Matematikterminologi i skolan J y (cos t, s t \ X Il w nämnare SKOLÖVERSTYRELSEN A 224 896 -8 09 -8 16 -16 0 kvot tälj are S K O L Ö V E R S T Y R E L S E N S S K R I F T S E R I E 87 Matematikterminolog i skolan ^-förlaget SKOLÖVERSTYRELSEN Utformning och redigering 1966 Pedagogisk Konsultering och Produktion Produktion 1966 SÖ-förlaget/Skolöverstyrelsen Trvckt hos Berlingska Boktryckeriet. Lund 1969 4:e tryckningen Förord S k o l ö v e r s t y r e l s e n t i l l s a t t e 1964 e n a r b e t s g r u p p m e d u p p g i f t a t t u t a r b e t a a n v i s n i n g a r för m a t e m a t i k t e r m i n o l o g i . A r b e t s g r u p p e n a v l ä m n a d e ett förslag s o m efter r e m i s s b e h a n d l i n g fastställdes a v ö v e r s t y r e l s e n e n l i g t p r o t o k o l l d e n 11.5.1966. D e n y a a n v i s n i n g a r n a k o m m e r a t t tillämpas av skolöverstyrelsen från och m e d vårterminen 1968 v i d s t a n d a r d p r o v e n i m a t e m a t i k i g r u n d - skolan och vid de centrala proven i m a t e m a t i k i det n y a gymnasiet. Överstyrelsen rekommenderar att anvisningarna med tillämpning s n a r a s t följs i n t e b a r a i g y m n a s i e t o c h g r u n d s k o l a n u t a n ä v e n i s a m t liga s k o l o r s o m ä r u n d e r s t ä l l d a s k o l ö v e r s t y r e l s e n . S t o c k h o l m i n o v e m b e r 1966 Skolöverstyrelsen Innehåll Inledning 5 1. Mängder 7 2. Tal och talskrivning 11 3. Aritmetik 17 4. Storheter. Enheter 22 5. Elementär logik 23 6. Algebra 29 7. Geometriska grundbegrepp 33 8. Vektorer och koordinatsystem 47 9. Funktionslära 54 10. Sannolikhetslära och statistik 66 11. Symbollista 72 12. Sakregister 77 Inledning Föreliggande framställning utgör en förteckning över termer och beteckn i n g a r för m a t e m a t i k u n d e r v i s n i n g e n i g r u n d s k o l a , fackskola, yrkesskola o c h g y m n a s i u m . F ö r t e c k n i n g e n k o m p l e t t e r a s a v svensk s t a n d a r d . D e t t a g ä l l e r särskilt s t o r h e t e r o c h e n h e t e r . V a n l i g a svenska o r d o c h u t t r y c k , s o m a n v ä n d s v i d b e s k r i v n i n g a v k o n kreta situationer, har ej m e d t a g i t s , t e x o r d s å d a n a s o m ö k a , l ä g g a s a m m a n , minska, dela, u t a n endast matematiska termer ingår. För enh e t l i g h e t s skull u p p t a s a l t e r n a t i v a t e r m e r e n d a s t i e t t f å t a l fall. I u n d e r v i s n i n g e n b ö r m a n i m å n g a fall i n f o r m e r a e l e v e r n a o m a n d r a f ö r e k o m m a n d e termer. F ö r t e c k n i n g e n får ej u p p f a t t a s s o m n o r m g i v a n d e för m a t e m a t i k k u r s e n s o m f a t t n i n g . A t t e t t b e g r e p p finns u p p t a g e t i f ö r t e c k n i n g e n i n n e b ä r ej a t t det b e h ö v e r ingå i skolkursen. D e t gäller t ex avsnittet o m e l e m e n t ä r logik. Ej h e l l e r avses a t t b e g r e p p e n skall införas i u n d e r v i s n i n g e n i j u s t d e n o r d n i n g eller p å d e t s ä t t s o m a n v ä n t s i f ö r t e c k n i n g e n . N ä r e t t b e g r e p p b e h ö v s p å e t t visst s t a d i u m k a n d e t m å n g a g å n g e r v a r a p e d a g o g i s k t l ä m p l i g a r e a t t ge e n m i n d r e f u l l s t ä n d i g d e f i n i t i o n eller e n d e f i n i t i o n i a n n a n f o r m ä n d e n s o m finns i f ö r t e c k n i n g e n . D e f i n i t i o n e r n a i d e n n a h a r v a l t s så, a t t b e g r e p p e n o m m ö j l i g t skall f r a m s t å e n t y d i g t o c h ä r icke a v s e d d a a t t i första h a n d v a r a p e d a g o g i s k a r e k o m m e n d a t i o n e r . A v d e n n a a n l e d n i n g h a r b e g r e p p o c h s y m b o l e r f r å n m ä n g d l ä r a n införts t i d i g t i förteckningen. Dessa utnyttjas sedan vid definitioner i senare avsnitt. I m å n g a fall h a r d e t ej v a r i t m ö j l i g t a t t g e e n f u l l s t ä n d i g d e f i n i t i o n . I f ö r t e c k n i n g e n ges ofta istället e n b e s k r i v n i n g , s o m i d e flesta fall ä r tillr ä c k l i g för a t t i d e n t i f i e r a b e g r e p p e t . M a n försöker i f ö r t e c k n i n g e n g ö r a s k i l l n a d m e l l a n e t t b e g r e p p o c h b e t e c k n i n g e n för e t t b e g r e p p , n ä r d e t t a ä r b e f o g a t för k l a r h e t e n s skull. I m å n g a fall u p p e h å l l s d o c k i n t e d e n n a s k i l l n a d . S å k a n s u m m a , u t t r y c k , t ä l j a r e osv avse b å d e e t t t a l o c h e n beteckning. N å g o n f u l l s t ä n d i g h e t eller a b s o l u t k o n s e k v e n s k a n ej u p p n å s . I ö v e r v ä g a n d e a n t a l e t fall b e k r ä f t a r f ö r t e c k n i n g e n n u e x i s t e r a n d e t e r m i n o l o g i , vilket ibland medför smärre inkonsekvenser. Vissa mindre vanliga t e r m e r eller b e g r e p p s o m n u a n v ä n d s a v speciella p e d a g o g i s k a o r s a k e r h a r u t e s l u t i t s . I s t ä l l e t för " k o m p l e m e n t v i n k l a r " s ä g e r m a n exempelvis " v i n k l a r vilkas s u m m a ä r 9 0 ° " . A n g i v n a t e r m e r får givetvis s a m m a n s ä t t a s o c h n a t u r l i g a a n a l o g i b i l d n i n g a r ske. M e t o d i s k a o c h p e d a g o g i s k a t e r m e r h a r u n d v i k i t s . D e s s a får ges i l ä r o p l a n e r o c h m e t o d i k l i t t e r a t u r . 5 N å g r a få satser h a r m e d t a g i t s . D e t g ä l l e r s å d a n a s o m å t e r k o m m e r i s k o l a n o c h s o m d ä r f ö r h a r speciella n a m n s å s o m P y t a g o r a s sats o c h faktorsatsen. I v ä n s t e r k a n t e n i f ö r t e c k n i n g e n a n g e s v i k t i g a r e t e r m e r . D e införs i d e n l ö p a n d e t e x t e n till h ö g e r . D e s s u t o m konkretiseras begreppen under r u b r i k e n EXEMPEL. U n d e r r u b r i k e n ANMÄRKNING ges bl a k o m m e n t a r e r o c h o m n ä m n s t e r m e r s o m b ö r u n d v i k a s . Vissa t e r m e r s o m n o r m a l t införs t i d i g t i s k o l a n finns i k a p i t l e t A r i t m e t i k . 6 1 • MÄNGDER mängd E n mängd k a n b e s k r i v a s s o m e n s a m m a n f a t t n i n g a v o b j e k t v i l k a d å k a l l a s element mängdens element. EXEMPEL M ä n g d e n av hela tal, m ä n g d e n av cirklar i ett plan, m ä n g d e n av elever i e n klass. S o m b o k s t a v s b e t e c k n i n g för m ä n g d a n v ä n d s v a n l i g e n v e r s a l . A t t x ä r e l e m e n t i m ä n g d e n A skrivs x £ A tillhör o c h u t l ä s e s "x ä r e l e m e n t i A" eller "x tillhör A". A t t x ej ä r e l e m e n t i A skrivs ändlig mängd E n m ä n g d ä r ändlig o m d e n h a r e t t ä n d l i g t a n t a l e l e m e n t , i a n n a t fall oändlig mängd är den mängdklammer F ö r a t t a n g e e n m ä n g d k a n m a n a n v ä n d a mängdklammer, listform m e r anges vilka m ä n g d e n s element är. D e t t a k a n göras i oändlig. { }. I n o m k l ä m listform. EXEMPEL {1, 2, 3} " m ä n g d e n a v t a l e n e t t , t v å , t r e " , {5, 6, 7, . . . 2 5 } " m ä n g d e n a v d e h e l a t a l e n fr o m 5 t o m 2 5 " , {0, 1, 2, 3 , . . . } " m ä n g d e n a v d e n a t u r l i g a t a l e n " . mängdbyggaren E l e m e n t e n k a n o c k s å a n g e s g e n o m a t t d e k a r a k t e r i s e r a s . D e t t a k a n ske g e n o m mängdbyggaren, grundmängd { : }. F ö r e k o l o n sätts e n b e t e c k n i n g för e t t e l e m e n t o c h a n g e s e v e n t u e l l t v i l k e n grundmängd e l e m e n t e t t i l l h ö r . Efter k o l o n a n g e s en karakteriserande egenskap. EXEMPEL {x e N: 5 < x < 2 5 } , u t l ä s e s " m ä n g d e n a v d e x s o m t i l l h ö r N, att ..." {x: x> 3}.. sådana mängddiagram M ä n g d e r k a n symboliseras g e n o m mängddiagram. EXEMPEL F aeF b $F •b den tomma mängden Den tomma mängden s a k n a r e l e m e n t . SYMBOL: 0 u t l ä s e s " d e n t o m m a m ä n g d e n " . EXEMPEL M ä n g d e n av naturliga tal m i n d r e ä n 0 är tom. delmängd E n m ä n g d A v a r s a l l a e l e m e n t t i l l h ö r e n m ä n g d B ä r en delmängd a v B. SYMBOL: A £ B, utläses "A ä r e n d e l m ä n g d a v omfattar M a n s k r i v e r ä v e n B r> A, utläses "B omfattar B". A". EXEMPEL M ä n g d e n av kvadrater är en delmängd av m ä n g d e n av rektanglar. {A: äkta delmängd ^ är en kvadrat} c [B: B ä r e n r e k t a n g e l } . O m A ä r e n d e l m ä n g d a v B o c h d e t finns m i n s t e t t e l e m e n t i B s o m ej t i l l h ö r A, ä r A e n äkta delmängd a v B. SYMBOL: A likhet cr B. O m A £ B o c h B £ A så h a r A o c h B s a m m a e l e m e n t o c h ä r s å l e d e s s a m m a m ä n g d . D e t t a skrivs A = B. {a, b, a) = {a, b}. union O m A o c h B ä r m ä n g d e r , ä r unionen a v A o c h B d e n m ä n g d , s o m b e s t å r a v a l l a d e e l e m e n t v i l k a t i l l h ö r m i n s t e n a v m ä n g d e r n a A o c h B, dvs {x: x 6 A eller x € B}. SYMBOL: A U B, u t l ä s e s "A u n i o n B" eller " u n i o n e n a v A o c h faringssättet kallas " a t t bilda u n i o n e n a v A och differens O m A o c h B ä r m ä n g d e r , ä r differensen a v A o c h B d e n m ä n g d s o m b e s t å r a v d e e l e m e n t i A s o m ej t i l l h ö r B. 8 B"?För- B". SYMBOL: A \ B , utläses "A differens B". EXEMPEL OmA= snitt { 1 , 4 , 5 } o c h B = { 4 , 5 } ä r A \ B — {1}. O m A o c h B ä r m ä n g d e r , ä r snittet a v A o c h B d e n m ä n g d , s o m beståi a v a l l a d e e l e m e n t v i l k a t i l l h ö r b å d e A o c h B, dvs {x: x 6 ^4 ocA x e B}. SYMBOL: A (\ B, utläses "A s n i t t B" eller " s n i t t e t a v A o c h faringssättet kallas " a t t bilda snittet a v A och För- B". EXEMPEL { 1 , 2 , 3 } fl {3, 4, 5 } = {3}, {A: disjunkta mängder A ä r e n r o m b } fl { £ : B ä r e n r e k t a n g e l } = {C: C ä r e n k v a d r a t } . M ä n g d e r n a E o c h F ä r disjunkta F fl F = 0 . om EXEMPEL M ä n g d e n av u d d a tal och m ä n g d e n av j ä m n a tal är disjunkta. komplement D å en g r u n d m ä n g d E ä r g i v e n k a l l a s E \ A för komplementet till A. SYMBOL: Q^4, utläses " k o m p l e m e n t e t till . 