1. No category

F j ä r r s t y r n i n g av k ra ft f ör sö j ningsanläggningar inom
Göteb orgs fjb-område
Historik
SJ h ar sedan m y c k e t l ån g tid tillbaka insett de ekonomiska
och d r i f t t e k n i s k a f ör d e l a r n a m e d att fjärrstyra vissa kraftf ö r s ö r j n i n g s a n l ä g g n i n g a r . R e d a n i m i t t e n av 1930-talet in­
stallerades en f j ä r r s t y r n i n g s u t r u s t n i n g vid driftcentralen
i H ä g g v i k s t ra x n o r r om S t o c kh ol m för f j är r styrning av kontaktledni ng sf rå n sk il j ar e. D e t v a r c:a 150 objekt fördelade
p å 17 u n d e r s t a t i o n e r som fjär r st yr de s m e d ett s k synkronväljars yste m. A n t a l e t f j ä r r s t y r d a objekt i ledningsnäten har
där e f t e r ökat till att i da g o m fa t t a upp em o t 3000 fördelade
p å c :a 400 stationer.
1954 togs så den f ö r s t a u t r u s t n i n g e n i drift för fjärrstyr­
n i n g av en omformar s ta ti o n. I d a g är antalet fj ä r r st y r a om—
f o r m a r s t a t i o n e r 35« D e s s u t o m f j ä r rs t y rs samtliga 26 kopplings­
c e n t r a l e r som är b e l ä g n a m e l l a n de olika omf ormarstationerna.
I b ö r j a n an or d n a d e s f j ä r r s t y r n i n g e n av o m fo r m arstationer i
f o r m av e n s t a k a a n l ä g g n i n g a r där en om f o r ma r s t at i o n fjärrstyr­
des f r å n k o n t r o l l r u m m e t f r å n en a n n a n omformarstation.
D å m a n i slutet av 1950“ talet b ö r ja d e in f ö r a s k fjärrblocker i n g (fjb) e l l e r central t r a f i k ö v e r v a k n i n g (CTC) på ett antal
b a n s t räc kor, b e s l ö t m a n att a n v ä n d a g emensamt fjärrstyrningssys t e m f ö r fjb och ö v e r v a k n i n g av eldriftens ledningsnät.
L M E r i c s s o n u t v e c k l a d e då i samr åd m e d SJ ett f järrsystem
l ä m p a t f ö r detta. M a n ö v e r d o n och lokal r e l ä u tr u s t ni n g för
f r å n s k i l j a r d e l e n l ev er e r a d e s dock fo r t f ar a n d e f r å n ASEA.
H e l a lan d e t i n d e l a d e s i ett antal fjb-områden. I nom varje fjbområde a v s å g m a n att b y g g a en f jb -c e n t r a l för central trafik­
ö v e r v a k n i n g i n o m fjb- o mr åd e t. G r ä n s e r n a m e l l a n de olika fjbo m r å d e n a h a r b e s t ä m t s i s am r å d m e l l a n t r af i k avdelningen och
banavdelningen.
G e n o m att g e m e n s a m t f j ä r r s y s t e m skulle användas kom även in­
d e l n i n g e n av f j b - o m r å d e n att i h ö g g r ad p å v e r k a el-sidans
p l a n e r p å f j ä r r s t y r n i n g av kraftför sö r j n in g s a nl ä g g ni n g a r. Det
b l e v n a t u r l i g t att f ö r l ä g g a e l - d r i f t c e n t r a l e r i så n ära an­
s l u t n i n g som m ö j l i g t till f j b - c e n t r a l e n och att f r å n denna
dri f t c e n t r a l f j ä r r s t y r a a ll a k ra ft fö r s ö rj n i n g s a n l ä g g n i n g a r och
v i k t i g a objekt i l e d n i n g s n ä t e n inom h e l a fjb-området.
S å d a n a s a m m a n b y g g d a t r a f i k l ed n in gs - och e ldriftcentraler är
u t f ö r d a i Boden, Gävle, N o r r k ö p i n g och Malmö.
Göteborgsområdet
I sep tembe r 19^9 b l e v det klart, att trafiklednings- och eldrif tce ntral er f ö r G ö t e b o r g s o m r å d e t skulle byggas. De skulle
inrymmas i en gemensam byggnad, som skulle uppföras vid Gul lbergsvass i Göteborg. Härigenom blev det möjligt, att på ett
rationellt och tekniskt riktigt sätt lösa frågorna om hur
kraftförsörjningsanläggningarna inom Göteborgs fjb-område
skulle fjärrstyras.
