Felixbarometern 2012
FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag INNEHÅLL Intro .....................................................................................................3 Vardagen och vardagsmys .................................................................4 Intervju Colette van Luik .........................................................................5 Våra middagsvanor och traditioner ..................................................6 Magdalena Ribbings 10 tips för en trevligare vardagsmiddag............7 Vardagsmiddagen – den moderna lägerelden ......................................8 De sju dödssynderna under vardagsmiddagen ....................................9 Barnfamiljerna och vardagsmiddagen .......................................... 10 Intervju Mia och Henrik Gradin ........................................................... 11 Intervju Markus Aujalay ....................................................................... 11 Köket – vardagens hjärta ................................................................ 12 Intervju Maja Willén.............................................................................. 13 Vad bli det för mat? ........................................................................ 14 Samtalsämnen runt middagsbordet ................................................... 16 Intervju Ingela Stenson ........................................................................ 17 FELIX historia och historien om Herr Felix .................................. 18 Älskade gurka! ...................................................................................... 19 Våra löften ............................................................................................. 20 Intro V i som jobbar med varumärket Felix har som ambition att göra det enklare för alla att kunna njuta av god lagad mat, livet och vardagen. När vi år 2008 diskuterade hur svenska folket upplever vardagen, så kände vi att det fanns väldigt lite kunskap om detta. Den bild som förmedlades var ofta att det var stressigt och att tiden för att laga mat var väldigt kort. Vi ville veta mer om vardagen och därför bestämde vi oss för att göra en undersökning där vi frågar svenska folket vad de tycker och tänker om vardagen och vardagsmaten. Den första undersökningen genomfördes 2009 och resultatet av andra undersökning är den här rapporten. Den innehåller svenska familjers tankar om det mesta från råvaror till middagstider och bordsplacering. Resultaten av undersökningen tar vi med oss i vårt fortsatta arbete med fokus på mat som underlättar goda och enkla vardagsmiddagar. S region. Totalt deltog 1000 personer som är 18 år eller äldre och bosatta i Sverige. Expertintervjuer har genomförts för att komplettera svaren från konsumenterna. lutsatserna i den här rapporten är baserade på en undersökning som analysföretaget United Minds har genomfört på uppdrag av Felix®. Syftet med undersökningen var att kartlägga allmänhetens relation till vardagen i allmänhet och vardagsmaten i synnerhet, med avseende på attityder, beteenden och kunskap. Undersökningen genomfördes under 2011 och är en uppföljning av en motsvarande undersökning som genomfördes 2009. Svarsinsamlingen skedde via digitala enkäter enligt riksrepresentativa kvoter avseende kön, ålder och Det är med glädje som jag ser att svenska folket gillar sin vardag. När man ber svenska folket beskriva vardagen lägger sig två ord på toppen: det är orden händelserik och rolig. Strax efter kommer orden stressig, mysig och njutningsfull. Inte så dumt, eller hur? Brådskan och stressen finns där men glädjen har en tydlig plats. Barnfamiljerna har mest brådis men också roligast. 75% av alla Utöver den kvantitativa allmänhetsundersökningen så genomfördes även en fokusgrupp med sju deltagare. Samtliga deltagare var från Stockholm med kranskommuner och hade minst ett hemmavarande barn. Fokusgruppen genomfördes i 2011 och syftade till att skapa en förståelse för resonemang och känslor i barnfamiljers vardag. familjer äter middag tillsammans i stort sett varje dag. Middagen är en samlingspunkt för gemenskap och viktiga diskussioner. Studien visar också att man lägger tid på att både laga och äta. Och att man gärna vill sitta lite längre runt matbordet och umgås. Genomsnittet lägger – per vardagsmiddag – en halvtimme på matlagning och en halvtimme på ätande och umgänge. Gör så gott du kan, njut av måltiden, tänd ett ljus. Låt måltiden bli en trevlig stund. Cecilia Sajland, marknadschef Felix OM RESPONDENTERNA Totalt antal respondenter: 1000 st Könsfördelning Män Kvinnor 52 % 48 % Åldersfördelning 18 - 29 år 30 - 39 år 40 - 55 år 56 + 19 % 18 % 28 % 36 % 3 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Vardagen & vardagsmys V Vardagen är händelserik och rolig! Vilka av följande ord skulle du använda för att beskriva din vardag? (Välj de tre ord du tycker bäst beskriver din vardag) 1. Händelserik (36%) 2. Rolig (34%) 3. Stressig (27%) 4. Njutningsfull (26%) 5. Mysig (24%) 6. Händelsefattig (19%) 7. Tråkig (15%) 8. Kaotisk (11%) 4 ardagen är händelserik och rolig! När svenskarna får ange vilka ord som bäst beskriver deras vardag toppar just dessa två adjektiv. 