Filadelfia NU, jan 2015 - Filadelfiakyrkan i Örebro

JANUARI 2015
FILADELFIA
NU
WWW.FILADELFIAOREBRO.SE
Lässtugan jubilerar
Fest i stugan
Lässtugans 20-årsfest
Lördagen den 18 oktober firades att
Lässtugans verksamhet funnits i 20 år.
I Ljusgården samlades ca 100 inbjudna
gäster, en härlig skara av nysvenskar och
medhjälpare. Gästerna bjöds på god
mat, sång, musik och tal.
Marita Widar, som tog initiativet till Lässtugan, berättade om hur det hela började. Ann-Christine Alm intervjuade en
nysvensk man som underströk det viktiga arbete som bedrivs i Lässtugan, inte
minst för att underlätta integrationen i
det svenska samhället.
Många av medhjälparna har funnits
med i flera år. Två som varit med från
allra första början, systrarna Ulla och
Inga-Britt Larsson, uppmärksammades
särskilt för sina gedigna insatser. Även
Kerstin Gårsjö har varit med från starten, och var den som ansvarade för inledningen till samlingarna i Lässtugan
under många år.
Lars-Olof Molin, inbjuden gäst, talade om mänskliga rättigheter och allas
ansvar för att värna demokratin. Och
även om betydelsen av den kristna värdegrunden för integrationsarbetet. För
vacker musik och sång svarade stråkkvartetten Ragazza och Stina Eriksson
tillsammans med delar av församlingens
barnkör.
Festen avslutades inne i kyrksalen, med
orgelmusik av Werna Berbres och Öjvin
Berbres som bad Välsignelsen.
Flera medverkande uttryckte värdet av
det arbete som utförs i Lässtugan, ett arbete som har utvecklats och vuxit. Totalt
50 länder är representerade i Lässtugans
arbete och ca 1 000 nysvenskar har deltagit genom åren. Och verksamheten
fortsätter, tack vare goda medhjälpare
som medverkar till integration med generositet och värme. (Läs mer i Filadelfia NU, majnumret 2014)
Inger Nilsson
Filadelfiakyrkan vinnare i Tillgänglighetskampen!
Läger, läger, läger!
ROTA, som står för Rekognosera, Opponera, Tillgänglighetsgöra, Aktivera,
är ett projekt som arbetar för att alla personer ska kunna vara fullt delaktiga
i föreningslivet oavsett funktionshinder. Under Örebroveckan för mänskliga
rättigheter utdelades priser till vinnarna i den av projektet utlysta Tillgänglighetskampen. Filadelfiakyrkan utsågs som bäst på ”Design for all på det kommunikativa planet”. Motiveringen löd: ”Ni har på ett föredömligt sätt inkluderat
människor i er verksamhet genom att kommunicera genom både teckenspråk
och engelska. Är en öppen verksamhet där alla får känna sig välkomna”.
Boka redan nu in datumen för vårens
och sommarens läger:
Som prisutdelare kände jag mig extra stolt och glad över att min församling
fick priset. Eftersom inte någon annan från församlingen var närvarande vid
prisutdelningen fick jag både utdela och ta emot församlingens pris, ett diplom
och en blomma.
Lars O. Molin
VinterSmajl 13-17 februari
Årskurs 2-6
Anmälan senast 26 januari
VinterChili 18-22 februari
Högstadiet
Anmälan senast 2 februari
Scoutläger Kristi himmelfärdshelgen
Årskurs 3-7
Sång- & DansSmajl 22-24 maj
Årskurs 1-9
SommarSmajl 24-28 juni
Årskurs 2-6
SommarChili/XL 28 juli-2 augusti
Högstadiet och uppåt
2
november/december
Vårens kör- och musikprojekt
Under våren planerar vi två körprojekt. Det första i samband med församlingens årsmöte. Vi övar två tisdagskvällar och sjunger
sedan på gudstjänsten den 8 februari. Det andra körprojektet blir i samband med påsken, då vi sjunger i gudstjänsten på påskdagen (5 april).
Lördagen den 18 april planerar vi att ha en välgörenhetskonsert. Vi hoppas att många olika musikgrupper och solister i olika
åldrar vill engagera sig i detta, att det blir en kväll fylld av härlig musik och att vi tillsammans kan samla i mycket pengar till andra
i världen som har stora behov.
Söndagen den 26 april får vi besök av Haga Sång och Spel, som framför ett program om Einar Ekberg och hans sånger.
Våra musikgrupper för barn och tonåringar har växt i både antal deltagare och antal grupper, och nu erbjuder vi fyra olika sånggrupper/körer: Småbarnsmusik, Musiklekis, Barnkör och Soul Children. Vi gläds över detta, och ser fram emot en ny termin för
dessa grupper!
Familjeliv i Filadelfiakyrkan i vår
På Familjeäventyret (lördagarna 17/1 och 21/3), finns det tillfälle ha roligt tillsammans som familj. Barnen får välja mellan olika
aktiviteter medan vi vuxna har ”vuxenprat” och samtalar om föräldraskap och kristet familjeliv. Sedan äter vi lunch tillsammans
och avslutar med att fira en enkel gudstjänst. Vi tror på detta: att ha roligt och göra andliga upplevelser tillsammans som familj!
Under våren kommer vi även att inbjuda till en ”Tacokväll för familjer – fredagsmys tillsammans” som avslutas med en andakt.
