1. No category

MÖJLIGHETERNAS
GRÄNS
Broschyr om grundkursen för gränsbevakare 2013
Gräns- och sjöbevakningsskolan
T
DE
N
E
S
Ä
SV
G
N
I
KN
A
V
E
B
NS
GRÄ
BLI GRÄNSBEVAKARE?
Gränsbevakningsväsendet är en myndighet på området för den inre säkerheten och fungerar
under inrikesministeriets ledning. Syftet med Gränsbevakningsväsendets verksamhet är att
fredliga förhållanden skall bevaras vid vårt lands gränser. Gränsbevakningsväsendets huvuduppgifter är gränsövervakning vid landgränserna och på havsområdet, gränskontroller av
persontrafiken vid landgränsens övergångsställen, i hamnarna och på flygstationerna samt
räddningsverksamhet i synnerhet på havsområdet. I och med anslutningen till Europeiska
Unionen och Schengen-avtalet har verksamheten koncentrerats till den s.k. yttre gränsen.
Gränsbevakningsväsendet leder sjöräddningsverksamheten och utför efterspaningar
och sjuktransporter på sitt övervakningsområde. Gränsbevakningsväsendet sköter också
polisuppgifter och svarar för tullövervakningen vid de gränsövergångsställen, där Tullverket
inte har verksamhet. På havsområdet bedrivs samarbete med Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Försvarsmakten och miljömyndigheterna. Gränsbevakningsväsendet har modern
materiel för bekämpning av olje- och kemikalieolyckor.
Lapplands
gränsbevakningssektion
För Grän
sbevaknin
gsväsend
sex kärn
verksam
et har fa
heter:
stställts
g
ränsövervakning,
gränskon
tro
brottsbek ller,
ämpning
,
säkerhete
n på hav
sområde
internati
t,
one
militärt fö llt samarbete och
rsvar.
Kajanalands
gränsbevakningssektion
ar för GränsbevakningsväFörvaltningsenheter ansvar
ben för Gränsbevakningsväsendets uppgifter. De är Sta
ds
Norra Karelens, Kajanalan
sendet, Sydöstra Finlands,
ens
Vik
ska
Fin
er,
tion
sek
ngs
och Lapplands gränsbevakni
akningssektioner samt Beoch Västra Finlands sjöbev
Gräns- och Sjöbevakningsvakningsflygdivisionen och
skolan.
Norra Karelens
gränsbevakningssektion
Västra Finlands
sjöbevakningssektion
Sydöstra Finlands
gränsbevakningssektion
Stab
Gränsbevakn
ingsväsendet
i siffror (201
1)
Personal
Gränsbevakn
ingsstationer 2 816
Sjöbevakning
sstationer 25
Bevakningsfa
21
rtyg
Helikoptrar 6
Flygplan 15
Gränshundar
2
270
Gränsbevakarna arbetar på land, till havs och i luften
under alla förhållanden. I yrket som gränsbevakare behöver man många färdigheter. För att ha framgång som
gränsbevakare bör personen vara social samt i god kondition fysiskt och psykiskt. De krav på språkkunskaperna
som det ökande internationella samarbetet medför är en
viktig del av gränsbevakarens vardag.
För den landsomfattande rekryteringen och utbildningen av gränsbevakare svarar Gräns- och sjöbevakningsskolan. Ytterligare information om utbildningen
finner du i den här broschyren. Ansökningsanvisningar
publiceras årligen i ansökningsguiden och på Gränsbevakningsväsendets webbsidor.
Så gott som alla nyutexaminerade gränsbevakare
arbetar i det första skedet av sin arbetskarriär i gränskontrolluppgifter. Med stigande erfarenhet kan man
specialisera sig på t.ex. brottsbekämpning, hundverksamhet eller marin verksamhet.
