Gatljus 2013 - Göteborgs Stadsmission

Gatl us
En Tidning från Göteborgs kyrkliga stadsmission
Nummer 4 | 2013
profilen världen har blivit tydligare
med öga för
människan
Tidigare ville Sofia Sjödin fly från världen.
Idag ser hon den i nyktert tillstånd. Med
hjälp av kameran kan hon fånga ett ögonblick av tillvaron.
Vår åsikt. Hela stadens ansvar
Reportaget. Var 4:e ung mår dåligt
■ Lotta Säfström om varför utanförskap
■ Några orsaker: rädsla att misslyckas, prestations-
inte är ett isolerat problem.
krav, förväntningar på livet som inte uppfylls
sidan 2
Organ för Göteborgs kyrkliga stadsmission | Utkommer med fyra nummer per år | Nummer 4 2013 • Årgång 56
Stigbergsliden 6, 414 63 Göteborg, Tel: 031-755 36 00, e-post: [email protected]. Internet: www.stadsmissionen.org
Redaktion: Lotta Säfström, direktor och ansvarig utgivare, Henrik Enarsson, redaktör/layout, Elisabeth Oesterreich, insamlings& kommunikationschef, Lennart Forsberg, socialchef, Olof Jacobson, områdeschef och Martin Watsfeldt, projektledare
Tryck: Göteborgstryckeriet. Omslagsbild: Crossroads Bild: Martin Söderqvist. Sista sidan: Kollo för Alla Bild: Martin Söderqvist
Vår åsikt
Det handlar om hela vår stad…
N
ej, det är inte så att en alarmerande fattigdom breder ut sig
över Göteborg. Inte heller är det
så att antalet hemlösa uteliggare ökar drastiskt. I vår stad ser vi inte
hundratals människor som köar till utskänkningsställen för att få ett mål varm, lagad
mat. Våra svenska välfärdssystem fungerar
fortfarande som ett skyddsnät för de allra
flesta som drabbas av arbetslöshet eller
psykisk ohälsa.
När vi ser och talar om utsatthet, fattigdom, psykisk ohälsa eller ungdomar som
saknar känslomässig trygghet, vuxna som
lever i ensamhet, i missbruk – ja då talar vi
också om hur det är att leva i vår stad! Och
vi ser att klyftorna i staden ökar. Vi hör
ofta om problem i vår stad – och att det då
handlar om isolerade områden. Men så är
det inte! Det är EN stad. VÅR stad!
en stad är ett sätt för människor
att organisera både sitt eget liv och sitt liv
Men nu är det inte den stora majoriteten
tillsammans med andra. I en gemenskap.
i statistiken vi riktar vårt
Inom den internationella
arbete till. Vi möter dem
... vi har bestämt oss stadsmissionsrörelsen talar
som lever sitt liv inte bara
man ibland om ”Matteusför att möta dem
på marginalen utan också
25-arbete”. Det vill säga
i marginalen. Människor
som ingen annan ser, ett arbete som utgår från
där det sociala skydds­nätet
Matteusevangeliets 25:e
ingen annan möter
inte räckt till. Ingen eller
kapitel: Jag var hungrig och
och som andra har
låg inkomst från ­arbete,
ni gav mig att äta, jag var
och ni gav mig att
långvarigt biståndsberogett upp hoppet om. törstig
dricka, jag var hemlös och
ende, ensamma mammor
med låg inkomst, missni tog hand om mig, jag var
bruk, psykisk ohälsa, nyanlända svenskar.
naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk
och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni
besökte mig.
vi har bestämt oss för att möta dem som
ingen annan ser, ingen annan möter och
som andra har gett upp hoppet om. Det
i vår stad – i en anda av gemenskap och
handlar om vår kristna människosyn, alla
delat ansvar – där verkar vi ännu en vinter.
människor är skapade till Guds avbild – lika Och vi gör det i tron på julens budskap:
värdefulla och lika beroende av gemen”Natten skall vika där ångest nu råder. Det
skapen. Det handlar också om mänskliga
folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus,
rättigheter – att alla människor är födda fria över dem som bor i mörkrets land strålar
och lika i värde och rättigheter.
ljuset fram.”
Göteborgs kyrkliga
stadsmission har
ett 90-konto och
granskas av Svensk Insamlingskontroll. Det
innebär att vår redovisning granskas av en
auktoriserad revisor och att alla givare har
2
Att leva i
rätt att ta del av vår redovisning av de
insamlade medlen. Enligt Svensk Insamlingskontrolls riktlinjer måste minst 75 % gå
till ändamålet och max 25 % får användas för
administrations- och insamlingskostnader.
Gatljus 4 2013
Kommentera
Mejla oss på
info@
stadsmissionen.org
Lotta
Säfström
Göteborgs kyrkliga stadsmission
är medlem i organisationen FRII
– Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. FRII verkar för etisk
och professionell insamling.
NYTT i korthet
NR1
■ Vårt äldreboende
på Götaholmsgatan
blev rankat i topp
av de boende i
Göteborg 2012.
Din åsikt
Öppettider S:t Johanneskyrkan jul- och nyår
Nya öppettider gäller i år. Julafton, Juldagen och Annandag
jul har kyrkan öppet kl. 12-17 - mat serveras från kl. 14. Nyårsafton är kyrkan öppen kl. 20-24, mat serveras från kl. 21.
Ett ögonblick
Skriv till Stadsmissionen om
du har frågor eller kommentarer som rör våra verksamheter.
