Släppa det svenska ? ...börja tänka globalt? Så etablerar

BISNODE
LÖSNINGAR OCH
INSIKTER FÖR
SMARTARE BESLUT
NR 1 2014
Släppa det
svenska ?
...börja tänka
globalt?
Så etablerar
du dig
utomlands
LINDEX FICK KOLL PÅ SIN KUNDKLUBBHON TAR DEN SVENSKA TRÄSKON
UT I VÄRLDENJEFF STIBEL OM WEBBENS DÖDHÅLL HJÄRNAN UNG
I HUVUDET PÅ SUSANNA CAMPBELLDEN NYA DELNINGSKULTUREN
LEDARE
”Bra svenska idéer har letat
sig ut i världen.”
innehåll
BISNODE BR AINS NR 1 ★ 2014
S6
Lösningen:
Lindex har koll
på kundklubben
NÄR VI SATTE TEMAT FÖR DETTA NUMMER AV BRAINS FOR MINA TANKAR I VÄG.
SÅ SNABBT GLOBALISERINGEN TOTALT FÖRÄNDRAT VÅRA LIV.
j
AG MINNS
när min
farfar berättade om när
han för första gången
kunde köpa
bananer i
handelsboden. Från den gången för inte
ens 100 år sedan, när den globala
handeln satte fart, har så mycket
hänt. Bra svenska idéer har letat
sig ut i världen – tänk bara på
Ikeas framgångar. Med de senaste
årens internetrevolution blev
världen kopplad till våra tangentbord och snabbt kunde exempelvis Niklas Zennströms Skype
skapa massor av nytta globalt.
Men hur ska man tänka när
man som svenskt företag vill
etablera sig utomlands? Ska man
framhäva det svenska eller bara
släppa det och se sig som ett
globalt företag? Brains har mött
experter och företagare som
gjort på olika sätt. Läs deras historia om hur de lyckats utanför
Sveriges gränser.
I DETTA NUMMER träffar vi
även Jeff Stibel som i sin senaste
bok väver samman sin kunskap
om den mänskliga hjärnan med
sina iakttagelser kring internet.
Vi intervjuar också Ratos vd Susanna Campbell och så berättar
vi om hur stålföretaget Ovako
tar tempen på sin kundbas.
Trevlig läsning!
Björn-Erik Karlsson
Nordenchef Bisnode
2 B I S N O D E B R A I N S | 2 | 2013
S9
Tema:
Tänk globalt
S14
Intervju:
Jeff Stibel
om webbens död
Björn-Erik Karlsson,
Nordenchef på Bisnode
har koll på beslutstrender.
Tre svenska favoriter:
1
■ Spotify är ett exempel på hur gränslöst svenskt
entreprenörskap utmanar ett etablerat ekonomiskt system
och hur lilla Sverige tar världen med storm.
2
3
■ Allemansrätten är svår
att exportera, men är något
som alla vi svenskar kan
vara enormt stolta över.
Djupt rotat i vår kultur kan
säkert grundtanken sporra
idén bakom att dela med
sig som du kan läsa mer om
i detta nummer av Brains.
■ Midsommarfirandet- det
svenskaste av svenskt.
Många svenskar ute i världen tar med sig den uråldriga traditionen i försök att
på distans få den genuina
upplevelsen tillsammans
med nära och kära. Den
går bara inte att vara utan.
S17
Uppdraget:
Tempen på Ovako
S03
S18
S20
S21
S22
S23
TRENDER
LÖNSAMT DELANDE
LISTAN
I HUVUDET PÅ
BISNODE BRAINS
BISNODE NYHETER
TRENDERNA OCH
NYHETERNA SOM GER
DIG FÖRSPRÅNG
■ Vi svenskar kollar mobilen
150 gånger om dagen. Det
enligt en ny undersökning av
Widespace, som sysslar med
mobilannonsering. Söndag till
onsdag peakar mobilanvän-
dandet, för att minska framåt
helgen. Mest fipplar vi med
våra smarta telefoner på
kvällarna och då handlar det
främst om avslappning: spel,
sport och underhållning.
SÅ FÅR DU TILL EN EGEN
VAN DAMME
DET HÄR GÖR SÄLJARNA
OM FEM ÅR


DU HAR SÄKERT sett den –”Epic
Split” där den åldrade kampsportstjärnan Jean-Claude Van Damme går ner i split
mellan två backande Volvolastbilar. Över 67
miljoner människor har sett Volvo-klippet
på Youtube.
Hur skapar man då en viral succé?
Marknadsföringsföretaget Vendemore, ett
dotterbolag till Bisnode, analyserar – med
hjälp av strategen Jesper Åström – hur
Volvo lyckades. Framgångsreceptet är en
trestegsraket:
Nå ut till nyckelpersoner, sådana som kan
sprida materialet vidare. För att lyckas
måste man köpa visningar och bädda in sitt
content på rätt ställen.
Gör smart pr genom att ha en story om
storyn. I det här fallet, till exempel: Van
Damme är 53 år men gör ändå stunten
30
Det är först i 30-årsåldern
vi är riktigt mogna. Då är
framloben, som bland annat
hjälper oss att fatta
genomtänkta beslut,
helt utvecklad.
själv – och satte den episka spliten på första
tagningen. Eller: Lastbilschaufförerna är
”riktiga” lastbilschaufförer. Pr-pitcherna
leder förhoppningsvis till medial spridning.
Framgång leder till framgång: När en video
blivit en succé diskuterar folk hur succén
blev möjlig – vilket leder till en ytterligare
boost för antalet visningar.
MEN MILJONER visningar behöver inte
vara målet om du har en liten budget. Rikta
i stället in dig på att nå rätt människor med
ditt budskap, menar Vendemore:
– Vem skulle inte vilja ha 56 miljoner
visningar på Youtube? Men för B2B-marknadsföraren med en begränsad målgrupp
– och budget – är målet i stället att hitta
den mest relevanta kommunikationskanalen som når just den målgruppen, till en
begränsad kostnad.
■ Färre traditionella säljare, färre kalla
samtal och färre möten IRL. Mer trading,
mer teknik inom säljarbetet och mer
skräddarsydda lösningar. Det är säljarkonsulterna på Prosales som tittat i kristall­kulan och sett hur din säljavdelning kommer
att se ut om fem år. Kunderna kommer att
vara ännu mer prismedvetna och vill veta
priset direkt. Prosales lyfter också fram
byteshandel som en del av säljarens framtid: varor och tjänster kommer att bytas
mellan företag i högre omfattning än i dag.
SKAFFA DUNS-NUMMER
■ Visste du att Apple nu kräver ett DUNSnummer för att ett företag ska kunna ladda
upp sina appar i Appstore?
DUNS-nummer är ett niosiffrigt nummer
som kan jämföras med ett organisationsnummer, med den skillnaden att det är
globalt och erkänt över hela världen. 230
miljoner företag har försetts med DUNSnummer av D&B (numera Bisnode D&B),
som uppfann DUNS-nummer på 1960-talet.
– Det finns inget globalt system för detta
förutom DUNS-nummer. Det hjälper företag på många andra sätt också, det blir
helt enkelt enklare att bygga upp globala
processer, säger Bernt-Olof Hellgren på
Bisnode D&B.
Alla svenska företag har försetts med
DUNS-nummer som man får ut mot en
serviceavgift av Bisnode D&B.
