BYGGNAD INTERIÖR PLAN LANDSKAP 1-2012 SETT I SAGOLANDET Storytelling och historiebruk Restaurang Stationen Skype i Stockholm Klichéer och maximalism Mäklarlögnerna om staden WINGÅRDHSLANDET Scener ur ett postmodernt Sverige S E K 97 E U R 13 Wingårdhslandet Wingårdh Arkitektkontor dominerar det offentliga märkesbyggandet i Sverige. Men håller deras arkitektur måttet? Är framgångarna bara en följd av ett behov av en arkitektkändis? Med Spira, Sven-Harrys konstmuseum, Victoria Tower och några andra färska byggnader som utgångspunkt tecknar Tomas Lauri en bild av arkitekturlandet Sverige. 48 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 49 WINGÅRDHSLANDET Föregående uppslag. Kungsholmsporten i Stockholm, kvarteret Brovakten, innehåller 270 hyreslägenheter i två torn. Färdiga januari 2010. 3. Omslag till tidskriften Arche (nr 36–37, 2011). Fotot är taget av Per Magnus Johansson. Nedan. Två naturum som har en tydlig arkitektonisk poesi. 1. Snöfällan, naturum Laponia vid Stora Sjöfallet. Vinnande förslag i inbjuden tävling. 2. Naturum Tåkern i Östergötland invigs våren 2012. Vinnande förslag i inbjuden tävling. Foto Ola Österling (föregående uppslag) 3 1 2 SVERIGE KAN INTE HA EN ANNAN GUD än Gert Wingårdh, tänker jag. Ingen annan har lyckats lika bra de senaste 20 åren med att popularisera och sprida bilden av vad en arkitekt är och kan vara. Det är intressant hur han blivit synonym med rollen som arkitekt. I alla fall i media och hos allmänheten. Han ingår i kändisetablissemanget. Den där personen som kan hosta upp one-liners i en tv-soffa, roa i ett sommarprogram på radion och posera som en riktig arkitekt med graﬁska glasögonbågar. Det hela säger något om Sverige som arkitekturland. Om arkitekturen som något perifert i våra medvetanden. Att det behövs en personlighet som får oss att känna lite mer som för Zlatan, Robyn eller Persbrant för att vi ska ta i ämnet. Men det går också att tala om en popularitet bortom personen. Om en arkitektur som är gångbar i Sverige. Wingårdh Arkitektkontor tycks ha en förmåga att leverera på ett sätt som de ﬂesta beställare förstår. En kommunicerad upplevelse. Inte bara abstrakta ledord som logistik, funktion, platsspeciﬁk eller tektonik. Ser man till de offentliga hus som byggs dominerar Wingårdhs. Lite som om man valde mellan dem och alla andra svenska arkitekter. MEN DET ÄR INTE LÄTT att skilja personen Gert Wingårdh och hans kontors arkitektur åt. Det framgår även i mindre populistiska sammanhang. Kopplingen mellan person och arkitektur ﬁnns där i de ﬂesta analyser av hans arkitektur. Få skribenter låter bli att föra samman retorisk med arkitektonisk förmåga. Som när Mark Isitt skriver i essän ”Flit” att Gert Wingårdh oavsett vad han talar om är värd att citera. I samma essä länkar Isitt samman arkitektur och kärleksliv. Man får man veta att Gert Wingårdhs produktion kan hänga samman med att han 1989 skilde sig från sin ungdomskärlek, ”den läderklädda” före detta sångerskan Annika Egenwall, mor till hans två första barn, och ett år senare gifte om sig med arkitekten Karin (saknar efternamn i texten), mor till hans tredje barn. Johan Linton gör en liknande koppling i essän ”Framgångar och mognad” där att ha en älskarinna och vara arkitekt har beröringspunkter. Samme Linton publicerar biograﬁsk poesi av Gert Wingårdh och låter analysera hans språk i senaste numret av 50 arkitektur 1-2012 Arche (36–37, 2011). Det inleds med en av de längsta och mest djuplodande intervjuer jag läst om en känd svensk. Den böljar fram över 80 sidor och berör det mesta: barndom, fruar, förebilder, resor, historia, sex och kollegor. Personen Gert Wingårdh blir nästan monumental. Det är roande. Men jag ställer mig frågan om hans personlighet faktiskt är större än hans arkitektur. Det blir snedvridet. Han är dessutom ingen poet att ta på allvar. Han väger lätt i det sammanhanget. på hans person ihop med att han för många, trots sin kommersiella framgång, är diffus som arkitekt. Lika ofta, om inte oftare, som privatlivet nämns, är skribenter inne på att hans arkitektur har många ansikten. Olof Hultin skriver i en kommentar till två villor att om han ska få ett bättre mottagande internationellt ”bör han bli lite mindre ﬂyhänt och mer igenkännbar” (Arkitektur nr 7/2005). Gert Wingårdh hoppar från det ena uttrycket till det andra i mångas ögon. De ser ingen linje, ingen riktning. Bara ett grunt ideologiskt bagage. Den