Skriv till;
[email protected]
eller
Tidningen Gatljus,
Stigbergsliden 6
414 63 Göteborg
Ingen julkonsert i år
Från mitten av november och
fram till jul spelas teaterföreställningen Happyland 1979 i S:t
Johanneskyrkan. Därför väljer vi
att ställa in julkonserten för gåvogivare i år. Köp gärna biljetter
till föreställningen på 031- 60 75
75 eller www.folkteatern.se
Erik Ljungman död
I årets första nummer av Gatljus
skrev vi om Erik Ljungman,
skaparen av Stadsmissionens
logotyp. Den 15 september
avled Erik i en ålder av 93 år.
Stadsmissionen minns Erik för
hans stora engagemang.
Beställ julmaten hos oss!
Vårt professionella kök på Stigbergsliden erbjuder vällagad
mat både som lunchalternativ
och catering. Vi serverar lunchen
varje vardag från kl. 12.15 - kostnad 65 kronor.
Mest aktuellt just nu är annars
julmaten. Ring/mejla och beställ
catering redan nu! Kontakta
Kristin Jannerborn, 031-755 36
61, [email protected]
bild: martin söderqvist
Hemlös är man året om...
Levande julkrubba
inställd
Varje dag handlar om överlevnad för
stadens människor som lever i hemlöshet. Göteborgs Stadsmission arbetar
aktivt för att de ska ta sig ur drogberoende, psykisk ohälsa och kunna gå
vidare - stärkta i livet.
Gänget bakom Levande
julkrubba (Stadsmissionen och
Göteborgs Domkyrkoförsamling) tar i år ett sabbatsår. Nästa
år lovar de att återuppta spelet.
Gatljus 4 2013
3
Var fjärde
ung mår
dåligt
Under september månad släppte Stockholms Stadsmission en rapport kring den psykiska ohälsan hos
ungdomar. I rapporten uppger var fjärde ung att de
mår psykiskt dåligt. Enligt rapporten är några orsaker till detta rädslan att misslyckas, prestationskrav,
egna förväntningar på livet som inte uppfylls och
stress kopplat till livsval. Även andra faktorer som en
tuffare bostads- och arbetsmarknad och värderingar
och normer kring utseende, prylar och sexualitet har
betydelse.
U
nga är mycket utsatta idag.
Siffran förvånar mig inte – den
speglar det vi har sett under
flera års tid. Vi tror också att
det finns ett stort mörkertal, vilket vi kommer att få erfara framöver. Det är alltför
många som hamnar utanför, alltför tidigt.
Den grupp som inte finns med någonstans
kommer att öka och därmed ökar också
isoleringen och utanförskapet, säger Maria
Bäcklund, enhetschef för Barn, unga &
familj på Göteborgs Stadsmission.
Maria frågar sig samtidigt om det innebär att den andra gruppen, tre fjärdedelar
av de unga, upplever att de mår bra. Hur
kommer det sig att de mår bra, eller varför
svarar de att de inte mår dåligt? Och – vad
är att må bra?
Tidigare i debatten om ungdomars ohälsa
skylldes det mycket på uppväxtförhållanden. Misslyckandets trauma har i dag istället förflyttats direkt till individen. Det är
mer ”du väljer”, ”du har chansen” och ”det
4
Gatljus 4 2013
hänger på dig” som gäller. Den överdrivna
mängden av media kring hälsa, välbefinnande, mat och faror skapar och samtidigt
ökar oron bland unga.
Kanske är det så att ungdomarnas reaktioner (den fjärdedel i undersökningen som
uppger att de mår psykiskt dåligt) är en
reaktion på ett samhälle i omvandling och
där flertalet vill maximera sina liv?
Maria Bäcklund uttrycker också att
ungdomar idag lever i en utbytbar värld
där kontinuiteten är en bristvara. Med allt
från stabilitet i skolan (finns till exempel
skolan kvar nästa termin?) till viktiga
vuxna – hemma, i skolan och inom vården.
Allt oftare saknas det tid för att kunna
formulera egna, viktiga frågor utan press
på att vara effektiv, men också att hitta tid
för egen reflektion. De medarbetare som arbetar med samtal
för unga upplever att det för många unga i
dag ofta finns en stor brist på ett ­skyddat
rum. Ett rum med lugn och ro – i en
bild: mostphotos
visar det sig att minst 44 procent av unga,
som mår psykiskt dåligt inte söker hjälp
och att hela 30 procent av de som mår psykisk dåligt saknar en vuxen att prata med.
Vad kan vi vuxna göra? Ja, det goda
samtalet grundar sig redan från det att
barnet är litet. Tilliten till vuxenvärlden
måste finnas med från början. Stadsmissionens upplevelse är att vuxna som lyssnar
och visar intresse pratar yngre gärna med.
Men, att kunna rada upp vilka aktiviteter
man gjort under veckan ger troligen bättre
status än att säga att man ”bara” har varit
tillsammans.
i första klass får många barn
i skolan skriva om vad de har gjort under
helgen. Många barn har svårt att formulera
vad de har gjort och skolan uppmanar
föräldrar att prata med barnen om vad de
har gjort.
Tänk, handlar det kanske om att lägga
undan all teknik för en stund och prata
Ett exempel –
bild: henrik enarsson
tillvaro där man är offentlig hela tiden.
Den moderna tekniken inbjuder till det
gränslösa och där våra ungdomar själva
måste sätta och upprätthålla gränserna.
Flertalet rapporter visar att tjejer mår
sämre än killar. Tjejer är fortsatt något mer
utsatta än vad killar är, men framför allt
tar sig de båda gruppernas mående olika
uttryck. Killar och mäns dåliga mående är
svårare att definiera som dåligt mående –
speciellt som de själva inte uppger att de
mår dåligt.
