1. No category

GLAS
2.2014 / arkitektur / design / miljö / teknik /
nr 2.2014
tema dagsljus
ljusets historia
från upplysning
till ny teknologi
kristianstad
renoverat rådhus för
modern renässans
framtidens
drömbostad
öppnas för
”kön” i kosta
dynamiska
fönster
möjliggör
mycket glas
En ljusare framtid
Dagsljuset och glasets samverkan i arkitekturen
Glaspriset till Jarlahuset / Beslagsspecial / Monterbesök Nordbygg
VARIERA MED PRIVA-LITE
och välj att växla mellan genomsikt och avskärmning
När du vill bjuda på öppenheten, men också behöver kunna skärma av. När du vill projicera
budskap och slående effekter. PRIVA-LITE är ett aktivt glas med flytande kristaller mellan
två glasskivor. Glaset skärmar av, tills strömmen slås på. Då ändrar glaset karaktär och blir
helt genomsiktligt. Vi står för möjligheterna. Du för en funktionell och omväxlande miljö.
www.glassolutions.se
EMMABODA
Box 153
361 22 Emmaboda
Tel: 0471-188 00
REgiOn SyD
Fårögatan 6
202 12 Malmö
Tel: 040-18 81 30
REgiOn väSt
Argongatan 24
431 53 Mölndal
Tel: 031-86 56 30
REgiOn ÖSt
Kolfallsgatan 17
582 73 Linköping
Tel: 013-10 48 44
Stockholm
Tel: 08-760 01 95
Sundsvall
Tel: 060-64 74 44
REgiOn Mitt
Östanvindsgatan 14
652 21 Karlstad
Tel: 054-85 32 30
REgiOn nORR
Maskinvägen 9
972 54 Luleå
Tel: 0920-24 09 30
r
a
v
r
e
s
i
–v
e!
r
a
k
r
e
v
t
h an
LAseal
fönsterkitt för
proffsen
Prova LAseal som används av
Sveriges ledande glasmästerier
och fönsterrenoveringsföretag.
Laseal har hela 10 års produktoch materialgaranti och är
övermålningsbar med alla färgsystem för fönster, vattenburet,
alkydolja och linoljefärg.
Finns i flera färger,
även rött och grönt.
Vi servar hantverkare med
verktyg, utrustning, förbrukningsmaterial och inte minst kunskap
inom fönsterrenovering.
Gå in på vår hemsida så kan
du handla direkt!
www.leifarvidsson.se
G O d K ä n d Av
LAseal fönsterkitt/fogmassa
LAseal har 10 års funktionsoch materialgaranti
Självhäftande lister för tätning
och glasning
å
Ring oss nu p
0392-360
ÅRS
Beställ innan lunch så skickar vi
varorna samma dag!
FUNKTIONS- OCH
M AT E R I A L G A R A N T I
LASEA
REG
ISTRE
L
FÖNSTERKI
10
TT
R U Ä R K E F R Å N L E I F A RV I D
SSON
R AT VA
AB
n YA
n
lOGE
T
KA A
19
nR
u!
uTE n
Mullsjö Huvudkontor Lager
Tel 0392-360 10
Box 90, 565 22 MuLLsjö
GöTEBORG säljare
Tel 031-711 66 90
KIsTA Yrkesbutik Kontor
Tel 08-26 52 10
Haukadalsgatan 8b, 164 40 KIsTA
HAndlA dIREKT på våR HEMsIdA! www.leifarvidsson.se
BEsTäll KATAlOGEn på näTET –
www.leifarvidsson.se
/ ledaren /
Jag säger som Per Gessle:
”Sommartider hej hej, sommartiiider …”
… sen kan jag inte mer av Gyllene Tiders landsplåga,
men jag säger gärna hej hej till sommartiden i aspekter
av både tid och ljus. Den sommartid som gäller från
klockvridningen framåt för några veckor sedan som gör
att vi får ljusare kvällar. Att vi får mer dagsljus längre om
dagarna. För de flesta av oss innebär det att vi blir lite
piggare. Kanske också lite gladare och mer harmoniska.
Vilket inte är konstigt eftersom de flesta undersökningar
visar just detta.
Med dagens tekniskt accelererande avancerade glas­
produkter kan vi också skapa en spännande arkitektur,
skapa en tryggare tillvaro, tillgodose miljökrav och
anamma ett transparent och öppet samhälle. Signaler
i byggnadsbeståndet och bostäderna som i motsats till
totalitära och stängda samhällen visar att vi tar ansvar
och litar på de goda krafterna. Något som också kan
ledas i bevis både vad gäller resultat i arbete och stu­
dier av personal och skolbarn som presterar bättre om
kontoret, verkstad, sjukhuset eller skolan ger generösa
möjligheter till insyn, utblick och flödande dagsljus.
Att kunna se ut eller in skapar trygghet, harmoni och
stimulans när man öppnar upp med glas. Möjligheten
att se ut i omgivningen och följa det som sker är hälso­
främjande. Mobbningen i skolan minskar med dörrar
och mellanväggar av glas och miljön blir tryggare.
Det finns också glas, härdade och laminerade som tål
hårda tag oavsett om det är i inredning eller balkong­
räcken eller om de ska skydda mot inbrott eller vanda­
lism. Det finns glas för säkerhets skull helt enkelt.
Det är glädjande att sådana här kvaliteter numera
också är viktiga parametrar för de olika certifierings­
system för grönt byggande som nu får ett allt större
genomslag i allt flera länder. Amerikanska Leed-certifie­
ringen är ett bra exempel där man har en helhetssyn
på miljö, hållbarhet, funktion och användarvänlighet.
Många bra exempel kommer också fram där hus med
ett bra dagsljusinflöde väl fungerar i de gröna certifie­
ringssystemen.
Att förstå sambanden mellan hållbarhet i det globala
och lokala perspektivet borde ge rätt förutsättningar att
ta sitt ansvar. Här har politikerna den reella makten att
skapa kloka regler som främjar en samsyn över block­
gränser och byggmaterial. En viktig uppgift är att sprida
ljus över de möjligheter glaset ger samhället, för utan
ljus blir livet inte så lätt att leva.
/ Mikael Ödesjö, chefredaktör /
”
Amerikanska Leed-certifieringen är ett bra exempel där man har en helhetssyn på miljö, hållbarhet, funktion och användarvänlighet.
TGI®-Spacer M:
Re-designing the world of Warm Edge.
The key to success: Providing innovative solutions to complex requirements.
The M is the logical successor to the TGI ® -Spacer, which is based on versatility.
A variety of possible combinations can be used to create your optimum solution.
Make use of:  Increased rigidity  Higher productivity  Improved processability
NEW
Technoform Glass Insulation GmbH
Matthäus-Merian-Straße 6 | D-34253 Lohfelden
Phone: +49 561 9583 100 | Fax: +49 561 9583 121
www.glassinsulation.de | [email protected]
BRANDSKYDDANDE GLAS
SKYDDSGLAS
MARINGLAS
HIGH-PERFORMANCE SKYDDSGLAS FRÅN VETROTECH:
ELEGANS, KOMFORT OCH FUNKTIONALITET I KOMBINATION.
Multifunktionella skyddsglas från Vetrotech ger ultimat skydd för personer och egendom. Samtidigt uppfyller våra glas de estetiska
krav som man förväntar sig av arkitektoniska glas. Med mer än 30 års erfarenhet kan vi leverera glaslösningar för i stort sett alla
tillämpningar, världen över. För mer information besök vetrotech.com.
Försäljningsansvarig Vetrotech Sverige: Peter Lundh, Tel. +46 70 255 43 94, [email protected]
Återförsäljare: Saint-Gobain Emmaboda Glas AB, Tel. +46 471 188 00, [email protected]
140049_Vetrotech_Gelegenheitsanzeige_220x297_swe_Marine.indd 1
25.02.14 15:55
/ innehåll /
tema dagsljus
GLAS
årgång 82
Tidningen GLAS utges
av Glastjänster för GBF AB
och kommer ut med
fyra nummer per år.
siktat
sid 8
Adress
Glastjänster
Skeppsbron 40
Box 16286
103 25 Stockholm
tel: 08-453 90 70
fax: 08-453 90 71
[email protected]
www.gbf.se
www.tidningenglas.se
krönikan
anders dahlberg
sid 12
rådhuset i kristianstad
sid 16
Chefredaktör och
ansvarig utgivare
Mikael Ödesjö
tel: 08-453 90 79
mob: 070-527 09 19
[email protected]
ljusets historia
sid 24
Grafisk form
Jonas Johnsson
Produktion
Mandarin AB
Box 19019
152 25 Södertälje
tel: 08-554 246 70
bruno mathssons glashus
sid 28
marie-claude dubois
om dagsljusets betydelse
sid 32
Tryck
Östertälje Tryckeri
Södertälje
Annonser
Media Mix
Hélène Ulvander
Dalénum 34
181 70 Lidingö
tel: 08-767 96 11
fax: 08-767 51 58
[email protected]
grönt byggande är bra för både välfärd och miljö
sid 36
dynamiska fönster
sid 40
glasprofilerna Pauline Algeröd & daniel karlsson
sid 46
glasigt penthouse i london
sid 66
Prenumeration
Prenumeration
2014 (helår): 410 kr
Flerabonnemang:
5 ex och fler 15 % rabatt
Medarbetarpren: 360 kr
Lösnummerpris beställes
av redaktionen
(moms tillkommer).
tel: 08-453 90 77
[email protected]
Redaktionen ansvarar ej
för icke beställt material.
GLAS är medlem i
Sveriges Tidskrifter,
upplagan är TS-kontrollerad.
Nordbyggblock Monterbesök / Glaspriset / Beslagsspecial
sid 52
Annonsörsförteckning
AGC Flat Glass Svenska����������� 67
Bohle Scandinavia���������������� 65
C.R. Laurence of Europe���������� 65
Dorma Sverige������������������� 13
Emmaboda Glas ��������������� 2, 23
Ergosafe�������������������������� 7
6
GLAS 2.2014
Fasadglas������������������������ 51
Göthes��������������������������� 10
Kortedala Glasmästeri������������� 51
Leif Arvidsson��������������������� 3
Osby Glas������������������������ 23
Pilkington Floatglass�������������� 68
Saint-Gobain��������������������� 14
Sika Sverige���������������������� 44
Svalson�������������������������� 44
Techroform Glass Insulation�������� 4
Tekimex International�������������� 51
Vetrotech Saint-Gobain������������ 5
Omslagsfoto
Johan Aredal
”Ljus genom glasprismor”
GLAS är organ för Glastjänster för GBF AB,
som organiserar drygt 550 glasmästerier,
rammakerier och glasfasadföretag i Sverige.
GBF:s verksamhet syftar till att ge medlemsföretagen högsta kompetens inom verksamhetsområdet för att skapa konkurrenskraft och en
hållbar utveckling av samhället. Utbildning,
information och auktorisation är de viktigaste
medlen för att uppnå detta.
ClickitUp på Restaurang Viiva i Göteborg
Uppe eller nere?
ClickitUp är det höj- och sänkbara glasräcket, som enkelt går att höja och sänka, med ett elegant utseende, konstruerat
av gasfjäderteknik, minimaliserade aluminiumprofiler och limningstekniken ”structural glazing”. Räckets design skapar
ett stilrent och transparent intryck. För användaren ger ClickitUp möjlighet att anpassa sig till variationer i väder och
beläggning samt skapa en förlängning av utomhussäsongen. Glasräcket finns i olika sektioner som kan kombineras
valfritt. Läs mer om produktens konstruktion och kundnytta på www.ergosafe.se
Mixa ditt ClickitUp®
och få ett personligt
höj- och sänkbart glasräcke
ErgoSafe AB
+46 (0)35-411 70
www.ergosafe.se
/ siktat /
Nya Nobelmuseet
i brons, sten och glas
David Chipperfield Architects Berlin ritar nya Nobelmuseet i Stockholm.
Rem Koolhaas
VENEDIGBIENNALEN
Koolhaas sätter
sin prägel för att
hitta ny arkitektur
Det blir arkitektfirman David Chipperfield
Architects Berlin som får uppdraget att rita
Nobelmuseet i Stockholm. 2018 ska det
vara klart.
– Vår ambition är att göra Nobel Center
till en av Stockholms mest attraktiva besöks­
mål, skriver Nobelstiftelsen på sin hemsida.
Det är första gången i Nobelstiftelsens
över 100-åriga historia som den får ett eget
hus att vara i. Byggnaden planeras bli
25 000 kvadratmeter, och här ska alla aktivi­
teter få plats, både museidelen och den
högtidliga prisceremonin.
1,2 miljarder kronor ska det nya Nobel­
8
GLAS 2.2014
centret kosta, enligt AFP, och två tredjede­
lar av budgeten är redan finansierad med
hjälp av donationer. Byggstarten blir 2015
och om allt går enligt planerna får 2018 års
pristagare ta emot sina utmärkelser här.
Nobelprisets nya hem ska byggas vid vatt­
net på Blasieholmen, nära Nationalmuseum.
Materialen är brons, sten och glasfasader.
– Den har en viss klassisk enkelhet och
soliditet. Den försöker hitta balans mellan
att vara gedigen och samtidigt transparent,
säger arkitekten David Chipperfield till AFP.
Johan Celsing arkitektkontor och Wingårdhs
arkitekter var de andra två tävlande. /
Det blir den holländske arkitekten Rem
Koolhaas som får det prestigefulla upp­
draget att leda arkitektursektionen av
Venedigbiennalen 7 juni – 23 november
2014. Den nu aktuelle David Chipper­
field (som ritat det nya Nobelmuséet)
ledde förra årets biennal. Han följs i år
den visionäre dandyn Koolhaas. Kool­
haas vill närma sig arkitekturens funda­
mentala element, som används av alla
arkitekter, överallt hela tiden, att för att,
så klart "se om vi kan upptäcka något
nytt om arkitekturen". Biennalens presi­
dent Paolo Baratta var nöjd med valet:
”Rem Koolhaas, one of the most signifi­
cant personalities among the architects
of our time – who has based all his work
on intense research, now renowned
celebrity – has accepted to engage
himself in yet another research and,
why not, rethinking”. /
/ siktat /
Från P18 till Concept Estate
nya Volvoidéer i ljusflöde
Vid bilsalongen i Geneve tillhörde Volvos
nya konceptbil för kombibilar de allra mest
uppskattade. Volvo har en lång historia med
många fina kombibilar bakom sig och den
som inspirerat mest till denna tredje kon­
ceptbil – Concept Estate – är gemla ”Helgo­
netbilen” – P18. Interiören är lyxig med mat­
tor i ull, detaljer i koppar och naturligt åldrat
trä samt kraftigt läder som täcker inte bara
stolarna utan också instrumentbrädans
topp. En läcker detalj är växelväljaren som
är i orange kristall från Orrefors/Kosta
Boda. Alla detaljer och lösningar badar
i naturligt ljus eftersom taket är i glas, vilket
där också var på Concept Coupé.
Precis som i Concept XC Coupé är
säkerhetsbältena orangefärgade och precis
som på konceptsuven gömmer sig en över­
raskning under bagagerumsgolvet i glas.
I Concept Estate har Volvo placerat en upp­
sättning av det svenska sällskapsspelet
kubb som sägs ha anor från vikingatiden.
Om man inte har koll på reglerna för kubb
finns dessa nedskrivna på bagagerumsgol­
vets glasyta.
Dessutom har Volvo tänkt haft regniga
midsommaraftnar i åtanke när de kom på
idén med sällskapsspelet. Där bak finns
även regnrockar från svenska Stutterheim
Raincoats. Kanske får vi se familjen Ibrahi­
movic spela kubb i regnkappor i en framtida
reklamfilm? /
Volvos nya konseptbil Concept Estate
badar i naturligt ljus.
Glasslitsade containrar
för konstudier i New York
LOT – EK Architecture & Design fick i
uppdrag att utforma en ny konststudio för
Whitney Museum of American Art i New
York. En studio med aktiviteter för museets
utbildningsprogram, bland annat konstska­
pande klasser och informella föreläsningar,
och kommer även att fungera som ett galleri
för specialutställningar.
