1. No category

Till sin glädje märkte Sirkku Perttula att
Villmanstrandssalen fått två rullstolsplan
som vardera rymmer två rullstolar.
Kultur utan trösklar
Kulturupplevelser hjälper Sirkku Perttula i Villmanstrand att
glömma sin sjukdom. Det är en medborgerlig grundrättighet att
smidigt kunna gå på teater, festivaler och konserter. I Finland
är tillgängligheten till olika kulturobjekt redan rätt god.
Text
TIINA SUOMALAINEN
S
Foto
irkku Perttula kör sin elmoped
uppför rampen utanför Villmanstrands stadshus och trycker vant
på dörröppningsknappen. Sedan tar hon
hissen ner och kör genom foajén in i Villmanstrandssalen. Perttula har lovat visa
oss hur tillgängliga Villmanstrands kulturtjänster är.
MS-sjuka Perttula är en aktiv kulturkonsument. Hon går på Villmanstrands
stadsorkesters konserter ett par gånger
i månaden. Ofta äger de rum just här
62
AVAI N 7/2014
MIKKO NIKKINEN
i Villmanstrandssalen, men de ordnas
också i kyrkan och på musikinstitutet.
– Jag njuter av klassisk musik, men
lyssnar också på populärmusik. Jag har
gått på bland annat Katri Helenas och Jari Sillanpääs konserter, berättar Perttula.
Hon är också intresserad av teater,
men går inte på bio eftersom det är svårt
att ta sig in i Villmanstrands biosalonger
med rullstol eller elmoped.
– Kulturupplevelserna hjälper mig
glömma min sjukdom ens för en kort
stund. Att gå på konsert är också väldigt
socialt. Konserterna har sina egna fasta
besökare och vi har lärt känna varandra,
berättar Perttula.
Perttula rör sig på stan med granskande ögon, för hon tillhör Villmanstrands
handikappråd och dess tillgänglighetsarbetsgrupp.
– Även om tillgängligheten beaktats
väl kan planerarens tanklöshet göra det
svårt att ta sig fram. Till exempel kan
dörröppningsknappen vara placerad på
fel sida så att dörren öppnar sig rakt på
besökaren.
När stadens simhall renoverades ombads handikapprådet delta i tillgänglighetsplaneringen. Perttula anser att samarbetet alltid borde fungera på det sättet.
Perttula berömmer Villmanstrands
stadshus. I byggnaden har tillgängligheten beaktats väl och det är lätt att ta
sig fram med rullstol eller elmoped. Det
finns också rymliga handikapptoaletter
på samma våningsplan som salen.
Villmanstrandssalen har nyss renoverats. I samband med renoveringen byggdes två rullstolsplan på övre plan och
trappornas kanter fick glänsande lister
som är till hjälp för synskadade.
Ett minus är att hissens spegel finns
på sidoväggen.
– Den borde hänga på bakväggen. Då
skulle det bli betydligt lättare att backa
ut ur hissen, förklarar Perttula.
Hon har gett respons om spegelplaceringen.
Viktigt att informera
om tillgänglighet
Aura Linnapuomi från den riksomfattande servicen Kultur för alla betonar att det är en grundrättighet att delta
i kulturlivet. Människor får inte särbehandlas för att de har ett funktionshinder.
Servicen Kultur för alla erbjuder information och stöd till kulturaktörer bland
annat i frågor som rör tillgänglighet.
Enligt Linnapuomi är den fysiska tillgängligheten till olika kulturobjekt och
kulturevenemang i Finland rätt god. Ändå finns det mycket att förbättra, för tillgänglighet handlar inte bara om jämna
passager och automatiska dörrknappar.
Det behövs parkeringsrutor, bra belysning, tillräckligt stora hissar och toaletter, bekväma viloplatser, teleslingor.
Konstverk och texter på utställningar
borde placeras så att man kan se dem
från olika höjder. Läktare och andra offentliga utrymmen borde ha platser för
rullstolar, och nödutgångarna borde också vara lätta att nå.
– Vi upprätthåller inga förteckningar
över tillgängliga objekt. Däremot är målsättningen att olika kulturaktörer själva
informerar om objektens tillgänglighet
på sina webbplatser. Det är också service att ärligt berätta när objektet inte är
tillgängligt, säger Linnapuomi.
