Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1 Christine Andersson, Henrik
Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1 Christine Andersson, Henrik Romberg, Jessika Eskilsson, Mats Karlström, Mona Pettersson och Sommai Phonphairoj 11/1/2001 Sammanfattning För att få ett bra dricksvatten så kan man välja mellan grund-och ytvatten, det som skiljer dem åt är hur många steg som behövs för att få det slutliga godkända livsmedlet dricksvatten. Grundvatten finns i vår mark- och berggrund och det är därifrån som vi pumpar vatten som genom vattnets kretslopp sakta har vandrat genom marken och bildat vatten magasin. Vattnet som kommer härifrån har oftast ett innehåll med spår från sin vandring genom marken, syret förbrukas och gör det syrefattigt, vilket leder till att det så småningom bildas kolsyra, vilket ger vattnet ett lågt pH värde. Det leder även till att mineraler så som järn, mangan, nitrat och fluorider löses upp i vattnet i berggrunden. För att återställa syret så luftas vattnet, oxidering för att fälla mineraler och avhärdning för att göra vattnet mjukare. Ytvattnet tar vi från våra sjöar och vattendrag. Ett ytvatten har spår av sin miljö precis som grundvattnet, i ett öppet vatten samlas organiska material från naturen runt omkring, det påverkas av utsläpp från jordbruk, industrier och människans nedskräpning. Ytvattnet får då en hög humus, färg, smak, lukt och bakteriehalt och det är de parametrarna som påverkar vilka processer som finns i ett ytvattenverk. För att få bort de organiska materialen, färg, smak, lukt och bakteriehalten så finns processerna kemisk fällning med efterföljande separering, ozonbehandling, membranfiltrering och långsamfiltrering. Ytvattnet har även två parametrar som inte blir så viktiga vid beräkningar för ett grundvatten, det första är att ytvatten påverkas av våra olika årstider, där vattnets karaktär kan ändras med dessa. Den andra är att ytvattnet är mer tillgängligt för snabbare förändringar så som oförutsedda utsläpp. När dricksvattnet har beretts i vattenverket måste det efterbehandlas med klor eller UV-ljus för att reducera eventuella bakterier i vattnet som har uppkommit i reningsprocesserna. Det är också viktigt att vattnet inte orsakar skada på det ledningsnät som ska ta vattnet till slutkonsumenten. Om vattnet inte har en bra pH halt kan det förstöra ledningsnätet och reservoarer som vattnet förvaras i. pH-justeringen görs med ett alkaliskt filter eller genom att tillsätta kalk. Det är livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS2001:30 som reglerar vad vattentillverkaren har för krav på dricksvatten. Där finns regler för vilka kemikalier som får användas i reningsprocessen, vilka halter av olika ämnen och bakterier som får förekomma, vilka regler som ska finnas på ett vattenverk, kritiska punkter, provtagningsfrekvens och vem som är ansvarig för att reglerna uppfylls. Alla dessa regler är klara och tydliga för att minimera risken för att ett ohälsosamt dricksvatten släpps iväg till konsumenten. 1 Ledningsnätet ska byggas så att kraven på kapaciteten och leveranssäkerheten uppfylls, viktigt är djupet de ligger på, dimensioner, sammanfogningar och avstängningsventiler. Reservoarerna finns för att trygga vattenförsörjningen samt förse vattendistributionen med ett jämt flöde hela vägen ut i distributionsnätet. Det finns fyra olika steg som tas vid ett klagomål. Första steget är att klagomålen dokumenteras, därefter föreslår kundservice medarbetaren en standardlösning. Om inte det löser problemet går det vidare till folk som kan lösa det, därefter skall problemet lösas. Då det finns många olika kommuner i landet är det intressant att se vilka svar man kan få och hur mycket de varierar på samma frågeställning. Det är folk med olika befattningar och olika kompetenser som har svarat då frågan går till den personen som var tillgänglig för tillfället. Ett egenkontrollprogram kommer in som en hjälp vid bl.a. klagomål, egenkontrollprogrammet är något som alla medarbetare på vattenverket skall ha tagit del av. Miljöbalken trädde i kraft 1999 och är en sammanslagning av 16 olika miljölagar. Den består av 5 stycken grundstenar och gäller alla privatpersoner och företag i Sverige. Den har dock vissa begränsningar gällande speciella omständigheter som t.ex. att den bara gäller i Sverige, inte vid krigsfara, renhållning av statens vägar eller arbetsmiljön. Miljöbalken gäller även miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Mark- och miljödomstolarna bildades den 2 maj 2011 och ersatte bl.a. de tidigare fastighets- och miljödomstolarna. Det finns fem stycken som täcker hela landet samt en miljööverdomstol som är en del av Svea Hovrätt. Vid produktion av dricksvatten är det viktigt med egenkontroll så att ett hälsosamt och säkert kranvatten kan vidhållas. Redan 1995 antog Sverige förordning för ekologisk produktion och i augusti 2000 började EG:s bestämmelser om ekologiska livsmedel och ekologiska varumärken att gälla för samtliga medlemsländer. Enligt Jordbruksverket bidrar ekologisk produktion inom jordbruket till att uppnå miljömålen. Sverige har 16 stycken generationsmål som innebär att de miljöproblem som finns skall helt eller nästan åtgärdas inom en generation. I början av 1900-talet byggdes en sopförbränningsanläggning i Stockholm, innan dess hade sopor dumpats i sjöar och på soptippar. Dumpningen fortsatte dock in på 60-talet. På 70-talet efter oljekrisen fick man upp ögonen för avfall som en energiresurs. Avfall kan ge energi både till värmeverk och till kraftvärmeverk. Värmeverk ger fjärrvärme och kraftvärmeverk ger både fjärrvärme och elektricitet. 2 Det är viktigt med bra rökgasrening vid processen att bränna sopor. Gaserna går igenom flera steg av rening och miljöfarliga ämnen avskiljs. Vissa rester kan återanvändas medan vissa går till deponi. Vattnet som används vid reningen renas i flera steg efter användandet. Utsläppen av tungmetaller har minskat med 99,9 procent sedan 1985 vid förbränning av avfall. 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte ............................................................................................................. 7 2. Metod .................................................................................................................................. 7 3. Mål ...................................................................................................................................... 8 4. Organisation ........................................................................................................................ 8 Vattenproduktion och bakomliggande processer ....................................................................... 9 5.1 Vattnets kretslopp ...................................................................................................................... 9 5.1.2 Identifiering av de fyra vattentyperna .................................................................................. 10 5.2 Grundvatten ............................................................................................................................. 11 5.3 Grundvattenverk ...................................................................................................................... 11 5.3.1 Pumpning.............................................................................................................................. 12 5.3.2 Luftning ................................................................................................................................ 12 5.3.3 Oxidation .............................................................................................................................. 13 5.3.5 pH-Justering- Alkalisering ................................................................................................... 14 5.3.5 Desinfektion. ........................................................................................................................ 14 5.4.1 Ytvatten ................................................................................................................................ 14 5.4.2 Ytvattenverk ......................................................................................................................... 16 5.4.3 Intag av vatten ...................................................................................................................... 16 5.4.4 Mikrosilar ............................................................................................................................. 16 5.4.5 Kemisk fällning .................................................................................................................... 16 5.4.6 Flockningskammare ............................................................................................................. 17 5.4.7 Sedimentering ....................................................................................................................... 17 5.4.8 Flotation................................................................................................................................ 17 5.4.9 Snabbfiltrering ...................................................................................................................... 17 5.4.10 Långsamfiltrering ............................................................................................................... 18 5.4.11 Konstgjord infiltration. ....................................................................................................... 18 5.4.12 Ozon ................................................................................................................................... 18 5.4.13 Membranfilter ..................................................................................................................... 19 5.4.14 pH justering-Alkalisering ................................................................................................... 19 5.4.15 Desinfektion. ...................................................................................................................... 19 5.4.16 Slamhantering i ytvattenverk. ............................................................................................. 19 5.9 Pumpar..................................................................................................................................... 20 5.5 Efterbehandling ....................................................................................................................... 21 5.6 Ledningsnät ............................................................................................................................. 22 4 5.7 Reservoarer .............................................................................................................................. 23 5.8 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30........................................... 25 5.8.1 Hygienregler ......................................................................................................................... 25 5.8.2 Faroanalyser och kritiska punkter ........................................................................................ 25 5.8.3 Beredning och distribution av vattnet................................................................................... 25 5.8.4 Kvalitetskrav ........................................................................................................................ 26 5.8.5 Provtagningar på vattenverk ................................................................................................. 27 5.8.6 Utrustning. ............................................................................................................................ 28 5.8.7 Eventuella åtgärder. .............................................................................................................. 28 VA hantering av felanmälan .................................................................................................... 29 6.1 Kundservice ............................................................................................................................. 29 6.1.2 Vid telefonkontakt ................................................................................................................ 