GLAFOS TEMADAG
Vart är
glasutvecklingen
på väg?
När Glafo bjuder in till årets temadag
5 maj på Teleborgs slott utanför Växjö
väljer man att fokusera på den spänn­
ande glasutvecklingen i Sverige och
världen.
– Temadagen 2013 – Framtidens glas
– blev mycket uppskattad och utvärde­
ringen visade att vi absolut skulle göra
om arrangemanget. Ett önskemål var att
vi ska bjuda in fler än medlemmarna och
det gör vi det här året, berättar Marianne
Grauers, vd för Glafo, som uppmanar
läsarna att ta chansen att nätverka, träffa
Glafos experter och delta i intressanta
diskussioner om värdeskapande lös­
ningar och samarbeten.
Bland de föredrag och ämnen som
presenteras på temadagen märks Glafo­
projekt som t ex: Mobiltäckning inomhus
– ett problem? Tunnare och starkare
glas! Kan behandling av glasytan ge en
bättre limfog? Solceller, tester och vad
mer? Innovativt konstglas, vad kan det
vara? iGlass – det uppkopplade sam­
hället. Intelligens, biologi och kultur.
Vad gör glas med ljudet? Visning av
prototyper som visar den spännande
glasutvecklingen.
Stina Wollenius, koncern-vd för Glas­
gruppen kommer att ge sin vision om
hur framtidens bygglasbransch kommer
att se ut? /
Marianne Grauers, vd Glafo.
I samband med flytt till en ny byggnad på
Manhattan, skapades ett behov av utbild­
ningsområde. Man ville behålla denna verk­
samhet i synergetisk närhet, frågade museets
utbildningsavdelning LOT – EK för att utforma
en struktur för att passa in i sin profil.
Studiokonceptet består av 6 stålcontain­
rar staplade i två våningar för att bilda en
koncis, minimalistisk kub. Den ultramoderna
strukturen, intill museientrén både komplet­
terar och kontrasterar museets betong­
byggnad. Containervolymen är slitsad av
två ljusa diagonala plan som skapar ett
kontinuerligt snitt – och visuell paus – som
löper längs sidorna upp till taket, vilket ock­
så skapar ett takfönster. Utformningen av
fönstren ger också insyn till museets entré­
bro, lobby, och restaurang, genom att tillåta
besökare att observera aktiviteter som på­
går inuti. Whitney-studion syns för förbipas­
serande fotgängare längs Madison Avenue
med lysande gula yttre hörn. /
Foto: Johan Aredal
GLAS 2.2014
9
/ siktat /
Frostade glasblock
sprider ljus i Stuttgarts bibliotek
Med ett nytt bibliotek har stadsplanerarna
i tyska Stuttgart för avsikt att skapa en ny
stadskärna. Med biblioteket vill man ge en
tydlig fysisk signal om kulturens betydelse
för stadens utveckling. Således är det en
imposant kub med fyra sidor på vardera 45
meter. Fasaden är blekgrå puts som ramar
in ljusinsläppen bestående av frostade
glasblock i väggarna och ett stort glastak
över den inre öppna boksalen. Byggnads­
skalet är en dubbelskalsfasad med glas­
blocken i det yttre skalet och det inre till
stora delar glasade skalet har de termiska
isolerande egenskaperna. /
Ny app för bästa
glaslösningen
Är du intresserad av att få den bästa
glaslösningen för ditt hem? Tja, nu finns
det en app för just det. Idén är en
skapelse av Saint-Gobain-koncernen,
som ju är specialister på tillverkning
av planglas till fönster, fasader, dörrar,
inredning med mera för såväl offentliga
lokaler som privata bostäder. Appen
som heter "Glass Compass" är ett verk­
tyg som enligt Saint Gobain hjälper till
att enkelt analysera och komma fram till
det bästa resultatet för inglasning i villan,
lägenheten eller kontoret. Med några
klick, visar appen användbara data för
detta. Glass Compass förmåga att av­
göra vilken som är den mest lämpliga
glaslösningen bygger enbart på teore­
tiska beskrivningar så man kanske ska
ta appens förslag just som sådana och
ha det med när man tänker vidare kring
sina glasplaner. /
Fasaden på
Stuttgards bibliotek är blekgrå
puts som ramar
in ljusinsläppen
bestående av
frostade glasblock i väggarna
och ett stort
glastak över
den inre öppna
boksalen.
BESLAG
SÄKERHET
LÅS
KUNSKAP • SORTIMENT • KVALITET • SERVICE • LOGISTIK
Hela Sveriges leverantör av lås, beslag och säkerhetsprodukter!
Göthes AB
I
Tel 023-480 00
I
Fax 023-480 20
I
www.gothes.se
/ siktat /
Hållbar vertikal urbanisering
konferensämne i Shanghai
”Mänsklighetens överlevnad på den här
planeten är beroende av en radikal omposi­
tionering av våra städer. Inför enorm global
befolkningstillväxt, urbanisering, ökad föro­
rening och klimatförändringar, är det inte
längre tillräckligt att bara skapa byggnader
som minimerar sin miljöpåverkan.”
Så inleder arrangörerna, CTBUH (Council
on Tall Buildings and Urban Habitat), sitt
synopsis för den konferens om hållbart
byggande på höjden som hålls i Shanghai
16–19 september.
CTBUH menar att minskning av energi­
förbrukningen i varje enskild byggnad är
mycket viktigt – men att detta sannolikt inte
är tillräckligt för att motverka de stora pro­
blemen. Man måste börja överväga hur
varje byggnad kan samverka med andra i
en harmonisk urban helhet – genom att
maximera den urbana byggnationen infra­
strukturen, dela resurser, generera och
lagra energi, och söka helt nya sätt att
förbättra byggnadens bidrag till staden;
Högst i världen just nu:
Burj Khalifa Dubai med 828 meter …
fysiskt, miljömässigt, kulturellt och socialt.
Städer måste därför ses, och byggnader
som planeras i alla tre dimensioner – de kan
inte bara vara enskilda enheter för enstaka
program, uttryckta som produkter i tvådi­
mensionell zonindelning i plan- och längd­
kriterier. Detta kommer att vara den primära
föremål för debatt vid CTBUH 2014 Shang­
hai Conference. Diskussionen här är tänkt
att sträckas sig längre än bara till byggna­
der, att omfatta städer som helhet. Resultat
från städer i på olika håll världen som redan
börjat se över dessa saker kommer att re­
dovisas. Men vad kan göras mer? Till kon­
ferensen kommer världens ledande fastig­
hetsägare, projektutvecklare, entreprenörer,
arkitekter, planerare, ingenjörer, beslutsfat­
tare m fl, för att arbeta tillsammans för att
ompröva våra städer; att utveckla dem
bortom en samling disparata ikoner, mot en
vision om en ansluten, maximerad, hållbar
vertikal urbanisering.
Läs mer på: www.ctbuh.org /
fakta de 15 högsta byggnaderna i världen
Namn 1. Burj Khalifa Dubai (AE)
2. Makkah Royal Clock Tower Hotel Mecca (SA) 3. Taipei 101 Taipei (TW) 4. Shanghai World Financial Center (CN) 5. Int. Commerce Centre Hong Kong (CN) 6. Petronas Tower 2 Kuala Lumpur (MY) 6. Petronas Tower 1 Kuala Lumpur (MY) 8. Zifeng Tower Nanjing (CN) 9. Willis Tower Chicago (US) 10. KK100 Shenzhen (CN) 11. Guangzhou Int. Finance Center (CN) 12. Trump Int. Hotel & Tower Chicago (US) 13. Jin Mao Tower Shanghai (CN) 14. Princess Tower Dubai (AE) 15. Al Hamra Tower Kuwait City (KW) … på andra plats:
Makkah Royal Clock
Tower Hotel Mecca
med 601 meter …
Höjd (m) Våningar År
828 163 2010
601 120 2012
508 101 2004
492 101 2008
484 108 2010
452 88 1998
452 88 1998
450 66 2010
442 108 1974
442 100 2011
439 103 2010
423 98 2009
421 88 1999
413 101 2012
413 80 2011
…men om fem år slås ett nytt världsrekord!
Då beräknas det påbörjade hotellet Kingdom
Tower Jeddah i Saudiarbaien stå klart. Med
prick 1 000 meters höjd fördelat på 167 vångar
kan de första hotellgästerna checka in 2019.
… och plats tre:
Taipei 101 Taipei
med 508 meter …
GLAS 2.2014
11
/ krönikan /
Anders Dahlberg är byggnadsutformare på
Arkitektbyrån Design i Göteborg. Han har bland
annat varit med utformat det nya ÅF-huset.
Härdat klarglas som
stänkskydd till det
nyrenoverade köket.
anders dahlberg
Form och funktion
går nu sida vid sida
Glas är primärt ett multifunktionsmaterial.
Med rätt bearbetning kan man använda det
till i princip vad som helst. Används det till
exempel som fasadmaterial i kombination
med modern printteknik skapas estetiska
möjligheter med bibehållen funktion.
För att spinna vidare på en gammal floskel
kan man säga att form inte längre följer
funktion, nu förtiden går form och funktion
sida vid sida. I sin renaste form ska ju glas
finnas utan att varken synas eller märkas
som glasen i ett par glasögon, bara finnas
där. Men glas har en yta, går att ta på, det
kan vara lika starkt som det kan vara skört.
Som när jag på högstadiet lyfte på locket
till brandlarmet och nyfiket
och djärvt bara skulle känna
på glaset, det där glaset
som visar att man ska ta av
sig skon och drämma till gla­
set för att sedan trycka på
knappen. Men huu, vad tunt
och skört det var! Som jag minns det räckte
det med en lätt beröring, nästan en smek­
12
GLAS 2.2014
ning och krack, glaset sprack och knappen
trycktes in … Och ja, lesson learned.
Något som etsat sig fast är när jag läste
om en marknadsföring för BMW där ett
gängmotorjournalister fick varsin slägga och
en uppmaning att försöka ta sig in i bilen.
Peace of cake, tänkte de och gav sig på
bilen. Efter ett idogt hackande stod en lika
blank och opåverkad BMW och nästan hån­
log mot de nu svettiga och förvånade jour­
nalisterna.
Med BMW:n i minnet föll det sig ganska
naturligt att välja härdat klarglas som stänk­
skydd när vi renoverade köket hemma på
Birger Jarlsgatan (finns även i Göteborg).
Vackert, lättstädat och framför allt hållbart.
Man kan dänga till det med grytor och stek­
pannor utan att vara rädd för att det ska
repas eller gå sönder. Dessutom påverkas
inte den spontade träpanelen som suttit där
i typ 90 år, fint att kunna behålla den och
se den.
Men glas är det, med helt olika ändamål.
Tunt eller tjockt, okrossbart eller till för att
krossas. Med modern teknik och hög täthet
kan det vara fasad, tak, solavskärmning,
eller till och med som bra bullerskydd.
När vi ritade Fiskebäck brygga, sydvästra
Göteborg, jobbade vi med att samtliga
lägen­heter skulle upplevas ljusa och lätta
med stora utblickar. Utmanande var dock
en busslinje åt norr och ett Kattegatt åt
söder, båda inom ett metspös längd från
vardagsrummet.
Täthet mot buller, väder och vind upp­
nåddes av med moderna aluminiumfönster
och noggrann kontroll av decibelkrav från
akustikern. Tyvärr får man lämna balkong­
dörren lite på glänt för att kunna höra havet.
I ÅF-huset var buller naturligtvis påtagligt
med tåg och motorväg som bullrig granne. Men den kanske största utmaningen var
ändå kundens krav på högsta nivån av
miljöcertifiering inom Leed, nämligen Leed
Platinum. Tack vare en dubbelglasfasad
med solavskärmning mellan glasen samt
närvarostyrning av installationer, sedumtak
m m är ÅF-huset ett av få hus i Göteborg
som är klassat med Platinum. Som bonus
av funktionen fick vi en slät och snygg
fasad utan något utanpåliggande.
Funderar man lite kring hur vi använder
glas i våra byggnader kan man se en tydlig
trend. Nämligen funktion. Vi följer funktion
och likaså gör glas. Naturligtvis ser det
snyggt och prydligt ut, men framförallt gör
glas vad ett väderskydd ska göra. Skydda
mot vind, sol, buller, regn, snö och matlag­
ning när det så krävs. Jag tror vi kommer se
mycket glas i våra byggnader framöver,
kanske framförallt som fasadmaterial.
Jag tycker MRVDV:s ”glass barn” (glas­
lada) är ett ypperligt exempel på vad jag
menar. Där är både väggar och tak av glas.
Screentryckta för att efterlikna sin omgiv­
ning. Ett fult plagiat eller ett modernt väder­
skydd? En schweinigt cool framtidspaning
under alla omständigheter!
/ Anders Dahlberg /
MRVDV:s glaslada.
MAXIMAL
TRANSPARENS
—
DORMA HSW Skjutbara glaspartier
Panelerna i HSW-systemet är flyttbara och kan fås med
funktioner som slagdörr eller pendeldörr. Anpassa din HSW
med täcklock i olika material och färger. Läs mer på dorma.com
DORMA. THE ACCESS.
Framtiden är klar!
SGG COOL-LITE XTREME 60/28 sätter en ny standard för solavskärmande glas.
Glaset har en ljustransmission på 60% och en solfaktor på 28%.
Kombinerat med ett U-värde på 1,0 W/(m2K) sätter det en
ny referensram gällande energieffektiva glaslösningar.
SGG COOL-LITE XTREME 60/28: Nya möjligheter!
nordic.saint-gobain-glass.com
med det solavskärmande glaset
SGG COOL-LITE XTREME 60/28
Saint-Gobain Glass · Havnegade 39 · 1058 København K · Tlf. +45 70 22 52 68 · Fax +45 70 22 52 59
/ tema dagsljus /
Dagsljusinsläpp. Högst upp i Kristianstads
Rådhus ligger personalmatsalen med utsikt
mot den vackra Heliga Trefaldighetskyrkan.
Läs mer om Kristianstads nya rådhuskvarter
på nästkommande sidor.
Foto: Bert Leandersson
Ljus är allt. Dess betydelse kan inte överskattas. Det är en nödvändighet och förutsättning för liv. Det är också en längtan efter
glädje och harmoni. Med glas i arkitekturen
kan ljuset också tillföras miljöer som gör våra
liv mer praktiska och hälsosamma. Här följer
flera artiklar om dagsljusets och glasets
samverkan, från historien till framtiden.
GLAS 2.2014
15
/ tema dagsljus /
Lagom till Kristianstads 400-årsjubileum står det ombyggda rådhuskvarteret klart.
De gamla fasaderna har bevarats, men huset har fått ett nytt inre liv. Något gammalt, något nytt, något lånat … När Kristianstad firar födelsedag står Rådhuset
brud. Med sin åldrade yta näst intill intakt, men med ett ”lånat” utanpåverk från
1800-talet. ”Fasaderna var viktiga att behålla för att inte ingreppet i stadsbilden
skulle bli för stort”, säger kommunledningens projektchef Per-Ola Pershaf.
16
GLAS 2.2014
Renoveringen
av rådhuset
ett modernt
renässansverk
Stora torget är fortfarande sig likt, trots att
kvarteret har genomgått
en totalrenovering.
kristianstads 400-årsjubileum
Text: Lotta Engelbrektson
Foto: Bert Leandersson
Kvarteret vid Stora torget i Kristianstad strålar i vårsolen.
Byggnaderna har inte bara fått en upprustning inför ju­
bileet, de har också fått en helt ny renässans. Dåtid och
nutid möts under samma klänning, som en påminnelse
om det som varit och med en tydlig vink åt framtiden.
– Det gamla rådhuset är ett barn av sin tid och skulle
uppvisa makt. Dagens kommunledning vill signalera
öppenhet och transparens, säger arkitekten Greger
Dahlström från Fojab, som står bakom omvandlingen.
Modern entré. Det är viktigt
för kommunledningen att
den nya entrén upplevs som
öppen och välkomnande.
