1. No category

Strängnäs reningsverk
– i din och miljöns tjänst sedan 1960
www.sevab.com
Steg för steg mot rent vatten
Har du tänkt på vad som händer med det du spolar ned
i diskhon eller toaletten? När avloppsvattnet lämnar ditt
hus transporteras det via ledningar till reningsverket,
där det renas i flera steg innan det släpps ut i Mälaren.
På reningsverket renar vi vattnet från fosfor, kväve och
organiskt material. Detta gör vi för att kunna återföra
vattnet till Mälaren utan att den blir övergödd.
För att vi ska kunna återföra vattnet och slammet till
kretsloppet är det viktigt att inte oönskade ämnen, som
lösningsmedel och fetter, hamnar i avloppet. Därför är
kraven hårda på vad företag och industrier får släppa
ut i avloppet. Men det är viktigt att även privatpersoner
tänker på detta.
1. Mekanisk rening
När avloppsvattnet kommer till reningsverket passerar
det först genom två roterande trumsilar, där större
objekt som tops, bindor och annat skräp rensas bort.
Det som fångas upp av silarna tvättas och skickas till
förbränning.
Efter den grova rensningen leds vattnet vidare i en kanal
till två parallella sandfång. Sedan tillsätter vi en kemi­
kalie som gör att partiklarna i vattnet klumpar ihop sig
och bildar slam som sjunker till botten av bassängerna.
Det gör att vi lätt kan ta hand om slammet. Den avskilda
sanden tvättas och återanvänds till markutfyllnad och
sandning vintertid.
Avloppsvatten från ca 25 000 kunder
Strängnäs reningsverk renar avloppsvatten från hus­håll
och industrier i hela Strängnäs kommun, förutom
Mariefred, som har ett eget reningsverk. Omkring 25 000
personer samt ett fåtal industrier är anslutna till Strängnäs
reningsverk, som renar i snitt cirka 10 000 m3/dygn.
MEKANISK RENING
TRUMSIL
INLOPP
BIOLOGISK
Renset tvättas och
skickas till förbränning.
Vattenreningen sker i fyra steg:
1. Mekanisk rening
2.Biologisk rening
SANDFÅNG
FÖRSEDIMENTERING
BIOBÄDD
3.Kemisk rening
4.Våtmarksrening
Vattnet analyseras kontinuerligt så att det klarar Länssty­
relsens krav på maximalt 15 mg kväve och 0,3 mg fosfor
per liter utsläppt vatten. Det får heller inte finnas mer
än maximalt 10 mg BOD 7 , som är ett mått på mängden
biologiskt nedbrytbart material i vattnet.
SLAMTANK
Polyme
Sanden tvättas
och återanvänds.
CENTRIFUGREJEKT
2. Biologisk rening i två steg
Nästa steg är den biologiska reningen, som liknar det
naturliga reningsförloppet i våra vattendrag och sjöar.
Men i reningsverket går nedbrytningen av organiskt
material mycket snabbare än i naturen. Detta sker dels
på en biobädd, ett plastmaterial med bakterier som renar
vattnet från organiskt material och dels i en bassäng där
vattnet renas från kväve. För att de goda bakterierna ska
trivas så behöver de ”mat”, därför tillsätter vi etanol i
samband med kvävereningen.
4. Våtmarksrening
Det färdigbehandlade avloppsvattnet leds under sommar­
halvåret ut till en anlagd våtmark, som består av tre
stycken dammar. Där sker ytterligare rening av vattnet
på naturlig väg innan det slutligen rinner ut i Mälaren.
För att vattnet sedan ska bli dricksvatten så hämtas det
upp ur Mälaren av ett vattenverk, som renar det vidare
tills det går att dricka.
3. Kemisk rening
Avloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor.
Därför görs en sk kemisk rening där vi till­sätter en
kemikalie som får fosforn i vattnet att klumpa ihop
sig till slam som sjunker till botten i den sista
bassängen innan våtmarksreningen.
RENING
KEMISK RENING
Etanol tillsätts
VÅTMARKSRENING
Fällningskemikalie
tillsätts
VÅTMARK
KVÄVERENINGSBASSÄNGER
MÄLAREN
SLUTSEDIMENTERING
er tillsätts
CENTRIFUG
Slammet återanvänds som material
till täckning av deponier på Kvitten.
SLAMBEHANDLING
Slambehandling
Vid reningen av avloppsvattnet bildas olika typer
av slam. Slammet lagras i en slamtank innan det
behandlas och centrifugeras. Kvar blir jord som
används som täckningsmaterial för deponier på
Kvittens återvinningsanläggning.
Vi behöver din hjälp!
Du anar inte vilka konstiga saker som folk får för sig att spola ned i
toaletten. Bland de ”vanligare” sakerna märks tops, tamponger, bindor,
kondomer, tandtråd och mediciner. Många spolar också ned fett från
stekpannor och fritöser i köksavloppet och verkar tro att sådana saker
bara försvinner. Men det gör de inte.
Spola bara ned sådant som passerat kroppen! Och toapapper förstås.
Genom att bara spola ned sådant som passerat kroppen och toalett­
papper, kan du påverka kvaliteten på avloppsvattnet och göra en viktig
insats för miljön. Det gör du också genom något så enkelt som att torka
ur stekpannan efter stekning och hälla använd frityrolja i ett förslutet
kärl och slänga det i hushållssoporna.
Tack för besöket och ditt engagemang för vår gemensamma miljö!
December 2011 – med reservation för ändringar.
Vännerna på Strängnäs reningsverk
SEVAB Strängnäs Energi AB
Dammvägen 12A, Box 32, 645 21 Strängnäs
Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88
[email protected] www.sevab.com
Vi finns även på Facebook