4 " . EXEMPEL A = {x: x > 4 } , (ordnat) par komponent [jA = {x: x < 4 } . S y m b o l e n (a, fi) utläses " ( d e t ordnade) paret a b'\ a k a l l a s första komponent i p a r e t o c h b a n d r a komponent. I a l l m ä n h e t säger m a n " p a r e t a b". EXEMPEL O m (a, 6) = (c, d) g ä l l e r a = c o c h b = d, (1,2) * trippel produktmängd (2, 1). S y m b o l e n (a, b, c) utläses "trippeln a b c". M ä n g d e n a v alla o r d n a d e p a r (a, b), d ä r a Q A o c h b 6 B ä r produktmängden a v A o c h 5 , dvs {(a, b): a 6 A o c h ib 6 £ } . SYMBOL: A X B, utläses "A kryss B" eller " p r o d u k t m ä n g d e n a v .4 o c h B". A N M Ä R K N I N G : O m m ä r a n t a l e t e l e m e n t i A o c h n a n t a l e t i i? så ä r mn a n t a l e t e l e m e n t i A X B. 9 EXEMPEL A = {x, y, z}, A X B=[(x, B= {1, 2} 1), (x, 2 ) , (y, ger 1), (y, 2 ) , (z, 1), (z, 2 ) } . OCH TALSKRIVNING siffra T a l s y m b o l e r n a 1, 2, 3, 4 , 5, 6, 7, 8, 9, 0 k a l l a s siffror ( a r a b i s k a ) . N ä r siffran avses, u t l ä s e s " e t t a , t v å a , t r e a , fyra, f e m m a , s e x a , sjua, å t t a , n i a , ANMÄRKNING: T e r m e n siffra får ej a n v ä n d a s i b e t y d e l s e n t a l . F e l a k t i g t u t t r y c k s s ä t t ä r "siffran 15 ( f e m t o n ) " . posifionssystem I e t t positionssystem bas tiosystem (decimalsystem) p l a t s i t a l s y m b o l e n . E t t p o s i t i o n s s y s t e m d ä r basen ä r t a l e t tio k a l l a s tiosystem a n g e s e t t t a l så a t t e n siffras b e t y d e l s e b e r o r a v dess {decimalsystem). EXEMPEL I den fyrsiffriga (jämför närmevärde) talsymbolen 49,07 h a r i tio- s y s t e m e t siffrorna f ö l j a n d e b e t y d e l s e . 49,07 hundradelssiffra i hundradelssiffra, 2 b e t y d e r 7 • 1 0 ~ , utläses "sju hundradelar" hundradelar tiondelssiffra _ 1 tiondels siffra, b e t y d e r 0 • 1 0 , u t l ä s e s " n o l l tiondelar" tiondel entalssiffra ' entalssiffra, b e t y d e r 9 (dvs 9 • 10°), k a n u t l ä s a s " n i o ental" tiotalssiffra, b e t y d e r 4 - 1 0 (dvs 4 • 1 0 ) , k a n u t l ä s a s "fyra ental tiotalssiffra 1 tiotal". tiotal decimaltecken Beteckningen 49,17 utläses "fyrtionio hela och sjutton h u n d r a d e l a r " eller " f y r t i o n i o k o m m a s j u t t o n " . Siffrorna efter decimal- decimal tecknet n u m r e r a s f r å n d e t t a o c h k a l l a s decimaler (7 ä r a n d r a decimalen). siffersumma Siffersumman a v e t t t a l , s k r i v e t i e t t visst p o s i t i o n s s y s t e m , ä r s u m m a n a v d e t a l s o m siffrorna i t a l e t b e t y d e r t a g n a v a r för sig. tvåsystem E t t p o s i t i o n s s y s t e m m e d b a s e n t v å k a l l a s tvåsystem (binärf system) siffror a n v ä n d s v a n l i g e n 0 o c h 1. (binärt system). Som 11 EXEMPEL I d e n femsiffriga t a l s y m b o l e n 101,11 h a r i t v å s y s t e m e t siffrorna f ö l j a n d e betydelse. 101,11 i 'I! | 1 b e t y d e r | (dvs 1 • 2 : 1 b e t y d e r -|- (dvs 1 • 2 " ) , binärtecken • b e t y d e r 1 (dvs 1 - 2 ° ) , 1 b e t y d e r 0 (dvs 0 • 2 ) , 2 b e t y d e r 4 (dvs 1 • 2 ) . E t t systems bas k a n anges g e n o m index. EXEMPEL 101,01 å = tv 1 • 2 2 + 0 • 2 1 1 + 2 1 • 2° + 0 • 2 " + 1 • 2 ~ = 5,25. B e t e c k - n i n g e n 101,01två utläses " e t t n o l l e t t k o m m a n o l l e t t b a s t v å " . M ä n g d e n a v naturliga tal {0, 1, 2, 3, . . . } b e t e c k n a s m e d N. D e n a t u r l i g a t a l e n k a n å s k å d l i g g ö r a s p å f ö l j a n d e s ä t t . P å e n r ä t linje (tallinjen) väljer m a n e n p u n k t O (origo) o c h e n p u n k t E, v a n l i g e n till h ö g e r o m S t r ä c k a n OE k a l l a s enhetssträcka. positiv riktning 0 L i n j e n s r i k t n i n g från O till E O. kallas o c h m a r k e r a s m e d e n pil. 1 2 ANMÄRKNING: Tallinjen, a n v ä n d i definitioner i d e n n a framställning, h a r sin p o s i t i v a r i k t n i n g å t h ö g e r . T i l l p u n k t e n O o r d n a r m a n t a l e t n o l l o c h till p u n k t e n E o r d n a r m a n t a l e t e t t . F r å n E a v s ä t t s i p o s i t i v r i k t n i n g e n s t r ä c k a EF l i k a l å n g s o m e n h e t s s t r ä c k a n o c h till p u n k t e n F o r d n a s t a l e t t v å osv. T a l e n 1, 2 osv k a l l a s koordinater för r e s p e k t i v e p u n k t e r . M ä n g d e n a v reella tal b e t e c k n a s m e d R. V a r j e p u n k t p å t a l l i n j e n h a r e x a k t e t t reellt t a l s o m k o o r d i n a t , o c h v a r j e r e e l l t t a l ä r k o o r d i n a t för e x a k t e n p u n k t p å tallinjen. D e r e e l l a t a l e n b e s t å r a v d e positiva talen, t a l e t n o l l o c h d e negativa t a l e n . T a l e t a sägs v a r a större än t a l e t b o m t a l e t a — b ä r positivt. T a l e t a a v b i l d a s d ä r v i d till h ö g e r o m b p å t a l l i n j e n . SYMBOL: a > b, utläses "a ä r s t ö r r e ä n b". T a l e t a sägs v a r a mindre än t a l e t b o m t a l e t a — b ä r n e g a t i v t . T a l e t a a v b i l d a s d ä r v i d till v ä n s t e r o m b p å t a l l i n j e n . SYMBOL: a < b, utläses "a ä r m i n d r e ä n b". O m a ä r e t t t a l definieras d e t motsatta t a l e t s o m d e t t a l x, s o m u p p f y l l e r a + x = 0. SYMBOL: —a, u t l ä s e s " m i n u s A". I SYMBOL: x om # > 0 0 om x = 0 —a; o m # < 0 \x\, u t l ä s e s " a b s o l u t b e l o p p e t a v x" eller " ^ - a b s o l u t " . EXEMPEL | 3 | = 3, j0( = 0, | - 2 | = 2. A N M Ä R K N I N G : T e r m e n " n u m e r i s k t v ä r d e " b ö r ej a n v ä n d a s . M ä n g d e n a v hela tal (heltal) {0, 1, — 1, 2, — 2 , 3 , . . . } b e t e c k n a s m e d Z . S y m b o l e n —1 utläses " m i n u s e t t " . T a l e n 0, 2, — 2 , 4 , —4, 6, — 6 , . . . k a l l a s jämna tal. T a l e n 1, — 1 , 3 , — 3 , 5, — 5 , 7, — 7 , . . . k a l l a s udda t a l . E t t t a l s o m k a n skrivas i f o r m e n 7, d ä r a o c h b b e t e c k n a r h e l t a l o c h b b 4= 0, k a l l a s rationellt tal. M ä n g d e n a v r a t i o n e l l a t a l b e t e c k n a s m e d Q. EXEMPEL 4, - | 0,23. E t t r a t i o n e l l t t a l s o m k a n s k r i v a s m e d ä n d l i g t a n t a l siffror i d e c i m a l systemet kallas decimaltal. EXEMPEL 1 3, 14 1 . 1 1 —, —, 0,33 o c h 3,14 ä r d e c i m a l t a l m e n ej - , - eller tt. E t t u t t r y c k a v f o r m e n 7 k a l l a s e t t bråk. D ä r v i d k a l l a s a täljare, b nämnare b och strecket bråkstreck. EXEMPEL 3 4 0 -n 6 x + 1 3' 3' e' 2' x - l' a + bi a-bi 13 A N M Ä R K N I N G : N ä r m i s s t a g ej k a n b e f a r a s k a n s n e t t b r å k s t r e c k a n v ä n d a s . EXEMPEL 1/3, xjy, (a + b)la. 3 T a l e t t r e t i o n d e l a r skrivs i decimalform Heltalsdelen 0,3 o c h i bråkform ( s o m b r å k ) --. a v a ä r d e t s t ö r s t a h e l a t a l , s o m ä r m i n d r e ä n eller lika m e d a. SYMBOL: [a], u t l ä s e s " h e l t a l s d e l e n a v a". EXEMPEL "1" 4 = 0, [TI] = 3 , [-3,2] = -4. E t t r a t i o n e l l t t a l s k r i v e t m e d e t t h e l t a l o c h e t t b r å k ä r s k r i v e t i blandad form. EXEMPEL 25 1 — skrivs i b l a n d a d f o r m 3 . 8 8 ANMÄRKNING: D e n äldre terminologin "egentligt bråk", "oegentligt b r å k " , " b l a n d a t t a l " , " a l l m ä n t b r å k " , " d e c i m a l b r å k " b ö r ej a n v ä n d a s . Även termerna "förlängning" och "förkortning" torde k u n n a avvaras. I 0,3333 0,141414 1,41421 . . . , 3 , 1 4 1 5 9 . . . k a l l a s d e t v å första ä r e x e m p e l p å periodiska decimalutvecklingar, decimalutvecklingar. O m r ä r e t t t a l (r =|= 0) k a l l a s x d e t inverterade talet till r o m r • x = 1. EXEMPEL I n v e r t e r a d e t a l e t till 2 ä r 0 , 5 , i n v e r t e r a d e t a l e t till —3 ä r — - . 