85% av svenskarna känner sig glada varje eller nästan varje dag. Barnfamiljerna har den roligaste vardagen - men också den stressigaste. Att kartlägga vardagen, som vi har försökt göra genom vår undersök- ning, handlar till stor del om att definiera dess tjusning och dess utmaningar. Vad eftersträvas och hur illustrerar vardagsmiddagen det? Undersökningen visar att vardagens charm, vardagsmyset, handlar om att få mer tid tillsammans och samtidigt sätta allt större värde i matens kvalitet. Utmaningen är att få tiden till att äta bra mat, trots många aktiviteter. Vad innebär vardagsmys för dig? (Max tre svarsalternativ) FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag HUR MYSER VI I VARDAGEN? Vi ställde frågan i vår undersökning. För 32% är ”lugn och ro med familj och vänner” den beskrivning som stämmer bäst. Efter det framhävs ”att äta en god middag”, följt av ”att få ta ett glas vin”. Vardagsmys handlar till stor del om att avnjuta god mat tillsammans med sina nära och kära. Det handlar på ett mer generellt plan om att varje dag är viktig, och att vardagarna ska vara mer än bara en transportsträcka till helgen. Middagen är kärnan i vardagsmyset och det är då familjen oftast samlas. Vår undersökning visar att man gärna själv lagar maten som avnjuts tillsammans – men det är inte nödvändigt. Både att laga mat tillsammans och att inte behöva laga mat har sitt värde visar svaren. Det är mycket som ska hinnas med på vardagskvällarna – jobb, umgänge med vänner, träna, hämta, lämna barnen på fritidsaktiviteter och hjälpa dem med läxor. Vardagen är händelserik och hemsysslor och egna aktiviteter blir lätt lidande. Vår undersökning visar att de flesta vill lägga mindre tid på att laga mat och mer tid på att äta mat med familj och vänner. Att då hjälpas åt med maten kan vara ett sätt att umgås, men förberedd, eller delvis förberedd, mat kan också frigöra tid som man kan ägna åt varandra. Intervju: Colette van Luik HUR SER DEN TYPISKA VARDAGEN UT I SVENSKA FAMILJER IDAG? – Den typiska vardagen för vanliga familjer med barn handlar om att få ihop alla bitar i ens liv. Det vill säga barn, fritidsaktiviteter, matlagning, barnens aktiviteter, städning och tvätt med mera. Många familjer upplever det som stressigt och att det krävs ett ständigt planerande för att få ihop det. En hel del tycker även att de lever ganska inrutat och har lite tid över till improvisationer och egen fritid. Samtidigt ska man minnas att många trots allt ändå gillar vardagens förutbestämda lunk, man vet vad den för med sig och vad som förväntas av en. Det ger trygghet att veta och det är inte sällan man hör svenskar efter ett par veckors semester säga att de trots allt längtar hem till sin egen säng och till vardagen igen. Svenskar gillar rutiner och kan uppskatta att veta att på tisdagar är det sonens fotbollsträning och på torsdag är det dotterns körsång och så vidare. Få klarar av att ligga i hängmattan med en bok mer än några dagar. VAD TYCKER MAN ÄR VIKTIGAST I VARDAGEN? – Att barnen har det bra är prio ett. Man lägger ner all sin tid på dem och månar om deras välfärd. VAD TYCKER MAN ÄR JOBBIGAST I VARDAGEN? – Tidsbristen! Barnfamiljer fyller sin tid med oerhört många aktiviteter som ska hinnas med. Bristen på egentid klagas det ofta över, särskilt från kvinnorna. Många upplever att barnen tar all tid men menar också att de ska ta all tid. Brist på relationstid klagas det också över och många par suckar och säger att det får vänta tills barnen blivit större. HUR SER SVENSKARNA PÅ VARDAGSMIDDAGEN? – Den ska vara effektiv och rationell. Man lägger ner minsta möjliga tid på den och har frysen full av hel- och halvfabrikat och mikron används ofta. Många är dåliga på framförhållning. Varje middag kommer lite som en överraskning, många planerar inte vad man ska äta imorgon redan idag. Många både veckohandlar och daglighandlar för att man inte har planerat vad som ska ätas. Fotograf: Peder Lingdén VAD LÄNGTAR MAN EFTER I VARDAGEN? – Mindre stress och mer mys i soffan med god mat och hela familjen samlad. Colette van Luik är journalist och arbetar på Sveriges Television. Hon är även författare till boken ”Vem är Svensson?” som gavs ut våren 2011. Det är en dokumentation av hur den vanliga svensken lever i Sverige idag och baseras på undersökningsmaterial och statistik samt intervjuer med forskare och familjer i Sverige. 5 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Middagsvanor och traditioner V år undersökning bekräftar att den gemensamma middagen är viktig och för många har den en avgörande betydelse för familjens sammanhållning. Under vardagarna är man på olika platser under dagarna, middagen är den stund då man samlas för att ge varandra uppmärksamhet och prata om gemensamma glädjeämnen och bekymmer. Att äta sin middag var för sig är följaktligen inte så populärt utan 3 av 4 svenska familjer äter vanligtvis sina vardagsmiddagar tillsammans med övriga i hushållet. Bland barnfamiljer varierar det mer hur vardagsmiddagarna äts och respondenterna beskriver till exempel att man tar middagarna i skift. En lagar maten och de andra äter när de kan, en förälder äter med barnen och den andra föräldern därefter, etc. Det förekommer också att föräldrar till småbarn delar upp hela vardagskvällarna mellan sig så att en hämtar och äter tidig middag och den andra jobbar sent. Det är relativt tydligt att den fasta middagen till stor del är för barnens skull, när föräldrar har en kväll utan sina barn är den inte alls lika viktig. SMARTA LÖSNINGAR FÖRENKLAR Acceptansen för att kombinera förberedda komponenter med hemlagat är hög. Det viktiga är att kunna laga en näringsrik god middag varje dag - och därför är det bara positivt med smarta knep som underlättar. Till exempel färdiga köttbullar som kombineras med eget potatismos. Undersökningen visar 6 pratar om världspolitik eller sporthändelser. En stor del av livets beståndsdelar avhandlas således över middagstallriken. äter vanligtvis vardagsmiddag tillsammans! att det i många familjer är en och samma person som står för både planeringen av måltiderna och själva matlagningen. FAMILJENS NAV I VARDAGEN Samtalen runt middagsbordet handlar oftast om hur dagen har varit. 