29 6.1.3 Vanliga problem ................................................................................................................... 29 6.1.4 Efter avslutat samtal ............................................................................................................. 30 6.2 Analys av mailutskick ............................................................................................................. 30 6.2.1 Hur bemöter de kunden? ...................................................................................................... 30 6.2.2 Vad föreslår de att kunden skall göra? ................................................................................. 31 6.2.3 När telefonluren är pålagd .................................................................................................... 31 6.2.3.1 Vad gör de nu? .................................................................................................................. 31 6.2.3.2 Skickar de ut någon och i så fall vem och vad skall han/hon göra? .................................. 31 6.3 Egenkontroll och dokumentation ............................................................................................ 31 Styrande lagar inom yttre miljövård......................................................................................... 32 7.1 Miljöbalken ersätter 16 fristående miljölagar.......................................................................... 32 7.1.2 Miljöbalkens fem grundstenar .............................................................................................. 32 7.1.3 Miljöbalken gäller alla i Sverige .......................................................................................... 33 7.1.4 Begränsningar för miljöbalken ............................................................................................. 33 7.2 Skillnaderna mellan EU-förordningar och EU-direktiv. ......................................................... 33 7.3 Miljöfarlig verksamhet ............................................................................................................ 33 7.4 Mark- och miljödomstolar ....................................................................................................... 34 7.4.1 Domstolarnas uppgifter ........................................................................................................ 34 7.4.2 Vanliga mål .......................................................................................................................... 35 7.4.3 Hur ett mål inleds ................................................................................................................. 35 7.4.4 Hur ett mål avgörs ................................................................................................................ 35 7.5 Verksamhetsutövares egenkontroll ......................................................................................... 35 5 7.6 Ekologisk ................................................................................................................................. 36 Avfall som energiresurs ........................................................................................................... 38 8.1 Historik .................................................................................................................................... 38 8.2 Skillnaden mellan värmeverk och kraftvärmeverk .................................................................. 38 8.2.1 Tekniken ............................................................................................................................... 38 8.2.2 Rosterteknik.......................................................................................................................... 38 8.2.3 Fluidiserad bädd ................................................................................................................... 39 8.2.4 Cirkulerandebädd ................................................................................................................. 39 8.2.5 Rökgasrening ........................................................................................................................ 39 8.2.6 Torrökgasrening: .................................................................................................................. 40 8.2.7 Cyklon .................................................................................................................................. 41 8.2.8 Elektrofilter: ......................................................................................................................... 41 8.2.9 Spärrfilter.............................................................................................................................. 41 8.2.10 Skrubber ............................................................................................................................. 41 8.2.11 Katalytisk rening ................................................................................................................ 41 8.2.12 Koldioxidavskiljning: ......................................................................................................... 42 8.2.13 Rester .................................................................................................................................. 42 8.3 Miljöpåverkan ......................................................................................................................... 42 8.4 Dioxin ...................................................................................................................................... 42 8.5 Anläggningar ........................................................................................................................... 43 8.6 Synsättet i politiken på avfallshantering.................................................................................. 44 8.7 Motstridiga åsikter mellan Greenpeace och Naturvårdsverket ................................................ 44 Slutsats ..................................................................................................................................... 44 Källförteckning......................................................................................................................... 46 6 1. Bakgrund och syfte Vi är sex stycken studenter som läser till vatten och miljö tekniker på SKY framtidsutbildningar i Hallsberg. Vi börjar nu med andra projekt som ska inbegripa dricksvattenteknik och yttre miljövård. Vi ska skaffa oss en allmän orientering om yttre miljövård och en djupare inlärning om dricksvattenteknik kurs 1. I yttre miljövård ingår. • Ekologisk grundsyn. • Tillverkningsprocesser och miljöpåverkan. • Industriutsläpp till vatten och luft. • Lagar, myndigheter och förordning inom miljöområdet. I dricksvattenteknik kurs 1 ingår. • Vattenresurser och dess kretslopp. • Vatten, råvaror och dess egenskaper. • Vattenverk, pumpteknik och vattenreningsmetoder. • Utrustning för provtagning. • Reservoarer, ledningsnät och desinfektion. • Lagstiftning, normer, föreskrifter och EU-regelverk. 2. Metod Vi kommer att använda följande metoder: Studiebesök. Kurslitteratur, Internet, Informations hämtning, intervjuer. Praktisera PBL-metoden som innefattar följande: söka på svar och förklaringar på Internet, söka upp utomstående, kunskapsmässiga nyckelpersoner för eventuell intervju. Vi löste uppgift två genom en två-stegsraket. Den första raketen innebar både mailutskick och ringde till dricksvattenansvariga i en handfull slumpvis, geografiskt utvalda kommuner. Raket 7 nummer två var att tillsammans med mailet bifogades en bilaga med en modifierad version av uppgiften. I själva mailet skrevs en enkel presentation av avsändaren och syfte med mailet. Orsaken till att mail valdes framför telefon är att svarsmail innebär ett direkt skriftligt svar med underskrift i form av avsändare (mailadress/källa). Resultatet av denna marknadsundersökning finns som bilaga tre. Ytterligare information för att ge ett utförligt svar på uppgift två hämtades ifrån faktaskrifter hos i huvudsak Svenskt Vatten och länkar förmedlade av Svenskt Vatten. 3. Mål Projektet är uppdelat i två moment. Det ena momentet är att kunna identifiera de olika processer som påverkar den yttre miljövården och vilka lagar och föreskrifter som reglerar miljövården. Det andra momentet är att gå in djupare på dricksvattenteknik kurs 1. Vi skall förstå de olika stegen inom vattenförädlingen från råvatten till dricksvatten. Detta skall vi sammanfatta i en projektrapport. Följande delmål hjälper oss att nå huvudmålet: • Konstruktiva gruppsamtal • Avstämning av projektet på distans via sociala medier • Följa tidsramen i projektplanen • Upprättandet av grov/detaljplan 4. Organisation Projektledare är Sommai Phonphairoj. Övriga projektmedlemmar är Mona Petterson, Jessika Eskilsson, Henrik Romberg, Christine Andersson och Mats Karlström. Vi rapporterar till vår handledare Martin Lundh. 8 Vattenproduktion och bakomliggande processer Försök att rena vatten med filtrering genom sand, grus och flodsedimentering har funnits länge, långt innan kristusfödelse. Denna form av vattenreningssystem utnyttjades sedan långt in på 1800-talet. Det var under 1800- talet som långsamfilter och flockningsprocesser kom till och det var genom observationer gjorda i Europa. Sjukdomar kunde förhindras avsevärt genom långsamfilter, bland annat kolera. Det var inte förrän i början av 1900- talet som desinfektion av vattnet började, detta var för att förhindra vattenburna sjukdomsspridningar. Idag finns 1757 kommunala vattenverk i Sverige, där 168 är ytvattenverk, 1463 grundvattenverk med naturligt grundvatten och 126 grundvatten med konstgjort infiltration. 5.1 Vattnets kretslopp Vattnets karaktäristika egenskaper skiljer sig åt om det är yt- eller grundvatten. När det gäller ytvatten är det framför allt lokalisering och topografi av själva vattentäkten som avgör egenskaperna, tillrinningsområden och hur de används styr kvaliteten till exempel om det är jordbruksmark eller är belägen vid bebyggd mark. Grundvatten däremot påverkas av markens och berggrundens sammansättning. Under hela vattnets kretslopp från ånga, flytande och fast form påverkas samt förändrar vattenkvaliteten, då vatten har egenskaper som både transportör och lösare av andra ämne. Vattnets kretslopp förklaras enkelt som följer. Genom solen värms mark och vatten upp som gör att vatten förångas, även växter släpper ifrån sig vattenångor genom transpiration. Vattenmolekylerna stiger upp i atmosfären, där vattenångorna kondenseras och förenar sig med föroreningar som vi tillför atmosfären genom olika utsläpp (även naturen själv släpper ifrån sig giftiga gaser, bland annat vulkaner). Vattnet transporteras sedan i moln med vinden och faller ned till marken i form av nederbörd. Nederbörden absorberas antingen upp av marken där den filtreras genom olika marklagren eller rinner vidare till sjöar och vattendrag. Redan i humuslagret träder vattnets egenskap som lösningsmedel fram och bryter ned samt frigör de olika näringsämnena och mineralerna. När vatten löser upp de organiska ämnena och mineralerna förbrukas syret i vattnet. Syrebristen i vatten hjälper järn och mangan att fälla ur mark och berg. Vatten perkoleras genom marken tills den når det vattenmättade lagret, där den antingen blir kvar (bildar vattenmagasin) eller söker sig ut i källor, vattendrag eller sjöar som i sin tur kanske söker sig ut till havet. När grundvatten kommer i kontakt med ytvatten förändras åter dess egenskaper. 