Innanför skalet av 1800-talspatina gömmer sig nu­
mera – ett supermodernt kontorslandskap. Bara ytter­
väggarna har sparats för stadsflanören att imponeras
av. För övrigt är, i princip, allt förändrat. Parkeringsplat­
sen på innergården har förvandlats till rum, och de
gamla husen har jämnats med marken.
– Här låg bostäder från 60- och 70-talet som byggts
om till kontor med oändliga korridorer utan tillgänglig­
het. De flesta var svårt angripna av mögel, röta och
hussvamp, berättar Per-Ola Pershaf. >
GLAS 2.2014
17
> Att passera kommunhusets entré på Stora torget i
Kristianstad idag, är att göra en tidsresa i ett enda kliv.
Innanför dörren är husets 200-åriga historia som bort­
blåst och en ljus atriumgård, daterad 2000-talet, möter
besökaren. Kostymklädda herrar jäktar fram över sten­
golvet, och hårt hållna plastmappar vittnar om viktiga
beslut. Bekväma soffor är strategiskt placerade lite var­
stans, och från glastaken strömmar dagsljuset ner över
en bred reception.
– Hela kvarteret har förvandlats till ett enda stort
rum, där samtliga avdelningar möter varandra, förklarar
Per-Ola Pershaf.
18
GLAS 2.2014
Före renoveringen var byggnaderna mellan boule­
varderna ett långdraget bekymmer i Kristianstad. Och
ända sedan kommunen tog över husen på 80-talet har
diskussionerna gått varma om vad som borde göras
med kvarteret.
250 anställda hade sina arbetsplatser här, men det
var trångt, slitet och ohållbart. När det visade sig att
även Region Skånes administrativa avdelning i Kristian­
stad jagade nya lokaler, började man skissa på en
gemensam vision.
– Idén om att slå samman de två funktionerna väcktes
i ett helt annat sammanhang, och kommunledningen >
Dagsljus ovanifrån. De två
galleriorna högst upp i kvarteret släppar in ljuset utifrån.
Hela den forna innergården har
byggts igen. Men tack vare de
glasade våningarna högst upp,
är även hjärtat av den kompakta byggnaden upplyst.
”
250 arbetsplat­ser
skulle bli 700 inom
samma yta.
Svindlande utsikt. I de
tillbyggda våningarna
högs upp i kvarteret är
utsikten över Kristianstad fantastisk.
Kommunens projektchef Per-Ola Pershaf.
Byggt på höjden. För att ge plats för
ytterligare 450 anställda fick kvarteret
byggas ut på höjden. Ett av husen var
dock i så dåligt skick, att det fick rivas
och ersättas med en helt ny byggnad.
GLAS 2.2014
19
Delat hus.
Rådhuset klövs i två
delar för att ge plats
åt en helt ny entré.
> tillsatte en utredning. Skulle det ens vara möjligt att
tredubbla antalet arbetsplatser på en och samma yta?
Så fort det fanns ett Ja på den frågan, var det som att
trycka på en knapp, berättar Per-Ola Pershaf. En upp­
handling påbörjades vilken vanns av Fojab, i konkurrens
med åtta andra kontor i Sverige och Danmark. Den för­
lösande faktorn var Fojabs förslag att bygga på höjden.
Tre nya våningar i kvarteret skulle ge utrymme för både
kommunen och regionen, med sammantaget 700
anställda.
– Den stora utmaningen var ju att få in dagsljus till ett
så pass kompakt bygge. Utvägen blev två ljusgårdar
som sträcker sig från entrén rätt genom kvarteret, säger
Greger Dahlström från Fojab.
En sex våningar hög huskropp med glasfasad reser
sig nu över de gamla husväggarna i kvarterets mitt. De
två galleriorna på de översta våningarna låter dagsljuset
strömma in. Och trots att hela gården har bebyggts, är
upplevelsen att man är både inomhus och utomhus på
samma gång.
– Tanken är att medborgarna ska mötas av ett vän­
ligt och mänskligt hus, säger Greger Dahlström.
Men för att få till den öppenhet som ett modernt
20
GLAS 2.2014
kommunhus kräver, behövdes också en ny och välkom­
nande entré. Ingen ska behöva leta sig in i maktens
korridorer, utan porten till de folkvalda ska vara lättill­
gänglig för alla.
Men hur formas något sådant i ett 1800-talshus, då
tidsandan var något helt annat?
– Lösningen blev att klyva rådhuset i två delar och
skapa en helt ny entré i glas mot Stora torget, säger
Per-Ola Pershaf utmanande.
Han vet nämligen att just entrén var den känsligaste
punkten för kritikerna. Ett helgerån tyckte många, som
månade om att bevara rådhuset intakt. Att helt sonika
plocka bort en del av byggnaden, verkade mer än lov­
ligt knasigt. Och byggnadsantikvarien Katarina Olsson, >
”Jag var emot den
nya entrén mot Stora
torget. Tyckte att den
tog alldeles för mycket
av byggnaden”, säger
byggnadsantikvarien
Katarina Olsson.
Glasfenor. Skivorna i entréfönstret bär upp fasaden, samtidigt som de tar hand om vindlasten.
GLAS 2.2014
21
> som satt i referensgruppen för ombyggnationen, var en
av dem som protesterade direkt.
– Jag ansåg att entrén tog för mycket av byggnaden. Men arkitekten hade en tanke om det demokratiska
med en transparent dörr, säger hon.
Och så fick det bli. Nu skär entrén med den efter­
följande ljusgården som ett skarpt snitt genom fasaden.
Den 50 kvadratmeter stora glasväggen ska både fungera
som en inbjudan och en utblick mot torget utanför. För
att understryka gästvänligheten finns en sittvänlig föns­
tersmyg innanför rutan, där besökaren kan begrunda
stadslivet utanför, dricka en kaffe eller vänta på sin tur i
receptionen.
– Glaset är en structural glazingfasad med bärning
av glasfenor. Fenorna består av trippellaminatskivor som
både bär upp fasaden och är vindavstyrande, förklarar
Christian Ejdestig från Siliconglassystem i Kungälv.
Den allra främsta stoltheten i rådhusets kvarter,
är däremot dold för majoriteten av kristianstadsborna.
Högst upp i huset finns nämligen en gigantisk personal­
matsal med glasväggar och en svindlande utsikt. Nedan­för breder renässansstaden ut sig med grönskim­
rande koppartak och sedum. Och det är bara den när­
maste grannen, Heliga Trefaldighetskyrkan, med sina
vackert rundade torn, som kan konkurrera om blick­
fånget. Kyrkan byggdes på uppdrag av stadens grun­
dare, den danske kungen Kristian IV, och kan också
lyckönskas på sin födelsedag i år.
Himlen lyser blå över Kristianstad, som hoppet hos
en blivande brud.
– Allt är klart. Nu kan vi fira att staden fyller 400 år,
säger Per-Ola Pershaf nöjt. /
fakta Något gammalt, något nytt,
något lånat, något blått …
När Kristianstad firar sitt
400-årsjubileum i år, står
rådhuskvarteret brud.
Rådhuskvarteret i Kristianstad hade en
blandad bebyggelse, där det äldsta huset
var från 1700-talet. Själva rådhuset byggdes
1890, och det som tidigare var polishus
uppfördes 1938.
Byggkostnaden för rådhuskvarteret slutade
på 560 miljoner kronor, exklusive inredning
och utrustning.
Totalytan är 22 500 kvadratmeter,
varav nybyggnad 17 500 kvadrat.
Huset rymmer 7 500 kvadratmeter
fasadglas.
NCC Construction Sverige AB – var total­
entreprenör. Ekstrands Dörrar och Fönster
AB i Osby – gjorde måttbeställda träfönster
och träfönsterdörrar. ASC Polen – stod för
metallpartier och entréer. Skånska glas­
byggarna i Arlöv – utkragade metallpartier.
Siliconglassystem Sweden i Kungälv – fönsterpartiet i stora entrén. Moelven Eurowand
AB Jönköping – levererade invändiga glaspartier till bland annat mötesrum. J & B
Company AB Örebro – invändiga glasräcken
och glasbarriärer.
Källa: Per-Ola Pershaf
Vad tycker du om det nya rådhuskvarteret?
Christer Johansson,
35 år, fastighets­
skötare, Kristianstad:
”Jag har inte ens tittat på
huset förrän nu, men det ser
okej ut. Idén att behålla fasaden och riva det som inte
gick att behålla är jättebra.
Tycker att det är snyggt med
glasentrén som skiljer sig
från resten av byggnaden.”
22
GLAS 2.2014
Linéa Ekvall, 33 år,
advokat, Kristianstad:
”Jag var negativ till ombyggnaden från början, eftersom
jag tyckte att det var van­
sinne att behålla fasaden
och riva de gamla husen innanför. Men nu tycker jag det
är fint, och är tacksam för
att man inte har förstört den
gamla byggnaden fullständigt.”
Camilla Christiansson, 45 år,
socialsekreterare,
Hässleholm:
”Jag tycker att det är jättefint. Jag gillar när man blandar gammalt med nytt.”
Lars Johansson,
64 år, koordinator
Kristianstad:
”Jag gillar när man blandar
gammalt och nytt, och flera
epoker är närvarande. Och
jag tycker arkitekterna har
lyckats väl med rådhuset.
Självklart måste gamla hus
rivas ibland, annars skulle
det ju bara finnas äldre
byggnader i en stad.”
”
Jag gillar när man blandar gammalt och nytt,
och flera epoker är närvarande.
DESIGN MED
TEXTIL I GLAS
TEX GLASS – där glas möter textil i
otroligt fascinerande kombinationer
som skapar helt nya rum.
Glaset skyddar och bevarar
98% bubbel
Vi bad PwC i Stockholm att göra en kundundersökning åt oss. Resultatet visade
att 98% var nöjda eller mycket nöjda med
oss. Ett fantastiskt resultat som får oss
att vilja gå för hundra.
Det laminerade glaset kapslar in textilierna
som skyddas från yttre påverkan. Extra klart
glas ger materialen fullt naturlig känsla och
mellanskikten skyddar mot UV-strålning.
Ett stort antal varianter ur den prisbelönta
kollektionen från Nya Nordiska fulländar
skaparglädjen.
Vill du också bli riktigt nöjd?
Hör av dig så berättar vi mer om hur vi
kan understödja dig och ditt företag.
Hälsningar, Kent Granath
[email protected]
www.osbyglas.se
www.glassolutions.se
emmABodA | Box 153, 361 22 emmaboda | tel: 0471-188 00
Region syd
Fårögatan 6
202 12 Malmö
Tel: 040-18 81 30
Region väst
Argongatan 24
431 53 Mölndal
Tel: 031-86 56 30
Region öst
Kolfallsgatan 17
582 73 Linköping
Tel: 013-10 48 44
Region mitt
Östanvindsgatan 14
652 21 Karlstad
Tel: 054-85 32 30
Region noRR
Maskinvägen 9
972 54 Luleå
Tel: 0920-24 09 30
Stockholm
Tel: 08-760 01 95
Sundsvall
Tel: 060-64 74 44
Emma_GLAS_2_14_TEX-Glas_Halvsida.indd 1
2014-03-31 13:42
/ tema dagsljus/
Från solsken och
andlig upplysning till framtidens moderna glasteknologi
Utan ljus kan vi inte se. Denna enkla tanke kommer till mig när
jag ser djuphavsfiskarnas enorma pupiller stirra mot mig på fiskmarknaden i Funchal, huvudstaden på ön Madeira. En sagolikt
vacker ö omgiven av Atlantens glittrande vattenmassa.
ljusets historia
Text: Peter Sitell
Foto: Johan Aredal m fl
Solens elektromagnetiska vågor fyllda med fotoner,
utsända 14 miljoner 960 tusen mil långt bort ifrån är så
svaga djupt därnere under havsytan att pupillerna hos
dessa fiskar i evolutionens långa kedja vuxit sig större
och större. För dem är Solen en stjärna och mitt leende
när jag tänker på hur människans ögon skulle ha sett ut
under liknande förhållanden, tolkas av fiskhandlaren,
som att jag är villig att slå till och jag får vänligt avböja.
Kontrollen av elden och därmed ljuset, tror de flesta är
startpunkten för vår egen art homo sapiens. I värmen
och ljuset från elden kunde de första konstföremålen
skapas och de första målningarna väcka fantasin för
det okända.
24
GLAS 2.2014
Vem som första gången tog en bergskristall eller en
bit vulkaniskt glas i handen och försökte bearbeta den,
vet vi inte, förutom att denne var vår första kollega i
skrået och att fascinationen över det ”instängda” ljuset i
glaset eller kristallen, som han eller hon upplevde säkert
var lika stor som den fortfarande är för många i dag.
Det sägs att urtidsmänniskan personifierade före­
målen. En sten var ”du sten, du är hård och tung.” Att
bearbeta den till en pilspets eller en statyett var ett sätt
att frilägga stenens personliga egenskaper.
Med den inställningen måste bergskristallen ha varit
ren magi. Ett ting, hårt som sten, men som fångade ljuset
Vulkaniskt glas
Guld
inuti! Historiskt, men till stor del även i dag mäter vi
värdet på föremål efter den ljusmängd de kan återkasta. Mässing har större värde än bly, därför att det återkas­
tar mera ljus. Silver är mer glänsande än mässing och
därför mera värt.
Guld är den värdefullaste metallen, därför att den har
den största glansen. Ädelstenar som fångar ljuset och
samtidigt är beständiga, som diamanter har allra högst
värde. Just ”fångsten” av ljuset i en vacker ädelsten har
i alla tider varit en källa till djup fascination. Ljuset och
färgen i den klara ädelstenen är sinnebilden för det in­
nerliga, klara och trofasta i vår uppfattning av världen.
En ljusets uppenbarelse på en älskads hand.
I sammanhanget är det intressant att notera
att ordet glas, härstammar från tyskans
glans.
Vem som sedan kastade den första
blicken upp i natthimlen, fylld av gnist­
rande stjärnors ljus, vet vi inte heller,
men ljus från stjärnor och planeter ska­
pade fixpunkterna för de första geome­
triska beräkningarna.
Årtusenden före Pytagoras och Eukli­
des geometriska figurer och satser lärde sig
nomadfolk att navigera från månens och stjärnornas
ljus. Livsavgörande kunskaper om man skulle flytta en
fårhjord i öknen och ville undvika solens dödande hetta.
Förmågan att mäta ljuspunkterna i det ”oföränderliga”
himlavalvet var skillnaden mellan liv och död, men ock­
så tror jag själva ursprunget till mönstret på alla persiska
mattor och kakel till moskéer och palats. Att 90 procent
av de 200 ljusstarkaste objekten på himlen bär arabiska
namn är ingen slump.
Inom glasbranschen måste vi likt dåtidens fåraherdar
vara mycket noggranna. Antingen passar glasbiten eller
också gör den inte det, så varje dag mäter vi glas och
sällan tänker vi på att ordet mät kommer från den egyp­
tiska gudinnan Maat.
Hon personifierade begreppen sanning, rättvisa och
ordning i Egypten, ett rike som skapades genom kon­
troll av floden Nilens vatten och denna vattenreglering
beräknades från matematik och geometri, uppkommen
ur just studiet av stjärnors och planeters ljus.
Pyramidernas placering, höjd och dimensioner
anses av många forskare vara manifestationer
av ljuset från solen, månen och planeterna. >
GLAS 2.2014
25
Klostret Saint-Denis.
> Den första stora glasproduktionen uppkom också
Kristus – det
Gudomliga ljuset.
i Egypten för ca 3 500 år sedan och det var tidigare
stjärnors förbränning och ljus, för miljarder år sedan,
som skapade de oxiderade ämnen dessa glas kunde
färgas med.
När sedan glaset förenades med blyspröjsar kunde vi
skapa byggnader där ljuset var den bärande idén. Spår
av blyinfattade fönster har hittats i ruinerna av Pompeji
och Heraculaneum. Det äldsta nu existerande blyfönst­
ret är en Kristusbild från 900-talet funnet vid en utgräv­
ning i staden Lorsch i Tyskland.