B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 4 3
KÄLLA: FORSKNING.SE
TREND
150 GÅNGER OM DAGEN
TREND
TRENDERNA OCH
NYHETERNA SOM GER
DIG FÖRSPRÅNG
HJÄRNKOLL
Så håller
du hjärnan
ung
■ Människan blir smartare och intelligenshöjningen går snabbt, tre IQ-punkter per
decennium i många delar av världen. Den
slutsatsen drar forskaren James Flynn som
har mätt IQ i olika länder under en lång tid.
Snabbast just nu går ökningen i utvecklingsländer som Kenya, Turkiet och Brasilien. I Skandinavien har ökningen klingat av.
2020
■ … ska content marketing vara Coca-­Colas
huvudsakliga marknadsföringsstrategi,
meddelar läskjätten. När reklaminvesteringar
i exempelvis dagstidningar och magasin
minskar trappar företagen i stället upp sina
satsningar på content marketing. I USA ökar
B2B-företagen sina investeringar i content
marketing med 64 procent 2014 jämfört med
i fjol. Fortfarande är redaktionell text det
största segmentet inom content marketing.
BERÖM ÄR BÄTTRE ÄN
LÖNEFÖRHÖJNING
■ Vill du bli uppskattad som chef? Att få
beröm och tacksamhet från sin chef spelar
större roll än att få löneförhöjning. Det visar
en undersökning från Poolias, som bygger
på intervjuer med 500 personalchefer och
1 000 medarbetare i olika svenska företag.
Cheferna i undersökningen trodde att utvecklande arbetsuppgifter var den viktigaste faktorn för medarbetarnas trivsel. Men
medarbetarna själva hävdade att chefens
uppskattning var viktigare.
KÄLLA: CHEF.SE
4 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
BILD: COLOURBOX
KENYANER BLIR SMARTARE SNABBARE
■ Att lära sig nya saker
kan sakta ner åldrandet
på hjärnan. Det visar
forskning från Texas
­University. Studien gjordes på personer mellan
60 och 90 år som fick
utföra olika uppgifter
under tre månader.
En grupp fick lyssna
på musik och lösa korsord, en annan grupp
engagerades i sociala
aktiviteter, utflykter
och underhållning. En
tredje grupp fick lära
sig något nytt: antingen
att fotografera digitalt
KOLL PÅ HELA NORDEN
GENOM NY TJÄNST
■ Trött på krånglig teknik och separata
lösningar för att söka personinformation i
olika länder? Nyligen lanserade Bisnode
tjänsten nordisk personinformation. Genom
en enda sökning kan du inom några sekunder få värdefull information om 25 miljoner
konsumenter i hela Norden.
Den nya tjänsten lanserades under slutet
av förra året och riktar sig framför allt till
företag med hela Norden som arbetsfält.
Idén kom efter att många kunder efterfrågat en enkel söktjänst där man kommer åt
persondata för hela Norden.
– Vi har samlat nordisk personinformation
på ett ställe som, via en enkel integration
mot vår webbservice, ger våra kunder svar
eller sy lapptäcken, eller
bådadera.
Efter tre månader
hade de som lärt sig nya
saker bättre resultat på
kognitionstester jämfört
med de andra grupperna. Framför allt hade
minnet förbättrats.
på personfrågor i realtid. En annan fördel
är att man som kund slipper ha flera olika
supporttjänster för datahanteringssystem
för olika länder – nu behövs bara en enda
lösning som dessutom är väldigt lätt att
använda, säger Lotta Ek, produktägare
på Bisnode.
Den nya tjänsten är extra lämplig för
företag som arbetar mycket via webben,
till exempel e-handelsbolag och företag
som rekryterar medlemmar online. Under
våren har tjänsten utökats ytterligare – från
sista februari är det möjligt att ta del av en
aviseringstjänst för hela Norden och få ett
befintligt kundregister uppdaterat automatiskt med jämna mellanrum.
– Med nordisk personinformation ser
vi till att våra kunder alltid har tillgång till
korrekt personinformation, vilket är väldigt
viktigt, inte minst med tanke på att drygt en
fjärdedel av de 25 miljoner nordiska privatpersonerna flyttar varje år, säger Lotta Ek.
VÅGAR DU TESTA
”Det gamla ordspråket
’konkurrens tar fram
det bästa i dina medarbetare’ borde begravas
en gång för alla.”
PROJEKT X?
Det har föreaget Lundalogik gjort. Här
berättar initiativtagaren Filip Persson
hur det funkar.
Vad är projekt X?
– Vi ville ta in fler användare till vår produkt LIME Go men visste inte riktigt hur vi
bäst skulle göra det. Då drog vi i gång Project
X: Elva medarbetare på Lundalogik låstes
upp från sina vanliga jobb i tre veckor och
fick ägna sig helhjärtat åt LIME Go-lanseringen och testa och utföra så många idéer
som möjligt. De elva kom från alla avdelningarna men jobbade krossfunktionellt
med allt inom Project X. Projektformen är
extremt bra men få företag vågar testa den.
Varför då?
– Man jobbar så snabbt och den vanliga
styrningen försvinner. Man kan inte
vänta på beslut och allt som görs blir inte
bra. Vi började varje dag med ett experiment som utfördes skarpt. Det var rätt
intensivt – tre veckor räckte.
Mycket hämtpizza och sena kvällar?
– Ja, mycket sånt.
Hur gick det då?
– Mycket bra! Vi lärde oss massor om hur
vi ska, och inte ska, gå vidare med LIME
Go. Vi fick in nya användare och uppmärksamhet i tidningar och sociala medier.
Vad tar ni med er in i vardagen igen?
– Vi är mer sugna på att organisera oss
funktionsorienterat i stället för i klassiska
avdelningar. I dag har företag, framför allt
inom it, mer att vinna på att vara snabb­
rörliga och flexibla.
Paul Baard, professor i organisationspsykologi
på Fordham University, till Fast Company
om hur den ofta uppmuntrade konkurrensen
inom säljavdelningar kan vara hämmande.
En säljare som motiveras enbart av kortsiktigt
gagn av framgång (till exempel provision)
kan snabbt tappa motivationen, känna sig
utbränd och ångestriden.
Hallå
där …
… Andrei Postoacas,
vd på Clintelica.
Visste du att …
… det inte bara är ungdomar som
hänger på sociala medier. Twitter
ökar mest bland användare som
är mellan 55 och 64 år gamla. Det
åldersspannet blev 79 procent fler
det senaste året.
■ Röster är det vi gillar mest att lyssna på – och det vi blir mest störda av
i kontorsmiljöer. I öppna kontorslandskap som är populära idag blir kommunikationen mellan medarbetarna
bättre – men koncentrationen sämre.
44 procent av svenskarna har uppgett
att de ibland har svårt att höra vad kollegor säger. Fläktar och buller är något
annat som kan vara prestationsnedsättande. Att ta en funderare kring kontorets ljudmiljö kan höja produktiviteten
och kvaliteten på det arbete ni gör. En
lösning kan vara möjligheten att använda ett tyst rum när arbetet kräver det.
… Youtube nu är den största ”tvkanalen” bland amerikanska ung­
domar mellan 18 och 34 år. Ingen
kabelkanal i USA når lika många
tittare.
… sociala medier har gått om porr
som den största aktiviteten på nätet.
… LinkedIn får två nya medlemmar
per sekund. Men fortfarande verkar
folk undra vad de egentligen ska
göra där: aktiviteten bland användarna är betydligt lägre på LinkedIn
än på Facebook och Twitter.
KÄLLA: FASTCOMPANY
SÄG DET MED SMÅ
BOKSTÄVER
… 189 miljoner användare använder
Facebook enbart genom sina mobiler. Datorer är fortfarande överlägsna, men mobilanvändarna ökar.
■ Ditt företag Clintelica har tagit fram
ett system som gör att du får tillgång
till dina kollegors privata nätverk. ­
Hur funkar det?
