1. No category

medmänsklighet.
Din tidskrift från biståndsorganisationen IM | Nr 01/2012
Här lär sig
eleverna
att klara
sin vardag
Sidan 10–14
Stolta vinnare
IM-priset hjälpte Elisabeth
och Peter att ta viktiga
steg i livet.
Sidan 6–7
Miljövänliga glasögon
Miljökonferens i Amman
samlade eldsjälar från olika
biståndsorganisationer.
Sidan 16–17
Nya IM Fair Trade
Piet Hein Eeks design är ett
exempel på IM Fair Trades
nya satsning.
Sidan 20
LEDAREN
medmänsklighet.
Nr 618 – årgång 68. ISSN 1653–932X
Upplaga: 39 000 ex
Vi är några månader in på det nya året och ser framåt. IM har flyttat till nya lokaler och vi
trivs. Nya regionchefer är på väg ut i världen och vi planerar för fullt för årsmötet i Varberg
som har rubriken IM påverkar världen.
Just påverkan är en viktig del i vårt arbete. Här i Sverige gör vi vad vi kan för att påverka
biståndspolitiken i den riktning som vi tycker ger bäst nytta. Vi arbetar med integration
och träffar dagligen barn och unga som är nya i Sverige.
Ute i världen gör vi vad vi kan för att alla människor ska få ta del av sina rättigheter. Inte
minst kvinnor och barn.
I det här perspektivet vill jag lyfta IMs arbete med att stärka kvinnor ekonomiskt. Vi
arbetar med utbildningsinsatser och med utvecklingsarbete riktade till kvinnor. Allt för
att fler kvinnor ska kunna ta steget att driva egen eller gemensam verksamhet och på det
sättet stärka sin ekonomiska status. Först då får de makt över sina egna liv och familjens
liv. För att lyckas med det måste både sociala mönster och rådande maktförhållanden
brytas.
Vi stödjer människor med initiativ som vill förändra sin och sin omgivnings situation. Vi
hjälper människor att organisera sig. De goda cirklar som skapas blir en del av större
förändringsprocesser. Jag vill tro på en bättre värld och för att det ska bli verklighet
behöver de stora systemen förändras likväl som de små. Ibland är det en utmaning att se
förändringen just för att den går i så små steg. Vi på IM tror på det vi gör. Vi tror på hjälp
till självhjälp och på varje individs egen kraft.
Var med oss i kampen för varje människas rätt till arbete och försörjning. Stöd oss med
din gåva och var med i det utvecklingsarbete som pågår varje dag.
I det här numret av Medmänsklighet kan du läsa om IM-pristagare till Britta Holmströms
minne. Om de nya reglerna för skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer och om
hur det gick till när Micael Fagerberg bytte skrivbordet mot fält.
Läs också det medföljande brevet och stöd oss med din gåva!
Tack!
ANSVARIG UTGIVARE
Bo Paulsson, IMs generalsekreterare
REDAKTION
Redaktör: Monica Brundin Danielsson.
Grafisk form: Brynell Design Studio.
Textbearbetning: Marie Bosund Hedberg.
I redaktionen: Anna Ljunggren, Josefin Uppman,
Klara Jamison Gromark, Åsa Bengtsson, Bo Paulsson.
IMs redaktion, Box 45, 221 00 Lund
046-32 99 53
0768-339953
[email protected]
UTGIVNING
Medmänsklighet ges ut av biståndsorga­nisationen IM,
Individuell Människohjälp. Den som är medlem i IM
eller skänker 100 kronor eller mer under ett år får
Medmänsklighet. Tidskriften ges ut med fyra nummer
per år.
COPYRIGHT
Eftertryck tillåts om källan anges.
TRYCKERI
JMS Mediasystem
Tryckt på miljömärkt papper
ADRESSÄNDRINGAR M.M.
[email protected]
046-32 99 46
KONTAKTA IM
046-32 99 30 (vx)
[email protected]
www.manniskohjalp.se
pg 90 07 06–3, bg 900–7063
DETTA ÄR IM
IM, Individuell Människohjälp, är en ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och med­mänsklig värld.
Målet är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete
samt socialt arbete i Sverige.
IM har ett kristet ursprung och hävdar alla människors lika
värde. IM arbetar med och för människor oavsett etnicitet,
nationalitet, kön, religiös och politisk övertygelse.
OMSLAGET
När en elev klarat en skoluppgift fäster läraren en stjärna i
pannan som belöning.
FOTO IM
Bo Paulsson
IMs generalsekreterare
2
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
FOTO IM
15
4Biståndsskolan
Vad betyder det att
mainstreama?
6Im-priset
IM-priset förändrade
Elisabeths och Peters liv.
Vid årsskiftet trädde lagen om
avdragsrätt för gåvor i kraft.
6
10integrerade klasser
Skolor på Västbanken tar emot
elever med intellektuella
funktionsnedsättningar.
15fältet har ordet
9skatteavdrag
16
FOTO IM
10
FOTO IM
FOTO PIET HEIN EEK
18
FOTO IM
INNEHÅLL
Maria Söderborg och Åsa
Almberg på IM har besökt
Jordanien.
18Årsmöte
Den 5–6 maj 2012 är det
årsmöte i Varberg.
Tema: IM påverkar världen.
20 Fair Trade
Piet Hein Eek har engagerat
sig i rättvis handel och nu säljs
hans design på IM Fair Trade.
16miljölinsen
IM var en av tio biståndsorganisationer som deltog i
miljökonferensen i Amman.
LOKALFÖRENING PÅ GÅNG I LUND
Efter höstens beslut att verksamheten på Plattformen i Lund ska upphöra finns det nu planer på att starta
en lokalförening i Lund. Syftet är bland annat att kunna bevara så mycket som möjligt av verksamheten.