66% av respondenterna i undersökningen berättar att det är det vanligaste samtalsämnet och på så vis blir middagen ett viktigt nav i vardagen för att knyta ihop familjemedlemmarnas liv. Andra samtalsämnen som är vanliga är familjen och barnen, planering av kommande dagar, tv-program, vänner och fritidsintressen. Även väder och skvaller är populärt att avhandla. Ungefär var tionde SAMMA TID, SAMMA PLATS I ungefär hälften av de tillfrågades hem har man en överenskommen tidpunkt då man i princip alltid äter tillsammans. Den vanligaste tiden är kl. 18.00. Allra vanligast är en fast middagstid i Norrland, där 66% äter middag samma överenskomna tid i princip varje dag. I övriga Sverige är det mindre än hälften som är så principfasta i frågan. De grupper som oftast äter samma tid är småbarnsföräldrar och äldre. 65% har bestämda platser runt middagsbordet i hemmet men det är stor skillnad i olika åldersgrupper. Unga är lite kluvna, ungefär hälften har en fast plats. I åldersgruppen 56+ är det däremot fyra av fem som inte vill byta stol. En klar majoritet av svenskarna, 71%, anger att de alltid eller ofta tackar för maten efter vardagsmiddagarna. En av fem svarar att de sällan eller aldrig tackar för maten. Det är viktigare för äldre att man tackar för maten än för yngre. FLER OCH TREVLIGARE VARDAGSMIDDAGAR ÖNSKAS Trots den tidspress och logistiska utmaning som ibland är en del av vardagsmiddagen så är det tydligt att den är viktig för oss. Nio av tio tycker att vi borde äta FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag vardagsmiddag tillsammans oftare. En majoritet, 59%, önskar att familjens vardagsmiddag ska bli trevligare i framtiden och allra mest gäller detta för föräldrar med barn hemma. Det är också för denna grupp som det är tydligast att höga krav och vardagslogistiken krockar. Vad av följande händer det att du eller någon annan i ditt hushåll gör i köket till vardags, i samband med matlagningen? Det verkar vara just samvaron som det längtas efter när man pratar om trevligare middagar snarare än vad som äts eller hur middagsbordet ser ut. Undersökningen visar till exempel att utseendet på det dukade bordet varierar en hel del. Var tredje familj har duk på bordet och lika många dukar med pappersservetter. Hälften har salt och peppar på bordet och något färre underlägg eller tablett, sen blir andra dukningsinslag mer ovanliga. 72% har levande ljus, 17% har blommor på bordet och 5% har tygservetter. Magdalena Ribbings 10 tips för en trevligare vardagsmiddag Ät tillsammans, inte var och en för sig. Vänta tills alla har fått mat innan ni börjar äta. Prata bara om trevliga och intressanta saker runt bordet. Det skapar en positiv stämning och trevliga samtal. Ta inte mer än vad som tillkommer dig, tänk på att maten ska räcka till alla. Maten är inte bara din. Skär små bitar av maten, ät en bit i taget, tugga ur innan du tar nästa tugga. Drick inte med mat i munnen. Försök att äta så ”ljud- och spillfritt” som möjligt; inte smacka och inte sörpla. Inte stoppa kniven i munnen. Sitt rimligt rak vid bordet. Sitt gärna kvar vid bordet när måltiden är avslutad. Magdalena gillar att laga mat och att pyssla i köket. Favoritmiddagen är färsk fisk, skaldjur och olika sallader. Magdalena Ribbing, folkvettsexpert, vet mycket om våra matvanor och vad som passar sig och inte i samband med måltiden. Hennes råd om vett och etikett följs av tusentals svenskar. Undersökningsresultaten gör henne glatt överraskad. Dels för att så många vill ha trevligare vardagsmiddagar men också för att man gillar sin vardag och att äta tillsammans. ”Gemenskapen vid bordet förbättrar måltidens kvalitet. Civilisationen kommer delvis ur ett behov av att äta tillsammans. Då krävdes kommunikation och därur uppstod språket.” 7 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag 72% har ibland levande ljus på bordet använder underlägg eller tabletter använder pappersservetter har blommor på bordet har tandpetare på bordet använder tygservetter 8 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag tycker att släppa ifrån sig generande kroppsljud är det mest förbjudna vid matbordet i samtliga landsdelar! av hushållen säger att det inte är tillåtet att väga på stolen av hushållen säger att det är förbjudet att läsa en tidnining under vardagsmiddagen I 34% a v är det hushållen inte att läm tillåtet n disk på a sin bordet säger att det är inte är tillåtet att äta med fingrarna I 26% av hushållen är det inte tillåtet att prata i telefon under vardagsmiddagen Att svära under vardagsmiddagen är inte tillåtet i 26% av hushållen 9 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Barnfamiljerna & vardagsmiddagen U ndersökningen visar att barnfamiljerna är den grupp som upplever mest glädje i vardagen. Men det är också de som känner mest stress. Det kan vara svårt att få ihop alla familjemedlemmars scheman, men också att överhuvudtaget lyckas hantera stekpannor och kastruller med små barn som kräver både stimulans, vakande ögon och lediga händer… NYTTA OCH NÖJE Ett sätt att få ihop ekvationen av tid för umgänge och att laga bra mat är att involvera barnen mer i själva malagningen. I 6 av 10 svenska barnfamiljer hjälper barnen till att laga mat ibland. 10 Föräldrar med barn hemma har en större önskan än andra att framtidens middagar ska bli trevligare. De lagar mat längre tid än svensken i genomsnitt. Och vill liksom övriga förkorta den tiden för att ägna mer till till att äta. En majoritet uppger att de är noggranna med vardagsmaten för barnens skull. Bland barnfamiljer kännetecknas vardagsmyset av lugn och ro med familj och vänner. 