– I vårt CRM-system finns en teknisk lösning som gör att medarbetarna kan tanka
in sina privata kontakter från till exempel
LinkedIn och Facebook. Man väljer själv om
man vill lägga in sina kontakter. När man
gjort det kan din kollega, som söker efter
en viss person, se att du känner henne eller
honom och be dig om en introduktion.
Det låter revolutionerande?
– Det är ett starkt ord, men visst. De
tjänster som finns, som LinkedIn och
Facebook, handlar om att stärka individens
nätverk – vi fokuserar på att stärka ditt företags nätverk. Ett företag med några tusen
medarbetare känner egentligen allt och alla
men har inte kunnat utnyttja det tidigare.
Vilka företag är mest intresserade av
Clintelicas CRM?
– Konsultföretag inom it och bemanning.
De säljer sina tjänster mycket på förtroende
och då är den personliga introduktionen en
stor hjälp. I Sverige är vi fortfarande lite väl
rädda för att göra affärer med människor
som vi känner privat.
B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 4 5
LÖSNINGEN
text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g foto p e r k å r e h e d
Så fick Lindex
koll på kundklubben
När Lindex bestämde sig för att
själva hantera sin kunddatabas stod de inför
en utmaning. Fanns det en lösning som
både kunde garantera kvaliteten och vara
enkel att använda?
utmaning
Med hjälp av tjänsten nordisk
integrationslösning kan Lindex nu lätt ansluta nya kunder till sin kundklubb. De får
snabbt tillgång till relevant fakta utan att
behöva spilla tid på pappersansökningar
och de kan känna sig trygga med att
informationen uppdateras regelbundet.
lösning
Genom den här tjänsten fungerar
kundklubben lika smidigt på alla huvudmarknader – oavsett om det är i Sverige,
Norge eller Finland.
resultat
6 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
Therese Blom på Lindex
var beredd på krångel
när företaget själva skulle
hantera sin kunddatabas
men i stället blev det
smidigare med det nya
systemet.
t
THERESE BLOM VÄNTADE sig krångel.
Modeföretaget Lindex hade påbörjat
processen med att själva hantera företagets kunddatabas och när Therese Blom
började sin tjänst som CRM-ansvarig på
företaget 2011 letade man efter en lösning
som skulle säkerställa kvaliteten och vara
lättadministrerad.
– Tidigare hade vår bankpartner kunddatabasen men eftersom vissa uppgifter inte hade
med krediter att göra, och vi hade behov av att
kunna göra våra egna analyser och bearbetningar, bestämde sig Lindex för att plocka
hem all information. Enligt min erfarenhet
är det frågor som kan vara både besvärliga
och personalintensiva att lösa. Jag hade haft
bra kontakt med Bisnode tidigare i mitt förra
arbete på Stena Line och bestämde mig därför
att ta kontakt med dem igen.
DET VISADE SIG BLI ett samtal som
kom precis i rätt tid. Bisnode höll just på att
utveckla en nordisk lösning och diskussionerna mynnade så småningom ut i en lösning, där man med hjälp av ett körkort eller
ett mobilnummer smidigt kan hämta hem
uppgifter om kunden som vill bli medlem i
Lindex kundklubb, More at Lindex. Eftersom Bisnodes information är integrerad med
Lindex system görs regelbundna uppdateringar, som håller registret aktuellt.
– Lindex är ett växande företag och att
Bisnode erbjuder en helhetslösning passar 
B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 14 7
LÖSNINGEN
”Det här är som en
helt annan värld än hur
det gick till tidigare, med
manuell hantering av
blanketter.”
oss. Vi finns i 16 länder, varav Sverige, Norge
och Finland är huvudmarknader. För oss på
Lindex är det viktigt att ha en partner som är
tillräckligt stor och att kunna samarbeta med
en istället för tre, är självklart enklare för oss.
Att ansökningsprocessen i butiken är
mycket smidigare nu än tidigare uppskattas
av kunderna, säger Therese Blom.
– Det här är som en helt annan värld än
hur det gick till tidigare, med manuell hantering av blanketter.
Och eftersom lojalitetsprogrammet
More at Lindex växer skulle ett önskescenario för framtiden vara att det fanns en europeisk lösning som kan garantera samma
databaskvalitet i alla länder, menar hon. ■
8 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
Så hjälpte Bisnode Lindex
1. Starten Modeföretaget Lindex
huvudmarknader är Sverige,
Norge och Finland. 2011
påbörjade de processen med att
skapa en ny lösning för hanteringen av sin kunddatabas. De kom i
kontakt med Bisnode som just då
utvecklade en nordisk lösning.
3. Lösningen Kunden ansöker
om att bli medlem via sitt körkort
eller mobiltelefonnummer och
systemet hämtar in informationen,
som därefter uppdateras kontinuerligt. Att telefonnummer kan
utökas med fler uppgifter är en
fördel i sammanhanget.
2. Över gränserna Genom att
Bisnode kunde erbjuda en lösning
för flera länder behövde Lindex
bara göra en integration och
skapa ett format för informationen
oavsett land. Det gör det enkelt
att locka nya medlemmar till lojalitetsprogrammet More at Lindex.
4. Positiv sidoeffekt I framtiden
kan Lindex komma att lägga
till fler uppgifter, till exempel om
hushållet har några barn och
i så fall i vilka åldrar, eller annan
typ av information som är
värdefull för segmentering och
kommunikation.
TEMA: TÄNK GLOBALT
TÄNK GLOBALT?
Världen krymper och gränser suddas ut.
Hur ska man som företag förhålla sig till det? Ska man
fokusera på ursprunget eller bara släppa det svenska?
Brains har träffat experter och företagare som
vet hur man bäst kastar sig ut.
text p e t e r h a m m a r b ä c k foto i d a k n u d s e n

B I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 4 9
TEMA: TÄNK GLOBALT
FOTO: TOMATO PHOTO
Fredrik Härén, idéspruta
och författare menar
att om man fokuserar för
mycket på sitt hemland
så missar man många
möjligheter.
i
DÉERNA haglade på
designbyrån Söderhavets
kontor på Drottninggatan i Stockholm. Ena
dagen var en avancerad
3D-struktur det hetaste
spåret. Nästa dag var det
de klassiska tre kronorna.
Men inget kändes helt
rätt. Uppdraget var att
marknadsföra Sverige
utomlands för UD, Visit Sweden, Business
Sweden och Svenska Institutets räkning. Till
sist landade designbyrån i att använda den
svenska flaggan och ordet Sverige i ett nytt,
rent typsnitt som huvudsaklig symbol för
Sverige. För att det är den viktigaste igenkänningssymbolen för vårt land helt enkelt. Man
valde att fokusera på det svenska.
– Vi är mycket nöjda med resultatet.
Nu har vi en ren, tydlig, svensk design och
dessutomett gemensamt typsnitt att jobba
med, något vi tidigare saknade, säger Frida
Roberts, kommunikationsansvarig på
Svenska Insititutet.
Sveriges varumärkesidentitet ska använ10 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
”För att bli maximalt framgångsrika måste företag
sluta tänka på sig
själva som kommandes från ett
land och i stället
bara se sig som ett
företag.”
das av Sverige och svenska organisationer
med målet att få turister och företag att
komma till Sverige, och då anses tydligheten
i vem som är avsändare viktig.