9 Den nederbörd som inte filtreras genom marken rinner via till- och avrinningsområden till sjöar och vattendrag eller ut till havet. havet De ämnen och material som om transporteras till sjöar, vattendrag och hav via vatten anrikas, anrikas men främst i bottensedimentet. När vattnet vat sedan värms upp av solen sätts åter vattenkretsloppet kretsloppet igång. Naturen har ett eget vattenreningsverk, ekosystemtjänsten. Ekosystemtjänsten är naturens egen process, där vatten i naturen renas genom kombinationer av kemisk, mikrobiologiskt och fysikaliska fysikalisk reaktioner. Det är den processen som vi människor skor försöker att efterlikna när vi renar nar råvatten i reningsverken. reningsverk Hydrologiska kretsloppet 5.1.2 Identifiering av de fyra vattentyperna De fyra vattentyper som vi har fått till uppgift att föreslå lämpliga reningsmetoder för anser vi som följande: Vatten typ 1 och 4 är grundvatten det baserar vi på den höga alkaliniten samt hårdhetsgraden. Visserligen är hårdheten och färgtalen färgtal för vatten typ 1 inom gränsen en för både yt- och grundvatten en men de andra parametrarna indikerar på att det är grundvatten. Färgtal för grundvatten enligt kompendium Dricksvattenteknik 1 skall ligga mellan 0-10 0 10 och hårdhet på 5-25. Vatten typ 2 och 3anser vi i gruppen att det är ytvatten det basera vi på de höga färgtalen, hårdheten under 5 dH samt att vatten typ 3 har stark mossdoft. Järn och mangan har kanske liknade värde som typ 1 och 4 men detta d kan beror på årstiden, vilket inte framgår i uppgift uppg beskrivningen. Under sommaren och vintern innehåller ytvatten mer järn och mangan på grund av syrebristen vid bottenskiktet. Yt- och grundvatten karaktäristiska egenskaper finns beskrivna här nedan även de reningsprocesserna som krävs för att vattnet skall sk vara tjänligt. 10 5.2 Grundvatten Fördelar med grundvatten som råvatten är att temperaturen är jämn och låg, grundvattentemperaturen motsvarar luftens årsmedeltemperatur. Grundvatten har låg halt av organiska ämnen (CODMn som är kemisk syreförbrukning) och har bättre mikrobiologisk kvalité. Detta gör att grundvatten kräver enklare behandling i vattenverket, ibland inget alls för att var tjänligt. Grundvatten har genom perkoleringen förbrukat stora delar av sitt syre vilket gör att det är relativt syrefattigt. I bästa fall är det färglöst och luktfritt men om det förekommer svavelväte kan vattnet få en frän doft. När vattnet tappar syret kan det ta upp stora mängder med koldioxid som löser sig i vattnet. Koldioxiden omvandlas delvis till kolsyra och gör att pH-värdet sjunker och vattnet blir aggressivt. Aggressivt vatten påverkar ledningsrören negativt och måste åtgärdas innan distribution. Infiltrerat grundvatten måste enligt Livsmedelsverket vara i marken över 14 dagar för att kunna klassas som grundvatten. Grundvatten kan innehålla olika mineraler och gaser då det löser upp organiska ämnen i jorden och berggrunden. De mest förekommande ämnena i grundvatten är bland annat klorid, fluorid, mangan, järn, nitrater, radon med flera. Klorid finns i grundvatten i de delar av Sverige som har legat under vatten under istiden. Fluorid förekommer alltid i grundvatten, men oftast i djupa brunnar med mjukt vatten och högt pH- värde och oftast tillsammans med unga graniter och pegmatiter. Järn och mangan är vanligt både hos yt- och grundvatten dock i lägre mängd hos ytvatten. Dessa problem kan man åtgärda genom luftning och kemisk fällning, både järn och mangan fäller ur berg, jord och bottensedimentet när vattnet är syrefattig. Radon är en radioaktiv ädelgas som uppstår vid urans sönderfall. Den finns i berggrund och jordlager, radon försvinner från grundvatten genom luftning och omrörning. Nitrater förekommer oftast där gödsling av luckra jordarter förekommer men även vid läckande avlopp och gödselstackar. 5.3 Grundvattenverk Eftersom grundvatten oftast är av mycket bättre kvalité än ytvatten så behövs det som vi nämnt tidigare färre steg i reningsprocessen, på vissa grundvattenverk kan det vara så att vattnet är så bra att det efter en desinfektion kan pumpas direkt ut till konsumenten. 11 5.3.1 Pumpning Vattnet pumpas upp från berggrunden till vattenverket, vanligtvis används filterbrunnar/ rörbrunnar för att pumpa upp större mängder vatten. Brunnen tar upp vattnet horisontellt i berggrunden och består oftast av tre delar, filterrör där intaget till brunnen sker, förlängningsrör till ytan och pumprör under filterröret, eller alternativt ett formationsfilter, som ska förhindra att material följer med in i uppumpningen. Filter- och rörbrunnar är borrade brunnar. De vanligaste grundvattenbrunnarna är borrade brunnar i berg. Foderrör borras ned i jordlagret och lämnas kvar där genom att cementera fast det, från slutet av röret ca 3 meter ned borras det in i berggrunden och där sker vattenupptaget via en pump. 5.3.2 Luftning Luftning av vatten görs i två syften, att syresätta vattnet eller för avdrivning av ämnen i vattnet. Syresättning av vattnet görs för att höja syrehalten i vattnet till minst 3 mg/l, eller för oxidation av främst järn och mangan. Det vanligaste sättet att tillföra syre är att blåsa in luft i vattnet via en kompressor. Detta görs oftast på mindre grundvattenverk. Övriga sätt att tillföra syre är via luftningstrappa, droppbäddar, droppluftare, spritsluftare eller via en bottenluftare. Vid avdrivning är syftet att ta bort koldioxid, radon, svavelämnen och metan. Vid avdrivning behövs stora mängder luft och att kontaktytan mellan luft och vatten måste vara stora. Den vanligaste anordningen är en inkaluftare, som är en bubbelskitsluftare vilken består av en horisontell perforerad silplåt av rostfritt stål. Luften tillförs i en kammare under plåten via en fläkt. Vattnet fördelas längs plåten med hjälp av ett tilloppsrör med munstycken, av luften som tillförs bildas ett bubbelskikt på 20-30 cm som ger en tillräckligt stor kontakt mellan vatten och luften. Verkan: Syresättning av vattnet. Koldioxid-, radon- och svavelvätereducering. 12 5.3.3 Oxidation Oxidation är en kemisk process med syftet att få en kemisk reaktion. Kemisk substans Kemisk reaktion Syre Utfällning järn. Klor Desinfektion Väteperoxid Nedbrytning svavelväten Kaliumpermanganat Utfällning mangan, nedbrytning av cyanider och fenoler Klordioxid Utfällning järn och mangan, passar vid lågt PH Ozon Utfällning av järn och mangan, lukt smak minskning, färgreduktion. Tabellen är rangordnad i de kemiska substansernas verkningsgrad, med den reaktionssvagaste först. Järn och mangan är de ämnen som vanligast finns i grundvatten och deras oxidationshastighet är beroende av flera parametrar som: • PH-värde. • Temperatur • Typ och mängd av oxidationsmedel • Salthalt. De kemiska substanserna tillförs via en doseringspump i ledningsröret för vattnet, för att oxidationen ska bli tillräckligt stark för att mangan ska fällas så höjs pH värdet till mellan 88,5 för att öka hastigheten på oxidationen. Ibland behövs det både luftning och oxidation för att fälla ut järn och mangan Efter det går vattnet till snabbfiltret för filtrering av de utfällda kemiska substanserna. Verkan: Se tabell ovan. 5.3.4 Avhärdning Ett vatten som är för hårt avhärdas, vilket betyder att man minskar innehållet av kalcium- och magnesiumjoner. Det finns olika sätt att avhärda vattnet, det görs oftast genom en jonbytare, där vattnet går genom ett avhärdningsfilter som har en höjd på cirka en meter. Filtret består av en jonbytarmassa som kan byta ut kalcium och magnesiumjoner mot natriumjoner. Filtret blir efter ett tag mättat och måste rengöras, det sker genom backspolning där det tillförs natriumkloridlösning efter att filtret spolats rent från eventuellt slam. Man kan även spola en del av vattnet genom avhärdningsfiltret och resterande bredvid, när det blandas får det den 13 rätta hårdheten, hur mycket vatten som ska spolas genom filtret räknas ut med Shunts lag. Avhärdning kan även göras med kalkfällning eller lutfällning. Övriga processer är kristallisation i pelletreaktor och membranfiltrering. Verkan: Justering av vattnets hårdhet. 5.3.5 pH-Justering- Alkalisering Vattnet kan eventuellt behövas pH justera, detta görs genom att vattnet passerar genom ett alkaliskt filter eller genom att kalk eller lut tillförs i vattnet. Detta görs för att vattnet inte ska vara för surt och på det sättet fräta på ledningsnätet vid distribution till kunden. Verkan: Minimera skador på ledningsnätet. 5.3.5 Desinfektion. Desinfektion av dricksvattnet görs för att ta bort bakterier i vattnet och eventuellt bakterier som uppkommit under vattnets väg genom vattenverket, det görs för att säkerställa att vattnet har samma kvalité när det når kunden som det hade när det lämnade vattenverket. Detta görs genom att tillsätta klor eller genom UV-ljus. UV-ljus är ett nyare sätt att desinficera vattnet, det är det kortvågiga ljuset som används för att neutralisera bakterierna så att de inte kan föröka sig. Det krävs dock att vattnet är tillräckligt klart för att ljuset ska kunna bryta igenom. Även vid desinfektion ska det finnas ett larm som utlöses vid felaktiga värden. Verkan: Mikroorganismreducering. 5.4.1 Ytvatten Till ytvatten hör sjöar, vattendrag och hav. Det råvatten som vi använder kommer från sjöar och vattendrag. Några exempel på råvattentäkter är Mälaren och Svartån. Tio procent av Sveriges landyta utgörs av sjöar. Det kommunala råvattnet består av 50 procent ytvatten och 25 procent av ytvatten som infiltreras. Ytvatten som råvatten används antingen direkt till framställning av dricksvatten eller till konstgjord infiltration. Den karaktäristiska egenskapen av ytvatten beror mycket på hur tillrinningsområden används, till exempel om det är jordbruksmark, bebyggda områden eller skogsmark, men även var i Sverige den är lokaliserad. Årstiderna, väder och vattnets egna strömmar påverkar vattnets kvalité och sammansättningen. Det är viktigt att känna till vad som händer med ytvattnet i sjöar under de olika årstiderna. 14 Under våren rör vinden om ytvattnet så att vattnet blandar sig helt från ytan till botten. Detta gör att vattnet nästan är helt fullt syresatt. Vattentemperaturen bruka ligga runt 0,5 och 4oC. Desto mer solen värmer upp vattnet och temperaturen stiger upp till mellan 7 till 10oC, börjar det varmare vattnet bli lättflyktigt medan det kallare vattnet längre ned är lite mer trögt, det vill säga att det har högre viskositet. Skillnaden i viskositeten gör att vattnet skiktar sig i två lager och språngskikt bildas. Det blir en tydlig linje mellan det varmare ytvattenskiktet och det kallare bottenskiktet. Det lättflyktiga vattnet ovanför språngskiktet kommer under hela sommaren att syresättas medan det trögare bottenskiktet står näst intill still. När döda organiska material och döda alger faller ned till botten, där merparten av nedbrytningen sker förbrukas syret mer och mer ju längre in på sommaren man kommer. Vid bottensedimentet blir det nästan helt syrefritt och mangan samt järn frigörs. Antal mängd järn och mangan ökar ju längre in på sommaren man kommer. När hösten kommer börjar yttemperaturen att sjunka. Skillnaden mellan yt- och botten temperaturen blir mindre och språngskiktet löses upp. Omrörning av vattnet genom bland annat vindar gör att vattnet nästan helt blir syremättat, järn och mangan oxiderar samt sjunker ned till bottensedimentet igen. Under vintern lägger sig isen som ett lock över sjön, cirkulationen av vattnet stoppas vilket leder till att det blir mindre och mindre syre i vattnet, särskilt längre ned mot bottenskiktet där vattnet fortfarande inte är fruset. Syrebristen bidrar återigen till att järn och mangan frigörs ur bottensedimentet. Bra vattenkvalitet innebär att vattnet inte ska innehålla bakterier, virus, parasiter och andra ämne som kan äventyra konsumenternas hälsa. Tre parametrar används när råvatten skall analyseras, fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska. De fysikaliska parametrarna är tillexempel temperaturen, turbiditeten, färgtalen, ledningsförmågan och så vidare. De kemiska parametrarna är pH, CODMn, TOC (totalt organiskt kol), bekämpningsmedel med mera. I den mikrobiologiska parametern mäts antal mikroorganismer, koliformade bakterier, E. coli, aktinomycenter och mikrosvampar. 15 Nymölla grundvattenverk är ett exempel på ett verk med få processteg 5.4.2 Ytvattenverk 5.4.3 Intag av vatten Vattnet leds från ett vattendrag eller sjö in till vattenverket via en eller flera intag. Via ett självfall leds vattnet i intagsledningar till en intagskammare. Intaget bör placeras på ett lämpligt djup där hänsyn bör tas till temperatursprångskikt och eventuellt ev närliggande utsläpp. Vid intaget sitter en sil som silar bort alger, fiskar och skräp. Intaget kan även ske från borrade brunnar i strandkanten. 