Gränsbevakningsstation
Gränskontrollstation
Finska Vikens
sjöbevakningssektion
Sjöbevakningsstation
Bevakningsflygdivision
Gränsernas längd
Mot Ryssland
Mot Norge
Mot Sverige
Territorial vattengräns
Sammanlagt
1 340 km
736 km
614 km
1 250 km
3 940 km
Gräns- och sjöbevakningsskolan
Imatra utbildningscentrum
Gräns- och sjöbevakningsskolan
Esbo utbildningscentrum
Staben för Gränsbevakningsväsendet,
Helsingfors
Staben för Bevakningsflygdivisionen,
Helsingfors
WWW.RAJA.FI
facebook.com/MahdollisuuksienRaja
GRÄNSBEVAKARE ARBETAR
PÅ LAND, TILL HAVS OCH I LUFTEN
, ATT
DU
VISSTE
sendet
ingsvä evan
k
a
v
e
nsb
nsb
vid Grä ca 1 700 grä d
r
ö
g
t
Finlan
tjäns
ntom i
u
r
e
r
a
k
?
Gränsbevakare kan man påträffa på många ställen och i flera sammanhang. Gränsbevakare bl.a. kontrollerar resedokumenten och förutsättningarna för inresa i landet vid gränsövergångsställena, övervakar
terränggränsen både med patrullering och teknisk övervakningsutrustning, bekämpar gränsöverskridande brottslighet, utför räddnings- och
biståndsuppdrag, sörjer för säkerheten på havsområdet och utför i
begränsad omfattning tullövervaknings- och polisuppgifter.
Gränsbevakarna tjänstgör i militär tjänst, och de bör med regelbundna mellanrum delta i tester av den fysiska konditionen och fältdugligheten. Gränsbevakare avgår med pension vid 55 års ålder.
Gränsbevakarnas månadslön består enligt Gränsbevakningsväsendets
lönesystem av en uppgiftsbaserad lön, en prestationsdel, en erfarenhetsdel och eventuella tillägg enligt tjänstekollektivavtalet. En nyutexaminerad gränsbevakares lön är ca 2 000 - 2 500 euro per månad.
, ATTsU
D
E
T
VISS kursen för grän
an
nd
på gru re studerar m
a
bevak
pråk
också s
?
Tanja kontrollerar
dokument och tolkar
Yngre gränsbevakare Tanja Timonen utexaminerades
från grundkursen för gränsbevakare i februari 2009.
Hon arbetar vid gränskontrollstationen i Nuijamaa i
sydöstra Finland.
Tanjas arbetsdagar åtgår huvudsakligen till att
kontrollera resedokumenten hos dem som vill passera
gränsen. Omväxling i vardagen vid gränskontrollstationen i Nuijamaa medför gränskontrollerna av
yttergränsflygen på flygfältet i Villmanstrand och
på sommaren fartygskontrollerna i Villmanstrands
hamn. Emellanåt deltar Tanja också i patrulleringen
vid terränggränsen.
Tanja talar flytande ryska och till hennes arbete hör
också att biträda som tolk.
- Tack vare språkkunskapen får jag sköta många
olika intressanta uppgifter, t.ex. möten med ryssar,
avvisningar och stämningar, berättar Tanja.
Gränsbevakarnas gradbeteckningar
Sjöbevakarens arbete är
mångsidigt och utmanande
Äldre sjöbevakare Juha Halonen har arbetat vid
Gränsbevakningsväsendet allt sedan år 2005. Efter
studier på sjöbevakningslinjen vid grundkursen för
gränsbevakare övergick han till arbetslivet vid Västra
Finlands sjöbevakningssektion.
Juha, som arbetar som patrulledare vid Kemi sjöbevakningsstation, har ett mycket mångsidigt arbete.
- Här är sjöbevakningssektionens hela arbetsfält
representerat, berättar Juha.
- Vid Kemi sjöbevakningsstation deltar vi i
upprätthållandet av gränssäkerheten på vårt eget
övervakningsområde och övervakar iakttagandet
av den speciallagstiftning som gäller trafiken i terrängen och till havs, jakt, fiske och utlänningsövervakning. Dessutom deltar vi till havs i bekämpningen
av oljeutsläpp och i brottsundersökningar.
Kemi sjöbevakningsstation har också ansvaret för
gränskontrollerna vid Uleåborgs och Kemi-Torneås
flygstationer.
Sjöbevakarna i västra Finland bedriver också
samarbete med myndigheterna i Sverige. Kemi sjöbevakningsstation deltog på sommaren 2012 i en stor
sjöräddningsövning i Sverige.