Men när det gäller företagskulturer är det
bättre att helt släppa sin nationstillhörighet, menar Fredrik Härén; känd idéspruta,
föreläsare och författare. Han bor i mega­
staden Singapore sedan flera år och skriver i
sin senaste bok ”One world. One company.”
om globaliseringens nya växel och vad den
innebär för världens företag. Många har
nått fram till att tänka på sig själva som
multinationella. Det räcker inte:
– För att bli maximalt framgångsrika
måste företag sluta vara ’multinationella’
och i stället bli vad jag kallar ’truly global companies’. De ska sluta tänka på sig
själva som kommandes från ett land och i
stället bara se sig som ett företag. Man ska
inte vara ’ett svenskt bilföretag’ utan ’ett
bil­företag’. Om man fokuserar för mycket
på sitt hemland så missar man många möjligheter. Ett ’koreanskt företag’ kommer
att rekrytera den bästa koreanen medan ett
’truly global company’ kommer att rekrytera
Ikea agerade lokalt
– fick skäll globalt
Designbyrån Söderhavet satsade på en välkänd profil för
att lansera Sverige utomlands. Kampanjen blev kritiserad
på vissa håll i Sverige för att vara tråkig och platt, men
hyllades utomlands för den enkla, klara designen.
den bästa personen de kan hitta, oavsett pass.
Härén berättar om flygbolaget Emirates
från Dubai som han intervjuade för sin
senaste bok. Det har 150 nationaliteter
anställda och har lyckats implementera en
företagskultur där ingen grupp eller kultur
vet bäst. Emirates ställer sig bakom den
bästa idén, inte den idé som kommer från
en viss kultur eller region.
– De gör inte något för att ’de alltid gjort
så’ utan för att det är det bästa sättet att
göra något på. 99,9 procent av alla företag
borde helt släppa sin nationstillhörighet.
Nationstillhörighet säger inget om ett
företag även om många tror det. En ’tysk
bil’ säger inget om kvaliteten på en bil gjord
i Tyskland. En klantig, outbildad person i
Tyskland kan göra en urdålig bil men ändå
skriva ’Made in Germany’ på den.
Ericsson är ett relevant svenskt exempel:
För 15 år sedan hade Ericsson 100 000 anställda i världen varav 30 000 i Sverige. I dag
har Ericsson 100 000 anställda igen – men
bara 15 000 av dem finns i Sverige.
– Om 10 år är det kanske 5 000 av 100 000
som sitter i Sverige men vi envisas med att
tala om Ericsson som ’svenskt’, säger Härén.
■ Den version av 2012 års Ikea­
katalog som delades ut i Saudiarabien innehöll nästan inga kvinnor.
De hade retuscherats bort från
bilderna för att inte stöta sig med
mottagarna i landet där kvinnor inte
får rösta eller köra bil. För Ikea gick
detta inte obemärkt förbi och företaget fick mycket badwill och skäll av
arga kunder och medier i väst.
I höstas försvann ett gaypar ur
den ryska versionen av Ikeas kundtidning Ikea Live, troligtvis för att
inte trotsa de hårda ryska lagarna
mot ”gaypropaganda”. Även denna
gång fick möbeljätten skäll.
Av dessa exempel kan man dra
lärdomen att det man gör lokalt kan
lätt sprida sig globalt …
tillhörighet för att inte tappa sin förankring.
Att ha en förankring är viktigt eftersom
företag i dag måste ha en ”story”, fyller
Söderhavets Jesper Robinell i:
– Men det behöver inte handla om det
land företaget kommer ifrån. Förankringen
kan sitta i en tradition, en speciell kultur,
en viktig person eller något annat. Om
man ska marknadsföra sig som ’ett svenskt
företag’ eller inte beror på vilka värden man
kommunicerar kring.
VILKET ÄR DÅ VÄRLDENS bäst och mest
globala företag? Vi frågade Fredrik Härén:
– Jag gillar verkligen KPMG. De har ett
väldigt globalt mindset trots att tjänsterna
och produkterna de säljer, som till exempel
skatterådgivning, är väldigt lokala.
KPMG:s verkligt globala tankesätt är
ingenting de skyltar med. I stället vill de
förmedla bilden av att de är en lokal spelare
på respektive marknad. Det kanske är dags
att damma av det gamla mottot ”tänk globalt – agera lokalt”. ■
Mattias Svensson
och Jesper Robinell
på designbyrån
Söderhavet tycker
att det är viktigt
att företag belyser
sin story, men
det behöver inte
handla om nationstillhörighet.
FOTO: VALEXANDER PIHL
EN AV DEM SOM JOBBADE med Sveriges varumärkesidentitet på Söderhavet var
belgaren Stefan Geens. En ”truly global”
människa som har bott och jobbat i både
New York, Sydney och Shanghai innan
han valde att bosätta sig i Stockholm. Jag
frågar honom om det är klokt av företag att
marknadsföra sig och tänka på sig själv som
kommandes från ett visst land.
– Ta Volvo som exempel. Det är inte ett
svenskt företag längre utan ägs av kineser.
Men i Kina, när de rekryterar, pratar de om sig
själva som ett svenskt företag för att attrahera
duktiga medarbetare. Många kineser vill
gärna jobba för ett svenskt företag. Överlag
är det nästan så att företag som byter
egentlig nationstillhörighet, som Volvo och
Absolut Vodka, trycker mer på sin nationsB I S N O D E B R A I N S | 1 | 20 1 4 11
TEMA: TÄNK GLOBALT
FOTO: VOLVO CARS
Svenska
träskor tar klivet
ut i världen
”I vår nya globala värld så behöver man inte
ens bo i Sverige, man kan plocka med sig vår
gemensamma styrka och ge sig ut, för det
är många företagare där ute som gillar oss.”
Håkan Aludd, art director, hyllar i ett blogginlägg reklamkampanjen
där Zlatan gör reklam för Volvo- för att den är så inkluderande.
Topp 10 skäl till att små
och medelstora företag
inte satsar globalt:
1
Brist på kapital att finansiera exportverksamhet.
Svårigheter att identifiera
affärsmöjligheter på utlandsmarknader.
2
Begränsad information
om hur man kan analysera/
lokalisera marknader.
3
Oförmåga att nå potentiella kunder på utlandsmarknader.
4
5
Svårt att hitta pålitlig
­representant utomlands.
Svårt att få ledningens tid
att räcka till för att fokusera på internationalisering.
6
Otillräckligt med personal
eller outbildad personal
för att hantera internationaliseringsmöjligheter.
7
KÄLLA: IENTREPRENÖRSKAPSFORUM
Finns det något svenskare än träskor?
Emy Blixt som grundade Swedish Hasbeens,
gick internationellt från starten med
sin ursvenska produkt.
8
Svårighet att matcha konkurrenters prisbild.
9
Brist på stöd från myndigheter i hemlandet.
höga kostnader
10 Orimligt
för transporter.
12 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
Mindre svenskt
ut i världen
■ Svensk export minskade 2013 jämfört med året
innan. Bara till fem av de 30
länder vi exporterar mest
till ökade exporten: Finland,
Kina, Saudiarabien, Thailand
och Förenade Arabemiraten. Kraftigast föll exporten
till länderna Storbritannien,
Estland och Kanada.
Exportcheferna
tror på ökning
■ Det senaste Exportchefsindex från Business
Sweden visade att svenska
exportchefer blivit mer
optimistiska. Kanske är
den långa svackan som
exporterande företag känt
av mellan 2011 och 2013
på väg att ebba ut. Många
exportchefer tror på en bra
efterfrågan från framför allt
Asien och Nordamerika
framöver, men situationen
i Nordafrika drar ner förväntningarna på regionen
Mellanöstern/Afrika.