stora bilden går förlorad, konstaterar Mikael Nanfeldt i essän ”En ﬂanör, men också en romantiker”. Delvis kan den här kritiken förklaras med att Gert Wingårdh bryter mot svensk sed. Han faller inte tillbaka på måttkedjor och lägenhetsplaner. Nöjer sig inte med det. Hans arkitektur hänger ihop med honom som person. Intuitiv. Konstnärligt syftande. Dunkla mål. Inte alls på förhand formulerade som idé och vision. Men det ligger också något annat i kritiken. Det nyckfulla, smått opportunistiska som många ser hos Gert Wingårdh är inte precis vad man förknippar med djupt personlig arkitektur. Det pekar snarast på något motsatt: en avsaknad av en egen personlig stil. En uttryckskameleont. Jag kan inte låta bli att tänka på Robert Musils roman Mannen utan egenskaper (1930–32) om Ulrich som går runt på Wiens gator före första världskriget, letar sitt jag och ﬁnner att han är ﬂera jag, att den moderna människan rymmer legio personligheter, vissa av dem motsägelsefulla. Romanen blev ﬂitigt diskuterad, kanske på ett sätt som aldrig tidigare, under det postmoderna 1980-talet. Världen var plötsligt skenbar och överallt fanns det spegelbilder. Ingen mer sann än någon annan. Under samma KANSKE HÄNGER FOKUSET arkitektur 1-2012 årtionde, som innebar Gert Wingårdhs genombrott, kom Paul Austers New York-trilogi. Tre deckarliknande romaner där alla alter egon lyfter jagets upplösning till en ﬁktiv nivå. Det ﬁnns inga sanningar, bara berättelser och påståenden. I oändlighet. Jag hävdar inte att Gert Wingårdh har läst de här böckerna, bara att hans arkitektur är präglad av en liknande verklighetsuppfattning. Den byter ofta skepnad. Vad som är djup och vad som är yta är inte självklart. Den kan beskrivas som ett kalejdoskop. Att han är öppen med referenser är ett annat tydligt postmodernt drag. Samtidigt som ismen gjorde upp med jaget gjorde den upp med tanken på det unika skapande jaget, konstnärsgeniet som trollar fram mästerverk bara genom att rota i sitt inre. »HAN HOPPAR FRÅN DET ENA UTTRYCKET TILL DET ANDRA I MÅNGAS ÖGON. DE SER INGEN LINJE.« Gert Wingårdh plockar ofta oblygt fram tidskrifter och pekar på olika referenser. Än i dag är han en inbiten tidskriftsläsare och välorienterad i vad som händer i arkitektvärlden. Han försvarar inte sällan detta med att det över huvud taget är svårt att tala om det unika i en värld där ingen är ensam om en idé. Det är inte vad man gör utan hur man gör det som avgör relevansen. Det är intressant att jämföra Gert Wingårdh med de arkitekter som kom fram efter honom i början av 1990talet. Som Thomas Sandell och Claesson Koivisto Rune. Personlig stil och konsekvens var plötsligt viktigt. WINGÅRDHS ARKITEKTUR SAKNAR därför inte särdrag. Med tiden har det blivit tydligt att vissa lösningar upprepas. Som de vassa hörnen, de dramatiska trapporna, förkärleken för ränder, men också sådant som att trappan skär ned i mitten på ett hus, att husen ofta ligger lågt i terrängen och har sin höjd tack vare att landskapet sluttar, att höghusen gärna får en överdimensionerad övre del, som ett huvud på en hals. 51 WINGÅRDHSLANDET Till vänster. Köpcentrumet Emporia på väg upp. En expressiv byggnad i den historielösa Malmöstadsdelen Hyllie. Invigning i december 2012. Foto Sten & Ström Studerar man kontorets planer präglas de av kontinuitet – inte något ﬂyktigt. I grunden är de funktionella och praktiska, men de har också en hel del ytor som bara går att motivera estetiskt. Särskilt det salongsmässiga prioriteras i bostäderna. Jag studerar en lägenhetsplan från ett hus i Vellinge från 2003 och undrar varför det ﬁnns en bred svårmöblerad passage mellan sovrum och vardagsrum. Det är lite som om han speglar Sverige efter folkhemmet – alla försök att liva upp ett samhälle som fastnat i en grå vardag och övermaga allvar och viljan att ta klivet in i den liberala ekonomins mervärden. Jag får ﬁlmiska associationer. Under de skiftande fasaderna är det en och samma dramaturgi som skymtar. En dramaturgi som är mer Hollywood än Bergman, mer av överraskningar, intrig, passion och action än tystnad, allvar, hat, skilsmässor och Gud. »WINGÅRDHS SPEGLAR SVERIGE EFTER FOLKHEMMET, ALL VILJA ATT TA KLIVET IN I DEN LIBERALA EKONOMIN.