42% jämfört med 27% bland de som inte har barn hemma. FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Intervju: Mia & Henrik Gradin Mia och Henrik Gradin bor i ett radhus i Stockholm med barnen Emil 6 år och Alma 3 år. Vi frågar dem hur de har det med vardagsmaten. I den här familjen är det Mia som lagar maten under veckan, Henrik gör andra saker i huset och med barnen när maten lagas. På vardagarna är det Mia som äter med barnen mellan halv sex och sex varje dag. Mia tycker det är viktigt att sitta ner och äta med barnen varje dag, det är då hon får höra hur de har det. Maten tar vanligtvis drygt en timme, en halvtimme för matlagning och en halvtimme för måltiden. Henrik jobbar och kommer senare, då badar han och lägger barnen. – Det är en ful ovana att jobba så sent, säger Henrik, det har bara blivit så. Mia planerar maten en vecka framåt, läser extraerbjudandena och varje torsdag storhandlar de. Mia söker hela tiden inspiration att variera vardagsmaten, hon läser ofta recept och letar nya rätter. Det som fattas när hon handlar är fräscha, färdiga sallader och god, bra färdigmat, tycker Mia. Lägger ni för mycket tid på mat, frågar vi? Nej, det gör vi inte, säger båda. Matlagningen och gemenskapen är viktig, det är inte den som tar för mycket tid, det är planerandet och storhandlandet som tar tid. – Jag vill känna att jag ger barnen bra mat, säger Mia, det är viktigt. Om Emil ätit dåligt i skolan, vill Mia känna att han kan äta god vällagad mat varje dag. Alma går på dagis och där är maten mycket bra. De har hjälp av en barnflicka och en avtalspensionär som hämtar barnen en eller några dagar i veckan. Mia lagar ofta storkok av mat så att det finns färdig mat hemma när de kommer hem. På helgerna lagar de mycket mat och då får det ta tid, de har ofta gäster och alla hjälps åt och lagar mat tillsammans. Henrik får sig en tankeställare när vi visar undersökningen och han ser hur många som äter tillsammans på vardagarna och prioriterar det. – Jag ska nog försöka komma hem lite tidigare och äta middag med familjen lite oftare framöver, säger Henrik. Intervju: Markus Aujalay VAR DU MATLAGARE REDAN SOM LITEN? HUR LÄRDE DU DIG LAGA MAT? – Det var min mamma som gav mig grunden, hon var hushållslärarinna och lagade riktigt god mat så jag fick lära mig hur god mat ska smaka. Vi kanske inte fick vara med så mycket i matlagningen men jag minns när hon lärde mig laga min första chili con carne, det var en upplevelse. HUR GÖR DU MED DINA EGNA BARN? – De får vara med om de vill, jag tvingar dem aldrig, men för de mesta vill de vara med. Jag vill uppmuntra dem att lära sig om mat, att få koll på och smaka all mat. Kunna prata om konsistens, smak, doft på maten. Få självförtroende i köket. De får använda min kniv, den är vass men jag lär dem att vara försiktiga. HUR SER DU PÅ DAGENS ÄTANDE I FAMILJER? – Jag värnar verkligen om att man lagar mat tillsammans och framförallt att man äter tillsammans och tar sig tid. Även i vardagen. I vår familj försöker vi äta tillsammans så ofta som möjligt, vi prioriterar verkligen att ha trevligt vid matbordet. Det är en spännande undersökning som gjorts som visar att människor både äter mat tillsammans oftare än jag kanske trodde och att man uppskattar det. Markus Aujalay, välkänd krögare och TVkock senast genom “Sveriges Mästerkock”. Tre barn Zack, 10 år, Mino 9 år och Enja 6 år, de två äldsta har vi som följt Markus sett i tv när de lagat mat tillsammans. 11 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Köket - vardagens hjärta S venska folket lagar i genomsnitt mat i 32 minuter varje dag och sitter sedan ner i 23 minuter vid middagsbordet och äter. Men egentligen önskar många svenskar att de kunde omvandla en del av tiden vid spisen till tid vid matbordet och själva måltiden med sin familj. I genomsnitt vill man ägna 29 minuter åt matlagningen och 27 minuter åt själva måltiden. En sak som dock är säker är att det gärna tillbringas mycket tid i köket. Inte bara med att laga mat och äta, utan gärna efter maten småpratandes eller med familjens planering. Köket är helt enkelt det nya vardagsrummet. Om livet är vardagarna som går, så är köket platsen där vardagslivet verkligen utspelar sig. så är det just matbordet som är den vanligaste platsen. 40% svarar att man främst diskuterar hushållets planer vid matbordet. (Den näst vanligaste platsen är i soffan framför TV:n, det väljer 29%). Andel i respektive ålderskategori som alltid (eller ofta) sitter kvar efter vardagsmiddagen och samtalar MATBORDET ÄR HEMMETS HJÄRTA Med allt detta sagt, kan konstateras att matbordet, i sin funktion som samlingsplats, är den centrala punkten i svenska hem. Där inte bara äter man utan där umgås man, organiserar familjelivet och delar med sig av sina tankar om vad som hänt och ska hända. Leker, läser läxor och myser. Andel i respektive ålderskategori som svarat att hushållets planer främst diskuteras vid matbordet Vardagsmiddagen är det perfekta tillfället att passa på att prata med varandra. 9 av 10 tycker också att folk i allmänhet borde äta vardagsmiddag tillsammans oftare än idag. Men nästan hälften (44%) av de tillfrågade i undersökningen uppger att de alltid eller ofta sitter kvar en stund vid middagsbordet och samtalar efter att vardagsmiddagen är avslutad. 