5.4.4 Mikrosilar Om råvattnet innehåller mycket alger så bör dessa separeras från vattnet innan reningsprocessen, detta för att de kan orsaka igentäppningar och även orsaka smak och lukt problem i kommande steg i verket. Mikrosilen kan placeras redan efter intagskammaren intagskammare för att förhindra att alla organiska föroreningar följer med in i vattenverket. Detta blir den första hummusreduktionen i reningsprocessen. Det finns tre typer av silar att välja mellan roterande mikrosilar där algerna avskiljs av en silduk, korgbandssilar där algerna separeras av ett bågformat silelement och skivsilar där silduken monteras på skivor i trumman för att kunna föra större flöden vatten genom silningen. silningen Verkan: Humusreducering. 5.4.5 Kemisk fällning Den kemiska fällningen är till för att reducera organiska material material och humusämnen i vattnet. I den kemiska fällningen reduceras partiklar som är för små att få bort via enbart sedimentering eller filtrering. 16 5.4.6 Flockningskammare De partiklar som inte silas bort i intagssteget är oftast humus- och organiskaämnen, dessa partiklar tas bort genom kemisk rening. För att partiklarna ska kunna klumpas ihop (flockas) tillsätts aluminiumsulfat, järnsalter eller förpolymeriserade aluminiumföreningar alldeles innan eller i början av flockningskammaren så att partiklarna först koagulerar (stelnar) och blir neutraliserade, fällnigskemikalien gör då att partiklarna förs samman och bildar större flockar. Viktigt i detta moment är pH-värdet, värdet är avgörande för hur stora flockarna blir och viktigt är också att det blir en snabb inblandning av fällningskemikalien. I kammaren finns det mekaniska omrörare som i olika hastigheter rör om vattnet. Vid grovavskiljning av flockarna används sedimenteringen eller flotation, vilket ska följas av en snabbfitrering. Verkan: Humus-, färgreducering. 5.4.7 Sedimentering Efter det pumpas vattnet vidare till sedimenteringen där vattnet rinner genom bassängen, eftersom att flockarnas densitet är högre än vattnet, sjunker de mot botten av bassängen i genomströmningen. På botten av bassängen finns en bottenslamskrapa som för bort slammet, om en automatisk skrapa inte finns, måste man tömma bassängen för rengöring. Verkan: Humus-, färg-, mikroorganismsreducering. 5.4.8 Flotation Genom att tillföra små mikroskopiska luftbubblor i vattnet binds luft till flockarna så att de får en lägre densitet än vattnet och stiger då uppåt i bassängen. Vid ytan bildas ett slam som avlägsnas av en skrapa eller avrinning. Flotationen kan sammanbindas med nästa steg, snabbfiltreringen i ett flotationsfilter. Flotationsbassängen placeras på snabbfiltrets sandfilter och vattnet går ned genom sandfilter och i väg till nästa steg i reningsprocessen. Genom backspolning (vatten spolas motsatt riktning mot vattnets gång) rengör man sandfiltret från slam och flockar. Verkan: Humus-, färg-, mikroorganismsreducering. 5.4.9 Snabbfiltrering De flockar som är för små att tas bort med grovavskiljningen tas bort i snabbfiltret som består av sand som vattnet tränger igenom, det kan vara upp till 1 m högt, vattnet passerar genom sanden som filtrerar bort de små partiklarna. Storleken på sanden avgör hur snabbt vattnet 17 rinner igenom, under sanden sitter en filterbotten som hindrar sanden att tränga igenom. Rengöring av filtret görs genom backspolning. Det ska enligt livsmedelsverkets föreskrifter finnas ett larm på snabbfiltret som går om turbiditeten är för stor i bassängen. Verkan: Humus-, färg-, mikroorganismsreducering. 5.4.10 Långsamfiltrering I långsamfiltreringen renas vattnet biologiskt, mikroorganismer renar vattnet från ämnen som ger dålig lukt och smak. Filtret består av fyra skikt; vatten, filtersand, övergångslager och tegelbädd. I det översta skiktet bildas det efterhand en biologisk filterhud, i den bryts organiska ämnen ned. I processen förbrukas syre och det bildas koldioxid, när den biologiska filterhuden har uppnått tillräcklig reningsförmåga så är det biologiska arbetet färdig arbetat. Det är lukt- och smakfritt och bakterier närmast obefintliga. Processen kan fortgå från några dagar till flera veckor. Sedan filtreras vattnet genom filtersanden, den kan vara av varierande kornstorlek mellan 0,2-2 mm. Hastigheten genom filtret varierar mellan 0,1-0,4 m³ vatten / m² filteryta och timme. Bassänger för denna filtrering är oftast väldigt stora till ytan. Verkan: Mikroorganism-, färg, järn-, smak-och luktreducering. 5.4.11 Konstgjord infiltration. Det betyder att ytvattnet infiltreras på konstgjord väg, genom till exempel en grusås, på så sätt bildas konstgjort grundvatten av ytvatten. Ytvattnet kan även i infiltreringen blandas med grundvatten. Den konstgjorda infiltreringen kan göras både innan och efter den kemiska processen. För att vattnet efter den konstgjorda infiltrationen ska räknas som grundvatten ska filtreringen pågå minst 14 dagar. Verkan: Mikroorganism-, temperatur-, smak och luktreducering. 5.4.12 Ozon Ozonbehandling används för att reducera humus halten och för att desinficera vattnet. Ozonet framställs på plats i verken, på så sätt att det tillförs luft som syrekälla, luften torkas och kyls sedan i ozongeneratorn. Där sker en urladdning mellan ozonrör och kylmanteln som har en växelspänning över sig på upptill 16 000 volt. Blandningen leds sedan vidare till en tank där ozonblandningen och vattnet kommer i kontakt. Ozonet leds vidare för rening och släpps sedan ut. Humusmolekylerna i vattnet bryts ned till små molekyler. Färg och organiska material reduceras av ozonet. Eftersom att det krävs ganska stora mängder ozon för att 18 reducera färg och humus, så rekommenderas inte ozonrening på vatten med stora humustal, om inte kemisk fällning föreligger. Ozonrening bör följas av filtrering genom aktivt kol eller långsamfiltrering, på grund av att humusämnena som bryts ned blir mer tillgängliga för bakterier. Verkan: Humus- lukt- och smakreducering. 5.4.13 Membranfilter Membranfilter används för att reducera humus, avhärdning, flouridavskiljning, partikel- och mikroorganismavskiljning och avsaltning av vatten. Det är pordiametern på membranet som avgör vad som ska separeras. Filtreringen fungerar så att vattnet förs eller sugs mot ett membranfilter med vald pordiameter, det som ska reduceras stannar kvar på matarvattensidan. Det renade vattnet kallas Permeat. Membranen delas in i lågtrycks- och högtrycksmembran, för lågtryck används mikro- och nanofilter, för högtrycksmembran nanofilter och omvänd osmos. Verkan: Humusreducering, avhärdning, flouridavskiljning, partikel- och mikroorganismreducering samt avsaltning. 5.4.14 pH justering-Alkalisering Precis som med grundvatten så justeras pH-värdet med ett alkaliskt filter eller genom att tillsätta kalk eller lut för att vattnet inte ska fräta på rörledningar. pH värdet kan även behöva justeras innan till exempel flockningen där pH-värdet påverkar halten av humus i kombination med vätekarbonatfattigt vatten, som är svår flockat. Verkan: Undvika korrosion i ledningsrör 5.4.15 Desinfektion. Som i grundvatten processen tillsätts klor eller UV-ljus för att ta död på eventuellt resterande bakterier i vattnet. Verkan: Mikroorganismreducering. 5.4.16 Slamhantering i ytvattenverk. När vattenverken framställer dricksvatten blir en biprodukt slam, den största delen slam kommer från kemisk fällning. På de flesta av verken släpps slammet ut i vattentäkter eller forslas vidare till avloppsverken för behandling. Det slam som kommer ur flockning består till 19 hälften av inert(kemikalietillsat (kemikalietillsatser), som inte är nedbrytbara och den andra hälften är medflockat flockat material så som alger och partiklar med mera som man tar bort från vattnet med flockningen. Slammets torrsubstans (TS-halten) kan genom centrifugering entrifugering ökas (förtjockas) (förtjockas till en högre torrsubstans procentsats, procent det görs för att minska slamvolymen. I förtjockningen tillsätts polymer. Efter det kan man göra en mekanisk avvattning av slammet som ger en fortsatt volymminskning. Torkbäddar och slamlaguner är de vanligaste sätten att avvattna slammet till en låg kostnad. Västerås vattenreningsverk tenreningsverk är ett exempel på ytvattenverk. 5.9 Pumpar Det finns i huvudsak tre olika typer av pumpar på ett vattenverk de är Centrifugalpumpar: pumpen består av ett eller flera skovelförsedda pumphjul som roterar och på det sättet bygger upp ett tryck. tryck. De är de viktigaste pumparna inom vattenförsörjningen. Membranpumpar: Pumpen arbetar med en instäng och vald volym som trycks i pumpriktningen. De används oftast som doseringspumpar Excenterskruvpumpar (förträngningspumpar): När det som ska pumpas är tjockare tjo eller av ett sådant material som sliter på pumpen används en excenterskruvpump. Den är konstruerad så att den skruvar fram materialet med en rotor i metall. 20 5.5 Efterbehandling För att vattnet skall ha så bra och stabil kvalité som möjligt ända fram till konsumenterna måste det efterbehandlas innan distribueringen. Efterbehandling görs för att förhindra korrosion i ledningsnäten och reservoarer samt säkerställa vattnets mikrobiologiska kvalitet. Livsmedelverket har klar vägledning i vad som räknas som mikrobiologiska säkerhetsbarriärer. En konstgjord infiltration måste vara över 14 dagar. I vattenverken måste följande steg genomföras för att förhindra mikrobiologisk spridning, kemisk fällning, långsamfiltering, primärdesinfektion samt filtrering genom membran med en absolut porvidd som är mindre eller lika med 0,1 µm. Ingen av dessa barriärer kan som enskild förhindra mikrobiologisk smitta men tillsammans är de mer effektiva. Desinfektion ska enbart oskadliggöra de mikroorganismer som eventuellt har klarat sig genom de föregående reningsprocesserna och ska inte få avgöra vattenkvaliteten. Korrosion av distributionsnätet måste förhindras, då det kommer att påververka vattenkvaliteten negativt samt kan bidra till läckage på rörledningarna. Till distributionsnätet räknas ledningar, reservoarer, serviser och fastighetsinstallationer. För att förebygga korrosion alkaliseras och hårdhets regleras vattnet. Alkalisering innebär höjningar av vattnet pH-värde. Alkaliseringen åstadkommer man med att tillsätta bland annat kalk, lut, bikarbonat med mera. I vissa grundvatten kan alkalisering vara för hög och måste åtgärdas, även detta kan leda till korrosion, utfällning och igensättningar i installationerna. Det bästa pH-värde för att förebygga korrosion är värde mellan 8-8,5. Vid distribution av vatten är det inte bara korrosion som kan påverka vattnet negativt det kan vara flera orsaker. Lukt-och smakförändring kan vara biologiska aktiviteter i biofilmen som finns i ledningsnätet. De mikrobiologiska aktiviteterna ökar ju varmare vattnet blir samt om det får stå stilla länge i ledningsnätet. Dålig lukt och smak kan också uppkomma när vatten från två olika källor med olika egenskaper blandas i distributionssystemet. Slam kan också förekomma i ledningsnätet, oftast beror detta på att vattenverken inte har minskat halterna av aluminium, järn och mangan tillräckligt. Vid onormala flöden eller riktningsändringar i flöden kan slammet föras vidare till konsumenterna. Mikroorganismer och djur kan förekomma i ledningar och reservoarer men oftast är de osynliga för blotta ögat, det kan till exempel vara alger, mikrosvampar, bakterier med flera. De organismer som man kan se med blotta ögat är oftast vattengråsuggor. Mikroorganismer utsöndrar vissa ämnen som kan ge lukt, smak, hudklåda och allergiska besvär. Det är svårt att bekämpa mikroorganismer när de väl har fått fäste. 