– IMs ledning har hela tiden beskrivit aktiviteterna som social verksamhet, som man med stöd av
den nya plattformen kunnat lägga ner. Vi menar att
verksamheten, där minst 50 procent av besökarna
är invandrare, är integration och helt i enlighet med
IMs Sverigeverksamhet, säger Kerstin Kamienski,
som är volontär i tala-svenska-gruppen i Lund.
I mitten av januari träffades 25 volontärer för
en första diskussion och för ett första steg före en
formell föreningsbildning.
– Syftet är att knyta ihop olika volontärverksamheter och bli en röst i förhållande till IMs ledning,
säger Kerstin Kamienski. Vi behöver bli en samlad
kraft eftersom vi vill värna om medlemsdemokratin
och för att vi känner oss överkörda.
Diskussionsmötet hölls i IMs nya lokaler på
Fabriksgatan i Lund och både Sverigechefen Kjell
Jonsson och volontärsamordnaren Mikaela Herbert
var på plats som bollplank i processen. Mikaela
Herbert var med och startade lokalföreningen i
Malmö och har följt föreningen sedan dess. Både
hon och Kjell Jonsson uppmuntrar till att bilda en
lokalförening och instämmer i uppfattningen att
det stärker volontärerna.
– Det är också så att en förening kan ansöka om
kommunalt stöd och i de fall där det krävs polistillstånd för en aktivitet måste man ha en förening
i ryggen, konstaterar Kjell Jonsson.
Mötet resulterade i att en arbetsgrupp bildades
som ska arbeta vidare med frågan.
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
3
IMs BISTÅNDSSKOLA
Text: Sara Fallström
handläggare
Södra Afrika
Mainstreaming
– att integrera genus och miljö
I IMs strategiska plattform 2011–2020 slår vi fast att IM skall mainstreama genus och miljö/klimat i alla våra insatser.
Vad betyder det att mainstreama, vilka är utmaningarna och vilket resultat vill vi uppnå? Nedan förklarar Sara
Fallström, handläggare för södra Afrika och koordinator för metodutveckling på internationella avdelningen, hur IM
ser på mainstreaming.
Vad betyder mainstreaming?
Mainstreaming innebär att vi försäkrar oss om
att ett visst förhållningssätt genomsyrar hela
organisationen, från riktlinjer och verksamhetsplaner till aktiviteter. Lika viktigt som att
perspektiven syns i styrdokument är att varje
enskild individ som är engagerad i insatserna,
personal från IM, partners och deltagare i
projekten, föregår med gott exempel i det dagliga arbetet.
En viktig del av mainstreaming är analys
av omvärlden. I IMs utlandsverksamhet, till
exempel, innebär integrering av genus att IM
tillsammans med partners och deltagare i aktiviteter analyserar situationen för kvinnor och män
separat. Det här gör vi redan i planeringsfasen
av insatserna. Det är viktigt att alla är medvetna
om hur genus, det vill säga det socialt formade
könet, påverkar kvinnors respektive mäns dagliga liv, samt hur ett projekts resultat kan slå
olika för kvinnor respektive män.
En annan viktig del av mainstreaming är att
skapa medvetenhet, med målet att förändra.
Genus och miljö/klimat är mainstreamat först
när det sitter i ryggraden hos alla inblandade
i IMs aktiviteter. Alla skall känna att de har
kunskap om hur vi skall ta de två aspekterna
i beaktande i det dagliga arbetet och hur man
kan bidra till förändring.
Varför genus och miljö?
Jämställdhet och stärkande av kvinnor är en
förutsättning för att övervinna fattigdom, men
4
framstegen har gått långsamt på alla fronter,
från utbildning till delaktighet i politiska beslut.
Att uppnå jämställdhet och ökat inflytande
för kvinnor är både ett viktigt utvecklingsmål
och ett viktigt medel i sig för att uppnå alla
Millenniemålen. Vidare är fattigdomsnivån
nära kopplad till frågor om miljöförstöring. Den
drabbar utvecklingsländer oproportionerligt
hårt eftersom de har begränsade möjligheter
att reagera på klimatförändringarna. Genom
att integrera de två perspektiven når vi bättre
resultat och ökad hållbarhet i våra insatser.
Hur nytt är mainstreaming för IM?
IM har arbetat med miljöfrågor och jämställdhet i många år, framförallt i projekt som tydligt
fokuserar på någon av frågorna, till exempel
kvinnors företagande eller sophantering.
2008 engagerades framförallt huvudkontoret
i projektet IMs Miljöutveckling, (mer om
Miljölinsen på sid 16) som syftade till att höja
medvetenheten och kunskapen om miljöfrågor
hos anställda i Sverige. Under 2011 har IM suttit
i styrgruppen för Miljölinsen, ett projekt som
leds av Diakonia och som har resulterat i ett
verktyg för miljöintegrering som IM kommer
att använda sig av.
Vidare har flickor och kvinnor ofta varit i
fokus för våra insatser. I till exempel Zimbabwe
har IM i många år arbetat för att stärka kvinnors
ställning i samhället, genom insatser för självförsörjning och genom att främja flickors skolgång.
Det som är nytt från 2012 är att IM kommer
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
att arbeta för att fältkontoren har en samsyn om
vad mainstreaming är och hur man genomför
processen för att nå dit. Därför kommer vi att
ta fram ett system för planering, uppföljning,
utvärdering och rapportering som skall hjälpa
oss att garantera att de två perspektiven är
integrerade i verksamheten.
Vad ser IM för utmaningar i processen?
En utmaning ligger i att ta fram ett system för
integrering på alla nivåer i organisationen. Vi
måste bli bra på att göra nulägesanalyser med
fokus på genus och miljö, och vi måste bli bra
på att sätta indikatorer och mål som tar hänsyn
till dessa två aspekter.