I första hälften av 1100-talet restes den första gotiska
katedralen med stora höga blyinfattade fönster. Denna
katedral var den första medvetet ljusinsläppande bygg­
naden i människans historia. Platsen var klostret SaintDenis norr om Paris. Byggherre var statsmannen och
historikern abott Suger. För Suger var Guds son, Kris­
tus, det Gudomliga ljuset. Ljuset var gudsliknande där­
för att det förenade alla ting och gav dem belysning,
varigenom alla ting kunde förnimmas. Katedralbyggandet
i Europa var dåtidens rymdprojekt, i dubbel bemärkelse.
Genom höga pelare, valv och blyinfattade fönster ska­
pades en känsla av rymd fylld med ljus, både i själen
och i rummet. Inom kristendomen finns tanken att Gud
ser även i det djupaste mörker, så väl det själsliga, som
det fysiska och att den som är upplyst av sin tro bär sitt
ljus inom sig. Det gäller bara att hitta sitt inre ljus!
Varför Djävulen också har namnet Lucifer kanske bäst
besvaras med devisen, allt är inte guld som glimmar.
Lucifer – ljusbäraren.
Det klara starka ljuset är vitt och färg kallas ibland
på latin, Lucis Opacum, ordagrant; det skuggade ljuset.
I det vita ljuset finns alla färger härbärgerade, så som
regnbågen visar sig för oss, då ljuset bryts prismatiskt
i små regndroppar. Den tyske författaren, filosofen och
poeten Johann Wolfgang Goethe, samtidig med Mozart
och Beethoven, skrev i sin
färglära; Ögat har ljuset
att tacka för sin existens.
Ur indifferenta djuriska
hjälp­organ framlockar
ljuset ett organ åt sig,
26
GLAS 2.2014
Goethe
som blir dess like. Så bildas ögat – i ljuset, genom ljuset,
för ljuset – för att ett inre ljus skall kunna träda det yttre
till mötes.
För många är musikens harmonier ett själens mem­
bran likt det Goethe beskriver ögat som. Kompositören
Arvo Pärt sa; Min musik är vitt ljus. Lyssnarens själ är
prismat, som ger ljuset färg.
Och det är väl just det prismatiska, det gnistrande
ljuset i glaset, som berör själva kärnan i oss människor,
även om många av oss inte längre tror på högre makter.
Att Gud visade sig för Moses i en brinnande buske
eller att Jesus ansikte strålade av ett inre ljus ses av
många som försök att
förklara något, som hade
”Ögat har ljuset
att tacka för sin
naturliga orsaker. Men
existens.”
kanske bär framtidens
glasteknik på möjlig­heter
få har kunnat föreställa
sig i sin vildaste fantasi,
vare sig vi tror på en gud
eller inte?
För även utan en gudstro är ljuset ett fundament
för vår existens och då tänker jag inte på vårt grund­
läggande behov av ljus och värme. Forskningen om
universums uppbyggnad, utveckling och struktur, base­
ras på studiet av de ljus rymdens objekt avger. Och vi ska
inte glömma att mänsklighetens förståelse av stjärnors
och galaxers ljus är sammanlänkat med de skickliga
glasslipare, som lyckats forma de linser vetenskaps­
männen använder för att skåda bakåt i universums
tidscylinder.
Också människans hjärna berörs fysiskt av ljus.
Enligt de senaste forskningsrönen förekommer de ljus­
känsliga proteiner, opsiner, vi har i ögats näthinna, i
hela hjärnan. Kanske Goethe hade mer rätt än vad han
själv kunde förstå? I flera vetenskapliga rapporter, som
publiceras ungefär samtidigt, som detta nummer av
Glas, visar forskare hur man har kunnat stimulera hjär­
nans neuroner med fiberoptiskt ljus. Att hjärnans och
universums struktur har slående likheter sätter också
onekligen fantasin i rörelse. Se bild t h. En datorsimule­
ring framställd av universitetet i San Diego i Kalifornien
visar dessutom att Universum växer på samma sätt,
som hjärnan.
Fiberoptik
Prismatiskt
gnistrande ljus
från glas.
Foto: Johan Aredal
Bibelns grundläggande idé, att människan är skapad
till Guds avbild får ett hisnande perspektiv om vi väljer
att tolka denna religiösa myt som att Gud är universum
och att människans hjärna är avbilden av detta universum.
Inom datorforskningen satsas det på att använda
fiberoptiskt ljus och med detta ljus i stället för koppar­
tråd är överföringshastigheten 50 Gigabyte/sek, ca 100
gånger fortare än dagens datorer. Man skulle kunna
överföra en långfilm i HD-format på en sekund.
De oerhörda vinster som erhålls genom att använda
ljus i fiberoptik återkommer gång på gång i vetenskapliga
rapporter på Internet.
Det nya superledande tvådimensionella (!) materialet
grafen ger också fantastiska perspektiv. Grafen leder
ström otroligt snabbt. Strukturen hos grafen – en tunn
väv av kolatomer ordnade i hönsnätsmönster – får näm­
ligen elektronerna att uppföra sig som om de saknade
massa. Och utan massa kan de pila fram lika fort som
ljuset i grafen. Ju snabbare elektroner, desto snabbare
blir elektroniken. Grafen är alltså inte glas, men forskare
visar att det går att lägga en yta av grafen på solceller.
Grafen är minst tio gånger bättre än de material som
används idag, halvledare av gallium och indium.
På universitet i Wien har man lyckats med att få ljus
att oscillera i terra hertz frekvens och man kan styra
detta med ett magnetfält, som bara har en volt. Att få
ljuset att svänga i olika frekvenser, alltså skapa ettor
och nollor styrs genom mängden elektroner. En transis­
tor gjord av ljus!
Överväldigad av de perspektiv som jag anar vid hori­
sonten vänder jag mig till Mikael Ludvigsson, teknolo­
gie doktor i materialkemi och ansvarig för Glasforsk­
ningsinstitutets GLAFOs forskningsområde Transparent
Intelligens.
Den satsning Glafo gör om Transparent Intelligens,
är ett samlingsnamn för transparenta produkter med
inbyggd intelligens som solskydd, solceller, lastbärande
glas, antenner, självrengörande ytor, elektrokroma folier,
display med multitouchfunktion etc …
Mikael, glas och ljus är sammanbundna för oss män­
niskor, såväl i dåtid, som i nutid. Med fiberoptik istället
för koppar, kommer en glasbit att kunna bli en dator?
– Varför inte, men den ”glasbiten” kommer att vara
uppbyggd av transparenta funktioner kombinerade av
olika transparenta material, d v s precis det som trans­
parent intelligens handlar om. Fiberoptiken är redan en
av de viktigaste delarna i ett fungerande globalt internet.
Övergången till ljus som informationsbärare och trans­
parenta material som fotoniska ledare i framtidens
datorer/elektronik är snarare trolig än otrolig. De hinder
som finns på vägen är forskningens uppgift att lösa. Vi
får därmed en framtid som tillhör ljuset på samma sätt
som dåtiden. Glasets materialegenskaper är oöverträf­
fade när det gäller täthet, livslängd och dess plana yta
är lämpat för uppbyggnaden av avancerade och kom­
plexa funktionella skikt och filmer. De översta lagren på
en smartphone och surfplatta är en blandning av olika
transparenta material vars enda mål är att rikta ljuset
rakt fram från skärmen och därmed förhöja upplevelsen
för användaren. Elektroniken och energiförsörjningen
och en modern telefons alla sensorer är nästa steg som
måste överbryggas för att skapa en transparent dator/
mobiltelefon/surfplatta. Transparent elektronik uppbyggd
av transparenta material som är elektriskt ledande existerar redan i olika former. Det stora
teknikskiftet kommer när vi
går över till fotoner istället
för elektroner.
Är framtiden ljus?
Mikael Ludvigssons
perspektiv när det gäller
fram­tidens möjligheter
visar på människans för­
måga att tränga djupare in
i skapelsens hemligheter.
När vår förste kollega satt i sin
grotta och betraktade bergs­
Mikael Ludvigsson, GLAFO
kristallens inre ljus tror jag att
ljuset ”talade” till honom på samma sätt om något, som
låg bortom hans fattningsförmåga, men som lockade
honom. En sublim känsla. Hur är det i dag? Vågar vi
lockas av det ljus, som modern glasteknik bär inom sig?
Eller är det nästa tremånaders rapport med krav på av­
kastning till ägarna, som stakar ut vägen? Vad styr oss i
våra relationer inom företaget och till våra medarbetare?
Är det ett inre ljus, upplyst av en tro på branschens
möjligheter att skapa en bättre och ljusare värld? Det
finns mycket som påverkar våra beslut, som vi själva
inte har inflytande över men vi arbetar med en ljus­
bringare, som kallas glas. Ser vi möjligheterna i vårt
yrke och är vi professionella nog att förverkliga dem?
Framtiden får utvisa det. Vi kan bara hoppas att den
blir ljus! /
Google Glass blickar ut mot framtiden.
Tidningsurklipp från New
York Times som visar att
hjärnans och universums
struktur har slående likheter.
GLAS 2.2014
27
/ tema dagsljus /
Mathssons glashus
Långt före sin tid
– nu öppnar de för
Kostas bostadskö
Bruno Mathssons byggnadsminnesmärkta Glashus i Kosta
kallades vid invigningen 1956 bland annat ”framtidens
drömbostad”* i pressen, och husen var på flera sätt
banbrytande i sin användning av glas som byggmaterial.
Den första mars kunde nya hyresgäster för första gången
sedan tidigt 90-tal flytta in i de unika husen.
* Stockholms-Tidningen maj 1956
28
GLAS 2.2014
glashusen i kosta
Text: Stefan Johansson
Foto: Stefan Johansson
Husens arkitekt Bruno Mathsson som också var möbel­
formgivare hade ett stort intresse för friluftsliv. En av
hans första konstruktioner var en säng med tak för fri­
luftsbruk. När man kommer in i husen känns de som en
naturlig fortsättning på detta tidiga projekt. Kontakten
med den omgivande naturen är påtaglig, gränsen
mellan inom och utomhus har så gott som suddats ut.
Husen har ingen konventionell grund utan är byggda på
en betongplatta som är ungefär i nivå med marken.
Glasrutorna i fönsterväggarna slutar också de nära den
omgivande markninvån och ger en känsla av att man
fortfarande befinner sig utomhus, bara i skydd för väder
och vind. Alla rum har en egen dörr ut till husets baksida.
I de renoverade fönstren
har man monterat de gamla
maskindragna glasen från
från Emmaboda glasverk
innerst och ytterst och de
rutor som behövt ersättas
med floatglas i mitten så att
intrycket av fönsterglasets
yta har kunnat bevaras.
I slutet av 1948 gjorde Bruno Mathsson tillsammans
med sin fru en resa till USA som skulle bli betydelsefull.
Under resan träffade de flera av tidens ledande arkitek­
ter och såg mycket modern arkitektur. Han Imponera­
des av de Amerikanska arkitekterna och deras mod att
experimentera.
GLAS 2.2014
29
”
turisterna tryckte sina näsor mot glaset och
beskådade familjelivet.
fakta Bruno Mathsson:
Levde 1907 – 1988
Möbelformgivare och arkitekt som ritade
ett fyrtiotal hus och ett antal svenska
möbelklassiker som till exempel Pernillaoch Jetsonstolarna.
Glashusen i Kosta:
Byggår: 1955 – 1956
Byggkostnad: 30 – 40 000 kr per hus.
Boyta: 108 m2
Hyra 1956: 125 kr/månad
Ca 40 procent av väggytan utgörs av glas.
30
GLAS 2.2014
Delar av fasaderna, badrum,
golv i hall, kök och vardagsrum
var ursprungligen täckta av
glasmosaik från Kosta har delar
av mosaiken måst bytas ut mot
nytillverkad mosaik från Italien.
När de kom hem började en ny epok. Även innan
resan hade Bruno Mathsson experimenterat med stora
glaspartier i byggnader men nu byggde han det som
brukar betraktas som det första av hans glashus. 1950
stod det klart, en utställningshall vid faderns möbel­
verkstad i Värnamo. Hallen fick stor uppmärksamhet
och Bruno Mathsson fick beställning på ett uppföra en
liknande hall åt Kosta glasbruk. Den utformade han till­
sammans med brukets konstnärlige ledare Vicke Lind­
strand. Brukets ledning var mycket nöjd med resultatet
och vid invigningen presenterade de idén att Bruno
Mathsson skulle bygga radhus med glasfasader som
hyresbostäder åt brukets arbetare.
Längan med de fem glashusen stod klar i juni 1956
och folk vallfärdade till Kosta för att se dem. I DN,
november 1957 Berättar Elsy Arnesson, en av de ur­
sprungliga hyresgästerna att under den första tiden
fanns det turister som ”… tryckte sina näsor mot glaset
och beskådade familjelivet”. Uppmärksamheten var för­
stås påfrestande, men på det hela taget var hon liksom
de andra hyresgästerna mycket nöjda: ”… det är som
att bo ute i det gröna” sa hon.
Alla de ursprungliga hyresgästerna bodde kvar i
många år. En familj, Dick och Ruth Fagerlund, köpte en
egen villa i början på 70-talet men ångrade sig, flyttade
tillbaka och bodde sedan kvar tills bruket sålde husen
1987. En period med många ägare och svår misskötsel
av husen tog vid. De stod tomma, förföll och vandalise­
rades. Röster höjdes för rivning. I tidningen Arkitekten,
september 2002 sa Anders Roselius, kommunchef i
Lessebo: ”Radhusen i Kosta är en skamfläck för sam­
hället, vi skulle gärna riva”. Men efter hårda påtryck­
ningar från privatpersoner och den lokala Hembygds­
föreningen att bevara husen bestämde sig kommunen
för ett renovera och 2004 beslutade miljödepartementet
att Lessebo kommun fick expropriera husen från de då­
varande ägarna.
Under 2006 och 2007 genomfördes en pietetsfull
renovering. Ett hus gjordes i ordning till ”visningslägen­
het” i originalskick som intresserade kan besöka, tre
lägenheter blev ”stipendielägenheter” åt formgivare och
studenter vid Kosta glasskola och en lägenhet anpas­
sades för konferensändamål. Det är de tre ”stipendie­
lägenheterna” som nu för första gången på cirka 20 år
gjorts tillgängliga för permanentboende hyresgäster,
den här gången via den vanliga bostadskön i Lessebo
kommun.
Ambitionen med Bruno Mathssons glashus var inte
bara att sudda ut gränsen mellan naturen och bostaden,
han ville också skapa vad vi idag skulle kalla ”klimats­
marta” hus.
Redan 1944 hade Bruno Mathsson i ett brev till
svenska slöjdföreningen beskrivit sin strävan att skapa
hus där han med fönstrens hjälp ville fånga solvärmen
under dagen och stänga in den under natten.
I glashusen i Kosta resulterade denna strävan i föns­
ter vars konstruktion var mycket ovanlig på 50-talet.
Ytterst satt den egenkonstruerade isolerrutan ”Bruno­
pane”, de två glasen separerades av en distanslist i
aluminium, rutan var fylld med kvävgas, lufttätt förseg­
lad och sammanfogad med ett Schweiziskt lim, vilket
vanligtvis användes vid flygplanstillverkning. Cirka 8 cm
innanför denna ruta satt ytterligare ett glas. Enligt
Anders Sommansson på Elitfönster, vars experter info­
gade de gamla maskindragna glasen i nya isolerrutor
när glashusen renoverades, påminner de gamla fönst­
ren mycket om de konstruktioner som används idag.
Enligt hans beräkningar bör fönstren ha isolerat ungefär
60 procent bättre än de kopplade tvåglasfönster som
var det vanliga vid tiden för bygget. Skillnaden i isoler­
förmåga jämfört med dagens fönster är trots likheterna
stor, tack vare dagens energibeläggningar och bättre
gasfyllnad.
För att husen inte ska bli för varma under sommaren
har de långa takutdrag som skuggar fönstren under den
varma delen av året. När solen står lågt däremot kan
husen absorbera maximalt med solvärme. De väggar
som exponeras för mest sol i husen utgörs så gott som
uteslutande av glas och de väggar som inte har samma
exponering har fått husera ej transparenta delar som
murstock och köksbänkar. För att spara energi och inte
blockera fönsterväggarna med element använde Bruno
Mathsson också en annan för 50-talet exotisk lösning –
golvvärme.
