1. No category

}
Rapport från förr}\
➥
Ida hann fika. Ida Maria Wiström (1896–1955)
kallades Granö-Ida och levde ett hårt och
strävsamt liv. Hon blev rikskändis 1941 då hon
ställde upp i riksmarschen och gick en mil på 60
minuter trots sin värkbrutna kropp. Hon hann
till och med ta en fika med påtår hos familjen
Nyman på vägen.
Kloka gubbar. Fins Erik Larsson, Bons Anders Andersson och Anders Fälting från Nås i Dalarna
sabelmästare. Sergeant Fredrik von Walter
vägrade att följa med de 37 personer som for i de tolv hästfororna som 1896 lämnade Nås för att
bosätta sig i Jerusalem. De kom att leva i misär i Jerusalem, ingen kunde språket och de hamnade
i ett sektliknande sällskap. Bara en av dem som reste fick återse sin hembygd efter 60 år.
(1857–1950) från Delsbo var beryktad för sin
skicklighet med sabel. Den tyske kejsaren skickade bud efter Fredrik för att få se mästaren.
fäbodjänta.
I Per Forsells
bilder finns
ett starkt
stråk av
nationalromantik.
Tyvärr finns
inga uppgifter om jäntan
eller när bilden är tagen.
Bilderna
gav honom
väamrln:dPesrrykForsteell
N
(1898–1979).
Familj: Första
frun Eva dog
,
30 -år gammal
e
andra frun hett
a.
en John och Ev
rn
ba
t
m
sa
Tekla
i en
nd
la
ng
xbo i Hälsi
Hem: Född i Vä
ngmo,
lsi
Hä
i
en
Ås
öd på
torpar familj. D
amn.
rh
de
Sö
r
fö
utan
hos
i timmerskogen
de
rja
Karriär: Bö
are i
tt
flo
h
oc
e
ar
hugg
sin far, timmer
på sågen
h plankbärare
oc
nd
la
ng
lsi
Hä
n sin
ha
e
pt
kö
gammal
i Ljusne. 36 år
nn han
va
r
fte
re
dä
et
år
första kamera,
r vann
tävling. Därefte
sin första foto
te och
yk
sr
rld
vä
r,
prise
hann fler stora
ciet y of
So
Photographic
medlemskap i
America.
22
m i n n e n a s jou r n a l
Y 2/2013
Mäste
r
l
fotografen Per Forsel
Gettesnäll. Anders Jönsson, i folkmun kallad
Snäll-Anders, hade uppenbart en bra kontakt
med sina husdjur.
Prisbelönt bild. Per Forsell vann första pris
i tidningen Fotos 1946 med sitt porträtt på
kyrkovaktmästaren Erik Forsberg (1858–1946).
Gripande porträtt från en svunnen tid
Fotografen Per Forsell var en
mästare på att skildra personer
som tillhörde den gamla
världen. Alla häpnade inför
porträtten av människor
som man trodde för alltid
var försvunna.
U
Text Karl Zetterberg Foto Per Forsell/Dibis
nder nästan 50 år reste Per Forsell
runt på landsbygden och porträtte­
rade åldringar med fårade ansikten,
silver i håret och böjda av hårt arbete
och fattigdom. Det Per Forsell lycka­
des fånga var människornas okuvliga vilja och
andliga resning. Människor som var, enligt Per
Forsell: ”…lika sällsynta som en flock zebror
efter en svensk landsväg”. Det gjorde honom
till en celebritet, inte bara i Sverige, utan även i
världen. Hans bilder beundrades och 1960 blev
han medlem i det högt aktade sällskapet Photo­
graphic Society of America.
Per Forsell växte upp i Växbo där hans far
var torpare. Per fick slita hårt i skogen och
började samla på sig bilder i huvudet av alla
originella och särpräglade människor han
stötte på under uppväxten i Hälsingland. Bil­
der som blev allt fler under hans strapatser
som timmerhuggare och flottare i Härjeda­
len. 1922 flyttade han till Ljusne och började
arbeta som plankbärare på sågen, en yrkes­
titel han bar med sig genom åren. Det var
först vid 33 års ålder som han köpte sin första
kamera för 125 kronor (3 600 kronor i dag),
nästa kamera kostade Per en hel årslön. Han
cyklade runt i bygden och lyckades övertala
de människor han fascinerades av att ställa upp
framför kameran. Vissa krävde flera års över­
talning för att de skulle ställa upp. De förstod
aldrig varför just de skulle fastna på bild.
En av dem var Granö-Ida, en gammal
fårad kvinna som miste sin man på juldagen
1913. De hade sålt fisk och skulle segla hem
när ovädret slog till. Båten gick i kvav och de
båda räddades upp på ett skär. När hennes man
försökte ta sig till land på den tunna isen brast
den och hans sista ord blev: ”Ja lägger myssan
hänne Ida, så att dom vet va dom ska leta mej.
Ajö med dä. Hälsa barna.” Sedan sjönk han ner
i det kalla vattnet. Granö-Ida blev dagen efter
räddad av öbor efter att stormen bedarrat.
I Dalarna letade han upp en kvick jänta
2/2013
Z m i n n e n a s jou r n a l
23
➥