Indikatorer är delmål som visar om vi är på
väg mot de uppsatta målen eller inte. Om dessa
inte har tagit hänsyn till skillnader mellan mäns
och kvinnors förutsättningar i projektet kommer
inte aktiviteterna att leda till de mål inom genus
och miljö/klimat som IM eftersträvar.
I vissa fall kan vi också stöta på utmaningar
när vi identifierar och utmanar kulturella
strukturer som hämmar utveckling inom genus
och miljö, till exempel traditioner som främjar
pojkar och män men kränker flickors rättigheter. För många män kan det upplevas som
en stor förändring att flickor och kvinnor får
mer makt att själva förändra sina liv. När det
gäller miljö och klimat är det en utmaning att
förklara hur mainstreaming positivt påverkar
målen inom utbildning, hälsa och försörjning.
Rekordstort förtroende
för biståndsaktörer
F OTO
IM
T
O
{ Har din inställning till biståndet
ändrats under de senaste åren?
Ja, det har den. Det beror mycket på att jag
själv börjat jobba med och engagerat mig i
biståndsfrågor. Jag har även förstått vilken
enorm skillnad biståndet gör.
IM
IM
NAMN: GUNNEL SAMUELSSON
{ Litar du på svenskt bistånd?
Ja, det gör jag till stor del. Jag tror att det är rätt
bra egentligen. IM kan man lita på!
NAMN: SARA BROGAARD
{ Litar du på svenskt bistånd?
Ja, det tycker jag att jag gör. Jag tror att organisationerna gör så gott de kan och jag har det
grundläggande förtroendet för svenskt bistånd.
{ Har din inställning till biståndet
ändrats under de senaste åren?
Nej, jag har alltid tyckt att det är viktigt.
NAMN: VIKTOR MATTSON
Litar du på svenskt bistånd?
Ja, utan tvekan!
TO
{ Vad tycker du om IMs arbete? Varför?
Fenomenalt bra! Enligt mig så är IM en av de
mest ärliga och bästa biståndsorganisationerna
som finns.
anpassar IM sitt arbete, men håller ändå fast vid den
långsiktiga linjen. En annan bra sak är att IM ger
stöd så länge det behövs, men när landet är moget
att ta över och klara arbetet på egen hand lämnar
IM över, och då blir det hållbart!
FO
{ Vad får dig att skänka pengar?
Känslan av att man gör en stor insats för någon eller
några är guld värd! Och som jag tidigare nämnt
att det gör en fantastiskt stor skillnad oavsett hur
mycket man skänker.
FO
Förtroendet för det svenska biståndet
har aldrig varit så stort som 2011.
Det visar Sidas årliga opinionsmätning om svenskarnas inställning till
utvecklingssamarbete.
– Det är glädjande för oss och visar
både att vi är på rätt väg i vårt arbete
och att vi lyckats kommunicera de
resultat vi uppnår, säger IMs generalsekreterare Bo Paulsson.
En klar majoritet av svenskarna är
också själva beredda att göra något
för att minska fattigdomen i världen.
Läs vad IMs givare tycker och tänker.
{ Vilka områden tycker du att det är
viktigast att satsa på för att skapa utveckling?
Jag tycker att jordbruk och miljö är viktigast. Och
hälsa. Sen tycker jag att det är viktigt att koppla
klimatfrågan till alla arbetsområden.
{ Vad är den största utmaningen?
När man läser mycket är det lätt att få intrycket av
att det går så bra för vissa länder, som t ex Indien.
Men det finns ju stora grupper som inte hänger
med på tåget, och dem får vi inte glömma bort!
{ Vilka områden tycker du att det är
viktigast att satsa på för att skapa utveckling?
Alla områden är så klart otroligt viktiga, men det
som ligger mig närmast om hjärtat är att alla barn
får en bra skolgång och gärna en bra pedagogisk
skolgång.
{ Vad får dig att skänka pengar?
Att märka att en organisation arbetar långsiktigt
och hållbart inger mig förtroende. Och att man
jobbar ”underifrån”, utifrån god lokalkännedom
och med rätt personer på plats.
{ Vad är den största utmaningen?
Det är klart att det finns många utmaningar att
möta, men en av dem är att utrota fattigdom och
orättvisor.
{ Vad tycker du om IMs arbete? Varför
Jag tycker att IM arbetar på det viset. Det är
ett arbete från människa till människa. När det
kommer upp nya frågor som t ex klimatfrågan så
{ Har din inställning till biståndet
ändrats under de senaste åren?
Innan reflekterade jag kanske inte så mycket över
vad jag gav pengar till, nu är jag mer selektiv och
tänker efter en extra gång på grund av de skandaler
som varit. När man blir äldre har man mer tid att
sätta sig in i olika frågor.
{ Vilka områden tycker du att det är
viktigast att satsa på för att skapa utveckling?
Utbildning! Både barn och vuxnas, men framförallt flickors utbildning! Man inser ju också mer
och mer att bistånd måste vara hjälp till självhjälp,
att man måste utgå ifrån vad folk vill ha och inte
vad vi TROR att de vill ha.
{ Vad är den största utmaningen?
Vatten – rent vatten i världen. Resursfördelningen.
Och att stärka kvinnorna!
{ Vad får dig att skänka pengar?
Jag har inställningen att ingen människa lever för
sig själv, no man is an island. Vi är beroende av
varandra och därför behöver vi bry oss om varandra.
Både i Sverige och utomlands.
{ Vad tycker du om IMs arbete? Varför?
Jag tycker att det är bra. Jag läser och tycker det
låter vettigt; IM försöker vara där behoven finns,
där biståndet behövs som mest.