21 5.6 Ledningsnät Ledningsnäten måste uppfylla de krav på kapacitet och leveranssäkerhet samt klarar av att stå emot invändigt tryck från vattnet och utvändigt belastning från marken (sättningar och tjäle) och trafiken. Ledningarna måste placeras i tillräckligt djupt så de inte kan få frostskador vilken kan leda till sprickor med mera. Eventuellt måste ledningarna förses med frostskydd. Fogarna måste vara tillräckligt täta så att inte trädrötter tränger in ledningarna. Rören som används måste dimensioneras för att klara av distributionen vid maximal normal förbrukning. Vatten bör kunna omledas vid vissa driftstörningar så att konsumenterna inte blir utan vatten någon längre tid. Vattenreservoarerna bidrar till leveranssäkerheten om avbrott uppstår vid vattenverken. Ledningar med enkeltmatningsystem måste stängas av helt om fel uppstår, därför är det alltid bättre med flera avstängningsventiler i ett distributionssystem. Långa uppehållstider i ledningsnät bör förebyggas, det föreligger större risk att kvaliteten på vattnet försämras men inte nödvändig vis. En jämn vattenomsättning bör eftersträvas både i ledningsnäten och i reservoarerna för att förebygga lukt, smak och slamsättning. De områden som kan ha dåligt vattenomsättning är bland annat ändledningar och ledningar långt bort från vattenverket och reservoarer. Även vissa högreservoarer med låg nivåvariationer kan ha dålig vattenomsättning om vattnet inte får sjunka utan ligger kvar i samma nivå hela tiden. Sedan finns det områden där vattenförbrukningen varierar efter säsong samt områden där industrier med hög vattenförbrukning har upphört. Ytterligare områden som kan ge dålig vattenkvalitet är fogar, serviser för brandposter, sprinkleranläggningar och vid korskopplingar. Det är viktigt med hygien då vattnet är ett livsmedel. Vid all hantering av livsmedel föreligger noggrann hygienhantering, detta gäller både personhygien av drift personal och allt material som används. Vid nyanläggning och reparationer måste hygien vara a och o. Förvaring av verktyg och material är jätte viktigt för att förebygga kontaminering, alltid försluta ändar på rör som ligger framme så att inte djur och skräp kommer in i röret. Verktyg som används för hantering av vattenledningsnät skall endast användas för dricksvatten och inte blandas ihop med verktygen för avlopp. Det är viktigt att tänka på vilka material som används till exempel får inte trä finnas med som material då trä gynnar tillväxt av mikroorganismer. Smörjmedel och dylikt måste vara avsett för dricksvatten. När ledningsnät skall tas i bruk måste den tätningstestas för att se om den klarar av vattentrycket. Nätet måste även renspolas, desinfekteras och sedan måste prover tas. Samma princip föreligger vid reparationer av ledningsnätet. 22 Beläggning och slam uppstår alltid i ledningsnätet. Genom spolning och rensning kan problemet åtgärdas, spolning kan göras med vanligt vatten eller kombinerat med tryckluft och rensning kan göras med pluggar och vatten. Hur ofta rengöring och spolning av ledningsnätet behöver göras beror på vattnets egenskaper, ledningsdimensioner och ledningsmaterialet. Järnrör bör inte pluggrensas då viss yta kommer att skrapas och friläggas, vilken leder till att röret kommer att rosta så småningom. Spolningen av ledningsröret måste vara av en viss hastighet så slam och dylikt avlägsnas. Den lägsta rekommenderade spolhastigheten är 2 m/s vilken motsvarar ett flöde på cirka 35 liter per sekund i en ledning med 150 mm. Oftast måste flera brandposter till för att kunna fullfölja spolningarna. Spolningarna skall pågå tills det att vattnet är fritt från slam och missfärgningarna är borta. Efter spolningarna ska både kemiskaoch biologiska prover tas. Det kan vara nödvändigt att desinfektera ledningarna efter spolning och pluggrensning. Desinfektion görs med klor i form av klorit eller kalciumhypoklorit. Efter desinfektionen måste ledningarna åter spolas så att klorin når visst gränsvärde i ledingen, därefter tas prover. Proverna tas först efter några timmar och sedan efter några dagar för att se om desinfektionen fyllde sin funktion. 5.7 Reservoarer Reservoarer är till för att lagra dricksvatten och har som huvudfunktion att utjämna variationerna i vattenförbrukningen under dygnet. Under hög vattenförbrukning sjunker vattnet i reservoaren och vid låg vattenförbrukning stiger vattnet. Det är inte förbrukningen av vatten som reglerar vattennivån i reservoarerna utan den kan också styras av pumpkapaciteten och styrningen. Beroende på var reservoaren är placerad så kallas de för olika namn högreservoarer och lågreservoarer. Högreservoarer distribuerar vattnet med självfall och lågreservoarer distribuerar vattnet med pumpning. Högreservoarer är vattentorn som är fristående byggnader som kan ligga långt från själva vattenverket. Medan markreservoarer ligger på eller i marken. Lågreservoarer ligger oftast nära vattenverk. Hydrofor är trycksatta behållare som ersätter reservoarer vid mindre anläggningar. Reservoarer med två kammare bör eftersträvas då det underlättar underhåll och vattenomsättningen. Den bör konstrueras så att inspektion, spolning, desinfektion, reparation och provtagning underlättas. För att förhindra slam bör jämnt och konstant vattenflöde till reservoarerna hållas samt låta vattennivån i reservoarerna varieras beroende på dygnsförbrukningen. Att låta vattnet sjunka riktigt lågt när förbrukningen är som högst och 23 låta vattnet fyllas på när förbrukningen är som lägst gör att det blir ständig omsättning i reservoaren. Den luft som tillförs reservoarerna måste filtreras. När vattennivån i reservoaren sjunker sugs luft in och för med sig partiklar till exempel damm och pollen som kan innehålla mikroorganismer. Partiklarna lägger sig sedan som en film över vattenytan som sedan kan växa till sig, vilket gör att den blir tyngre och kan falla ned mot botten. Slam på botten uppkommer dels av ledningsnätet eller från själva vattnet då den har långa uppehållstider. Slammet kan vara rost från rör, järn och mangan som oxideras. Även på väggarna bildas naturliga filmer med organisk tillväxt därför bör inga organiska ämnen eller material som stimulerar organisk tillväxt användas på vattenberörda områden. Trä, målarfärg(som även kan flagna) som inte är anpassad för vatten, gummi, isolering- och tätningsmassor med mera får inte användas. För att förhindra ytterligare kontamineringsrisker bör tillträde till reservoarer ses över. Alla typer av ventilation ska vara förtäckta eller förses med skydd till exempel manhålsluckor, så man inte kan slänga in saker i dem. Mobilmaster bör inte borras direkt på taket vilken kan leda till sprickor. Sprickor och läckage på taket kan även uppkomma på grund av ålder och frostsprängningar. Reservoarer och ledningsnät är den viktigaste förbindelselänken mellan vattenproducenterna och konsumenterna, det är medel för transport av det viktigaste livsmedlet och bör därför underhållas så vattnet förblir av god kvalitet. Enligt kompendium Dricksvattenteknik 4 Efterbehandling och distribution rekommenderas en regelbunden inspektion. Till en början rekommenderas inspektioner två gånger per år sedan om ingen förändring sker kan inspektionstiden ökas, man rekommenderar minst en per år. I kompendium finns checklista över de punkter som skall kontrolleras. Dokumentationen över själva reservoaren (ritningar, installationer med mera) samt de insatser som är utförda skall finnas tillgängliga för att underlätta underhållet. Rengöring av reservoarer bör göras på hösten när det inte finns så mycket partiklar i luften. Det finns två typer av desinfektionsteknik av reservoarer, en snabb- och långsamdesinfektion. Den långsamma går ut på att man tillsätter kalciumhypoklorit eller natriumhypoklorit i reservoarens vatten och höjer den till bräddavloppet sedan får vattnet stå i minst 24 timmar. Vattnet tappas sedan och reservoaren kan åter tas i bruk. I den snabba varianten borstas aktiv klor på de vätskeberörda ytorna och ska sedan verka i minst 30 minuter. Reservoaren kan sedan tas i bruk. De vatten som töms ut från reservoaren efter en klor behandling får inte släppas ut i ledningsnätet för dagvatten eller spillvatten utan att först behandlas. Metoden kallas för deklorering och det innebär att man tillsätter 24 natriumsulfit under omrörning som gör att kemikalierna reagerar tillsammans. Klorhalterna bör ändå kontrolleras för att säkerställa vattenkvaliteten. 5.8 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Livsmedelsverket är den organisation som styr vilka krav vattenproducenten har på sin vattenproduktion, vattnet är ett livsmedel som styr under samma premisser som all annan livsmedelstillverkning i Sverige. I dricksvattenföreskrifterna SLVFS 2001:30 finns regler för vattentillverkning. Följande är en sammanfattning av dess bestämmelser. 5.8.1 Hygienregler Vattenverket ska uppfylla kraven i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning(EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien. Den reglerar hygienregler för: • Allmänna regler för lokaler. • Särskilda regler för lokaler. • Transport. • Utrustning. • Livsmedelsavfall. • Vattenförsörjning. • Personlig hygien. • Livsmedelsprodukter. • Utbildning. 5.8.2 Faroanalyser och kritiska punkter För att kunna hantera faroanalyser och kritiska punkter i produktionen så ska en egenkontroll upprättas i riktlinjer med HACCP principerna och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien. Denna dokumentation ska vara aktuell och bevaras under lämplig tid. 5.8.3 Beredning och distribution av vattnet. Vid beredning av dricksvattnet så ska det användas sådana metoder som gör att verket kan uppfylla det som krävs i livsmedelsverkets föreskrifter. I processen ska det tas särskild hänsyn till råvattnet som ska användas till beredning av dricksvatten och även risken för kvalitetsförändringar under distributionen. Det ska finnas ett tillräckligt antal 25 säkerhetsbarriärer mot mikrobiologiska föroreningar. Om desinfektion ingår i verkets processer ska det säkerställas att den är effektiv och att biprodukter från detta hålls på en låg nivå utan att riskera desinfektionen. Det ska finnas utrustning som larmar vid felaktig pH-justering, desinfektion och förhöjd turbiditet (om verket använder ytvatten och ett filter för att avskilja turbiditet). Det ska finnas en beskrivning av vattenverket och en instruktion på hur driften går till. Det ska även finnas en person som är ansvarig för driften. Dricksvattnet får inte innehålla några ämnen som har används för beredning eller distribution, inte heller föroreningar som har orsakats av detta i halter som överstiger ändamålet med processerna. Dricksvattnet får inte innehålla spår från installationer som används vid beredning och distribution av vattnet. (Se Bilaga 1 för en förteckning över de processkemikalier som får användas i beredningen av vattnet. Även under vilka villkor och för vilka ändamål). Vattenverket ska vara konstruerat, underhållas och drivas så att det klarar av de krav som ställs i SLVFS 2001:30 på dricksvattnet. 5.8.4 Kvalitetskrav Dricksvattnet ska vara hälsosamt och rent, för att uppnå detta ska det inte innehålla: Mikroorganismer, parasiter eller andra ämnen som i ett visst antal halter utgör en fara för människor. Mikrobiologiska parametrar, gränsvärde för tjänligt med anmärkning efter avslutad beredning innan distribution. Parameter Gränsvärde Process i verket Odlingsbara mikroorganismer 10 st / ml Desinficeringen (i desinfekterat vatten) 22 Långsamfiltreringen grader C UV-ljus Konstgjord infiltrering. Kemisk fällning. Koliforma bakterier (E-koli) Påvisad i 100 ml Desinficeringen Långsamfiltrering. UV-ljus. Konstgjord infiltrering. Kemisk fällning. 26 Kemiska parametrar, gränsvärde för tjänligt med anmärkning efter avslutad beredning innan distribution. Parametrar Gränsvärde Process i verket Färg 15 mg/ 1Pt Kemisk fällning. Järn 0,100 mg/1 Fe Luftning Klor 0,4 mg/1 Cl 2 Desinficeringen Nitrit 0,10 mg / 1 NO2 Desinficeringen Temperatur 20 grader C Konstgjord infiltration. Turbiditet 0,5 FNU, NTU Mikrosilning. Snabbfilter Kemisk fällning. 