Ätbeteende

2012-10-25
Vad är en häst?
• “Stäpplevande
uddatåigt
hovdjur med
förmåga att
överleva på det
mest
näringsfattiga
gräset”
Vallfoder till hästar
AgrD Cecilia Müller
Inst. för husdjurens utfodring och vård
SLU, Uppsala
http://scienceblogs.com/clock/2007/02/phy
siology_coordinated_respons.php
2
…oavsett vad de används till.
Hästar är beteendemässigt och digestionsmässigt
anpassade för att äta gräs – de är grovtarmsjäsare
3
Ätbeteende
4
Forts. ätbeteende
• Hästar i frihet betar 14-18 h/dygn – samma
gäller för uppstallade hästar med fri tillgång
ppå ggrovfoder
• Betar aningen längre på vintern än på
sommaren men skillnaden är liten, äter under
ca 10 perioder per dygn
• De längsta uppehållen i ätandet är ca 4 h
• 90 % av alla uppehåll i ätandet är < 2 h
• För stora avvikelser från de naturliga
förhållandena, t ex för korta ättider eller för
lite g
grovfoder kan leda till stereotypier
yp ((t ex
krubbitning) och problem i mag-tarmkanalen
(t ex magsår, kolik) (Archer & Proudman, 2006; McGreevy et al., 1995).
• Pelleterat foder tuggas annorlunda än hö –
betydelse för tändernas slitage? (Bonin et al., 2007)
5
6
(Janis, 1976; Salter & Hudson, 1979; Duncan, 1980,1992; McGreevy et al., 1995)
Cecilia Müller, SLU
1
2012-10-25
Hästens mag-tarmkanal
Hästens digestion
Ur: Allt om hästen
– ursprung, biologi, avel
LTs Förlag.
G. Björnhag/
B. Furugren
Ur: Allt om hästen – ursprung,
biologi, avel, LTs Förlag.
G. Björnhag/B. Furugren
Ca 80 % av
digestan
7
8
Grovfoderregeln
• ALLA hästar måste få MINST 1 KG TS
grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn
• De allra flesta hästar bör utfodras med mer än
minimigivan
• Ju större del av hästens näringsbehov vi kan fylla
med grovfoder desto bättre är det
• Maximal konsumtionsförmåga?
2,5 – 3 % ts av kroppsvikten (ev. upp mot 3,5 %)
9
Vad är rätt vallfoder för…
•
•
•
•
•
•
•
•
Avelsston?
Växande unghästar?
Tävlingshästar?
Ridskolehästar?
Hobbyhästar?
Terapihästar?
Arbetshästar?
….
Cecilia Müller, SLU
• JJu större
tö andel
d l av hästens
hä t
foderstat som består av
grovfoder desto bättre är det
för hästen, men,
detta ställer också krav på att
rätt vallfoder används till rätt
hästkategori.
10
Hästens näringsbehovnäringsbehov- underhåll
• Underhållsbehov – för att
“bara vara”
• Energibehov relaterat till
kroppsvikten och typ av
häst (lättfödd, svårfödd)
samt kön (hingstar har ca
10 % högre energibehov
än ston och valacker)
Foto: E. Bexelius
11
12
2
2012-10-25
Hästens näringsbehov, avel och
tillväxt
Hästens näringsbehov, arbete
• Arbetande hästar:
underhållsbehov plus
arbetstillägg.