Projektering påbörjades i början av ISTO, och då var läget
följande:
-
Omformarstationen i Alingsås fjärrstyrdes redan från en
driftcentral i anslutning till omformarstationen i Olskroken. Här användes Impulskodväljarsystem samt Periodtidmätsystem med cyklisk mätning och utvalsmätning.
Anläggningen hade tagits i drift i mars i 960.
-
Omformarstationen i Mellerud fjärrstyrdes från en drift­
central i anslutning till omformarstationen i Uddevalla.
Även här användes Impulskodväljarsystem och Periodtidmätsystem med cyklisk mätning och utvalsmätning.
Anläggningen hade tagits i drift i juli 1962 .
-
Kopplingscentralen i Öxnered samt en frånskiljarstation i
Smedberg fjärrstyrdes med Impulskodväljarsystem från drift­
centralen i Uddevalla.
Anläggningen hade tagits i drift i april 1959«
-
Kopplingscentralen i Herrljunga fjärrstyrdes med Impulskod­
väl jarsystem från driftcentralen i Olskroken via Alingsås.
Anläggningen hade tagits i drift i april 1 964•
-
Kopplingscentralen i Skövde f järrstyrdes med Impulskodväl jar­
system från driftcentralen i Moholm som ligger utanför
Göteborgs fjb-område.
Anläggningen hade tagits i drift i januari 1970.
-
Frånskiljarna på Göteborg Central och de närmaste bangår­
darna däromkring fjärrstyrdes med Registerväljarsystem.
Anläggningen hade tagits i drift omkring 1950 och beräkna­
des behöva ersättas med ny och modernare utrustning inom
5 år.
-
Frånskiljarna på sträckan Halmstad - Göteborg fjärrstyrdes
via fjb-system från fjb-centralen i Göteborg på telefon­
order från driftcentralen i Olskroken.
Anläggningen hade tagits i drift år 19^5«
-
5.
Övriga omformarstationer (5 st) inom fjb-området var be­
mannade dygnet runt.
Målsättning
Yid projekteringen uppställdes följande mål:
-
A l l a kraf tf ö rs ör j ni ng s an l äg gn i ng a r inom Göteborgs f jbområde skulle fjärrstyras från den n ya driftcentralen i
Göteborg. U t b y g g n a d e n skulle ske i flera etapper med hän­
syn till p e r s o n e l l a p ro je k te ri ngsresurser och tillgång på
investeringsmedel.
Inom f j b - o m r å d e t fanns följande anläggningar:
O m f - s t n i: O l s k r o k e n
A l i ng så s
Falköping
Uddevalla
Mellerud
Varberg
Sjömarken
Kopplings
K o n t a k t l e d n i n g s n ä t e n s k op pl ingsorgan, strömbrytare och
f r å n s k i l j a r e , inom G öt eb o r g s fjb-om r åd e skulle fjärrstyras
f r å n den n y a d r i f t c e n t r a l e n i Göteborg. U t b y g g n a d e n skulle
ske i takt m e d u t b y g g n a d e n av fjb inom området, eftersom
sam ma f j ä r r s y s t e m skulle använ da s och s tationerna i stor
u t s t r ä c k n i n g skulle k o m m a att sak n a personal, som vid b e ­
h o v kun de u t f ö r a s e k t i o n e r i n g a r i ledningsnäten.
P å s t r ä c k a n G ö t e b o r g - H a l m s t a d v a r fjb och ut r u s tn i n g för
f j ä r r s t y r n i n g av f rå ns k i l j a r e r e d a n i drift. Styrning
skedde f r å n en m i n d r e f j b - c e n t r a l i Göteborg. P å sträckan
G ö t e b o r g - K i l v a r fjb och f r å n s k i l j a r u t r u s t n i n g planerad
och delvis u n d e r byggnad.
4*
Projektering
Y i d p r o j e k t e r i n g e n f ö r f j ä r r s t y r n i n g av omform a r s ta t i o ne r och
KC u n d e r s ö k t e s 6 o l i k a alternativ.
O r s a k e n till d e n n a omf a tt an d e u n d e r s ö k n i n g v a r att det sam­
tidigt p r o j e k t e r a d e s f j ä r r s t y r n i n g s u t r u s t n i n g a r f ö r en be f i n t ­
l i g omf o r m a r s t a t i o n i M e l l a n s e l och en n y omf ormarstation som
skulle b y g g a s i L å n g t r ä s k m e l l a n B a s t u t r ä s k och Älvsbyn.