- Det bästa i mitt arbete är mångsidigheten och
utmaningarna samt att få arbeta tillsammans med
människor. Vi har ett fint arbetsgäng, berömmer
Juha.
Sjöbevakarnas gradbeteckningar
yngre
äldre
övergränsbevaknings- yngre
gränsbevakare gränsbevakare gränsbevakare mästare
sjöbevakare
äldre
sjöbevakare
översjöbevakare
sjöbevakningsmästare
Från den gröna gränsen till
brottsbekämpningsenheten
Sari Suomalainen har under sin arbetskarriär
flyttat från terränggränsen i sydöstra Finland
till brottsbekämpningsenheten vid Finska vikens
sjöbevakningssektion.
Sari Suomalainen utexaminerades från grundkursen
för gränsbevakare år 2008 och placerades till en början i
arbete vid Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion. På
Kolmikanta gränsbevakningsstation var hennes arbetsfält den s.k. gröna gränsen, dvs. i praktiken patrullering i
terrängen tillsammans med en hundförare.
På Kolmikantas ansvarsområde finns över 60
kilometer gräns att avpatrullera, från Kangaskoski till
Uukuniemi. När marken var bar vandrade man längs
gränsen, och på vintern rörde man sig med snöskoter
och på skidor.
Efter fyra års arbete började arbetsresan från hemmet
i Helsingfors till sydöstra Finland kännas för lång, så
Sari sökte sig till övervakningsgruppen vid brottsbekämpningsenheten vid Finska vikens sjöbevakningssektion.
Ett rörligt arbete
Brottsbekämpningsenheten vid Finska vikens sjöbevakningssektion svarar för uppgifter i anslutning till
bekämpning och undersökning av brott. Sari Suomalainen började under föråret 2012 arbeta i brottsbekämpningsenhetens övervakningsgrupp.
Till övervakningsgruppens uppgifter hör bl.a. att
transportera klienter till domstol, förhör och mottagningscentraler. Övervakningsgruppen stöder och tryggar
också att andra enheter kan arbeta tryggt exempelvis
vid husrannsakningar.
Övervakningsgruppen utför också utlänningsövervakning på Helsingfors-Vanda flygstation och i hamnarna.
- För att de berörda personerna inte ska kunna identifiera oss som tjänstemän, rör vi oss också civilklädda,
berättar Sari.
Gränsbevakarnas uniform förnyas
Gränsbevakarna är myndighetspersoner, vilka i sina arbetsuppgifter som regel bär uniform. Gränsbevakningsväsendets uniformer håller successivt på att förnyas.
De nya uniformerna togs i bruk vid de internationella
gränsövergångsställena 1.6.2012. Sari är i bilden ovan
iförd den nya uniformen. De gamla, gröna uniformerna
används alltjämt vid sidan av den nya klädseln.
Ö
NF
E
S
R
U
K
D
RUN
G
Arbetsdagarnas innehåll varierar, och vid brottsbekämpningsenheten har man att anpassa sig till snabba
förändringar.
- Man vet aldrig vad dagen kommer att föra med sig.
Trots att på väggen finns ett schema över patrullens
uppgifter under arbetsskiftet, kan det bli omvänt på en
sekund, när skiftchefen ger order om att bistå exempelvis tullen eller polisen.
Sari har trivts utmärkt i sitt mångsidiga arbete.
- Det bästa i mitt arbete är rörligheten och att
dagarna går fort. Jag känner att jag är på rätt plats och
i rätt yrke, summerar Sari.
VISSTE DU, ATT
bekämpning av gr
änsöverskridande brottslig
het är en
av Gränsbevakning
sväsendets
kärnverksamhete
r
?
Den nya dräkten är till sin nyans klart mörkare än
den gamla och går i modernare stil. I planeringen och
anskaffningen av de nya dräkterna har uppmärksamhet
ägnats åt moderna material- och tillverkningstekniska
lösningar samt åt att plaggen ska kunna kombineras på
ett mångfunktionellt sätt.