KÄLLA: EXPORTCHEFSINDEX
NOVEMBER 2013.
text p eter ha m m a r bä c k foto a lex a nder pi hl

EMY BLIXT JOBBADE
som lärare när hon av en
slump kom över ett lager med
gamla träskor som hon sålde
till vänner och bekanta. Sex år
senare säljs Swedish Hasbeens i
butiker i USA, Asien och Europa.
Fashionistas över hela jordklotet
bär de svenska träskorna:
– Vi är ett nischat varumärke
och då är Sverige en för liten
marknad. Det kändes helt enkelt
naturligt för oss att satsa internationellt, säger Emy Blixt.
Swedish Hasbeens åkte
på dyra skomässor i USA för
att sälja in sig till butiker och
agenter där. De hade ingen hjälp
av Business Sweden eller dylika
organisationer utan gjorde allt
själva, ”inom familjen” som
Emy Blixt säger:
– Att vi så tidigt försökte slå
oss in i USA var en satsning,
men vi visste att vi hade en
bra produkt och hade märkt
på webbshoppen att det fanns
intresse från andra länder.
– Dessutom kan man vara
säker på att något som funkar i
SoFo på Södermalm också kommer att funka i SoHo i New York.
I definitionen av vad Swedish
Hasbeens är finns ord som ”retro”, ”fashion” – men också den
svenska hantverkstraditionen
är viktig.
– Olika marknader gillar oss
av olika anledningar. På vissa
marknader är det viktigt att
vi är ett svenskt företag, som i
USA och Japan. Japan kopplar
oss till den populära, skandinaviska minimalismen. Ju närmare Sverige vi kommer desto
mindre bryr de sig om att vi är
svenska, säger Emy Blixt.
FÖRETAGETS hemsida är på
engelska. Swedishhasbeens.se
finns inte ens, det är .com som
gäller. Väl inne på hemsidan
kan du välja ”Worldwide” eller
”U.S.” för att få relevant information och priser. 50 procent
av försäljningen sker i USA,
bara en fjärdedel i Sverige.
Ser du Swedish Hasbeens
som ett svenskt eller ett internationellt företag?
– Det beror på sammanhanget. Generellt skulle jag säga att vi
är ett internationellt företag och
varumärke. Vi kommunicerar
alltid på engelska, och har vuxit
parallellt på många marknader
från start. Men när jag är utomlands och säljer pratar jag om oss
som svenska eftersom det är en
fördel. ■
”Ju närmare
Sverige
vi kommer
desto mindre
bryr de sig
om att vi är
svenska.”
Emy Blixt ser sitt företag Swedish
Hasbeens både som svenskt
och internationellt – beroende
på sammanhanget.
5 bästa tipsen inför en utlandssatsning hittar du på sidan 20.
B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014 13
INTERVJU
”THE
web
IS DEAD”
Webben kommer att gå under.
Det menar Jeff Stibel, hjärnforskare,
vd och internettänkare. Inte ens jättar
som Facebook och Google går säkra.
– Företag kommer och går.
Det viktigaste är att ha förmågan att
anpassa sig och utvecklas.
text p e t e r h a m m a r b ä c k foto t t n y h e t s b y r å n
14 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
D
en smale mannen i ljuslila skjorta pratar
intensivt in i kameran. Han berättar om den
”failure wall” som han satt upp på det företag
han är vd för, Dun & Bradstreet Credibility
Corp med bas i Kalifornien. Väggen för
misslyckanden är en whiteboard fullklottrad
med texter om medarbetarnas klavertramp.
Men den är inte den hemska skamvrå som
det kanske låter som, snarare ett sätt att visa
att det är okej att misslyckas.
– Jag uppmuntrar medarbetarna att
misslyckas. De måste våga ta risker, lära sig
av misstagen och sedan navigera fram till
framgång, säger han.
NAMN: Jeff Stibel.
ÅLDER: 41 år.
BOR: Malibu, Kalifornien.
FAMILJ: Fru och två barn,
sex och åtta år.
JOBBAR SOM: Vd för Dun
& Bradstreet Credibility
Corp, som bland annat
hjälper företag med deras
kreditvärdighet. Utöver det
styrelseuppdrag i andra
företag.
FAVORIT-APP: Kindle,
eftersom jag älskar att läsa.
MANNEN I SKJORTAN på Youtube-­
filmen heter Jeff Stibel och är hjärnforskare
i grunden och har trots sina 41 år hunnit
vara vd för flera amerikanska börsbolag
inom tech-sektorn.
Men han nöjer sig inte med vd-poster på
stora företag: han fortsätter att publicera
artiklar om hjärnforskning och har nyligen
skrivit boken ”Breakpoint – why the web
will implode”. Där väver han samman sin
kunskap om den mänskliga hjärnan med
sina erfarenheter och iakttagelser kring
internet. Tesen är att webben kommer att
gå under (”implode”) eftersom den blivit
ineffektiv. Mängden information som flyter
runt på webben har helt enkelt blivit för
stor och det har blivit svårare att hitta det
man behöver. Precis som den mänskliga
hjärnan så klarar webben att hantera mycket data – men blir sämre och mer ineffektivt
när datamängden blir för stor.
– Webbens implosion kommer inte att
bli dramatisk. Det sker inte plötsligt, med
en stor smäll utan stegvis. Utvecklingen
är redan i gång i och med att människor
överger webben till förmån för appar, som
är renare och enklare att använda, säger
Jeff Stibel när Brains når honom i Malibu i
Kalifornien.
FÖR TROTS DEN dystopiska boktiteln
så menar Stibel att internet kommer att bli
smartare och bättre efter att det nått sin
”break point”.
– Inte många vet det, men människans
hjärna har faktiskt krympt under flera
miljoner år. När den krymper fysiskt så ökar
dess intelligens och effektivitet. Precis så
blir det med nätet också: på det nya, smartare internet kommer vi inte att behöva
söka aktivt efter information, som vi gör 
B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014 15
INTERVJU
”Inte många vet det,
men människans
hjärna har faktiskt
krympt under
flera miljoner år.
När den krymper
fysiskt så ökar dess
intelligens och
effektivitet.”
i dag. Det kommer att förstå vad vi är ute
efter innan vi ens tänkt tanken – vi kommer
att ha en äkta tvåvägskommunikation med
våra maskiner.
Om tio år – tror du att vi kommer att
betrakta internet på samma sätt som
idag; det vill säga som ett virtuellt, digitalt nätverk separerat från den fysiska
världen som vi kopplar upp oss mot
när vi väljer att göra så?
– Definitivt inte – och jag tror inte att det
kommer att ta tio år. För bara 15 år sedan
ringde vi upp internet genom långsamma
modem och i dag har vi internet i fickan hela
tiden genom våra smarta mobiltelefoner.
Google Glass är ett spännande exempel på
framtiden: de tar internet ännu närmre våra
hjärnor och integrerar det sömlöst in i den
fysiska världen runt oss. Jag är inte över­
tygad om glasögonidén, men att den fysiska
och virtuella världen kommer att smälta
ihop är säkert. Det sker nu.
16 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
Stibel har pekat på att företag som
­ acebook och Google är farligt ute i och
F
med sin enorma storlek. Nyckeln till framgång på det nya ”post breakpoint-nätet” blir
en förmåga att anpassa sig, menar han.
– Företag kommer och går. De som förstår hur nätverk uppstår och går under har
en fördel, men den viktigaste förmågan är
att ha en vilja att anpassa sig och utvecklas:
att våga misslyckas på vägen till framgång.
Du verkar vara extremt produktiv – hur
hittar du tiden att styra företag, skriva
böcker och forska?
– Jag tänker inte på det jag gör som produktivt utan som roligt, så jag gör mycket av det.
