Lärarmaterial Unga:Älvstaden
UNGA : ALVSTADEN Man kan boka in sig vid ett av fyra introduktionstillfällen. (9.00-11.00, 12.30-14.30) 6/9, 7/9, (13/9) & 16/9 ÄLVSTADENS HISTORIA INVENTERING UPPSTART & INFO Lärare och elever välkomnas till Göteborgs Stadsmuseum för en introduktion inför höstens aktiviteter. En favoritplats i Göteborg. Eleverna intervjuar en äldre person och finner en egen favoritplats, som fotograferas och beskrivs i text. Eleverna får arbeta utifrån ett material om stadens historia, från Göteborgs Stadsmuseum och Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. 35 36 SAMMANSTÄLLNING Eleverna arbetar i grupp för att utarbeta gemensamma visioner om stadens framtid. Hur ser den ut om 10 år? (2021) eller längre fram i tiden? Materialet sammanställs av tre skolklasser och formges till ett gemensamt förslag. Förslagen kan vara en bild, text, modell eller sång. Varje klass väljer fram max tre förslag. Alla lärare som vill, är välkomna för information: (16.00 - 18.00) 6/9 & 7/9 Här får man möta alla inblandade och ställa frågor. DRÖMMAR / VISIONER Landmärkesbingo på Färjan 4. 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 47 ETT DIALOGPROJEKT I SAMARBETE MELLAN CENTRALA ÄLVSTADEN, GÖTEBORGS KULTURFÖRVALTNING, GÖTEBORGS STADSMUSEUM, SJÖFARTSMUSEET AKVARIET, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK GU, HDK OCH CENTRUM FÖR URBANA STUDIER. UPPSTART OCH INFO UPPSTART & INFO V. 35 - 38 HUR FUNGERAR MATERIALET UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE FILERNA I DENNA MAPP Lärarhandledning Bildspel till projektet / kortversion Bildspel till projektet / lång version Instruktion bildhantering Godkännande / fotografering. Unga Älvstaden Tidplan Bildspel Landmärken UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE CENTRALA ÄLVSTADEN / BAKGRUND Uppdraget Projekt Centrala Älvstaden utförs på uppdrag av Kommunstyrelsen. Uppdraget påbörjades hösten 2010 och ska avslutas 2012. Projektets uppdrag är formulerat enligt följande: • Utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv. • Med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen. • I dialog med Göteborgs samhället präglad av öppenhet. • Aktivt medverka till nationellt och internationellt erfarenhets utbyte. UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING • Etablera ett Centrala Älvstaden-centra med kompetenser från de kommunala förvaltningarna och bolagen. • En symbol för gränsöver skridande samverkan och samarbete. miljöer. Vissa områden är kopplade till varandra eller till andra delar av staden, medan andra är mer tydligt avgränsade eller avskurna från omgivningen. Området Barnperspektivet i stadsplaneringen Centrala Älvstaden sträcker sig över ett 4 km2 stort område på älvens båda sidor. Området ligger runt och i anslutning till stadens historiska kärna. Inom Centrala Älvstaden finns ett antal delområden med olika karaktär och med en stor variation av urbana Barnperspektivet har fått särskild tyngd i Göteborgs Stads budget. Där framgår att barnperspektivet skall tillgodoses inom hela planområden i högre utsträckning och tidigt arbetas in i planprocessen. Otraditionella vägar och metoder skall prövas. ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE CENTRALA ÄLVSTADEN / BAKGRUND och beslut i samhällsplaneringen ska värderas utifrån barn konsekvensanalyser och utvärderingar. Ur budgeten: ”All stadsplanering och byggnation ska utgå från barnperspektiv.” ”Planeringsarbetet ska utvecklas mot en mer inkluderande process där barn och unga får inflytande över hur deras stad utformas.” Inom Göteborgs Stads verksamheter arbetas det på flera håll med frågor med direkt eller indirekt koppling till ett barnperspektiv inom samhällsbyggnadsområdet. Genom intentionen i budgetskrivningen och genom att utveckla och samordna det arbete som pågår inom staden skulle Göteborgs stad kunna hävda en profil som föregångare inom området. I Byggnadsnämndens, Fastighesnämndens och Trafiknämndens Mål och inriktning för budget 2011 står: UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING “Göteborg skall vara en stad för barnen, en stad där fokus skall ligga på trivsel, trygghet och medmänsklighet. Ett tydligt uttalat barnperspektiv ska prägla stadsutvecklingen och vårt sätt att leda våra verksamheter. Inriktningen för stadsutvecklingen ska vara att kunna erbjuda barnfamiljer att i högre utsträckning än idag vilja och kunna bo kvar när staden förtätas. Beslut ska värderas utifrån barnkonsekvensanalyser.” Projektet Unga : Älvstaden Projekt Centrala Älvstaden vill kommunicera barn och unga i Göteborg i arbetet med vision och strategier. Men det finns risker att barn i dialogprocesser används som dekoration och att deras förslag inte tas på allvar. Här vill vi göra det. Dels genom att barnen skall få en rejäl ingång i staden Göteborg, dess platser och historia, dels att deras förslag och visioner skall presenteras så att de blir likvärdiga med andra förslag i medborgardialogprocessen i Projekt Centrala Älvstaden. ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE ARKITEKTURPEDAGOGISK INTRODUKTION Guide Varför momenten är utformade som de är Olika steg Detta är en guide för dig som är pedagog. Den är menad att ge svar på frågor kring projektet; varför det är utformat som det är, vad som ska göras, när, hur och varför. Att arbeta med demokrati och åsikter i skolan är ibland lite tveeggat. Barnen har skolplikt och måste delta. Politikerna vill få hjälp att fatta beslut om framtiden, men barnen lever här och nu. Därför är det viktigt att allt vi gör skapar mening för eleven även utanför projektet. Att göra intervjuer, fotografera, lära sig om stadens historia, stadsplanering, kartor och arkitektur är alla moment som ingår i de vanliga skolämnena. Projektet är upplagt i olika steg, från individ till samarbete, från det barnen redan vet till ökad kunskap. Först kommer en uppstart med workshop för att ge en bild av hur idéer kan synliggöras. Vi bygger modeller och ger inspiration. Tanken är att det här projektet ska ge eleverna verktyg att delta i demokratiska processer. Vi hoppas att det ska skapa intresse för staden och att varje individ får ökad förståelse för sin roll som medborgare både nu och i framtiden. Demokratiska processer tar tid. Kanske kan vi vara med och skapa tålamod kring detta, att saker inte kan ske med en gång utan ibland måste planeras på lång sikt. Det syns inte alltid, men det är viktigt att vi är med och formar vår stad som är den plats där vi är med och bestämmer hur vi kan leva våra liv. UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING Förhoppningsvis kommer projektet också att ge tillfälle till möten med andra åldersgrupper och upphov till egna funderingar kring vad man gillar och vad man kanske kommer att gilla. Kanske blir de individuella funderingarna problematiserade i gruppdiskussioner och når större sammanhang där alla stadens invånare är inkluderade. ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER OBS: Barnen kommer att fotograferas vid olika tidpunkter och också fotografera sig själva. Vi behöver få föräldrarnas godkännande för att publicera bilderna på utställning, i skrift eller på kommunens hemsida. Se till att föräldrarna fyller i bifogad blankett. Vi behöver i god tid få veta om något barn inte får bli fotograferat eller att foton används enligt ovanstående. Om skolan redan har föräldrarnas godkännande råder det självklart, men då behöver vi få veta det. SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE 35 36 37 38 39 40 41 42 43 Varje klass väljer max tre förslag. 44 49 50 ...... 47 Materialet sammanställs av skolklasser och formges till ett gemensamt förslag. Eleverna arbetar i grupp för att utarbeta gemensamma visioner om stadens framtid. Hur ser den ut om 10 år? (2021) eller längre fram i tiden? LandmärkesEleverna får arbeta bingo på utifrån ett material om Färjan 4. stadens historia som produceras av Göteborgs Stadsmuseum och Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Förslagen kan vara en bild, text, modell eller sång. SAMMANSTÄLLNING DRÖMMAR / VISIONER ÄLVSTADENS HISTORIA ETT DIALOGPROJEKT I SAMARBETE MELLAN CENTRALA ÄLVSTADEN, GÖTEBORGS KULTURFÖRVALTNING, GÖTEBORGS STADSMUSEUM, SJÖFARTSMUSEET AKVARIET, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK GU, HDK OCH CENTRUM FÖR URBANA STUDIER. . En favoritplats i Göteborg. Eleverna intervjuar en äldre person och finner en egen favoritplats, som fotograferas och beskrivs i text. INVENTERING Lärare och elever välkomnas till Göteborgs Stadsmuseum för en introduktion inför höstens aktiviteter. UPPSTART & INFO ÖVERSIKT ? Förslaget och projektet visas först i en separatutställning på professionell nivå. Senare kommer förslaget också att visas upp ihop med andra förslag som handlar om Centrala Älvstadens framtid. VERNISSAGE INVENTERING / ÄLVSTADENS RING ÄLVSTADENS HI HISTORIA V. 38 , 39 UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE Man kan boka in sig vid ett av fyra introduktionstillfällen. (9.00-11.00, 12.30-14.30) 6/9, 7/9, (13/9) & 16/9 ÄLVSTADENS HISTORIA INVENTERING UPPSTART & INFO Lärare och elever välkomnas till Göteborgs Stadsmuseum för en introduktion inför höstens aktiviteter. UNGA : ÄLVSTADEN INVENTERING En favoritplats i Göteborg. Eleverna intervjuar en äldre person och finner en egen favoritplats, som fotograferas och beskrivs i text. Eleverna får arbeta utifrån ett material om stadens historia, från Göteborgs Stadsmuseum och Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. SAMMANSTÄLLNING Eleverna arbetar i grupp för att utarbeta gemensamma visioner om stadens framtid. Hur ser den ut om 10 år? (2021) eller längre fram i tiden? VERNISSAGE Varje klass väljer fram max tre förslag. 