« har liknats vid en modern variant av barock. I ﬂera av deras offentliga byggnader ﬁnns en axialitet, som Rasmus Wærn mycket riktigt påpekar i boken Gert Wingårdh, architect. Den är inte alltid tydlig och homogen. Ett loungestråk sammanfogat av många händelser. Som i en ﬁlm där den ena scenen avlöser nästa. Mycket ska med. Hellre maximalt än minimalt. Fredrik Nilsson sammanfattar träffande när han skriver om Chalmers Tekniska Högskolas aula: ”Det inre är sammanhängande, dynamiskt och ﬂytande; man upplever det som sekvenser av rum som snarare är delar av samma oändliga rum, vilket stundtals fångas in, komprimeras, expanderar och öppnas upp. Enkla rätvinkliga rumsdelar får komplexitet och spänning genom att relateras till varandra i tre dimensioner.” (Arkitektur nr 7/2001). En annan sak som jag har slagits av är hur Asplundska Wingårdhs är när det kommer till material och detaljer. Taktila i sina val men traditionella i utförandet. Jag snubblar över ordet utsökt i ﬂera beskrivningar. De gör som WINGÅRDHS ARKITEKTUR 52 arkitekter ska, går in för hantverk och naturmaterial. Men där ﬁnns lite av experimenterande. Inget dyker upp på fel ställe och vid fel tillfälle. Ingen materiell verfremdungseffekt. Det byggbara och beprövade går först. När de pryder ett tak med vass är det inget nytt påfund utan ett återfunnet, när de väljer att böja glas tredimensionellt är det för att den internationella arkitekturen länge gjort det. Mycket tack vare att materialvalen sällan utmanar blir det som om yta och material är ett och detsamma. Ett typiskt exempel är de färgade och screenade glasytor han har använt under senare år. Allt tycks gå att bryta ner till en tvådimensionell yta. En hård blank yta. Bildmässighet. SJÄLV ÅTERKOMMER GERT WINGÅRDH ofta till att kontorets byggnader utgår från platsen. De känner alltid in kontexten, läser av den, för att utvinna en effekt. Att göra en expressiv byggnad i det historielösa Hyllie (varuhuset Emporia) är något annat än att kila in den bland klippor på västkusten (Villa Astrid i Hovås). Resultatet blir en arkitektur som dramatiserar platser, ibland överdramatiserar dem. Hur väl Wingårdhs lyckas hålla balansen i kontexten är ofta avgörande. När byggnaderna förlorar kontakten med kontexten framstår de ibland som osjälvständiga, som om de går vilse i alla försök till unicitet. Till viss del beror detta på att de i grunden är en pragmatisk lösning på en situation eller ett program. Den ger husen resning, ett skelett. Det blir problem när en byggnad som Kuggen saknar ett reellt syfte. Det är oklart vad den ska användas till. Mer än att vara en ikon. En samlande ikon för Chalmers Campus Lindholmen. Planerad för alla möjliga situationer i generalitetens namn. En plats där möten, utställningar och samarbeten av vitt skilda slag ska äga rum. Det är avslöjande att vara på ett öppet våningsplan, carte blanche, och sedan gå till ett plan där hyresgäster har ﬂyttat in. Så fort människor, innerväggar, möbler och saker kommer på plats blir våningsplanen ordinära. De förlorar det mesta av sin kraft. Fasadens brokiga färgsättning är talande. Den kunde ha varit ett sätt att ge Kuggen ett sammanhang. Men den har blivit en splittrad provkarta. Den statiska upprepningen av triangelfönster hjälper inte upp det disparata intrycket. arkitektur 1-2012 Det bästa med Kuggen är formen. Hur de runda våningarna har lagts ovanpå varandra och sakta förskjutits för att längst upp kraga ut ett antal meter. Varför inte hålla tillbaka lite, bara nöja sig med att framhäva formen? Kanske hade det inte blivit tillräckligt barockt då? att se att Victoria Tower (se sid 62) är ritat ungefär samtidigt som Kuggen. Också den byggnaden har en särpräglad form och en fasad med en tydlig mönsterverkan. Men till skillnad mot Kuggen är Victoria Tower sansad i sin genre och sitt sammanhang. Behärskad. En lagom markör för Kista från motorvägen och måttfull i själva Kista. Jämför man den med många skyskrapor i världsmetropoler, som Jean Nouvels Agbartorn i Barcelona eller Fosters kontorsgurka i London är den avgjort mindre potent. Samtidigt är Victoria Tower svårgripbar och ambivalent i positiv bemärkelse genom att se olika ut från olika betraktelsevinklar. Fasadens mönster hjälper till. Ett animerat mönster som skiftar med vädret och ﬂäckvis dyker upp efter mörkrets inbrott. Ur konstnärlig synpunkt hade det säkert varit bättre att låta en Olafur Eliasson styra upp den, som han styr upp Henning Larsen Architects konserthus Harpa i Reykjavik. Det hade lyft Victoria Towers lite hårda och vassa form. Det är också synd att fasadmönstret inte smittar av sig nämnvärt på det