Livet är fullt av saker som jag vill utforska.
Vem vill inte göra mer av det som är roligt?
Känner du aldrig att du behöver
komma bort från jobbet en stund?
– Nej, jag brukar faktiskt inte känna så. Men
jag ser till att alltid komma hem varje kväll
så att jag hinner äta middag med min fru
och mina barn. Att se världen genom barnens ögon är kul – och ett nyttigt perspektivskifte för mig.
På tal om det så skrev du för några år
sedan en krönika i Harvard Business
Review om att ”balans mellan arbete
och resten av livet är överskattat”.
Känner du fortfarande så?
– När du är entreprenör är det absolut så.
Jag känner inte en enda framgångsrik entreprenör som skulle säga att de har ”balans i
livet”. Men de älskar sina jobb och det gör
hela skillnaden. Poängen med artikeln var
inte att uppmuntra människor att bränna
ut sig eller åsidosätta sånt som är viktigt för
dem, utan att man ska prioritera det som är
viktigt för en själv – och bara det.
Vilket är ditt bästa råd för att jobba
mer effektivt?
– Fokusera. ■
a
UPPDRAGET
TEMPERATURMÄTARE
Mår kunderna bra, mår företaget bra – så resonerar
Magnus Sand på stålföretaget Ovako. Därför tar
företaget dagligen tempen på sin kundbas.
text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g bild c o l o u r b o x
ATT GÖRA GODA AFFÄRER handlar ofta
om att klara av avvägningen mellan risker
och möjligheter. I den balansakten gäller
det att få rätt fakta när besluten ska fattas.
Därför beslöt sig Ovako för att bland annat
anlita Bisnodeföretaget Dun & Bradstreet.
– Vi använder tjänsterna Portfolio Manager och Supply Manager för att få information om hur våra kunder mår och få kunskap
om våra leverantörer, säger Magnus Sand,
Treasurer på Ovako.
Ovako har cirka 1 500 kunder inom kullager-, transport- och tillverkningsindustrin.
– Vi har satt upp vissa parametrar och
nyckeltal för kunder och leverantörer, och
får dagligen information om förändringar
i dessa. Vi har en otroligt fin kundstock
och bättre information ger oss en vägledning om var vi har möjlighet att öka vår
exponering, säger Magnus Sand och til�lägger att alla bolag i koncernen finns med
i bevakningsrutinen, oavsett om det är på
Europamarknaden, i USA eller någon annan
del av världen det gäller.
Att Ovako sedan en tid även har bättre
information om sina leverantörer gör att
de skapat en tryggare situation för sin egen
produktion, så att de inte riskerar att få brist
på produktionskritiskt material om någon
leverantör skulle få problem. I dag har Ovako
en solid kreditkontrollfunktion.
Fakta om Ovako
■ Ovako är en ledande
europeisk producent av
komponentstål till kunder inom kullager-, transport- och tillverkningsindustrin. Produktionen
är baserad på återvun-
net skrot och omfattar
i huvudsak låglegerat
stål i form av stång, rör,
ringar och förkomponenter som ofta används i
krävande applikationer
som kullager, drivlinor,
hydraulcylindrar och
bergborrar. Ovako är det
enda nordiska bolaget
inom sitt produktsegment
och finns representerat
med säljkontor i mer än
30 länder.
Vad har ni för tips till andra företag
som vill ta tempen på sin kundbas?
– Börja med att identifiera er riskprofil och
skaffa sedan kunskap för att kunna hålla
dig inom ramarna för den. För Ovako är
informationen från Dun & Bradstreet en
komponent i en hälsobarometer: mår kunderna bra, mår vi bra. ■
B I S N O D E B R A I N S | 1 | 201 4 17
UTBLICK
DELA MERA!
Att delad glädje är dubbel glädje är
en gammal sanning. Men nu upptäcker allt fler
företag att delandet även kan vara lönsamt och det
färgar framtidens affärsmodeller.
text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g
Archileaks är ett av
alla företag som delar med sig.
Här handlar det om arkitekter
som delar dokument med
varandra på nätet.
18 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
Airbnb, ett företag som förmedlar övernattning i privatbostäder, privatpersoner som byter kläder och arkitekter som
delar dokument med varandra på Archileaks är några exempel på produkter och tjänster i den nya delningskulturen.

MÄNNISKOR HAR ALLTID DELAT
med sig, på ett eller annat sätt, helt
enkelt för att det är lättare att överleva så. I
dag är det enklare än någonsin att dela med
sig – av kunskap, saker och tankar.
Det finns en stark trend som håller på att
förändra konsumenter och företagens beteenden: att äga är inte längre lika viktigt, nu
vill vi hellre byta, låna och hyra. Och i takt
med att våra resurser är på väg att ta slut
blir delandekulturen en viktig komponent i
den processen.
– Delningskulturen är en del i en större
trend som brukar kallas Sustainable
­Consumption, hållbar konsumtion. Allt fler
företag upptäcker och utvecklar nya affärsmodeller för att kunna följa med i den här
utvecklingen, säger Bahare Haghshenas, som
arbetar med hållbarhetsfrågor på revisionsfirman Deloitte i Köpenhamn.
Genom att utveckla sin affärsmodell
med ett delandeperspektiv kan företaget
dels minska sina kostnader, dels skapa
lojalare kunder.
– Det handlar mycket om att företagen
följer med i användarfasen på ett aktivare
sätt, än om man bara säljer en vara över disk
en gång. I stället kan företaget sälja den
flera gånger och skapa en starkare relation
till kunden, säger Bahare Haghshenas som
förutspår att detta är en trend som kommer att fortsätta växa. Både som en del av
den informella ekonomin i spåren av den
ekonomiska krisen, men också som nya affärsmodeller när allt fler företag upptäcker
att begränsade resurser kräver nya sätt att
tänka för att kunna tjäna pengar. Bahare
Haghshenas tar ett danskt barnklädesmärke som exempel:
– Våra tester visade att företagets plagg
för barn i åldrarna noll till två år kvalitetsmässigt skulle klara av fem till åtta användare. Kan du tänka dig vad det innebär att
sälja ett plagg inte bara en, utan åtta gånger?
Du får inte bara extremt lojala kunder, du
får också helt andra omkostnader.
Patagonia är ett exempel på ett klädföretag som numera aktivt uppmuntrar
sina användare att sälja vidare sina gamla
Patagoniakläder genom en plattform de
utvecklat i samarbete med den amerikanska sajten eBay. Genom initiativet stärker
de sitt varumärke som en leverantör av
kvalitetskläder som tål att användas länge.
Som företag är det viktigt att ta ställning till hur den egna affären påverkas av
delandekulturen. Inom hotellbranschen
har utvecklingen gått fort, när koncept
som förmedlar övernattning i privatbostäder, till exempel Airbnb, tar betydande
marknadsandelar från traditionella hotell.
Bara i Spanien har det uppskattats att av
1,1 miljarder övernattningar under 2012
stod lösningar i stil med Airbnb för en
tredjedel.
MEN DET FINNS EN annan viktig aspekt
av delandetrenden som påverkar hur vi gör
affärer: kunskapsdelandet. Aldrig tidigare
har det varit så enkelt att dela med sig av
kunskap, där encyklopedin Wikipedia är det
mest välkända forumet.
Archileaks är ett svenskt exempel på en
plattform på nätet där man gått samman
för att utveckla en bransch genom delad
kunskap. Här kan arkitekter dela dokument
och erfarenheter med varandra, med den
gemensamma tron att alla tjänar på det.