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
5
Text:
Monica Brundin Danielsson
Pressekreterare
IM-priset kom som
en skänk från ovan
Hon fick IM-priset för att hon startade Malmös gatutidning Aluma som såldes
av hemlösa. Elisabeth Gudmundson drivs av ilska och tycker inte om likgiltighet.
– Jag är engagerad. Tycker mycket, om allt
möjligt och så är jag lat. Det senare har räddat
mig från att gå in i väggen, säger Elisabeth.
Vi träffas på hennes arbetsplats i centrala
Malmö. Uma Bazaar, som startade som ett
EU-projekt för långtidsarbetslösa och som i
dag, efter en del turer, är Elisabeths egen butik.
Hon håller på att koka pasta i det minimala
köket som mer ser ut som ett lager och ursäktar
sig för att hon inte hunnit äta före vårt möte.
– Min första tanke när jag fick priset var att
ta med alla Alumas säljare och åka luftballong.
Men så var det någon som sa: Ge nu inte bort
pengarna. Förmodligen såg personen hur det
stod till med mig. Jag hade jobbat så hårt
och var på gränsen till utbränd. Priset kom
faktiskt som en skänk från ovan. Fast det var
ingen som trodde att jag skulle kunna släppa
taget om Aluma.
Men det gjorde hon. Tjänsten som chefredaktör annonserades ut. Själv for hon till
Indien. Inte bara för att besöka IMs projekt.
Utan också för att hitta tillbaka till sig själv.
– I Indien orkar man se. De är inte så
avstängda som vi är. En av lärdomarna jag
tog med mig från Indien var – Don’t push it!
Gör inte sådant som gör ont! Och så fick jag
tid att landa och reflektera.
När hon kom tillbaka förstod hon att hon
hade förändrats och hon valde att gå vidare i
livet och lämna Aluma.
– Jag förstod att jag inte kunde vara där
längre. Mina kollegor behandlade mig som
den jag var innan jag for och då förstod jag
att jag hade förändrats.
I höstas gick Aluma i konkurs, hennes skapelse
lades ner – och Elisabeth har varit mer ilsken
än vanligt.
– Det har varit en jättejobbig höst. Från det
att jag fick insyn till dess att det blev konkurs.
Jag la ett bud på tidningen men blev överbjuden
av en annan gatutidning, Faktum Göteborg.
Jag startade Aluma för att jag såg vart samhället
var på väg. Och nu tolv år senare är det precis
så illa som jag förutsåg. Aluma var min protest.
Nu är Elisabeth på gång med ny gatutidning.
Hennes filosofi är att en tidning för hemlösa
ska säljas av dem som är hemlösa. Hennes nya
tidning ska säljas av dem som har boende men
som ändå behöver försörjning. Målgruppen är
alla som upplevt eller upplever utanförskap.
Det föreslagna namnet är Courage (Mod).
– För min del handlar det om att ha ett
meningsfullt arbete och samtidigt ta mitt
ansvar. Hur vill vi leva våra liv? Vilket samhälle vill vi ha? Och vad kan jag göra? Det är
sådana frågor som jag försöker svara på och sen
agera utifrån.
Elisabeth Gudmundson är uppvuxen i en
politiskt engagerad familj på den politiska
skalans högersida. Hennes föräldrar har alltid
sagt att alla kan bli och göra vad de vill. Att
det handlar om individens egen kraft. Men
det håller inte Elisabeth med om.
– Nä, det är så dumt. Det är så mycket annat
som spelar in.
FAKTA
Namn: Elisabeth Gudmundson
Gör: Driver eko-rekobutiken Uma
Bazaar i Malmö där hon säljer ekologiska kläder, accessoarer och skor till
tjejer, killar och barn.
Fick IM-priset: 2002.
Åkte till: Indien och stannade där i sex
månader.
Gjorde för pengarna: Tog tjänstledigt från
jobbet som chefredaktör för Aluma för
att kunna resa runt i Indien.
Tycker om: Min son och citronmarängpaj.
Tycker inte om: Likgiltighet.
6
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
IM-pristagare från 1998 till i dag:
1998 Inger Ashing och Martina Schaub
1999 Nyamko Sabuni
2000 Nina Jörgensen
2001 Peter Elmberg och Nalin Pekgul
2002 Elisabeth Gudmundson
2003 - ingen prisutdelning
2004 Sabine Gartner
2005 Liina Veerme
2006 Carina Carlström
2007 Nabila al Fattah
2008 Peter Kelly
2009 Nikoo Bazsefidpay
2010 Sara Kjellqvist
Text:
Marie Bosund Hedberg
biträdande redaktör
Tidigare IM-pristagare Nalin Pekgul:
IM-priset var mitt första pris!
Nalin Pekgul, sjuksköterska och tidigare ordförande i socialdemokratiska
kvinnoförbundet och Peter Elmberg, musiker, fick dela på IM-priset 2001.
Båda uppmärksammades för sitt engagemang och sitt målmedvetna arbete
för att göra världen enklare för barn och ungdomar att leva i.
– Jag har fått andra priser senare men IM-priset var mitt första och jag var
så stolt för att jag fick det för att jag hade startat läxhjälpen, säger Nalin
Pekgul. Andra organisationer har följt efter min idé senare.
”Tidigt förstod hon vad skola och språk betyder för att integrera unga
människor i samhället. Sedan 1989 hjälper hon till med läxhjälp i organiserad form för skolbarn i Tensta, ett av många goda exempel som sprider
sig likt ringar på vattnet”, hette det bland annat i juryns motivering.
– Jag fortsatte att arrangera läxhjälpen i 22 år. Men i höstas, när jag
bestämde mig för att lämna alla mina politiska uppdrag, bland annat
som ordförande för Svenska Socialdemokratiska lvinnoförbundet, och
återgå till mitt yrke som sjuksköterska, så gick det inte att kombinera
med de udda arbetstiderna.