inre. Det är för stort för att fungera som ett raster som silar ljus. Framför allt i hotellrummen ger det lite till rummen. Först uppe i skybaren, där det är åtta meters takhöjd, fungerar fasaden som ett lövverk, så att insida och utsida hänger ihop. PÅ ETT SÄTT ÄR DET INTE SVÅRT är inte sämre än två andra snarlika byggnader, Bella Sky i Köpenhamn av 3xN och kontoret Barcode i Oslo av Snøhetta. Alla tre förvrängda fortsättningar av den nordiska modernistiska skrapan. Den samhällsanpassade skrapan. Väldigt mycket handlar om att ta plats i staden utan att göra större anspråk än som krävs. Ta i mycket utan att släppa gemenskapen ur sikte. För Wingårdhs ger det ett sammanhang som gagnar arkitekturen, som lyfter fram deras förmåga att leverera lösningar i trängda situationer. En övertygande sundhet. MEN WINGÅRDHS SKRAPA arkitektur 1-2012 Ovan. Den brokiga färgsättningen kunde ha varit ett sätt att ge Kuggen ett sammanhang. Men den nya portal- och utställningsbyggnaden på Campus Lindholmen i Göteborg har blivit en splittrad provkarta. Färdig 2010. Foto Tord-Rickard Söderström (exteriören), Åke E:son Lindman (interiören) 53 WINGÅRDHSLANDET »PASSAGEN SOM LEDER GENOM BOTTENVÅNINGEN ÄR KLÄDD MED SPEGLAR. MAN SER SIG UPP REPAS OÄNDLIGT. DET ÄR EN VÄRLD FULL AV JAG. EN BILD AV EN POSTMODERN SJÄL.« Även Sven-Harrys konstmuseum (se sid 56) är ett gediget svar på en svår situation. Inte heller det gör onödigt väsen av sig. Kontexten är en annan än för Victoria Tower. Mer intrikat. Vid en älskad stadspark mitt inne i den stockholmska stadsmassan. Och förutom museet en rad hyresrätter i huset. Problematiken har inte blivit mindre av att Sven-Harry Karlsson, ägare och grundare av Folkhem, har velat få bottenplanet till sin egen 1700-talsherrgård excentriskt införlivat i huset som en del av takvåningen. Det ﬁna är hur herrgården har blivit en del av konsten och konsten en del av bostäderna. Det är som om huset på ett kongenialt sätt tolkar Sven-Harry Karlssons leverne. Konst och vardag går upp i varandra. Själva museet börjar nere i markplan och rör sig uppåt genom byggnaden och bostadsplanen för att landa på taket, där man kan ta del av både herrgården och skulpturer på terrassen. Lägg till det att det i bottenplanet ﬁnns två showroom och en restaurang. Sektionen har en uppenbar spänning. Trots det är museet relativt enkelt som hus, inte alls tillkrånglat. Ett stadshus med en glasad publik sockel och ett mässingsklätt övre parti. Jag kommer att tänka på Carl Nyréns Stockholms Sparbank. Ett hus som både är ett uttryck för sin tid, förankrat i staden och som genom sina till synes enkla lösningar ställer sig mitt i en svensk byggtradition. En annan tendens är att hans växande kontor och imperium fortsätter att gå på som vanligt, fast med honom lite mer i bakgrunden, som en senior rådgivare. Spira, Smålands konst och teater (se sid 70), är ett projekt där Gert Wingårdh framhåller att en medarbetare, Jonas Edblad, och inte han är huvudförfattare. Det är ett styvt löst projekt, som har försett Jönköpings kulturarbetare med moderna arbetsplatser och praktfulla scener där röd hjärtlig intensitet och svensk trolsk natur letat sig in i salarna, för att inte tala om hur ståtlig lobbyn är. MEN SJÄLVA FÖRPACKNINGEN , skalet, fasaden, känns hastigt tillkommen. Som en snabbspolning av delar av Erskine, Gehry och Aalto. Jag hade önskat att någon i processen hade reﬂekterat lite över vad en icke-transparent glasfasad på ett prutat sätt i totalentreprenadens form innebär för ett klumpigt hus. Immateriell och hal. Inte alls som en glasvas. Det hade behövts en starkare och solidare formidé. Samtidigt är Spira arkitektsverige i ett nötskal. En formidé som låter sig göras för runt 30 000 kronor per kvadratmeter (betänk att Oslooperan som har ett liknande program kostade det tredubbla per kvm). Wingårdhs gör detta arkitekturland möjligt. De kan det och behärskar det snäppet bättre än de ﬂesta av sina konkurrenter. TOMAS LAURI att det ﬁnns en mer innerlig väg att gå för Wingårdhs. De lyckas säga något utan att vara alltför teatrala och scenograﬁska. I detta kan de växa. Karva fram ett manifest ur. Hävda att de här värdena förstår vi något om. Sluta vara ängsligt i hasorna på det senaste och slira iväg i nyﬁkenhet. Det är det Gert Wingårdh skulle behöva använda sin nuvarande position till, tänker jag. Våga vara lite mer på riktigt. Det är en festlig upplevelse att gå