– Bland andra och tredje generationens
invandrare upplever våra ungdomsarbetare att förhållandena är tvärtom, säger
Maria. Killarna mår sämre än tjejerna och
är därmed också mer utsatta. Även om
killarna både saknar förmågan och ibland
även viljan att uttrycka detta. Tjejerna har
i allmänhet bättre betyg och har lättare för
språket samt de ofta har lättare att ordna
en laglig sysselsättning.
I Stockholms Stadsmissions rapport
Maria Bäcklund, enhetschef
för Barn, unga och familj
➤
Gatljus 4 2013
5
det mer utrymme för att ställa frågor.
Detta för att i största möjliga mån säkerställa att alla frågor är ställda.
system saknar
många både tid och möjligheter för relationsbyggande och tillitsskapande arbete, säger
­Maria Bäcklund. Många av de ungdomar
vi möter känner sig avvisade och förstår till
exempel inte varför de inte kan få försörjningsstöd. För en del är reglerna kring avbetalningen av CSN-lån svåra att förstå och andra
begriper inte varför väntetiderna är så långa
hos sjukvården – men allt påverkar deras livs­
situation. Men genom att finnas tillgängliga
för de ungdomar som söker hjälp kan förtroenden skapas. För offentligt anställda behövs
Maria menar att samhället behöver bli
bättre på att nå fler av de unga, som inte
själva orkar eller förmår söka hjälp. Göteborgs Stadsmissions fältassistenter bygger
långsiktiga relationer och skapar förtroende så att de unga, i en förlängning, kan
lita på de offentliga kontakter som de
hänvisas till. Men samma myndigheter
behöver också utökat stöd i form av ekonomi, tid och arbetsfördelning. Villkoren
och kompetensen för det arbetet måste
vara i paritet med den hjälp och det stöd
de vill ge.
– I samhällets byråkratiska
6
bild: mostphotos
med sina barn. Har det blivit till en bristvara?
”Är det ingen som frågar hur jag har haft det
i skolan, så berättar jag inte”. Vi vuxna måste
således fråga våra barn hur de har det innan
de blir tonåringar. En del unga vet inte var de
ska hitta vuxna människor. Det är i dag för få
vuxna som möter de unga där de unga är – på
de ungas villkor. Det är där Stadsmissionen
kommer in.
Verksamheterna som riktar sig till unga
flyttade dessutom ­nyligen in i nya lokaler på
Drottninggatan, mitt i stan. Där finns förutsättningarna att skapa nya och bättre mötesplatser än tidigare.
Vad kan vi göra? Maria Bäcklund är tydlig.
Hon menar att samhället inte får abdikera från
det verkliga problemet. Det handlar om att
hitta former för hur man ska få de instanser
i samhället, som redan är specialister, att ha
resurser att ta emot barn och ungas behov. Det
är oerhört viktigt att arbeta med de genomgripande förändringarna som behövs på lång
sikt. Många av dagens insatser är tyvärr ofta
brandkårsutryckningar.
Om man öppnar fler dörrar för de unga
kommer säkerligen fler att komma in, men de
som inte hittat dörrarna tidigare kommer inte
att hitta de nya dörrarna heller. Det behövs
någon som kan hänvisa till, hålla i handen och
följa med genom dörren.
– Därför är det är nödvändigt att fler
social­arbetare och vuxna möter och bemöter
unga där unga är, säger Maria.
Maria fortsätter:
– Varje person vi möter har en egen, unik
berättelse om sin bakgrund. Det går därför
inte att sätta personen i en mall, ”det här är
ditt problem och så här ser din hjälp ut”.
När våra besökare söker stöd hos oss har de
ofta gått igenom alla de instanser som finns
i välfärdssystemet – utan att få den hjälp de
behöver. Gatljus 4 2013
Fa k ta
Vilka verksamheter
bemöter ungdomar
hos oss:
Samtal unga och unga
vuxna (KUM)
Förebyggande och uppsökande ungdomsarbete
(Fält)
Unga föräldrar
Läger och aktiviteter
Psykosocialt- och ekonomiskt stöd (Rådgivningsbyrån)
Samtalsmottagning
vuxna och familjer (Psykoterapimottagningen)
wallenstam – en samarbetspartner
wallenstam vill bidra
till ett bättre samhälle
Varför har Wallenstam valt att
stödja just Stadsmissionens arbete?
– Göteborgs Stadsmission gör ett
viktigt arbete för att skapa ett bättre
samhälle, det vill vi gärna bidra till
genom att stötta dem.
På vilket sätt stöttar just Wallenstam Stadsmissionen?
– Stadsmissionen hyr en lokal av oss
på Andra Långgatan för verksamheten Crossroads. I samband med att
de blev våra hyresgäster startade vi
också ett samarbete, vilket ger Stads­
missionen möjligheten att istället för
att lägga pengar på hyra kunna investera i verksamheten och hjälpa fler.
På vilket sätt tycker ni att Stadsmissionen gör skillnad i Göteborg?
– Stadmissionens arbete är väldigt
viktigt och gör stor skillnad. Genom
den hjälp och det stöd som de ger till
behövande människor skapas ett bättre
och tryggare Göteborg, vilket i sin tur
gör skillnad för alla Göteborgare.
Hur tänker Wallenstam kring
­lokala, sociala frågor?