• Olika hårt arbete kräver
olika stort arbetstillägg
13
Hästars näringsbehov och krav på
vallfodrets näringsinnehåll
• Högdräktiga ston
underhåll plus
dräktighetstillägg
• Digivande ston
underhåll plus
digivningstillägg
• Växande unghästar
behöver underhåll plus
tillägg för tillväxten
(hög eller låg)
Foto: E. Bexelius
14
Vallfodrets näringsinnehåll avgörs av:
1. Det botaniska utvecklingsstadiet vid
skörd (blad:stjälk, grad av lignifiering, etc)
Högdräktiga & digivande ston, växande
unghästar ca 7-9 g smb rp/MJ, högre
energikoncentration (>10 MJ/kg ts)
2. Botanisk sammansättning, dvs de ingående
arterna (andel gräs:baljväxter, ogräsförekomst)
3. Kvävegödsling (hög, låg, fördelning 1a/2a skörd)
Vuxna hästar och ponnyer ca 6 g smb rp
/MJ, och lägre energikoncentration (<10
MJ/kg ts)
Vuxna högpresterande hästar ca 6 g
smb rp/MJ, hög energikoncentration (>10
MJ/kg ts)
15
16
Inverkan av skördetidpunkt på energiinnehåll
1:a skörd, mellersta Sverige
1:a sk,
sk, mellersta Sverige
Innehåll av smältbart råprotein
g smb rp/kg ts
180
160
140
gräs 0 kg N/ha
120
gräs120 kg N/ha
100
gräs 240 kg N/ha
80
blandvall 0 kgN/ha
blandvall 120 kg N/ha
60
blandvall 240 kg N/ha
40
20
0
2/6
9/6
16/6
skördedatum
Vallboken, 1991
Cecilia Müller, SLU
17
23/6
Ur: Vallboken, 1991
18
3
2012-10-25
Exempel: 1:a skörd, gräs, mellersta Sverige, N-gödsling ca 120 kg/ha totalt
11
120
Energi, M
MJ/kg ts
Ca 8,5-9
g smb
rp/MJ
10
80
60
Ca 6 g
smb
rp/MJ
9,5
Smb rp, g/kg s
100
10,5
Juli
9/6
16/6
skördedatum
Augusti
g smp rp/kg ts
Ökande
rödklöverandel, från
0.3 % i juni till ca 30
% i augusti
0
2/6
Data från 2009,
Uppsala
1:a skörd vid alla
tillfällen
Smb rp
20
8,5
Juni
Energi
g
40
9
MJ/kg ts
14
12
10
8
6
4
2
0
23/6
19
Vallboken, 1991
100,0
90,0
80,0
70,0
60,0
50,0
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
Juni
Exempel: Digivande fullblodssto, ca
500 kg, laktationsmån 1-3
Juli
Augusti
Behov vs. energiinnehåll i vallfoder
140
120
• Behov: 116 MJ, 1020 g smb rp per dygn
100
80
• Innehåller vallfodret 8 MJ och 38 g smb rp
per kg ts, eller 12 MJ och 96 g smb rp/kg
ts?
• 10 kg ts av vardera foder ger…
Behov
Vallfoder 1
Vallfoder 2
60
40
20
0
Energi, MJ
21
Inverkan av 1:a/2:a/3:e skörd på
näringsinnehållet?
Behov vs. proteininnehåll i vallfoder
1200
1000
800
Behov
Vallfoder 1
Vallfoder 2
600
400
22
• Beror på vilka arter vallen huvudsakligen består
av:
- bladgräs återväxer med blad (eng. rajgräs,
ängssvingel, hundäxing)
strågräs
åg äs åte
återväxer
vä e med
ed nya
ya stråskott
st ås ott från
å basen
base
- st
(foderlosta, timotej)
200
0
Smb rp, g
23
24
www.linnaeus.nrm.se/flora
Cecilia Müller, SLU
http://www.galleri.andeoliv.com/timotej.jpg
4
2012-10-25
Näringsinnehåll i vallfoder avsett för hästar,
2002--2003; 2005
2002
Konserveringsmetodens inverkan på
näringsinnehållet?
Energi, MJ/kg ts
Smältbart råprotein
g/kg ts
Kalcium, g/kg ts
Fosfor, g/kg ts
Ens/Hösilage
Hö
6.0-12.5
6-12
6-196
1.5-14.8
0.9-4.8
0-175
1.1-11.1
0.6-4.2
(Jansson, A., 2004)
25
Ensilage, hösilage och hö från samma skörd,
samma vall
Ensilage, hösilage och hö från samma
skörd, samma vall (Müller & Udén, 2006; 2007)
I fodret:
Ensilage
Hösilage Hö
Energi, MJ/kg ts
2006
2007
11.6
9.7
11.6
9.5
Smb rp, g/kg ts
2006
2007
134
74
11.6
9.8
111
75
26
123
70
I fodret, g/kg ts
ts::
Ensilage
Hösilage
Hö
P
Torrsubstans (g/kg)
343 a
548 b
815 c
<0.0001
Lättlösliga kolhydrater
” k ”
”socker”
80 a
126 b
116 b
<0.0001
pH
4.40 a
5.60 b
5.96 b
<0.0001
Mjölksyra
43.0 a
1.3 b
0.3 b
<0.0001
Totala organiska syror
50.6 a
2.6 b
0.5 b
<0.0001
Inga skillnader i energi- och proteininnehåll.
Finns andra skillnader som kan ha betydelse?
27
Utfodring med:
Ensileringsprocessen
WSC + LABhomo
anaerobt
Glukos/Fruktos
pH
Sker i vattenfasen i fodret!