M a n ville undersö ka , om det f anns e k o n o m i s ka förutsättningar
f ö r att f l y t t a v i s s a I m p u l s k o d v ä l j a r u t r u s t n i n g a r f r å n G ö te ­
b o r g s o m r å d e t till V ä n n ä s - resp B o d e n o m r å d e n a f ö r att få
l i k a rt ade u t r u s t n i n g a r inom respek t iv e område och således und­
v i k a b l a n d n i n g av o li k a systemtyper.
M a n skulle d är v i d ock s å u n d e r l ä t t a a rbetet f ö r driftvakterna
v i d de o l i k a d r i f t c e n t r a l e r n a g e n o m att h a nd h avandet blev det­
samma v i d m a n ö v r e r i n g o dyl a v o li k a anläggningar.
D e s s u t o m skulle u n d e r h å l l s a r b e t e t förenklas om m a n inom resp
u n d e r h å l l s o m r å d e n hade e n h e tl ig a och likartade system.
¿ ' C Z I S T A T E N S JÄ R N V Ä G A R
, % * I Centralförvaltningen
■"s-- 3 Banavdelningeh
Beskrivning av markerings-indikeringstavla för el-driftcentral
Sammanfattning
Innehåll •
-
Allmänt
Representation
Indikering
Onormala lägen
Markering
Nöddrift
Brytare
Felsignaler från 10kV-stlv o dyl
Larm- och blinkkvittering
Stationssignaler
Manöver
Manöve rbehörighe t
Stationstillhörighet
Indikeringsblockering
Övrigt
Exempel
09lgives
| _________________
Enbart sammanfattningen delgivas
Antal taxtbhd
Källa
Antal bilagor
‘'iycKSiord
Beskrivning av markerings-indikeringsschema för eldrif tcentral__________________________________
Allmänt
Mosaiktavlan av Siemens fabrikat är uppbyggd av makrolonmosaikbitar om 1 5 x15 mm.
Tavlan innehåller symboler för samtliga väsentliga objekt,
frånskiljare, linjebrytare, banbelysningsbrytare, vilka
väntas ingå i el-driftcentrals övervakningsområde.
Varje symbol upptar en mosaikbit med ingraverad beteckning,
t ex ZJ. Mosaikbitarna är genomskinliga för fjärrstyrda
och ogenomskinliga för icke fjärrstyrda objekt.
Tavelbilden är utförd i form av ett förenklat elektriskt
kopplings schema av SJ linjenät. Röd skena symboliserar
hjälpkraftlinje och grön övrig matning.
Tavlans basfärg är diskret ljusgrågrön.
Färg för text och kopplingsschema har valts efter under­
sökningar i samråd med SJ inredningsarkitekter (babh).
- Svart är den färg, som ger bäst läsbarhet, varför den
valts för all text.
- För hjälpkraftlinjerna har röd färg valts i enlighet
med SJ tidigare standard.
- För övriga linjer har grön färg valts, trots att man
tidigare oftast har använt svart för detta ändamål.
Detta för att ej textens uppfattbarhet skall minska.
Utförda prov visar nämligen att texten för bästa läs­
barhet bör framträda tydligare än övrig information.
Representation
Icke fjärrstyrt objekt med normalläge "till", representeras
av mosaikbit i tavelfärg.
Fjärrstyrt objekt med normalläge ”till", representeras av
genomskinlig mosaikbit i avvikande färg.
Objekt med normalläge ”från”, representeras av rödfärgad
mosaikbit, som alltså är genomskinlig för fjärrstyrt ob­
jekt.
Rödfärgningen är ej starkare än att grönt lampsken (= ob­
jektet till) ger helt grön mosaikbit.
Indikering
Fjärrstyrt objekts läge indikeras med lampa bakom den
genomskinliga mosaikbiten, grön lampa för till och röd för
från. Lamporna kan linjevis tändas och släckas via den till
fjb-systemet hörande tastaturen. Även ljusstyrkan kan reg­
leras .
Vid tänd tavla framgår fjärrstyrt objekts aktuella läge
genom att motsvarande mosaikbit lyser röd eller grön.
p
Vid. släckt tavla framgår samtliga objekts normala lägen.
Hur kallning av linjedel tillgår framgår närmare av LKE
beskrivning för det överordnade systemet.