Vi är med och arrangerar: ”Att leva med funktionshinder i familj och församling – En dag för föräldrar till med barn med särskilda behov” i Mellringekyrkan lördagen den 7/2. För mer info, se vår hemsida eller affisch i kyrkans foajé. Hjälp oss att sprida
information om denna dag!
Vill du ha information via mail om vad som händer inom Familjeliv eller körprojekt i Filadelfia, så anmäl dig till
[email protected]
november/december
3
Intervju med teamarna Alma och Jacob:
Ett jättebra ställe att
utvecklas och växa på!
En regnruskig decemberdag, efter en
härlig personalfrukost med gröt och
skinkmacka hos Öjvin och Werna, som
nyss med ålderns rätt lämnat sin tjänst i
församlingen, får jag en pratstund med
de två yngsta medarbetarna i Filadelfiakyrkans personalgrupp: teamarna
Alma och Jacob.
”Teamare”, vad är det?
Alma o Jacob: Att vara teamare är en
del av en utbildning. Vi går den ettåriga
teamträningsskolan på Kaggeholms
folkhögskola. Kursen är på heltid och
består ungefär 50/50 av teori och
praktik. Och vår praktik gör vi alltså
här i Filla.
Hur kom ni på idén att bli teamare?
Jacob: Jag var ungdomsledare i församlingen under hela förra läsåret. Under
våren planterade Isak Spjuth tanken
hos mig. Han ville gärna ha teamare i
församlingen igen efter flera års uppehåll. Jag tyckte det lät intressant – jag är
lockad av allt som har med ledarskap
att göra – så det var inte så svårt för
mig att bestämma mig.
Alma: Jag hade inte alls tänkt i de ba-
norna – jag planerade inte ens att vara
kvar i Örebro efter studenten. Under
våren hörde en tjej i Örebro av sig och
berättade att hon haft en dröm, där
Gud tydligt sagt till henne att jag skull
teama ett år. Jag tänkte att det nog skulle
kunna vara något för mig, men inte just
nu. Men strax efteråt var jag av en tillfällighet på en gudstjänst i Filla, då någon sa att ”Vi har beslutat oss för att ha
teamare till hösten”. Efter det fick jag
flera telefonsamtal om detta från olika
personer, bland annat Isak.
och lekar i OP-skolans idrottshall varje
söndagseftermiddag. Så är jag med på
ungdomssamlingarna på onsdagarna
och ”hänget” på lördagarna.
Det var ändå långt ifrån ett självklart val
för mig. Jag var ganska envis och ville
inte säga ja innan jag var säker på att det
var mitt eget beslut. Men en kväll, på en
rak fråga från en kompis, insåg jag att jag
inte hade en enda bra anledning att säga
nej, trots alla mina anledningar att inte
säga ja! Och när jag väl tackat ja, kändes
det väldigt rätt.
Och plugget – vad innehåller det?
A+J: Vi läser ett antal böcker, tittar på
undervisning på nätet och har skriftliga
uppgifter varje månad. Och vi har
gruppdiskussioner med andra teamare
från hela landet via Skype, då vi tar upp
sådant vi läst, sett och varit med om.
Vad är era uppgifter på praktiken i
Filla?
Jacob: Isak är vår handledare, så vi
hänger mycket med ungdomarna. Jag
har startat en sportgrupp för killar och
tjejer i After9. Vi kör olika bollsporter
Alma: Jag är med på onsdagarna och
varannan lördag, och jag är huvudansvarig för musiklekis. Och vi är båda
med och planerar olika arrangemang,
läger osv. Det gäller också att lära känna
verksamheten, vad man kan och inte
kan göra, och jag har vissa planer inför
våren ...
Kan ni rekommendera någon av de
böcker ni läst?
A+J: Jaaaa! ”Ledarskap” av Bill Hybels
är en riktigt riktigt bra bok. Den handlar
om hur man ska tänka när man bygger
team och är ledare i en församling, och
om hur olika personligheter kan fungera
och komplettera varandra. Bra grejer!
Fakta om Alma och Jacob
Namn: Alma Backendal
Ålder: 19
Hemförsamling: Filla
Föräldrar: Lotta och Claes
Gymnasium: Risbergska, estetlinjen
med musikprofil
Fritid: kompisar och musik; sjunger i
kör och solo i olika sammanhang
4
Namn: Jacob Johansson
Ålder: 20
Hemförsamling: Filla
Föräldrar: Ann-Louise och
Lars-Gunnar (”Helge”)
Gymnasium: Risbergska, barn- och
fritidslinjen men specialisering på idrott
och ledarskap
Fritid: tittar på och läser om hockey,
både NHL och SHL (men är själv som
Bambi på isen)
november/december
Kommer teamåret att betyda något
för er framtid?
Jacob: Absolut! Mitt drömmål på
sikt är att jobba som mental coach i
något idrottssammanhang, och det
här året har verkligen vidgat min syn
på vad ledarskap är. Sportvärlden och
församlingsvärlden är två helt skilda
världar. I idrottssammanhang handlar
det mycket om att ha ett starkt psyke.
Atmosfären i kyrkan är mer öppen och
det har intresserat mig att få se problem
och hjälpa till att hitta lösningar.
Alma: Jag gillar att dra i projekt, planera
och engagera andra. Ändå har jag haft
svårt för att se mig själv som en ledare.