I Finland kan man bli gräns- eller sjöbevakare endastgenom
att gå grundkursen för gränsbevakare vid Gräns- och sjöbevakningsskolan. Vid Gräns- och sjöbevakningsskolan avläggs
också fortsättnings- och mästarkurserna för gränsbevakare.
Till fortsättnings- och mästarkurserna kan man ansöka när
man har arbetat i gränsbevakaryrket och har skaffat sig den
arbetserfarenhet som krävs för kursen.
Grundkursen för gränsbevakare ger färdigheter och behörighet för tjänst som gränsbevakare. Grundkursen är inte
en examen vid yrkeshögskola, och den svarar inte mot den
allmänna examensstrukturen på andra stadiet. Till grund-
RE
AKA
V
E
B
S
N
Ä
R GR
kursen antas endast sökande som redan har avlagt antingen
gymnasiet eller någon annan examen på andra stadiet.
Grundkursen kan också ordnas på svenska.
Grundkursen för gränsbevakare räcker ca ett år. På
grundkursen studerar man som regel på två studielinjer:
gränsbevakningslinjen och flygstationslinjen. I de praktiknära studierna kombineras föreläsningar, nätundervisning,
övningar, grupparbeten och självstudier. Till studierna hör
inlärning i arbetet, som sker hos Gränsbevakningsväsendets
förvaltningsenheter handledd av en äldre gränsbevakningsman.
Vad studerar man på grundkursen för gränsbevakare?
UTBILDNINGSSYSTEM
FÖR GRÄNSBEVAKARE
På grundkursen för gränsbevakare studerar man många slags ämnen. Till de studier som är gemensamma för alla linjer hör
bl.a. studier i gränskontroller, gränsövervakning, rättslära, brottsbekämpning, språk, idrott, ledarskap och administration,
maktmedelsanvändning, dokumentundersökning, förstahjälp, brottsbekämpning och tjänstekörning.
Under de differentierade modulstudierna studerar eleverna ämnen enligt sina egna studielinjer. Nedan ges ett exempel
på en veckas veckoprogram i modulstudierna på gränsbevakningslinjen och flygstationslinjen mot slutet av grundkursen för
gränsbevakare.
MÄSTARKURS (8 studieveckor)
MÅNDAG
efter ca. 15–17 tjänsteår
8.15–9.00
PÅBYGGNADSKURS FÖR GRÄNSBEVAKARE (8
9.30–10.15
INTRÄDESPROV
Rättslära
– Respons på
självstudieuppgifterna i rättslära
10.30–11.15
efter ca. 8–12 tjänsteår
L
12.15–13.00
GRUNDKURS FÖR GRÄNSBEVAKARE (ca. 1 år)
13.15–14.00
GEMENSAMMA STUDIER 3
Gränskontroller
– Juridisk
rådgivning till
asylsökande och
flyktingar
TISDAG
ONSDAG
TORSDAG
FREDAG
Gränskontroller
– Självstudier
Gränsövervakning
– Grunderna för
patrulledning
Gränsövervakning
– Övning: Patrulledning
Prov
–Under modul
2 utlärda gränssäkerhetsteman:
gränsövervakning,
gränskontroller
och brottsbekämpning
Gränsövervakning
– Taktisk ledning
Gränskontroller
– Mottagning av
asylsökande
– Hjälp till offer för
människohandel
U
Gränskontroller
– Bekantgörande
med verksamheten
vid mottagningscentralen i Joutseno
MODULSTUDIER 2
14.30–15.15
HANDLEDD ARBETSPRAKTIK
MODULSTUDIER 1
15.30–16.15
N
Gränskontroller
– Migrationsverkets
organisation
– Prövning av
uppehållstillstånd
och beviljande av
tillstånd
– Behandling av
asylansökningar
– Avvisning och
utvisning
– Informationssystem
C
Gränsövervakning
– Verksamheten vid
ledningscentral
– Bekantgörande
med Sydöstra
Finlands gränsbevakningssektions
ledningscentral
H
Gränskontroller
–Frivilligt återvändande
– Sammanfattning av asyl- och
flyktingfrågor
GEMENSAMMA STUDIER 2
ÖVNING I GRUNDERNA FÖR GRÄNSKONTROLLER
Studier och fritid
GEMENSAMMA STUDIER 1
INTRÄDESPROV
– Beväringsutbildning
– Civil utbildning (studentexamen eller en yrkesexamen
på andra stadiet)
VISSTE DU, ATT
när kursen börjar an
skaffas en
personlig uniform,
som är gratis
för eleven
?