– För oss är det väldigt viktigt att vara
en aktiv samhällsmedborgare lokalt på
de orter vi verkar och att ta ett stort
samhällsansvar. För att göra detta
jobbar vi med olika typer av insatser,
ofta i form av sponsring eller gåvor.
Vårt fokus ligger på att hjälpa utsatta
grupper/grupper som står utanför
samhället och att verka proaktivt mot
utanförskap genom att t.ex. bidra till
ungdomsverksamhet.
Att bidra till en positiv utveckling
av samhället genom stadsutveckling
och att stödja forskning och utveckling för långsiktig hållbarhet är andra
viktiga frågor för oss.
Tips och råd på hur andra företagare/företag kan hjälpa till och
stötta Stadsmissionen/idéburna
organisationer?
– För oss har det varit nyttigt att
verkligen tänka igenom vad syftet
är med vår sponsring och hur vi ska
arbeta med dessa frågor. På så sätt bli
det enklare att välja vilka organisationer som passar just vårt företag. Men
det som vi tycker är mest givande för
båda parter och som skapar mervärde
är när man har ta samarbetet ytterligare ett steg genom att faktiskt göra
saker tillsammans och att involvera
personalen.
Elisabeth Vansvik, kommunikations­direktör,
Wallenstam, svarar på frågor
Om wallenstam
Wallenstam sponsrar
med Crossroads lokaler
på Andra Långgatan
Gatljus 4 2013
Antal fastigheter: Cirka 300 stycken
Kunder: Cirka 9 000 hushåll, 1 000 företagskunder
Fastighetsvärde: Cirka 28 miljarder kronor
Total uthyrningsbar yta: Cirka 1,2 miljon
kvm
Antal anställda: 195 personer
Marknader: Göteborg, Stockholm och
Helsingborg
Grundades: 1944 i Göteborg
Wallenstamaktien är noterad på Nasdaq
OMX Stockholm, Large Cap-listan
7
Tidigare ville Sofia Sjödin fly från världen. Idag ser hon den
i nyktert tillstånd. Med hjälp av kameran kan hon fånga ett
ögonblick av tillvaron. Resultatet visas i S:t Johanneskyrkan
fram till jul.
Med öga för
människan
F
ör tre år sedan fick Sofia Sjödin
en skatteåterbäring. Om allt
hade varit som vanligt hade
pengarna gått åt direkt, men
eftersom hon var inlagd på behandlingshem kunde hon inte köpa droger.
Istället köpte hon en kamera.
– Jag har alltid varit intresserad av
foto, men det var först för tre år sedan
jag började ägna mig åt fotografering
på allvar. För ett år sedan gick jag en
fotokurs, men det var inte så roligt efter
som jag inte är intresserad av teknik.
Jag fångas av en bild och knäpper, säger
Sofia Sjödin när vi ses i S:t
Johanneskyrkan.
”När en
dierna kombineras med teaterlektioner
där hon får utlopp för andra kreativa
sidor.
– Som barn tyckte jag mycket om
att sjunga och spela teater, men efter att
ha blivit mobbad slutade jag med det,
berättar Sofia Sjödin.
Istället sökte hon sig till andra utmaningar, som alkohol och droger. Tolv år
gammal började hon dricka regelbundet
och vid tretton rökte hon hasch. Med
knapp marginal lyckades hon få godkänt i alla ämnen i högstadiet och sökte
in på målarlinjen i Falun.
drog Eftersom pappa var målare
kände hon till branschen.
inte längre Dessutom visste hon att det
Det är onsdag och snart
dags för Johannesmässan.
fungerar, går gick att tjäna mycket pengar
och som missbrukare var det
Kaféet börjar fyllas av mänman vidare till något som hon alltid saknade.
niskor, så vi sätter oss på
övervåningen. Sofias svartVid det laget hade hon även
nästa.”
vita bilder står inramade och
testat tabletter och amfetamin.
inplastade i ett hörn, redo att hängas på
– När en drog inte längre fungerar,
kyrkans väggar. Det är svartvita fotografier går man vidare till nästa. Man vill hitta
av människor på Andra Långgatans dag,
samma känsla och upplevelse som man
Älvsborgsbron i dimma och vänner som
fick första gången, säger Sofia Sjödin.
gör yoga. De förstnämnda ser ut att vara
plåtade i New York, London eller Berlin.
Under hela denna tid var det ingen
Starka kontraster och coola människor i
som misstänkte att hon tog droger.
fräcka frisyrer.
Eller också undvek de att fråga. När
– Det här är mina favoriter, säger
Sofia kom hem halv fyra på morgonen,
Sofia Sjödin. Jag gillar att fotografera
påtänd efter en natt på stan, sade hon
människor.
till sina föräldrar att hon var full.
– Det var accepterat. Jag blev bjuden
Numera blir det dock inte mycket tid
på alkohol redan som fjortonåring,
över till favoritsysselsättningen. I höstas säger Sofia Sjödin. I min familj var det
började Sofia Sjödin på Wendelsbergs
okej att bli berusad.
folkhögskola. Vid 25-års ålder vill hon
Det var inte förrän efter åtta år på
äntligen få alla sina gymnasiebetyg. Stu- droger som Sofia blev konfronterad
8
Gatljus 4 2013
med sitt missbruk. Hon jobbade på en
målarfirma och det var dags för julbord.
Sofia varvade snaps, öl och tabletter. Efter middagen gick hon och några yngre
killar på en pub.