genom den passage som leder rätt genom bottenvåningen. Den är helt klädd med speglar. Man ser sig upprepas oändligt. Det är en värld full av jag. En bild av en postmodern själ. Som få arkitekter har Gert Wingårdh privilegiet att välja vilken väg han vill gå, hur han ska fortsätta. Flera tecken pekar mot att vi kan få ser mer av denna innerlighet. Inte minst de båda naturumen. Tåkern med sitt vasstak och Laponia där fasaden är en snöfälla har en tydlig arkitektonisk poesi. SVEN-HARRYS MUSEUM VISAR 54 LITTERATUR: Arche, 2011 36–37. Wingårdhs, särtryck ur Arkitektur 1989–1998. Wingårdhs, särtryck ur Arkitektur 1999–2006. Gert Wingårdh, Trettio års arkitektur genom fyra decennier, red Mikael Nanfeldt, Birkhäuser 2008. Gert Wingårdh, architect, red Rasmus Wærn, Birkhäuser 2001. Att ställa till en scen – historien om Spira, Rasmus Wærn, Bokförlaget Langenskiöld 2011. Till höger. Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. Passagen genom entréplanets slits ut mot Vasaparken. Förutom dörrarna i tombakplåt är väggarna klädda med spegelglas. Foto Tord-Rickard Söderström arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 55 WINGÅRDHSLANDET: SVEN-HARRYS SVEN-HARRYS KONSTMUSEUM OCH LÄGENHETER, STOCKHOLM Ett guldglänsande stadshus, som både smälter in och skiljer ut sig, där konst, hyreslägenheter och kommersiella lokaler blandas. ARKITEKT/ARCHITECT: WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR SVEN-HARRYS, MUSEUM AND APARTMENTS, STOCKHOLM 1 2 DA GA TA N 2 GA TA EN LA N OD 1 TO RS 6 GA TA N 3 5 4 SITUATIONSPLAN 1:10 000 1. SVEN-HARRYS KONSTMUSEUM 4. BARNHUSBRON 2. VASAPARKENS BOLLPLAN 5. BONNIERS KONSTHALL 3. SABBATSBERGS SJUKHUS 6. S:T ERIKSPLAN 1. Byggnaden mot norr och Vasaparken. I den 4,5 meter höga bottenvåningen ligger publika ytor. De tre påföljande våningarna har sex lägenheter per plan. 2. Entréfasaden mot söder och Eastmansvägen. Till vänster i entréplanet har Gärsnäs showroom, i mittendelen reception och shop. Foto Tord-Rickard Söderström 56 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 57 WINGÅRDHSLANDET: SVEN-HARRYS 1. Vy från nordöst. Fyra av de sex lägenheterna på varje plan har balkonger mot Vasaparken eller Eastmansvägen. 2. Den centrala utställningssalen en trappa upp. Golv i douglasfuru från Dinesen. Skulptur av Lars Kleen. Foto Tord-Rickard Söderström (1), Åke E:son Lindman (2) 2 3 3 1 2 3 3 4 Arkitekten beskriver: Det vertikala Bottenplanet rymmer gallerier, färgen rimmar med Stockholms liga ytorna placerades på mark- museet är en stadstyp. I stads- ett café och rum för utställningar. traditionella putsfasader i gul- planet, i kärnan och på toppen, sammanhang kopplas utställ- Högre upp i huset ligger det ockra. Snarare än att vara ett vilket gav möjlighet till utställning- ningar ofta samman med trappor, bostäder utmed husets sidor och enskilt monument, strävar Sven- ar med olika typer av ljus. hissar eller rulltrappor. Det är en gallerier i mitten. Byggnaden kröns Harrys efter att framstå som ett GERT WINGÅRDH konsekvens av tätheten, men av ett penthouse, där den Karls- hus bland andra i staden. Det är ANNA HÖGLUND också ett sätt att skapa sekvenser sonska samlingen av i huvudsak innehållet – konsten – som gör i utställningarna utifrån byggna- skandinaviskt sekelskifte placeras byggnaden offentlig. Fasaden dens naturliga gränser, där basen i en parafras på interiörerna av är bara en annons. och toppen får särskild betydelse. hans tidigare hem Ekholmsnäs på Sektionen genom Sven-Harrys Lidingö. med de kommersiella verksamhe- 1. RESTAURANG 2. KÖK 3. UTSTÄLLNING Denna angav att en byggnad på terna i markplanet, samlingen på kallas Nordic Royal. Det är en denna prominenta plats skulle taket och konsthallen i byggna- inert legering som inte oxiderar. vara fem våningar hög och ha dens kärna följer denna typologi. Materialet består till största delen en indragen takvåning, huvudsak- av koppar, förenat med 4–6% zink, ligen för bostäder men med en – bostäder och kultur – fungerar ungefär lika mycket aluminium offentlig verksamhet längst ned. oberoende av varandra och har samt 0,3–1,5% tenn vilket valsats Denna 40/60-relation modiﬁera- skilda entréer från Eastmanvägen. till 1,4 mm tjock plåt. Den gula des i projektet så att de offent- Byggnadens dubbla funktioner ENTRÉPLAN 1:400 Allt har klätts i en metall som Programmet och dispositionen är ett svar på områdesplanen. 