– Jag fick själv läxhjälp när jag kom till Sverige som trettonårig kurdisk
flykting. Det spelar ingen roll om man är dukig i skolan – om man inte
behärskar språket kan man inte klara sig.
– Jag kommer så väl ihåg vad jag gjorde med mina prispengar, de
15 000 kronorna. Jag hjälpte en kurd som suttit tjugo år i turkiskt
fängelse och han hade kommit till Sverige för att få läkarvård för sina
tortyrskador. Jag betalde hans läkarbesök och mediciner och han fick
de 10 000 kronorna som blev över. Han var en av de värdigaste män jag
träffat och det var viktigt att få hjälpa honom.
Tidigare IM-pristagare Peter Elmberg:
Jag fick träffa Dalai lama!
– Jag blev väldigt glad över att få IM-priset, berättar Peter Elmberg. Jag
valde att besöka tibetanska bosättningar i norra Indien och då fick jag
träffa min stora förebild, Dalai lama. Det var fantastiskt!
De träffades helt kort igen i Stockholm förra våren, när Dalai Lama
besökte Sverige i IMs regi. Då stod Peter på scenen och sjöng sin egen
låt ”A song for Tibet”.
Peter har valt musiken som en kanal för att bearbeta sorgen efter sin
bror Niklas Elmberg, som miste livet 1991, och med musiken knyter
han band mellan vitt skilda kulturer och religioner. Just nu är han mest
aktuell med en ny skiva tillsammans med sitt band, African Vibration,
med musiker från Senegal.
Men han är också mitt uppe i förberedelserna för två andra projekt som
har fred, frihet och förståelse mellan människor som viktiga syften. Den
28 mars är det premiär i Göteborg för hans tonsättningar av tolv fredsböner,
samlade av påven Johannes Paulus 1986, och med bidrag från många olika
religioner. Senare i vår arrangerar han tillsammans med körledaren Anders
Nyberg en sångvandring, ”The Path”, från Trondheim till Köpenhamn.
Gården Mundekulla utanför Emmaboda i Småland är 40-årige Peters
nav. Tillsammans med sin fru Anne Solveig arrangerar han drogfria
musikfestivaler, konferenser, ledarskapskurser och retreater. Peter är också
ute i skolorna och håller föreläsningar om att möta utmaningar, förståelse
och medmänsklighet.
1. African Vibration står för
musik och gränsöverskridanden möten.
2. 2007–2010 besökte Peter
Västafrika och ett fruktbart
samarbete växte fram.
3. På våren 2002 besökte Peter
och Anne Solveig tibetanska
bosättningar i norra Indien
som en del av IM-priset.
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
7
Text:
Monica Brundin Danielsson
Pressekreterare
Micael Fagerberg bytte
skrivbordet mot verkligheten
Micael Fagerberg gillar inte orättvisor. Ända sen
han var liten och såg hur hans storebror, som är
döv, blev behandlad har han på olika sätt engagerat
sig mot särbehandling, orättvisor och utanförskap.
– Det har varit som en röd tråd för mig, som
mentalskötare, som projektledare i projekt för unga
i utsatta situationer och nu i biståndsverksamhet.
Sedan förra sommaren arbetar Micael Fagerberg
i Panajachel, den lilla staden i Guatemala där IM
har sitt regionkontor.
– Vi har valt att sitta nära verksamheten och
dessutom ligger Panajachel mer geografiskt
centralt.
Siktar på fem år
Panajachel är en smältdegel, säger Micael. En
turistort, mycket tack vare den vackra sjön
Atitlàn. Det är en arbetarstad och en stad med
många lokala ideella organisationer. De internationella organisationerna sitter nästan samtliga
i Guatemala City.
– Jag har ettårskontrakt men siktet är inställt
på att stanna tre, helst fem år.
Micael Fagerberg började på IM 2005 och blev
ganska snart chef för internationella avdelningen.
Sen dess har han mestadels skött sitt arbete vid
skrivbordet på kontoret i Lund.
– Min filosofi är att om man jobbar inom
bistånd på den nivån som jag gjort så måste man
ut och möta verkligheten. Ska man besluta om
verkligheten måste man också ha en kännedom
om vad det är man beslutar om. Jag hade bestämt
mig redan från början att efter cirka fem år skulle
jag tillbaka ut i fält.
Ingen prestige
Utifrån sett har Micael flyttat snett neråt i hierarkin. Det tycker inte han är något problem.
Han tror inte att människor som arbetar med
bistånd är prestigefyllda. Tidigare har han arbetat
två år för Forum Syd i Nicaragua och varit lärare
i Mexiko. Han har även arbetat på Svenska
kyrkans internationella biståndsavdelning på
dess huvudkontor i Uppsala.
8
– I min nya tjänst har jag en gynnsam sits
eftersom jag har en övergripande förståelse för
de löpande processer som sker inom IM. I möten
med partners kan jag dela med mig av just deras
verksamhets betydelse i det stora. Inte bara i
det lilla.
Micael känner att han har gjort ett bra val. Fått
en bra möjlighet. Roligast av allt tycker han det
är att träffa de människor som IM stöder, inte
bara vid sporadiska möten utan med kontinuitet.
Och han får se alla de små stegen mot förbättring.
Micael startar dagen tidigt för att prata med
kollegorna i Sverige innan tidsskillnaden gör
det omöjligt. Efter någon timme åker han till
kontoret och uppdaterar sig med kollegorna.
Kanske åker han och besöker någon partnerorganisation för att delta i något möte eller en
offentlig tillställning.
Ömsesidig kärlek
På kontoret i Panajachel arbetar ytterligare
fem personer. Två programhandläggare, en för
området hälsa, en för utbildning, en ekonom
tillika handläggare för det inkomstgenererande
programmet, en chaufför och allt-i-allo och en
städerska på deltid. De arbetar mellan 8 och 17
med siesta mitt på dagen.