På grundkursen för gränsbevakare bedrivs studierna
utgångsmässigt från måndag till fredag mellan kl. 8-17.
En gång i månaden ges kursledigt (måndag eller fredag)
för skötsel av personliga angelägenheter.
På grundkursen studerar alla elever i samma takt
enligt studielinje. Närvaro vid närundervisningen enligt
veckoschemat är obligatorisk.
Eleverna på grundkursen för gränsbevakare inkvarteras i allmänhet på Gräns- och sjöbevakningsskolan.
Inkvarteringen har ordnats i trevliga rum för två till fyra
personer. Vistelse-, måltids- och tvättutrymmena är
gemensamma.
Gräns- och sjöbevakningsskolan har mångsidiga möj-
ligheter till fritidssysselsättningar, som studerandena kan
utnyttja på sin fritid. Till förfogande finns t.ex. idrottshall, gym, simhall och bibliotek.
KURSLEDARENS HÄLSNING
Hej, blivande elev på
grundkursen för gränsbevakare!
Om du efter ansökan och inträdesprov väljs till
grundkursen för gränsbevakare, är vår gemensamma målsättning att du på kursen får en
god utbildning och beredskap att utvecklas till
yrkeskunnig gränsbevakningsman. I studierna
betonas gränsbevakningsmannens behörigheter
samt uppgifter vilka förutsätter gränsbevakares
grundkunskaper och färdigheter, språkkunskapen
inte att förglömma. Bäst bekantar du dig med
studierna genom att läsa kursens undervisningsplan och genomföringsplan. Med hjälp av dem
sätter du dig in i vad som kommer att ske vid
respektive tidpunkt det kommande året. Minns
under de någon gång ”trista” teoriperioderna,
att för att kunna exempelvis de saker som berör
kundservicen, bör du förstå Gränsbevakningsväsendets och gränsbevakarens roll också ur
ett bredare perspektiv - rentav ur Europeiska
unionens synvinkel.
Gå genast från kursens början in för att sköta
HOS GRÄNSEN FÖRENAS
DE BÄSTA SIDORNA AV
MÅNGA BRANSCHER
Eleve
rn
sen fö a på grund
r
k
Miia S gränsbeva urk
o
Jouse kka och Is are
mo
nkylä
h
sin eg
en br ar funnit
ansch
.
dina studier väl. Planera din egen tidsanvändning
under kursen; på så sätt minskar du eventuella
problem med tidsanvändningen som orsakas av
studierna och civila ärenden. Om du har problem
med studierna eller andra svårigheter, tveka
inte att ta kontakt med kursledningen om dina
bekymmer.
Gräns- och sjöbevakningsskolan erbjuder dig
en god inlärningsmiljö. Utnyttja dess möjligheter
också för att stärka din fysiska kondition.
Var rejäl och saklig i vad du gör - bemöt andra
så som du själv vill bli bemött. Låt din goda attityd synas varje dag som ett artigt och hurtigt
uppförande gentemot skolans personal, lärare
och dina kurskamrater.
Välkommen till studierna!
Kursledaren,
Kapten Pasi Kylmämaa
Ismo Jousenkylä och Miia Sokka studerar på grundkurs 19
för gränsbevakare. Till studierna hör bl.a. gränsövervakning,
gränskontroller, rättslära, maktmedelsanvändning, dokumentundersökning, brottsbekämpning och språk.
Utöver de för hela kursen gemensamma studierna studerar
Miia i de differentierade modulstudierna till gränsövervakning anknutna ämnen och Ismo sjöfart och sjöräddning.
Grundkurseleverna har också tillbringat ca tio veckor i praktik
inför sitt kommande arbete, handledda av en äldre gränsbevakningsman.
