Torsdagen den 17 mars 2011 KULTUR Tipsa Länstidningen Värmlandsbygden om det som händer nära dig. Ring 0141-560 03 eller e-posta till: [email protected] Papper och massa i Värmland -Historien om den värmländska massa- och pappersindustrin Billeruds Bruk, igångkört 1884, på en tavla målad av Gumme Åkermark i början av brukets existens. Bruket är fortfarande i drift, namnet är nu Nordic Paper Säffle och sulfitmassafabriken är den äldsta i världen som fortfarande är i drift, om än ombyggd många gånger under årens lopp. ”Vi sjunker med järnet men flyter på träet.” Så träffande formulerade sig en brukspatron i Värmland under andra halvan av 1800-talet. Denna tid var en omvälvande period för den värmländska bruksnäringen. Järnhanteringen, med framställning av tackjärn vid järnmalmsfyndigheterna i östra Värmland och vidareförädlingen till smidbart stångjärn och andra produkter i mellersta och västra Värmland, genomgick en kris. ”Järnbruksdöden” lade sin kalla hand över Värmland. Orsaken var framför allt den tekniska utvecklingen inom järntillverkningen. Smidbart järn, som var en stor exportvara med goda priser, hade tidigare tillverkats i stångjärnssmedjor, där hamrarna drevs av vattenhjul och smideshärdarna värmdes med träkol. Järntillverkningen var därför förlagd till forsar i de värmländska älvarna och träkolet hämtades från de omgivande skogarna. Överskottet från denna lönsamma verksamhet investerades i värmländska herrgårdar. Papper ersatte järn Nu hade man utomlands uppfunnit nya metoder för tillverkning av smidbart järn. Den nya smältstålstillverkningen krävde varken vattenkraft eller träkol. Konkurrensen blev förödande och de värmländska järnbruken lades ned på löpande band. I västra Värmland fanns i mitten av 1800-talet fler än 50 järnbruk, vid seklets slut bara ett fåtal. De flesta av dessa bruk somnade in för gott och många orter drabbades av nöd vid avvecklingen av järnbruken. Den första stora emigrationsvågen till USA hade delvis sin orsak häri. Men vid ganska många bruk fann man en ny produkt, nämligen tillverkning av pappersmassa. Pappersmassa tillverkad av trä var en revolutionerande uppfinning.Tillverkningen av papper och pappersmassa genomgick också en revolution under 1800-talet. Pappersmaskinen hade uppfunnits i början av 1800-talet och började få sitt genomslag i mitten av seklet. Dessa maskiner började ersätta den äldre tillverkningen av papper i handpappersbruk, men råvaran för papperstillverkningen var fortfarande textillump, så som den hade varit i fler hundra år. Ökad pappersförbrukning gjorde att lump blev en bristvara med allt högre priser. Som vanligt när priserna stiger började man undersöka andra möjligheter och runt 1850 uppfanns flera olika metoder att tillverka pappersmassa av trä. Detta blev en förändring som nästan kan jämföras med våra dagars elektronikrevolution. Plötsligt blev råvaran för papperstillverkning ”oändlig” för skog hade man gott om, speciellt i Värmland. Slipmassametoden Den vanligaste metoden att tillverka pappersmassa under andra hälften av 1800-talet var slipmassametoden. Träet maldes ned till pappersmassa genom att slipa det mot stora slipstenar. En anläggning för att tillverka slipmassa var tekniskt ganska enkel. Utrustning fanns att köpa från flera utländska och svenska leverantörer. Framför allt fanns vid de nedlagda järnbruken det som behövdes för att driva ett massabruk: skog, vattenkraft och arbetskraft. De första slipmassabruken i Värmland kördes igång i början av 1870-talet i Forshaga, Jössefors och Kolsäter. Efter några år började den stora ruschen i slipmassabranschen och år 1900 fanns i Värmland cirka 30 slipmassabruk, en tredjedel av slipmassabruken i hela Sverige. Ungefär samtidigt med slipmassan uppfanns andra metoder för att tillverka pappersmassa av trä. Kemisk massa tillverkas genom att träflis kokas med aggressiva kemikalier. Den kemiska massan är starkare än slipmassa. Både sulfitmassa och sodamassa, senare sulfatmassa, uppfanns ungefär samtidigt som slipmassan och flera värmländska bruk hade börjat tillverka kemisk massa i slutet av 1800-talet. Då hade även papperstillverkningen börjat komma igång i Värmland. Värmländ - stora i världen Efter de inledande pionjäråren med ny teknik, under slutet av 1800-talet, började en långsam strukturrationalisering äga rum. Nya ägare med mera affärsmässiga företagsledningar började slå ihop de mindre bruken till större koncerner. Namn som Billerud, Mölnbacka-Trysil och Uddeholm blev kända över hela Sverige och världen. Elektricitetens införande gjorde att de små slipmassabruken, som var lokaliserade vid avlägset belägna forsar, slogs ut av större fabriker för kemisk massa där maskineriet drevs av elektricitet. Speciellt under 1920- och 1930-talet lades många av de små slipmassabruken ned och endast ett fåtal återstod därefter. Strukturrationaliseringen har fortsatt och pågår ännu idag. I Värmland har funnits 52 massa och pappersbruk. Idag finns endast 7 stycken kvar. Ändå tillverkas idag mera massa och papper i Värmland än någonsin tidigare. eller annat sätt har en relation till något av bruken, trots att de flesta av dem är avsomnade och okända, till och med för dem som nu bor på de gamla bruksorterna. För den som vill veta mer om boken ”Papper och massa i Värmland” vill vi hänvisa till vår hemsida www.värmhist.se, där vi ger smakprov ur boken, kompletterande material i form av text och bilder, vägvisning till de existerande och nedlagda bruken och länkar till andra hemsidor om pappersbrukshistoria. Följetong Denna utveckling från de första pionjärårens vattendrivna slipmassabruk till dagens högteknologiska industri finns beskriven i boken ”Papper och massa i Värmland”. Vi som tillsammans har skrivit denna bok kommer att i Värmlandsbygden, i en serie artiklar, göra en sammanrmland” och massa i Vä er pp a ”P fattning av beräten ok B n författarna 80 telserna om ett av kan köpas fråar 8317 , K lstad 054dessa bruk. Det är Carl Håkansson arlstad 054-150967 berättelser om förHasse Olsson, K shaga 054-873309 For hoppningar och beLennart Källén, Säffle 0533-10277 , svikelser, om frampe ol 0147 Lennart St ammar 0551-1 gång och motgång, kh äc B , Svensson lf A om entreprenörsanw.varmhist.se da och risktagande. ras hemsida ww de å ks oc Se Vi tror att de flesta värmlänningar på ett