Eller som grundaren Fredrik Hansson uttrycker det i en intervju i tidningen Camino:
”Archileaks är för vår egen nytta, för vi
kommer få så mycket tillbaka. Men effekten
blir kollektiv. Det är som på dagis – om de
andra barnen mår bra är chansen att ditt
barn mår bra större. Detsamma gäller arkitektbranschen.” ■
”Delningskulturen
är en del i en större
trend som brukar
kallas Sustainable
Consumption, hållbar konsumtion.”
Bahare Haghshenas, senior
konsult, Deloitte
TRE EXEMPEL PÅ LÖNSAMT
DELANDE:
■ Varudelande: I stället för att
samla saker på hög, till exempel
kläder, bestämmer sig allt fler privatpersoner för att det är smartare
att byta ut det man inte längre vill
ha mot något annat. I spåren av
detta har företag växt fram som
skapar plattformar för att kunna
göra detta. De tjänar pengar på
att länka samman människor med
samma intressen.
■ Kunskapsdelande: Stack Overflow är ett exempel på ett utvecklarforum inom it-världen där utvecklare
kan ställa frågor inom i princip vilket
område som helst och få svar från
andra. För den som inte nöjer sig
enbart med det sympatiska i att dela
med sig med andra, har det även
gjorts uppskattningar kring vad ett
sådant forum kan spara i pengar i
fråga om programmerarproduktivitet. Det finns stora pengar att tjäna
för den som delar med sig.
■ Resursdelande: Alla behöver inte
en bil hela tiden, då är det smart att
dela den resursen med andra i en
bilpool. Leksaker är en annan vara
som snabbt kan förlora sin attraktionskraft för ägaren, därför finns det
nu företag som låter föräldrar hyra
leksaken och sedan lämna tillbaka
den när barnet tröttnat.
B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014 19
listan
text peter hammarbäck foto c o l o u r b ox
Så satsar du utomlands
Här är fem uppvärmningsövningar som kan mjuka upp ditt
företag mot en internationell satsning.
01

Importera
Många företag upplever att
de har svårt att upptäcka
möjligheter på internationella
marknader och saknar kompetens om internationellt affärsliv.
Den internationella erfarenheten och kompetensen inom
ditt företag höjs om ni börjar
importera – som ett steg
på vägen mot export.
03
04
20 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
Ta in en student
Bjud in utländska studenter
och samarbeta med relevanta
universitet. Anställ personer
med olika bakgrund, erfarenheter och ursprung. Ett smart sätt
att få in internationell kompetens i företaget.
02
Nätverka
Almi och andra aktörer
anordnar träffar och nätverk
för företag som kan utbyta
erfarenheter – exempelvis
kring att göra affärer
i utlandet.
Utbilda er
Upplevd kompetensbrist hos det egna
företaget är en stor tröskel som
hindrar svenska företag från att satsa
på utlandet. Utvärdera det: Vilken
kompetens är det i så fall ni saknar?
Satsa på relevant utbildning och kompetenshöjning för medarbetarna.
05
Gå på mässor
Internationella mässor är utmärkta för nätverkande och
för att öka kompetensen om
en viss marknad. Dessutom
får man ofta gratis godis
och pennor.
text g a b r i e l l a s k ö l d e n b e r g foto a l e x a n d e r p i h l
I HUVUDET PÅ
Susanna Campbell, vd Ratos
KOLLEGORNA
NÄTVERK
Jag förbereder mig för en
nätverksdag då vi träffar
alla vd:ar och styrelse­
ledamöter i våra bolag.
Människorna jag arbetar
med ger mig energi, både
mina närmaste kollegor
och alla duktiga med­
arbetare ute i våra bolag.
De inspirerar och lär mig
så mycket.
30 %
35 %
­RAPPORTER,
RAPPORTER,
RAPPORTER …
Med kvartalsrapporter
på ingång har jag
fullt pådrag med detta
just nu.
7%
15 %
13 %
NAMN: Susanna
Campbell.
ÅLDER: 40 år.
BOR: Lidingö.
FAMILJ: Man och
två barn (9 respektive 7 år).
FRITID: ”Att vara
tillsammans med
familjen upptar
den mesta tiden,
men jag gillar
också att snöra
på mig löparskorna för att ge mig
ut på en runda.”
Hur lyckas man egentligen på en internationell
marknad?
Som vd för private equity­­-­
konglomeratet Ratos har­­Susanna
Campbell inblick i många företag.
– Världen är egentligen ganska
liten och de flesta bolag brottas
med samma problemställningar.
Att lyckas på en internationell
marknad handlar mycket om att
företaget har en tydlig vision och
riktning, säger hon.
Är inne i en intensiv
period där vi gör en strategisk genomgång
av våra bolag och därför
har jag en hel del inläsning att göra.
ALLA DESSA
LISTOR
Alla dessa kom-ihåglistor som kommer med
vardagen: barnens
läxor, träning, överdragsbyxor och vantar, köpa
presenter till vänner
som fått barn …
”Jag har allt mer insett
att det behövs
kvinnliga
förebilder.”
SUSANNA CAMPBELL
VD PÅ RATOS

LÄSA I KAPP
– Dessutom blir det allt viktigare att vara snabbfotad, oavsett bransch. Att kunna tänka
i olika scenarier även om man
har en övergripande vision. För
att lyckas med detta gäller det
att få personalen att känna sig
delaktig, att man är en del av
den snabbrörliga världen snarare än att de känner sig hotade
av de nya tiderna.
Att våga anamma nya saker
är något hon själv är bra på.
Susanna Campbell har gjort
en del saker som andra skulle
kunnat tveka inför, till exempel
flytta till andra sidan jordklotet
för jobb och kärlek. Eller att som
småbarnsförälder tacka ja till ett
krävande jobb som vd. I samband med att hon tillträdde den
tjänsten för snart två år sedan
utsågs hon även till Näringslivets
mäktigaste kvinna av tidningen
DI. I dag har den utmärkelsen
fått en ny betydelse för henne.
– Jag har alltmer insett att
det behövs kvinnliga förebilder.
Min son, som var sju år när jag
fick priset frågade mig: ”Vem
blev vald till den mäktigaste
mannen?”. Sådana listor gör vi
ju inte … Det är synd att vi inte
kommit längre, samtidigt har
jag mött många människor som
är glada för att jag visar att
man vågar ta ett sådant jobb.
Ett jobb som helt enkelt är
fantastisk roligt! ■
BISNODE BRAINS | 2
1 | 2013
201 4 21
bisnode
brains
BISNODES EXPERTER
HJÄLPER DIG
ATT NÅ FRAMGÅNG
Idag blir det allt vanligare med kollegor
som sitter spritt över hela världen.
Tre experter på Bisnode delar med sig
av sina erfarenheter och ger tips på
hur samarbetet mellan olika nationaliteter kan bli smidigare.
text a l i c e h e l l e d a y foto b i s n o d e
”När du ska boka möten är det
viktigt att komma ihåg tidsskillnaden och alla länders olika
nationella helgdagar.”
HANNA
NOPPA HULTKRANTZ
Projektledare och affärscontroller på Bisnodes
D&B verksamhet.
MATTIAS OLDENBURG
IT-chef i Sverige som
skapar kundnytta
genom att bygga ändamålsenliga systemlösningar.
Vilka fördelar ser du med
att jobba över gränserna,
Hanna Noppa Hultkrantz?
– Jag tycker att det är kul att
arbeta med människor med olika
bakgrund och från olika kulturer. Det har gett mig perspektiv
på mina egna invanda mönster
och en insikt om att det finns
fler samarbetssätt som fungerar.