3. Entrérummet med vy ut över Eastmansvägen. Skulptur av Lena Cronqvist. Specialritade fåtöljer av Åke Axelsson. 4. Utställningssal på entréplanet. Golv av grovslipad grå ölandskalksten. Skulptur av Lars Kleen. Foto Sven-Harrys (3), Åke E:son Lindman (4) 4. SHOP/RECEPTION 1 3 4 LÄGENHETSPLAN 1:400 58 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 59 WINGÅRDHSLANDET: SVEN-HARRYS FAKTA Adress: Eastmansvägen 10–12, Stockholm. Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB genom Gert Wingårdh, Anna Höglund (formgivare), Pilutaq Larsen Ström (handläggare), Hanna Samuelson, Fredrik Nilsson, Paula Stenqvist, Jakob Luttinger (medverkande), Pieter Sierts (visualiserare). Detaljplan: Stadsbyggnads - 2. Passagen mellan kopian av herrgården (till höger) och utställningssalen på takplanet. kontoret Stockholms stad 2007 04 27. Byggherre: Folkhem Produktion AB. Entreprenadform: Totalentreprenad. Byggnadsentreprenör: Folkhem Produktion AB. Bruttoarea: 4 800 kvm. Byggnadskostnad exkl tomt: ca 150 mkr. Byggnadsår: 2010–11. 3. Hallen med konkava väggar i kopian av herrgården. Matta av Märta Måås Fjetterström. 4. Takvåningen har en dubbel plåtfasad i Nordic Royal. Det yttre skiktet är perforerat 50 % med 5 millimeters hål. Takterrassen fungerar som skulpturpark. Skulpturerna av Lena Cronqvist. Foto Tord-Rickard Söderström (2, 4), Sven-Harrys (3) 2 3 4 4 5 3 3 2 3 3 3 1 EASTMANSVÄGEN 2 3 2 2 1 VASAPARKEN 3 SEKTION 1:400 1. SHOP/RECEPTION 2. UTSTÄLLNING 3. LÄGENHET TAKPLAN 1:400 4. KONTOR 1. MUSEUM 5. HERRGÅRD/MUSEUM 2. UTSTÄLLNING 3. KONTOR 1 1. Sven-Harry Karlsson själv på soffan inne i den kopia av undervåningen till 1700-talsherrgården Ekholmsnäs på Lidingö som införlivats i museets takvåning. Här visas Sven-Harrys privata konstsamling. Foto Tord-Rickard Söderström 60 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 61 WINGÅRDHSLANDET: SPIRA SPIRA, SMÅLANDS MUSIK OCH TEATER, JÖNKÖPING Med Spira samlar Jönköping scenkonsten i ett hus. Fyra olika salar i en randig glaskoloss på en konstgjord udde i Munksjön. ARKITEKT/ARCHITECT: WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR PERFORMING ARTS HOUSE, JÖNKÖPING 70 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 71 WINGÅRDHSLANDET: SPIRA Föregående uppslag. Stora konsertsalen med plats för 910 besökare har paneler i amerikansk lönn och stolar i ett specialvävt rött ulltyg. Scengolvet är i massiv ek för akustikens skull. Övriga golv i lönnparkett eller röd linoleum. Till höger. Teaterscenen är hästskoformad med svartlaserade väggar, grönlaserade balkonger och stolar i ulltyg i bruna, gröna och gröngula nyanser. Scengolvet är ett massivt svartmålat limträgolv. Golven i salongen är av svart massiv ek eller svart linoleum. Samtliga fotografier Åke E:son Lindman Foajén med stora glaslampor av Ingegerd Råman. Arkitekten beskriver: I den våg fasaden mot Munksjön. Den i Norden, utmärker Spira sig med börjar stort men kläms snart åt sina många scener. Orsaken är där trapporna upp till andra raden Smålands musik och teaters ﬂera möts. På andra sidan denna midja fasta ensembler. Huset har plats har rummet en intimare karaktär. för en publik på totalt 1 700 perso- Medan foajéns första rum är en ner. Till detta ﬁnns en restaurang. upptakt, är det andra pausens Spira har fyra salar. Konsert- 4 rum. Skalförändringarna markeras PLAN 4 1:800 salen med 910 platser är störst. också av Ingegerd Råmans lam- 1. ÖPPET NEDÅT Visionen var att skapa ett gemen- por, som speglar arkitekturen med 3. BALKONG samt rum för musiker och publik. en varierande komplexitet. Formen ger ljudet många reﬂexer, konstgjord udde i Munksjön. Det samma sätt oavsett var i salen du ogenerade, men samtidigt mycket sitter. Det är i första hand utformat exponerade läget valdes ut av för Sinfoniettans musik, men jus- Landstingsfastigheter för ett nytt terbara väggar och tak kan ändra scenkonsthus sedan de gamla dess akustik. Rummet är, liksom lokalerna dömts ut av arbetsmiljö- Göteborgs konserthus, klätt med skäl. Planen, där alla ytor framför paneler av amerikansk lönn och och bakom scenen organiserats antyder i sin form samma spiral- på en gemensam nivå och voly- rörelse som huset i sin helhet. men skruvar sig upp från entrén, ﬁxerades också mötet med staden Radateatern i London och Théâtre med huvudentrén mot Munksjöns Bouffes du Nord i Paris. Målet har promenadstråk och motsatta varit en teater där skådespelarna sidan förberedd att möta kom- kommer så nära publiken som mande kulturhus i öster. 