thatch i gräsmattan - The Scandinavian Turfgrass and Environment

Faktablad Integrerat Växtskydd
Foto: Agnar Kvalbein
Thatch i gräsmattan
Få kontroll på thatchen
Thatch är en ansamling fiberrikt
material precis under gräsplantans
växtpunkt.
Thatchlagret ger mjuka spelytor och
kan göra det svårt att klippa jämnt. Den
ändrar också vattenbalansen i växtbädden och kan göra gräset mer utsatt för
sjukdomar och skador. Om man fått
vinterskador är det inte så enkelt att få
återväxt i gräset där det finns mycket
thatch. Resultatet blir istället mer ogräs
(vitgröe).
Thatch bildas kontinuerligt och den
måste ständigt kontrolleras för att man
ska få behålla friska plantor och slitstarka gräsytor.
Sammanfattning
Mycket thatch ger mindre hälsosamma
gräsmattor. Mängden thatch är ett
resultat av två paralella processer - bildande av växtmassa och nedbrytning
av dött organiskt material.
Plantans växt stimuleras av gödning
och bevattning. Svampar, som är effektivast på att bryta ner dött växtmaterial, stimuleras av god tillgång på syre
och ganska hög temperatur.
Åtgärder som stimulerar mikrolivet
är viktiga - dressning med sand är
den mest effektiva åtgärden för detta
men regelbunden luftning är också
viktig. Om vi inte lyckas skapa balans
mellan bildande och nedbrytning av
thatch måste den tas bort genom
vertikalskärning eller motsvarande
åtgärd.
Särskild uppmärksamhet bör riktas
mot spelytor med lite slitage liksom
ytor som anlagts med färdigt gräs på
rulle.
Metoder för
kontroll av
thatch
Gräsarterna producerar olika mycket
thatch. Gräs med utlöpare (rhizomer
eller stoloner) bildar mycket thatch.
Tre gödslingsnivåer men samma dressning ger olika mängder thatch både mätt i cm och i % organiskt
material. Här har man gett (från vänster till höger) motsvarande 0,9 /1,3 /2,2 kg N per 100m2 under två
växtsäsonger. Foto: Agnar Kvalbein.
Mycket thatch ger problem
mikroorganismerna lättare kan bryta ner
det organiska materialet.
När thatchen är välblandad med sand
kallas den med det engelska utrrycket
’mat’. Med andre ord, mat = thatch +
sand. Mängden thatch kan mätas på
olika sätt. Om thatchlagret är synligt
kan man ange tjocklek. Om det inte är
ett synligt lager kan en glödgningsanalys
som bestämmer mängden organiskt
material, ge värdefull information.
Om innehållet organiskt material ligger under 3,5-4,5 vikt % anses det vara
acceptabelt.
Vengräsens thatchbildning sker
snabbt och bör därför kontrolleras
redan under greenens etableringsfas.
När man valt gräsart finns det fyra
olika metoder att kontrollera thatch;
• Begränsning av gräsets växt och
thatchbildning (ex genom minskad
gödsling och vattning) • Stimulering av den mikrobiologiska nedbrytningen av thatch • Uttunning av thatch med sand
(dressning) • Mekanisk borttagning av thatch
För att lyckas bör skötselåtgärderna
vara en kombination av alla metoder.
Foto: Agnar Kvalbein
Thatch i en gräsmatta är en ansamling av organiskt material i det
översta jordlagret. Det består av
döda och levande utlöpare, växtpunkter med anlag för sidoskott
samt rötter. Avklippta blad är lättare
att bryta ner och bidrar bara i liten
grad till thatch.
Mängden thatch är resultatet av två
motverkande processer – produktion
och nedbrytning.
När produktionen sker snabbare än
nedbrytningen ökar thatchens täthet
och tjocklek. Litet thatch är bra eftersom det ger en slitstarkare gräsyta men
om den är tjockare än ca 1 cm kan det
bli svårt att kontrollera thatchen och
kvaliteten på gräsmattan blir sämre.
Greener med mycket thatch blir mjuka
och spelkvaliteten minskar. Det bildas
lätt spår efter maskiner och spelare och
nedslagsmärkena blir stora och djupa.
Gräsplantorna får problem eftersom
thatchen reducerar luftväxlingen ner till
rötterna, ökar förekomsten av sjukdomar, ger sämre groningsmöjligheter för
fröer och ger större risk för vinterskador.
Därför måste man avsätta resurser för
att blanda ut thatchen med sand så att
Vitgröe (Poa annua), som har ett litet
rotsystem, och rödsvingel (Festuca
rubra), som vanligtvis har liten tillväxt,
bildar litet thatch. Rödven (Agrostis
capillaris) ligger mitt emellan, medan
krypven (Agrostis stolonifera) och
ängsgröe (Poa pratensis) kan producera mycket. Brunven (Agrostis
canina) producerar mest.