47 47 LÄRARHANDLEDNING / INVENTERING / BILDHANTERING 35 36 Förslaget och projektet visas först i en separatutställning på professionell nivå. Senare kommer förslaget också att visas upp ihop med andra förslag som handlar om Centrala Älvstadens framtid. Materialet sammanställs av tre skolklasser och formges till ett gemensamt förslag. Förslagen kan vara en bild, text, modell eller sång. Alla lärare som vill, är välkomna för information: (16.00 - 18.00) 6/9 & 7/9 Här får man möta alla inblandade och ställa frågor. DRÖMMAR / VISIONER Landmärkesbingo på Färjan 4. 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 ? ETT DIALOGPROJEKT I SAMARBETE MELLAN CENTRALA ÄLVSTADEN, GÖTEBORGS KULTURFÖRVALTNING, GÖTEBORGS STADSMUSEUM, SJÖFARTSMUSEET AKVARIET, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK GU, HDK OCH CENTRUM FÖR URBANA STUDIER. Människans plats i staden Nu skall eleverna fundera över vilken plats i staden de tycker bäst om och varför. Det kan vara en liten eller stor plats, ett torg, en gata, en park, en vrå, en skolgård. Varje elev intervjuar en äldre person (lägst föräldrarnas ålder och gärna äldre) om vad hon/ han hade för favoritplats i samma ålder . Vilken plats gillar du nu? Vad gör du där? Varför gillar du den • Vad var det som var bra med din favoritplats? Varför tyckte du om att vara där? • Hur såg den ut? Var den stor eller liten? Vad används platsen UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING till? Vad gjorde andra människor där? Hur lät det på platsen? Egen favoritplats • Vad är det som är bra med ”Din plats”? Varför tycker du om att vara där? • Hur ser den ut, marken, husen, växtligheten, annat som finns på platsen. ? Är den stor eller liten? Vad kan man använda platsen till? Vad gör andra människor på ”Din plats” Hur låter det på din plats”? • Tycker du att platsen skall förändras på något sätt? Försök att skriva kortfattat i ett ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER Worddokument.Platsen fotograferas med digtal kamera och helst så att eleven är med på fotot. • Vad tänker du om den platsen idag, eller har du någon annan favoritplats idag? Försök att skriva kortfattat i ett Worddokument. Om det går att fotografera den platsen med den äldre personen på så är det också bra. Bilder och texter samlas digitalt och förmedlas till Projekt Centrala Älvstaden. Vi återkommer med närmare detaljer om hur detta skall ske. För att hantera bilder - se bifogad lärarhandledning “inventering bildhantering” SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE INTRODUKTION TILL LANDMÄRKEN Hur saker blir till - Vad är detta till för? Det är aldrig så att en stad ”blir till” av sig själv. Bakom varje hus, varje gata, varje lekplats finns vilja, tankar, planer, behov och trender. En stad är inte heller statisk. Den förändras hela tiden, i takt med att behoven ändras och trender kommer och går. Detta är något eleverna behöver få klart för sig inför att de själva ska börja planera en framtidsstad! Har det kommit dit av sig själva? - Vem kan ha bestämt att det ska vara där? - Hur har de som bestämt detta tänkt? - För vems skull finns det där? Låt eleverna fundera över: - Vad tror de att deras favoritplats ”egentligen” är tänkt att vara till för? - Vilka tror de har gjort (beslutat om, låtit bygga, byggt, anlagt) deras favoritplats? - Hur tror de att den personen / de personerna tänkte? Vad är allt till för? De här frågeställningarna kan sedan föras över till andra inslag i stadsbilden, som barnen kanske ser men inte har någon självklar relation till: Byggnader, tunnlar, elskåp, grönområden, gatu brunnar. Klassen kan gemensamt eller i grupper fundera över sådant som: UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING Det som finns med i bildspelet är sådant eleverna ska speja efter under båtfärden. Det är därför bra för igenkänningen att de har fått se bilderna och fått veta de olika motivens funktion redan i klassrummet. Centrala Älvstaden De här frågeställningarna flyttas sedan över till Centrala Älvstaden, Göteborgs gamla ”kärnområde”. Till hjälp för detta finns: - Ett bildspel - Fakta om de olika bilderna - En kort historik över hur Älven utnyttjats genom tiderna. Bilderna visar byggnader, monument, industriminnen, fartyg, befästningar med mera runt älven. Materialet kan användas på det sätt läraren tycker passar bäst. Några möjligheter är: - Bilderna visas och eleverna får gemensamt fundera över vad det som visas är bra för / kan ha varit bra för. Läraren har facit. - Eleverna får enskilt eller i små grupper leta information om olika motiv i bildspelet och redovisa för klassen. - Läraren kan läsa den korta historien som en saga och låta bildspelet fungera som illustration. ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE INTRODUKTION LANDMÄRKEN själva skulle vilja ha i sin stad. Vi har gjort ett urval på 25 landmärken, som är indelade tematiskt: Bildspelet Bildspelet är framtaget för att ge eleverna kännedom om olika landmärken i Göteborgs älvrum. Byggnader som hus och broar, men också tex kranar och båtar finns med. Alla är synliga från älven, och med lite bakgrunds kunskap är de lätta att känna igen. Landmärkena representerar verksamheter, som finns i hamnen idag eller som har funnits. Ibland har landmärkena ändrat användning och betydelse genom åren. Tanken är att dels att ge eleverna en möjlighet att lära känna sin stad och känna igen sig, dels en förståelse för vilka verksamheter som har satt sina spår i hamnen. Genom detta får de en kunskapsbas att bygga vidare på, och det blir lättare att tänka kring vad de UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING Tanken med bilderna är att ni själva ska bestämma hur ni vill göra i skolan, på vilket sätt ni vill använda materialet. Detta kan förstås variera. Staden vid Älven (dvs de natur liga förutsättningarna för Göteborg), Den militära staden Hamnstaden (hamnanläggningar, men också handel), Människor i rörelse (Göteborgs hamn som en plats människor alltid passerat igenom), Industristaden (större industrilämningar, men även infrastruktur) Den moderna staden Inom temana är landmärkena sorterade kronologiskt. Faktarutorna innehåller ibland fakta av ganska traditionell karaktär: som tex att Göta Älvbron är 900 meter lång. Detta säger förstås inte så mycket. Vi vill uppmana er pedagoger att använda er av skolans närområde eller koppla till något ämnes område ni redan arbetar med: vad motsvarar 900 meter just hos er? ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE LANDMÄRKEN Staden vid Älven för Ramberget ligger numera en moské, som invigdes våren 2011. 1. Älven – Sveriges största vattendrag Göta Älv är Sveriges största vattendrag, om man räknar alla små åar och bäckar som rinner ut i den. Men ligger egentligen Göteborg vid rätt älv? Det är genom Nordre Älv, norr om Hisingen, som det mesta av vattnet rinner ut. Den älvarmen är både djupare och lättare att segla in till från havet. Men eftersom Nordre älv tillhörde Norge när Göteborg anlades, fick staden ligga vid den södra älv armen. 2. Ramberget – berget som är en park Ramberget är döpt efter korpar (ram på gammal svenska) och formades av inlandsisen under istiden. Berget är sedan 1908 en park som kallas Keillers park efter den siste private ägaren, James Keiller (uttalas Kiler, med K-ljud och långt i). En del av Ramberget kallas Ättestupan – man har påstått att man brukade kasta ner gamla, döende människor därifrån under forntiden, men det finns inga bevis för det. Nedan UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING Den militära staden 3. Nya Älvsborg – fästningen som försvarade Göteborg Nya Älvsborg, ibland kallad Älvsborgs fästning, började byggas i mitten av 1600-talet. Stenen som fästningen byggdes av kom delvis från Gamla Älvsborg, ett slott som låg vid Klippan, ungefär vid Älvsborgsbron. Meningen var att skydda Göteborg från anfall från havet, och fästningen var flera gånger i strid med danska fartyg i början av 1700-talet. Fästningen blev senare fängelse. Idag är Nya Älvsborg en turistattraktion som man kan besöka sommartid. 4. Nya Varvet – militärbasen som blev fängelse Vid Nya varvet har man aldrig byggt några båtar. Nya varvet anlades i början av 1700-talet som en militärbas, där de svenska krigsfartygen skulle ligga. Från Nya Varvet sköt man med kanon mot de danska fartyg som anföll ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER Göteborg 1719. Under en period på 1800-talet var Nya Varvet fängelse, men blev militärområde igen fram till 1980-talet. Idag finns många olika företag och tex restauranger här. Det vita huset kallas ”Vita gaveln” och är ett förrådshus från 1754. Här för varade man segel, rep och annat till fartygen under vintrarna, när man inte seglade. 