– Det finns en ömsesidig kärlek mellan mig
och Centralamerika, tror jag, säger Micael. Det
är svårt att beskriva men på något sätt känner
jag mig hemma där.
Vad vill du då uppnå där på andra sidan
Atlanten?
– Mitt jobb är att verkställa den strategi som
lagts och jag kommer inte att hitta på några egna
mål. Det är väl ungefär som när jag tillträdde
som chef på internationella avdelningen. Det
är min skyldighet att se till att de satta målen
uppfylls. Jag hoppas att jag kan bidra till att nå
övergripande mål för IM som gör att vi kommer
närmare en medmänsklig och rättvis värld för
alla att växa i.
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
MICAEL FAGERBERG
Familj: Sonen Fabian, 5 år, som för det
mesta bor med sin mamma i Sverige.
Är: Regionchef för IM i Centralamerika.
Gör på fritiden: Kör motorcykel, förkovrar
sig i regionens kultur, politik och sedvänjor.
Dyker när tillfälle ges, gör utflykter på sjön
Atitlàn.
Tycker om: Medmänskliga och varma
människor.
Tycker inte om: Orättvisor och djävulskap.
Saknar när han är i Guatemala: Svenska
mejeriprodukter, som ost, fil, god mjölk och
smör – och så Fabian så klart.
Text: Gunilla Karlsson
ansvarig givarservice
och storgåvor
Ge
mer
utan att betala mer!
Det blir möjligt efter att riksdagen
beslutat om skattereduktion för gåvor
till ideella organisationer. IM har precis
innan presstopp fått bekräftat att vi
godkänns för skattereduktion och
inom kort kan vi informera er givare
mer om vad det innebär.
– För oss skapas ännu en möjlighet
att finansiera vårt arbete runt om i
världen. Vi är positiva till att lagen
äntligen kom och att många inledande
frågetecken nu rätats ut, säger IMs
generalsekreterare Bo Paulsson
Vid årsskiftet trädde lagen om avdragsrätt för
gåvor i kraft. Privatpersoner kan dra av upp till
1 500 kronor per år för gåvor till de organisationer som fått ok från skatteverket – vilket
IM fått.
IM upplevde inledningsvis regelverket som
svårt och snårigt. Tillsammans med andra
Uppföljning
rättsprocesser
i Malawi
I Medmänsklighet nr 3/2011 skrev vi om
att IMs fältkontor i Malawi var involverade
i rättsprocesser mot tre tidigare partnerorganisationer. Två fall var då avslutade,
organisationer har det förts en dialog med
Skatteverket och situationen är mycket klarare
idag. IM tror att diskussionen varit viktig
och att den kan föra med sig tydligare och
bättre system.
– Nu måste vi snarast få grepp om vilka
förändringar som krävs i våra system för att vi
skall kunna ge våra givare korrekt information.
Vi blir ansvariga för att redovisa till Skatteverket vilka gåvor varje enskild person har rätt
till avdrag för och det måste hanteras korrekt,
säger Bo Paulsson.
Flera biståndsorganisationer har varit kritiska
till Skatteverkets språk och intentioner som
går stick i stäv med det moderna biståndet
som både biståndsorganisationer och Sida
arbetar efter. Men allteftersom organisationer
nu godkänns så verkar också bilden av vilka
verksamheter som godkänns förändras.
– Vi arbetar med utvecklingsbistånd, vi
tänker långsiktigt och vi arbetar alltid tillsammans med lokala samarbetspartners för att
utvecklingen ska bli hållbar. Att Skatteverket
nu också värderar det och godkänner det för
avdragsrätt ser vi som mycket positivt.
På vår hemsida manniskohjalp.se kommer vi
att fortsätta ge uppdateringar kring vad som
gäller. Där kommer vi att förklara hur du som
givare faktiskt kan ge mer till IMs verksamhet
utan att betala mer.
medan ett tredje, mot IMs tidigare partner
Tanard, (Target National Relief and Development) fortfarande pågick.
Efter att revisionsrapporten var klar gjordes
flera försök att kommunicera med Tanard
för att diskutera informationen i rapporten,
dock utan resultat. Då IM började utreda
misstankarna 2009 drog flera andra givare
öronen åt sig och upphörde en efter en med
sitt stöd till Tanard. Det ledde till att organisationen under sommaren 2011 lades ned.
IM bedömde under hösten 2011 att det
inte hade varit kostnadseffektivt att driva
fallet vidare, med tanke på att organisationen
har lagts ned och det då saknas en motpart, samt att det inte bedömdes troligt att
några pengar skulle betalas tillbaka till IM.
Ett beslut togs då av IMs generalsekreterare
att avsluta ärendet.
FAKTA
Regler för givare som vill göra skatteavdrag
• Avdraget gäller endast privatpersoner
• Gåvosumman måste uppgå till minst 2 000 kronor
under ett år
• Varje enskild gåva måste vara minst 200 kronor
per gåvotillfälle
• Gåvan ska riktas till ett visst ändamål
• Högsta beloppet för skattereduktion är 6 000 kronor
per år
• Max skattereduktion 1 500 kronor
• För IMs givare är det möjligt att göra skatteavdrag från
och med den 28 februari 2012
• Har du fler frågor, kontakta Skatteverket eller
ring Gunilla Karlsson på IMs insamlingsavdelning,
046-32 99 58
Text: Sara Fallström, handläggare södra Afrika
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
9
10
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
Text: Lillrut Sarras
platschef Palestina
Här lär sig eleverna
att klara sin vardag
IMs platschef i Palestina, Lillrut Sarras har
besökt två skolor på Västbanken, där IM
arbetar med integrerade klasser. Elever med
intellektuella funktionsnedsättningar går i
”vanlig skola” för att tränas socialt med sina
jämnåriga kamrater.