Thatch på sandbaserade fairways är skadligare än på naturlig jord. Sanden kommer inte att suga vatten
ur thatchen på samma vis som väl dränerad jord gör. Thatch på sand blir därför fuktigare än på jord.
Bilden visar krypven 3 år efter etablering.
Gödsling och vattning
Figur 1. Mängden thatch beror på kvävenivån. Figuren hämtad från lärobok av Carrow et al., 2001.
Gödsling och vattning har stor betydelse för hur mycket gräset växer
och hur mycket thatch som bildas.
Plantans växt begränsas ofta av tillgång på kväve. Ökas N-gödslingen ger
det mer thatch men samtidigt påverkar
det nedbrytningen av thatch. Mängden
thatch som resultat av kvävegödsling
visas i figur 1.
Vid låg eller medelhöga kvävenivåer
sker filtproduktionen snabbare än nedbrytningen och därför ökar filtmängden
med en ökning av kvävet. När N-nivån
är låg finns det inte tillräckligt med
kväve för att mikroorganismerna ska
kunna bryta ner thatchen. Svamparna
behöver nämligen också kväve för att
kunna växa.
När kvävenivåerna är höga (högre än
medel) växer plantorna mer och bildar
för mycket thatch för att svamparna ska
hinna med att bryta ner den.
Det finns en balans mellan tillväxt och
nedbrytning av thatch som vanligtvis
ligger på en kvävenivå någonstans mellan låg och medel. Därför är det viktigt
att känna till den optimala kvävegödslingsnivån för den gräsart man valt,
både med hänsyn tagen till gräsets växt
och tillväxt av thatch.
Gräsplantor med god tillgång på
vatten växer bra. På golfbanor, där gräsproduktion inte är ett mål i sig, bör man
inte fukta jorden så mycket det bara går,
utan istället hålla den lite åt det torra
hållet när man vattnar.
I praktiken är detta svårt att uppnå
eftersom bevattningsanläggningar med
roterande spridare inte fördelar vattnet
tillräckligt jämnt för att man ska kunna
kontrollera växten på detta vis. Men
tänk på att mycket vatten ger onödigt
mycket växt.
Nedbryting
Det är bara svamp som effektivt
bryter ner thatch. Svamp innehåller
enzymer som kan lösa upp växtfibrerna, som består av cellulosa och
lignin.
Svampar är inte bara beroende av
kväve och andra näringsämnen – för
att vara effektiva behöver de också god
tillgång till syre.
Okontrollerad thatch är bra på att
lagra vatten. Den suger upp fukten som
en svamp. Regelbunden och effektiv
luftning är därför viktigt för att ge
svamparna bra förutsättningar.
All mikrobiologisk aktivitet är dessutom beroende av temperaturen. Därför
bildas det mer thatch på nordligare
breddgrader än i de södra delarna av
Skandinavien.
Kompost innehåller många effektiva
mikroorganismer. Att blanda in 5-10
volymprocent väldokumenterad kompost i växtbädden rekommenderas vid
etablering av greener.
På nya, sandbaserade greener rekommenderas att man ”smittar” gräsytan
med en blandning av lokala mikroorganismer från en bra matjord. Detta kan
enkelt göras med ”Tea bag"- metoden:
lägg ner lite bra matjord i en tygpåse
och doppa påsen i vatten. Mikroorganismerna hamnar i vattnet och kan
nu enkelt sprutas ut och vattnas ner i
greenen.
Det finns även mikrobiologiska
preparat på marknaden som skall kunna
bidra till bättre nedbrytning av thatch.
”Tea bag”- metoden: lägg ner lite bra matjord i en
tygpåse och doppa påsen i vatten. Mikroorganismerna hamnar i vattnet och kan nu enkelt sprutas
ut och vattnas ner i greenen.
Dressning
Dressning med sand är det mest
effektiva sättet att kontrollera thatch.
Regelbunden tillförsel av lagom stora
sandpartiklar tunnar ut thatchen och
skapar porer som säkerställer tillgång på
luft samtidigt som sanden ger greenen
en fast och stark yta.
Det är viktigt att dressningen sker
regelbundet så att det inte bildas skikt
i växtmassan. Även tunna thatchlager
kan lagra vatten och hindra transport av
gaser in och ut från växtmassan.
Normalt rekommenderar vi dressning
med ren sand på etablerade greener.
Lite bra kompost kan dock blandas in i
dressmaterialet på nyetablerade greener
för att stärka den mikrobiologiska
mångfalden.
Mängden sand varierar beroende på
gräsart, gödning och bevattning.