5.8.5 Provtagningar på vattenverk Livsmedelsverkets provtagningar delas in i två delar, den normala och den utvidgade. Det är endast den normala provtagningen som görs på utgående vatten från verket, den utvidgade görs endast på dricksvatten hos användaren och på förpackat vatten. Provtagnings- och analysfrekvens grundas på hur många m3 vatten som verket producerar under ett dygn och om råvattnet kommer ur grund-eller ytvatten och delas även in i mikrobiologiska- och kemiska parametrar. Det tas flera mikrobiologiska prover på ett yt-vattenverk (minst 12 stycken prover/år på mindre än 400 m³ producerat vatten/dygn, som mest 52 stycken prover/år på 100000 m³ eller mer producerat vatten/dygn) än på ett grundvattenverk (minst 4 stycken prover/år på mindre än 400 m³ producerat vatten/dygn, som mest 24 stycken prover/år på 100000 m³ eller mer producerat vatten/dygn). De kemiska parametrarna går från ett stycke prov till 48 prov/år i samma mängd producerat vatten/dygn. Det är kontrollmyndigheten som fastställer hur, när och var de regelbundna normala provtagningarna sker och som beslutar om att eventuellt minska på den normala provtagnings- och analysfrekvensen. Detta får endast ske om proverna har uppvisat en stabilitet under minst två följande år och är klart bättre än de gränsvärden som anges i bilaga 27 2.i SLVFS 2001:30. Eller att det bedöms att dricksvatten kvaliteten inte kommer att försämras. Förslag till provtagningsprogram ska komma ifrån den som producerar dricksvattnet. Den mikrobiologiska provtagningen ska ske enligt SS-EN ISO 19458, dock finns inga krav på utbildning för den som tar provet, men den som utför proverna ska vara väl insatt i hygienkrav och rutiner runt provtagningen som laboratoriet har ordinerat. För att optimera provtagningen bör den ligga i direkt anslutning till de tillsatta kemikalierna och vid prover av mikroorganismerna när de har haft tillräcklig kontakttid med det processteget. 5.8.6 Utrustning. Proverna erhålls genom on-line mätning där man får resultatet direkt eller så görs det en analys av provet i laboratorium. För de prover som ska analyseras behövs en provflaska, dessa tillhandahålls av laboratoriet för det som ska analyseras. De olika flaskorna är för: • Fysikaliska-kemiska analyser. • Mikrobiologiska analyser. • Metaller • Radon. • Organiska föroreningar Mikrobiologiska analyser, där det finns en mikroorganism i flaskan. Proverna ska förvaras i kylväskor med temperatur +2-+8 0C och ska tydligt märkas med de begärda uppgifterna som finns på etiketten. 5.8.7 Eventuella åtgärder. Det är den som producerar dricksvattnet som omedelbart ska utreda orsaken till om kvalitetskraven i bilaga 2 i SLVFS 2001:30 inte uppfylls. Producenten måste omedelbart utreda om det finns en fara för människors hälsa i och med att kraven inte uppfylls. 28 VA hantering av felanmälan 6.1 Kundservice Då kunden står i centrum för Sveriges vattenverk är det väldigt viktigt med ett gott bemötande och en väl fungerande åtgärdsplan om problem skulle uppstå. Det första personalen på kommunens kundservice måste veta är hur deras egenkontrollprogram ser ut och det smidigaste sättet att rapportera samt registrera problemet. Nedan följer ett exempel på hur ett problem kan se ut: ”Ett par i ett svenskt hushåll har nyligen köpt ett bubbelbadkar, när de sedan skall fylla upp badkaret med vatten märker de att vattnet är missfärgat. De ringer genast upp de ansvariga vid kommunens vattenverk och frågar vad problemet är och hur snabbt det kan åtgärdas.” 6.1.2 Vid telefonkontakt Det första som görs under telefonsamtalet är att skriva en felanmälan som skall innehålla; Datum, namn, adress, telefonnummer samt en noggrann beskrivning av problemet. Kunden ska även få reda på att det är möjligt att göra en anmälan via kommunens hemsida. Vidare frågor kan bland annat vara hur länge vattnet varit missfärgat och om de bor i villa eller hyresrätt/bostadsrätt. Orsaken till det missfärgade vattnet kan vara ett arbete i fastigheten där vattnet har varit avstängt. En lösning som kan föreslås i detta fall kan vara att kunden renspolar vattnet. Renspolningen innebär att du läser av vattenmätaren och sedan spolar vattnet tills det blir rent, därefter läser du av mätarställningen en gång till och informerar vattenverket som drar av det på fakturan. Om dessa lösningar inte åtgärdar problemet så ber vi kunden att ringa upp igen så att kraftigare åtgärder kan vidtas. 6.1.3 Vanliga problem Vatten med för höga halter av mangan och järn gör så att vattnet kan få en svart/grå eller brunaktig färg och ge en metalliknande smak. Om halterna av mangan är för höga kan det även påverka din tvätt på ett ovälkommet sätt. Detta är ett problem som du stöter på om det är problem med VA-rören. 29 Ett annat at problem kan uppstå om du till exempel har spolat för snabbt så att för mycket vatten kommer på en gång, (vid exempelvis installation av badkar) då kan vattnet slita loss biohud från vattenröret. Problemet uppstår mestadels i fastighetsrören inte ute på ledningen. http://www.callidus.se/Vattenproblem/Vattenproblem/Brunabel%C3%A4ggningarj%C3%A4rnmangan.aspx 6.1.4 Efter avslutat samtal Kontrollerar med övrig driftspersonal om det finns eller har funnits driftsstörningar på vattenledningsnätet. Orsakerna till driftsstörningar kan vara reparationsarbete, läckage eller planerat ledningsarbete. Missfärgat kranvatten kan även bli fallet då en spolbil tankar tan upp färskvatten från en brandpost vilket kan få avlagringar att lossna. Missfärgat vatten kan också komma från varmvattenberedaren i fastigheten. De som eventuellt skickas ut för att undersöka problemet på plats kan göra en spolning av ledningsnätet och ta prover. http://www.gastrikevatten.se/files/2/17/egenkontrollprogram.pdf 6.2 Analys av mailutskick Att kontakta en kommun kan göras på ett par olika sätt, vi valde att först ringa upp och etablera kontakt för att sedan maila ut frågorna. De flesta svarade antingen samma dag eller dagen efter men det var två vars svar fortfarande inte dykt upp. Förhoppningsvis Förhoppningsvis behandlas inte kunder med riktiga problem på samma sätt. 6.2.1 Hur bemöter de kunden? Bara två av sju tillfrågade kommuner skrev att de först dokumenterar kundens kontaktuppgifter. De andra kommunerna har förhoppningsvis också samma tillvägagångssätt men det framgick inte vid mailutskicket. Det känns konstigt att det inte är det första och mest naturliga svaret som instinktivt dyker upp hos de svarande. En kommun som kontaktades svarade väldigt kort och det hjälpte inte till att skänka skänka någon klarhet i frågan. 30 6.2.2 Vad föreslår de att kunden skall göra? Vid den här frågan var kommunerna rörande överens vad ett första steg bör vara, vilket var att spola vattnet ett tag för att se om det gör någon skillnad. Det var givetvis viss variation i vilka förslag de tyckte var naturliga utöver detta, vissa svarade väl och länge och täckte ett par olika förslag och problem. 6.2.3 När telefonluren är pålagd 6.2.3.1 Vad gör de nu? Här var svaren ganska skilda, majoriteten av de svarande skrev att de skulle kontakta den ansvarige på ledningsnätet för att se om arbete på ledningarna pågår som påverkar kunden i fråga. Medan en kommun bara skrev att de skulle registrera det som missfärgat vatten. 6.2.3.2 Skickar de ut någon och i så fall vem och vad skall han/hon göra? Ett svar som var gemensamt för de flesta av kommunerna var att de skulle skicka en drifttekniker som spolar rent rören manuellt. Det var dock framförallt en av de tillfrågade som glänste med långa och utförliga svar som täckte många olika tillvägagångssätt. De täckte i princip nästan alla olika infallsvinklar med vad personalen kan tänkas göra steg för steg. Personen som skrev tog sig verkligen tid och utgick från den uppgiften som vi skickade till dem. 6.3 Egenkontroll och dokumentation En effektiv egenkontroll kräver en effektiv dokumenteringshantering. Att sköta dokumenteringen på rätt sätt är dessvärre en eftersatt disciplin i de flesta kommuner. Dokumenteringskravet finns inte enbart till för att uppfylla en punkt i egenkontrollen. Omorganisationer och nyanställningar leder till mer rörlig personal, vilket förutsätter att det finns en omfattande dokumentation för att verksamheten ska fungera. Inte sällan så är dokumentation tidskrävande, och därför är det viktigt att skapa smidiga rutiner. Ett problem i alla kommuner är att informationen som bör ingå i egenkontrollprogrammet är 1) utspridd och 2) inte uppdaterad. Man behöver en ständigt uppdaterad digital mapp där samtliga rutiner och andra dokument som egenkontrollprogrammet hänvisar till finns. En del av dessa digitala dokument ska spridas till andra platser där de används (till exempel i pärmar på verken). Det 31 är inte bara rutiner som bör finnas i egenkontrollmappen, utan även dokument som visar på att egenkontrollen följs (till exempel deltagarlistor från utbildningar, sammanställning av uppföljning av klagomål samt i viss mån checklistor). Genom en samlad och kontinuerligt uppdaterad dokumentation kommer arbetet med egenkontroll att underlättas avsevärt. För undvikande av dubbelarbete föreslås att en del information lagras på andra ställen än i mappen för egenkontroll. Information rörande underhåll dokumenteras på sikt i de nya underhållssystemen, CityWorks och Drifus. Rondlistor och online mätningar sparar man digitalt i övervakningssystemet. www.gastrikevatten.se Styrande lagar inom yttre miljövård Sverige har anslutit sig till flera regionala och globala konventioner, protokoll samt flera överenskommelser till skydd för miljön, allt arbete med vatten och miljön måste följa de åtaganden vi antagit. För att fullfölja dessa olika avtal och mål har lagar tagits fram eller omformats för att fullfölja dessa. 7.1 Miljöbalken ersätter 16 fristående miljölagar Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999 och är ett sammanslagningsresultat av 16 stycken olika, fristående miljölagar. Miljölagstiftandet hade sin ungefärliga start vid 1800-talet i och med utvecklingen av vattenkraft och det därpå kommande industrisamhället. Den mångfald miljölagar som slutade att användas i och med Miljöbalkens tillkomst var ofta snåriga och motstridiga gentemot varandra. 7.1.2 Miljöbalkens fem grundstenar Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 32 7.1.3 Miljöbalken gäller alla i Sverige Miljöbalkens regler gäller samtliga människor och verksamhetsutövare i Sverige som håller på med eller ska göra någon aktivitet som faller in på Miljöbalkens regelområde. Miljöbalken riktar sig direkt mot allt som bland annat kan påverka hälsan och miljön negativt, påverkan på natur och kulturmiljöer, utarmande av den biologiska mångfalden, att äventyra en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, att leda till misshushållning med råvaror och energi. Miljöbalken gäller samtliga individer såväl som företag och liknande verksamheter. http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/miljobalken.pdf http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM 7.1.4 Begränsningar för miljöbalken Miljöbalken gäller bara inom landets gränser Gäller inte vid krigsfara § 1:5 Gäller inte vid renhållning av statens vägar § 1:7 Gäller inte arbetsmiljön § 1:3 7.2 Skillnaderna mellan EU-förordningar och EU-direktiv. EG-förordningar är stadgande lagar i EUs medlemsstater, de står över medlemsländernas egna stiftande lagar. EU-direktiven är riktlinjer som medlemsländerna ska åberopa för att stifta egna lagar för att uppnå uppsatta mål. Direktiven är dock styrande precis som förordningarna. 7.3 Miljöfarlig verksamhet Kapitel 9 i miljöbalken reglerar miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 1. Utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten 2. Användning av byggnader, anläggningar och mark på ett sätt som kan medföra olägenheter för människor hälsa eller miljö. Genom annat utsläpp än som avses i kapitel 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten. 3. Användning av byggnader, anläggningar eller mark som kan störa omgivningen genom buller, ljus, skakningar, joniserade eller icke- joniserande strålning eller liknande. 33 http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c0/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPwtTIyNPc_2CbEdFAM9nO10!/?WCM_PORTLET=PC_7_25KQB2J3009 BD02TD41N8522A2_WCM&WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/foret agare/regler_och_tillstand/art_for_n800_rt_allm_defmiljofarligvh 7.4 Mark- och miljödomstolar 7.4.1 Domstolarnas uppgifter Mark- och miljödomstolarna är speciella domstolar då de har hand om mål som exempelvis gäller vatten- och miljöfrågor, fastighetsbildning och plan- och byggärenden. Domstolarna är nya då de bildades den 2 maj 2011 och ersatte bl.a. de tidigare fastighets- och miljödomstolarna. Det finns 5 miljödomstolar och en mark- och miljööverdomstol som är en del av Svea hovrätt. Sveriges miljödomstolar • Nacka tingsrätt • Umeå tingsrätt • Vänersborgs tingsrätt • Växjö tingsrätt • Östersunds tingsrätt 34 7.4.2 Vanliga mål Det finns en mängd olika mål som tas upp i dessa domstolar några exempel är. • Att ge tillstånd till vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet. • Frågor gällande hälsoskydd, naturvård, renhållning, förorenade områden och farligt avfall. • Skadestånds- och ersättningskrav med anknytning till miljön. • Överklagande av planärenden. • Tomträttsmål. 