1 3 1 2 7 2 8 1 De svala fasaderna av glas i konsertsalen, ligger på samma binds samman av varma band nivå som salongens mitt ges inte i orange. När solen sjunker över bara rörelsehindrade tillgång till vattnet höjer de färgade glasen de bästa platserna, utan även stämningen inne i foajén. Det möjlighet att bygga upp en scen varma ljuset beblandar sig med som låter skådespelet ta plats sorlet från människorna som rör mitt i rummet. 4. ADMINISTRATION formulerades i tävlingen 2006. Då av intima hästskosalonger som möjligt. Genom att scenen, liksom 2. PERSONALRUM Byggnaden ligger på en så att musiken ska uppfattas på Teaterrummet har tagit intryck Foajén är klädd med amerikansk lönn och har randiga inslag av guldfärgad aluminium. Golv av diamantfräst ölandskalksten. Foajén ålar sig fram utmed av nya kulturhus som nu byggs 4 6 ENTRÉPLAN PLAN 3 1:800 5 tans portar lyser i klara färger. ner ligger Kammaren, en multisal Där bakom, i dunklet, kommer som kan förändras efter behov. livet strax att än en gång ställas Och som en avslutning på foajén på sin spets. ytterligare en scen som ska fung- GERT WINGÅRDH era tillsammans med kaféet för JONAS EDBLAD 7. RESTAURANT 2. FOAJÉ 8. KÖK 3. TEATER 3 sig upp från garderoben. Förvän- Mellan dessa båda huvudsce- 1. ÖVRE ENTRÉ 9. PERSONALENTRÉ 4. KAMMAREN 10. TEATERGATA 5. KONSERTSAL 11. REPETITIONSSAL 6. CAFÉSCEN 10 11 bland annat lunchföreställningar. 9 72 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 73 WINGÅRDHSLANDET: SPIRA WINGÅRDHSLANDET: SPIRA FAKTA Adress: Kulturgatan 3, Jönköping. Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB genom Gert Wingårdh, Jonas Edblad (formgivare), Ingrid Gunnarsson (medverkande tävling), Andreas Henriksson, Peter Öhman (handläggare), Claes Berglöf, Viktoria Wallin, Josefine Kastberg, Foued Hajjam, Therese Ahlström, Aron Davidsson, Anna Palm, Dan Danielsson (medverkande), Charlotta Rosell (grafisk formgivare), Daniel Frickeus, Fredrik Gullberg, Pål Ericksson, Ola Frödell, Robert Hendberg, Peter Sierts (visualiserare). Inredning: Wingårdh Arkitektkontor AB genom Helena Toresson, Sara Helder (formgivare), Viktor Alm, Björn Nilsson & Anna Nyborg Lafveskans (medverkande). Detaljplan: Stadsbyggnadskontoret Jönköpings kommun 2008-10-02. Konstnärlig utsmyckning: Ingegerd Råman & Milo Lavén. Övriga konsulter: Akustik: Akustikon, Norconsult AB. Scenteknik: Teaterkonsult Hasselblad, Landskap: Ramböll. K: COWI. E: WSP Systems. Belysning: WSP Ljusdesign. VVS: Sweco Systems. Byggherre: Landstingsfastig heter i Jönköpings län. Beställare inredning: Inköpsavdelningen Landstinget i Jönköpings län. Entreprenadform: Totalentreprenad. Byggnadsentreprenör: PEAB. Bruttoarea: ca 15 000 kvm. Byggnadskostnad exkl tomt: ca 348 mkr + ca 67 mkr för inredning, scenteknik och konstnärlig utsmyckning. Byggnadsår: 2009–11. 1 2 3 1. Entrén vid Munksjön. 2. Baksidan med scenarbetarnas balkong. 3. Huset från väster och Munksjön. VÄTTERN 4 2 3 1 MUNKSJÖN SEKTION GENOM STORA KONSERTSALEN SITUATIONSPLAN 1:12 1. FRAMTIDA KULTURBYGGNAD 2. LÄNSMUSEUM OCH STADSBIBLIOTEK 3. RÄTTSCENTRUM 4. RESECENTRUM 74 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 75 NY ARKITEKTUR: X WINGÅRDHSLANDET: VICTORIA TOWER VICTORIA TOWER, KISTA Kista har fått sitt landmärke. En 117 meter hög föränderlig hotellskrapa. Den glittrar som en paljettklänning i solen och byter skepnad med betraktelsevinkel och vid mörkrets inbrott. ARKITEKT/ARCHITECT: WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR VICTORIA TOWER HOTEL, KISTA (OUTSIDE STOCKHOLM) 62 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 63 WINGÅRDHSLANDET: VICTORIA TOWER WINGÅRDHSLANDET: VICTORIA TOWER Föregående uppslag. Victoria Tower är ett tydligt landmärke från E4:an. 1. Victoria Tower ligger i slutet av en axel från Kista centrum. 2. Tornet är högst i Kista med sina 117,6 meter och 35 våningar. 