De för tiden udda lösningarna verkar också ha fung­
erat. I Folket i Bild hösten 1958 berättar brukets bygg­
mästare Eric Karlsson att husens uppvärmningskostnad
dittills legat 10 procent under normalnivå.
Under byggprocessen uppmärksammades husen
också i utländsk press. I tidningen The Scotsman t ex
beskrevs husen som: ”… ultramoderna experimentella
idealhem”. Idag skulle nog ingen kalla glashusen varken
ultramoderna eller experimentella, tvärtom har många
av idéerna i glashusen blivit standard i vår strävan efter
ett mer klimatsmart boende men många skulle nog fort­
farande beskriva husen med sin effektiva utformning
och närhet till naturen som idealhem … /
GLAS 2.2014
31
/ tema dagsljus /
MarieClaude
Dubois
”Inte bara mängden dagsljus som är
viktigt – även
kvaliteten på ljuset”
… det deklarerade Marie-Claude Dubois i Glasbranschföreningens monter på Nordbygg, där hon höll ett
kortare seminarium om dagsljusets betydelse. MarieClaude Dubois kommer från Canada, hon är arkitekt
och gästforskare vid Lunds tekniska högskola.
dagsljusets betydelse
Text: Mikael Ödesjö
Foto: Blandat
32
GLAS 2.2014
I dagens samhälle med stora kontorsbyggnader,
affärscentrum och andra lokakler är det vanligt med
generösa glasfasader. Ljus flödar in i lokalerna, fast
med risk att det kan bli för varmt inomhus på sommaren
och för kallt på vintern. En hel del energi riskerar då att
gå åt till luftkonditionering och/eller uppvärmning.
glas används bör det snarare vara bronstonat än blå­
tonat. Vid en studie vid Université Laval i Québec där vi
jämförde hur människor upplever att arbeta i rum med
olika fönsterglas blev resultatet att en miljö med varmare
ljus från bronsfärgat glas upplevdes mer behaglig än
när blått glas användes.
För att klara inneklimatet krävs därför olika former av
solskydd. Reflekterande glas är ett alternativ, men färg­
ade glasrutor som stänger ute en del av ljuset blir också
allt vanligare.
– Viktigt att tänka på är att ha ett så neutralt glas
som möjligt, anser Marie-Claude Dubois. Om färgat
En tredje ljusreceptor i ögat, förutom tappar och
stavar, upptäcktes på 1990-talet. Denna receptor är
känslig specifikt för det blåa ljuset och påverkar pro­
duktionen av melatonin i kroppen – ett hormon som styr
vakenhet och sömn.
– Därför trodde vi innan studien att de blå fönster­
En miljö med varmare
ljus från bronsfärgat
glas upplevs mer
behaglig än när blått
glas används.
glasen skulle göra människor piggare och mer vakna,
men det visade sig vara tvärtom. De blev i stället söm­
nigare under det trekvartslånga experimentet.
Marie-Claude Dubois berättar att i Kanada har man
till och med sett att anställda i kontorsbyggnader med
blått fönsterglas blev sjuka.
– Jag var med och utvärderade ett fall där anställda
fick så allvarliga besvär som hjärtproblem och depres­
sion, men det var ett fall med en extrem typ av blått
glas som inte släppte igenom något annat ljus än det
blåa. Man fick byta ut glaset i den byggnaden, berättar
Marie-Claude Dubois.
Stora glasytor på byggnader för att få in mer dags­
ljus kan också bli fel och få motsatt effekt.
– När vi människor blir bländade av solljuset fäller
vi ofta ner ner persienner eller drar för gardiner. Och då
blir det ju i praktiken mindre ljus som kommer in. I vår
forskning har vi kommit fram till att den optimala föns­
terstorleken för ett kontorsrum ligger på ungefär 30
procent av fasaden. Då får man in tillräckligt med ljus
om man arbetar två meter från fönstret, säger MarieClaude Dubois.
Hon anser att persienner ofta är det bästa alternativet
om solljuset från fönstret blir för starkt och bländande.
Väljer man att ha gardiner eller andra former av sol­
skydd är det viktigt att tänka på hur de sprider ljuset. Vita solskydd kan i vissa fall få försämrad effekt och ge
värre bländningsproblem. /
GLAS 2.2014
33
/ mittuppglaset /
”jarla
vinnahuset”
re
glas
prise av
Se äve
t
n sid 5 2014
6
tidning
englas och
.se
Grönt byggande
är bra för både
välfärd och miljö
Haworth building i Peking, Kina.
36
GLAS 2.2014
OMI International Art Centre I Ghent, Belgien.
Trädgårdstak I Chicago, USA.
Byggnadsbehoven växer med världens populationsmängd.
För femtio år sedan fanns det tre miljardermänniskor, nu finns
sju miljarder, och om tolv år beräknas folkmängden uppgå till
över åtta miljarder. Byggnation, byggnadsunderhåll och destruktion belastar miljön enormt: I europeisk byggnation är
över 50 procent av det förbrukade råmaterialet naturresurser.
Cirka 44 procent av all förbrukad energi används av byggnader.
Byggnader står för cirka en tredjedel av Europas växthusgaser.
Byggnader producerar 33 procent av avfallet i Europa.*
grönt byggande
Text: Lauri Leinonen, Saint-Gobain Glass Finland
Foto: Blandat
Att nå internationellt avtalade miljömål kräver att miljö­
värden begrips och följs vid byggplanering, tillverkning
av byggmaterial, byggnation, byggnadens användning
och underhåll. Allt byggande bör ha rationella grunder
och befintliga utrymmen bör användas så effektivt som
möjligt. Allmänt anses byggnaders viktigaste miljövär­
den vara energiprestanda, användarvänlighet, funktion
och konvertibilitet samt tillgången till publika transport­
medel och tjänster.
I till exempel Finland har energiprestanda varit en
självklarhet sedan länge. Detta visas till exempel av det
faktum att specialglas börjat användas i näst intill alla
byggnader, mycket tidigare än i Mellaneuropa. Av Euro­
peiska byggnader har dryga 40 procent ännu enkla glas.*
I samband med miljövänligt och hållbart byggande
talas om gröna byggnader. Termen väcker flera tankar
men innebörden har inte definierats entydigt. Bland an­
nat avses en byggnad som är energieffektiv och ekolo­
gisk, som belastar omgivningen mindre och dessutom
är säker och hälsosam.
Det kan sägas att grönt byggande strävar efter en
funktionell helhet som följer hållbar välfärd från ett soci­
alt och ekonomiskt perspektiv.
Kvaliteten på boende- och arbetsutrymmen har en
avsevärd inverkan på människors levnadskvalitet och
hälsa, vi uppehåller oss ju trots allt inomhus 90 procent
av tiden. Grönt byggande förbättrar både människors
välfärd och omgivningen, även för kommande genera­
tioner.
Under de senaste årtiondena har både nationella och
internationella kalkylerings- och bedömningsmetoder
utvecklats, som strävar efter att mäta delaspekter av
hållbar utveckling och miljövänligt byggande. Dessa
metoder för mätning av grönt byggande kallas miljö­
betygsystem. De bäst kända miljöbetygsystemen i
Finland är Breeam (UK), Leed (USA).
De internationella miljöbetygsystemen Breeam och
Leed styr planeringen, byggandet och användningen av
byggnaden med miljöeffekter över hela dess livscykel.
Just nu är troligen amerikanska Leed (Leadership in
Energy and Environmental Design) det mest använda
miljöbetygsystemet. Leed-miljöbetyg utges och sköts >
* Källa: Glass for Europe
GLAS 2.2014
37
> av obundna Green Building Certificate Institute som är
underställt U.S. Green Building Council (USGBC).
USGBC befrämjar miljöansvarigt byggande och kom­
municerar om miljöärenden – www.usgbc.org.
I Leed-certifieringen bedöms faktorer efter en indel­
ning i klasser: Hållbar markanvändning, effektiv an­
vändning av vatten, energianvändning och klimatpåver­
kan, material och materialcirkulation, kvaliteten på in­
omhusklimat och -förhållanden, byggnadsanvändarnas
insikt och kunskap om miljöärenden, byggnadens läge
och trafikförbindelser, planeringens innovativitet och in­
verkan på närområdet.
En amerikansk rapport visar att grönt byggande är
kostnadseffektivt. Enligt rapporten kan enbart bespa­
ringarna som uppnås i driftskostnader under byggna­
dens livscykel vara tio gånger den mängd som investe­
rats i grönt byggande.
Rapporten nämner också om en jämförelse mellan
olika nivåer på gröna byggnader (olika Leed-nivåer).
Enligt jämförelsen var kostnaderna för en byggnad på
högre nivå större på kort sikt, men på lång sikt var kost­
naderna betydligt lägre. Fördelarna med grönt byggande
var lägre driftskostnader, ökat intresse från hyresgäster
och köpare, högre försäljningsvärde, att högre hyra kan
tas ut, hälsosammare och trivsammare levnads- och
arbetsmiljö för byggnadens användare, mindre avfalls­
mängd, lägre energi- och vattenförbrukning, mindre ut­
släpp av växthusgaser och möjliga beskattningslättna­
der och mindre miljöersättningar.
Den amerikanska rapporten uppskattade även att
grönt kontorsbyggande också minskar sjukfrånvaron
och förbättrar arbetseffektiviteten tack vare hälsosam­
mare och trivsammare miljö, och detta förbättrar pro­
duktiviteten mer än företagets globala bredband.
Det är bra att komma ihåg att goda ting inte enbart
bör mätas i pengar; bättre livskvalitet i vilken form som
helst är ovärderlig.
Glaskonstruktionerna nämns i den amerikanska
rapportens undersökningar; det konstateras att män­
niskornas prestanda och arbetseffektivitet förbättras
betydligt tack vare dagsljuset:
Enligt en undersökning som utfördes i tre olika stä­
ders skolinrättningar hade eleverna med mest dagsljus
i klassrummen upp till 20 procent bättre resultat än
eleverna med minst dagsljus i klassrummen.
En undersökning som forskade dagsljusets effekt
på människornas arbetseffektivitet konstaterade att
arbetseffektiviteten förbättrades med upp till 7 procent
vid förflyttning från ”vanligt kontor” till ett grönt och
ljust kontor.
Ett mål med grönt byggande är att förlänga byggna­
dens livslängd. Enligt den amerikanska rapporten för­
länger grönt byggande drifttiden väsentligt. I rapporten
antas att en vanlig byggnad har en drifttid på ca 40 år,
Vancouver Convention Centre, Kanada.
Skola i Saint Petersburg, USA.
Orchard Library,
San José, USA.
38
GLAS 2.2014
Bologna Unipol
Complex, Italien.
medan en byggnad på LEED-silvernivås har en drifttid
på ca 60 år. Drifttiden på byggnader med guld- och pla­
tinanivå är ännu längre.
Glaskonstruktioner spelar ofta en viktig roll i grönt
byggande. Rätt planerade och genomförda glaskon­
struktioner skapar trivsamma och arkitektoniskt ståtliga
byggnader samt energieffektiva och långlivade kon­
struktioner, vilket grönt byggande eftersträvar.
Glaskonstruktioner är speciellt viktiga för utrymmenas
bekvämlighet och utnyttjandet av naturligt ljus. I betyg­
sättningen förutsätter bland anat att det finns sikt ut in­
om synhåll från 90 procent av regelbundet bemannade
området. I LEED:s poängsättning kan valda glaskon­
struktioner lätt inbringa upp till 40 poäng, vilket räcker
till den lägsta LEED-nivån.
I grönt byggande läggs stor uppmärksamhet på kvali­
teten på byggnaders inomhusklimat och värmeförhåll­
anden. Enligt den amerikanska rapporten tycker använ­
dare av kontorsbyggnader att inomhusklimatet påver­
kas starkast av två faktorer: termisk komfort och kvali­
teten på inomhusluften.
I finska förhållanden märks glaskonstruktionens på­
verkan på inomhusklimatet primärt under mellansäsong
och vinter. Som en del av ytterhöljet nedkyls glaskon­
struktionerna kraftigast och påverkar inomhusklimatet
negativt. Då glaskonstruktionen är den kallaste delen
av ytterhöljet är glaskonstruktionens U-värde den vikti­
gaste faktorn i glaskonstruktionens energiprestanda.
Ett U-värde på minst 1 W/(m2K) är också ett minimikrav
på de flesta nybyggnaderna. Detta U-värde nås genom
att använda specialglas med ett U-värde på cirka
0,7 W/(m2K) i glaskonstruktionen.
Glaskonstruktionens U-värde försämras om special­
glasen används på små glasrutor. Då finns det flera
svagare kantområden i förhållande till ytan än vid an­
vändning av större glasrutor.
Kantområdenas U-värde kan vara 0,2 W/(m2K) sämre
än U-värdet vid mitten av glaset. Specialglasets form
påverkar också glaskonstruktionens U-värde. U-vär­
desmässigt fungerar kvadratiska, höga och smala glas
bäst. Sämst är låga och breda glas.
Det är också bra att komma ihåg att specialglasets
U-värde försämras med 10 – 30 procent då glaset vänds
från stående till liggande. Montering i vinkel skapar en
procentuell förändring som är större ju högre U-värde
specialglaset har. Karmen har också en avsevärd effekt
på glaskonstruktionens U-värde.
Kraven på energiprestanda har tagit in aluminium­
profilsystem på marknaden vars U-värde enligt tillverka­
ren är under 1 W/(m2K). De flesta aluminiumprofilsystem i
bruk har ett U-värde på över 1 W/(m2K). Vid definieringen
av byggnadens specialvärden används dimensionerande
utetemperaturer från byggbestämmelsesamling. /
Qatar Convention Centre.
GLAS 2.2014
39
Capricorn House, Düsseldorf, Tyskland.
Framtidens fönster
är dynamiska
därför kan vi
använda mycket glas
även i fortsättningen
40
GLAS 2.2014
HUF Haus ART 5 green[r]evolution Plus-Energie-Haus, Köln.
Dynamiska fönster kallas fönster
med variabla prestanda, som
förändras med växlande årstider,
varierande väder och anpassar sig
efter byggnadens behov av dagsljus, värme och kyla. Fönster som
lever med klimatet och har olika
prestanda på natten och på dagen,
på sommaren och vintern.
Fönster som har optimala egenskaper för att ta in så mycket som
möjligt av solens värmande strålar
när det bidrar till uppvärmningen.
När solens värme blir en belastning optimeras prestanda istället
för att undvika övertemperaturer
eller luftkonditionering.
Dynamiska fönster
Text: Alf Rolandsson
Foto: Blandat
De allt högre kraven på energieffektivisering innebär
spännande utmaningar för glasbranschen. Dagens krav
på energi- och effektbehov klaras med fönster som kan
betraktas som standard, med statiska egenskaper och
prestanda vad gäller dagsljus, solinstrålning och värme­
isolering. Flera utvärderingar och simuleringar visar att
vi klarar normen med bibehållen god arkitektur utan att
behöva ge avkall på fönsterarea, dagsljusmiljö etc.
Smartare variabla fönster
Efterhand som kraven på energihushållning skärps
kommer det dock bli svårare och svårare att bibehålla
rimliga fönsterytor om vi inte samtidigt ser till att fönst­
ren blir smartare och innehåller fler och variabla funktio­
ner. Fokus på variationen av prestanda har hittills
främst legat på solinstrålningen, men även variation av
dagsljusmängd och U-värde är väl värda att beakta och
söka kreativa lösningar för. Möjligheterna att bibehålla
trivsamma ljusa interiörer kommer att öka ju bättre vi
lyckas med att hitta variabla lösningar med dynamiska
prestanda. Vi behöver också kunna påverka insyn, ge­
nomsikt och utsikt med hänsyn till lokalisering, fönster­
placering och ljusförhållanden. >
GLAS 2.2014
41
Smarta fönsterluckor och solpaneler på plusenergihus I Bessanacourt utanför Paris.