3 E t t reellt tal s o m inte ä r rationellt kallas irrationellt. EXEMPEL TC, V 2 ä r i r r a t i o n e l l a t a l . E r s ä t t a m e d e t t närmevärde k a l l a s approximera. SYMBOL: sy, u t l ä s e s " ä r u n g e f ä r ( a p p r o x i m a t i v t ) lika m e d " eller i vissa fall " m e d n ä r m e v ä r d e t " . EXEMPEL TU 3,14, TZ 3, sa 0,29. fel O m a ä r e t t r e e l l t t a l o c h a e t t n ä r m e v ä r d e för a ä r differensen <p = a _ a närmevärdets feluppskattning O m |a — a | s ä g s / " v a r a en uppskattning a v felet. M a n s k r i v e r ofta a = a ±/. relativt fel ro Relativt fel ä r m e d b e t e c k n i n g a r n a o v a n - , a ^ a 0. A N M Ä R K N I N G : R e l a t i v t fel eller e n u p p s k a t t n i n g a v d e t t a a n g e s ofta i procent. gällande siffra E n siffra i e t t n ä r m e v ä r d e i d e c i m a l f o r m k a l l a s gällande o m d e n ej ä r e n n o l l a s o m e n b a r t a n v ä n d s för a t t a n g e t a l e t i p o s i t i o n s s y s t e m e t . EXEMPEL I n ä r m e v ä r d e t 0,037 ä r d e t v å sista siffrorna g ä l l a n d e , o c h i 0 , 0 3 7 0 ä r d e t r e sista siffrorna g ä l l a n d e . I n ä r m e v ä r d e t 3,07 ä r a l l a siffror g ä l l a n d e . I n ä r m e v ä r d e t 3 7 0 0 k a n t v å , t r e eller fyra siffror v a r a g ä l l a n d e . A N M Ä R K N I N G : S å v i d a ej a n n a t särskilt a n g e s , f ö r u t s ä t t s e t t n ä r m e v ä r d e h a e t t fel s o m ä r h ö g s t h ä l f t e n a v d e t t a l s o m e n e t t a p å d e n sista g ä l l a n d e siffrans p l a t s skulle r e p r e s e n t e r a (l e n h e t i sista g ä l l a n d e siffra). EXEMPEL 29000 ( t v å g ä l l a n d e siffror) innebär 29000 ± 500 och k a n skrivas innebär 29000 ± 0,5 o c h k a n skrivas 4 2,9 • 1 0 . 29000 (fem g ä l l a n d e siffror) 4 2,9000 • 10 . avrunda A t t avrunda ä r a t t e r s ä t t a e t t t a l m e d d e t n ä r m a s t b e l ä g n a d e c i m a l t a l e t m e d e t t visst a n t a l g ä l l a n d e siffror eller m e d sista g ä l l a n d e siffran p å viss plats i talsymbolen. EXEMPEL A v r u n d n i n g till t v å g ä l l a n d e siffror 2,345 2,3 2371 & 2400 0,00333 & 0,0033. A v r u n d n i n g till t v å d e c i m a l e r 7,496 <=z 7,50 3,0049 & 3,00. A v r u n d n i n g till h u n d r a t a l 746 & 7 0 0 9630 9600. V i d siffran 5 åtföljd a v ej a n n a t ä n n o l l o r sker a v r u n d n i n g så a t t föreg å e n d e siffra r e p r e s e n t e r a r e t t j ä m n t t a l . 15 EXEMPEL 2 , 2 5 sa 2,2 2,35 2,4 2,950 3,0 A N M Ä R K N I N G : D e ä l d r e t e r m e r n a " h ö j a e n siffra" o c h " s ä n k a e n siffra" bör ersättas m e d " a v r u n d a u p p å t " och " a v r u n d a n e d å t " . V a r j e t a l s o m k a n skrivas i f o r m e n x + iy d ä r x ochjy b e t e c k n a r r e e l l a t a l k a l l a s e t t komplext tal. i ä r d e n imaginära enheten v i l k e n u p p f y l l e r A N M Ä R K N I N G : I vissa s a m m a n h a n g används beteckningen j för den imaginära enheten. M ä n g d e n a v k o m p l e x a t a l b e t e c k n a s m e d C. D e n h a r s o m d e l m ä n g d m ä n g d e n a v r e e l l a t a l . N ä r e t t k o m p l e x t t a l z skrivs x + iy k a l l a s x realdelen o c h k a l l a s y SYMBOL : x = Re z, imaginärdelen. y = Im z. ANMÄRKNING : O m I m z #= 0 k a l l a s t a l e t Absolutbeloppet a v d e t k o m p l e x a t a l e t z = x + iy ä r [z| = Konjugatet icke-reellt. \x + iy \ = ]/x 2 2 +y . till t a l e t x + iy ä r t a l e t * — y». E t t komplext tal k a n representeras i koordinatsystem g e n o m en p u n k t e l l e r g e n o m e n v e k t o r (i vissa s a m m a n h a n g k a l l a d EXEMPEL J i A y t 2+1 x -1-2/ O m z (4= 0) skrivs i polär form dvs z = r(cos cp + i sin cp), r > 0 k a l l a s cp " e t t argument för z " . SYMBOL: a r g z, u t l ä s e s " a r g u m e n t e t för z " . visare). 3 • ARITMETIK D e fyra r ä k n e s ä t t e n plus summa addera addition term Uttrycket 6 + 2 utläses " 6 plus 2 " eller "summan a v 6 o c h 2 " eller " 6 adderat m e d 2 " . R ä k n e s ä t t e t k a l l a s addition. B å d e 6 o c h 2 k a l l a s termer. ANMÄRKNING : I l i k h e t e n 6 + 2 = 8 k a l l a s s å v ä l 6 + 2 s o m 8 för s u m m a . A d d i t i o n s t e c k n e t plus b ö r ej u t l ä s a s " o c h " . minus differens subtrahera subtraktion term Uttrycket 8 - 3 u t l ä s e s " 8 minus 3 " eller "differensen a v 8 o c h 3 " eller " 8 subtraherat m e d 3 " . R ä k n e s ä t t e t k a l l a s subtraktion. B å d e 8 o c h 3 k a l l a s termer. ANMÄRKNING : I l i k h e t e n 8 — 3 = 5 k a l l a s s å v ä l 8 — 3 s o m 5 för differens. Subtraktionstecknet benämns även produkt multiplicera multiplikation faktor minus. Uttrycket 5 • 4 u t l ä s e s " 5 g å n g e r 4 " eller "produkten a v 5 o c h 4 " eller " 5 multiplicerat 4 " . R ä k n e s ä t t e t k a l l a s multiplikation. B å d e 5 och 4 kallas med faktorer. ANMÄRKNING : I l i k h e t e n 5 - 4 = 2 0 k a l l a s s å v ä l 5 • 4 s o m 2 0 för p r o d u k t . M u l t i p l i k a t i o n s t e c k n e t får ej u t l ä s a s " a v " . kvot dividera division täljare nämnare Uttrycket 10 2 u t l ä s e s " 1 0 g e n o m 2 " eller "kvoten a v 10 o c h 2 " eller " 1 0 dividerat m e d 2 " . R ä k n e s ä t t e t k a l l a s division. M a n k a l l a r 10 för täljare o c h 2 för ANMÄRKNING : I l i k h e t e n ™ = 5 kallas såväl s o m 5 för k v o t . S k r i v s ä t t e t 10 : 2 o c h b e n ä m n i n g a r n a d i v i d e n d o c h d i v i s o r k a n a v v a r a s . bråkstreck a — 2 1 5 - 1 3 9 6 Divisionstecknet kallas bråkstreck. nämnare. Uppställningar Heltal och decimaltal P å inlärningsstadiet k a n u p p s t ä l l n i n g a r n a göras utförligare ä n v a d n e d a n angetts. EXEMPEL Utan övergäng 11 U t l ä s e s u n d e r i n l ä r n i n g " 1 plus 3 är 4 , 4 plus 2 är 6 (6 skrivs 23 u n d e r strecket), + 32 66 Med övergäng 21 U t l ä s e s u n d e r inlärning "1 plus 2 är 3 , 3 plus 7 är 10 (0 skrivs 61 762 + 387 1210 i summan, 1 "i minne", minnessiffran skrivs p å hel h y l l a ) , 1 i m i n n e , 1 plus 6 är 7, 7 plus 6 är 13, 13 plus 8 är 21 (1 skrivs u n d e r strecket, 2 p å h y l l a n ) , 2 i m i n n e , 2 plus 7 är 9, 9 plus 3 är 12 (12 skrivs u n d e r strecket)". ANMÄRKNING : A d d i t i o n s t e c k n e t k a n u t l ä m n a s . I n d i v i d u e l l t bör en räkneteknik eftersträvas m e d så få u t t a l a d e (tänkta) ord s o m möjligt. EXEMPEL 8 + 5 + 9 utläses "8, 13, 2 2 " . EXEMPEL 54 — 21 U t l ä s e s ( o m d e n så k a l l a d e l å n e m e t o d e n används) "4 m i n u s 1 är 3 (3 skrivs u n d e r strecket) 5 m i n u s 2 är 3 " . 33 - ^ 2 387 45 U t l ä s e s "2 m i n u s 7 g å r i n t e (markering görs). 12 m i n u s 7 är 5 (5 utskrivs u n d e r strecket). 2 m i n u s 8 g å r inte (markering görs). 12 m i n u s 8 är 4 (4 utskrivs u n d e r strecket). 3 m i n u s 3 är 0 (0 utskrivs ej)". A N M Ä R K N I N G : I n d i v i d u e l l t b ö r e n räkneteknik eftersträvas m e d så få u t t a l a d e (tänkta) ord s o m möjligt. EXEMPEL 3,02 - 1,38 1,64 U t l ä s e s "12 m i n u s 8 är 4. 9 m i n u s 3 är 6. 2 m i n u s 1 är 1". EXEMPEL 384 U t l ä s e s " 2 g å n g e r 4 ä r 8, 2 g å n g e r 8 ä r 16 (6 skrivs u t o c h • 42 m i n n e s s i f f r a n a n t e c k n a s e v e n t u e l l t v i d s i d a n ) , 2 g å n g e r 3 ä r 6, 768 6 p l u s 1 ä r 7, 1536 16128 EXEMPEL 224 < - kvot >• 4 | nämnare 896 <- t ä l j a r e —8 U t l ä s e s " 4 i 8 g å r 2 g å n g e r (2 skrivs i k v o t e n ) 2 g å n g e r 4 ä r 8, 8 m i n u s 8 ä r 0 (nollan behöver inte utskrivas). N i a n 09 flyttas n e d , 4 i 9 g å r 2 g å n g e r (2 s k r i v s ) , —8 2 g å n g e r 4 ä r 8, 9 m i n u s 8 ä r 1. S e x a n 16 flyttas n e d . 4 i 16 g å r 4 g å n g e r , 4 g å n g e r — 16 4 ä r 16, 16 m i n u s 16 ä r 0 ( n o l l a n b e - 0 h ö v e r i n t e skrivas u t ) " . Ö n s k a r n å g o n m a r k e r a n e d f l y t t a d siffra används m i n d r e överstrykning. 014 13 | Utläses " 1 3 i 1 g å r 0 g å n g e r (nollan utskrivs p å inlärnings- 190 s t a d i e t m e n u t e l ä m n a s s e n a r e ) . 13 i 19 g å r 1 g å n g , 1 g å n g - 13 ä r 13, 19 m i n u s 13 ä r 6. N o l l a n 13 flyttas n e d . 13 i 6 0 60 g å r 4 g å n g e r , 4 g å n g e r 3 ä r 12, t v å a n u t s k r i v s , 4 g å n g e r 52 1 ä r 4 , 4 p l u s 1 ä r 5 , 6 0 m i n u s 52 ä r 8 " . A l l t s å g å r 13 i 190 14 g å n g e r , resten b l i r 8. Bråk EXEMPEL 3 4 1 _ _9 + 3 ~ 12 _4 _ + 13 1 2 ~ 12' ANMÄRKNING : M a n s ä g e r a t t m a n s k r i v e r b r å k e n m e d s a m m a n ä m n a r e . EXEMPEL 2 4-2 8 4 • - = —— = - u t l ä s e s " 4 g å n g e r 2 t r e d j e d e l a r ä r l i k a m e d 4 g å n g e r 2 3 o o g e n o m 3 ä r lika m e d 8 t r e d j e d e l a r " . 2 3 2-3 - •^= Ö—n 3 7 3 •7 = 2 n utläses " 2 tredjedelar g å n g e r 3 sjundedelar är 7 lika med 19 EXEMPEL 4 3 .5 2 4 3 3 2 5 2 4-2 8 2 2-5 3^ 5 • 7 35 4 4 2 3 • 2 6 5 5 ~ 2 7 5 A N M Ä R K N I N G : E n tredjedel a v 7 i n n e b ä r 7 dividerat m e d 3 . Övrigt G e n o m att m u l t i p l i c e r a ett heltal m e d heltal erhåller m a n multipler till d e t f ö r s t n ä m n d a talet. M a n säger att ett tal "går upp i" sina m u l t i p l e r eller att m u l t i p e l n "är delbar m e d " talet. A N M Ä R K N I N G : D ä r e m o t bör ej "går j ä m n t u p p i" a n v ä n d a s . E t t naturligt tal större ä n 1 s o m är delbart endast m e d 1 o c h talet självt kallas primtal. V a r j e a n n a t naturligt tal större ä n 1 kallas ett tal. Ett s å d a n t tal k a n uppdelas i Förhållandet sammansatt primfaktorer. m e l l a n t v å tal eller storheter a o c h b är k v o t e n °y U t t r y c k s - sättet "Priserna p , p , pz förhåller sig s o m 1 till 2 till 3 " i n n e b ä r att x h 1 h = = 2 2 P? 3' Procent b e t y d e r h u n d r a d e l a r . EXEMPEL 1 % = 0,01 73 % = 0,73 ANMÄRKNING : F ö r att u n d v i k a missförstånd säger m a n t e x d å o m s ä t t ningsskatten höjs från 6 % till 9,1 % att d e n höjs m e d 3,1 p r o c e n t e n h e t e r . Promille b e t y d e r tusendelar. EXEMPEL 1 % = 0,001 3% 0 o = 0,003 O r d n i n g e n m e l l a n räkneoperationer k a n a n g e s m e d parenteser. EXEMPEL 6 - ( 5 - 1 ) = 6 - 4 = 2 S a k n a s p a r e n t e s e r utförs m u l t i p l i k a t i o n o c h division före a d d i t i o n o c h subtraktion. EXEMPEL 7 - 2 - 3 = 7 - 6 = 1 V i d u p p r e p a d e a d d i t i o n e r och subtraktioner r ä k n a r m a n från vänster. EXEMPEL 1 6 - 8 - 3 + 2 = ((16 - 8 ) - 3 ) + 2 = ( 8 - 3 ) + 2 = 5 + 2 = 7 potens V i d u p p r e p a d multiplikation m e d s a m m a faktor skriver m a n p å följande upphöjt till sätt „ n faktorer bas exponent Talet a n k a l l a s e n potens o c h u t l ä s e s "a upphöjt till n" eller "a n". a k a l l a s p o t e n s e n s bas o c h n k a l l a s dess exponent. ANMÄRKNING : O r d e t d i g n i t e t b ö r ej a n v ä n d a s . 