24 våningar är hotell (våning 1–22 samt 33 och 34) och 10 våningar kontor (våning 22–32). Foto Tord-Rickard Söderström (föregående uppslag, 1, 2) Arkitekten beskriver: Den norske och rymligt. Där föddes idén att nas höga hus. Vid Värtan, kanske alldeles rakt skaft, visserligen investeraren Arthur Buchardt göra hotelltornet bredare högst vid Globen, men absolut i Kista. skarpt vässat eftersom spetsiga ville bygga Skandinaviens största upp. Den mest åtråvärda ytan Detaljplanen tillät inte höga hus, gavlar fortfarande lånade sig till hotell. Det skulle åter bli en fast ligger på toppen, så varför avsluta men den politiska viljan fanns. junior- och seniorsviter i rätta förbindelse mellan Sverige och huset med en spets? Aldrig har en plan förändrats så proportioner. Danmark. Äntligen hade bygget 11 september sänkte det glo- börjat två år tidigare. snabbt! bala resandet. Tornet föll. 11 minuter från Kastrup stannar Arthur ville bygga Stockholms Hotellet vid Norra Bantorget hade stora utskjutande spet- Huset blev alldeles vanligt. Förstämningen fångade alla. Var blev trianglarna av? tågen vid Hyllie station. Exakt mest spektakulära byggnad. Han sar. Upphängda i diagonalstag 250 meter från perrongmitt skulle ﬁck en markanvisning vid Norra upphävde de tyngdlagen. Vi mosaik av åtta glassorter. Ett Arthurs hotellentré ligga. »Scandi- Bantorget. Vi ritade ett fritt format gjorde hela höghusets gavlar som kamouﬂage av varierande navian Tower« skulle bli Europas hotellpalats. Grönt glas i den övre växlande trianglar, en trappa till våningshöjder och funktioner. högsta hus. Med 274 m till översta delen och röd, polerad mahogny molnen, en Jakobs stege. En abstraktion. bjälklaget, 88 våningar över mark bakom kristallklara glas i sockeln. och hela 326 meter till antenntopp En självsäker rival till Grand Hôtel. var byggnaden HÖGST. Det blev ett mer nedtonat Vi hade precis vunnit tävling- Politikerna och tjänstemännen redan klar. Arthur hade sin affär. let var på g. Allt inom var okej, allt utanför En entreprenör ersattes med Arthur ville bygga Stockholms Den ekonomiska boxen var log och bilder publicerades. Hotel- stenhus. en om ett nytt ﬂygledartorn på De återuppstod som yta. En en annan. Plötsligt var kragande är otänkbart. Där stod slaget. Arlanda ﬂygplats. Där var skaftet högsta hus. Politiker och tjänste- bjälklag och en »unik« silhuett GERT WINGÅRDH smalt, men toppen, huvudet, brett män övervägde var det kunde ﬁn- för kostbart. Kvar blev bara ett KAROLINA KEYZER 1 2 JÄRNVÄGEN E4 2 1 SITUATIONSPLAN 1:10 000 1. KISTAMÄSSAN 2. ERICSSON 64 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 65 WINGÅRDHSLANDET: VICTORIA TOWER 1. Hotellrummen är funktionella med vitmålade väggar, vitoljad askparkett på golvet och möbler och lös inredning från Vitra och Montana. 1 ENTRÉPLAN 1:500 1. ENTRÉ 2. RECEPTION 3. BAR 4. BUFFÉ 2. Lobbyn är stor och öppen – matsal, bar och reception i ett enda vitmålat rum med golv av kinesisk granit och vitmålad douglasgran. Alla möbler från Vitra. 5. KÖK 6. KONFERENS 4 3 Foto Tord-Rickard Söderström (1), Åke E:son Lindman (2) 2 FAKTA Adress: Arne Beurlings torg 3 A, Kista. Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB genom Gert Wingårdh, Karolina Keyzer (formgivare), Josefin Larsson, Rickard Karlsson, Stefan Nilsson, Per Odebeck, Anna Stenberg, Vendela von Malmborg, Tuva Gotte, Johan Israelsson, Johan Berg, Hanna Samuelsson, Fredrik Nilsson, Erika Carnbäck (medverkande), Robert Hendberg, Fredrik Gullberg, Pieter Sierts (visualiserare). Inredning: Arthur Buchardt, Wingårdh Arkitektkontor AB & Kiil Interiör. Stadsplan: Lola Arkitektur & Landskap/Tema. Konstnärlig utsmyckning: Konstfack studenter genom Scandic. Övriga konsulter: VVS: Teknoplan. K: Integra. E/Tele: ÅF, Styr/Regler: Sweco, Akustik: ACAD, Kök: Metos. Sprinkler: FCC Sprinkler & Service. Brand: Brandskyddslaget. Byggherre: Call Tower Invest AB. Entreprenadform: Totalentreprenad. Byggnadsentreprenör: PEAB. Fasadentreprenad: Skandinaviska Glassystem. Bruttoarea: 23 000 kvm. Byggnadskostnad: 490 mkr (exkl tomt). Byggnadsår: 2009–11. 5 6 6 6 1 1 2 2 3 2 2 2 2 PLAN 33 1:500 PLAN 34 1:500 1. LOBBY 1. BAR 2. KONTOR 2. TERRASS 3. TEKNIK 1 2 HOTELLRUM PLAN 3–21 1:500 66 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 67 WINGÅRDHSLANDET: VICTORIA TOWER WINGÅRDHSLANDET: VICTORIA TOWER 1 2 3 1. Skybaren har en takhöjd på 8 meter. 2. Fasaden består av åtta olika glastyper i silver- och guldnyanser. 3. Fasaden är uppbyggd av cirka 8 800 trianglar. Foto Åke E:son Lindman (1, 3), Ola Fogelström (2) VÄGG (UTIFRÅN) ISOLERGLAS ISOLERAD FYLLNING MED MINERALULLFÖRSTÄRKNING CEMENTBASERAD SKIVA MOT INSIDA INVÄNDIGT YTSKIKT AV LACKERAD ALIMINIUMPLÅT FOGDELNING MELLAN FASADELEMENT I HÖRN VERTIKAL BÄRANDE ALUMINIUM PROFIL I FASAD ELEMENT GLASHÅLLARE I DELNING MELLAN FASADELEMENT I HÖRN HORISONTELLT FASADSNITT 1:10 68 arkitektur 1-2012 arkitektur 1-2012 69