– Där frågade de rakt ut: ’Går du
på droger?’ ’Ja’, sade jag. ’Och jag gillar
det.’ Då reste sig alla upp och gick. Det
var det bästa de kunde ha gjort. Jag blev
helt ställd.
inte slut. Sofia
gick hem och där väntade en svartsjuk
sambo. Natten slutade med en grov
misshandel då sambon slog hennes huvud i golvet. Grannarna ringde polisen
och polisen ringde hennes föräldrar. När
hon kom ut ur huset stod hennes moster
där och väntade. Då sprack allt.
– Jag hade försökt hålla upp en fasad
av att jag mådde bra och hade kontroll
över mitt liv. Men från och med den
händelsen uppdagades allt.
Sofia lades in på behandlingshem,
men efter tre veckor stack hon därifrån
och började med droger igen. Några
veckor senare kom hon till ett nytt
behandlingshem och tvingades kvar tack
vare en kontraktsdom.
– Det var jättejobbigt att vara utan
droger och samarbeta med andra, men
jag stannade. Om jag hade stuckit därifrån hade jag hamnat i fängelse.
Kvällen var dock
år varade drogfriheten första gången. Återfallet kom när
hon trodde att hon inte längre behövde
gå på självhjälpsmöten och att hon
egentligen inte var beroende. Hon hade
bara hemska barndomsupplevelser som
hon försökte fly ifrån. Men som tur var
hände det bara en gång. Då hade hon
flyttat ner till Göteborg och gick på
möten i S:t Johanneskyrkan.
– Mötena hjälper mig att förbli
drogfri. I början gick jag tre gånger om
dagen, idag går jag två gånger i veckan.
Dessutom är folkhögskolan jag går på
nykter och drogfri. Det är skönt.
Två och ett halvt
Eftersom studierna tar mycket
Kort om
Sofia Sjödin
Gatljus 4 2013
bild: henrik enarsson
Ålder: 25
Bor: i Göteborg
Gör: studerar på
Wendelsbergs
folkhögskola
Intressen: fotografering, musik,
yoga
tid
hinner hon inte fotografera lika mycket,
men hon gör det när hon får tid.
– Jag har lärt mig att se världen
genom kameran. Saker och ting blir
liksom tydliga. Man upptäcker till exempel alla naturens färger tydligare när
man ska ta en bild. Kameran fångar ett
ögonblick.
Ulrika Naezer
9
En järnlady
trappar ner
Politiker, generaldirektör, utredare, medlare, styrelseproffs.
Efter ett helt yrkesliv i maktens korridorer har Christina
Rogestam börjat trappa ner.
Vid årsskiftet avgår hon som styrelseordförande för
­Göteborgs kyrkliga stadsmission.
F
ör tjugo år sedan fick Christina
Rogestam ett allvarligt samtal.
Stadsmissionen stod på ruinens
brant. Huset var överbelånat,
verksamheten gick knackigt och fastighetskraschen hade slagit ekonomin i
spillror. Christina Rogestam var kvinnan
som skulle reda ut härvan. Kunde hon
tänka sig att bli styrelseordförande?
– Jag sade ja. Jag har ju kyrklig bakgrund och kände en av grundarna, Ebbe
Hagard, väl. Efter ett tag kände jag mig
dock lite lurad. Den ekonomiska situationen var mycket värre än den information jag fått. Det saknades 39 miljoner
kronor, säger Christina Rogestam och
tillägger att det var så illa att hon rådde
den nya styrelsen att skriva över eventuella sommarstugor på sina respektive. Det
fanns inga garantier att de skulle klara av
att reda upp ekonomin.
är en van
städgumma. Eller som det brukar heta
när män gör samma jobb: företagsdoktor.
Men Christina Rogestam
10
Kort om
Christina Rogestam
Född: 1943
Bor: i lägenhet i centrala Göteborg och hus i Dalsland
Familj: prästen och hovpredikanten Lennart Widing
Styrelsepost i: Göteborgs
kyrkliga stadsmission, fastighetsbolaget Balder och Lönnbacken,
Metria, Rogestam och Widing
rådgivning
Intressen: litteratur och klassisk
musik
Gatljus 4 2013
bild: göran olofsson
Hon har organiserat verksamheter och
städat bland utgifter många gånger. När
det blåser som värst kallar man in Christina Rogestam.
Hennes recept för att lyckas är:
1. Ordning och reda
2. Koll på pengarna
3. Rätt medarbetare.
– Vi minskade styrelsen, gjorde om
stadgarna och koncentrerade oss på kärnverksamheten. Efter några år hade vi fått
organisationen på fötter igen, berättar
Christina Rogestam som både en och två
gånger blivit kallad järnlady.
ekonomi ger förutsättningar
för en bra verksamhet och det är viktigt.
För Stadsmissionens verksamhet behövs
kanske ännu mer idag än när den startade
på 50-talet, menar Christina Rogestam.
Klientelet har skiftat från gubbar på
parkbänken och fattiga familjer från
landet, till ensamma mammor, äldre och
EU-emigranter, men behoven är desamma. Hjälp och stöd till alkolhol- och
Men en god
Skänk
till jul!
För att underlätta arbetet med
skänkta gåvor under juletiden ber vi
alla gåvogivare om hjälp.
Christina Rogestam tilldelades ”SOCII ET AMICI” av Göteborgs universitet 2008.
drogmissbrukare att komma loss ur
missbruket är fortfarande en hörnsten i
verksamheten.
När Christina Rogestam arbetade som
generaldirektör på Invandrarverket
myntade hon en värderingsprincip som
hon ville skulle prägla verksamheten.
”Allt vi gör ska präglas av medvetenhet
om människors värde och värdighet,
respekt för individen och dennes vilja
och förmåga att stå på egna ben.”