Många teatrar, festivaler och museer
informerar också om tillgängligheten på
sina webbplatser, och enligt Linnapuomi
är särskilt museerna aktiva på den fronten. Dessutom upprätthåller Finlands museiförbund tjänsten museot.fi/se.php där
man kan göra sökningar med olika tillgänglighetskriterier.
Det går också att söka tillgängliga tjänster på den finskspråkiga webbplatsen
Suomi kaikille. Där kan man själv utvärdera objekt och lägga till dem i databanken.
Ibland behövs både käpp
och medhjälpare
Sirkku Perttula fräser med sin elmoped
genom parken till Mariakyrkan. Till sidodörren i kyrkan som färdigställdes i slutet av 1700-talet har man byggt en praktisk ramp. Perttula behöver hjälp med att
öppna den tunga dörren.
– I somras kom jag ofta hit. Varje onsdag ordnades en kort lunchkonsert i kyrkan. Det var jättetrevliga tillställningar.
Rullstolsplats på bio
önar sig att boka på förhand
D
en riksomfattande biograf kedjan
Finnkino har fjorton biografer på
tio orter. Enligt Finnkinos utvecklingschef Janne Uusi-Kölli har kedjan som
mål att vara tillgänglig.
– Men vi är hyresgäster i nästan alla
lokaler, så vi kan inte garantera hundraprocentig tillgänglighet.
Enligt Uusi-Kölli har tillgängligheten
beaktats särskilt i de nyaste biograferna.
– Till exempel samarbetade vi med
den lokala handikapporganisationen när
planeringen av Kuopios nya biograf inleddes. Nu har biografen i Kuopio ramper och platser för rullstolar, en rymlig
hiss och en handikapptoalett. I Villman-
strand där en ny biograf snart blir färdig
kommer man att gå igenom samma frågor tillsammans med handikapprepresentanterna.
Alla Finnkinos biosalonger har några rullstolsplatser. På rullstolsplatserna i några av de äldre salarna måste bänken lösgöras.
Finnkino rekommenderar att man reserverar eller köper rullstolsplatsbiljetter
på förhand eftersom antalet är begränsat
och specialarrangemang kan vara nödvändiga. För medhjälparen går det att på
förhand boka en normal biljett som ändras till gratisbiljett när man löser in den.
AVAI N 7/2014
63
Vi fortsätter till biograferna. Perttula visar hur elmopeden stöter i tröskeln. Om
hon absolut vill gå på bio gör hon det
tillsammans med en medhjälpare och
använder käpp.
Fortsätter man längs gatan kommer
man till Villmanstrands stadsteater. På
teater går Perttula med rullstol och medhjälpare eftersom lokalerna är trånga.
En ny stadsteater blir snart klar i Villmanstrand i anknytning till det utvidgade köpcentret. Perttula väntar med spänning på hur den nya teatern ser ut.
– Arkitekten presenterade planerna
för tillgänglighetsarbetsgruppen och
vi fick ge ett utlåtande. Vi får se om de
beaktat våra önskemål.
Tillgänglighet kräver inte alltid stora
ändringar
I allmänhet förbättrar man tillgängligheten när en byggnad renoveras.
– Tillgänglighet kräver inte alltid stora och dyra ändringar. Också små lösningar kan hjälpa. Bort med trösklarna,
Social närvaro ger livskraft
MS
Dörröppningsknappens placering är viktig. Sirkku Perttula har också varit med om att
knappen suttit på fel sida av dörren så att den öppnas rakt på besökaren.
fler sittplatser, lägre garderober. Dessutom kan man erbjuda hjälpmedel såsom
rullstolar, rollatorer och käppar, påpekar
Linnapuomi.
I dag behöver medhjälpare och tolkar inte betala något inträde till de flesta
museer, orkestrar, teatrar och kulturfestivaler. Praxis varierar ändå en del. Det
finns fortfarande evenemang och objekt
där man måste betala inträde för medhjälparen eller tolken.
– Utgångspunkten är att inträdet för
en medhjälpare eller tolk alltid ska vara gratis för att en person som behöver
hjälp eller tolk inte ska råka i en svagare
ställning än andra, påpekar Linnapuomi.
-förbundet arrangerade i år sin Temadag på Folkhälsans Seniorhus
i Helsingfors den 8 oktober.
Bland talarna fanns till exempel författaren, neurolog och
docent Markku T. Hyyppä.