2 3 a u t l ä s e s i b l a n d "a i k v a d r a t " o c h a "a i k u b " . 21 STORHETER. ENHETER Sveriges standardiseringskommission ger u t svensk s t a n d a r d för storheter och. enheter. D e n n a b ö r följas i skolan. e O r d e t sort b ö r ej längre a n v ä n d a s i detta s a m m a n h a n g . Istället för "sortförvandling" a n v ä n d s "enhetsbyté". F ö r e n storhets mätetal bör inte d e standardiserade b e t e c k n i n g a r n a för storheter a n v ä n d a s . EXEMPEL O m d e n tid d e t tar att färdas 4 0 k m m e d h a s t i g h e t e n 6 0 k m / h skall beräknas ur s a m b a n d e t s = v • t, k a n m a n skriva 4 0 = 60*, där tiden är x h. M a n bör således ej skriva t i d e n t h. I d e n e l e m e n t ä r a m a t e m a t i k u n d e r v i s n i n g e n b ö r m a n inte m u l t i p l i c e r a o c h d i v i d e r a enheter. EXEMPEL V i d b e r ä k n i n g a v a r e a n a v e n t o m t m e d sidorna 3 0 m o c h 5 0 m skriver man då a r e a n är 3 0 • 5 0 m 2 = 1500 m 2 o c h ej a r e a n är 30 m • 5 0 m = 1 5 0 0 m 2 E n h e t s b e t e c k n i n g a r s a m t % o c h % a n v ä n d s n o r m a l t endast tillsammans 0 m e d m ä t e t a l . I övrigt skrivs h e l a ordet ut. I n g a böjnings- eller a v l e d ningsändelser sätts ut efter e n h e t s b e t e c k n i n g a r . S å l u n d a får m a n ej skriva "på 2 m : s höjd", "25 % - i g lösning", "hur m å n g a % var h a n s vinst". 5 • ELEMENTÄR LOGIK Ett m a t e m a t i s k t objekt k a n b e t e c k n a s : variabelfri beteckning 1. m e d e n variabelfri beteckning s o m i varje s a m m a n h a n g b e t e c k n a r objek; t e t f r å g a EXEMPEL 7 lj 4, — —, variabel 14,7t, 0 (den tomma m ä n g d e n ) . 2 . m e d e n variabel, vilket är en b o k s t a v s b e t e c k n i n g för ett g o d t y c k l i g t e l e m e n t i e n m ä n g d , kallad g r u n d m ä n g d , uttryck 3 . m e d ett uttryck i n n e h å l l a n d e variabler eller variabelfria beteckningar. EXEMPEL 3 + 4 , 3x + 1, -, {x,y), f(x) PQ (vektorn från P till Q), f (där f är e n funktion o c h x är ett t a l ) , (derivatan a v f u n k t i o n e n / ) . ANMÄRKNING : I stället för ordet "beteckning" k a n " n a m n " a n v ä n d a s . konstant E n b e t e c k n i n g s o m i n t e i n n e h å l l e r vissa i ett s a m m a n h a n g förekomm a n d e variabler kallas i detta s a m m a n h a n g insättning M e d e n insättning konstant. i ett uttryck m e n a s ersättning a v e n eller flera vari- abler i uttrycket m e d n å g o n a n n a n b e t e c k n i n g . D ä r v i d u p p k o m m e r ett n y t t uttryck. EXEMPEL G e n o m insättning i x + jy k a n m a n erhålla e x e m p e l v i s 4 + 5 , 3 + z, G e n o m i n s ä t t n i n g i f(x) cos(y+ x + 5, 2 sin t + c o s / . k a n m a n erhålla e x e m p e l v i s / ( 2 ) , sin x, 1 0 l o g 2, z). D å m a n insätter e x e m p e l v i s a i stället för x i ett uttryck, säger m a n också att m a n beräknar uttryckets v ä r d e för x = a, utsaga E n utsaga är ett språkligt eller formelmässigt u t t a l a n d e . E n utsaga k a n sann, falsk v a r a sann, e n utsaga k a n v a r a falsk. 23 E n u t s a g a s o m i n t e i n n e h å l l e r n å g o n v a r i a b e l k a l l a s sluten. EXEMPEL 5 ä r ett primtal, 3 < 2, 1 v a r j e t r i a n g e l ä r v i n k e l s u m m a n 180°, d e t finns t r u b b i g a v i n k l a r . E n u t s a g a s o m i n n e h å l l e r e n eller flera v a r i a b l e r k a l l a s öppen. EXEMPEL T a l e t a ä r positivt, 2 * + / < 1, o m x i n t e ä r p o s i t i v t så är y n e g a t i v t . M e d insättning i e n ö p p e n u t s a g a m e n a s e r s ä t t n i n g a v e n eller flera v a r i a b ler m e d n å g o n a n n a n b e t e c k n i n g . H ä r v i d u p p k o m m e r e n n y u t s a g a . V i s s a i n s ä t t n i n g a r k a n g ö r a e n u t s a g a s a n n , vissa a n d r a k a n g ö r a d e n falsk. EXEMPEL F r å n utsagan x > y kan m a n g e n o m insättning erhålla exempelvis 3 > 2 > 3 , x> 2, 1. O m t e c k n e t = , s o m k a l l a s likhetstecken o c h u t l ä s e s " ä r l i k a m e d " eller " ä r " , s ä t t s m e l l a n t v å b e t e c k n i n g a r för o b j e k t , e r h å l l s e n u t s a g a , s o m u t s ä g e r a t t b e t e c k n i n g a r n a s t å r för s a m m a o b j e k t . k a l l a s likhet, ä r d e n ö p p e n k a l l a s d e n ä v e n En sådan utsaga ekvation. EXEMPEL 3 + 4 = 7 betyder att 3 + 4 och 7 betecknar s a m m a tal, M = 0 betyder att M betecknar den tomma mängden. Lösningsmängden, t e c k n a d A(x) ä v e n k a l l a d lösningen till e n ö p p e n u t s a g a , s o m ä r b e och som innehåller en variabel * med g r u n d m ä n g d ä r m ä n g d e n {x e X: L ö s n i n g s m ä n g d e n till e n ö p p e n u t s a g a , s o m ä r b e t e c k n a d A(x, y) s o m i n n e h å l l e r v a r i a b l e r n a x o c h y m e d g r u n d m ä n g d e r X o c h Y, mängden {(x, y) eX X, A(x)}. x Y : A(x, y)}. och är M o t s v a r a n d e definition görs d å m a n h a r t r e eller flera v a r i a b l e r . M e d e n lösning avses ä v e n e t t e l e m e n t i l ö s n i n g s m ä n g d e n . D å u t s a g a n h a r f o r m e n a v e n e k v a t i o n k a l l a s e l e m e n t e t o c k s å rot. A t t g ö r a e n i n s ä t t - n i n g for e n eller flera variabler o c h undersöka, o m d e n erhållna u t s a g a n är s a n n o c h det insatta därför b e t e c k n a r e n lösning, kallas att pröva. Ett e l e m e n t i l ö s n i n g s m ä n g d e n sägs satisfiera eller uppfylla den öppna utsagan. M e d att lösa e n ö p p e n utsaga avses att a n g e l ö s n i n g s m ä n g d e n i enkel form. EXEMPEL 2 N ä r m a n löser e k v a t i o n e n x = 4 k a n svaret ges i n å g o n a v formerna a) {—2, 2 } b) x = 2 eller x = —2 c) lösningarna är —2 o c h 2 . 2 2 U r e k v a t i o n e n x + 3a = a erhålls x = a — 3a. M a n säger att m a n "löst e k v a t i o n e n m e d a v s e e n d e p å x" eller att m a n "löst ut x". F r å n e n eller flera utsagor k a n m a n b i l d a n y a utsagor m e d e n eller flera a v följande operationer, där A o c h B är b e t e c k n i n g a r för utsagor. Konjunktionen a v u t s a g a n A o c h u t s a g a n B är u t s a g a n "A och B". D e n är s a n n d å b å d e A är s a n n o c h B är sann. SYMBOL: A A B, utläses "A Disjunktionen och B". a v utsagorna A o c h B är u t s a g a n "A eller B". D e n är s a n n d å minst e n a v utsagorna A o c h B är s a n n . SYMBOL: A V B, utläses "A eller B". Negationen a v utsagan A är u t s a g a n "icke-A". D e n är s a n n d å A är falsk o c h falsk d å A är sann. U t s a g a n "icke-^4" kallas ä v e n motsatsen till A. U r s y m b o l e r n a = , 6, . . . bildas s y m b o l e r n a =f=, . . . vilka utläses "är inte lika m e d " ("är skilt från"), "tillhör inte", . . . Implikationen a v utsagorna A o c h B är u t s a g a n A => B, vilket utläses "A medför (implicerar) B" eller " o m A så B". D e n är s a n n d å o c h e n d a s t d å "icke-^4 eller B" är sann. Ömvändningen Ekvivalensen a v i m p l i k a t i o n e n A => B är i m p l i k a t i o n B => A. a v utsagorna A o c h B är u t s a g a n "AoB", vilket utläses "A är ekvivalent m e d B" eller "A m e d f ö r o c h följer u r B" eller "A om o c h endast o m B". D e n är s a n n d å b å d e A o c h B är s a n n a s a m t d å b å d e A o c h B är falska. 