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
11
| PALESTINA: SKOLA FÖR LIVET
Undervisningen följer inte den ordinarie
skolans studieplan utan varje elev får en
individuell utbildning. Den går ut på att
lära sig det man behöver i vardagen – som
att borsta tänderna, klara sin hygien, klä på
sig, knyta sina skor. Man lär sig att räkna
och känna igen bokstäver alltefter sin förmåga, man lär sig namn på färger, former
och djur. Föräldrarna vill oftast ha en mer
akademisk undervisning. Ibland överstiger
deras förhoppningar om vad barnet kan lära
sig barnets egen förmåga. Lärarna försöker
på bästa sätt få in arabiska och matematik
där det är möjligt i undervisningen. I stället för betyg får eleverna ett intyg per termin
där det står vad han eller hon har arbetat
med under terminen och vilka framsteg som
gjorts i matematik och arabiska, i socialt
avseende, i färdigheter för dagliga aktiviter
och i finmotorik.
IM HAR BETALAT LÄRARLÖNER
Projektet har pågått från 2009 till 2011 och
har även omfattat fortbildning av lärare
samt uppföljning av undervisningen i de
integrerade klasserna. IM har bekostat
projektet, betalat löner för lärarna i de integrerade klasserna under ett år. Den första
omgången lärare har anställts av utbildningsministeriet. Den andra omgången lärare
har fått vänta på sina kontrakt och undervisningen har legat nere under höstterminen
2011 men nu har ministeriet beslutat att
anställa lärare för dessa klasser. Detta har
kommit till stånd sedan föräldranätverket
Voices har krävt att de integrerade klasserna
ska komma igång.
SÅ HÄR TYCKER PERSONALEN I
KOMMUNEN DAHRIEH SÖDER OM
HEBRON
- Innan den integrerade klassen började hade
vi informationsmöten med föräldrarna och
skolans elever. De var rädda för vad undervisningen skulle betyda, att den skulle ha en
negativ effekt.
- Integrering av elever med fysiska funktionsnedsättningar har funnits en längre tid,
men integrering av elever med intellektuella
funktionsnedsättningar är ett starkt initiativ
och lyckat i den här skolan när det gäller hur
eleverna behandlar varandra, samarbetar och
blir vänner.
- Undervisningen gör att föräldrarna kommer
till skolan med sina barn och inte gömmer
dem hemma.
- K lassen har löst många problem för föräldrarna, till exempel skamkänslor, de är inte
vana vid att ha sina barn ute i samhället.
- Hela skolan hjälper de här eleverna under
rasterna, när de vill köpa något från kiosken
i skolan och på vägen till skolan.
SÅ HÄR TYCKER REKTORERNA
Hiyam Al E’mour är rektor på Khawla Bint
Alazwar Basic School for Girls, flickskolan
i kommunen Dahrieh söder om Hebron,
en skola med 550 elever i årskurserna 1–5.
Den integrerade klassen startade för tre år
sedan. Den har hjälpt eleverna att utvecklas.
Föräldrarna älskar klassen, anser rektorn,
och de vill att undervisningen ska fortsätta
efter det att eleverna har fyllt tolv år. De vill
också ha hjälp med skolskjuts för sina barn.
Ghazi Melhem är rektor på Al Shaheed Abu
Arbetet i de integrerade klasserna
utgår från varje enskild inidivid.
Under skoldagen handlar mycket
om praktiska kunskaper för att
eleverna ska lära sig att klara sin
egen vardag.
12
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
Ali Mustafa Basic Boys School, pojkskolan
i kommunen Arraba på norra Västbanken.
Skolan har 660 elever i 19 klasser för årskurserna 1–8. Mr. Melhem tycker att den integrerade klassen är mycket viktig. Han anser att
klassens elever har rätt att få gå i skolan och
han tackar IM för möjligheten. Han berättar
också att föräldrarna vill att deras barn ska
få betyg och hur man har löst det samt att
föräldrarna vill ha mer undervisning i de
vanliga skolämnena. Nu skickar läraren
meddelanden till föräldrarna där läraren
skriver vad eleven ska träna på hemma.
LÄRARE I DE INTEGRERADE KLASSERNA
Nida Aladra, klassläraren i Khawla Bint
Alazwar Basic School for Girls, trivs med sitt
arbete. Det känns meningsfullt och stämmer
överens med hennes religiösa övertygelse.
Nida berättar att föräldrarna är mycket
engagerade i sina barns skolgång, att de hör
av sig för att få veta hur det går för deras barn.
Tyvärr har föräldrarna ofta höga förväntningar på sina barn som kanske inte överensstämmer med deras förmåga att lära sig. Nida
framhåller också problemet med skolskjutsar.
Ma’ali Abdul Ghani, är den integrerade
klassens lärare i Al Shaheed Abu Ali Mustafa
Basic Boys School. Hon är den enda kvinnliga
läraren bland 32 män. Det var lite svårt först,
berättar hon, men nu har hon blivit van vid
det. Varje månad får hon besök av Shireen
Awwad som är supervisor for special education. Shireen ger henne råd när det gäller
undervisningen. Ma’ali har tidigare erfarenhet
från arbete hos Röda Halvmånen med barn
med intellektuella funktionsnedsättningar.
| PALESTINA: SKOLA FÖR LIVET
Mahmoud förstod inte undervisningen i sin gamla skolan. I den integrerade klassen går det bättre, när nationalsången spelas ställer han sig i givakt.
Nida Aladra trivs med
sitt arbete. Det känns
meningsfullt och stämmer
överens med hennes
religiösa övertygelse.