5. Maritiman – ett fartygsmuseum Maritiman är en samling fartyg som fungerar som ett museum. Störst av fartygen är jagaren Småland från 1950-talet. Fartyget är stort för att vara ett svenskt krigsfartyg, men är mycket mindre än verkligt stora krigsfartyg från tex USA eller Ryssland. Maritiman har också en ubåt, ett fyrskepp och andra fartyg. Hamnstaden 6. Röda Sten – den gåtfulla stenen Röda Sten är en stor sten vid stranden utanför Älvsborgsbron som varje år målas röd. Stenen SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE LANDMÄRKEN har målats röd åtminstone sedan 1700-talet, men varför är oklart. En sägen säger att den målas röd till minne av en svensk officer som sköts där under ett danskt anfall, andra uppgifter finns om att den skulle ha varit ett sjömärke som visade var gränsen för stadens vatten gick, men ingen vet. 7. Ostindiefararen – ett alldeles nytt 1700-talsfartyg Ostindiefararen är en nybyggd replika (sjösatt 2003) av ett av Svenska Ostindiska Kompaniets fartyg, Götheborg, som förliste i Göteborgs hamn 1745. Ostindiefararna var ungefär 50 meter långa och kunde lasta ungefär 1000 ton, och var sin tids största handelsfartyg. Ostindiefararen Götheborg gjorde 2005-2007 en resa till Kina och fick enorm uppmärksamhet där. När den inte seglar brukar den ligga på Norra Älvstranden. 8. Barken Viking – segelfartyget som blev hotell Viking är en fyrmastad bark (en bark är en typ av stort segelfartyg) som byggdes och sjösattes 1906 i UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING Köpenhamn. Viking användes från början som skolfartyg för att utbilda sjömän, men seglade också med last i många år. På 1950-talet köptes Viking av Göteborg, och sedan dess seglar fartyget inte mer. Nu är det ett hotell som drivs av Liseberg. är 49 meter högt och invigdes 1933. Samtidigt invigdes Sjöfartsmuseet med sitt Akvarium, som ligger bredvid. 11. Skandiahamnen – Nordens största hamn Skandiahamnen är en del av Göteborgs hamn. Hit kommer fartyg från hela världen, bland annat världens störta fartyg, 400 meter långa. De lastar av containrar och lastbilssläp som kan innehålla allt möjligt: tex kläder, mobiltelefoner eller bananer. Varor från Sverige lastas på – tex Volvobilar. Göteborgs hamn är idag Nordens största hamn, och hanterar varje år 40 miljoner ton varor. Men jämfört med hamnen i tex Rotterdam i Holland eller Shanghai i Kina (ca 600 miljoner ton varor om året) är Göteborgs hamn liten. 9. Masthuggskyrkan – Göteborgs mest kända kyrka Masthuggskyrkan är en av Göteborgs mest kända byggnader, och den är klart synlig från älven och stora delar av staden. Innan Älvsborgsbron byggdes var den det sista man såg av Göteborg när man seglade ut på havet – och det första man såg när man närmade sig staden från havet. Kyrkan var färdig 1914. Kyrkan är, som alla kyrkor, öppen för alla. 10. Sjömanstornet – till minne av döda sjömän Människor i rörelse Tornet är byggt till minne av de svenska sjömän som dog under första världskriget. Sverige var neutralt, men många svenska båtar sänktes ändå av misstag, oftast genom att de seglade på minor (en mina är en flytande bomb). Tornet ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER 12. Packhuset – här gick emigranterna ombord. Packhuset är ett gammalt tullhus från 1867. Här arbetade tulltjäsestemännen med att kontrollera varor som kom med SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE LANDMÄRKEN fartygen. Tomten kallades en gång ”Franska tomten” eftersom Frankrike under en period fick lov att använda tomten för att lagra franska varor som tex vin. Senare blev platsen viktig eftersom hundratusentals emigranter, som utvandrade från Sverige, klev på passagerar fartygen här. Under en period diskuterade man möjligheten att skapa ett ”ungdomens hus” i Packhuset, men istället blev det ett casino i delar av huset. 13. Amerikaskjulet – hit kom Amerikabåtarna Amerikaskjulet kallades från början Betongskjulet och var Svenska Amerikalinjens terminalbyggnad. Svenska Amerikalinjen var en berömd svensk fartygslinje med mycket fina kryssnings fartyg. I början var seglade fartygen direkt från Göteborg till Amerika, men med tiden blev Amerikalinjen en lyxkryssnings - linje. Svenska Amerikalinjen lades ner 1975. Under en period fungerade Amerikaskjulet som terminalbyggnad för SeaCat – en Danmarkslinje som konkurrerade med Stena. Nu för tiden har UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING Göteborgs hamn sitt huvudkontor här. 14. Färja - Stenabåt Stena Line är det rederi (fartygsföretag) som äger Stenabåtarna. Rederiet är ett av världens största färjerederier, och det äger många linjer runtom i världen. Stenabåtarna i Göteborg går till Frederikshavn i Danmark och till