> Traditionella variabla system
Det finns sedan länge en mängd sätt att variera fönst­
rens prestanda. Några av de klassiska är rullgardiner,
persienner, plisséer, fönsterluckor, ”rulladen” och mar­
kiser. De har i första hand använts för att minska solin­
strålningen. Alla påverkar också ljuset och faktiskt även
U-värdet, även om det oftast är marginellt. Med samt­
liga kan också insynen varieras – och de kan utformas
för att fungera bra som mörkläggning.
Traditionellt har de flesta av ovanstående avskärm­
ningar inte ingått i fönsterleveransen utan varit något
som man kompletterat med i efterhand. De är vanligen
också helt manuellt styrda även om automatiska sys­
tem finns, främst för att styra markiser.
Smartare integrerade system
Vi ser nu en utveckling mot system som integreras i
fönstren i större utsträckning. De kopplas också till
byggnadens allt smartare klimat- och energistyrnings­
system så att alla variabla prestanda väljs optimalt
utifrån rådande vädersituation.
För att kunna kalla fönstren dynamiska måste de
variabla funktionerna vara kopplade till ett smart system
som gör att prestanda optimeras utifrån byggnadens
behov. Samtidigt ska det alltid finnas möjlighet att
manuellt ”ta över” styrningen i hela eller delar av fastig­
heten.
I ett hotell där den centrala klimatanläggningen styr
fönstrens prestanda när rummet är tomt tar hotellgäs­
ten över kontrollen när han sätter nyckelkortet i hållaren
och slår på strömmen.
I lägenheten eller villan sköter automatiken fönstren
när ingen är hemma men när du kommer hem och
sätter nyckeln i dörren tar du över och kan avgöra var
du vill ha mera dagsljus, utsikt etc.
Varianter av dynamik
Elektrokroma / termokroma glas
Solskyddanda glas med variabla prestanda. Belagda
eller laminerade elektrokroma glas, där g-värdet kan
styras med elektricitet, finns idag på marknaden. Forsk­
ning och utveckling sker på flera håll för att ytterligare
förbättra tillverkningsteknik och prestanda. På initiativet
från Midroc pågår ett Belok-projekt för att utvärdera
42
GLAS 2.2014
Persienner integrerade i isolerutor,
kanske snart även i treglas isolerrutor.
Smarta fönsterluckor – ”Villa Ask” i Stångby strax utanför Lund.
Dubbelskalfasad – Capricorn House atrium i Düsseldorf, Tyskland.
effekten av elektrokroma glas kontra en mera traditio­
nell utvändig avskärmning med eller utan solskyddsglas
med statiska prestanda.
Forskning pågår även för att utveckla termokroma
glas där solskyddet ökar automatiskt när solen ligger
på och temperaturen stiger i glaset.
Modell av dubbelskalsfasad
till bibltioteket i Cambridge,
Massachusetts, USA.
Avskärmning integrerad i isolerrutan
Persienn, plissé eller gardin integreras i isolerrutan.
Dessa system har funnits på marknaden länge men
ännu inte fått något genomslag i Sverige. Kanske
främst för att den svenska marknaden är en treglas­
marknad och systemen hittills fokuserat på att fungera
för tvåglaslösningar. Treglaslösningar börjar dyka upp
och det är inte osannolikt att vi får se mer av dessa i
takt med ökad tilltro till systemens kvalité och livslängd.
Smarta fönsterluckor
Funktionella fönsterluckor har en stor potential för att
kunna reglera både solinstrålning, ljusmängd och Uvärde. Fönsterluckor är självklara inslag i varje fransk
stadsbild. I modern tid har vi i Sverige oftast bara sett
dem som rena dekorationer, fastskruvade på fasaden
och det främsta hindret för ett verkligt genombrott här
är kanske den svenska byggtraditionen.
Ett intressant exempel på nytänkande på detta om­
råde är ”Villa Ask” i Stångby strax utanför Lund. Här har
man installerat en ny variant av fönsterluckor som bi­
drar till att bostaden har generösa fönsterytor, mycket
god ljuskvalitet och samtidigt en energiförbrukning i
nivå med kraven för passivhus.
Avskärmning i kopplade fönster
En klassisk lösning med avskärmning mellan glasen i
kopplade fönster utvecklas på flera håll tack vare nya
typer av avskärmningssystem med mer eller mindre
sofistikerade styrningar. Fördelarna med kopplade
fönstersystem med mellanglasavskärmningar är att de
är tekniskt enkla och monterade i en skyddad miljö där
de lätt kan underhållas.
Dubbelskalfasad
De mera sofistikerade styrningarna av klimatskärmen
finns främst i kommersiella fastigheter med tydliga krav >
GLAS 2.2014
43
Järnvägsstationen i Perpignan, Fanrinkrike med integrerade solceller i glastaket.
> på komfort och klimatkontroll. Dubbelskalfasaden
erbjuder här möjligheter att åstadkomma ett variabelt
solskydd i skyddat läge bakom ett enkelglas och fram­
för den inre glasningen. Den yttre glasningen ska helst
vara klart glas vars huvudsakliga funktion är att stå
emot väder och vind. Den inre glasningen kan gärna ha
ett eller flera lågemissionsskikt för bra grundprestanda.
Med den mellanliggande avskärmningen styrs solin­
strålning och ljusinsläpp.
Plusenergihus vid Lake Bonaparte, Harrisville, USA.
Integrering med klimatstyrning
En stor fördel med att integrera dynamiska fönstersys­
tem med byggnadens klimat- och energistyrning är att
fönstret som energikälla kan komma till sin rätt och ut­
nyttjas på ett helt annat sätt än vad som är fallet i de
flesta bostäder idag.
Det är mycket vanligt att utvändiga markiser fälls ut
soliga dagar på vintern, vilket ur energisynpunkt är helt
förkastligt. De gör säkert energinytta efter mörkrets in­
brott på vintern, särskilt en klar och kall natt, men på
dagen bör all tillgänglig solvärme hamna inne i byggna­
den och därmed minska behovet av köpt energi. Ett väl
fungerande styrsystem förstår och hanterar detta med
en helt annan precision än vad de flesta av oss klarar
manuellt. Dessutom är vi kanske inte på plats hela tiden
och har intressantare saker för oss än att styra dyna­
miska fönster.
Smarta lösningar för plusenergihus
Det finns säkert många fler tänkbara utvecklingslinjer
utöver de ovan berörda. Vilka som kommer att bli domi­
nerande framöver är idag svårt att säga. Många system
är under utvärdering, ytterligare fler under utveckling.
Det enda som är helt säkert är att behovet av fönster
där prestanda kan varieras utifrån klimatet kommer att
bli allt vanligare i framtiden Inte minst därför att kraven
på att bygga miljöriktiga smarta hus ökar och glas­
bransch kan bidra till att glaset kommer att ha en bety­
dande plats även i framtidens alla plusenergihus. /
44
GLAS 2.2014
ÄNNU VACKRARE INGLASNING
Cit i Lä® höj- och sänkbara inglasning, finns numer att få i ett flertal olika
utföranden. Med slipade glaskanter utan glasprofiler, med glasmotvikter och med
en robust dörr som även den är höj- och sänkbar.
Den stora nyheten är dock vår kollektion med exklusiva mönster som monteras
på glasen. Kollektionen är framtagen av designerduon Annkatrin Lundqvist och
Therése Brun och de har hämtat inspiration till de grafiska mönstren från det
busiga sextiotalet och den naturligt organiska formen.
Cit i Lä© är testad och godkänd av SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SVALSON KOLLEKTION – SUCCÉ PÅ NORDBYGG
N
Y
H
E
T
SÅ IN I VASSEN
OM DU VILL
VÅGAR DU
FROSTEN BLOMMAR
Låt gLaset bLi en
bärande deL i
konstruktionen
genom Limning!
 Lägre u-värden
 möjLighet tiLL
sLimmade profiLer
 effektivisering av
produktionen
 nya sätt att bryta
köLdbryggan
emporia, malmö
Pauline
& Daniel
Två studenter som
redan gått från
vision till verklighet
De struntar blankt i ikonarkitektur och
spejsade drömmar om hur de själva ska bo.
Möt vinnarna av arkitekttävlingen Nya ögon
på glas, Pauline Algeröd och Daniel Karlsson.
Två unga chalmerister vars värld främst
handlar om hållbarhet och samarbete.
glasprofilerna
Text: Kerstin Wallin
Foto: Johan Aredal
Deras bidrag ”Bärande möte” tog arrangören Nord­
byggs jury med storm. Pauline och Daniel hade sett
glasets styrka och möjligheter i kombination med dess
transparens. Och de hade vågat vända på våra fördo­
mar och lyfta fram betong i stället för glas i de dekora­
tiva partierna. Uppdraget, att rita en glaspaviljong som
skulle innehålla ett café, blev för dem själva samtidigt
en lärorik resa i skapandeprocessen från vision till
verklighet.
Pauline och Daniel möter i entrén till institutionen för
arkitektur på Chalmers i Göteborg och det är inte utan
att det nästan känns som deras hem. Sedan i höstas
har de tillbringat som mest 60 timmar i veckan på
skolan. Framför allt har arbetet med tävlingen tagit en
enorm tid så frågan om fritid och fritidsintressen blir
inaktuell. Pauline, som tidigare ägnat sig åt hästdressyr,
försöker hinna med lite kickboxning mellan studiepas­
sen och har Daniel tur blir det någon bok då och då. >
46
GLAS 2.2014
fakta pauline
namn: Pauline Algeröd
Ålder: 24 år
född: Hjälteby på Tjörn i Bohuslän.
Familj: Föräldrar med respektive,
1 tvillingsyster och 1 lillebror.
Bor: Studentlägenhet på 26 m2
i Linnéstaden i Göteborg.
Har byggt om till compact
living med arbetsrum,
matrum och sovrum.
”
glaset finns som material, men finns det något annat material som löser uppgiften
bättre? den frågan måste alltid ställas samtidigt som den då blir en fortsatt utmaning för glasbranschen.
fakta daniel
namn: Daniel Karlsson
Ålder: 24 år
född: Rönnäng på Tjörn i Bohuslän.
Familj: Sambo.
Bor: Trerumslägenhet i andra hand
i Majorna i Göteborg.
Pauline Algeröd och Daniel Karlsson är födda och uppvuxna på samma ö, Tjörn i Bohuslän.
Men, det var först när de blev kurskamrater på Chalmers som de träffades och upptäckte kemin
mellan dem. De drevs båda av en nyfikenhet och samsyn på arkitekturens roll i samhället.
GLAS 2.2014
47
> Annars är det studier och åter studier som gäller förut­
om extrajobb på helgerna. Pauline står bakom tygdis­
ken på Åhléns och Daniel säljer skor hos Nilson skor.
Pauline Algeröd och Daniel Karlsson är födda och
uppvuxna på samma ö, Tjörn i Bohuslän. Men, det var
först när de blev kurskamrater på Chalmers som de
träffades och upptäckte kemin mellan dem. De drevs
båda av en nyfikenhet och samsyn på arkitekturens roll
i samhället.
– Därför var det naturligt att just vi skulle jobba till­
sammans när vår handledare rekommenderade att det
var bra om vi jobbade två och två med tävlingsbidragen
till Nya ögon på glas, säger Pauline.
Vartannat år utlyser Nordbygg tillsammans med
Svenska Teknik & Designföretagen en arkitekttävling
med fokus på ett enda material. Ett år har det varit stål,
ett annat trä och nu var det alltså glas. Ett material som
både Pauline och Daniel var ganska nollställda inför när
de gick in i projektet.
– Glas, fortsätter Pauline, var något dekorativt, skört,
ömtåligt och inramat. Men inget mera.
Daniel instämmer och berättar hur deras syn på glas
plötsligt förändrades. I mötet med handledare, kon­
struktörer och övrigt folk ute på golvet bytte glaset
48
GLAS 2.2014
karaktär och användningsområde. Från skir och bräcklig
älva till bastant madam med båda fötterna på jorden.
– Vår paviljong, beskriver Daniel, består av stående
planglas, ett antal glasskivor om vardera 2,7 × 1,2 m som
tillsammans utgör vad som bäst kan liknas vid ett draperi.
Denna böljande rad av skivor hålls samman av sili­
kon och balkarna låser skivorna så att de inte kan röra
sig. I botten vilar de på en metallskena fylld med sand
och själva skenan ligger fast på golvet tack vare en
tejpremsa.
Styrkan och stabiliteten var ett måste. Pauline och
Daniel ville gå mot det traditionella. I deras paviljong
skulle inte betongen bära glaset utan tvärtom!
Det var inte utan att Pauline och Daniel stötte på
motstånd när de först presenterade sitt förslag. Röster
höjdes för att deras idé inte var genomförbar, men de
gav sig inte och efter många samtal med olika experter
fick de som de ville!
Därefter följde en period av intensivt arbete och här
kom Skandinaviska Glassystem att spela en stor roll.
– Arbetet med dem blev ytterligare en del i utbild­
ningen och gav oss en ny dimension i hur det är att jobba
med glas. Vi fick materialkunskap och förmånen att
testa glasets egenskaper, säger Pauline.
Paviljongen på Nordbygg 2014 består av
stående planglas, ett
antal glasskivor om
vardera 2,7 × 1,2 meter
som tillsammans utgör
vad som bäst kan liknas
vid ett draperi.
”
Glas är ju något som är
svårt att testa i utbildningen. På ett helt annat
sätt än exempelvis trä. Och nu fick vi möjligheten.
– Glas, fortsätter Daniel, är ju något som är svårt att
testa i utbildningen. På ett helt annat sätt än exempel­
vis trä. Och nu fick vi möjligheten.
När jag träffar Pauline och Daniel ska deras pavil­
jong på 14 × 6 meter inom kort monteras upp i Stock­
holm inför Nordbyggs utställning där. Självklart ska de
vara med på plats och följa varje moment i uppbygg­
naden.
Att utbilda sig till arkitekt skapar inte sällan förvänt­
ningar bland allmänheten och inte minst hos nyfikna
journalister. En förväntan på att boende och inredning
prioriteras. Så hur ser era egna drömhus ut!
– En svår fråga och kanske till och med så ytlig att
den inte borde ställas, svarar Daniel.
Hur menar du?
– Det är den mest vanliga och förutsägbara frågan
man ställer till en arkitekt, men jag anser att det ju inte
handlar om det estetiska utan om medvetenhet.
– Och då är vi inne på något helt annat. När man har
satt sig in i frågan inser man att den är så oändligt
mycket större. Till slut är det inte utseende och fasad
som är det viktigaste, utan hållbarhetstänket och hur
man kommer att bo i framtiden, säger Pauline.
Nyckelordet är hållbarhet. >
För Pauline och Daniel är det självklart att deras
paviljong används även efter utställningen och
då som tänkt – att inrymmas i en större hall.
GLAS 2.2014
49
> – Jag skulle bara ha återanvänt material och ett
litet antal material. Ganska oädla material som plåt
och plaster som håller länge. Morgondagens bostäder
ser jag som slutna system i en urban miljö, säger
Daniel.
– Jag som bor i studenthus tycker inte man behöver
ha varsin borrmaskin i ett hus på 25 lägenheter. Istället
skulle jag vilja se ett bibliotek med verktyg i varje hus/
kvarter och på det sätter minimera behovet. Precis som
det finns klädbibliotek här i stan och Styr och Ställ när
man behöver en cykel. Det senare visar att det finns ett
intresse för små communities i större städer.
Av det följer att förebilderna när det gäller arkitekter
måste han känsla och sinne för miljö och hållbarhet.
Daniel nämner den franska arkitektbyrån Lacaton§vassal
som gjort sig kända för att med enkla medel och mate­
rial rusta upp flerbostadshus. Pauline fortsätter:
– Jag är mer intresserad av psykologin bakom det
hela. Vill försöka förstå hur det kommer sig att vi har en
ikonarkitektur. Hur har det blivit så? Varför ser saker ut
som de gör? Vad tar vi intryck av och varför? När romarna
”
… Det är den mest vanliga och förutsägbara frågan man ställer till en arkitekt, men jag anser att det ju inte handlar om det estetiska utan om medvetenhet.