Nu har jag insett hur brett det ordet
är, och att det finns många olika typer
av ledare. Och jag har nog lärt mig
någonting om mig själv varje vecka i
höst! Både styrkor och svagheter och
hur man kan utnyttja/hantera dem.
Jag har aldrig haft en tanke på att jobba
i församling, men nu när jag ändå fått
göra det, har jag fått upp ögonen för
mycket. Så även om jag inte kommer att
vara anställd i en församling framöver,
kommer jag verkligen att vilja vara engagerad. Det är både fint och kul!
Hur är Filla som praktikplats?
A+J: Det är ett jättebra ställe att
växa och utvecklas på – folk vill ens
bästa! Man får mycket acceptans och
förtroende och man får utrymme och
marginaler att misslyckas. Det bygger
upp en och hjälper en att tro sig själv
om att klara av nya saker. Och man får
mycket uppskattning!
Sammanfattningsvis, ge mig tre ord
om era teamar-erfarenheter så här
långt:
A+J: Utmanande, utvecklande och
underhållande!
Gunlög Eiderbrant
Inget gemenskapsläger i år
Under många år har vi i Filadelfiakyrkan anordnat gemenskapsläger på Hjälmargården. Från början startade denna aktivitet av
några barnfamiljer i församlingen som valde att semestra ihop. Med tiden utvecklades det mer och mer till ett familjeläger med
ganska omfattande program. På senare år har ansvaret för gemenskapsdagarna nästan helt kommit att landa på personalen.
Nu vill ungdomsutskottet i KSM flytta SMAJL-lägren på Hjälmargården till den vecka som vi hittills abonnerat på. Anledningen
är att SMAJL sedan några år lockat så många barn och ungdomar att man fått ordna två läger. Vi har erbjudits att ha vårt läger
senare (v 29 = 13-17 juli). Vi tror dock att det blir svårt att locka deltagare när dagarna senareläggs. Dessutom skulle det göra det
omöjligt för vår personal att få till sammanhängande semestrar.
FL har därför tillsammans med personalen beslutat att inte genomföra gemenskapsläger enligt den modell som gällt fram till nu.
Vi uppmuntrar dock församlingsmedlemmar som vill ha gemenskap tillsammans på Hjälmargården att själva anordna detta enligt
ursprungsmodellen. (När detta skrivs är vecka 29 fortfarande ledig om några önskar utnyttja den.)
Vi som personal och församlingsledning vill framöver fokusera på en församlingshelg, som vi skulle vilja få till på sensommaren. En viktig uppstart efter sommaren, som vi hoppas många ska uppskatta. Dessvärre har vi inte lyckats boka Hjälmargården
för detta, vare sig hösten 2015 eller 2016, eftersom många församlingar vill ha sina höstupptakter just där. Men hösten 2017 är
Hjälmargården bokad för oss! Till dess får vi se var vi kan hålla hus, eller om vi får nöja oss med en församlingsdag som vi ju
tidigare alltid har haft.
Personalen
och församlingsledningen genom
november/december
Anders Sundström och Ulf Wilnerzon
5
Intervju med Lennart Bondeson:
Fattiga måste alltid vara
en del av församlingen
När jag kliver in igenom glasdörren till
kommunhuset, är jag lite spänd och
förväntansfull. Denna intervju har
jag velat göra ända sedan jag träffade
Lennart Bondeson i januari. Då bjöd
han upp Filadelfias personal till ett
samtal kring arbetet i kommunen och
Örebro stad. Lennarts engagemang,
hans hjärta för Örebro och känslan av
att möta en människa som är på rätt
plats fångade mig då, och jag ville få en
chans att lära känna honom mer. Nu
skulle jag äntligen få det!
Man anar att detta är en mycket upptagen man. Ändå är han avslappnad och
helt närvarande under vårt samtal. Jag
börjar ställa frågor om hans bakgrund,
och får veta att han kommer från Frinnaryd i Småland och är son till en bonde. Efter gymnasiet på ekonomisk linje
i Tranås, blev det två år som ekonom
på Lantmännen där. Men efter en femveckors bibelskola i Örebro kände han
sig manad till annat.
Några år som ungdomsledare i ÖMförsamlingen i Kisa gjorde att livet
drog åt ett annat håll. I samtal och
rådgivning med människor där, som
han fick stort förtroende för, landade
han i beslutet att påbörja en teologisk
utbildning i Örebro. Lennart beskriver
hur han verkligen blev förtjust i detta
med teologiska studier, som visserligen
var krävande, men också mycket
inspirerande! Trots en hög studietakt
gick det lätt och han var väldigt
inspirerad. Under denna tid träffade
han sin blivande fru, Ulla-Maj, som
också hon läste på skolan under ett år.
Många lärare kom att betyda mycket
för honom, bl.a. Lennart Thörn, PerAxel Sverker och inte minst Sigfrid
Deminger, som var en bidragande
orsak till att Lennart och Ulla-Maj
hamnade i Lyckeby i Blekinge. Där
delade de under det första året på
pastorstjänsten. Det året var väldigt
6
utmanande, men också mycket fint. De
ledde en traditionell församling med
många äldre människor, men fick också
ha ett öppet hem för ungdomar med
många sociala behov, som kom till tro.
Lennart säger att det nästan var som att
leda två församlingar parallellt.