Kiel i Tyskland. Stenabåtarna är de sista stora fartyg som finns kvar inne i Göteborg – alla andra stannar ute i Skandiahamnen långt utanför Älvsborgsbron. Industristaden 15. Cityvarvet – här reparerar man fartyg Cityvarvet är den enda del som finns kvar av det gamla varvet Götaverken. På Götaverken byggde man stora fartyg under 1900-talet, men nu för tiden reparerar man bara fartyg här. Den stora plåtlådan är en flytdocka – genom att sänka ned den under ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER vattnet kan man köra in ett fartyg där. Sedan hissar man upp dockan ur vattnet och fartyget ligger torrt i dockan så att man kan reparera det. 16. Gasklockan – här gjorde man gas I gasklockan förvarades gas som tillverkades av stenkol som man importerade, oftast från England. Gasen användes av hushåll, tex vid matlagning på gasspisar. Gasklockan invigdes 1933 men har stått tom sedan 1993. Tidningen GT:s läsare har röstat fram Gasklockan som en av Göteborgs fulaste byggnader. 17. Göta Älvbron – bron med spårvagnar Göta Älvbron invigdes 1939. Den är den andra bron på den här platsen och ersatte en tidigare, lägre bro som kallades Hisingsbron. Göta Älvbron är inte alls så hög som Älvsborgsbron, men den kan öppnas för större fartyg. Bron är ungefär 900 m lång och nästan 30 000 bilar passerar över den varje dag, tillsammans med SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE LANDMÄRKEN spårvagnar. Bron är den enda spårvägsförbindelsen till Hisingen. Idag är den gammal och sliten och en ny bro planeras öster om den nuvarande bron. 18. Älvsborgsbron – Göteborgs stora bro Den första bron på denna plats. Bron invigdes 1967 och ersatte färjorna som hade gått fram och tillbaka över älven innan dess. Nedanför bron, på båda sidor, kan man fortfarande se de gamla färjelägena. Bron är över 900 meter lång och har en segelfri höjd på 45 meter. Ungefär 65 000 bilar passerar över bron varje dag, de flesta till eller från jobbet. Många cyklar och går också över bron. 19. Raffinaderier – här tillverkas bensin De många oljecisternerna är ett oljeraffinaderi, som sysslar med att tillverka tex bensin och diesel av råolja som kommer hit med tankfartyg. Raffinaderiet byggdes av det brittiska oljeföretaget BP och invigdes 1967 av en engelsk UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING prinsessa. Det är idag Sveriges största raffinaderi och ägs idag av Preem, ett svenskt oljeföretag. På den här platsen fanns tidigare bland annat en badstrand, där skolbarn brukade få bada. 20. Eriksbergskranen – den stora bockkranen En av Sveriges största bockkranar, som användes när man tillverkade stora fartyg på varvet Eriksberg. Kranen är över 80 meter hög och kom på plats 1969. Eriksberg lades ner 1979, och sedan dess har man inte byggt några båtar på den platsen. Men kranen står fortfarande kvar och används tex till att hoppa bungyjump ifrån. Den moderna staden 21. Lilla Bommen – med huset som kallas ”Läppstiftet” Lilla Bommen kallas området mellan Göta Älvbron och Operan, efter den bom som en gång fanns för att hindra obehöriga att segla in i Göteborgs kanaler. Området domineras av den byggnad som kallas ”Läppstiftet” eller ”Skankaskrapan”, som är ett kontorhus ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER som tillhör byggföretaget Skanska. Huset blev färdigt 1989 och är fortfarande en av Göteborgs högsta byggnader. Några år tidigare hade de stora varven som låg på Hisingssidan av älven lagts ner, och stora områden var halvtomma. Huset var ett sätt att bygga nytt och spännande, för att folk skulle se att det hände något positivt i Göteborg. Det finns ett kafé längst upp i huset. 22. Norra Älvstranden – varsområdet som blev bostadsområde Norra Älvstranden kallas hela den del av Hisingen som ligger längs med Göta Älv, inom Göteborgs gränser. Tidigare var hela detta stora område täckt av hamnar, skeppsvarv och industrier. Det mesta av detta är borta idag och har ersatts av bostäder, men också av skolor, hotell och teknikföretag. Bostäderna är påkostade och det har blivit dyrt att bo på Norra Älvstranden. SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE LANDMÄRKEN 23. Göteborgsoperan – här spelas opera, balett och musikaler Operan invigdes 1994 efter många års diskussioner och konflikter. Många ansåg att en opera inte behövdes i Göteborg. Idag spelas både opera, balett och musikaler här. Där Operan ligger nu låg tidigare bla ett badhus och ett fängelse. 24. Kanalhuset – härifrån sänds Västnytt Kanalhuset stod färdigt 2007 och ligger i Lundbyhamnen på Norra älvstranden. Här finns SVTs, Sveriges Radios och Utbildningsradions Göteborgsredaktioner. Från Kanalhuset sänds varje dag Västnytt, och här spelas också andra tv-program in som ”Uppdrag granskning” och ”Vem vet mest”. 