25 existenskvantor A v e n u t s a g a A k a n b i l d a s e n u t s a g a "3 x:A" vilken utläses " d e t (existerar) ett (något) x s å d a n t a t t A gäller". H kallas allkvantorn A v e n u t s a g a A k a n b i l d a s e n u t s a g a "V x:A", (varje) x g ä l l e r A". V k a l l a s finns existenskvantorn. v i l k e n utläses "för a l l a allkvantorn. ANMÄRKNING : M a n k a n ä v e n a n v ä n d a s k r i v s ä t t s o m *i < * bunden bokstav x <f( i) 2 V*i, x 2 e D. f B o k s t a v e n A : i 3 x:A o c h V x:A ä r icke e n v a r i a b e l u t a n e n bunden bokstav. M a n k a n i n t e g ö r a e n i n s ä t t n i n g för e n b u n d e n b o k s t a v . D ä r e m o t k a n e n b u n d e n b o k s t a v e r s ä t t a s m e d g o d t y c k l i g a n n a n b o k s t a v utan a t t u t sagan ändras. EXEMPEL 3 x: (x > 1), d v s " d e t e x i s t e r a r e t t x s o m ä r s t ö r r e ä n 1", ä r d e t s a m m a s o m " d e t e x i s t e r a r e t t u s o m ä r s t ö r r e ä n 1" d v s 3 u: (u > k a n m a n i n å g o t s a m m a n h a n g s a m t i d i g t h a a t t "x > "a > 1). ( D ä r e m o t 1" ä r sann och att 1" ä r falsk). B u n d e n b o k s t a v f ö r e k o m m e r s t u n d o m i b e t e c k n i n g a r för o b j e k t . EXEMPEL I {x: 1 < x < 2 } ä r x e n b u n d e n b o k s t a v . I beteckningen x ^ 3 3 x + 1 för d e n f u n k t i o n v a r s v ä r d e för x ä r x + 1 är x en b u n d e n bokstav. X I J f(t) o ekvationssystem relation dt ä r t e n b u n d e n b o k s t a v , x d ä r e m o t e n v a r i a b e l , E t t ekvationssystem innebär en konjunktion av ett ändligt antal ekvationer. O m X o c h Y ä r m ä n g d e r k a l l a s v a r j e d e l m ä n g d R av X X Y e n relation f r å n X till Y. D å (x, y) 6 R s ä g e r m a n a t t x s t å r i r e l a t i o n e n R till och s k r i v e r ä v e n xRy. E n r e l a t i o n f r å n X till X ( s a m m a m ä n g d ) k a l l a s o c k s å e n r e l a t i o n i X. ekvivalensrelation E n ekvivalensrelation j , c h .z i X ) : x > 1. xRx (reflexiva e g e n s k a p e n ) 2 . xRy=>yRx (symmetriska egenskapen) 3 . {xRy o c h yRz) 26 i e n m ä n g d X ä r e n r e l a t i o n R m e d e g e n s k a p e r n a (för 0 => xRz (transitiva egenskapen) ekvivalent O m R ä r e n e k v i v a l e n s r e l a t i o n o c h xRy sägs x ochy vara ekvivalenta. ekvivalens- M e d e n ekvivalensrelation R kan en m ä n g d X indelas i d e l m ä n g d e r k k a l l a d e ekvivalensklasser ' a s s e r så a t t 1. t v å e l e m e n t i s a m m a klass a l l t i d ä r e k v i v a l e n t a , 2 . t v å e l e m e n t i olika klasser a l d r i g ä r e k v i v a l e n t a . ordnings- E n ordningsrelation i en m ä n g d X är en relation R m e d egenskaperna: relation j_ [ Ry => x =y och. yRx) x 2 . (xRy och.yRz) => xRz (antisymmetriska egenskapen) (transitiva egenskapen). EXEMPEL Relationen > och y > för d e r e e l l a t a l e n ( m a n h a r d ä r v i d a l d r i g b å d e x > y x). E n o r d n i n g s r e l a t i o n k a n d e s s u t o m satisfiera 3 . xRx (reflexiva e g e n s k a p e n ) . EXEMPEL R e l a t i o n e n < för d e r e e l l a t a l e n . < u t l ä s e s " ä r m i n d r e ä n eller l i k a m e d " . M a n h a r exempelvis att "2 < 3 " är sann och att "3 < 3 " är sann. funktion avbildning funktionsvärde E n r e l a t i o n , s o m ej i n n e h å l l e r t v å p a r m e d s a m m a första m e n o l i k a a n d r a k o m p o n e n t , ä r en funktion, bild definitionsmängd för x. O m f u n k t i o n e n b e t e c k n a s f u n k t i o n s v ä r d e t / ^ ) . M a n k a l l a r f{x) i b l a n d för bilden a v x. M ä n g d e n a v d e x i X f ö r v i l k a finns y s å d a n t a t t (x,y) t i o n e n s definitionsmängd. b e t e c k n a s D. värdemängd. F ö r en funktion f Mängden f värdemängd (avbildning). O m (x,jy) t i l l h ö r f u n k t i o n e n k a l l a s y funktionsvärdet b e t e c k n a s f, komponent av alla funktionsvärden D e n b e t e c k n a s v a n l i g e n V. f f ö l j a n d e s ä t t x^f(x), brukar D, t ef kallas funk- definitionsmängden kallas funktionens M a n kan ange en funktion p å d ä r första d e l e n u t l ä s e s "x ö v e r g å r i / ( * ) " eller "x a v b i l d a s p å / ( * ) " . F u n k t i o n e n k a n o c k s å s k r i v a s x ^ y : y=f(x),D . f F r a m g å r d e f i n i t i o n s m ä n g d e n u r s a m m a n h a n g e t b e h ö v e r d e n ej s k r i v a s u t . EXEMPEL x ^ 3 x + 1, {x: x > 0 } b e t e c k n a r d e n f u n k t i o n , s o m för v a r j e p o s i t i v t x h a r funktionsvärdet e n b a r t "x > 3 x + 1. I stället för "{.x: x> 0 } " k a n m a n skriva 0". 2? M a n a n v ä n d e r ofta uttryckssättet "y är e n funktion a v x" i stället för "det finns e n f u n k t i o n / s å d a n att jy = / ( * ) " O l ä m p l i g t uttryckssätt är "funktionen/(*)". E n funktion f från X kallas omvändbar o m f(x ) =t= f(x ) 1 för x 2 x 4= x. 2 E n o m v ä n d b a r funktion har e n invers vilket är e n funktion b e t e c k n a d f _1 från Y till X o c h definierad g e n o m 1 y=f(*) ANMÄRKNING: o*=f- (J)Förväxling kan uppstå m e l l a n o c n x ^lf( )- E n funktion f till Y sägs vara e n funktion till hela Y o m varje y i F är funktionsvärde för minst ett x. E n funktion från X sägs vara från hela X om D f = X. E n o m v ä n d b a r funktion från h e l a X till h e l a Y kallas en bijektion; varje o m v ä n d b a r funktion är e n bijektion från h e l a d e f i n i t i o n s m ä n g d e n till hela värdemängden. O m f o c h g är funktioner kallas funktionen x funktion. x g(f{ )) e n sammansatt 6 • ALGEBRA komposition L å t G v a r a e n m ä n g d . E n f u n k t i o n s o m till v a r j e p a r (a, b), d ä r a o c h b t i l l h ö r G, o r d n a r p r e c i s e t t c t i l l h ö r a n d e G k a l l a s e n komposition. SYMBOL: a o b, k a n u t l ä s a s " a r i n g i " . ANMÄRKNING : I stället för o a n v ä n d s ofta a n d r a t e c k e n t e x , X " k r y s s " , * "stjärna". EXEMPEL a o b — c k a n stå för " a p l u s b ä r l i k a m e d c" eller för " 2 u p p h ö j t till 3 ä r lika m e d 8 " . A N M Ä R K N I N G : S u b t r a k t i o n ä r e n k o m p o s i t i o n i R m e n ej i N, eftersom s u b t r a k t i o n i N ej ä r d e f i n i e r a d för a l l a p a r . kommutativ E n k o m p o s i t i o n k a l l a s kommutativ kommutativ lag a o b = b o a. o m för a l l a a o c h b i G g ä l l e r (kommutativa lagen) EXEMPEL 2 + 3 = 3 + 2 associativ E n k o m p o s i t i o n s r e g e l k a l l a s associativ o m för a l l a a o c h b o c h c i G g ä l l e r associativ lag (a o b) o c = a o (b o c). (associativa lagen) EXEMPEL (3 • 4) • 5 = 3 • (4 • 5) ANMÄRKNING : V i d t i l l ä m p n i n g a v flera k o m p o s i t i o n e r eller v i d u p p r e p a d a n v ä n d n i n g a v s a m m a r e g e l a n v ä n d s p a r e n t e s e r för a t t visa, i v i l k e n o r d n i n g k o m p o s i t i o n e n skall g ö r a s . distributiv lag O m för t v å k o m p o s i t i o n e r * o c h o o c h för a l l a a, b o c h c i G d e t g ä l l e r a t t a * (b o c) = (a * b) o (a * c) k a l l a r m a n d e t t a e n distributiv lag. EXEMPEL 2(3 + 5 ) = 2 - 3 + 2 - 5 29 annulleringslag Implikationen aoc = boc=>a=b för alla a, b o c h c i G kallas e n neutralt element annulleringslag. O m det finns ett e l e m e n t e i G s å d a n t att för varje a i G a o e = a; eo a = a, kallas e neutralt element. EXEMPEL T a l e t 0 är neutralt e l e m e n t v i d a d d i t i o n i Z o c h talet 1 v i d m u l t i p l i k a tion i N. inverst element O m det vid k o m p o s i t i o n e n o för ett a i G finns ett b i G sådant att aob = e; b o a = e, kallas b inverst element till a. EXEMPEL V i d m u l t i p l i k a t i o n i m ä n g d e n a v rationella tal är det inverterade talet inverst e l e m e n t . V i d a d d i t i o n i m ä n g d e n a v h e l a tal är det m o t s a t t a talet inverst e l e m e n t . grupp E n grupp är en m ä n g d G och e n k o m p o s i t i o n s å d a n att 1. k o m p o s i t i o n e n är associativ för alla e l e m e n t i G 2 . d e t finns ett neutralt e l e m e n t i G 3 . för varje e l e m e n t i G finns ett inverst e l e m e n t i G. E t t polynom i ett (ändligt) antal variabler är e n s u m m a a v termer, vilka var o c h e n är en p r o d u k t a v tal kallat koefficient o c h potenser a v variabler m e d n a t u r l i g a tal s o m e x p o n e n t e r . S u m m a n a v e x p o n e n t e r n a kallas termens grad. M e d p o l y n o m e t s grad avses högsta g r a d e n hos dess termer. ANMÄRKNING : M a n skriver ofta ax i stället för a • x o c h 2x i stället för 2 • x. EXEMPEL 3 I uttrycket — 3x y 2 är —3 koefficienten, x ochjc är variablerna o c h graden är 5. 2 s U t t r y c k e t 3 * — 2x y + y 3 — 6 är ett p o l y n o m i två variabler m e d fyra t e r m e r o c h m e d g r a d e n fyra. Koefficienterna är i o r d n i n g 3 , — 2 , 1 o c h —6. D e n sista t e r m e n kallas konstantterm. uppdela i faktorer E t t uttryck skrivet i form a v e n s u m m a k a n i b l a n d uppdelas i 30 faktorer, dvs skrivas som en p r o d u k t m e d a n v ä n d n i n g a v distributiva lagen M a n s ä g e r d ä r v i d a t t m a n bryter ut e n f a k t o r . EXEMPEL ax + bx = x(a + b) Likheten A B2 2 _ ( = _ A ( FL + J) k a l l a s konjugatregeln o c h Ö + 2«Ä + 2 > = (<z + £ ) k a l l a s kvadreringsregeln. K v o t e n a v t v å p o l y n o m k a l l a s e t t rationellt 2 2 2 uttryck EXEMPEL X ' X E t t polynom i en variabel ä r e t t u t t r y c k a v f o r m e n xn x + a -\ ~ + • • • + a x + Ho, « 6 C d ä r a , a ... a är t a l o c h k a l l a s koefficienter. n 0 x x n E t t p o l y n o m k a n b e t e c k n a s p[x). s t ö r s t a t a l för v i l k e t a n Polynomet h a r graden n o m n är det H= 0. E t t p o l y n o m a v g r a d e n 0 ä r e n k o n s t a n t . M a n k a l l a r a för k o n s t a n t t e r m , a x för f ö r s t a g r a d s t e r m e t c . 