Mellan 5 och 15 mm (8–24 kg/m2)
per år behövs för att hålla andelen
organiskt material under den kritiska
gränsen.
Dressning är det mest effektiva sättet att kontrollera thatch. Det måste ske regelbundet så att det inte
bildas skikt i växtmassan. Foto: Agnar Kvalbein.
Mekanisk borttagning
Om man inte klarar att kontrollera
thatchen genom minskad tillväxt,
dressning och luftning kan det bli
nödvändigt att ta bort den mekaniskt och ersätta det organiska
materialet med ren sand.
Hålpipning och vertikalskärning är
metoder som kan användas för detta.
Det finns även speciella maskiner som
kan sprida sand i gräsmattan samtidigt
som man vertikalskär.
Vilken metod man väljer beror på hur
djup thatchen är och hur mycket åtgärder gräsytan (och golfarna) tål.
Mycket thatch kan ge dålig rotutveckling, därför kan man behöva lufta några
gånger innan gräsmattan har tillräckligt
med rötter för att klara den tuffare vertikalskärningen.
Denna tee har inte använts ofta och det har bildats mycket thatch. Dressningen har inte skett ofta nog
för att undgå skiktbildning vilket har gett dålig rotutveckling. Foto: Agnar Kvalbein.
Faktablad Integrerat Växtskydd
Bred kompetens – behovsanpassad bekämpning
Thatch i gräsmattan
Checklista för thatchkontroll
• Är gödslingen reducerad till
en så låg nivå att det hämmar
mikrobiologisk aktivitet?
• Gödslas det mer än nödvändigt? Vattnas det för ofta?
• Har svamparna nog med luft
för att kunna jobba effektivt?
Även ett tunt lager thatch kan hindra infiltration av vatten och gasutväxling i växtmassan. Bilden är från
en fotbollsplan som etablerats med färdigt gräs på rulle. Foto: Agnar Kvalbein.
Speciella problem i thatch
Vissa svampar är så effektiva som
nedbrytare att de kan laga fläckar
och ojämnheter i greener med
mycket thatch.
Mjuka partier där gräset är särskilt
grönt kan vara symptom på sådana
svampar.
Gräsmattor med mycket thatch får
oftare problem med lokala torrfläckar.
Thatchlagret och växtmassan precis
under detta kan bli vattenavstötande
(hydrofobt) och vattnet tränger då ned
i gräsytan på ett ojämnt sätt. Sådana
områden bör behandlas med vätmedel.
Färdiga gräsrullar, som används vid
nyetablering eller reparation, brukar
innehålla mycket thatch. Dressning
begraver den här thatchen, därför är
det viktigt att ta bort skiktet mekaniskt
innan det kommer för djupt ner.
Mest thatch bildas på de ställen där
man har minst slitage eftersom plantorna växer bäst just där.
Flest problem uppstår på tees som används sällan eller på de delar av greenen
som är minst i spel, så var särskilt
uppmärksam på sådana ytor. Förutom
mycket vatten så innehåller thatchen
mycket mer mikroorganismer än växtmassan längre ned. Dessa organismer
använder mycket syre vid hög temperaturer på sommaren, vilket kan leda till
dålig rotutveckling under den här tiden.
Äldre greener får ofta mer vinterskador än nyare greener. Troligtvis kan den
högre mängden vatten och fler mikroorganismer vara en förklaring till detta.
När en gräsyta med mycket thatch
dör, exempelvis på grund av vinterskador, är det mycket svårt att reparera
skadorna.
Gräsfröer gror inte bra i thatch särskilt om thatchen legat under is eller
vatten och på så vis samlat på sig giftiga,
anaeroba nedbrytningsprodukter. För
att skapa goda groningsförutsättningar
måste man gå in med kraftiga åtgärder.
Hålpipning är ett alternativ, men
metoden passar bara för gräsarter som
växer bra i sidled. För mer tuvbildande
gräs, som rödsvingel, är djup vertikalskärning mer effektivt.
• Är den årliga förbrukningen av
dressand tillräckligt stor för att
tunna ut thatchen?
• Dressas det tillräckligt ofta för
att undvika skiktbildning?
• Finns det områden där man
använt färdigodlat gräs som
kräver särskild uppmärksamhet?
Författare
Agnar Kvalbein
Turfgrass Research Group
Bioforsk Øst, Landvik
N- 4883 Grimstad
Telefon: +47 40622916
E-mail [email protected]
Tatsiana Espevig
Bioforsk Øst Landvik,
Reddalsveien 215,
NO-4886 Grimstad
Telefon +47 40623778
E-mail: [email protected]
Översättning, redigering och form:
Karin Schmidt
Faktablad producerat 2011 av Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF) i samarbete med Jordbruksverket.
• Innehåller växtmassan många
användbara svampar?