1
F ö r varje linjedel finns en tidövervakning vilken automa­
tiskt släcker kallad linje efter 10 minuter. Linjedel kan
om så erfordras kallas på nytt. Manuell släckning sker
systemvis.
■h ...'a
Onormala lägen
Markering
Det finns möjlighet att linjevis kalla enbart objekt med
onormala lägen (till eller från).
Kallning sker då man trycker en gång på knappen LK (lägesk o n t r o l l ) .'D ärvid tänds en lampa på tastaturen som påminnel­
se, varpå kall n in g av önskad linjedel k a n göras på vanligt
sätt. Om knappen LK har påverkats och påminnelselampan ly­
ser k a n lampindikering erhållas endast för objekt med onor­
malt läge. Ö vrig information om normallägen erhålles först
efter återkallning av LK. Återkallning av lägeskontroll
sker genom förnyad tryckning av LK-knappen.
F ö r icke fjärrstyrt objekt används röd eller grön magnetmarkör för att markera onormalt läge.
M a g n et ma r kö re r na är cirkulära med 0 12 mm.
Ett mindre antal markörer är graverade m e d text (t ex Z1,
Z 3 ) . F ö r objekt med m er komplicerade beteckningar skulle
det v a r a svårt att snabbt finna markörer med rätt text.
I dessa fall används markörer utan text. Dessa används även
för att mark er a frånläge hos linjefrånskiljare och frånskiljare i bangårdsändarna.
Frånskiljare på linje m ellan stationer representeras ej med
beteckn in g eller symbol på linjeschemat. Minst en mosaikbit
per linje och spår m ellan varje station är dock försedd med
s k motmagnet. Det t a möjliggör markering.
Nöddrift
T i d nöddrift (fjb-systemet ur drift) används magneter (röda
och gröna) för att markera fjärrstyrda objekts onormala
läge.
Brytare
Symbolen för brytare särskiljes från frånskiljarsymbolen
genom att m os ai kbiten är försedd med ram.
Tilläge och frånläge hos fjärrstyrd brytare indikeras med
lampsken v i d kallning av aktuellt linjeavsnitt.
Tid utlös ni n g av fjb-kontrollerade brytare erhålles såväl
blink som akustiskt larm. Blink och larm erhålles oberoende
av om aktuellt linjeavsnitt är kallat eller ej.
T i d utlös ni n g av övriga fjärrstyrda brytare, t ex i omformarstation, erhålls blink och larm i omformarstationstavlan.
Symbolen i schemat erhåller ej blink.
Fel signaler från
10 kV -stlv o dyl
Oavsett om tavlan är tänd eller släckt indikeras uppträd­
ande fel med blink och akustiskt larm. Blink och larm erhålles oberoende av om aktuellt linjeavsnitt är kallat
eller ej. Om felet försvinner, fortsätter blinken tills
k vi t t e r i n g skett.
L a rm— och b l i n k k vit t e r i n g
K v i t t e r i n g a v det akustiska larmet k an göras från vilken
l ar mavställningsknapp som helst i dre. O m knapp LS (larm­
stopp) p å tastaturen används kvitteras även blinken.
D å b li n k i tavlan ges erhålles samtidigt en svag påminnels es um m er to n i tastaturen.
Sta ti onss i g n a l e r
F ö r varje f j b - s t at io n finns ett antal signaler som indik e r a r spontant (motsvarande m o sa ikruta lyser), oavsett om
t a v la n är tänd eller släckt. B l i n k eller akustiskt larm er­
hålles inte. S ig nalerna är IT = nödstopp., F = fel, R = re­
s ervkraft samt p å vis s a stationer överström för någon kopplingsgrupp. E n total-ind ik e r i ng s t a bl å pe r transmissionslinje finns p la c e r a d p å tavlan. T ill denna tablå kan en sta­
t i o n i taget kallas (äv fjärrtågklareraren) och ge mer
d e ta l je ra d i n f o r m at io n om fel ty p i understationen än det
v i d s t a t io ne n lysande F:et. V i d sådan totalindikering för
en s t a t i o n lyser f ö rs t a m o s a i k r u t a n i aktuellt stations­
n a m n m e d fast vitt. sken. .
Manöver
M a n ö v r e r i n g av de f jb -s t y r d a o b j e k t en sker genom använd­
n i n g a v tast at u r i enlighet m e d LM E beskri v n i ng för det
ö v er o r d n a n d e systemet.