Summa: Glukos/Fruktos + 2 ADP + 2 Pi
2 Laktat + 2 ATP + 2 H2O
via Embden-Meyerhof-Parnas glycolytic pathway (Gibbs et al., 1950).
29
Cecilia Müller, SLU
I grovtarmen:
Ensilage
Hösilage Hö
P
Torrsubstans, g/kg
81
117
50
NS
pH
6.81
6.64
6.75 NS
Mjölksyra, mM
0.16
0.08
0.05 NS
Ättiksyra mM
Ättiksyra,
43
37
48
Propionsyra, mM
11
12
12
NS
i- och n-smörsyra, mM
4.4
4.3
4.7
NS
i- and n-valeriansyra, mM
1.2
0.8
1.2
NS
Totala organiska syror, mM 60
54
66
NS
Mjölksyra
Mjölksyra
28
Müller et al., 2008
Müller et al., 2008
NS
30
5
2012-10-25
Utfodring med:
I träcken:
Ensilage Hösilage Hö
P
Torrsubstans, g /kg
233
242
236
NS
pH
6.23
6.36
6.07
NS
Mjölksyra, mM
0.08
0.08
0.11
NS
Ättiksyra mM
Ättiksyra,
23
27
36
NS
Propionsyra, mM
8
8.5
10.3
NS
i- och n-smörsyra, mM
2.8
3.4
3.7
NS
i- och n-valeriansyra, mM
0.9
1.3
1.1
NS
Totala organiska syror, mM 35
41
52
NS
31
Müller et al., 2008
- något högre smältbarhet för ensilage (ADF-smältbarhet 53
% för hö, 61 % för ensilage), ngt större värmeproduktion
på ensilage = ökat vattenintag
kan ha betydelse för hästar som utsätts för stora
vätskeförluster under tävling och träning (t ex distanshästar
i varma klimat)
Jansson & Muhonen, 2007; 2008
32
• Tillväxt av mögel (aerobt)
- mögelsporer
RAO (kvickdrag)
- mykotoxiner (mögelgifter)
• Tillväxt av jäst (anaerobt och aerobt)
- snabb förskämning, varmgång
• Tillväxt av oönskade bakterier (anaerobt och aerobt)
• Fodret skall vara fritt från allt som kan
skada eller skapa ohälsa hos djur
• Fodermedelslagen,
Fodermedelslagen Djurskyddslagen
• EG 183/2005: från 1 jan. 2006 gäller
”Foderhygienförordningen” (gäller även
hästar/hästhållare) (www.sjv.se)
Cecilia Müller, SLU
• Utfodring med ensilage eller hö till
högpresterande hästar:
Mikrobiella hygienfel i vallfoder
Hygienisk kvalitet
Foto: L. Steiner
Inplastat vallfoder eller hö – påverkan på
prestation?
- feljäsningar (smörsyra och ammoniak)
- sjukdomsframkallande bakterier och
bakterietoxiner
33
34
35
36
6
2012-10-25
Mykotoxiner
Mykotoxinförgiftning (beror på toxintyp och mängd):
- Fusarietoxiner - ELEM ”mouldy corn disease”
Alveoler – där utbytet
av syre och koldioxid
sker
Störningar i nerver, hjärna, muskler, dödsfall, reproduktionsstörningar
hos sto och hingst, sår i munnen
- Aflatoxiner – tex Aspergillus flavus
Aborter, leverskador hos unghästar, dödsfall, centralnervösa störningar
Även andra Aspergillusarter, t ex A. fumigatus – gliotoxin (nervpåverkan)
- Penicilliumtoxiner – flera olika , t ex roquefortin
Studier på häst saknas i hög utsträckning.
Andra djurslag: Neurotoxiska, immunotoxiska, mutagena effekter,
aborter, nedsatt fertilitet, ökad känslighet för infektionssjukdomar, ”Illthrift” etc.
37
38
(Asquith, 1991; Smith & Girish, 2008; Carloni & Cartinovis, 2009)
120
Relativ luftfuktighet
Log CFU mögel/g hö
7
Motverka mögel i hö
6
100
• Skulltorkning krävs (i allmänhet) för att få ett hygieniskt
bra hö
• Skydda allt hö mot fukt (från mark, golv, vägg, luft etc),
lägg på pall, täck med halm
Mö l k d äär vanliga
li i hö
ä kil lagerskador
l
k d pga
• Mögelskador
hö, särskilt
återfuktning
• Var särskilt uppmärksam på
höet i ytterkanterna, de två
yttersta lagren är påverkade
redan i oktober
5
80
4
Mögel i höyta CFU/g
60
3
Relativ luftfuktighet
omgivning
40
2
20
1
(Sundberg et al., 2008).