45% sitter kvar och samtalar ibland. Endast 11% sitter aldrig kvar utan lämnar köket direkt efter maten. När vi frågat var man främst diskuterar hushållets planer, såsom gemensamma aktiviteter och barnens fritidsaktiviteter, 12 Hur ofta händer det att du/ni sitter kvar en stund vid middagsbordet och samtalar efter att vardagsmiddagen är avslutad? Var brukar ni främst diskutera hushållets planer för tiden framöver? FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Intervju: Maja Willén VAD HAR KÖKET FÖR BETYDELSE I SVENSKARNAS VARDAG? – Jag tror att köket har en jättestor betydelse för svenskarna i deras vardag! Oavsett om man använder det till matlagning eller till att umgås i. Köket ses som den samlande punkten i bostaden, som skapar en slags trygghet och blir till en nostalgisk plats. Man tillbringar mycket tid i vardagen i köket. Dels som vuxen om man har ett arbete som man kan utföra hemifrån och dels som barn som kan sitta och rita vid köksbordet. En viktig plats med många funktioner helt enkelt. HUR KOMMER DET SIG ATT FOLK SAMLAS I KÖKET NÄR DET ÄR FEST? – Det upplevs finnas en inbyggd trygghet i ett kök vilken är medärvd i generationer. Även om det inte är den bekvämaste platsen att sitta på, för det är det sällan på en fest. Det finns en föreställning om att köket är hemmets hjärta och den är djupt förankrad! HAR DET ALLTID VARIT SÅ HÄR? – Köket har alltid haft en väldigt viktig social funktion i hemmen, men köket som en så viktig samlingsplats är något som har återkommit under det senaste halvseklet. I ett bondesamhälle hade bostaden mer av den samlande funktion vi ser idag medan den funktionen inte fanns lika tydligt under stora delar av 1900-talet och sent 1800-tal. Under sent 1800-tal var funktionerna väldigt uppdelade i de borgerliga hemmen. Köket var en arbetsplats för tjänstefolk om man hade råd med det, medan man umgicks i andra rum i bostaden. Men att det har haft betydelse rent generellt är genomgående eftersom mat och matlagning är en så central del i våra liv. Majas främsta tips för ett trivsamt och funktionellt kök är en kökssoffa. ”Om man vill ha ett kök där folk ska kunna hänga och samsas så är en kökssoffa och ett stort köksbord de bästa tipsen. Om man får plats med det förstås. Det blir inbjudande och man får plats med mycket folk! Och så kan man förvara saker i den”. ATT HA ETT SNYGGT ELLER FUNKTIONELLT KÖK, VAD ÄR VIKTIGAST? – Jag tror att båda är lika viktiga. Funktionen i köket har varit viktig under stora delar av 1900-talet och man pratar fortfarande ofta om att köket ska vara funktionellt, men nu skulle jag säga att vad som betraktas som funktionellt har förskjutits. Funktionen kanske inte längre handlar om att ha ett kök att laga långkok i utan det ska fungera för de här olika typerna av aktiviteter; matlagning, samvaro och också som något sorts uppvisningsobjekt. Maja Willén är doktorand i konstvetenskap med inriktning på arkitektur. Hennes avhandlingsämne behandlar bostäder med öppen planlösning, med fokus på hur livet i och kring dessa bostäder föreställs te sig. Frågor om kökets betydelse i bostaden och i våra liv är en av avhandlingens centrala frågor. VAD TROR DU OM KÖKET I FRAMTIDEN? – Det kommer att bli en större variation tror jag. Den öppna planlösningen kommer delvis att försvinna i den extrema omfattningen som det är nu. Men nu när ett väldigt stort matlagningsintresse är på frammarsch kommer kanske folk efterfråga ett kök som man lättare kan laga mat i, där det kan få osa fritt. Jag tror att det blir ett återtåg för matsalen i större lägenheter. Detta i samband med den nostalgiska och romantiserade husmorstrenden som finns nu. Det är en högst personlig gissning, men jag tror att de här lite borgerliga idealen som verkar finnas hos 80-talister och 90-talister kommer slå igenom även på arkitekturen med ett separat kök och en separat matsal som en logisk konsekvens. Den öppna planlösningen är dock definitivt här för att stanna, men jag tror att det kommer finnas lite fler alternativ. KOMMER VI FORTSÄTTA ATT SAMLAS I KÖKET? – Det tror jag definitivt! Köket har en så pass viktig funktion i våra liv och vi kommer aldrig komma ifrån det här med maten. Det är någonting trevligt med umgänget kring mat och matlagning som köket symboliserar. Stora kök, lantkök, kommer att breda ut sig. Folk verkar vilja ha det så - socialt så att man kan umgås många kring matlagning. Jag tror inte att det blir ett litet kök och en matsal, utan i så fall både och. FINNS DET NÅGOT SOM DU TROR ÄR BORTA FÖR GOTT? – Det tror jag definitivt! Köket har en så pass viktig funktion i livet och det går inte att bortse från det här med maten. 13 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Vad blir det för mat? S venska folket vill äta bättre vardagsmat - men tror inte att de kommer ha mer tid för att förbereda den. Så kan man sammanfatta vad resultatet av undersökningen säger om den svenska vardagsmiddagens framtid. MER TID TILL MATLAGNING? HELST INTE Hälften av svenskarna är nöjda med hur ofta de lagar mat hemma. Var femte person skulle vilja laga mat hemma oftare, men lika många mer sällan. Men, det finns en generell önskan att äta bättre vardagsmat och utifrån den ambitionen så bedömer 60% att de kommer lägga mer tid på att laga bättre vardagsmat i framtiden. Man vill alltså inte investera mer tid i de matvanor som man har idag, men tror att man kommer att äta bättre vardagsmat framöver och att det kommer att behövas lite mer tid. Den åldersgrupp som är mest intresserad av att laga bättre vardagsmat i framtiden är 30-39-åringarna. LAGOM HÖG RIBBA FÖR VARDAGSMATEN Ofta förmedlas en bild i media att ingen hinner äta tillsammans längre. Men vår undersökning visar att man faktiskt oftast äter tillsammans. Däremot önskas en lagom hög utmaning när det gäller själva matlagningen, gärna en kombination