Sedan blev det Vretstorp, där frikyrkorna
gick samman och bildade två nya
frikyrkoförsamlingar, en i Östansjö
och en i Vretstorp. Under denna tid
byggdes också Kristallkyrkan. Det var
en speciell tid, med lite annorlunda
pastorsuppgifter pga. dessa två stora
förändringar.
Efter teologiska studier i Lund, där
Lennart fick sin teol. kand, började
han arbeta som lärare på Örebro
Missionsskola 1990, först på halvtid och
från ca 1992 på heltid.
Redan under tiden i Vretstorp fanns intresset för politiken, och Lennart var aktiv som fritidspolitiker. Efter tio år som
lärare på Missionsskolan blev han erbjuden en tjänst som politisk sekreterare i
Kristdemokraterna (KD) i Örebro, där
han stannade ett antal år.
När EFK tog över Örebro Folkhögskola, fick han rektorstjänsten där. Det
var en spännande och rolig men också
väldigt utmanande tid, med många stora
förändringar. 2007 kom så erbjudandet
om en ny tjänst, som kommunalråd för
Kristdemokraterna i Örebro efter Lars
O Molin. Det var en svår fråga att ta
ställning till efter bara ett år på folkhögskolan, men Lennart lockades av att få
möjlighet att arbeta i kommunledningen, så han tackade ja. Och där har han
arbetat sedan dess.
2007 hade Alliansen hade just övertagit
makten i kommunen, och det blev en
början med mycket tuffa beslut om
nedläggning av fem skolor. Besluten
väckte starka reaktioner. Vid ett tillfälle
blev Lennart hotad till livet och fick
ha polisskydd under en tid. För detta
blev en man dömd till fängelsestraff i
sex månader. Nedläggning av skolorna
var enligt mannen en av anledningarna,
men det fanns ett skäl till, nämligen
Lennarts engagemang för asylsökande.
Vi som följt Lennart i media har sett
hans personliga engagemang, inte minst
för flyktingbarn som utvisats i konflikt
med barnkonventionen.
Jag känner att man så lätt litet naivt
romantiserar ett sådant engagemang.
Men när Lennart börjar berätta om
hatmail och hatbrev som börjar komma
så fort hans engagemang blir synligt i
media, så börjar jag förstå hur folk som
skriver dessa brev verkligen är på tå för
att hitta människor som liksom Lennart
engagerar sig för de svaga. Jag undrar
hur man kan leva med detta. ”Det är
inget man vill bli van vid, men det är
tyvärr en del av det här livet”, säger han.
Varifrån kommer då detta engagemang?
Lennart menar att han har det med
sig ända från barndomens sånger i
söndagsskolan: ”Där läggs en grund
för alla människors lika värde. Det är så
tydligt i Bibeln, att muren är riven. Nu är
ingen längre jude eller grek, slav eller fri,
man eller kvinna, alla är vi ett i Kristus.
Alla är vi människor. ”
1998 gick paret Bondeson med i
Filadelfiakyrkan. Ulla-Maj hade kommit
till tro där redan som 20-åring, så de
hade flera vänner där. De kom direkt
med i en husgrupp i Almby, där de bor.
Vad ser du för utmaningar för oss
som församling i Örebro idag?
Utanförskapet. Ca 4 500 barn lever i det
som i Sverige kallas för barnfattigdom.
”Fattiga måste alltid var en del av
församlingen”, som en person sa till
mig en gång. I församlingen får man
vara människa till 100 %, oavsett vad
man har för social ställning i livet. Jag
november/december
”Där läggs en grund för alla människors lika värde.
Det är så tydligt i Bibeln, att muren är riven. Nu är
ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller
kvinna, alla är vi ett i Kristus. Alla är vi människor. ”
önskar att församlingar i Örebro tog
fler sociala initiativ. T.ex. att finnas i
bostadsområdena och verka där. Och
att vara en profetröst – att ta ställning
för människor som drabbas på olika
sätt. Och att som kyrka våga ifrågasätta
och korrigera beslutsfattare när det
behövs. Påskupproret är ett sådant
gott exempel. Det finns många goda
krafter i vårt samhälle idag, men någon
måste ta initiativet. Kyrkan skulle i
större utsträckning kunna vara en sådan
initiativtagare!
Vad betyder din tro för dig?
Den betyder så klart väldigt mycket. Vi
är med i samma husgrupp som när vi
gick med i Filadelfia, och vi träffas en
kväll varje vecka. Tyvärr kan jag pga.
mitt arbete inte vara med varje gång,
men ungefär varannan vecka är jag i
alla fall med. Denna gemenskap betyder
oerhört mycket för mig, ännu mer idag
än tidigare. Bönegemenskapen och att
dela livet med varandra på det sättet, är
så viktigt!
Vi ser dig inte så ofta på gudstjänst i
Filadelfiakyrkan?
Nej, och det finns flera skäl till det. Ett
skäl är mitt jobb, som emellanåt kräver
att jag är på annan plats eller att jag måste
använda denna tid till återhämtning. Ett
annat skäl är att man som heltidspolitiker
blir en offentlig person vare sig man vill
eller inte. Det måste man gilla, men det
kan också vara slitigt ibland. I kyrkan vill
jag inte vara en offentlig person, utan
en vanlig församlingsperson. Det är
roligt att många har ett politiskt intresse
och ett samhällsengagemang, men det
kanske inte alltid är det jag vill prata om
när jag går till kyrkan.
församlingen som ber för mig sedan
jag klev in i mitt offentliga uppdrag.