Manöverbehörighet
I ett ö v e r va kn i ng so m rå d e k a n u p p till 4 st olika fjbs y s t e m ingå. S y s t e m e n be n ä m nd e s A, B, C och D. Samtliga
s y s t em k a n m an öv r e r a s f r å n de b å d a tastaturerna, dock ej
s a m t id ig t . F ö r att v ä l j a m a nö v e r b e h ö r i g h e t för tastaturerna
fin n s en k o p p l i n g s l å d a m e d 4 st ställare benämnda A, B, C
o ch D, v i l k a k a n fällas i läge tas ta t u r 1 eller 2.
V i l k e n m a n ö v e r b e h ö r i g h e t som g ä l l e r f r am g å r dels a v ställarnas läge o c h dels a v l a m p i n d i k e r i n g p å tavlan i anslutning
till a ng ivelse a v v i l ket f j b -s y s t em som k o ntrollerar viss
station.
G u l t l a m p s k e n = m a n ö v e r b e h ö r i g h e t f ör tastatur 1
V i t t l a m p s k e n = m a n ö v e r b e h ö r i g h e t f ö r tastatur 2
Stationstill­
hörighet
F ö r att a nge v i l k e n f j b - s ta t i o n visst fjärrstyrt objekt
t il l h ö r m ar k e r a s s ta ti o n s u t b r e d n i n g e n g e n o m stationens namn
jämte efter fö l ja nd e strecks längd.
In d i k e r i n g s b l o c k e r i n g (IB)
D e n n a signal gäll e r enbart för dre egna f jb understationer.
V i d b e h o v erhålles IB f ö r viss s t ation ge n o m att man via
t a s t a t u r slår i n system, statio n sn u m m er samt 37» återtag­
n i n g sker p å m o t s v a ra nd e sätt m e n istället för 37 slår man
36. S o m k v i t t e r i n g p å att IB t illstånd uppnåtts erhålles
bl å tt sken i en m os ai k b it till vä n s t er om stationsnamnet.
T i g t
Knapp 0
empel
trycks då man önskar släcka tastaturen.
- stationsnummer graverat på genomskinlig mosaik­
bit
- rött sken = stationen upptagen av manöver för
tågtrafiken
- vitt sken = erhålles då manöver i stationen
görs från ela-tastatur
- orange sken = fel i fjb-stationen
- vitt sken i första mosaikbiten i stationsnamn
= totalindikeringstablån innehåller informa­
tion från denna station
- blått sken i mosaikbit till vänster om stations!
namn = stationen är indikeringsblockerad. (inges
information kan inkomma från denna station).
- vitt sken = nödstoppet utlöst från denna static!
- vitt sken = reservkraft inkopplad.
- orange sken == reservkraft saknas eller fel i
res ervkraf tutrus tningen
HM
- vitt sken = utsändning av manöver pågår
ÏM
- vitt sken = indikeringsmottagaren arbetar.
Bakd 1975-03-18
Per Finström
DATORUTRUSTNING FOR DDIFTCEUTRAL
Utrustningens omfattning och uppbyggnad framgår av bifogat
blockschema.
Specifikation
5 st
skåp typ VSG 6 med dimension h x b x d « 2250 x 610 x 655
mm avsedda för fristående uppställning.
I skåpen monteras:
-
processdator,' typ PUP ö /e -med 4 K ord kärnminne
Ordlängd 12 bit
Minnescykeltid 1 ,2 /Us
Kärnminnet är utbyggbart i steg om 4 K ord upp
till 52 K ord
-
extra minnesmodul, typ M M 8/E, om 4 K ord
-
enhet typ KP 8/E för undanlagring av data i register
vid spänningsbortfall samt återstart av datorn
-
enhet typ ICD 8/E för erhållande av direktaocess
till kärnminnet
-
enhet typ DC 02 F, för styrning av dataöverföringskanaler till bildskärm
-
enhet typ DC 02 G, för asynlcron dataöverföring till
bildskärm
enhet typ KA. 8/E för övergång till positiv l/0-bus
skivminne typ DF 52 D med en minneskapacitet av
52 K ord
basenhet typ QJiDI 801, för ASEA-tillverka t in/utsystem, omfattande adresslogik, kristallstyrd klocka
med möjlighet för synkronisering med centralur, programlasriingsdelektor för kontinuerlig kontroll av
d a t o m s funktion med 7 st digitala utgångar försedda
med reläer.
Av dessa utnyttjas 1 utgång för initiering av akus­
tiskt och optiskt larm.
reläenhet typ QITDI 802 ned ingångsreläerför an­
slutning till tryckknappar i pulpet och inläsning
av signaler från impulskodsystem.