Hyyppä har under den senaste tiden framför allt undersökt
det sociala kapitalets betydelse för folkhälsan. I fjol utkom
hans bok Kulttuuri pidentää
ikää (ung. Kultur förlänger
livet) där han diskuterar den
positiva inverkan som kulturen har på hälsan. På temadagen talade Hyyppä också
om hur social närvaro kan ge
människan livskraft.
− Befolkningsundersökningar
som nyligen utförts i Finland,
Sverige, Norge och Förenta
staterna visar att människor
som är kulturintresserade och
har många fritidsintressen lever 2-3 år längre än soffpotatisar som inte bryr sig om
kultur. De vanliga faktorerna som påverkar hälsan förklarar inte de positiva följderna
av kulturkonsumtion, konstaterar Hyyppä.
Enligt Hyyppä innefattar
kulturen en vi-anda och ett
socialt kapital som den finlandssvenska befolkningen
har gott om, och gynnar hälsan.
− Min forskningsgrupp satte min hypotes på prov och
visade med hjälp av tre stora
hälsoundersökningar bland
den vuxna befolkningen att
det sociala kapitalet och det
därmed förknippade kulturella kapitalet håller oss vid liv.
Med socialt kapital avses här
befolkningens sociala delaktighet, fritidssysselsättningar
och ömsesidiga tillit. Ju mer
socialt kapital och kulturella hobbyer befolkningen har,
desto högre livslängd.
Hyyppä förklarade också
på vilket sätt de sociala relationerna under den tidiga
barndomen formar de socia-
Tillgänglighetsutbildning i Tammerforshuset
K
ongress- och konsertcentret i Tammerfors är ett bra exempel på vad
som kan åstadkommas när man tar tillgänglighetsfrågor på allvar. Tammerforshuset har som ambition att fungera jämbördigt för alla besökare.
Byggnaden har bland annat försetts
med tröskelramper, ytterdörrar som öppnas automatiskt samt breda korridorer
och dörröppningar. En markör vid det
sista trappsteget signalerar att ett trappräcke tar slut. Det finns gott om rum i
auditorierna för personer i rullstol och
deras ledsagare. Det finns en egen hiss
och ingång för rörelsehindrade. Det finns
också två handikapptoaletter.
64
AVAI N 7/2014
Dessutom utbildas personalen regelbundet i att handleda och hjälpa rörelsehindrade och hörsel-, syn- eller talskadade kunder. Senast i september ordnades
en tillgänglighetsutbildning med praktiska övningar tillsammans med Tröskeln rf.
De rörelsehindrade och synskadade
som besöker huset kan på förhand boka personal till sin hjälp om de kommer
utan medhjälpare.
Medhjälpare till handikappade kunder
får gratis inträde till Tammerforshusets
egna produktioner. Biljettreglerna för
inhyrda evenemang i huset ansvarar arrangörerna för.
– Ingen ska behöva missa en konsert eller
ett evenemang för att det är svårt att ta
sig dit, konstaterar Tammerforshusets
kundservicechef Pekka Mäkisalo.
Tillgängligheten beaktades redan när
Tammerforshuset, som blev klart 1990,
planerades, trots att tillgänglighetsfrågor
på den tiden inte var så aktuella. Senare
har brister korrigerats i samarbete med
handikapporganisationerna.
– Då det viktigaste stämde redan från
början kunde vi förbättra situationen
också med små ändringar som att sänka
trösklarna, påpekar Mäkisalo.
Minna Meriläinen
la nätverken i hjärnan. Man
känner också till verkningsmekanismen: den sociala miljön och närvaron leder till uppkomsten av gener som styr
hjärnfunktionerna epigenetiskt.
− Inverkan är bestående
och förändrar hjärnstrukturerna. Även en soffpotatis drar nytta av känslan av
social närvaro om han eller
hon börjar delta i kulturevenemang eller frivillig- och
medborgarverksamhet eller
går med i en förening, hobbyklubb, motionsgrupp eller
kör, hembygds- och pensionärsförening eller en alternativ rörelse eller engagerar sig
i talkoarbete, verksamhet för
mor- och farföräldrar och andra motsvarande kulturevenemang.
Nästa höst kommer Temadagen att ordnas i Vasatrakten
i samarbete med Vasanejdens
MS-förening.
Birgitta von Nandelstadh och
Kristiina Karhos pratade med
Markku T. Hyyppä.
AVAI N 7/2014
65