av hemlagat och förberett. Anledningen till det är viljan att lägga energi och tid på att umgås med varandra, inte på matlagning och absolut inte på dåligt samvete över att man inte hinner laga den perfekta middagen från grunden varje dag. 14 En majoritet (60%) bedömer att de kommer att ägna mer tid i framtiden åt att laga bättre vardagsmat. Svenska folket lagar middag i genomsnitt 32 minuter om dagen och vill minska den tiden med ett par minuter. Max en halvtimme ska vardagsmiddagen ta att laga och 23 minuter att äta. Tiden att äta ska däremot öka. MAN BEHÖVER INTE ALLTID LAGA ALLTING FRÅN GRUNDEN Även om de flesta vill äta bättre vardagsmat verkar man ha släppt kraven på sig själv att alltid laga maten från grunden. De flesta, 60%, har inget emot att köpa förberedd mat, och att kombinera förberett med hemlagat blir en allt populärare lösning som erbjuder en bra kompromiss. De allra yngsta (18-29 år) är de som främst tycker att den förberedda maten är en bra vardagslösning. I den gruppen är de allra flesta positivt inställda till att köpa förberedd mat. I åldrarna 56 år och äldre är det ungefär hälften som tycker att förberett är ok. Var femte person tror att de kommer att köpa mer förberedd mat till vardagsmiddagarna i framtiden för att spara tid. Intressant är också att nästan var fjärde svensk anser att folk borde köpa mer förberedd mat för att istället hinna sitta och äta längre tillsammans. Det går på flera sätt i linje med det undersökningen indikerar – mer tid med varandra, att sitta och äta tillsammans. Lösningar för middagsmaten som inte stjäl tid från umgänget är vad som önskas. Siffrorna hör ihop med ett ökat förtroende för den förberedda maten och utbudet. Allt fler konstaterar att ”det finns riktigt bra och hälsosam mat att köpa färdig”. Detta ser vi som ett tecken på att utbudet ständigt blir bättre, men också att konsumenterna upptäcker allt fler av de förberedda råvaror av hög kvalitet som finns i butikerna. Ju yngre man är desto tydligare är åsikten att folk borde köpa mer förberedd mat för att istället hinna sitta och äta längre tillsammans. Bland 18-29 åringar är andelen 36%. I ålderskategorin 56+ håller endast 16% med. Svensken lägger i genomsnitt 32 minuter på per dag på matlagning och 23 minuter på ätande och umgänge. Vi skulle vilja lägga mer tid på umgänge. FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag är att s y m gs Varda middag i äta ch ro! lugn o Om du fick välja tre produkter som du alltid skulle vilja ha hemma för att förenkla din vardagsmatlagning, vilka av nedanstående skulle du då välja? 30% 29% 23% GÄRNA TIPS OCH BACK UP-SKAFFERI Det finns ett intresse för kunskap och smarta knep för att göra vardagspusslet enklare. Många skulle uppskatta tips för att hantera matlagningen i vardagen. Mest intresserade av tips är de yngre. FRAMTIDENS TALLRIK – MER FISK MINDRE BULGUR De nya trendiga grynen så som bulgur och quinoa verkar inte riktigt ha gjort succé i de svenska hemmen. De flesta tror att man kommer att äta mindre av det i framtiden, men även av ris och pasta som länge varit verkliga stapelvaror i de svenska köken. Quorn är en annan råvara som förväntas bli mindre populär, däremot tror de flesta att de kommer att äta ungefär lika mycket kött – men mindre korv och chark. Intresset för hälsosammare mat syns tydligt i framtidspreferenserna och det är därför inte förvånande att det som de flesta vill och planerar att äta mer av är fisk, kyckling, grönsaker och rotfrukter. 22% 21% 19% 16% 16% 11% 11% 10% 18% 15 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Samtalsämnen runt middagsbordet pratar om hur dagen har varit 16 planerar dagarna framöver pratar om TV-program FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Intervju: Ingela Stenson HUR ÄTER VI? – Vi vill få ihop livspusslet därför blir det en kombination av att laga själv och köpa förberedd eller färdiglagad mat i framtiden. Vi gillar att laga mat från grunden, framförallt på helgerna, den s.k. hobbymatlagningen ökar och vi lagar gärna mat tillsammans i familjen eller med vänner. När vi inte lagar mat från grunden kommer vi att ha flera möjligheter än nu att välja mellan. Vi vill ha bekvämlighet i våra liv och därför kommer vi att köpa mer förberedda maträtter, till exempel gratänger, förberedda grönsaker och rotfruktsrätter, färdiga/förberedda kött- och fiskrätter. Man kan säga att vi kommer att montera ihop måltiderna med olika förberedda eller helt färdiga enheter, lite som IKEA. Hemleveranser av olika slag ökar, matkassarna är en början. Det sociala – att äta tillsammans – får ökad betydelse. VAD ÄTER VI? – Mer grönt kommer vi att äta i framtiden, det gäller grönsaker, rotfrukter, bär och frukt. När tiden är knapp vill vi slippa skölja, skala, strimla och skära och kunna köpa färdigt. Vi kommer att se mer självplock i affärerna, ungefär som lösgodis. Där man kan hitta sin egen favoritblandning av det gröna och ”göra” salladen redan i butiken. Och plocka åt sig en burk färsk sås eller dressing alldeles bredvid. Kvalitén på det förberedda eller färdiglagade kommer att vara högre och varianterna blir många fler. Råvarornas kvalité är central, leverantörerna förväntas bevisa kvalitén. Vi vill vara bra föräldrar och då duger det inte att ge barnen falukorv, fiskpinnar och snabbmakaroner för ofta. Det är ett ansvar att ge barnen bra mat och det vill vi ta. Vi kommer att få ser fler livsmedelsprodukter anpassade till barn. VAR ÄTER VI? – I Sverige har vi fina, välinredda kök så vi fortsätter att äta hemma i ganska stor utsträckning. Vårt uteätande ökar dock stadigt och det kommer det att fortsätta göra, alternativen kommer att vara flera, allt från snabbt ätande på bistros och tapasställen till upplevelser på restauranger av de mest skilda slag. Vårt behov av varierande upplevelser kommer att styra utvecklingen. NÄR ÄTER VI? – Det verkar som att familjemåltiden är på väg tillbaka, vi prioriterar att äta tillsammans med våra nära och kära. Begreppet familj breddas och en familj kan se ut lite hur som. Fasta tider för middag förekommer, men flexibilitet är ofta nödvändig. Ätandet förenar och det är vid måltiderna vi hinner prata, diskutera och göra planer. Vi vill gärna sitta kvar efter måltiden och umgås. Ingela Stenson är omvärldsanalytiker på United Minds. 