– Man får inte överbeskydda människor. Det är starka inidvider som
lyckas fly till Sverige och vi får inte ta
ifrån dem deras initiativkraft, säger
Christina Rogestam och tillägger att
förhållningssättet även gäller missbruksvård eller andra arbeten där man
hjälper människor.
Efter 20 år som ordförande för
Stadsmissionen tycker Christina Roge­
stam att det är dags att någon annan
tar vid. Dessutom fyller hon snart 70
år och känner att hon vill trappa ner.
– Jag vill inte att folk ska tänka:
Kommer hon inte att avgå snart? säger
hon och ler.
Några uppdrag kommer hon dock
att ha kvar, bland annat som ordförande i två fastighetsbolag. Dessutom har
hon varit med och ordnat upp stiftsgården Åh:s ekonomi, så nedtrappningen
sker pö om pö.
En pensionärstillvaro utan något
att göra skulle nog göra mig odräglig,
säger hon.
hon ångrar några beslut
från sitt yrkesliv svarar hon att gjort
är gjort. Christina Rogestam är inte
den som ser tillbaka och ältar saker
som inte går att förändra. Född i en
lantbrukarfamilj i Östergötland, med
en pappa som var centerpartistisk fullmäktigordförande, står hon med båda
fötterna på jorden i sitt engagemang.
Och så lär det förbli. Om än i mindre
skala.
På frågan om
Ulrika Naezer
Gatljus 4 2013
Julklappar till barn, tonåringar
och familjer
Gör skillnad - var med och skapa
barndomsminnen genom att bidra
till Stadsmissionens julhjälp. Hjälpen
ges till de mest ekonomiskt utsatta
familjerna i Göteborg.
En mammas röst från julen 2012:
”Tack för att ni gjort det möjligt
för oss att fira jul med julmat och
julklappar”
• Bra julklappar kan vara: presentkort, teater- och biobiljetter,
hygienprodukter, kläder etc.
• Julklapparna ska vara nya och de
ska INTE slås in eftersom vi
skräddarsyr till varje familj.
• Kom ihåg att det finns både stora
och små barn. Det finns många ungdomar bland familjerna vi hjälper.
• Julklappar mottages tacksamt
under veckorna 48–50 till våra lokaler
på Drottninggatan 33, dagtid mellan
kl. 9-16.
• Du kan även rikta din hjälp till en
enskild familj genom att få deras
personliga önskelista. Anmäl ditt
intresse senast den 29 november
om du vill hjälpa till.
Kontakta Therese Svensson om du
vill veta mer, 031-755 37 64 (dagtid),
[email protected]
Skänk mat
Vid frågor gällande att skänka mat
kontakta Kristin Jannerborn, 031-755
36 61, [email protected]
Skänk begagnade saker, kläder...
Saker som ska delas ut i någon av
våra verksamheter eller som ska till
second hand-butikerna – kontakta
Insamlingscentralen 031-84 20 20
(dagtid vardagar), [email protected]
Skänk pengar
Använd PG 90 01 70-2 eller BG 9001702. Vill du hellre skänka digitalt
via vår webbsida gå in på www.
stadsmissionen.org
11
i korthet
Annorlunda sätt
att samla in pengar
Tidigt en morgon fick vi ett samtal från en person som gick
EU-migranter får sängplatser i vinter
Från mitten av november till mitten av april kommer EU-
migranter att erbjudas både dagverksamhet och sängplatser.
Stadsmissionen blir samordnare för projektet.
25 platser kommer att finnas varje natt i Bräcke diakonis lokaler på Hisingen. Frälsningsarmén kommer att hålla sina lokaler
på Husargatan öppna på dagtid – 6 timmar varje dag, 7 dagar i
veckan.
Samordnare för både dagverksamheten och nattplatserna blir
Stadsmissionens verksamhet Crossroads.
Stampens ledarskapsutbildning. Med andan i halsen förklarade
han att deltagarna i kursen hade delats upp i grupper och
sedan gett varandra en utmaning – en uppgift som skulle lösas
innan klockan 15 samma dag. Gruppen som personen tillhörde
hade fått uppgiften att på något sätt gynna Stadsmissionen,
och de hade bara några timmar på sig.
Gruppdeltagarna skyndade sig över till Stadsmissionens
kansli på Stigbergsliden för att höra om vi kunde bidra med
några idéer.
Efter intensivt och kreativt tänkande insåg de att de kanske
hade lösningen på sin egen hemmaplan, Stampen. De sålde
helt enkelt annonsutrymme i Göteborgs-Posten där intäkterna
gick oavkortat till Stadsmissionen.
På så sätt lyckades de samla in 20 000 kronor innan klockan
slog tre. Ett något annorlunda men ändå utmärkt sätt att hjälpa
behövande i Göteborg
Fika på Condeco, Evas Paley eller
Fröken Olsson i november–december
Hela november och december har du chansen att stödja
Göteborgs Stadsmission genom att fika. Vi ber dig att skjuta
till 5 kronor för varje fika hos Condeco, Evas Paley eller Fröken
­Olsson. Ta chansen till en god fika och gör skillnad för utsatta
barn och familjer i Göteborg.
Stadsmissionen på liseberg
Vi kommer även i år bygga Stadsmissionens julkrubba på
Liseberg med hjälp av Lars-Peder Lindström från Göteborgsoperan. I närheten av julkrubban kommer även Stadsmissionens
ljusbod att finnas. Där ges det tillfälle att tända ljus och skänka
en slant – ”Tänd ett ljus för någon i din närhet”.