0 x E t t p o l y n o m p{x) ä r delbart m e d e t t p o l y n o m d(x) o m d e t finns e t t p o l y - n o m q(x) s å d a n t a t t för v a r j e x ä r p{x) = d(x)q(x). E t t t a l a ä r e t t nollställe till p o l y n o m e t p(x) O m p(x) = (x — a) m g{x) d ä r m € N- o c h h a r n o l l s t ä l l e t a multipliciteten Satsen m. O m m > är delbart med * — a o om ej ä r d e l b a r t m e d (x — a) 1 ä r a e t t multipelt p(a) = 0 " k a l l a s nollställe. faktorsatsen. F ö r n 6 TV g ä l l e r («+*)-- (;) «•+(;) +... + (,!,) F o r m e l n k a l l a s binomialsatsen mialkoefficienter. Beteckningen o c h t a l e n ^j, +ö p 6 {0, 1 , . . . w}, k a l l a s éino- utläses "n över/>". 31 index H a r m a n e n följd a v n t a l a v a , a , ... a , v a r v i d 1, 2, 3, . . . n k a l l a s index 2 3 n så skriver m a n talens s u m m a n a l + FL 2 + a 3+ •••+ a n = 2 a i s o m u t l ä s e s " s u m m a a n ä r i g å r f r å n 1 till n". t summatecken S y m b o l e n 2 kallas n-fakultet P r o d u k t e n a v a l l a h e l a t a l f r å n 1 till n summatecken. 1 -2-3-4...K skrivs ni s o m u t l ä s e s permutation O m e l e m e n t e n i e n m ä n g d skrivs u p p i e n b e s t ä m d o r d n i n g , k a l l a s u p p s t ä l l n i n g e n e n permutation 32 "n-fakultet". av elementen. 7 • GEOMETRISKA GRUNDBEGREPP punkt, linje, I plan, rum r ä t linje), plan o c h rum. geometrin s t u d e r a s punkter o c h vissa p u n k t m ä n g d e r b l a linje (dvs O m e n p u n k t A t i l l h ö r e n linje L dvs A ligga pa g å genom linjen genom A och 8 eL utläses d e t t a o c k s å "A ligger på L" eller "L går genom A". O m A o c h B ä r t v å o l i k a p u n k t e r finns d e t e x a k t e n linje s o m g å r g e n o m A o c h B. D e n n a linje k a l l a s linjen genom A och B eller linjen AB. stråle U n i o n e n a v e n p u n k t A o c h a l l a p u n k t e r p å e n a s i d a n o m A p å e n linje ändpunkt g e n o m A k a l l a s e n stråle m e d ändpunkt i A. motsatt stråle T v å strålar a och b m e d s a m m a ä n d p u n k t och sådana att unionen av a o c h b ä r e n r ä t linje, k a l l a s motsatta sträcka inre punkt förlängning strålar. M ä n g d e n av p u n k t e r n a A och B och alla punkter mellan A och B p å l i n j e n k a l l a s sträckan AB. P u n k t e r n a A o c h B k a l l a s s t r ä c k a n s ä n d p u n k t e r , ö v r i g a p u n k t e r k a l l a s inre punkter p å sträckan. O m B är en inre punkt p å s t r ä c k a n AC sägs C l i g g a p å AB :s förlängning ö v e r B. B längd enhetssträcka V a r j e s t r ä c k a h a r e n längd. E n g o d t y c k l i g s t r ä c k a k a n v ä l j a s s o m enhetssträcka. N ä r e n h e t s s t r ä c k a n ä r v a l d k a n l ä n g d e n a v e n s t r ä c k a a n g e s m e d ett tal (mätetalet). L ä n g d e n kan uppfattas som en storhet m e d enhets- 3 — 2 ' 5 1 3 9 6 33 längdenhet sträckans l ä n g d s o m enhet {längdenhet). O m e n särskild b e t e c k n i n g för l ä n g d e n a v e n sträcka AB önskas, k a n s y m b o l e n \AB\ användas. EXEMPEL F ö l j a n d e skrivsätt bör dock accepteras AB =4 AB = 9 l ä n g d e n h e t e r , AB = 8 0 c m = 0,8 m . M e d avståndet mellan tvä punkter A o c h B m e n a r vi l ä n g d e n a v sträckan två punkter O m e n p u n k t A tillhör ett p l a n n dvs A ligga i ett plan £TI utläses d e t t a också "A ligger i planet n" eller "n går g e n o m A". O m A, B o c h C är tre olika punkter s o m ej ligger p å e n rät linje finns det precis plan genom en linje B o c h C. M a n säger också "ett plan går genom en linje" o c h "en linje ligger i linje i ett plan ett område E n s a m m a n h ä n g a n d e d e l m ä n g d a v ett p l a n kallas ett område o m det k a n ett p l a n s o m g å r g e n o m A, B o c h C. D e t t a p l a n kallas p l a n e t g e n o m A, plan". avgränsas från sitt k o m p l e m e n t m e d hjälp a v e n eller flera kurvor. D e s s a rand kurvor kallas områdets rand. slutet område öppet område O m r å d e t kallas slutet o m r a n d e n tillhör o m r å d e t . D e t kallas öppet o m konvext r a n d e n i n t e tillhör o m r å d e t . {(*,y) : x ~> 0,y {(x, y) :x + y 2 2 > > 0 } är slutet, 1} är ö p p e t . O m för varje p a r a v p u n k t e r A o c h B i ett o m r å d e sträckan AB är e n d e l m ä n g d a v o m r å d e t , kallas o m r å d e t konvext. A 34 halvplan M ä n g d e n a v a l l a p u n k t e r i e t t p l a n p å s a m m a s i d a o m e n linje L i p l a n e t eller p å linjen k a l l a s e t t (slutet) halvplan. motsatta halvplan D e två h a l v p l a n e n m e d s a m m a r a n d kallas skära skärningspunkt Om L x motsatta. o c h L ä r linjer i s a m m a p l a n g ä l l e r e n d e r a : 2 1. S n i t t e t a v L och L x 2 h a r e x a k t e t t e l e m e n t P. M a n s ä g e r a t t l i n j e r n a skär v a r a n d r a i P. P u n k t e n P k a l l a s skärningspunkten m e l l a n Z, o c h t L. 2 2. Snittet ä r d e n t o m m a m ä n g d e n . L-i L sammanfallande linjer 2 3 . Snittet h a r m e r ä n ett element. Linjerna ä r d å •L,L parallella linjer I fallen 2 . o c h 3 . sägs l i n j e r n a v a r a SYMBOL : L polygon Om A v na AA, X 2 /I t L A , ... A 2 A A ,... 2 3 sammanfallande. 2 parallella. 2 n ä r olika p u n k t e r i ett p l a n kallas u n i o n e n a v sträckorAA n x en polygon, o m s t r ä c k o r n a s k ä r v a r a n d r a e n d a s t i ä n d p u n k t e r n a , o c h o m t v å s t r ä c k o r m e d s a m m a ä n d p u n k t ej l i g g e r p å s a m m a linje. 35 / hörn Punkterna A sida sidor. P o l y g o n e r n a får n a m n efter a n t a l e t h ö r n : t r i a n g e l , f y r h ö r n i n g e t c . inre område polygonområde och ett yttre område. ls A, 2 . . . k a l l a s hörn o c h s t r ä c k o r n a A A , X Z AA, P o l y g o n e n u t g ö r r a n d till t v å o m r å d e n , e t t inre område, Punkterna 2 3 ... kallas polygonområdet, i o m r å d e n a k a l l a s inre r e s p e k t i v e yttre punkter, punkterna inre punkt, innanför yttre punkt, utanför l i g g e r innanför r e s p e k t i v e utanför konvex polygon O m p o l y g o n o m r å d e t ä r k o n v e x t k a l l a s p o l y g o n e n konvex. diagonal O m A o c h B ä r h ö r n i e n p o l y g o n , k a l l a s s t r ä c k a n AB diagonal, o m AB ej polygonen. är sida i polygonen. vinkel vinkelspets vinkelben T v å strålar m e d s a m m a ä n d p u n k t A delar planet i två o m r å d e n kallade vinklar. D ä r v i d k a l l a s A vinkelspets o c h s t r å l a r n a vinkelben. M a n b e t e c k n a r e n v i n k e l p å o l i k a sätt. A C A AB A « A C A N M Ä R K N I N G : O m ej a n n a t a n g e s avses d e n k o n v e x a v i n k e l n . konvex 36 ej konvex cirkel O m O ä r e n g i v e n p u n k t o c h r e t t (positivt) t a l , k a l l a s m ä n g d e n a v p u n k - medelpunkt t e r i e t t p l a n , v a r s a v s t å n d f r å n O ä r r, för cirkeln m e d medelpunkten radie radien r. M a n s ä g e r a t t m ä n g d e n a v p u n k t e r P för v i l k a d e t g ä l l e r a t t ligga på [ 0 P | = r t i l l h ö r c i r k e l n eller ligger på c i r k e l n , c i r \0P\ < e ' ' O och < r t i l l h ö r d e t b e g r ä n s a d e o m r å d e för vilket c i r k e l n ä r r a n d e l l e r ligger innanför cirkeln, \OP\ > r ligger utanför cirkeln, cirkelområde \OP\ < r u t g ö r cirkelområdet. radie Radie b e t e c k n a r o c k s å e n s t r ä c k a f r å n m e d e l p u n k t e n till e n p u n k t p å körda c i r k e l n . E n s t r ä c k a m e l l a n t v å p u n k t e r p å c i r k e l n k a l l a s körda. E n k ö r d a diameter g e n o m m e d e l p u n k t e n k a l l a s diameter. E n r ä t linje m e d e n k ö r d a s o m d e l - sekant m ä n g d k a l l a s sekant. O m s n i t t e t a v e n r ä t linje o c h e n cirkel h a r e x a k t tangeringspunkt e t t e l e m e n t (tangeringspunkten) k a l l a s linjen tangent. tangent cirkelbåge O m A o c h B ä r t v å o l i k a p u n k t e r p å e n cirkel ä r d e ä n d p u n k t e r för halvcirkel t v å p u n k t m ä n g d e r p å c i r k e l n , cirkelbågar. AB o c h b e t e c k n a s AB. kallas b å g e n en körda sektor E n d e r a a v dessa k a l l a s b å g e n O m A och B är ä n d p u n k t e r p å en d i a m e t e r halvcirkel. diameter sekant tangent Ett o m r å d e som begränsas av en cirkelbåge och radierna g e n o m bågens ä n d p u n k t e r k a l l a s sektor. E t t o m r å d e s o m b e g r ä n s a s a v e n c i r k e l b å g e o c h segment k o r d a n g e n o m bågens ä n d p u n k t e r kallas sektor cirkelbågens längd cirkelns o m k r e t s segment. segment Varje cirkelbåge h a r en längd. L ä n g d e n av hela cirkeln kallas omkrets. O m c i r k e l n s r a d i e ä r r ä r c i r k e l n s o m k r e t s cirkelns 2nr. 3^ F ö r e n b å g e AB p å e n cirkel m e d m e d e l p u n k t e n O kallas vinkeln medelpunktsvinkeln till AB. AOB F ö r h å l l a n d e t m e l l a n l ä n g d e n a v AB o c h cir- kelns radie k a n tas s o m m å t t p å vinkelns storlek. E n h e t e n vid s å d a n vinkelm ä t n i n g kallas radian. E n vinkels storlek k a n också a n g e s m e d e n h e t e n varv eller e n h e t e n grad. O m e n h e t e n ej utskrivs, avses att e n h e t e n är radian (betecknas r a d ) . D e t gäller: 1 0 =180 360° = 1 v a r v = 2TZ ^ (rad). O m e n vinkels storlek är x, y° eller z varv, a n g e s ä v e n vinkelns storlek a v x + n 2iz, y° + n 360° respektive (z + n) varv, där n är ett h e l t tal. ANMÄRKNING: I stället för "vinkelns storlek är" säger m a n vanligen "vinkeln är". E