2 st
1.2
1 st
styrenhet typ QhJDG 841 för skrivmaskin av typ ‘n.\I
-
anpassningsenhet typ QiTDS 811 + 812, för inläsning av indikerings- och inätvärdestelegram från
3 st SIlIDAC-uirustningar
-
utenhet typ OJfDO 801 med digitala utgångar för
utmatning av avf rågnings-o ch nan över telegram
till 3 st SUiDAC-utrastningar
-
Reläenhet för digitala utgångar typ QRDO 802 avsedd
för utmatning av digitala signaler till itnpulskodsystem
-
A/L-onrvandlare typ QliAI 802 för analog-digitalom­
vandling av analoga signaler från impulskodsystem.
Noggrannhet 10 bit.
-
Multiplexor, typ QJTAI 801 för inkoppling av analoga
signaler till den gemensamma A/B-omvandlaren
-
matningsdon (krav på inspärrning 220 V + 10 5&P
50 + 0,75 Hz) för matning av dator, elektronik­
utrustning, skivminne samt reläer.
-
Skrivmaskinerna och bildskärmen förutsattes matade
med 220 V 50 Hs direkt från nätet eller eventuell
växelriktare.
skrivmaskin, typ Teletype ASR 33 med inbyggd remsläsare/
/stans.
Skriv- och läshastighet:
Skrivbredd
Antal tecken/rad
1.3
2 st
skrivmaskin typ IBI 735 raed piggmatmngsvals och färg
skifte rött/svart
;
Skrivhastighe t
Skrivbredd
Antal tecken/rad
1.4
1 st
10 tecken/sek.
max. 183 mm
max. 72
ca 15 tecken/sek.
max. 330 rara
max. 156
bildskärm typ TelTerm med minne för 2000 tecken, anpassad
för modem.
Max. antal rader
Max. antal tecken/rad
Storlek alfanumeriskt tecken
Effektiv bildyta
27
80
ca 2 ,1 x 3»5 ram
ca 24O x 121,5 rara
Bildskärmen förses med elektronik för generaring av 32 st
av ASEA valda specialsymboler i storleken ca 5,0 x 4,5 ram,
med vilka enlinjeschemor ken presenteras på skärmen.
Följande program har beräknats ingå i systemet:
-
administration av hela programsystemet
(monitor)
-
stopp och återstart vid spänningsbortfall
-
uppdatering av programlåsningsdetelctor
-
uppdatering av klocka
gransväxdesövervakning av spänningar och temperaturer
-
kommunikation med systemet med hjälp av funktionsknappar
och bildskärmens tangentbord
-
avsökning av digitala ingångar för detektering av in­
tryckta funktionsknappar för analysering av önskade
funktioner
-
inläsning av indikerings- och mätvärdestelegram från
■ SUTDAC-utrustningar och impulskodsystem
-
utmatning av manövertelegram till SUiDAC-utrustningar
och impulskodsystem
-
visning av schemor och tabeller för respektive omformar»
station och kopplingscentral
-
initiering av larm vid vissa inträffade händelser
-
spontan utskrift av protokoll över händelser (beordrade
manövrerj. objektlägesförändringar, felindikeringar,
gränsvärdesöverskridanden), angivande tidpunkt och för­
klarande text om max. 20 tecken. Felindikeringar och
gränsvärdesöverskridanden registreras både vid inträffan­
det och vid försvinnandet.
-
insamling av analoga mätvärden
-
ut skrift, på begäran, av kvarstående fel
-
utskrift på begäran av momentan belastningsrapport
Rapporten är uppställd på samma sätt som visas på bild­
skärmen.
Det slutliga programmet levereras utstansat på hålremsa och en
programbeskrivning bestående av flödesschema och funktionsbe­
skrivning medföljer.
Dessutom medlevereras kodprogram för dator och skrivmaskin samt
handböcker för skötsel och programmering av PDF 8/E.
Måttslcisser, opp nra tl i.otor samt lcxotsscheman levereras för
dator och övrig utrustning»
Beträffande utformning av lcörplaner och önskemål att kunna
ändra i fastställda lcörplaner erfordras en speciell utredning
över do parametrar som påverkar lcörplanens utformning.
Service» reservdelar, utbildning
3.
Service och reservdelar kan« tillhandahållas enligt något av
följande alternativ.