Vår Second hand-verksamhet Ebbes Hörna kommer i år att
finnas på plats inne på Polketten med en butik. Handla julklapparna där! Nytt för i år är att Liseberg även har öppet efter jul
– fram till den 29/12.
Slå in julklapparna på Frölunda Torg
Även i år kan du låta personalen på Frölunda Torg slå in dina
julklappar för en valfri summa pengar. Paketinslagningen sker
mellan den 13-24 december.
Förra årets inslagningar gav Göteborgs Stadsmission drygt
87 000 kronor.
Nypremiär för
Happyland 1979
Nu har ni chansen att se
förra årets teatersuccé i S:t
Johanneskyrkan igen. Kent
Anderssons och Lennart Hjulströms pjäs handlar bl.a. om
vårt konsumtionssamhälle.
Teaterföreställningen är ett
samarbete mellan Göteborgs
Stadsmission, Göteborgs
Folkteater samt Unga Folkteatern. Biljetter köps hos Folkteatern, 031- 60 75 75. Pjäsen
spelas mellan 16/11-21/12.
12
Du får 100 kr för att prova
våra skraplotter och bingospel
PostkodLotteriet säljer lotter, bingospel och skraplotter där våra kunder får dela på hundratals
miljoner per år. Överskottet skänker vi sedan till de
organisationer som vi stödjer.
För att kunna bidra med ännu mer pengar till våra
förmånstagare kan du också skrapa lotter och spela
Bingo på nätet. På skraplotterna som du också kan
skrapa i mobilen är det vinst på var tredje lott!
Har du inte redan gjort det, gå in på postkodlotteriet.se och skapa ett konto så får du 100 kr att
spela för med chans att vinna upp till en miljon!
postkodlotteriet.se
Gatljus 4 2013
NYTT i korthet
Alla gåvor vi får in bidrar till att göra livet mera hoppfullt för de människor som vi hjälper. Men vi behöver hjälp för att
hjälpa. Vi har kraft, vilja och engagemang men vi behöver ditt stöd i form av pengar – för att uttrycka det rakt på sak.
Att stödja utsatta människor är inget tillfälligt jobb och vi behöver fler som stödjer vårt arbete regelbundet.
Därför söker vi fler som kan tänka sig att bli månadsgivare. Regelbundna gåvor innebär att administrationen kan
minskas och att ännu större del av varje gåva kan gå direkt till vårt arbete bland utsatta.
Med ditt stöd kan vi hjälpa ensamstående mammor med att sätta mat på bordet. Barn får julklappar, varma kläder och en minnesvärd sommar på vårt kollo. Ensamma kan fira jul i gemenskapen i S:t Johanneskyrkan. Hemlösa
får tak över huvudet och missbrukare får möjlighet att ta första steget mot ett nytt liv.
Tillsammans skapar vi hopp för människor som lever alldeles i din närhet men ändå i en helt annan verklighet.
prenumerera
på hopp!
Jag vill bli månadsgivare till Stadsmissionen
Banklönekonto
Clearingnr
Jag bidrar med
Nummer på checkkonto
eller bankbokslöst konto
 300 kr/mån
Bankens namn
 200 kr/mån
 100 kr/mån
 Annat belopp....................... (minst 50 kr/mån)
Personkonto
Personnummer
Plusgirokonto
Betalningsmottagare: Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission
Medgivandet omfattar endast betalning avseende:
Stadsmissionen
EfternamnFörnamn
Jag medger härmed att uttag görs från ovan angivet konto
för överföring till Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission.
Uttag får göras den sista bankdagen i varje månad.
Gatuadress
Jag förbinder mig att hålla tillräckligt belopp tillgängligt på
kontot på betalningsdagen.
Stadsmissionen svarar för betalningarnas riktigthet och återbetalar på min begäran det som på grund av misstag eller annan
felorsakkan ha överförts från mitt konto.
Detta medgivande gäller tills vidare och upphör efter det att
jag underrättat Stadsmissionen, vilket ska ske senast de 10:e i
aktuell månad.
Jag är införstådd med att mina uppgifter kommer att registreras
i Stadsmissionens givarregister och att de kommer att lämnas till
Bank- och Plusgirot för månadsvis automatisk dragning av det
av mig angivna gåvobeloppet.
PostnummerPostadress
Tel. bostadTel. arbete
MobilnrE-post
NamnteckningOrt/Datum
Fyll i blanketten noggrant, lägg den i ett kuvert och skicka den till:
Göteborgs kyrkliga stadsmission, Stigbergsliden 6, 414 63 Göteborg
Gatljus 4 2013
13
Barn, unga och familj
Barn, unga och
familj flyttade
till Drottninggatan
Givarservice
Har du frågor om gåvor?
Kontakta Tommy Bjurström på
Stadsmissionens givarservice.
Du kan ringa vardagar mellan
klockan 10 och 12.
Tel: 031-755 36 09
Sedan snart en månad tillbaka finns
Stadsmissionens verksamheter som riktar
sig till barn, unga och familjer i nya lokaler på Drottninggatan 33, mitt i stan.
En gåva har skänkts till stadsmissionen till
minne av:
V
Anita Lund
Arne Hilmersson
Barbro Leion
Brigitte Knörnschild
Britt Stenberg
Conny Lorentzson
Conny och Bertil Lorentzson
Curt Nordström
Doris Eliasson
Elsa Åslund
Eric Svensson
Erik Ljungman
Erling Nilebäck
Eskil
Ester Berndtsson
Evert Hultin
Gerd Linder
Gunborg Holm
Gun Pålsson
Gunnar Andersson
Gunnar Olsson
Hans Ahlquist
Harry Kling
i gör en målmedveten satsning
på att utveckla vårt stöd till
barn, unga och familjer, säger
enhetschefen Maria Bäcklund.