25. Göteborgshjulet – pariserhjulet vid operan Göteborgshjulet är ett pariserhjul vid operan, som sattes upp 2010. Hjulet är ungefär 60 m högt och ska stå kvar på sin plats till 2012, när det ska flyttas till Liseberg. UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE LÄRARHANDLEDNING INFÖR BÅTTUREN Färjan 4 Båturen kommer att äga rum på Färjan 4, en färja som förr tog arbetare från staden till varven på Hisingssidan. Färjan 4 är idag Sjöfartsmuseets största föremål och drivs av Sällskapet Ångbåten. Färjan avgår från Residensbron, där Stora Hamnkanalen mynnar ut i Älven. Tanken med båtturen är att eleverna på ett roligt och intresseväckande sätt ska få se sig om i Göteborgs hamn, och samtidigt få pröva sina kunskaper om de 25 landmärkena. I ett längre perspektiv vill vi att de får en större förståelse för staden och en känsla av delaktighet. Två klasser kommer att få åka samtidigt, och de båda klasserna UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ska få samarbeta kring det vi har kallat ”båtbladet” – en slags poängpromenad, där det är tänkt att eleverna ska para ihop bilder på landmärkena med rätt text. När klasserna anländer delar vi upp eleverna i grupper om fyra – två från varje klass – som får samarbeta kring ett båtblad. Båtbladet innehåller också en karta, men det finns inget krav på att eleverna ska använda den. Båtbladet är inget prov, men det är förstås viktigt att kunna ge feedback till eleverna direkt. Vi har bifogat ett facit till läraren, så att man lättare ska kunna vara ett stöd under turen. Praktiskt: Turen beräknas ta omkring 1,52 tim. Det är bra om eleverna har mellanmål med sig! En person från Unga Älvstadenprojektet medföljer på varje båttur. Elevernas arbete är inte ett prov, men det är viktigt att de kan få feedback direkt. Därför finns ett lärarfacit bifogat. ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE DRÖMMAR / VISIONER DRÖMMAR / VISIONER V. 42 - 49 UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE INTRODUKTION VISION Framtidsförslag i grupp Nu skall merparten av eleverna arbeta i grupper om tre eller fyra och utforma förslag på hur det stora området Centrala Älvstaden kan utformas och utvecklas både på kort och lång sikt. Det viktiga är att utgå ifrån det mänskliga livet – hur vill eleverna att livet för olika grupper av människor skall vara i området och vad behövs byggas/göras för att det skall bli så. Det går bra att arbeta kring en plats som finns eller skulle kunna finnas – likaväl som att arbeta med ett tema, det gröna, vattnet, husformer, eller kanske hur det låter, stadens ljudlandskap. Alltihop skall så småningom mynna ut i ett budskap till Kommunstyrelsen från flera hundra skolelever i Göteborg – så här vill vi att de centrala delarna av staden skall utformas ganska snart - eller när vi blivit vuxna 2021. Här kan du som pedagog boka tid för att en arkitekturpedagog kommer ut och jobbar med dig i klassrummet en halv dag. Det finns möjligheter att arbeta på olika sätt och med olika material UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING beroende på vad eleverna är intresserade av. Modellbygge med kartong och limpistoler är ett sätt, men det går också att vara friare och formulera texter, måla, göra collage eller arbeta med ljud. Välj tillsammans med arkitektur pedagoger den form och det språk som du tror att din klass skulle vilja arbeta med. Projektet tillhandahåller det material som skolan inte har. Meddela Lars Jonsson vilka tider som kan passa under vecka 42 och vecka 43. Adress och telefonnummer återfinns längst bak i detta formulär. ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE VISION Elevernas arbete med drömmar och visioner Nu har ni kommit en bit in i aretet, kanske genomfört intervjuer och formulerat er kring favoritplatser och börjat arbeta med fakta om Göteborgs historia. Under vecka 42 och 43 skall eleverna utveckla tankar om livet i staden. Det bör vara ett undersökande arbete, som utgår från frågorna Det handlar främst om Centrala Älvstaden, men också om hela staden. Utgångspunkten är ett långsiktigt arbete, men kan också vara sådant som kan hända redan till sommaren. -Hur vill vi leva i framtiden? -Hur ska ditt liv i Göteborg se ut om 10 år, eller längre fram i tiden? Vad gör du då? -Vad behövs för att vi ska kunna få en god, trygg och mänsklig stad? Ni som pedagoger känner era elever och har kunskap om deras förutsättningar. Här följer några idéer kring hur arbetet kan läggas upp. Utgå ifrån kunskapen eleverna