Varje dag något att se fram emot
Trots att Ismo och Miia läste mycket om gränsbevakarnas
arbete före ansökan till kursen, har utbildningens mångsidighet och arbetsbildens vidd varit en överraskning. Likaså
har de stärkts i sin uppfattning att de funnit sin egen
bransch.
- Jag kommer inte genast att tänka på någon bransch som
är så här mångsidig, funderar Ismo.
- Här förenas de bästa sidorna av många branscher, til�lägger Miia.
De har inte behövt ångra sitt val av bransch. Emellanåt
kommer sämre dagar, men varje morgon har de glatt tagit
itu med studierna. Varje kursdag finns det något att se fram
emot.
Utbildning av god kvalitet
Grundkursen för gränsbevakare, som räcker ca ett år, är ett
komprimerat paket, och eleverna måste kunna ta till sig
många saker under kort tid. Det går inte att slå dank, om
man vill klara av studierna och det kommande arbetet med
heder.
- Inför proven får man nog ta till böckerna också på kvällen, berättar Miia.
I studierna på grundkursen kombineras föreläsningar,
nätundervisning, övningar, grupparbeten och självstudier.
Förutom av Gräns- och sjöbevakningsskolans lärare ges
undervisning också av andra experter från Gränsbevakningsväsendets förvaltningsenheter och samarbetsmyndigheterna.
- Varje sak beskrivs och lärs ut av den som kan saken bäst,
berömmer Miia.
Förutom undervisningens kvalitet uppskattar eleverna
också utbildningsmiljön. Imatra utbildningscentral har fina
ramar bl.a. för mångsidig motion. Grundkursens elever får
idrottsundervisning, och de uppmuntras till att upprätthålla
sin kondition också på fritiden.
- Här får man göra många saker och uppmuntras att prova
på nya grenar.
In i arbetslivet
När grundkurs 19 för gränsbevakare utexamineras, är det
dags för gränsbevakarna att övergå till arbetslivet. Ismo
placeras vid Västra Finlands sjöbevakningssektion på Nagu
sjöbevakningsstation och Mia vid Sydöstra Finlands gränsbevakningsstation på Vaalimaa gränskontrollstation.
Ungdomarna emotser redan sin framtid. På basis av några
månaders utbildning verkar arbetet som gränsbevakare vara
så intressant, att det säkert alltid är roligt att gå till arbetet.
- Som gränsbevakare får man göra någonting viktigt,
konstaterar Miia.
VISSTE
DU, AT
T
kvinno
r ka
för grä n ansöka till
frivillig nsbevakare r grundkursen
e
a milit
ärtjäns dan före den
ten ha
r avtjä
nats
?
Så här ansöker du
till grundkursen
1.
2.
3.
4.
VAD TESTAS UNDER
INTRÄDESPROVET?
Konditionstester
Sökandens fysiska kondition bedöms med ett
12 minuters löpningstest (Cooper-test) och ett
simningstest.
Psykologiskt test
I gränsbevakarens yrke behövs psykisk uthållighet och sociala färdigheter. Dessutom bör en
gränsbevakare förmå handla konsekvent också i
svåra situationer. Med inträdesprovets psykologiska test bedöms sökandens personlighet,
sociala färdigheter och motivation. Dessutom
mäts med testet sökandens förmåga till inlärning
och problemlösning samt stresstålighet. Testet
innehåller skriftliga uppgifter, en situationsuppgift samt en intervju.
Spräkprov
Invänta kallelse till inträdesprovet
I gränsbevakarens yrke behövs goda språkkunskaper. I inträdesprovet testas behärskandet av
engelska och det andra inhemska språket (finska/
svenska). Syftet med provet i engelska är att klarlägga, hur sökanden klarar sig i en arbetsmiljö
som förutsätter språkkunskap. I fråga om det
andra inhemska språket är syftet att klarlägga
sökandens beredskap att avlägga de studier i det
andra inhemska språket som hör till utbildningen samt den språkexamen som förutsätts av
tjänstemän.
De sökande som väljs till inträdesprovet till grundkursen för gränsbevakare
väljs på basis av urvalspoäng.
Intervju
Fyll i och posta ansökan
Grundkursen för gränsbevakare hör inte till den gemensamma antagningen.