—
Fullständigt serviceavtal, enligt bifogade mall. Mot en fast
årlig avgift åtar sig ASEA. att utföra ‘förebyggande och avhjäl­
pande underhåll. Kostnader för erforderliga utbytesdelar ingår
i denna avgift.
%
Avtal om back-up service, som omfattar förebyggande underhåll
vid ett antal pä förhand planerade besök per år, samt "on-ca-ll"service i löpande räkning och utbytesdelar enligt gällande list­
pris.
^
Service på begäran i löpande räkning samt utbytesdelar enligt
gällande listpris«
. I alla dessa alternativ levereras utbytesdelar från ett centralt
ASEA-förråd-, Som komplement kan en reservdelssats erbjudas.
ASEA ordnar regelbundet kurser i programmering av processdatorer.
Kunder är välkomna att kostnadsfritt deltaga i dessa kurser. ,
Vid en eventuell beställning ges kunden möjlighet att deltaga
vid programmeringsarbetet, för att därigenom lära känna utrust­
ningen och programsystemet«
I i 1 M Ä N N A
S V E N S K A
EL
K T G I S f| A
A
1 .4.1971
K T I ? D O l A f- 1 <
73
Kopie till
SJ conti-olforvaltning Afklvö-{
BancivdoJninqen
ringslltl
5APR1S71 J 55r
liuur
Dnr ho / X
“i s
Sigf»
Sa'
Öv%J
\ Ä r /%+t.
Statens Järnvägar
Centralförvaltningen K
Danavdelningen
/~^(f
Inkom
Er referens
3a 71-0031/5161
förfrågan 20.1.
105 50
STOCKHOLM
J
1A
tUM-j
Ö O
/C
*
/
V ö r referens
Sök vid samtal
EKD 139 A 48
Tfn anlcn. 2702
Ing. E Rosén, FXDA
1
/
>
Datoranvändning i f järrdriftcentral
Vi refererar till rubricerade förfrågan och till konferensen
i Västerås angående rubricerade och får härmed inkomma mod
nedanstående preliminära kostnadsuppgifter. Prisuppgifterna
är en nedteckning av de vi d konferensen meddelade dito och
avsnitten korresponderar med motsvarande i Eder Pil 70/81
sid. 1 5 .
Sammandrag
A.
Prisuppgift m ed en PDP'8/E utförande enligt blockschema
FCA 139 A 48 23.2.71 exklusive SINDAC-utrustningar och
impulsko&systera.
Ca kronor 660 .000;(exkl. körplaner)
B.
!,3ack-up" har i föreliggande utredning arrangerats så
att SINDAC-utrustningarna parallellt med datorn även
styr en konventionell kontrclltavla, som ger möjlighet
till manuell styrning av systemet.
Den konventionella kontrollutrustningen kan eventuellt
minskas ned i omfattningen och tidigare tillämpade manu­
ella och visuella funktioner kan inordnas i daterns pro­
gram. En variant av kombinationen datorstyrning - konven­
tionell kontrollutrustning presenteras i bifogade utdrag
ur Elteknik gällande processdatoranläggning fer Örobro
Elverk.
s
I vilken omfattning dubblering skall ske med konventionell
styrning eller datorstyrning är en fråga som vi förmodar
kräver en noggrann bedömning av många faktorer, såeen
lönsamhet, säkerhetskrav m.m. Vi står emellertid gärna
till tjänst med ytterligare upplysningar om så skulle
behövas, för att denr.a bedömning skall kunna underlättas
för Eder.
I ASEA i
| ' ?-'7v - o]
C4
Datalcggning tillhör datorsystemets standardpro.gram och
ASEAs program bibliotek kan utnyttjas i stor ut 1 1;*: ckuir.j*'
Skrivmaskiner mci kontrollenheter och pregraa i-är '
utgör ca 60.C00*.- av kostnaderna under punkt A.
Värvter&s 1.4 .1971
PKD 139 A 48
Statens *Tärnvä.;ar
105 50 STOCKHOLM
Temperaturövervnkr.ingon påverkar ej mat er iluppbåd ot
mätdata erliållös via SXILDAC» Programmorin^en med Xd-r***
gräns övervakning beräknas kosta ca 20.000:-.
C6
ak1ise»
Kostnaden för införande av körplaner ligger huvuds
på system- och utredningsarbete samt programmeri*1#'^
Beroende på omfattningen kan körp lan erna även p åver*v
dimensioneringen av skivminnet.
Under avd. E nedan gives ungefärliga riktlinjer ^'°T
skivminne skapacit et en i föreliggande förslag.