17 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag FELIX historia och historien om herr Felix F elix historia börjar redan i slutet av 1800-talet, 1874 närmare bestämt, med en fabrik i Eslöv där man producerade ättika. Ättikan var till för att familjer i trakten själva skulle kunna lägga in gurkor och rödbetor. Det gick mycket bra för fabriken, AB P. Håkansson, i flera decennier. Men på 1930-talet började försäljningen svikta. Svenska husmödrar ville ha mer tid över och började köpa färdiginlagda grönsaker på glasburk istället för att göra egna inläggningar. På ättiksfabriken började man då producera inlagd gurka men i brist på kunskap uteblev framgångarna. Räddningen kom i form av en gurkkunnig man från Tjeckoslovakien – herr Herbert Felix. Han arbetade på det framgångsrika familjeföretaget Löw & Felix och var ansvarig för sin familjs export av gurkor till Sverige. FRÅN GURKA TILL POTATISMOS Herbert Felix flyttade till Eslöv och tog på sig uppdraget att utveckla fabrikens verksamhet. Tack vare hans kunskaper tog fabriken upp produktionen av inlagda gurkor, denna gång med stor framgång. I början av 1950-talet var Felix störst i Europa på gurkkonserver. 1955 bytte AB P. Håkanssons konservavdelning namn till Felix. Man lanserade sedan nya produkter som idag är klassiker till exempel Bostongurka® gurkmix, smörgåsgurka och tomatketchup på plastflaska. När det svenska försvaret ville ha ett lättransporterat livsmedel utvecklade Felix ett svenskt potatismospulver. Det blev en sådan succé att produkten lanserades för hela svenska befolkningen. 18 SNABB UTVECKLING Den snabba utvecklingen av konserver och djupfryst mat under 1950- och 60talen var mycket gynnsam för expansionen av Felix. Man lanserade köttsoppa, glass, ravioli, pytt i panna, pommes frites och inte minst - tomatketchup. Ketchupen lanserades 1956 och blev en milstolpe i företagets historia. Mellan 1950 och 1961 ökade antalet anställda på Felix från 190 till 1200 personer. Nya fabriker startades i såväl Sverige som Österrike. 1960 hade Felix 2320 produkter i sitt sortiment. TACK HERBERT FELIX Idag är Felix ett av Sveriges mest omtyckta varumärken och en del av svenskarnas vardagsmåltider. Mer än 97% av svenskarna känner till Felix. Det är vi oerhört stolta över. Och vi är fortfarande väldigt tacksamma för att herr Herbert Felix kom till Eslöv den där dagen för länge sen. Som en symbol för hans betydelse för trakten beslöt kommunstyrelsen i Eslöv 2006 att starta Herbert Felix Institutet, ett centrum för forskning, opinionsbildning och erfarenhetsutbyte inom integration och entreprenörskap. Institutet arrangerar bland annat årligen flera seminarier med syfte att belysa invandringens betydelse för Sverige samt att öka förståelsen mellan kulturer. År 2007 i april utsågs Herbert Felix till hedersmedbogare i sin födelsestad Znojmo i Tjeckien och samtidigt bildades ett Herbert Felix-sällskap i staden. Det har skrivits en bok om honom av Per T. Ohlsson, Konservkungen: Herbert Felix – ett flyktingöde i 1900-talets Europa. FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Älskade gurka! F elix historia började med Herberts inlagda gurkor. Numera har vi betydligt fler produkter i vårt sortiment, men gurkan har naturligtvis fortfarande en speciell plats i våra hjärtan. Vår ättiksgurka har kompletterats med smörgåsgurka, längdskivad gurka, snittgurka, smörgåsgurka, bordsgurka, saltgurka och Bostongurka® gurkmix. Tjugo gurkodlare sår varje år fem miljoner gurka för att vi ska kunna tillgodose våra kunders behov av goda inlagda gurkor. Gurkorna odlas i Skåne, Blekinge, på Öland och i Kalmartrakten och skördas i slutet av juli. Inläggningen pågår under en intensiv period på tio veckor. Det är en alldeles speciell tid i Eslöv då doften av ättikslag sprider sig över staden och påminner om en verksamhet som pågått ända sedan Herbert Felix inledde den framgångsrika satsningen på inlagda grönsaker i slutet av 30-talet. Innan säsongen är slut kan en enda gurkplanta ha gett upp till sju burkar inlagd gurka. VÅRA GURKOR OCH VÅRA VÄRDERINGAR Att bidra till ett hållbart jordbruk är en hjärtefråga för oss och ett nära samarbete med kontraktsodlarna är en förutsättning för att påverka hur odlingen sker. Vi följer gamla klassiska recept som gör att de inlagda gurkorna kan ta oss tillbaks till minnet av mormors julbord på bara ett par minuter. Hela processen från odling till tallrik är trygg och hanterad med omsorg. Våra inlagda gurkor är också en bra symbol för vår filosofi runt middagarna – det ska vara lätt att göra det lite extra gott! Lite inlagd gurka lyfter husmanskost direkt och gör en tallrik köttbullar med potatismos till en godare måltid. Ett par skivor smörgåsgurka på frukostmackan med leverpastej eller på kvällssmörgåsen med lite stark ost ger direkt en upplevelse av vårt svenska matarv när det är som bäst. LITE OM GURKA Gurkan tros ha sitt ursprung i Indien där man odlat gurka i minst 4000 år. Den största gurkproducenten idag är Kina. Det svenska namnet gurka är känt sen 1636. Gurka är ettårig klängväxt som förökas genom frösådd. De gula blommorna är enkönade, men blommor av båda könen kan sitta på samma individ. Gurkor finns i många former och storlekar. De vanligaste är den långa slanggurkan och den korta, tjocka inläggningsgurkan eller västeråsgurkan, som även kallas druvgurka. En vanlig gurka består till cirka 96% av vatten, det övriga är främst cellulosa. Gurka har därför väldigt lågt energiinnehåll. 