n v i n k e l s o m är 90° kallas rät. E n vinkel större ä n noll o c h m i n d r e ä n 90° kallas spetsig. E n vinkel större ä n 9 0 ° o c h m i n d r e ä n 180° kallas trubbig. N ä r två räta linjer skär v a r a n d r a i en p u n k t P, blir P vinkelspets för fyra vinklar, s o m v a r o c h e n kallas vinkel mellan linjerna. M a n säger också a t t linjerna bildar vinklar. O m e n a v d e fyra vinklarna är rät, sägs e n a linjen v a r a vinkelrät mot d e n a n d r a eller normal till d e n n a . A t t två linjer L x och L 2 SYMBOL : är vinkelräta m o t v a r a n d r a markeras i figur m e d en hake. L J_L 1 2 IL E n n o r m a l till e n sträcka g e n o m sträckans m i t t p u n k t kallas mitt (punkts) normal till sträckan. E n kongruensavbildning är e n a v b i l d n i n g a v p l a n e t p å sig självt s å d a n , att alla a v s t å n d m e l l a n g o d t y c k l i g a p u n k t e r är lika m e d a v s t å n d e t m e l l a n m o t s v a r a n d e bildpunkter. O m P o c h Q är p l a n a p u n k t m ä n g d e r , är P kongruent med Q, o m d e t finns e n k o n g r u e n s a v b i l d n i n g s o m a v b i l d a r P p å Q. SYMBOL: P ^ Q, utläses "P är k o n g r u e n t m e d Q". D e n identiska a v b i l d n i n g e n a v b i l d a r varje p u n k t p å sig själv. E n spegling i en (rät) linje L är e n k o n g r u e n s a v b i l d n i n g s å d a n , att varje p u n k t p å L avbildas p å sig själv o c h varje p u n k t utanför L h a r sin b i l d p u n k t p å m o t s a t t sida o m L. B i l d p u n k t e n kallas spegelbild o c h a v b i l d n i n g s förfarandet kallas att spegla i e n linje. O m för varje p u n k t i e n p u n k t m ä n g d gäller, att s p e g e l b i l d e n i e n linje L också tillhör p u n k t m ä n g d e n , kallas linjen L en symmetriaxel till p u n k t - mängden. E n vridning är e n k o n g r u e n s a v b i l d n i n g m e d e n p u n k t P fix. D e n k a n u p p fattas s o m s a m m a n s a t t a v t v å speglingar i två linjer s o m skär v a r a n d r a i p u n k t e n P. O m en v i n k e l m e l l a n linjerna är a, är v i n k e l n 2 « e n vridningsvinkel. O m vridningsvinkeln är 180° (spegling i t v å m o t v a r a n d r a vinkelräta linjer), får m a n spegling i punkten E n p u n k t P kallas symmetricentrum P. till e n p u n k t m ä n g d , o m för varje p u n k t i m ä n g d e n spegelbilden i P också tillhör m ä n g d e n . E n a v b i l d n i n g s a m m a n s a t t a v två speglingar i parallella linjer är e n parallellförskjutning. E n a v b i l d n i n g a v p l a n e t p å sig självt s å d a n , att a v s t å n d e t m e l l a n två g o d t y c k l i g a punkter multipliceras m e d e t t positivt tal k, kallas e n formig avbildning. T a l e t k kallas a v b i l d n i n g e n s T v å p u n k t m ä n g d e r P o c h Q kallas likformiga, lik- skala. o m d e t finns e n likformig a v b i l d n i n g v i d vilken d e n e n a m ä n g d e n avbildas p å d e n a n d r a . SYMBOL : P ~ Q, utläses "P är likformig m e d Q". O m O är e n b e s t ä m d p u n k t o c h P e n g o d t y c k l i g p u n k t o c h k ett positivt tal, finns d e t e n a v b i l d n i n g a v p l a n e t p å sig självt s å d a n , att l ä n g d e n a v sträckan OP v där P är b i l d e n a v P, är k g å n g e r l ä n g d e n a v sträckan OP. x 39 sträckning bisektris D e n n a a v b i l d n i n g k a l l a s sträckning m e d O s o m c e n t r u m . E n s t r å l e g e n o m e n vinkels spets k a l l a s bisektris o m d e t e n a v i n k e l b e n e t vid spegling i strålen avbildas p å det a n d r a vinkelbenet. bisektris avstånd från en punkt till en rät linje fotpunkt A v s t å n d e t f r å n e n p u n k t P u t a n f ö r e n linje L till s k ä r n i n g s p u n k t e n m e l l a n L o c h n o r m a l e n till L g e n o m P k a l l a s avståndet från P till L. S k ä r n i n g s - p u n k t e n m e l l a n n o r m a l e n o c h linjen L k a l l a s n o r m a l e n s fotpunkt. avstånd mellan parallella linjer Avståndet vinkel i polygon V i n k e l n m e l l a n t v å sidor som b i l d a r ett h ö r n i en polygon kallas e n mellan två parallella linjer ä r a v s t å n d e t från e n g o d t y c k l i g p u n k t p å d e n e n a l i n j e n till d e n a n d r a l i n j e n . vinkel i polygonen, o m d e n v i d s p e t s e n l i g g e r i n n a n f ö r p o l y g o n e n . E n s i d o yttervinkel v i n k e l till e n k o n v e x v i n k e l i e n p o l y g o n k a l l a s yttervinkel rätvinklig triangel katet O m e n v i n k e l i e n t r i a n g e l ä r r ä t , k a l l a s t r i a n g e l n rätvinklig. b i l d a r r ä t v i n k e l k a l l a s kateter, d e n l ä n g s t a s i d a n k a l l a s till p o l y g o n e n . D e sidor s o m hypotenusa. hypotenusa Pytagoras sats Pytagoras sats: Om i en rätvinklig triangel 2 a och 2 l ä n g d e r o c h c ä r h y p o t e n u s a n s l ä n g d , så ä r a + b = trubbvinklig triangel spetsvinklig triangel 40 b är kateternas 2 c. O m i en triangel en vinkel ä r t r u b b i g (större ä n 90°), kallas triangeln trubbvinklig. O m alla v i n k l a r n a i en triangel ä r spetsiga ( m i n d r e ä n 90°), kallas triangeln spetsvinklig. likbent triangel O m i e n t r i a n g e l t v å s i d o r ä r k o n g r u e n t a (lika s t o r a ) , k a l l a s t r i a n g e l n likbent. M e d b a s e n i e n l i k b e n t t r i a n g e l avses i a l l m ä n h e t d e n t r e d j e s i d a n . liksidig triangel O m t r e s i d o r ä r k o n g r u e n t a (lika s t o r a ) , k a l l a s t r i a n g e l n motstående sida och vinkel i en triangel s i d a n k a l l a s motstående. höjd i triangel liksidig. T v å sidor i en triangel bildar en vinkel. D e n n a vinkel och d e n tredje S t r ä c k a n m e l l a n e t t h ö r n i e n t r i a n g e l o c h f o t p u n k t e n för normalen f r å n h ö r n e t till m o t s t å e n d e s i d a eller d e n n a sidas f ö r l ä n g n i n g k a l l a s e n höjd i triangeln. bas i triangel Bas i en triangel ä r d e n s i d a s o m ä r n o r m a l till h ö j d e n ifråga. median Median ä r s t r ä c k a n m e l l a n e t t h ö r n i e n t r i a n g e l o c h m o t s t å e n d e sidas mittpunkt. ANMÄRKNING: " T a n g e n t , n o r m a l , bisektris, m e d i a n , höjd, b a s " k a n avse linje, s t r ä c k a o c h l ä n g d a v s t r ä c k a s a m t i vissa fall s t r å l e . regelbunden polygon O m b å d e vinklarna och sidorna i en konvex polygon är kongruenta, (parallell)trapets E n f y r h ö r n i n g m e d t v å p a r a l l e l l a s i d o r k a l l a s e n (parallell) parallellogram kallas polygonen regelbunden. E n fyrhörning d ä r sidorna två och två (motstående sidor) ä r parallella kallas en parallellogram. rektangel E n fyrhörning d ä r vinklarna ä r r ä t a kallas en romb E n f y r h ö r n i n g d ä r s i d o r n a ä r k o n g r u e n t a k a l l a s e n romb. kvadrat trapets. rektangel. E n fyrhörning d ä r b å d e vinklar och sidor ä r k o n g r u e n t a kallas en kvadrat. ANMÄRKNING: V a r j e p a r a l l e l l o g r a m ä r e n t r a p e t s , v a r j e k v a d r a t ä r e n r o m b och en rektangel. Eftersom parallelltrapets med d e o l i k a specialfallen parallellogram, rektangel, r o m b , k v a d r a t definierats s o m polygoner, h e t e r det t ex a t t e n p u n k t l i g g e r u t a n f ö r , p å eller i n n a n f ö r e x e m p e l v i s e n k v a d r a t , a l l t eftersom p u n k t e n ä r e n y t t r e p u n k t , t i l l h ö r k v a d r a t e n eller ä r e n i n r e punkt. F ö r det polygonområde, som begränsas av respektive polygon, a n v ä n d e r m a n ofta s a m m a n a m n s o m för p o l y g o n e n själv, t e x t r i a n g e l i s t ä l l e t för t r i a n g e l o m r å d e , k v a d r a t i s t ä l l e t för k v a d r a t o m r å d e . 41 höjd i en trapets Höjden i e n trapets är avståndet m e l l a n d e parallella sidorna. en omskriven cirkel E n cirkel är omskriven kring e n p o l y g o n , o m p o l y g o n e n s alla h ö r n ligger en inskriven cirkel p å cirkeln. P o l y g o n e n k a n sägas v a r a inskriven i cirkeln. E n cirkel är inskriven i e n p o l y g o n , o m cirkeln ligger i p o l y g o n o m r å d e t o c h o m p o l y g o n e n s alla sidor tangerar cirkeln. P o l y g o n e n k a n sägas v a r a omskriven kring cirkeln. cirklar tangerar varandra utantill tangerar innantill N ä r snittet a v två cirklar är precis e n p u n k t tangerar cirklarna centrallinje E n linje g e n o m två cirklars m e d e l p u n k t kallas koncentriska cirklar T v å cirklar m e d g e m e n s a m m e d e l p u n k t kallas bågvinkel e n a cirkeln i övrigt ligger innanför d e n andra. O m AB centrallinje. koncentriska. är e n cirkelbåge o c h P e n p u n k t p å cirkeln s o m ej ligger p å b å g e n kallas v i n k e l n APB transversal varandra utantill o m cirklarna i övrigt ligger utanför v a r a n d r a o c h innantill o m d e n hågvinkel till bågen AB. E n linje L s o m skär två a n d r a linjer a o c h b i olika p u n k t e r kallas transversal till a o c h b. likbelägna vinklar 42 V a r d e r a skärningspunkten är spets för fyra vinklar. V i n k l a r n a a o c h oc', P o c h Ja', y o c h y', 8 o c h <$' kallas parvis likbelägna vinklar, a o c h y, vertikalvinklar sidovinklar p o c h S k a l l a s vertikalvinklar; area areaenhet V i s s a o m r å d e n k a n t i l l d e l a s e n area. S o m e n h e t (areaenhet) t a s a r e a n a v <x o c h |3, (3 o c h y k a l l a s sidovinklar. en k v a d r a t m e d enhetssträckan som sida. A r e a n k a n anges m e d ett tal ( m ä t e t a l e t för a r e a n ) . A r e a n k a n u p p f a t t a s s o m e n s t o r h e t m e d a r e a enheten som enhet. EXEMPEL I e n r e k t a n g e l h a r s i d o r n a l ä n g d e n 0,3 m o c h 0,4 m . S o m a r e a e n h e t 2 v ä l j e r v i 1 m . A r e a n ä r d å 0,3 • 0 , 4 m yta 2 2 2 = 0,12 m = 12 d m . Yta ä r e n s a m m a n h ä n g a n d e , t v å d i m e n s i o n e l l ( p l a n eller b u k t i g ) p u n k t mängd i rummet. O m JLj o c h L 2 ä r r ä t a linjer i r y m d e n g ä l l e r e t t d e r a a v följande alter- nativ : 1. L i n j e r n a l i g g e r ej i s a m m a p l a n . 