50
GLAS 2.2014
fann de vita grekiska statyerna upphöjde de vitheten till
skönhet fast statyerna ursprungligen varit färgade. Ett
ideal som vi grundade i något som vi trodde var andras
ideal men vars ideal var något helt annat. Den styrkan,
i den kollektiva åsikten, tycker jag är otroligt intressant.
”Bärande möte” öppnade för många insikter och –
frågor.
– Arkitekter måste vara mer mottagliga för andra
kompetenser och driva projekt tillsammans med olika
specialister i ett tidigt skede. Det innebär också att
arkitekten har ett ansvar hela tiden, säger Daniel.
För Pauline och Daniel är det därför självklart att
deras paviljong används även efter utställningen och då
som tänkt – att inrymmas i en större hall.
Utforskandet av ett material, som det i här fallet glas,
blir slutligen en fråga om kritiskt tänkande.
– Glaset finns som material, men finns det något annat
material som löser uppgiften bättre? Den frågan måste
alltid ställas samtidigt som den då blir en fortsatt utma­
ning för glasbranschen. /
Glaspaviljongen blev en
populär plats för fika­sugna
på Nordbyggmässan.
Linit Profilglas
• 6 olika ytstrukturer
• Finns även ”frostat”
• Kan fås med punktmontage
utan profiler
• U-värde ner till 1,2 W/m2,˚K
www.kortedalaglas.se
Säker transport av glas,
Lyftevagn och glaslager
R !!
ETE a
H
Y
y
N
år n
Se v sida:
hem x.com
me
teki
[email protected]
Express 150 kg
Glas stativ
Lyftevagn upp till 300 kg
Glaslager
Bilindredning
Typ 5
Nomade 300 kg
Typ Ergo
Tekimex International ApS | Baldersbuen 21 | DK 2640 Hedehusene | Tlf +45 46 56 03 43 | [email protected] | www.tekimex.com
Innovativa
glaskonstruktioner.
Vår vision: ”Fasadglas skall tillhandahålla
kundens krav och önskemål på innovativa, energismarta och banbrytande
lösningar för glaskonstruktioner och
funktioner.”
Vår styrka är att ständigt anpassa ny
teknik till en växande marknad med ständigt ökande krav på säkerhet, miljövänlig
energilösningar, komplexa konstruktioner samt mångsidiga behov. Vi anpassar glas- och metallkonstruktionen till
kundens vision och krav.
Projekt: Jarlahuset, Kv Provisiorn
(Vinnare av 2013 ROT-priset och
vinnare av Glaspriset 2014)
www.fasadglas.se
nordbygg 2014
nordbygg 2014
många nyheter på
välbesökt mässa
Nordbygg befäster sin position som vår
viktigaste byggmässa. 900 utställande
företag, många seminarier och konferenser
och 52 500 besökare talar sitt tydliga språk.
– Responsen vi får är att vi blivit ännu bättre
än sist. Många utställare har väntat in oss
för sina lanseringar och satsar helt på Nord­
bygg. De vittnar om hög kvalitet gällande
besökarna, vi har en tydlighet i vilka som
kommer hit. Jag har fått veta av utställare
monterbesök
52
GLAS 2.2014
med internationella erfarenheter att vårt sätt
att skapa kluster och tydlighet i arrange­
manget påminner om tyska mässor, vilket
jag tar som en stor komplimang, säger
Peter Söderberg, projektchef.
Glasavdelningen visar också vilka starka
och spännande företag som verkar i bran­
schen. De flesta utställare och besökare
säger sig vara belåtna med årets mässa,
både vad gäller intressanta produkter och
personliga kontakter.
Viss kritik kunde höras om att första
mässdagen var glesare besökt, men samti­
digt uppskattningar för att det i år kom fler
arkitekter än tidigare.
För Glasbranschföreningens del blev
GBF-montern den mötesplats och bransch­
sammanhållande funktion som avsikten
var. Här fick också de åtta miniseminarier
som hölls i montern om bland annat dags­
ljus och transparent intelligens bra be­
mötande. / Den här Nordbyggbesökaren gjorde glas
synligt på sitt eget
spektakulära sätt.
GFAB tog tillfället på Nordbygg att i sin kontaktmonter informera om en av Europas modernaste
anläggningar för bearbetning av en produktmix
som är unik på marknaden, då man tillverkar
såväl dekorglas, böjda glas, speglar och isolerglas som glas för skydd, säkerhet och brand.
GLAS 2.2014
53
nordbygg 2014
ErgoSafes senaste produkt, ClickitUp, är ett höj- och sänkbart glasräcke som glasar in en yta.
Räckets konstruktion och design är unik. Glasräckets slimmade utseende möjliggörs av gasfjäderteknik,
minimaliserade aluminiumprofiler och ”structural glazing” för såväl böjda glas, som för vinklade
enheter. Med ClickitUp får man möjlighet att anpassa sig till variationer i väder och beläggning samt
skapa en förlängning av utomhussäsongen.
nordbygg 2014
På Nordbygg visade
Schüco sin satsning på
kvalitet hela vägen genom
produktion till slutprodukt.
Hur man startar redan på
idéstadiet med mjukvarulösningar för skissförslag och ”fortsätter tills
slutkunden har fått absolut
Spitzenqualität”. I montern
visades bland annat bear­
betningen av stål- och
aluminiumprofiler live i en
CNC-maskin för att åskådliggöra att produkterna
tillverkas av noga utvalda
partner i Sverige. I montern
fanns också ett antal prisbelönta nyheter. Däribland
de med IF Design Award
2014 utmärkta produkterna – Schüco LightSkin
(integrerad LED-belysning)
och AvanTec SimplySmart.
Vidare ekobaserade fasadoch fönstersystem, pano­
ramaskjutdörren ASS 77
PD och Schüco Door
Control likväl som det
nya kompositfönstret
ThermoPlus och den nya
brandskjut­dörren i stål.
I Sapas monter kunde man hitta flera nyheter i företagets nya byggsystem
Sapa Thermo 86. Dels har systemet lägre U-värde samt förbättrad luftoch vattentäthet för dörrar. Termo 86-systemet är lika starkt och stabilt
som sin föregångare. Större profildjup ger möjlighet att installera ännu
bättre och tjockare glas/fyllningar. Systemet kommer även att finnas i
brandskyddsut­förande och godkänt för rökgastäthet. Sapa Thermo 86
Brand är en patentsökt konstruktion och ett rejält förenklat kon­cept som
ger smäckrare design och lägre vikt. Systemet medger 3-glas isolerrutor
för exteriöra applikationer. I EI30-klassen med glas på upp till 4 620 mm.
Stålprofils Johan Hafström t h förevisar några av
Uddevallaföretagets produkter i montern på mässan.
Stålprofi levererar kompletta profilsystem i stål och
rostfritt stål bestående av oisolerade, isolerade med
bruten köldbrygga och brandisolerade stålprofiler.
Profilsystemen är avsedda för dörr-, skjudörr, väggoch fönsterpartier för glasade tak, fasader, entrépartier och partier. Johan o ch hans kollegor är mycket
nöjda med sitt deltagande och fick se många intresserade besökare hos sig, såväl kunder, leverantörer och
arkitekter som byggare, konkurrenter och studenter.
Att polska företag i byggbranschen ser Sverige som en
intressant marknad visade sig tydligt på Nordbygg, även
inom glassektorn med flera utställare. Företagen har
studerat svenska förhållanden både vad gäller krav, klimat
och design för att vara konkurrenskraftiga. På mässan
skapade man kontakt för att knyta upp återförsäljare.
54
GLAS 2.2014
Linus Svensson t v
visar Svalsons eldrivna
skjutluckor och få missade Svalsons beach
party-monter med
företagets höj- och
sänkbakar inglasning
Cit i Lä som mest
synliga produkt. Två
stora nyheter som
Svalson lanserade på
mässan var dels en
världsunik brandklassad skjutlucka,
tillverkad i aluminium,
testad och godkänd
för brandklass EI30
samt dels en isolerad
skjutlucka som håller
samma prestandanivå
på exempelvis lufttäthet och regntäthet
som marknadsledande
lyftskjutdörrar – fast
den öppnar vertikalt.
monterbesök
Pilkington i NSG-koncernen har numera
sitt lager i Malmö varifrån man distribuerar
glasprodukter ur ett brett sortiment. Att
kombinerade specialglas är en växande trend
i byggbranschen märks tydligt hos företaget.
Den ökande användningen av glas i modern
arkitektur i kombination med de allt högre krav
som ställs på byggnaders funktion och komfort
gör att specialglas efterfrågas allt mer. Pilkington som tillverkar och säljer flera olika typer
av specialglas som bland annat solskydds-,
brandskydds-, säkerhets- och bullerskyddsglas
ser en klart ökande trendinom området.
GLAS 2.2014
55
nordbygg 2014
Glasbranschföreningen, som organiserar 600 medlemföretag inom glasbyggnation och glasmästeri, informerade om hur man skapar en ljusare framtid med glas, genom nya avancerad
produkter och korta seminarier i montern med bland annat dagsljusets betydelse, transparent intelligens och ljusenergi. Marie-Claude Dubois (ovan t v) höll ett seminarium i Glas-­
branschföreningens monter om vikten av att tillgodose människors behov av dagsljus. Marianne Grauers, vd för Glafo, (ovan t h)) tog med besökarna i GBF montern på Nordbygg på en
spännande resa i glasets framtid där multifunktionella glasprodukter kan få kombinerade och variabla funktioner för såväl energi, säkerhet och som display.
Foto: Johan Aredal
glaspriset nordbygg
Pristagarna fr v Viktor Kritz, arkitekt Aros Arkitekter, Jan-Åke Lindgren, arkitekt Aros Arkitekter,
Lars Bengtsson, teknisk chef, Fasadglas AB, Jan Lindholm, vd Fasadglas AB, Håkan Andersson,
underhållschef Probitas, Samuel Borg, vd Probitas, Lars Deleskog, projektchef Projektledaren AB.
Jarlahuset
vann Glaspriset 2014
Glaspriset 2014 går till Kvarteret Provisorn 4
också känt som Jarlahuset i Stockholm.
Ett unikt ROT-projekt som på ett elegant
sätt förvandlat en typisk 60-tals kontors­
fastighet till ett funktionellt modernt kon­
torshus. Det mest och minst iögonfallande
är innergården som likt en glasvas tronar i
mitten av huset, endast sedd och upplevd
av fastighetens hyresgäster och besökare.
Glasfasaderna runt takvåningen är utförda
med ett speciellt screentryck i en gradvis
gradient vilket gör att de på ett fint sätt
smälter in med de övriga kulturklassade
fasaderna.
– Det här är ju jätteroligt! Och jag vet att jag
talar för alla inblandade, även arkitekterna
på Aros och fastighetägarna Probitas. Extra
kul också att vinna Glaspriset efter lite kär­
vare tider på marknaden, säger Jan Lind­
holm, vd på Fasadglas som konstruerat och
monterat den avancerade glasfasaden.
Jarlahusets fasad består av specialan­
passade och prefabricerade våningshöga
glas helt utan synliga profiler.
– Utmaningen med Jarlahuset är ju själva
formen, som kan beskrivas som en ihop­
56
GLAS 2.2014
tryckt oval tratt. Det innebär att minsta pro­
fildetalj är nyritad och framtagen specifikt
för det här objektet, liksom alla glas som
har olika mått. Sedan gäller det att lyckas få
hela fasaden både funktionellt tät och arki­
tektoniskt tilltalande – så mycket 3D-ritande
har det blivit, berättar Jan Lindholm.
Kvarteret Provisorn 4/Jarlahuset tilldelas Glaspriset 2014 med motiveringen:
”Ett kvartersstort anonymt kontorshus på
Norrmalm i Stockholm har renoverats och
byggts om på ett sätt som knappt syns uti­
från. Men träder man in i dess inre så väntar
en häpnadsväckande upplevelse; istället för
standardiserade kontorslokaler med mörka
korridorer och fönstergluggar så möts man
av en organiskt utformad innergård helt i
glas, gestaltad och monterad med mycket
stor precision. Ett tydligt och enkelt kon­
cept som till fullo utnyttjar glasets möjlighet
att med relativt enkla medel kvalitativt ut­
veckla en konventionell fastighet och ge
den betydande mervärden.”
Hedersomnämnande på nästa sida
2014
glaspriset nordbygg
fakta
Projektnamn:
Kv Provisorn 4 (Jarlahuset)
Byggherre:
Fastighets AB Probitas
Arkitekt:
Aros Arkitekter AB
Glasentreprenör:
Fasadglas Bäcklin AB
Byggsystem:
FG LightWall
Glasleverantör:
Guardian
Projektet har också tilldelats
ROT-priset 2013
GLAS 2.2014
57
glaspriset nordbygg
Glaspriset hedersomnämnande
slupskjulet kvarteret grönland
2014
Hedersomnämnande
Slupskjulet Kvarteret Grönland
i Stockholm, motivering:
”Oaxen Krog AB:s etablering vid Beck­
holmsbron i Stockholm har varit efterläng­
tad. Inte nog med att Djurgården fått en
krog med stjärnstatus – det fallfärdiga Slup­
skjulet vid Djurgårdsvarvet har återuppstått
i en ny form som på ett vackert sätt uttolkar
varvets historia och atmosfär. Restaurang­
en har redan från start en tidlös och trivsam
karaktär – en smal hög matsal med en till
synes enkel men mycket praktiskt utformad
glasfasad mot varvsplanen. Glasväggen till­
godoser flera olika funktionskrav vad gäller
inneklimat, energi, solskydd, flexibilitet och
mänsklig interaktion.” /
fakta
Projketnamn:
Slupskjulet Kv Grönlad
Stockholm
Byggherre:
Oaxen Krog AB
Arkitekt:
Fahlander Arkitekter AB
och AB Agneta Pettersson
Glasentreprenör:
Skandinaviska Glassystem AB
Byggsystem:
SG-Link, SG-Distance,
SG-Light
Glasleverantör:
Guardian
58
GLAS 2.2014
… och så pris till
nya ögon på glas nordbygg
Det känns helt underbart att vi vann! säger
Daniel Karlsson och
Pauline Algeröd vid
prisceremonin på
Nordbyggmässan.
Bärande möte
Besökarna på Nordbygg möttes i år av
ett helt nytt glascafé i entréhallen. Det var
vinnarbidraget Bärande möte i arkitekttäv­
lingen ”Nya ögon på glas” som byggts
upp där.
kommer vi att sätta oss tillsammans med
en konstruktör för att utveckla och förverk­
liga glascaféet, säger Pauline Algeröd och
Daniel Karlsson, som på mässan fick tillfälle
att fika i sitt eget vinnarprojekt.
Pauline Algeröd och Daniel Karlsson från
Tjörn, båda arkitekturstuderande på Chal­
mers i Göteborg, utformade det spännande
glascaféet. Förslaget vann juryns gillande i
konkurrens med 48 andra tävlingsbidrag
från arkitekturstudenter i Sverige.
– Det känns helt underbart att vi vann!
I vårt förslag, Bärande möte, förändrar vi
synen på glaset genom att låta det bära.
Det som vanligtvis är bärande, betongen,
använder vi istället dekorativt för att förhöja
det material som vi vill visa. Vi påvisar styr­
kan som glaset har och med det dess möj­
ligheter. Genom glasets transparens för­
stärks upplevelsen av betongbalkarnas
tyngd och ökar kontrasten med de olika
materialen. Vi har också varit måna om att
utforma något som går att realisera och nu
Juryns utlåtande om vinnarbidraget:
”Ett exempel på när en tydlig idé blir slag­
kraftig och illustrativ. Man lyfter fram och
gestaltar glasets ”okända” egenskaper med
en sinnrik dramaturgi. En skir silhuett av
stående glas sammanlänkande i en våg­
rörelse bildar ett immateriellt fundament för
det tyngsta av material – betong. Glas är
betraktat som ett bräckligt och sprött mate­
rial, inte som ett bärande, robust och statiskt
tryggt. Här ställs begreppen på ända: det
annars burna, inramade, bär här massiva
betongbalkar på sin slanka rygg och verkar
utan att synas. Man visar hur glaset kan
kombineras med material som man vanligt­
vis inte tänker är förenligt på detta sätt. Två
starka material i samverkan, där glaset med
sin böljande struktur tillsammans med ”svä­
vande” betongbalkar bildar en konstruktion
i statisk harmoni. Detta är ett förslag som
utgår från enkel geometrisk princip, vilken
ger en intrikat sammanhängande helhet,
och väcker idéer om glasets outgrundliga
egenskaper och förmågor. Detta förslag
kommer att inspirera och förändra bilden av
hur glas kan användas.” /
Glas och betong
i statisk harmoni.