- Behoven ökar bland de vi träffar,
säger Maria. Det kan ha att göra med att
flera stadsdelar har lagt ner förebyggande
verksamheter. Vi ser att klyftorna ökar
och med det följer behoven.
- Det centrala läget med bra kommunikationer gör det dessutom möjligt för
människor från hela Göteborg att på ett
lätt sätt ta sig till oss.
En helt ny verksamhet har startat i och
med flytten till Drottninggatan. En öppen
förskola för unga föräldrar och deras
barn.
- Vi hoppas också att kunna öppna
fler nya verksamheter - nu när vi har bra
och funktionella lokaler, säger Maria
Bäcklund.
I samband med högtidsdag har gåva skänkts
till stadsmissionen:
Vilka har flyttat?
Samtal unga och unga vuxna (KUM)
Förebyggande och uppsökande
ungdomsarbete (Fält)
Unga föräldrar
Läger och aktiviteter
Psykosocialt- och ekonomiskt stöd
(Rådgivningsbyrån)
Samtalsmottagning vuxna och familjer
(Psykoterapimottagningen)
Allan Jakobsson
Bertil Mathiasson
Britt-Louise Stridberg
Christian Sundberg
Eva-Britt Andersson
Frode
Inga Suhr
Joakim Moberg Hasselskog
Kea Sundberg
Hit går din gåva
Din gåva går direkt till våra sociala verksamheter. Den blir till en säng för natten,
en stunds gemenskap, någon vuxen som
lyssnar eller kanske årets enda glada
sommarminne för ett barn.
14
Inger
Karin Arfwidsson
Karin Walldén
Karl-Gustav Bengtsson
Kent Skarp
Kenth Tegelström
Kurt Pärlén
Lilly Bengtsson
Margareta Hörke
Märta Karlsson
Nenne Frisk
Olle Olofsson
Olof Olofsson
Roland Henkelman
Rolf Persson
Ronny Sjölund
Ruben Andersson
Ruben Härnqvist
Sven Lennevi
Thorwald Pettersson
Tuttan Ingegärd Andersson
Åke
Gatljus 4 2013
Kristian Falk
Lotta och Joacim med
familj
Louise Eskeland
Magnus Berntsson
Marie-Louise Stridsberg
Norah Moberg
Sören Bolander
Korsordet
KRAMAS
AV SNÖ
INDIER
ÄR JU
UVEN
BÄR EN DÖRR
VAPEN BUSKMAN
TING
HAR OBESLUTSAM
ÄR VIDSYNT
BALJA
HAR DET
DU KÖPT
OFTA
HÖGVUXEN
FIRMA
BRUKAR
MAN OST
VAJA
RINGSLAG
FISK
DEN
SES PÅ
SAME
EN SOM
HAR
TILLSYN
SER OMSJUN- BLADVATMAN UPP GET
AVKOK
TENTILL
DRAG
ÄR SATIRER
BLIR BERGLÄTT
MAN
RETAD
SPISA
I AVSAKNAD
SAWYER
HADE EN
AVSIKT
LÄGGA
SMÅ
CRAMÉR
ROS
EN
CIRKELDEL
VARIETET
SMÖG
EAN
BLOTTSTÄLLT
TAR SIG
KAXE
MAGER
SVEK
EN ÄTPAUS
GARFUNKEL
FRAMFÖR DEN
SOM FRAMFÖR
MUSIK
HAR
TOPPFORM
EDORD
KAN
HIV GE
TAGE
VI MINNS
PIPPI
HYPOTESER
EN BIPRODUKT
HAR
MAN I
STALL
ÄR DET
NÄR DET
GÅR
TRÖGT
UTBYTT
SNODDE
PÅ
FISKREDSKAP
VILL
HA ROTBLÖTA
FRÅN
ANKARA
RYKA
MÄTA
DJUP
BEHÄRSKAR
TITTA
SNETT
DE ÄR
BINDEMEDEL
KÖRKARLAR
KAPAD
SES
ÅKARE
OSAR
GAS
SINNE
HÄNRYCKNING
G
E
G
G
A
TYCKER
LIKA
SES I
RIGG
ÖRNGOTT
GL 4 -2013
Förra numrets vinnare får 438 dagar: vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar av Johan Persson
och Martin Schibbye i pris. Grattis!
Vinnare i Gatljus korsord 3 2013: Sven-Åke Halvardsson, Torslanda,
Karin Wallander, V Frölunda, Ytterby församlings arbetskrets.
Skicka in ditt svar senast den 13 januari till: Göteborgs kyrkliga
stadsmission, Stigbergsliden 6, 414 63 GÖTEBORG
Gatljus 4 2013
Namn:....................................................................
Gatuadress...........................................................
Postadress............................................................
15
Göteborgs Stadsmission önskar alla
God Jul &
Gott Nytt År
Vi drivs av en god idé
idén att stötta
människor som
hamnat i utsatta
situationer.
gåvoplusgiro 90 01 70-2
gåvobankgiro 900-1702
TACK företagsvänner och partners som valt att stödja oss under 2013!
Företagsvänner på Guld- och silvernivå samt framtidspartner.
Vill du bli företagsvän Kontakta: ulrica hellichius 031-755 36 18, [email protected]
eller Anette Tingets 031-755 36 20, [email protected]
Grundfos, GU Psykologiska Institutionen