2. Linjerna ligger i s a m m a p l a n och skär v a r a n d r a i en p u n k t . 3. Linjerna ligger i s a m m a p l a n o c h ä r parallella. vinkel mellan linjer En vinkel mellan två linjer s o m ej s k ä r v a r a n d r a ä r e n v i n k e l m e l l a n t v å s k ä r a n d e linjer p a r a l l e l l a m e d l i n j e r n a . O m 7r o c h 7t ä r t v å p l a n g ä l l e r e t t d e r a a v f ö l j a n d e a l t e r n a t i v : 2 skärande plan skärningslinje 2 1. S n i t t e t ä r e n r ä t linje L. M a n s ä g e r a t t planen skär varandra l ä n g s skärningslinjen L. 2. Snittet ä r den t o m m a m ä n g d e n . sammanfallande plan 3 . S n i t t e t i n n e h å l l e r t r e p u n k t e r s o m ej l i g g e r p å e n r ä t linje. P l a n e n ä r parallella plan I fallen 2 . o c h 3 . k a l l a s p l a n e n linje parallell med plan O m L ä r e n r ä t linje o c h TZ e t t p l a n , ä r L p a r a l l e l l m e d n, o m s n i t t e t a v L normal till plan E n linje s o m ä r v i n k e l r ä t m o t a l l a linjer i e t t p l a n k a l l a s normal till normalplan P l a n e t k a l l a s normalplan till l i n j e n . S k ä r n i n g s p u n k t e n m e l l a n linjen o c h fotpunkt planet kallas n o r m a l e n s rätvinklig projektion E n p u n k t s rätvinkliga projektion i e t t p l a n ä r f o t p u n k t e n för n o r m a l e n till då sammanfallande. parallella. o c h 7r ä r t o m t eller o m L l i g g e r i TC. planet. fotpunkt. planet genom punkten. 43 parallellprojektion E n p u n k t s parallellprojektion o c n e n ij j n i ett plan är skärningspunkten mellan planet g e n o m p u n k t e n p a r a l l e l l m e d e n g i v e n linje. e avstånd E n punkts avstånd mellan p u n k t e n s p r o j e k t i o n i p l a n e t s o m ä n d p u n k t e r . Avståndet avstånd till ett plan ä r l ä n g d e n a v s t r ä c k a n m e d p u n k t e n o c h plan lella plan ä r a v s t å n d e t från e n p u n k t i d e t e n a p l a n e t till d e t a n d r a p l a n e t . linjens projektion i ett plan En linjes projektion punkter. i ett plan mellan två paral- ä r m ä n g d e n a v projektionerna a v linjens vinkel mellan Vinkeln mellan ett plan och en linje, s o m i n t e ä r n o r m a l till p l a n e t , ä r e n linje och ett plan v i n k e l m e l l a n linjen o c h dess r ä t v i n k l i g a p r o j e k t i o n i p l a n e t , vinkel mellan Vinkeln två plan p l a n e t , till s k ä r n i n g s l i n j e n m e l l a n p l a n e n . O m v i n k e l n ä r r ä t , k a l l a s mellan två plan är en vinkel mellan normalerna, en i v a r t d e r a p l a n e n n o r m a l p l a n till v a r a n d r a . rymdområde E n s a m m a n h ä n g a n d e d e l m ä n g d a v r y m d e n k a l l a s e t t rymdområde om d e t a v g r ä n s a s f r å n sitt k o m p l e m e n t g e n o m e n eller flera y t o r . U n d e r vissa kropp f ö r u t s ä t t n i n g a r k a l l a s r y m d o m r å d e t e n kropp. polyeder E n polyeder sidoyta polygonområden kallade ä r ett r y m d o m r å d e som begränsas av ett ändligt kant S i d o y t o r n a s k ä r v a r a n d r a i p o l y e d e r n s kanter. antal sidoytor. ANMÄRKNING: S i d a b ö r i c k e a n v ä n d a s i s t ä l l e t för k a n t , d å f ö r v ä x l i n g m e d s i d o y t a k a n ske. hörn Hörn ä r k a n t e r n a s s k ä r n i n g s p u n k t e r i e n p o l y e d e r . H ö r n a n v ä n d s ä v e n s o m b e n ä m n i n g för d e t r y m d o m r å d e , s o m b e g r ä n s a s a v m i n s t t r e p l a n g e n o m en punkt. rymddiagonal O m A o c h B ä r t v å h ö r n k a l l a s s t r ä c k a n AB e n rymddiagonal i polyedern, o m AB ej ligger i e n s i d o y t a . cylindrisk yta E n cylindrisk yta ä r u n i o n e n a v d e r ä t a linjer (generatriser), generatris lella. m e d e n fix r i k t n i n g o c h s k ä r e n viss k u r v a i e t t p l a n , v i l k e t ej ä r parallellt m e d linjerna. 44 som är paral- cylinder mantelyta basytorna rak cylinder E n cylinder är ett r y m d o m r å d e , s o m begränsas a v en cylindrisk y t a , mantelytan, o c h två parallella p l a n a ytor, basytorna, s o m skär generatri- serna. H ö j d e n är avståndet m e l l a n basytorna. Rak cylinder är e n cylinder i vilken generatriserna är vinkelräta m o t basytorna. C y l i n d e r n är s n e d , o m så icke är fallet. I en rak cirkulär cylinder är basytorna c i r k e l o m r å d e n . cirkulär cylinder prisma O m b a s y t a n är ett p o l y g o n o m r å d e kallas cylindern ett prisma der). (en p o l y e - Ä r antalet kanter i b a s y t a n tre, kallas prismat tresidigt, d å a n t a l e t tresidigt prisma är fyra kallas det fyrsidigt osv. Ett rakt prisma rakt prisma neratriserna är vinkelräta m o t basytorna. är ett prisma i vilket g e - ANMÄRKNING: B e n ä m n i n g e n rätt prisma b ö r icke a n v ä n d a s . regelbundet prisma Ett regelbundet prisma är ett rakt prisma i vilket basytorna är r e g e l b u n d n a parallellepiped E n parallellepiped polygonområden. är ett fyrsidigt prisma, vars sidoytor är parvis parallella. O m begränsningsytorna är rektanglar, är p a r a l l e l l e p i p e d e n rätvinklig. kub O m begränsningsytorna är kvadrater, erhålls en kub. rätblock E n rätvinklig parallellepiped kallas volym V o l y m e n h e t är volymen a v e n k u b m e d enhetssträckan till kant. konisk yta E n koniskyta spets e n fix punkt, spetsen, o c h skär e n viss kurva i ett p l a n utanför spetsen. kon E n kon är ett begränsat r y m d o m r å d e , s o m begränsas a v e n konisk yta rak cirkulär kon könens sida är a v s t å n d e t från spetsen till basytan. I e n rak cirkulär kon är b a s y t a n ett könens toppvinkel är avståndet från spetsen till e n p u n k t p å bascirkeln. K ö n e n s rätblock. är u n i o n e n a v d e räta linjer (generatriser) s o m g å r g e n o m ( m a n t e l y t a n ) o c h en p l a n y t a ( b a s y t a n ) , s o m skär generatriserna. H ö j d e n cirkelområde o c h höjdens fotpunkt cirkelns m e d e l p u n k t . K ö n e n s sida toppvinkel är lika m e d vinkeln m e l l a n d e b å d a generatriserna i ett p l a n g e n o m könens höjd. pyramid O m b a s y t a n är ett p o l y g o n o m r å d e kallas k ö n e n en pyramid. tresidig pyramid regelbunden pyramid pyramid är e n p y r a m i d i v i l k e n b a s y t a n är e n r e g e l b u n d e n m å n g h ö r n i n g kanter i b a s y t a n är tre, kallas p y r a m i d e n tresidig osv. E n D å antalet regelbunden o c h i vilken höjdens fotpunkt är m e d e l p u n k t i d e n kring b a s y t a n o m skrivna cirkeln. Sidokanter är d e kanter, s o m går g e n o m spetsen, o c h baskanter är kanterna i b a s y t a n . ANMÄRKNING: U t t r y c k e t rät eller rak p y r a m i d bör icke a n v ä n d a s . 45 rotationsyta rotationsaxel räta m o t a x e l n längs cirklar m e d m e d e l p u n k t p å axeln. rotationskropp Rotationskropp klotyta E n rotationsyta m e d e n viss rät linje s o m rotationsaxel skärs a v p l a n vinkel- är e n kropp, s o m begränsas a v e n rotationsyta. E n klotyta är m ä n g d e n a v punkter, s o m h a r s a m m a avstånd till e n fix punkt (medelpunkten). klot E t t klot är ett r y m d o m r å d e , s o m begränsas a v e n klotyta. E t t p l a n g e n o m m e d e l p u n k t e n skär e n klotyta utefter en cirkel, s o m storcirkel kallas storcirkel. 8 • VEKTORER OCH KOORDINATSYSTEM riktad sträcka utgångspunkt ändpunkt E n riktad sträcka från A {utgångspunkt) till B [ändpunkt) k a n b e t e c k n a s AB. h B lika riktade T v å p a r a l l e l l a r i k t a d e s t r ä c k o r ä r lika I motsatt riktade vektor eller motsatt riktade • riktade. M ä n g d e n a v alla r i k t a d e sträckor s o m ä r sinsemellan lika r i k t a d e o c h l i k a l å n g a k a l l a s e n vektor. SYMBOL : AB. E n v e k t o r a n g e s ä v e n m e d e n h a l v f e t b o k s t a v eller e n b o k stav m e d ett streck över. nollvektor O m A = B b e t e c k n a r AB e n v e k t o r k a l l a d nollvektorn. SYMBOL : 0 e l l e r 0 representant V a r j e e l e m e n t i v e k t o r n k a l l a s e n representant för v e k t o r n . avsätta en vektor R e p r e s e n t a n t e n OP för e n v e k t o r a sägs vara avsatt f r å n p u n k t e n O. längd a v vektor M e d längden av en vektor AB m e n a s l ä n g d e n a v s t r ä c k a n SYMBOL: \AB\ enhetsvektor eller AB. \a\. E n vektor m e d l ä n g d e n 1 kallas enhetsvektor. 49*
© Copyright 2024