Det gör mig varm i hjärtat, man känner
stor tacksamhet. Ibland firar jag även
gudstjänst i Almby kyrka, där vi bor.
Är det lättare att vara en icke offentlig person där?
Ja, kanske. Sedan gillar jag även Svenska
kyrkans tradition och liturgi.
Och nu på söndag är det första advent.
Ja, då ska jag så klart gå till Filadelfia!
Till sist: Är det är något särskilt bibelord som du bärs av just nu?
Just nu lever jag mycket i psalmbokens
sånger och böner. Dessa texter, som
troende människor skrivit och som har
betytt så mycket för många genom åren,
är viktiga för mig. Min psalmbok står
alltid framme vid pianot där hemma,
och platsen där vid pianot har blivit som
en andaktsplats för mig. Där sätter jag
mig ofta och sjunger.
Tack Lennart, för att du tog dig tid
att ge denna intervju!
Therése Hovlund
Jag vill inte heller att det ska upplevas
som att jag utnyttjar min politiska
plattform i kyrkan. Men jag vet att
det finns ett antal äldre människor i
november/december
7
Flykt i
vintertider
”hon födde sin son, den förstfödde. Hon
lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem
inne i härbärget”
Min första jul som nybliven barnmorska fick jag ta nattpasset mellan julafton och juldagen. Att lämna familjen
på julaftonskvällen var inte så roligt.
Jag saknade familjen, och dessutom
skulle jag missa julottan på juldagen.
Jag fick ta hand om ett par som väntade sitt första barn och till en början
var det inte mycket för mig att göra än
att vänta.
Och vänta fick vi. Kvinnan kämpade
på, stöttad av sin man, ända fram till
småtimmarna innan den lille bestämde
sig för att låta sig födas. Min roll var till
att börja med inte så aktiv, så jag hade
tid att iaktta och fundera. Paret ”skötte” sig bra själva. Natten fortskred utan
problem och frampå morgonsidan föddes en fin liten kille. Med allt det praktiska avklarat var jag redo att lämna den
lilla familjen åt sig själva. Den lille hade
somnat på mammas bröst medan föräldrarna studerade sin förstfödde son.
Glömd var smärtan och allt obehag.
krubba, eftersom det inte fanns plats i
härbärget” (Luk. 2:7)
I regionen där jag jobbar uppskattar UNHCR att det finns 3,8 miljoner
människor på flykt. De flyr för sina liv.
Människor lämnar allt för att överhuvudtaget överleva. De hamnar i ett av
många flyktingläger. Till en början bor
de i tält, för att senare – förhoppningsvis – få flytta till ett mer permanent
boende, ett litet hus bestående av betongstenar med minimal isolering.
Eftersom flyktingströmmen ökar i
snabb takt, och det är svårt för myndigheterna att hinna med byggandet
av permanenta bostäder, bor de flesta
fortfarande i tält. Det är inte ovanligt
med snö här, även om den inte ligger
kvar så länge. Ett tält blir fort kallt och
uppvärmningen är ett problem. En
del använder elektriska kaminer, men
de flesta har fotogenkaminer. Detta
innebär en stor risk, med barn som leker inne och inte förstår faran med en
kamin. Vi försöker besöka de kvinnor
som nyss fött barn för att ge råd angående mor och barn.
En dag fick vi höra att Suzan fött barn,
så vi letade upp hennes tält för att höra
hur de mådde. Vi hittade henne med sin
förstfödde, och hon hade lindat honom
(se bilden) precis som jag tror att Maria
gjorde. Likheterna med Josef och Maria var slående. Det fanns inte plats för
dem och de var tvingade till flykt. Precis
som för Maria och Josef föddes Suzan
och Ahmeds son långt från det egna
hemmets trygghet. Även Maria och Josef fick sedan fly – allt för att profetiorna om Jesus skulle uppfyllas. Vi vet
inte varför vissa saker sker, men vi vet
att Gud har kontrollen. Därför kan vi
åter igen fira Immanuel, Gud med oss.
Gunnel Ölmbro
När jag satte mig ner för att skriva journalanteckningar insåg jag – det jag just
assisterat var julbudskapet illustrerat
i verkliga livet Faktiskt så missade jag
inte julottan när allt kom omkring!
Jag tänkte på en av de bibeltexter som
läses vid jul i kyrkorna varje år, ”hon
födde sin son, den förstfödde. Hon
lindade honom och la honom i en
8
november/december
På församlingsledningens bord
Under det sista kvartalet varje år är
det en fråga som sysselsätter oss som
församlingsledning extra mycket, nämligen församlingens ekonomi. Det
handlar om bokslut för innevarande år
och en budget inför året som kommer.
I budgetarbetet är inte församlingsledningen ensam. Alla våra verksamhetsråd och speciellt ekonomirådet deltar i
det.
att vi måste spränga våra budgetramar.
I ett sådant läge får vi inte vara rigida
och stenhårt hålla fast vid den budget
vi har antagit. Då måste det bli tydligt
att vi är Guds församling och inte ett
företag. Det ska finnas plats för drömmar och visioner i församlingen, och då
menar jag drömmar och visioner som
föds fram av den helige Ande.