7.4.3 Hur ett mål inleds Vanligtvis är första steget en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet. En annan typ av mål är när kommunerna eller en förvaltningsmyndighet överklagar ett beslut, t.ex. om ett bygglov. Ett ovanligare och mindre trevligt mål kan gälla en ansökan om stämning. 7.4.4 Hur ett mål avgörs När ett utlåtande skall fattas från mark- och miljödomstolarna är det viktigt att kunskapen och erfarenheten inom området är samlat. Domare med specifika kunskaper inom området samlas tillsammans med tekniska råd och speciella ledamöter. Det tekniska rådet har utbildning inom bl.a. naturvetenskap och teknik, medan de speciella ledamöterna har specifik kunskap gällande det aktuella målet. De arbetar inte på domstolen utan jobbar där på uppdrag. http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/Mark--och-miljodomstol/ 7.5 Verksamhetsutövares egenkontroll I VA-sammanhang och produktion av dricksvatten innebär egenkontroll att man i den dagliga verksamheten löser arbetsuppgifterna efter utarbetade rutiner. Syftet med en kontinuerlig och omfattande egenkontroll är att kunna säkra ett hälsosamt och säkert kranvatten. Detta innebär att egenkontroll är en förutsättning för att kunna möta alla de krav som ställs på processen att producera dricksvatten. En aktivt väl utvecklad egenkontroll innebär också att det är det närmaste vi kan komma en garanti på god dricksvattenkvalitet. Från 1 januari 2012 blir det dessutom krav på att huvudmannen för VA-verksamhet ska ha egenkontrollprogram för HACCP. Svenskt Vatten (huvudrubrik: Egenkontrollprogram för dricksvatten med HACCP) 35 7.6 Ekologisk Ekologisk kommer från ordet ekologi som härrör från grekiska oikus för hus och logo för lära. Den vetenskapliga studien om ekologi är en studie om relationer mellan olika organismer och relationer med den omvärld de lever i. Vi människor är en del av ekologin och påverkar den i högsta grad. Enligt humanekologerna är den ekologiska krisen att människan som art har förändrat och påverkat jorden i den utsträckningen att flera arter har utrotas och att människan som art har omvandlat jordens yta efter vårt behov. Om vi räknar bort tundror och öknar så har människor påverkat mer än 73 procent av landytan. Vi har även rubbat eller påverkat de naturliga kretsloppen genom att modifiera landskapet, vattnets kretslopp genom dammar, konstgjord infiltration, överuttag av grundvatten, konstbevattning och så vidare. Rubbningar i ekologin och utrotningarna av arter beror på förändrad livsmiljön. Sverige antog förordning för ekologisk produktion redan 1995 och i augusti 2000 började EG:s bestämmelser om ekologiska livsmedel och ekologiska varumärken att gälla. Reglerna för produktion och kontroll finns i förordningarna, rådets förordning (EG) nr 834/2007, och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008. Alla medlemsländerna inom EU måste följa dessa förordningar men även de länder som exporterar ekologiskt livsmedel till Europa måste följa dem eller ha liknade lagar gällande ekologisk produktion. När det gäller ekologisk mat får endast 5 procent av ingredienserna innehålla konventionella ingredienser, men enbart om man har blivit beviljad av Livsmedelsverket. De resterande 95 procenten måste vara rent naturliga produkter, detta gäller både framställandet och processerna kring framställandet. Ekologiska livsmedel och produkter måste vara kodade med kontrollorganens kodnummer. Kontroller av ekologiskt livsmedel här i Sverige utförs av kontrollorgan som: • Kiwa Aranea SE-EKO-01 (tidigare Aranea Certifiering AB fram till 101201). • SMAK AB: SE-EKO-03 • HS Certifiering AB: SE-EKO-04 • Valiguard AB: SE-EKO-05 Ekologisk produktion i enlighet med Jordbruksverket skall strävas efter att nyttja naturresurser på ett hållbart och långsiktigt sätt. Detta gör man genom att förbättra odlingen(växlad följd av grödor med mest lämpade egenskaper), inga bekämpningsmedel eller konstgödsel (mineral gödsel får använda endast om den har ett naturligt ursprung) samt att djur skall födas upp på så naturligt sätt som möjligt och deras mat skall vara naturligt producerat från den egna gården så långt som det är möjligt. Flera intressenter så som 36 livsmedelsverket och jordbruksverket betonar vikten av att djur som föds upp i ekologiska gårdar måste få utlopp för sina naturliga beteenden samt vistas ute i det fria under sina levnadsår. Antibiotika samt andra läkemedel får användas i begränsad mängd, skulle sådana behandlingar användas får inte djuren slaktas direkt efter avslutad behandling. När det gäller GMO, genetiskt modifierade organismer så får det absolut inte användas eller förekomma i ekologisk produktion. För att få sälja sina produkter som ekologiskt måste man som producent certifiera sin produktion enligt EUs regler och ansökan skall göras till de fyra förut nämnda kontrollorganen. När du är certifierad får du använda dig av EU-märke för att märka dina varor. Man kan även söka certifikat hos KRAV eller Demetersförbundet. Både KRAV och Demetersförbundet har striktare regler gällande ekologisk produktion än EU. Som producent kan man vara certifierat hos samtliga intressenter, men EU:s certifikat är den obligatoriska. Enligt Jordbruksverket bidrar ekologisk produktion inom jordbruket till att man når miljömålen. I och med att inget bekämpningsmedel används så jobbar man för målen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet. Målen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv efterlevs då växtföljden är varierande. Då mineralgödsel med kväve är förbjuden minskar risken för övergödning (målen med Ingen övergödning). I och med att mineralgödsel inte används minskar klimatpåverkan som genereras vid framställningen av mineralgödsel(Begränsad klimatpåverkan). Sverige har 16 stycken miljömål, även kända som generationsmålen. Genierationsmålen innebär att man skall till kommande generation lämna över en god levnadsmiljö samt lösa de miljöproblemen som finns helt eller nästan helt inom en generation. Den miljöpolitik som förs ska vara inriktad på ekologisk återhämning så att ekosystemtjänsten är säkrad. Politiken skall främja den biologiska mångfalden, natur- och kulturmiljön samt nyttja dem på ett hållbart sätt. Människans hälsa ska inte utsättas för negativ miljöpåverkan. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoochklimat/ekologiskproduktion/vadarekologiskproduktion.4. 7850716f11cd786b52d80001021.html http://slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Ekologisk-mat/ 37 Avfall som energiresurs 8.1 Historik I början 1900-talet lät man grisar böka och plocka i de tippade soporna, men 1901 bestämde Stockholm stad att man skulle börja bränna sopor. Det tog 6 år att bygga sopförbränningsanläggningen, så 1907 togs den i bruk med full kapacitet. Anläggningen kunde bränna upp till 160 ton sopor/dag, men det räckte inte så man blev tvungen att bränna sopor i det fria eller tippa dem i Lövstafjärden. 1931 tippade man över 80000 ton sopor i Mälaren, det fortsatte in på 60-talet. Efter oljekrisen på 70-talet började man mer och mer betrakta avfall som en energiresurs. En fördel med avfallsförbränning är bland annat att smittorisken elimineras och problem med skadeinsekter minskar. www.avfallsverige.se/avfallshantering/energiaatervinning/tekniken/ 8.2 Skillnaden mellan värmeverk och kraftvärmeverk I ett värmeverk produceras hetvatten med hjälp av bränslen till exempel torv, spån och olja till fjärrvärmenätet, genom en värmeväxlare överförs energi till fjärrvärmevattnet som sedan går vidare genom kulvertar till fastigheterna. I ett kraftvärmeverk producerar man både elektricitet och hetvatten/fjärrvärme. De största delarna i ett kraftvärmeverk är en ångpanna och en ångturbin som har generator och värmeväxlare för fjärrvärmen. 8.2.1 Tekniken Det finns olika tekniker för att förbränna avfall. 8.2.2 Rosterteknik Vid förbränning av roster tillförs avfallet genom en påfyllningstratt, det rör sig sedan nedåt på rosterbädden. Luft tillförs under processen och successivt blandas avfallet. Denna teknik är ganska robust och ställer normalt inte några krav på förbehandling av avfallet. 38 8.2.3 Fluidiserad bädd Det finns flera olika sorters fluidiserade bäddar, ett par exempel är, bubblande och cirkulerande. I den bubblade fluidiserade bädden ser det ut som det kokar, den har en hög luftström under sig som får det att se ut som det svävar. Pannans temperatur uppgår till 800900 grader. På grund av den kraftiga omblandningen får man en bra kontakt mellan bränsle och luft och den energi som släpps fri sprider sig snabbt i bädden. De tyngre askpartiklarna tas ut från botten blandat med den förbrukade sanden, medan de lätta partiklarna blir flygaska och följer med rökgasreningsutrustningen. 8.2.4 Cirkulerandebädd Hastigheten av luften är betydligt kraftigare än i den bubblande bädden, bäddmaterialet rycks med och följer sen med rökgaserna ut från pannan, där avskiljs bäddmaterialet från rökgaserna i en cyklon som sedan leds tillbaka till pannan. Hela anläggningen är placerad i ett stort tryckkärl. 8.2.5 Rökgasrening Det börjar i pannan efter det så drivs rökgaserna till det första rökgasreningssteget (NID reaktorn) här tillsätts kalk och aktivt kol för att reducera främst HCI, SO2, dioxin och Hg. Rökgaserna förflyttas sedan genom ett stoftfilter som har till uppgift att ta bort och samla upp en mix av flygaska och reaktionsprodukter, sen går det vidare för att tvätta rökgaserna med vatten i rökgasanläggningens andra steg skrubbern, där tas tungmetaller och syraskapande beståndsdelar bort. Genom den höga skorstenen (som måste ha hindermarkering för luftfart om den är över 45 meter) leds de renade rökgaserna via rökkondensering ut. Vattnet som är kvar från rökkondenseringens andra steg åker tillbaka till pannan, där förångas vattnet och ämnena som är fasta tas bort tillsammans med flygaskan. Vattnet som har använts i rökgaskondenseringen måste renas i flera steg i en vattenanläggning. Vattnet som kommer in till reningsanläggningen går till en bufferttank som är en förrådstank. I neutraliseringstanken högs pH-värden till cirka 8-9 och det gör man med hjälp av lut. Sedan fäller man metallerna till exempel järnsulfat och kvicksilver. Kvicksilver fäller man med hjälp av TMT15 det är en miljöanpassad avskiljning av tungmetaller. TMT15 reagerar med metallerna och gör dem till fasta ämnen som är lätta att avskilja. I blandnings tanken tillförs polymer som gör så att partiklarna flockar sig och växer sig större. I lamellavskiljaren tas flockarna bort, slammet 39 som är en restprodukt av rökgasrening pumpas till en sump och det tas om hand genom förbränning. När sedimentationen är klar förs vattnet till ett sandfilter för mer rening av partiklar och sen vidare till ett kolfilter, där kolet tar till sig resterna av de organiska ämnena. Det renade vattnet förs till en uppehållstank, där blandas det med renat vatten och sedan släpps det ut till recipienterna. Restprodukterna som blir kvar är flygaska och bottenaska. Flygaskan transporteras för deponi på tillexempel Langöya i Norge som är specialiserade på just flygaska. Bottenaskan tas on hand av olika entreprenörer som sorterar ut och återvinner metaller. Det som blir kvar används som täcknings- och utfyllnadsmaterial på deponier. Det finns både torra och blöta rökgasreningssystem, de kan kombineras för att få en bättre reningseffekt. http://transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Begyggelse--flyg--/Hindermarkering 8.2.6 Torrökgasrening: Har både för och nackdelar, fördelarna är bland annat, inget vatten förbrukning, ingen produktion av våt restprodukt och måttliga energibehov. Nackdelarna är att man inte har några marginaler i reningen, hög produktion av restprodukter, hög förbrukning av kemikalier och begränsad möjlighet att hantera variationer i föroreningar. Våt rökgasrening: I dessa anläggningar kan ytterligare värme återvinnas i reningssteget som sen tillförs i fjärrvärmesystemet via så kallad rökgaskondensering. Processvatten som kommer från våt rökgasrening och rökgaskondensering innehåller de avskilda föroreningarna och måste därför renas före utsläpp, det används i princip samma rening som man använder för rening av kommunalt avloppsvatten. Även denna process har för- och nackdelar, fördelarna i denna process är bra marginaler för luftemissioner under alla driftförhållanden, restprodukterna är små likaså kemikalier och ingen vattenförbrukning om en kondensering installeras. Nackdelarna är att produktion av våt restprodukt, även om volymen är väldigt liten och måttligt energibehov. www.avfallsverige.se/avfallshantering/energiaatervinning/tekniken/ 40 Det här är olika steg i rökgasreningsprocessen 8.2.7 Cyklon Cyklon är ett billigt och enkelt sätt där man mekaniskt renar partiklar. Rökgaserna leds in i en cyklon där stoft avskiljs. Cyklonen fungerar bäst om det är ett visst flöde så flödet får inte variera för kraftigt. 