Sökanden ska fylla i ansökningsblanketten och posta den jämte behövliga
bilagor till Gräns- och sjöbevakningsskolan. Ansökningsblanketten och en
förteckning över de bilagor som behövs finns på adressen www.raja.fi.
Delta i inträdesprovet
Inträdesprovet ordnas i allmänhet som två dagar långt vid Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildningscentral i Immola i Imatra. Till inträdesprovet
hör fem olika delområden: konditionstest, psykologiskt test, prov i det andra
inhemska språket, prov i engelska och en intervju.
Invänta urvalsbeslutet
Chefen för Gräns- och sjöbevakningsskolan godkänner eleverna till grundkursen för gränsbevakare. Sökandena väljs till kursen i rangordning. Gränsoch sjöbevakningsskolan kallar de sökande som har valts till kursen till en
rekryteringskontroll, som bör klaras av före kursen påbörjas.
Närmare anvisningar om ansökan till grundkursen för gränsbevakare publiceras årligen i ansökningsguiden.
BEHÖRIGHETSKRAV TILL GRUNDKURSEN FÖR GRÄNSBEVAKARE
Syftet med intervjun är att få insikter i sökandens motivation, attityder och värdevärld. Också
sökandens väsen, uppträdande och sociala färdigheter bedöms i intervjusituationen. Sökanden
har också möjligheter att under intervjun ställa
sina egna frågor. Intervjuarna är erfarna tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendet.
Den som godkänns till grundkursen
för gränsbevakare bör
• vara 18 år fylld finsk medborgare
• ha avtjänat väpnad beväringstjänstgöring vid Finlands
försvarsmakt eller Gränsbevakningsväsendet eller frivillig
militärtjänst för kvinnor (med undantag för personer med
hembygdsrätt på Åland)
• Kvinnor kan söka till grundkursen före den frivilliga
militärtjänsten har avtjänats. De kvinnor som valts till
kursen bör emellertid godkänt genomföra den frivilliga militärtjänsten före kursen påbörjas.
• ha avlagt minst gymnasiets lärokurs, studentexamen eller
yrkesexamen på andra stadiet
• vara till sitt hälsotillstånd lämplig för uppgifterna som
gränsbevakare
• tjänstgöringsduglighetsklass A
• synskärpa på vartdera ögat minst 0,7 (utan glasögon)
• normalt färgsinne (högst 4 fel i Ishiharas färgsyntest)
• normal hörsel
• ej kroniska sjukdomar eller allergi som hämmar
arbetet
• till sin fysiska kondition vara lämplig för uppgifterna som
gränsbevakare
• resultatet vid Cooper-testet för män minst 2 400
meter och för kvinnor 2 200 meter
• förmå simma 200 meter inom sex minuter
• inneha körrätt av minst klass B
• vara oförvitlig och pålitlig
• ha avlagt godkänt inträdesprov.
!
S
B
O
För att få en fast tjänst efter
grundkursen för gränsbevakare,
bör resultatet vid Cooper-testet
vara för män minst 2 600 meter
och för kvinnor minst 2 400 meter.
OBS
!
Om man senare i arbetslivet söker sig
till sjöfartsuppgifter ställs strängare
krav på synförmågan, närsynförmågan
och färgsinnet. I sjöfartsuppgifter får
man inte heller ha skymningsblindhet,
keliaki, laktosintolerans som lätt ger
symptom eller benägenhet för sjösjuka.
OFTA STÄLLDA FRÅGOR OM
GRUNDKURSEN FÖR GRÄNSBEVAKARE
GÖR BEVÄRINGSTJÄNSTGÖRINGEN SOM
Sökanden bör vara myndig (18 år), övre åldersgräns finns
inte. Sökandenas genomsnittliga ålder är ca 24 år.
Måste den som söker till grundkursen för
gränsbevakare ha genomgått underofficerskursen eller reservofficerskursen?
Det behövs inte. Före kursen bör eleven ha slutfört militärtjänsten godkänt (tjänstgöringsduglighetsklass A). Inte heller
utbildningsgrenen eller vapenslaget har betydelse.
