Sammanfattning av rapporter avlämnade i februari 2014 angående utvecklingsarbetet ”Psykiatri SLSO 2015” Rapportens namn: Äldrepsykiatri Uppdrag: Behovet av äldrepsykiatrisk kompetens uppkommer framför allt när det biologiska åldrandet accelererar eller annan sjuklighet och kognitiva svårigheter gör sig gällande. Att bistå patienter med nedsatt autonomi ställer krav på etiska överväganden och juridiska kunskaper. Kompetensområdet kännetecknas av ett tvärprofessionellt förhållningssätt där det krävs samordning av insatser mellan olika vårdformer och huvudmän. Det finns ett antal faktorer som inverkar på äldrepsykiatrins utveckling inom SLSO: Tilläggsspecialitet: Under 2015 kommer äldrepsykiatri att bli en tilläggsspecialitet till psykiatri och geriatrik vilket innebär ett ökat behov av utbildningsplatser för läkare. Motsvarande behov kommer med största sannolikhet även framöver att gälla sjuksköterskor, som helt ny inriktning eller som en viktig komponent i specialistutbildningarna för geriatrik och psykiatri. Det kommer att finnas behov att erbjuda en god utbildningsmiljö, och en organisation att ta emot ST-läkare och sjuksköterskestudenter, på sikt även andra yrkesgrupper. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens (HSF) psykogeriatrikprojekt: HSF har tillsatt en grupp för att utreda frågan om särskilda vårdplatser där psykiatri och geriatrik kan samverka. Sabbatsbergs äldrecentrum: I Framtidens hälso- och sjukvård planerar man för ett äldrecentrum vid Sabbatsbergs sjukhus vilket kan ge gynnsamma förutsättningar för att utveckla äldrepsykiatrin genom en gemensam forskningsmiljö för geriatrik och psykiatri, gemensamma utbildningssatsningar och ett närmare kliniskt samarbete. För närvarande finns planer på gemensamma FoU-lokaler, att förlägga den äldrepsykiatriska avdelningen i samma huskomplex som geriatriken samt att lägga den äldrepsykiatriska öppenvårdsmottagningen nära minnesmottagningen, allt i syfte att underlätta samverkan. Växande befolkning: Befolkningen i Stockholm kommer att växa under de närmaste 20-30 åren. En större inflyttning och stora barnkullar bidrar, liksom en ökad medellivslängd. Det senare kommer att innebära en särskild utmaning för äldrepsykiatrin. Även inflyttningen kan komma att spela roll på det viset att nya grupper av äldre kommer att behöva vård. Patienter med annan kulturell bakgrund kommer att bli vanligare vilket ställer höga krav på förståelse för kultur och kontext, då risken annars är stor att man både under- och överskattar psykiatrisk sjuklighet. Bristen på äldrepsykiatrisk forskning: Detta är en sanning med modifikation – den äldrepsykiatriska forskningen i Stockholm håller en mycket hög standard internationellt. Men den sker inom geriatrikens hägn och har fokus mot demenstillstånden. För äldrepsykiatrin i övrigt är behovet av utveckling stort. Dessa faktorer utgör bakgrund till arbetsgruppens uppdrag att: 1. Inventera nuvarande organisation av äldrepsykiatri inom SLSO 2. Ta fram statistiskt underlag; vårdkonsumtion, diagnosfördelning, tvångsvård mm. 3. Föreslå modeller för organisation och fortsatt arbete Kortfattad summering av slutsatser: Den äldrepsykiatriska vården organiseras på olika sätt inom de olika klinikerna inom SLSO. Man försöker att etablera samverkan med kommunerna, konsultativt samarbetar man i olika utsträckning med geriatriken och primärvården. Öppenvårdsverksamheter organiseras på olika sätt; koordinator som stödjer team på allmänpsykiatriska mottagningar, särskilda äldrepsykiatriska team eller mottagningar eller åldersoberoende organisation. Patienter över 65 år erbjuds i liten utsträckning psykoterapi utifrån de uppgifter som har rapporterats in. Samtidigt pågår arbete på flera håll att utveckla gruppbehandlingar. Det finns inom hela SLSO (och totalt i länet) 16 specifikt äldrepsykiatriska vårdplatser. Andelen äldre kommer att öka i Stockholm under den närmaste tioårsperioden. Flera av de stora psykiatriska folksjukdomarna har kronisk karaktär och fortsätter att vara vårdkrävande i högre åldrar, samtidigt som nydebuterade psykiatriska tillstånd kan kräva särskilt handläggande hos äldre. Demens och demensrelaterade tillstånd kommer att öka, men är redan idag en av de i särklass största utmaningarna inom hälso- och sjukvård, vårdmässigt, organisatoriskt och ekonomiskt under de kommande åren. Psykiska symtom i samband med demens eller i tidiga skeden innan diagnos kan ställas är mycket vanligt och motiverar särskild kompetens inom området. Inom öppenvården utgör äldre (över 65 års ålder) ca 10% av patienterna medan cirka 17% (motsvarande ca 100 vårdplatser) av de allmänpsykiatriska slutenvårdsplatserna (inklusive beroendevård) beläggs av äldre inom SLSO. Det finns ett stort utbildningsbehov för i princip alla yrkesgrupper som möter äldre patienter. Behovet att utveckla forskning inom området är stort, och detta sammantaget talar starkt för att skapa ett centrum för äldrepsykiatri på Sabbatsbergs sjukhus. Tre modeller för organisation för äldrepsykiatrin inom SLSO presenteras i denna rapport: 1. Oförändrad organisation men tydligare samverkansavtal med geriatrik 2. Ackreditering av äldrepsykiatrisk verksamhet inom de olika klinikerna och Sabbatsberg blir ett nav med forskning, utbildning och utvidgad konsultationspsykiatri 3. Egen äldrepsykiatrisk klinik med övergripande uppdrag inom SLSO Ev konkreta förslag: Arbetsgruppen föreslår en modell med ett äldrepsykiatriskt centrum på Sabbatsberg som upprätthåller öppenvård, viss slutenvård, konsultationsteam samt en utbildnings-, revisions- och ackrediteringsstruktur för den övriga äldrepsykiatriska vården inom SLSO-psykiatrin. Detta möjliggör lokalt anpassade organisationer med en jämn kvalitet över SLSO:s olika verksamheter, men det kan också fungera som en modell för annan subspecialiserad verksamhet vilket gör SLSO psykiatri mindre sårbar för organisationsförändringar. Alternativet; att skapa en egen klinikorganisation bedöms inte vara realistiskt i dagsläget, men kan möjligen bli aktuellt på sikt. Fortsatt arbete inom Psykiatri 2015 skulle huvudsakligen behöva inriktas på att 1. utveckla strukturer för äldrepsykiatriska konsultationsteam 2. konkret bygga en struktur för utbildning, revision och ackreditering av äldrepsykiatrisk vård Ev beslut om fortsättning: Samråd med HSF planeras Kontaktperson: Göran Rydén, verksamhetschef NSP