tillägnat sig när de arbetat kring favoritplatser och Göteborgs historia. Nu behöver de få hjälp med att: · ställa egna frågor · skapa egna vägar · pröva egna vägar · organisera och reflektera Båtturerna pågår under vecka 41. UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING Nästa steg blir då att ställa sig frågan HUR? Hur skall staden vara organiserad för att det där ”VADET” skall uppfyllas. Hur skall staden byggas vidare? Hur skall vi förflytta oss? Hur skall vi mötas? Hur skall platser, parker, vattenområden, gator och byggnader se ut och fungera? Formulera helst uppgifterna och frågorna på ett sådant sätt att de inte blir alltför plats- eller produktbundna. Mer öppna frågeställningar – alltså att utgå från livet mer än från specifika avgränsningar. Det handlar om visioner och drömmar. Först kan det räcka med att de får fundera kring ordet VAD? Vad vill jag att det skall vara för liv i staden (min stadsdel och centrala staden) i framtiden (eller kanske nästa sommar)? Vad vill jag att jag, min familj, mina vänner och andra skall kunna göra? Vad behöver göras för att jag skall vilja bo och arbeta här när jag blir vuxen? Vad vill jag skall hända på fritiden? Vad är en bra stad för alla? Ja, vad är egentligen en stad? ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER Idéer och tankar kan paketeras på olika sätt utifrån elevernas intressen och förmågor. Det vidgade språkbegreppet med olika uttryck kommer att hjälpa till att öppna upp bredare diskussioner. Det går att arbeta med olika teman, mänskligt liv, en stad för barn, vatten, miljö, transporter, broar, mötesplatser… Det går självklart också att arbeta med platser som redan finns ( hur skulle vi vilja utveckla Frihamnen, området runt Operan, Ramberget, kajerna…) Eller med nya SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE VISION platser man tycker skall finnas i staden – hur skall gatorna se ut, hur skall nya torg planeras? Hur skall parker se ut och fungera? Lekplatser? Hur skall staden låta? Självklart får man också fundera kring framtidens byggnader, hur de skall se ut och fungera. Under den här perioden kan ni boka in en halv dag med en eller två arkitekurpedagoger som kommer ut till er skola. Arkitekturpedagogens roll är att hjälpa till att tillsammans med barnen problematisera frågor om staden och livet i staden, att bidra med arkitektens och formgivarens perspektiv. flygbild över Centrala Älvstaden. Övrigt material som inte finns på skolan kan vi bistå med (inom rimliga gränser). Diskutera detta med arkitekturpedagogen. Lycka till! För att utnyttja tillfället med arkitekturpedagogerna bäst är det bra att ni redan är igång med idéer och visioner, och att barnen är indelade i grupper. Innan vecka 42, har förhoppningsvis varje grupp redan ställt sig frågor om VAD och HUR och vilket/vilka arbetssätt de vill använda. Material Varje klass kommer att få en stor UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE SAMMANSTÄLLNING SAMMANSTÄLLNING V. 49 & 50... UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE SAMMANSTÄLLNING Sammanställning Klasserna diskuterar och funderar över det som arbetats fram. Före vecka 49 skall max tre förslag från varje klass sändas digitalt till Centrala Älvstaden. ([email protected]) Alla förslagen kommer att ställas samman så att det blir möjligt för klasserna att rösta fram sitt favoritförslag – som ju inte är den egna klassens! De förslag som fått flest röster kommer att – med hjälp av arkitekturpedagoger – och skolklasser att sammanställas till en gemensam vision för centrala Älvstaden, Alla klassernas förslag kommer naturligtvis sedan att tas omhand inför den slutgiltiga sammanställningen. . UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE VERNISSAGE VERNISSAGE UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE VERNISSAGE Utställning Och sedan Resultatet av klassernas arbete inklusive en berättelse om själva processen kommer att presenteras i en utställning i början på 2012 tillsammans med resultatet av den övriga medborgardialogen i Projekt Centrala Älvstaden. Utställningen utformas professionellt och kommer att innehålla tillfällen för visning och samtal med göteborgare, politiker och kommunala tjänstemän. Resultatet av Projekt Centrala Älvstadens arbete inklusive medborgardialogen och projekt Unga Älvstaden kommer att presenteras för Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige sommaren – hösten 2012. Formerna för detta kommer att arbetas fram under våren 2012 UPPSTART & INFO HUR FUNGERAR MATERIALET? INVENTERING ÄLVSTADENS HISTORIA DRÖMMAR / VISIONER SAMMANSTÄLLNING VERNISSAGE
© Copyright 2024