Foto: Johan Aredal
GLAS 2.2014
59
beslagsspecial nordbygg
Beslagen som får
”Att verka men inte synas”, är en välkänd
devis. Främst signifikant kanske för forne
finansmagnaten Marcus Wallenberg. Den
passar också perfekt för glas. Och faktiskt
även beslag, klämfästen, dörrautomatiker
med mera i anslutning till glas.
– Det har ju gått dit hän att glaset helst ska
sväva av sig självt, eller åtminstone ska det
uppfattas så, säger Jan Kraft på GSAB.
Eftersom glasets förmåga att sväva helt
60
GLAS 2.2014
fritt ännu bara är en önskedröm krävs lös­
ningar för montage och uppsättning som
framhäver den ”luftiga” känslan. Det är här
gångjärn, punktfästen, handtag, automati­
ker med mera kommer in.
Glas i inredning, för duschar, dörrar, kök,
dörrar och mellanväggar är en stark trend. Viljan och behovet av funktionella och vackra
miljöer ställer krav på design. Något som
ger lås- och beslagstillverkarna stora utma­
ningar. Så litet, nätt och snyggt som möjligt
med ökad funktion, är det eftersträvansvärda.
Och nog får man säga att utvecklingen
gått både snabbt och långt på området.
Det visade sig inte minst på Nordbygg där
beslag i krom, mässing och aluminium inte
sällan närmar sig smyckesdesign. Små,
släta, blanka, vackert formade inte sällan
med dolda finurliga fästen och funktioner.
Beslagsspecial fortsätter på nästa sida
glaset att sväva
beslagsspecial nordbygg
GLAS 2.2014
61
beslagsspecial nordbygg
Gsab Badrum och duschar hetast
– Vi följer förstås trenden och försöker
utveckla kompletta helglaslösningar för
planglas i allmänhet och inredningsglas i
synnerhet. Då ingår även profiler, karmar
och gångjärn. Dessutom måste man ofta
lägga till olika silikoner och fogmassor. Vi
ser det som vår uppgift att tillhandahållda
allt detta, men i minimala storlekar och med
tilltalande design, säger Jan Kraft på GSAB,
som ser badrum och duschar som den allra
hetaste glastrenden i inredningssamman­
hang.
En allmän uppfattning om designtreden
på beslagssidan är att det har börjat röra
sig från kantiga former mot lite rundare,
dock fortfarande i minimalistisk stil.
– Våra kunder är hantverkare, därför ska
våra produkter också älskas av dem. För
gillar inte hantverkaren att jobba med gre­
jerna funkar det ju inte. Vi försöker hitta lös­
ningar som sparar tid vid montaget. I vårt
Aqua-system med en speciell vägglösning
reducerar vi montaget med en kvart, arbe­
tar man i ett hotell till exempel blir det
många sköna timmars besparing i slutän­
dan, säger Jan Kraft. /
Jan Kraft
På Nordbygg visade GSAB
ett glasrum med ljudkarmar som klassas för 35
decibel, en oas för många
som behövde undkomma
mässans brus och sorl.
pauli scandinavia Stilrent med dolda infästningar
Att trenden för glasade duschar är domi­
nant, intygar också Robert Åhsberg på
Pauli Scandinavia.
– Det är vår i särklass största produkt­
grupp och den gäller i hela norra Europa.
Vi har därför naturligt lagt ner extra kraft på
att utveckla attraktiva helglaslösningar med
tillhörande beslagsserier. Helt nytt är Fla­
mea+, som är förstärkt för större dörrar och
vikter, för trenden för ännu större och ännu
mer glas fortsätter, intygar Robert vars
Flamea+-system döljer alla klämskruvar och
fästdetaljer för att få en så ren design som
möjligt.
Just det stilrena är en genomgående
trend. Matchande design är viktigt då detal­
jerna ska adderas till formen. Kantiga knop­
par och handtag till fyrkantiga former, run­
dade beslag och fästen till böjda och kurvade
former.
Robert Åhsberg
62
GLAS 2.2014
– Idag lägger vi mycket omsorg på blan­
dare, kranar och krokar, designen ska gå
hela vägen genom gångjärnen in i väggen.
Och för våra produkter gäller förstås även
måttanpassning så att de kan sättas in vart
som helst. Men eftersom det är ganska
komplicerat att montera en glasdusch bör
man anlita ett proffs, våra kunder glasmäs­
tarna helt enkelt, uppmanar Pauli-chefen,
som dock inser att det finns en del kvar att
göra på marknadsföringsområdet.
– Här bör vi och glasmästarna tillsam­
mans nå ut med våra erbjudanden och
kompetens att ta fram snygga och funktio­
nella lösningar. Det första är ju att skaffa sig
en utställningsdel på företaget, så att kun­
derna kan få inspiration och kunskap om
vad vi kan åstadkomma. /
beslagshuset Dörrhandtag utan skruvar och nipplar
terar att det i stort inte har skett någon vi­
dare teknisk utveckling på dörrhandtagssi­
dan sedan lång tid.
Beslagshusets breda sortiment av pro­
dukter distribueras via bygg- och beslags­
grossister samt hus- och fönsterindustrier.
Merparten av alla produkter kommer från
tre portugisiska företag – Urfiq, Tupai och
ATZ.
Leif-Håkan anser annars att design och
ytbehandling är det mest påtagliga föränd­
ringsfaktorerna i handtagsbranschen.
– Tidigare såg vi mycket polerade mäs�­
singshandtag. Efter det kom kromade och
mattkromade ytbehandlingar. Nu kommer
en retrostil lite tillbaka, med rakare vintagemodeller, både kromade och svarta. Fak­
tiskt noterar jag att till och med mässing är
på uppgång igen, efter år av rostfritt som
dominerande material. /
beslagsspecial nordbygg
En uppmärksammad nyhet inom system för
montering av dörrhandtag är Värnamoföre­
taget Beslagshusets Easy Click. Systemet,
som finns i tre utföranden, är patentskyddat
och en egen utvecklad produkt som rönt
stort intresse runt om i världen redan innan
den finns ute på marknaden.
– Easy Click är ett system för montering
av dörrhandtag utan skruvar och nipplar.
Lösning består av en räfflad fyrkantaspinne
och en mottagare i handtaget, som när det
dras ihop blir tajt och ligger kvar. Fördelar­
na är enkelheten i montaget, såväl för fack­
män som för konsument. Det går snabbt
och enkelt, vem som helst kan installera det
på en dörr. Easy Click är anpassat efter
skandinavisk standard, avseende hålbilder
etc, passar alla innerdörrar och finns även
motsvarande för ytterdörrar med returfjäder,
berättar Leif-Håkan Johnsson, som konsta­
Leif-Håkan Johnsson
Easy Click utan
skruvar och nipplar
axs Från ritning till färdig lösning
Relativt nystartade AXS representerar flera
europeiska tillverkare av glasbeslag för
skjut- och slagdörrar, dörrstängare, helgla­
sade fasta partier, glasräcken och punkt­
fästen med mera.
– Vi är ofta anlitade för hela lösningar,
där vi både ritar och projekterar för våra
kunder. Tack vare våra olika leverantörer kan
vi sätta samman helhetslösningar, ibland
med produkter från upp till fem leverantörer,
i ett och samma uppdrag, berättar Larry
Örneholt, som tillsammans med kollegorna
Peter Stålstad och Johnny Anckar tog
chansen på Nordbygg att visa upp en del ur
sortimentet, även inom områdena för ledbe­
lysning och teleskopskjutdörrar. Trion skri­
ver även den under på trenden om ännu
mer öppenhet med glas och då med mini­
mala beslag.
– Design är jätteviktigt, men man får ju in­
te glömma funktionen. För till stor del hand­
lar det ju även om säkerhet. Det ska vara
rätt glas, rätt monterat, på rätt plats. Glaset
kanske måste kantskos om glaskanterna
riskera utsättas för omild behandling, inte
sällan ska skjutdörrar eller vikpartier synkro­
niseras på rätt sätt, påpekar Larry Örneholt,
som också ser ett behov av att nå ut till så­
väl arkitekter som konsumenter med infor­
mation om inredningsglasets möjligheter. /
Larry Örneholt
GLAS 2.2014
63
Bohle Skjutdörrar och helglasräcken
beslagsspecial nordbygg
Efter ett bistert 2013 rapporterar Bohle
Scandinavia i år en kraftig förbättring i för­
säljningen. Peter Weimer ser en starkt ökat
efterfrågan både för privatsidan, för företag
och offentliga byggnader.
– Framför allt ökar beställningarna mycket
på skjutdörrsidan med dämpare, där vi också
är väldigt breda med många olika modeller. Vi
ser här att det är viktigt att det ska vara enkelt
att montera för glasmästarna, för att minska
den kostsamma motagetiden, påpekar han.
Hos Bohle noterar man också att stolp­
räckena minskar till förmån för helglasade
stolpfria räcken, både för inomhus- och
utomhusbruk.
– Och på duschsidan har skjutsystemen
ökat, men även egna speciallösningar
utöver de färdiga kabinerna, då många vill
kreera en egen lösning. Så det blir mycket
platsbyggt som våra kunder glasmästarna
får i uppdrag att utföra, och då har vi har ett
väldigt brett sortiment, totalt upp emot
9 000 produkter. Och i vår nya katalog som
kommer i sommar kommer alla att märka
hur beslagssidan ökar enormt. Det är fak­
tiskt det område vi ser som den största till­
växtpotentialen just nu.
Peter Weimer och hans kollegor jobbar
bara mot fackhandeln, men de har upp­
märksammat att allt fler också söker pro­
dukter på nätet, något som kan vara både
till för- och nackdel.
– Vi har ju fått en ökad konkurrens på det
sättet, men samtidigt skapar det intresse
för glas i inredning och då även på beslagsoch profilsidan. Det innebär också att tren­
derna blir lite mer lösa i konturerna. Vi har
sett en viss dominans åt den kantiga stilen
med rostfri ytbehandling, men egentligen
finns det alla variationer både i form och
yta, så det är upp till var och en att välja
själv. Vi har alla varianter. /
Peter Weimar
geze Tunt, slimmat och osynligt
Magnus Gupefjäll på Geze Scandinavia
lanserade i samband med Nordbyggmässan
en helt ny produkt – ECturn Inside – en dörr­
automatik för infällt montage i karmen. När
dörren är stängd syns automatiken inte alls.
– Det är tillfredställande att kunna kom­
ma med tekniska nyheter som även ger de­
signeffekt inom ett område där det inte hänt
så mycket på ett tag. Dessvärre märker vi
att det är svårt att få ut nya och bättre pro­
dukter inom det här området. Vi har till ex­
empel en dörrstängare som minskar öpp­
ningsmotståndet med 40 procent, vilket ju
ger en betydligt bättre tillgänglighet, men
som prutas bort i den initiala beställningen,
säger Magnus.
Han noterar annars att det på dörrauto­
matikområdet går mot helglaslösningar,
oftast inritat av arkitekter och designer.
– Vad som förvånar mig är att vi i den
nya trenden med tunna slimmade glaslös­
ningar får beställningar där energikraven
inte spelar någon roll. Som i en fasad där
de intilliggande glasen har stenhårda ener­
gikrav, medan dörrarna kan vara hur enkla
som helst. För vår del spelar det ingen roll
försäljningsmässigt, men med tanke på
energi och klimat blir man fundersam.
På Geze märker man också att allt fler
vill göra annorlunda lösningar och skapar
egna uttryck. Något som bland annat lett till
att företaget tagit fram såväl böjda som
vinklade automatiker.
– Entrén blir ju coolare med en skjutdörr
som kan öppnas i 90 graders vinkel, kon­
staterar Magnus. /
Magnus Gupefjäll
64
GLAS 2.2014
Allmänt byggnadstest certifikat
Installationstiden reduceras med ca. 20%
Praktiskt taget obegränsade möjligheter
RAR
E
T
N
E
S
E
VI PR
A
Y
N
R
Å
V
G
O
L
A
T
KA
TIMENT
R
O
S
T
T
KOMPLE
www.bohle-group.com
EasyMount Fix
Bohle glasräckesystem
Bohle Scandinavia AB · Pyramidbacken 3 · SE-14175 Kungens Kurva · [email protected]
nästa nummer av GLAS
— Glas i inredning
av kontor
KAT. NR. GG2014
— Kök och badrum
med glas
— Inför världens
största glasmässa
DEN NYA KATALOGEN MED VERKTYG OCH
TILLBEHÖR FÖR GLAS OCH INGLASNING
GLAS redaktion
tel: 08-453 90 79
[email protected]
www.gbf.se
www.tidningenglas.se
T MER
+ MYCKE
annonsbokning
Media Mix
Hélène Ulvander
Dalénum 34
181 70 Lidingö
tel: 08-767 96 11
fax: 08-767 51 58
[email protected]
Glasskärare, Glashantering, Verktyg för glasbearbetning, Silikon,
Verktyg för tätning och fogar, Speglar, lim, Rengöring och
ytbehandling, Inglasningstillbehör, Säkerhetsutrustning,
Personlig skyddsutrustning, Beslag och övriga tillbehör.
RING VÅR TELEFON PÅ
+45 36 72 09 00 FÖR ATT BESTÄLLA
ETT EXEMPLAR - HELT GRATIS
Alternativt ring vår Gratisnummer
00 800 0421 6144 från var du än är i Skandinavien
for att tala med vår danska kontor.
/ till sist /
lansdowne crescent
Dubbelkrökta glas
i Londons läckraste
penthouse
Ibland måste man se upp för att få syn på
det mest uppseendeväckande.
I Notting Hill i London finns det flera
exempel på extrema arkitektoniska glas­
skapelser, i det här fallet ritat av Richard
Hywel Evans Architects. Det här pent­
house:et tillhör definitivt kategorin ”max
lyx”. Med 750 kvadratmeter bostad uppe
på två olika hustak med en glasbro mellan
sig betingar värdet ca 120 miljoner kronor!
Men då har man också kommit flera steg
närmare himlen. Raffinemanget märks extra
tydligt i de dubbelkrökta och öppningsbara
fasad-tak-glasen som ger fri utblick utan
att genera insynen. /
66
GLAS 2.2014
PYROBEL
BR A N D S K Y D D S G L A S
· Brett produktsortiment av typgodkända brandskyddsglas
· Godkända för användning i de ledande brandklassade profilsystemen
· Kort leveranstid från våra lokala representanter
AGC Flat Glass Svenska - Tel. +46 8 7684080 - Fax +46 8 7684081 - [email protected] - www.YourGlass.com
B P OST T I DN I NG
Ev retur till Glasbranschföreningen
Box 16286, 103 25 Stockholm
Pilkington Optiwhite™
– Vad begränsar dig?
Med Pilkington Optiwhite™ suddas gränserna
ut så släpp loss din kreativitet!
Oavsett hur ambitiösa och fantasifulla dina projekt är, ha alltid Pilkington Optiwhite™
i åtanke. Möjligheterna är oändliga. Pilkington Optiwhite™ är vårt extra klara glas
med låg järnhalt. Glasets höga ljustransmission och att det är näst intill färglöst gör
det idealiskt för applikationer som kräver tjocka glas, synliga glaskanter eller i projekt
där öppenhet, transparens och god färgåtergivning är ett krav.
Nästa gång du ska välja glas är valet glasklart.
www.pilkington.se