Sedan de undersöicningar som avser att klargöra DOil
av körplaner. och omfattningen av de schemabilder B°'m
önskas åskådliggjorda på bildskärm tagit fastare i 01 \
iöpanae
synos det oss lämpligt att utreda denna fråga i
f*f
i
d.+b +U erhålla underlag för avgivanae o ~.T Oräkning för 0
ndO |
Vi a w a k t a r därför tillsvidare Edert s t ä l l n i n g s ^oJ1
denna del av planeringen men vi hjälper gärna til^ y
mån vår medverkan kan vara till nytta.
C7
Service av systemet inkluderande förebyggande u: i^iq :
vhjälpande underhåll och fria reservdelar
irtamon
kosta ca 30.000:-/år exklusive resor och och tra
Se bifogade bilaga om förslag till serviceavtal* P c*ina
kostnad fcar ej inräknats under A.
E
8000 ord kålrnminne bedömes räcka for de specificerade
arbetsuppgifterna cm ett skivminne på 32000 ord ut­
nyttjas för att lagra utskrifter och bilder.
Som omtalades vid konferensen i Västerås motsvarar lag­
ringskapaciteten för ett skivminne ca 15 bilder om varje
bild genomsnittligt uppbygges av ca 1100 ord.
0m därutöver ytterligare bilder önskas lagrade kan ytter­
ligare ett skivminne anslutas på befintlig kontrollenhet
pris ca 30.000:- utöver priset under A.
F
Priset enligt punkt A inkluderar 2 st IBM maskiner med
alt. röd-svart text. Utbytes dessa maskiner mot KSR 33
med tillhörande kontrollenhet reduceras priset med
14*000:-.
Programmeringen av 2-3 omf ormar stationer som f järrstyres
via impulskodsystem beräknas till ca 20.000:- cch ingår
i priset under A. Materiel för anslutning av iapulskcdsystenet har beräknats till ca 45*000:-, denna materiel
är inkluderad i priset under A.
F«r
Västerås 1 •4*1971
PK» 139 A 48
Statens Järnvägar
105 50 STOCKHOLM
ts preliminära och Lasero.de
Ovanstående uppgifter är som
på on utrustning med omfång enligt bifogad specifikation.
'— ä— ■ *
s
3
'
Högaktningsfullt
ALLKSlilfA SVENSKA ELEKTRISKA AKTIEBOLAGET
Kra f t a v d e l n i n g e n
stri3>utd onsbyrån
tll l u\
a ^ v
L
3i
* • 1 -» . *•
' "PKTjK
'$ J±RK
,}A ,A n„ERFÖRlN6 OCH UTHn.rN/NO
°CP M A N U E L l STYRN H A ,
f
A >R -# '
d a t o r p d p 8/£
ka
/'A1*/P
ve
sr
'
£ x t p 'a
karhuim^
smodul
/' A
YREH^FT
IB M 73i
&
ONDS S M
S /C/?/l/A//\ 5 K T M
STYRBKHPT
ONDS SV
STYPE M H E T
DC 0 2 F
/EM 7b£
.k
t IL L ' ■
- M M NN ENHf T
ur. 0 2 o
/
ThL T E R M
■
J
k
L_
-fl
S K IV M IN N E
V
$
D F32D
AMPASSMIM'
5/ADA C
’JA /D A '.
O ADS 611*6/2
it it A M L t A / G A / b A T A
'tA/bAC
d ig it a l a u t gaa g a r
Q ADO 601
Z/A/DAC
ONDO 602
REL A E M H E T
A/b OM VAMö/ AT B
Mu /T/PLEXEP
IMPIJL ZKObSYSTEAA
ury.ATfc/A/.AJA A/C‘S FR
a
*
Posl»
(g\ Uto**
\
OirÄrd
10CWEN'
fcWlMNNG
O o n «rtrlH*
S W B äS
SflABOUER
Grfrabcri«'
\)^
çtoW'
Gron»^**'
VÄNNÄS
p r o p o s it io n
d e l a d iv is io n
sin»
EN ZONES DE LA C C C
f e r n s t e u e r u n g a b s c h n it t e .
VORSCHLAG
PROPOSAL FOR CTC-DISTRICTS
FÖRSLAG TILL FJB-OMRÂDEN
Rmb
ROSLAGSNASBY
SKUSTUNA
0*h
STOCKHOLM
STOCKHOLM
□*o
NORRKI
CÆltaORG
Kot
HALMÖ
HALMO