Tanken med att göra en budget är att
den ska hjälpa oss att hålla oss inom de
ekonomiska ramar som vi tillsammans
kommit överens om. Budgeten visar
också om vi som församling strävar
framåt, står stilla eller t.o.m. drar oss
tillbaka. Budgetförslaget vi lagt för
2015 tycker jag visar på att vi från
församlingsledningens sida önskar
satsa och fortsätta framåt. Det syns på
flera sätt i förslaget, kanske mest genom
”Kökslyftet” (köksrenoveringen).
Inom gamla Örebromissionen fanns
en evangelist som hette Ida Andersson. Hon var verksam i Västergötland
från 1930-talet till någon gång under
1970-talet. Ida grundade en lokal missionsrörelse ”Slättmissionen” och fick
en vision och en kallelse från Gud att
evangelisera och vinna människor på
västgötaslätten. Hon byggde mellan
tjugo och trettio kapell utan budget och
utan några ekonomiska garantier. Alla
kapellen var betalda vid invigningen –
ekonomiska under!
Hur ska vi förhålla oss som församlingsledning och församling till vår
budget? För mig är det viktigt att den
får vara ett hjälpmedel för oss att se
hur vi ligger till med församlingens
ekonomi i förhållande till vad vi beslutat att göra. Men när som helst under året skulle det kunna bli så att vi
får tydliga tilltal från Gud som innebär
Det är med tacksamhet jag tänker på att
vi i Baptistförsamlingen Filadelfia i någon mån också drivs av samma passion
och kallelse som Ida Andersson och
många andra troshjältar. Om vi tänker
efter skulle vårt arbete som församling
vara omöjligt utan alla generösa och
frivilliga gåvor som kommer in, år ef-
ter år. Ändå skulle jag inför framtiden
vilja utmana oss att tänka över om vi
vågar ta ännu några steg i tro, och öka
vårt givande till Guds verk i Örebro och
i världen. Jag är övertygad om att det
ligger stora välsignelser gömda i just
detta: att våga satsa ännu mera av vårt
överflöd, vår tid och vår kraft för människors frälsning och Guds rikes tillväxt
i vår stad, vårt land och vår värld. Min
längtan är att alla i församlingen ville
pröva givandets välsignelser.
Sören Thörn
Udda bidrag välkomna!
Har du något värdefullt i byrålådan
som du inte riktigt vet vad du ska
göra med? Skänk det till församlingen! Nästan 2 000 kronor extra
till missionen kom in i offergången
i november i form av utländsk valuta, utgångna svenska sedlar och
guld. Vi tar gärna emot mera sådant. I nästa offergång, när som
helst i kollektboxen eller direkt till
expeditionen.
Gunlög Eiderbrant
Insamlingar 2014
350 000 kr
300 000 kr
250 000 kr
200 000 kr
Församling insamlat
Mission insamlat
150 000 kr
Församling budget
Mission budget
100 000 kr
50 000 kr
Insamlat )ll församling i jämförelse med budget 95 % november/december
r
be
em
ec
D
N
ov
em
be
r
er
O
be
em
pt
Se
kt
ob
r
i
st
gu
Au
li
Ju
ni
Ju
aj
M
ril
Ap
s
ar
M
ua
br
Fe
Ja
nu
ar
i
ri
0 kr
Insamlat )ll mission i jämförelse med budget 90% 9
Nytt om namn
DÖPTA
1939-05-29 Olle Hellmén
Västra Vintergatan 112, 703 44 Örebro
0703-59 32 67
[email protected]
1994-07-31 Jacob Johansson
Slottsgatan 16, 3:12, 703 61 Örebro
0706-01 98 94
[email protected]
1960-04-12 Franck Siljestrand
Trådvägen 8, 719 40 Garphyttan
0705-67 24 37
[email protected]
1996-04-27 Lisa Tellbe
Granvägen 11 F, 702 21 Örebro
0730-79 07 10
[email protected]
INFLYTTADE:
1988-02-06 Johannes Gruvberger
Åbackegatan 8, 702 32 Örebro
0702-39 15 12
1943-04-04 Iréne Jonsson
Örnsrogatan 7 A, 702 32 Örebro
019-761 32 88, 0705-34 37 83
[email protected]
1942-08-23 Lars-Erik Jonsson
Örnsrogatan 7 A, 702 32 Örebro
019-761 32 88, 0702-51 20 98
[email protected]
1991-10-09 Joel Kunto
Grankottevägen 259 D, 702 82 Örebro
0703-20 06 04
[email protected]
1986-07-30 Elena Mååg
Rostastrand 13, 703 44 Örebro
0706-73 24 93
[email protected]
1989-12-10 Elin Sjöberg
Hagagatan 34 A, 703 40 Örebro
0704-01 78 83
[email protected]
1997-05-30 Andreas Wilnerzon
Vretgatan 6, 703 63 Örebro
0721-82 39 96
1999-07-19 Lukas Wilnerzon
Vretgatan 6, 703 63 Örebro
0721-82 39 95
[email protected]
1994-06-30 Robin Wilnerzon
Vretgatan 6, 703 63 Örebro
1964-11-18 Rose-Marie Wilnerzon
Vretgatan 6, 703 63 Örebro
0723-89 10 66
[email protected]
1967-03-18 Ulf Wilnerzon
Vretgatan 6, 703 63 Örebro
0703-11 89 48
[email protected]
HEMMA HOS HERREN:
Ann Redin ? 2014-09-03
Margit Nilsson ? 2014-09-21
Ingvar Björk ? 2014-10-01
Margareta Lindberg ? 2014-10-25
Madeleine Lennefors ? 2014-11-17
Alf Eriksson ? 2014-11-19
UTFLYTTADE:
Susanne Johansson
Ryttargårdskyrkan Linköping
Hanna Rondahl (f. Nilsson)
Ekparkskyrkan Aby
Anita Strohhäcker
Evangelische Kirche, Nürtingen
Jonathan Wien
Lugnetkyrkan Falun
DOPINTYG:
Elin Arlmark
Cecilia Askerskär-Philipson
BARNVÄLSIGNELSE
Anna o Viktor Andersson
Turid *2014-07-06
Lisa o Henrik Dahlqvist
Benjamin *2014-01-06
Stina och Marcus Hummerdal
Alfred *2014-01-14
Mirjam o Olof Säll
Arvid *2014-06-05
Linn o Erik Tobiasson
Melker *2014-06-20
Maria o Gustav Widar
Sven *2013-12-09
Hanna o Björn Wärlegård
Felix *2014-05-24
Cecilia o Erik Öman
Alice *2014-04-27
Ina Lindell (f. Backendal)
Nimbus, Öckerö missionsförsamling
Madelaine Paulsson
Mikaelskyrkan Uppsala
Var med och bär:
Bli månadsgivare!