Är glasögon ett hinder?
De är inte ett hinder, men synskärpan bör utan glasögon
vara 0,7 på vartdera ögat.
Får alla de som utexaminerats från
utbildningen arbete?
Ja, för alla dem som godkänt har avlagt grundkursen för
gränsbevakare och som uppfyller kompetenskraven för
utnämning till tjänst finns det en tjänst.
Kan jag själv påverka den kommande
studielinjen?
Ja, i ansökningsblanketten kan man meddela sitt eget
önskemål. Till de studielinjer som genomförs görs urvalet i
den rangordning som urvalspoängen anger, så framgången i
inträdesproven är av stor betydelse.
Hur kan man förbereda sig på inträdesprovets
fysiska tester?
Börja med en mångsidig konditionsträning så snart som
möjligt. Redan med ett halvt års mångsidig träning kan
du höja din prestationsförmåga med ca 15 procent. Kom
ihåg, att din kondition stiger, om du rör på dig 3-4 gånger
per vecka under minst 30 minuters tid. Med regelbunden,
mångsidig och rätt motion hinner du höja din kondition
tillräckligt före inträdesprovet. Minns ändå, att för att konditionen ska utvecklas krävs det tid och regelbunden motion
på lång sikt.
Uthållighet och muskeluthållighet är de viktigaste
grundläggande egenskaperna som behövs i uppgiften som
gränsbevakare. Dessutom kommer du att behöva snabbhet,
vighet och rörlighet. Uthålligheten kan man lätt bättra på
med vandring, stavgång, löpning, simning, cykling, rodd,
paddling, rullskridsåkning eller skidåkning.
En utvecklande träning bygger på ett rätt planerat förhållande mellan träning och återhämtning. Varje människa har
en olika utgångsnivå när träningen börjar, och träningen
borde alltid basera sig på en individuell plan för och rytm i
träningen. Bäst tar du reda på din egen utgångsnivå med ett
konditionstest.
När du börjar träna för inträdesprovet, prova om du kan
springa 12 minuter med jämnt 2 minuters (män) eller 2
minuters och 10 sekunders (kvinnor) varvtid.
specialgränsjägare
Ett exempel på uppläggning av träningsrytmen
Konditionsträningen bör påbörjas stegrande och försiktigt.
Under de första veckorna borde träningarna vara lätta och
korta (20-30 min). Belastningsnivån utökas när konditionen
stiger genom att försnabba träningshastigheten och övergå
till mer krävande träningsterräng, genom att förlänga träningens längd samt genom att utöka antalet motionsprestationer. Kom ihåg upplägget av veckorytmen, så att påfrestningen inte blir alltför slätstruken. Mångsidig och varierande
stimulering utvecklar den fysiska konditionen bäst.
Lätt vecka, 2-3 träningar
1 uthållighetsträning, 1 muskelkonditionsträning och 1
bollspelsträning under veckan
Medelhård vecka, 3-4 träningar
1-2 uthållighetsträningar, 1-2 muskelkonditionsträningar
och 1 bollspelsträning under veckan
Hård vecka, 4-5 träningar
2 uthållighetsträningar, 2-3 muskelkonditionsträningar och
1 bollspelsträning under veckan
Återhämtningsvecka, 1-2 träningar
1 lätt uthållighetsträning och 1 muskelkonditionsträning eller 1 bollspelsträning under veckan (en simträning är en god
uthållighetsträning under återhämtningsveckan)
Personalofficer, kapten Heikki Ojala och gymnastiklärare, äldre sjöbevakare Jouni Kähkönen svarade på frågor.
KUNDE DU BLI
SPECIALGRÄNSJÄGARE?
Läs QR-koden med din smarttelefon och se, vad som testas
i urvalsprovens fysiska tester.
I vilken ålder kan man ansöka till
utbildningen?
ANSÖKNINGSTIDEN TILL
GRÄNSBEVAKNINGSVÄSENDETS
SPECIALTRUPP UTGÅR 6.12.
WWW.RAJA.FI/VARUSMIES
WWW.RAJA.FI
facebook.com/MahdollisuuksienRaja
Gräns- och sjöbevakningsskolan
2013