Men också en stor uppskattning för den svenska kulturen
där chefen är din vän och där
alla får uttrycka sin åsikt. Som
kvinna märker man ibland av att
jämställdheten inte har nått lika
långt ute i världen som här
i Sverige.
BILD: GETTY IMAGES
Mattias Oldenburg - vad har
du lärt dig av att delta i ett
internationellt projekt?
– Mina erfarenheter är mestadels
goda. Jag ingår i en stor projektgrupp där ansvaret är uppdelat
på mindre nationella team. För
oss har det varit en fördel att
inte splittra ansvaret för de olika
delarna över landsgränserna.
Trots att vi är förbluffande lika när vi arbetar på ett
strukturerat och professionellt
sätt, är det ändå lättast att
dela det dagliga arbetet med
kollegor som sitter nära. Men
ny teknik har underlättat kommunikationen och minskat
vårt resebehov. Vi uppdaterar
varandra på videokonferenser
och behöver bara träffas när
det gemensamma projektet går
in i en ny fas.
22 B I S N O D E B R A I N S | 1 | 2014
SERIFA BURKIC
Direktör i Tyskland som
leder det övergripande
arbetet med Bisnodes
D&B verksamhet.
Serifa Burkic – hur ser du på
globalt samarbete?
– Arbetet i en global organisation
ställer höga krav på flexibilitet
och god kommunikationsförmåga. Jag har lång erfarenhet från
globala organisationer vilket har
lärt mig hur viktigt det är att ta
hänsyn till arbetsgruppens olika
kulturer. Eftersom att jag är ny
på min tjänst och mina kollegor
sitter utspridda i hela Europa,
blir det mycket resande just nu.
Ett första personligt möte är helt
klart en väl värd investering för
det fortsatta samarbetet.
Hur är det att jobba med
svenska kollegor?
– Min generella erfarenhet är
att ni är lätta samarbeta med,
har en bra attityd och att ni
fattar genomtänkta beslut. Det
där med beslutsfattandet är för
det mesta positivt, men ibland
tar det väl lång tid innan alla har
fått säga sitt.
Några konkreta råd till andra
som arbetar globalt?
– När du ska boka möten är det
viktigt att komma ihåg tidsskillnaden och alla länders olika
nationella helgdagar. Sedan är
det extra viktigt att vara tydlig
och dubbelkolla att alla verkligen
har förstått det du sagt. Men i
slutändan är vi alla individer och
ibland finns det större skillnader
mellan två svenskar än mellan en
amerikan och en fransman, säger
Hanna Noppa Hultkrantz. ■
NYHETER
Hallå där ...
... Christer Wiberg, Sales
Director för Bisnode D&B,
tidigare Dun & Bradstreet,
som nu fördjupar sitt samarbete med Bisnode.
Nu byter ni namn till Bisnode D&B. Varför det?
– Vi vill göra det tydligt för kunderna att vi är en
stark del av Bisnode. Från att tidigare ha varit partners och arbetat separat i elva olika länder, utökar
vi nu vårt samarbete och blir till en stark enhet som
kan leverera ännu bättre lösningar än tidigare.
Hur tjänar era kunder på det fördjupade
samarbetet?
– Nu blir vi ännu bättre på att möta våra kunders
ökade krav, inte minst när det gäller att automatisera affärsbesluten, öka insynen i företagens verksamhet och stabilisera processerna kring globala kunder
och leverantörer. Samarbetet innebär också att våra
kunder kan ta del av Bisnodes övriga erbjudanden
inom områden där Bisnode D&B inte traditionellt
haft lösningar. ■
Adress: Rosenborgsgatan 4-6 169 93 Solna Telefon: 08 558 059 50
Epost: [email protected] Hemsida: www.bisnode.com
ANSVARIG UTGIVARE Björn-Erik Karlsson, Bisnode
KONTAKTPERSON
Mari Lagberg, [email protected]
PRODUKTION Spoon, www.spoon.se REDAKTÖR Sanna Casson,
[email protected] ART DIRECTOR Tone Knibestöl,
[email protected] TRYCK Trydells
Bättre beslut genom
smarta kurser
Vill du bli bättre på direktmarknadsföring eller snabbt få fram
information om en framtida leverantör? På Bisnodeakademin finns
18 ­kurser och ett antal seminarier att ta del av under året.

DET VAR för ett år sedan, våren
2013, som Bisnodeakademin såg
dagens ljus. Det nya utbildningsforumet erbjuder bland annat utbildningar
inom kredithantering, affärsinformation och direktmarknadsföring och ger
deltagarna fördjupad kunskap i hur de
kan utnyttja Bisnodes tjänster. I utbildningskatalogen finns allt från branschspecifika kurser och kostnadsfria
användarutbildningar till kurser som
skräddarsys efter kundens önskemål.
Lise Larsvik är, tillsammans med
kollegan Christian Zittenbaum, utbildningsansvarig på Bisnodeakademin som
har omkring 4000 kursdeltagare per år.
– Hittills har det gått väldigt bra. Vårt
mål är att förmedla kunskap som går
att omsätta direkt i det dagliga arbetet.
Våra utbildningar ska leda till ökad lönsamhet och även ge praktisk information om hur du som kund kan minska
riskerna med kredithantering. Dess-
utom bidrar alla nya möten och samtal
till fin inspiration för deltagarna.
Just inspiration, tillsammans med
erfarenhetsutbyte, är viktiga ledord
för Bisnodeakademin.
– Vår målsättning är att varje del­
tagare ska bli inspirerad och få djupare
insikter i vad Bisnode erbjuder. På så
vis blir kunden effektivare i sin arbetsprocess och kan ta smartare beslut,
säger Christian Zittenbaum.
Vilka utbildningar vill du rekommendera extra starkt i vår?
– I vår lanserar vi en ny researchutbildning, Bakgrundskontroll & Due
Diligence, som handlar om personoch företagsresearch på hög nivå. Jag
vill också slå ett slag för våra utbildningar inom direktmarknadsföring,
exempelvis kursen ”Hitta nya målgrupper”. Sedan har vi också utbildningar inom kreditbedömning som är
mycket uppskattade. ■
B I S N O D E B R A I N S | 1 | 201 4 23
FOTO: IDA KNUDSEN
Hur jobbar ni på Bisnode D&B?
– Vi hjälper exporterande företag att göra affärer
utomlands, framförallt i länder utanför Norden.
­Genom att säkerställa och värdera företagens finansiella risk gentemot kunder och leverantörer över hela
världen underlättar vi globala affärsprocesser. De är ofta
komplicerade, inte minst med den utökade lagstiftningen på det finansiella området.
– Vi har hela världen som arbetsfält – i vår globala
databas har vi tillgång till omkring 230 miljoner företag i över 200 länder. Informationen uppdateras cirka
1 500 000 gånger varje dag och är djupgående, pålitlig
och aktuell. Du får alltså tillgång till ett verktyg som
hjälper dig att fatta djärva , men trygga beslut.
Lise Larsvik och
Christian Zittenbaum
ansvarar för utbildningen i Bisnodeakademin.
SVERIGE
PORTOT
B E TA LT
Returadress: Bisnode, S168, 105 99 Stockholm
En beslutsfattares funderingar:
“HAR VI RÅD ATT INTE
EXPANDERA I NORDEN”
Norden kommer alltid vara större än Sverige. Bisnode fortsätter
leverera pålitlig och affärskritisk information – över hela Norden. Vi har all
information du behöver om alla 25 miljoner konsumenter och 2,6 miljoner
företag som finns i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Så du kan
koncentrera dig på att göra affärer – med rätt personer och företag.
Välkommen till en större hemmamarknad.
www.bisnode.com