19 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Våra löften Vi arbetar ständigt med att utveckla våra maträtter och tillagningsprocesser RÅVAROR Vi lägger stor omsorg vid val av råvaror. Vi strävar alltid att efter hitta dem på så nära håll som möjligt, helst i Sverige. Cirka 80% (i vikt) av våra råvaror är svenska. Största delen av våra gurkor, potatisar och rödbetor odlas alltså i den skånska och blekingska myllan. Ibland finns det inte råvaror så det räcker i Sverige eller så kan de kan inte odlas här. Då köper vi från andra länder. Men vi ställer alltid höga krav på alla våra råvaror, oavsett vilken gård, bärbuske, åker eller vilket grönsaksland de kommer ifrån. INGA ONÖDIGA TILLSATSER Vi vill laga mat som är naturlig och så nära hemlagat som möjligt. Varje tillsats i vår mat ska kunna motiveras. De flesta av våra rätter och såser innehåller inte konserveringsmedel. Inlagda gurkor, rödbetor och tomatpuré innehåller konserveringsmedel för att inte mögla inom några veckor. I några frysta produkter följer konserveringsmedel med en ingrediens som till exempel skinkan i våra pajer. UNDER UTVECKLING Under hösten har certifierad palmolja för fritering och stekning ersatts mot rapsolja i vår frysta potatis, köttbullar och Krögarpytt®. Palmolja har använts för dess goda friterings- och stekningsegenskaper då rapsolja tidigare inte varit ett lika bra alternativ. Genom traditionell växtförädling har en ny rapssort förädlats fram som är betydligt bättre för fritering och stekning. 20 OM NATUREN God mat och god miljö hänger ihop. Omsorg om miljön är därför självklar för oss. I allt från råvaror, förpackningar, transporter till tillagningssätt försöker vi hushålla med naturens resurser på ett klokt och ansvarsfullt sätt. Vi letar ständigt efter lösningar för att minska vårt avfall. För säsongen 2011 har vi ställt krav på våra konventionella grönsaksodlare att det ska följa regelverket för integrerad produktion. När nya kontrakt ska tecknas för 2012 så måste alla vara certifierade och alla odlare som blir IPcertifierade bistås därför ekonomiskt. ÅTERANVÄNDNING Att ta tillvara det vi inte kan använda ären självklarhet för oss och precis som du får vi en del spill när vi tillagar vår mat. Äppelskal och kärnhus kör vi till en bonde i närheten som ger det till sina djur. När vi tillagar potatismos eller pommes frites, så är det många potatisar som skalas och det blir mycket potatisskal över. Skalen används till att göra biogas på vår egen biogasanläggning (anläggningen ägs av Procordia och Eslövs kommun). Biogasen värmer upp 400 villor i Eslöv och resterande mängd ger bränsle åt 50 bilar per år. Vid våra odlingar, plockar vi gurkor och rödbetor i trälådor som används år efter år. FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag BILD ÅTERHÅLLSAMHET Att vara återhållsamma med jordens resurser är viktigt. Här är några exempel på vad vi gör: s De senaste fem årens energibesparingar motsvarar årsförbrukningen hos nästan 1 000 villor (20 000 kWh/år och villa). s 2010 invigdes en ny potatismottagning med tvättutrustning vid vår anläggning i Eslöv. Nu kan vi själva ta emot och tvätta potatis som vi sedan tillagar potatismos och pommes frites av. Tidigare tvättades och lagrades potatisen i Kävlinge och transporterades till Procordia med lastbil. Totalt har vi minskat våra lastbilstransporter av potatis med 2 900 mil, vilket motsvarar ett trekvarts varv runt jorden! s Alla transporter från vårt lager i Helsingborg till Coops centrallager i Bro utanför Stockholm sker på järnväg. Det minskar lastbilstransporterna på våra vägar med ungefär 12 000 mil och koldioxidutsläppen med 125 ton per år. s Idag när vi odlar (genom kontraktsodling), så får vi ut dubbelt så mycket per hektar som vi fick för 20 år sedan. s Polyetenplasten som tidigare fanns på insidan av förpackningarna till våra matpajer har tagits bort. Därmed sparar vi 16 ton polyeten per år. s Under 2011 har certifierad palmolja bytts ut mot rapsolja. s Vi använder aldrig flyg till att transportera våra råvaror och produkter. 21 FELIXBAROMETERN – om vår älskade vardag Varumärket Felix ägs av Procordia, som tillagar mat och dryck med kärlek och omtanke om människor och miljö. Tillagningen sker i Eslöv, Tollarp, Fågelmara, Kumla, Örebro och Vansbro. 22 Andra varumärken är BOB, Ekströms, Risifrutti, Grandiosa, Önos, Fun Light, Den Gamle Fabrik och Paulúns. Procordia är ett av Sveriges största livsmedelsföretag och ingår i den norska koncernen Orkla som är noterat på Oslobörsen. ©PROCORDIA 2012 KONTAKTA OSS Ring, skriv eller kom gärna förbi oss. Vi är intresserade av dina kommentarer, synpunkter och idéer. Vårt huvudkontor ligger på samma plats som där Herbert Felix en gång såg sina gurkor förvandlas till Felix goda inlagda gurkor. Telefon: 020 – 75 00 10, vi svarar 9-12 och 13-15, måndag till fredag. Vill du veta mer om Felixbarometern, så kontakta gärna: Besök oss på: Ellingevägen 14, 241 38 Eslöv Eller på vår hemsida: www. felix.se eller vår facebookgrupp. Maria Tegman, ny marknadschef Felix, 070-587 78 50 Cecilia Sjöholm, kommunikationschef Procordia, 076-538 55 34
© Copyright 2024