8.2.8 Elektrofilter: Rökgaserna leds mellan två elektroder där det finns likspänning som joniserar gasen. Partiklar fastnar på utfällningselektroder och skakas sedan av och transporteras bort. Rökgaserna kan renas medan de fortfarande är varma och hindrar på så sätt att avgaspannan sotar igen. 8.2.9 Spärrfilter Kallas även textilfilter. Rökgaserna silas genom en väv där partiklarna fastnar. Ibland tillsätts kalk eller kol före filtret, som fångar upp andra föroreningar innan det fastnar. Textilfilter tål inte för höga temperaturer. 8.2.10 Skrubber I skrubbern tvättas rökgaserna med vatten eller någon annan lösning. Man kan till exempel duscha rökgasen med en blandning av kalk och vatten då reagerar svaveldioxiden med kalken och bildar gips. Genom skrubbern sänks rökgastemperaturen och vissa ämnen övergår till vätska, då kan man bland annat avskilja kvicksilver och väteklorid. Genom rökgaskondensering kan man även utvinna extra energi ur rökgaserna. 8.2.11 Katalytisk rening Används ofta för att reducera kväveoxider. Som reduktionsmaterial används då ammoniak. Katalysatorn kräver hög rökgastemperatur för att fungera optimalt. 41 8.2.12 Koldioxidavskiljning: Innebär att huvuddelen av koldioxiden tas bort ur rökgaserna och man lagrar dem under jord eller i havet. 8.2.13 Rester Resterna som bildas vid förbränning är slagg även bottenaska och rester från rökgasrening. Mängden av avfall beror på vilken förbränningsmetod som har använts men genomsnittet i Sverige är ca 15 viktprocent slagg och knappt 5 viktprocent rökgasreningsrester. Metaller sorteras ut och återvinns, det är icke brännbara material. Genom siktning och lagring utvinns en fraktion som kallas för slaggrus, det kan användas till konstruktioner som exempelvis naturgrus vid anläggning av bland annat vägar eller parkeringsytor. Rökgasreningsresterna är till stor del aska som avskiljs av filter, kommer ifrån den torra rökgasreningen, slam som kommer ifrån den blöta rökgasreningen innehåller oftast högre mängd av tungmetaller, men dem är hårt bundna och kan avlägsnas genom deponering. Resterna är basiska på grund av att det används kalk vid rökgasrening så det kan neutralisera surt avfall. De torra resterna kan i vissa fall användas till att återfylla och stabilisera gruvor. www.avfallsverige.se/avfallshantering/energiaatervinning/rester/ 8.3 Miljöpåverkan Vid förbränningsprocessen är det framför allt koldioxid och vatten som frigörs. Rökgaserna består av 99,9 procent av ämnen som normalt finns i luften, det vill säga kväve, vattenånga, koldioxid och syre. Det som blir kvar är bland annat väteklorid, kväveoxider, svaveloxider och spårämnen. Eftersom utsläppskraven har skärpts, förbättrade förbränningsförhållanden, samt bättre kontroll av avfallet, på grund av det så har utsläpp av föroreningar från avfallsbränning minskat betydligt de senaste decennierna. Utsläppen av tungmetaller från avfallsbränning har minskat med 99,9 procent sedan 1985. 8.4 Dioxin Dioxinutsläppen i luften har minskat ifrån ca 100g till några enstaka gram under samma period, trots att vi förbränner tre gånger mer avfall nu än 1985. Dioxin är ett av de giftigaste ämnena som man känner till, gränsvärdet för en människa per dag är 1-4 picogram per kilo kroppsvikt. Dioxin har aldrig producerats kommersiellt utan det kommer ifrån 42 förbränningsprocesser av sopor och från stålsmältverk. Dioxiner är ett samlingsnamn för ett stort antal miljöföroreningar, olika dioxiner har en likartad kemisk struktur och alla innehåller klor. Dioxiner är fettlösliga och svår nedbrytbara och därför kan de lagras i fettvävnader både i djur och i människor. www.avfallsverige.se/avfallshantering/energiaatervinning/miljopaaverkan/ parametrar Enhet CO Stoft TOC (mätt som CH₄C₂H₄ och C₂H₆ HCI SO₂ Noₓ (mät som NO₂ mg/m³ utsläppsgränsvärden DygnsHalvtimmesmedelvärde medelvärde (A) (B) 100% 50 100 (minst 97% av årets värden) mg/m³ mg/m³ 10 10 30 20 mg/m³ mg/m³ mg/m³ 10 50 200 60 200 400 tiominutersmedelvärde 97% 150 (minst 95% av dygnets värden) 10 10 10 50 200 Riksvärde årsmedelvärde 90 Källa från bilaga 4. 8.5 Anläggningar Det finns många saker att följa vid uppförande och drift av avfallsförbränningsanläggningar, så som att följa EU-förordningar och nationella bestämmelser enligt miljöbalken. Rökgasreningen är viktig och upptar cirka hälften av inventeringskostnaden för nya förbränningsanläggningar. Avfallsförbränningsanläggningarna i Sverige svarar för cirka 0,3 procent av den totala elproduktionen, det finns cirka 30-40 avfallsförbränningsanläggningar i Sverige. Det är förbjudet att deponera avfall som kan förbrännas, avfallet får inte lagras mer än ett halvår, på grund av att det då har börjat bildas deponigaser. Den första januari 2000 infördes en skatt på deponering av avfall den uppgår till 435 kronor per ton avfall. Energifakta boken 2004 (ÅF Energi och miljöfakta) 43 8.6 Synsättet i politiken på avfallshantering I första hand skall man jobba för att förebygga uppkomsten av avfall, där efter sträva efter återanvändning och i sista hand materialåtervinning. Energi ur avfall kan antingen utvinnas genom förbränning av avfall direkt, genom utvinning och förbränning av deponigas eller genom utvinning och förbränning av biogas som framställs genom rötning av avfall. Det största energiutbudet fås genom förbränning. Avfallsvolymen minskas till en tiondel av ursprungsvolymen. 8.7 Motstridiga åsikter mellan Greenpeace och Naturvårdsverket Enligt Greenpeace konsumerar vi alldeles för mycket och producerar för mycket avfall, orsaken till det kan vara att vi fått bättre förbränningslösningar. Greenpeace tycker att vi måste ändra vår syn på konsumtion och ändra vårt beteende. Naturvårdsverkets syn på detta är att endast 3 procent av utsläppen som påverkar klimatet kommer ifrån avfallshanteringen, den större delen av utsläppen kommer ifrån trafik och energianvändning. http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/miljogifter/avfall/ http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Hantering-och-behandling-avavfall/Avfallsforbranning/ Slutsats När ett vatten ska renas i ett vattenverk och behandlas för att distribueras ut till kunden så bör de viktigaste frågorna vara miljöpåverkan och kostnader. Avgörande är förstås geografin, vad det finns för tillgång till potentiellt råvatten just där vattnet ska tillhandahållas. Grundvattenrening har många fördelar så som att kostnaderna blir lägre med färre reningssteg, miljöpåverkan blir mindre, det krävs en mindre energiåtgång, yttre hot mot vattnet minimeras, biprodukternas volym blir mindre och du undkommer en viss årstidsbaserad process. Alla dessa parametrar visar sig vara viktiga då det finns fler grundvattenverk än ytvattenverk, men eftersom grundvattenverken oftast är i mindre skala för att distribuera en mindre volym vatten så kan det i slutändan vara så att de finns en stor påverkan med ytvatten rening. Nackdelen med grundvatten är också att det finns en begränsad tillgång på detta och att det inte kan produceras lika stora volymer som ett ytvatten. 44 När vi mailade ut frågorna till nio olika kommuner gällande deras rutiner vid klagomål var svaren påtagligt skilda. Olikheterna i svaren vi fick tyder på antingen brister i egenkontrollprogram och/eller brister hos personalen gällande utbildningen i egenkontrollprogram. Då det är olika personer som har svarat på frågorna kan även vissa frågetecken gällande engagemang uppstå och att inte ta frågorna på något större allvar. Miljöbalken har blivit smidigare att följa då de har gått från 16 fristående lagar till en miljölag, den är mer breddad och skärpt. Sverige är ett föregångsland gällande miljö då våra lagar är strikta och inte lika toleranta som andra länders. Miljön är det viktigaste vi har och är någonting som vi skall lämna till kommande generationer som ska ha samma möjligheter som vi har haft. Sverige har strikta regler men vi måste jobba på att hela tiden nå målet att förbättra samt minska våra miljöutsläpp. Konsumenterna är idag mer miljömedvetna än förr, fler och fler kräver ekologiska produkter. Sverige var tidigare ute än EU med att anta Förordning för ekologisk produktion samt att de svenska intressenternas (KRAV och Demetersförbundet) har striktare regler än EU, vilket visar att det svenska engagemanget för miljö och ekologisk produktion är i framkant. Vi har även lärt oss om olika processer i rökgasrening, hur man hanterar avfall som kommer från reningen och deponi av avfall. Vad det finns för olika miljögifter och hur man renar och avskiljer dem så det blir så miljövänligt som möjligt. Det produceras mer avfall nu än för 10 år sedan, samtidigt har reningen av avfallet blivit bättre. Greenpeace anser att vår överproduktion bör minska och miljötänket måste bli bättre. Naturvårdsverket har hittills satsat mer på avfallsförbränning och minskning av miljögifter, men borde nu börja tänka mer på volymen sopor som vi producerar. För naturen och människornas välbefinnande bör vi alla sträva efter att minska vårt avfall och få rökgasreningen ännu bättre. 45 Källförteckning Till Vattenproduktion och bakomliggande processer: Dricksvattenteknik1 Vatten i natur och samhälle. Dricksvattenteknik 2 Grundvatten Dricksvattenteknik 3 Ytvatten Dricksvattenteknik 4 Efterbehandling och distribution. Kosten att rena vatten av Kemira http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2001_30.pdf Källa till bilderna på Vattenproduktion och bakomliggande processer: http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2000-2005/2001_30.pdf http://www.bromollavatten.se/vattenverken.htm http://www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/vara-anlaggningar/vattenverket/ http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Djur--natur/Vatten/Grundvatten/ Bilagor ett och två. Till VA hantering av felanmälan: Källa till bilderna på VA hantering av felanmälan: http://blogg.surftown.se, http://www.mockfjards.se http://www.callidus.se/Vattenproblem/Vattenproblem/Brunabel%C3%A4ggningarj%C3%A4r nmangan.aspx http://www.gastrikevatten.se/files/2/17/egenkontrollprogram.pdf www.gastrikevatten.se Bilaga tre. Tack till Karin Eriksson på VA SYD för svar på frågor. Till Styrande lagar inom yttre miljövård: http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/miljobalken.pdf http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM Hela världen av Anders Öckerman & Eva Friman http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/Mark--ochmiljodomstol/ http://www.miljomal.nu/Generationsmalet/ http://slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Ekologisk-mat/ Svenskt Vatten (huvudrubrik: Egenkontrollprogram för dricksvatten med HACCP http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoochklimat/ekologiskproduktion/vadarekol ogiskproduktion.4.7850716f11cd786b52d80001021.html Till Avfall som energiresurs: http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/miljogifter/avfall/ 46 http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Hantering-ochbehandling-av-avfall/Avfallsforbranning/ http://transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Begyggelse--flyg--/Hindermarkering www.avfallsverige.se/avfallshantering/energiaatervinning/tekniken/ Energifakta boken 2004 (ÅF Energi och miljöfakta) www.avfallsverige.se/avfallshantering/energiaatervinning/rester/ www.avfallsverige.se/avfallshantering/energiaatervinning/miljopaaverkan/ Miljöskyddsteknik strategier och teknik för ett hållbart miljöskydd Red. av Per Olof Persson Bilaga 4. 47
© Copyright 2024