Vår församling växer. Fantastiskt roligt! Samtidigt ser vi ett allt större behov av olika insatser ute i samhället. Vi arbetar på många
områden: barn- och ungdom, diakoni, mission i andra länder, integration, äldreomsorg m.m.
Allt detta kostar, och vår verksamhet, inklusive personal och fastighet, finansieras till största delen genom frivilliga gåvor (något
som för personer utanför kyrksfären förefaller helt otroligt!). Det betyder att just din insats gör stor skillnad!
Ge gärna via direktöverföring till våra konton på Swedbank, se kontonummer på sista sidan.
Att anmäla automatisk överföring dit är enkelt i din internetbank. Har du ingen internetbank kan du fylla i överföringsuppdraget
på en blankett som finns i kyrkans foajé, och lämna den till din bank.
10
november/december
Du kan också ge din gåva via betalning till våra bank- eller plusgirokonto på samma sätt som du betalar
dina löpande räkningar. Kontonummer, se sista sidan.
Johannes Gruvberger
(26 år)
Kommer från Hovsta
Jobbar som elevassistent
Intressen: Musik, böcker,
träning
Olle Hellmén (75 år)
Jacob Johansson (20 år)
Iréne Jonsson (71 år)
Lars-Erik Jonsson (72 år)
Är från Örebro
Jobbar lite
Intressen: Allmänt
Är från Örebro
Studerar på Teamträningsskolan
Intressen: Sport, ungdomsarbete, vänner
Uppvuxen i Motala
Varit missionär i Brasilien i 30 år
Intressen: Promenader, umgås
med vänner
Växt upp i Borås, varit missionär
i Brasilien i 30 år
Pensionär, men fuskar också lite
som politiker för KD
Intressen: Släktforskning,
promenader
Joel Kunto (23 år)
Elena Mååg (28 år)
Johan Nowén (45 år)
Franck Siljestrand (54 år)
Kommer från Mjölby
Pensionär
Intressen: Att möta människor
Kommer från Finspång
Studerar till socionom
Intressen: Musik
Kommer från Insjön
Jobbar som idrottslärare
Intressen: Träning, musik, fika
Kommer från Östansjö
Jobbar som lärare
Intressen: Sport och friluftsliv
Kommer senast från Falun
Jobbar på Örebro kommun
Intressen: Kristen litteratur, odling, naturen, musik, människor
Elin Sjöberg (25 år)
Andreas Wilnerzon (17
år)
Lukas Wilnerzon (15 år)
Robin Wilnerzon (20 år)
Kommer från Kristianstad
Studerar på Rudbeckskolan,
Na-sprint
Intressen: Spela gitarr, datorspel,
träna, umgås
Kommer senast från Kristianstad
Jobbar inom hemtjänsten
Intressen: e-sport, onlinedatorspel
Rose-Marie Wilnerzon
(50 år)
Agneta Karlsson (70 år)
Född o uppvuxen i Motala
Jobbar som lärare
Intressen: Träning, framför allt
löpning och längdskidor, gillar
att baka och umgås med vänner
Ulf Wilnerzon (47 år)
Kommer från Järna utanför
Södertälje
Jobbar som pastor i Filadelfia
Intressen: Läsa böcker, friluftsliv,
fjällvandring, cykling
november/december
Kommer från Kristianstad
Studerar i Rudbecksskolan,
NA-sprint
Intressen: Amerikansk fotboll
m. fl. sporter, spel, träna, umgås
med vänner
Kommer från Tyringe, Skåne
Jobbar som sjukgymnast
Intressen: Inredning, träning
och friskvård
Lisa Tellbe (18 år)
Är från Örebro
Studerar ekonomi/juridik på
Rudbecksskolan
Intressen: Spela piano, måla, äta
11
Har vi plats för Jesus i våra härbärgen?
Flytt. Ett ord som betyder så olika
saker för olika människor. För
den som har flytt från krig och
förföljelse får ordet en helt annan
tyngd och innebörd än för den som
bara flyttat från ett hus till ett annat.