Sundberg et al., 2008
39
0
0
40
Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj
Motverka mögel i inplastat vallfoder
• Pressa balarna hårt – hög baldensitet viktigt
• Skydda balarna mot plastskador:
-
tillräckligt mycket plast
väl dränerad lagringsyta, fri från vassa stenar och växtlighet
fågelnät skyddar (eller linor 0,5 m över balarna)
lagra ej rundbalar på mantelytan
gärna skuggigt läge om möjligt
41
Cecilia Müller, SLU
10 lager sträckfilm ger endast ett
0.25 mm tjockt plastlager =
känsligt för:
- stickhål (stubb, lagringsyta)
- hanteringsskador
- ju torrare & grövre gröda
desto fler lager plast behövs
42
7
2012-10-25
Öppnad ensilage/hösilagebal bör lagras skyddat mot regn och
jord:
Balens volym – mängd i olika segment
Log
CFU/g
7
20 / 20 / 20
cm
6
5
4
57% 32%
**
11 %
Inomhus
Utomhus
3
2
dvs yttersta 20 cm utgör mer än
hälften av balens volym
1
0
Jäst vid öppning Jäst efter 6 dagar
Dessutom: balar med synligt mögel innehåller mer mögel även i
foder där möglet inte syns, jämfört med balar som inte har något
43
synligt mögel alls (O’Brien et al., 2007).
Mögel vid
öppning
Mögel efter 6
dagar
(Müller, 2002).
44
Jästsvamp
•
•
Två huvudtyper av jäst i vallfoder:
anaerob, sockerfermenterande jäst (ger etanol)
aerob, laktatassimilerande jäst
Har främst betydelse för fodrets hållbarhet
efter balöppning (varmgång), ej hälsofarligt i
begränsade mängder
• Ökar i antal med ökad förtorkningstid i
ensilage/hösilage (McDonald et al., 1991; Woolford, 1975)
• Finns i ytan på fuktigt hö (Sundberg et al., 2008)
45
Oönskade bakterier
Botulism
• Klostridier – bildar smörsyra eller ammoniak
• Enterobakterier – bildar ammoniak
• Inblandning av jord, gödsel, gammal förna och
kadaver är riskfaktorer (för både hö och inplastat
vallfoder)
llf d )
Spridning av fastgödsel i växande gröda kan ej
rekommenderas för vall som skall ensileras (Rammer,
1996).
Cecilia Müller, SLU
46
47
• Förgiftning som orsakas av toxinet botulin
botulin,, vilket bildas
av bakterien Clostridium botulinum
• ”Motsats” till stelkramp – förlamning
• 90 % dödlighet men mycket ovanlig sjukdom
• Det finns 8 olika typer - hästar har drabbats av B, C (D?).
Endast B i Sverige, dock C i Danmark
• Vaccin finns mot typ B
• Produktion, lagring och utfodring av allt foder bör
utföras förebyggande – botulism är ej förknippat med
något särskilt fodermedel, men med dålig foderhygien
48
8
2012-10-25
Jämn tsts-halt viktigt för att undvika
hygienfel
Enterobakterier
• Stort släkte med både ofarliga och farliga arter
• E. coli misstänks kunna orsaka diarré hos föl
(Browning et al., 1991) och vuxna hästar (van Duijkeren et al.,
2000).
• Salmonella spp. orsakar bl a diarré (aborter)
• Mycket kunskap saknas om samband mellan
enterobakterier i foder och sjukdom hos hästar.
”Rulltårteprincipen”
- Orörda strängar är
torra på ytan och blöta
undertill – denna
olikhet följer med in i
rundbalar och kan
skapa mikronischer där
bl a klostridier trivs
(Pauly, 1999).
49
50
Mer information:
www.hastsverige.se
Rätt ts viktigt för att lyckas med
balkonserveringen
• Över ca 70 % ts mycket stor risk för jäst- och
mögeltillväxt, särskilt vid utdragen förtorkning och hög
porositet i balen (låg baldensitet).
• 4545-65 % ts är lämpligt för produktion,
prod ktion hantering och
utfodring av inplastat vallfoder till häst
• Under ca 3535-40 % ts större risk för oönskad
bakterietillväxt, ej lämpligt för balar, dessutom dyrare (mer
vatten = fler balar). Kräver i allmänhet tillsats av
ensileringsmedel för lyckad konservering.
51
Cecilia Müller, SLU
52
9