? Hu r ock
ds
int av v gra m n en dan ta ig Hur ?
p
e ik
ä
ö
vän tt?
Var tem t nå ör e ta se nkas dra? garna
An t sä och t ta ligga och us nad
m
e
t
g
t
t
sys ns de ing? G ch ri an tä n an re vä
vilk nnin an lä siken jatig as av g: tys
k e ä ätt
n
in
o
l
l
F
a
n
r
spä sik k r mu blir t rsätt ihå
ä
tst ninge ökarn bätt de b
u
mu höve t det ylt e ? Kom
r
ll
ja
s
stä m be väga tt väl
Be s at xtsk vara
e
n
o
s
issa a a
fin on t en
m
r v karn
Ä
någ voly
ö
bes
ska sik.
mu
l
Utställningsmediet är till sin natur gränslöst. En utställning
kan berätta om och innehålla vad som helst. Expogon
är tänkt att fungera som ett kreativt bollplank, som
en samtalspartner i arbetet. Verktyget passar utmärkt
som diskussionsunderlag för en arbetsgrupp eller
som utgångspunkt för en utvärdering av ett avslutat
utställningsprojekt.
INSTRUKTION
kr
op
p
jus
All
den a bes
kro som ökar
på ppen uts e har
ko att v s pr tällni en k
ska rta, s i ser opor ngen ropp
(de vara omlig olika tione upp och
run t finn tillg a sit ut, v r sät levs. D det
att t i u s en änglig ter i issa ä ter s en är ge
ru
un tstä på
r lå kala män nom
f
der lln
d ör lls
s
n
n
lätt inge e fle alla. tol. E ga, a . Tän kliga
a fö n. B sta Lån n u ndr k
r r ehö mu a en tstä a är
ll
ulls ve see
tol r n r) o rulls ning
sbu ågo ch tol
rna t ä kö
nd r
?
ras
för
fra
vi
ser fullt
s
lju aft
tan ka kr din k
U
.
i
li
t
u
te
me apen t satt isko lle d
m
v
d
u
u vt use tt
k
r
s
gar ati r lj r e ur
rin t kre ur ä eet ä et. H g.
b
t
r
m
s
s
H
fra är e ild. mu lju a fä
set Ljus ch b k att ig för vänd
u
j
L et. t o än var t an
ing m tex ing? T r ans d at
so tälln du ä e räd
uts h att ar int
oc ra? V
gö
SÖ
år?
10 m
tå? r so ,
tt s ga gen
g a lnin vä g
nin stäl längs äll di ar
t
täll Ut
h
uts e? ras res ar
er ängr änd h fö ring
mm u l för oc nd
ko Änn åste nen förä
m go lka
nge r? r lä 0 å ier ut ö . Vi
Hu år? 3 cenn e. Sl 15 år
20 r i de ör d om stå nars d ingen
an tälln
uts rts?
gjo
Expogon kan användas av alla som på något sätt arbetar
med utställningar (formgivare, producenter, arkitekter,
intendenter, tekniker, ljudsättare, föremålstekniker etc.).
Verktyget är i första hand utvecklat för att användas på en
kultur- eller naturhistorisk museiutställning, men det går
självklart bra att bruka det på andra typer av utställningar
också.  Expogon kan användas både på existerande och
planerade utställningar. modell (föremål: 14)
monter (rum: 6)
musik (tid: 11)
mål (besökare: 15)
navigation (besökare: 5)
omfattning (tid: 6)
original (föremål: 11)
placering (föremål: 9)
plats (avsändare: 14)
process (avsändare: 8)
rekvisita (föremål: 7)
rörelse (tid: 15)
scenografi (berättelse: 8)
språk (berättelse: 14)
storlek (föremål: 3)
syfte (avsändare: 6)
sällskap (besökare: 1)
taktilitet (rum: 4)
temperatur (rum: 9)
text (berättelse: 13)
titel (berättelse: 11)
urval (avsändare: 1)
visning (avsändare: 2)
volym (rum: 1)
värde (föremål: 5)
yta (rum: 3)
ålder (besökare: 10)
Expogon skapades av Dan Spegel i samband med kursen
Critical Exhibition Studies (2013), ett samarbete mellan
HDK och Riksutställningar.
Expogon är licensierad under en Creative Commons
Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell
licens.