Den som haft en flyttfirma till hjälp
har haft riktigt flyt. Vår värld är just
nu en plats då många människor får
fly hals över huvud från allt de hållit
kärt. Diskussioner pågår med starka
brösttoner om vi i Sverige har plats
för alla som söker sig hit. Har vi plats
för fler? Fredrik Reinfeldt vädjade i
sitt sommartal till det svenska folket
att vi skulle öppna våra hjärtan.
Nyligen uttalade han sig i frågan om
vi har plats för fler. Han sa att när
han flyger över Sverige verkar det
finnas gott om plats. Vi bor inte så
trångt. Ibland är det dock trångt i
våra hjärtan och våra liv.
När jag tänker på flytt, handlar det
inte om flykt, om att fly från ett
krisdrabbat område. Vår flytt som
familj i somras, från Kristianstad
till Örebro, handlade om att vara
lydiga Guds maning att bryta upp
för att tjäna honom på annan plats.
Att flytta för med sig möjligheter att
göra sig av med bråte man samlat
på sig. Man får helt plötsligt mera
utrymme omkring sig. Att flytta kan
vara jobbigt men också livgivande
och inspirerande. När man flyttar
och börjar om, kan man också
stanna upp och reflektera över
hur man vill leva sitt liv, så att inte
almanackan är igenkorkad. Att
det finns utrymme för det som är
viktigt. I mitt fall vill jag ha mycket
utrymme för Jesus. Han måste få ta
plats i mitt liv.
Under julen läste vi om hur det var
när Maria och Josef under en tid fick
flytta till Betlehem. Det var ingen
flykt utan en flytt, men de hade inget
flyt när det gällde boende. Vi läser om
Maria att ”hon födde sin förstfödde
son och lindade honom och lade
honom i en krubba, eftersom de inte
fick plats i härbärget” (Lukas 2:7) Jag
tänker att det ställe de tänkt sig att få
bo i troligtvis var hemma hos någon
i Josefs släkt. En fattig familj tar inte
in på ett värdshus eller ett hotell,
speciellt inte när de har släktingar
boende i byn. Vi vet inte hur Josefs
släkt i Betlehem bodde. Det vi får
veta är att de inte kunde härbärgera
familjen Davidsson hos sig inne i
huset. Traditionen berättar för oss
att det var i ett stall i form av en
grotta, som de fick tak över huvudet.
Där, utanför själva hemmet, kunde
Josef med familj få bo.
Var låter vi Josefs fosterson Jesus få
bo? Har vi plats för Jesus i våra liv
eller låter vi honom få bo på hotell?
Har vi öppna hjärtan för det Jesus
vill göra genom oss för dem som
inte kommer med sitt flyttlass utan
som har flytt för att överleva? Låt oss
inte fly från utmaningarna i vår tid,
utan öppna våra hjärtan för Honom
som vill flytta in hos oss!
Ulf Wilnerzon
FiladelfiaNU
utges av Baptistförsamlingen Filadelfia i Örebro.
Ansvarig utgivare: Anders Sundström
Redaktionskommitté: Anders Sundström, Therése
Hovlund, Isak Spjuth, Noomie Hallberg, Josef Norresjö, Gunlög Eiderbrant och Ulf Wilnerzon
Layout: Peter Hovlund
Foto sid 3: IStock
12
EXPEDITION
Telefon 019-611 11 68
Telefontid säkrast tisd, torsd och fred kl 9-12 och onsd 11-12
ADRESS
Slottsgatan 16, 703 61 Örebro
E-POST
[email protected]
HEMSIDA
www.filadelfiaorebro.se
PERSONAL
Anders Sundström (100 %)
Pastor och föreståndare (ledig månd)
[email protected], 070–575 36 96
Ulf Wilnerzon (100 %)
Pastor och biträdande föreståndare (ledig månd)
[email protected], 070-311 89 48
Isak Spjuth (100 %)
Ungdomspastor (ledig månd)
[email protected], 070-863 80 90
Josef Norresjö (75 %)
Barnledare (ledig månd)
[email protected], 076-173 99 15
Therése Hovlund (80 %)
Musikledare och familjelivsansvarig (ledig månd)
[email protected], 070-776 63 53
Per Eriksson (80 %)
Vaktmästare (ledig månd)
[email protected], 070-584 54 27
Noomie Hallberg (50 %)
Administrativ sekreterare (ledig månd)
[email protected], 076-018 29 76
ORDFÖRANDE
Sören Thörn
[email protected], 070-568 55 32
EKONOMIHANTERING
[email protected]
Gåvor till församlingen
Konton för direktöverföring (Swedbank):
7666 12 58101 (församling)
7666 12 58098 (mission)
7666 12 58780 (amortering)
7666 12 58012 (kökslyftet)
Bankgiro: 576-6043,
ange församling/mission/amortering/kökslyftet
Plusgiro: 14 17 46-8,
ange församling/mission/amortering/kökslyftet
Vill du ha besök?
Äldrerådet är samordnare för besöks- och omsorgsgrupperna. Hör av dig om du är sjuk eller vill ha besök
från församlingen.
Vill du samtala med någon i församlingens själavårdsteam?
Kontakta samordnare Sören Thörn på tel 070-568 55 32
för att boka tid.
november/december