VÄNSKAPSGRUPP FÖR ELEVERNA
På varje skola med en integrerad klass finns
en vänskapsgrupp för eleverna. Maya, Rana,
Bayan, Sajida och Fatina, i åldern 8–10 år, vill
alla berätta om det som de gör. Vid morgonsamlingen på skolgården och under raster är
de till stöd för eleverna från den integrerade
klassen, de hjälper dem till klassrummet, de
tar med dem när de behöver gå på toaletten
och ibland hjälper de läraren. Alla tycker att
det är bra med den integrerade klassen.
STOLTA FÖRÄLDRAR
Khawla Bint Alazwar Basic School for Girls:
Rawan, 8 år, Manal, 13 år, och Mohammed
11 år, är alla blyga och vågar inte prata med
främlingar. Nya personer gör dem osäkra och
nu är det så många personer i klassrummet.
Läraren ger dem en kartong med pärlor i
olika storlekar och färger. Var och en får en
metalltråd. Uppgiften är att trä fem pärlor på
tråden, träning av finmotoriken, och sedan
räkna högt för läraren hur många pärlor som
trätts upp. Koncentrationen är stor. När de är
klara med uppgiften får de en stjärna klistrad
i pannan. Mohammeds pappa och flickornas
mammor är alla överens om betydelsen av klassen
och hur undervisningen hjälpt deras barn att
utvecklas. Framstegen gäller främst färdigheter
i att klä på sig själv och klara hygienen, det vi
kallar dagliga aktiviteter. Mohammeds pappa
är mycket stolt över att hans son lärt sig att säga
pappans namn. Tidigare var sonen hyperaktiv
men nu är han lugnare. Mohammed har också
lärt sig att sätta på och stänga av datorn. Han
kan sätta ihop bokstäverna till sitt namn.
Tidigare gick inte Mohammed i skolan.
BOKSTÄVERNA BLIR NAMN
I klassen på Al Shaheed Abu Ali Mustafa
Basic Boys School har pojkarna fått små träkulor och träklossar att trä upp på ett band.
Läraren ägnar en stund åt var och en. Hon
frågar vilken färg klossarna har och hur
många det finns på bandet. Pojkarna får gå
fram till en tavla och peka ut motsvarande
siffra som stämmer med antalet.
Ayman tycker om att gå i skolan. Han gick
två år i en vanlig klass innan han kom till den
integrerade klassen. Hans mamma berättar
att han är bättre jämfört med tidigare. Men
han glömmer det han lärt sig. Han imiterar de
andra pojkarna i klassen i ord och rörelser. Hon
tycker om att han har förbättrat sitt tal. Ayman
känner igen bokstäver och han kan sätta ihop
boktäverna i sitt namn. Han kan skriva en del
bokstäver och siffror. Han har också lärt sig att
borsta tänderna och klä sig själv.
TRE ÅR I VANLIG KLASS
Hilal har trätt upp fjorton kulor på sitt
band. Han är glad och säger att han lär sig
saker i klassen. Hans mamma berättar att
Hilal gått tre år i en vanlig klass som hade
omkring trettio elever. Han förstod vad läraren sa men han kunde inte skriva, läsa eller
repetera det han lärt sig. Hans klasskamrater
tog ifrån honom hans smörgåsar som han skulle
ha ätit på rasten, de tog hans fickpengar och
pennor. Hilals glasögon blev ofta förstörda.
Mamman har börjat arbeta i skolkiosken och
hon och Hilal går tillsammans till skolan på
morgnarna. Hilal hjälper numera sin mamma
i kiosken under rasterna. Mamman tycker
att den integrerade klassen är bra, klassrummet är rent. Det är en miljö där man bryr
sig, säger hon. Hilal förstår nu att de andra
pojkarna inte ska ta ifrån honom hans saker.
Hilals mamma kommer in i klassen mest
varje dag och alla eleverna tycker om henne.
STÅR I GIVAKT
Mahmoud och hans familj bor granne med
skolan. Han gick årskurs 1–3 innan han
började i den integrerade klassen. Men han
kunde inte förstå undervisningen. Hans lärare
brydde sig inte om honom. Pappan tycker att
det är bra med klassen, mycket bättre jämfört
med de ordinarie klasserna. Det är bättre än
Under läsåret 2009/2010 utrustades
och startade tio integrerade klasser
och 2010/2011 startade tolv integrerade
klasser i skolor utanför de större
städerna i Palestina.
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
13
| PALESTINA: SKOLA FÖR LIVET
om Mahmoud skulle vara hemma, menar han.
Där sitter Mahmoud vid datorn och spelar
spel. Pappan berättar att Mahmoud vet om
hans kläder rena eller smutsiga. Han får hjälp
av sin mamma att ta ett bad och att klä på sig,
men han kan borsta tänderna själv. Mahmoud
tycker om att äta och han är överviktig. Det
blir ingen motion för honom. Mahmoud visar
oss hur han står i givakt på skolgården vid
morgonsamlingen då nationalsången spelas.
BÖRJA I SCOUTGRUPPEN
Zeid vill inte trä kulor. Han sätter sig vid
datorn. Hans pappa berättar att när han
skulle skriva in Zeid i förskolan så vägrades
Zeid en plats. När det blev dags att börja
skolan kom han direkt till den integrerade
klassen. I skolan har han fått börja i scoutgruppen och pappan berättar stolt att Zeid
har en scoutuniform. Zeid har talproblem
men kan säga några ord. Han är rastlös och
har svårt att koncentrera sig. Pappan berättar
att Zeid hade långtråkigt unde sommarlovet.
Zeid har svårt att förstå en del saker, som till
exempel att affären är stängd under natten.
FAKTA
Voices är ett samarbetsprojekt mellan IM och
Palestinian Medical Relief Society 2009–2011
för att bygga upp ett nätverk av föräldrar till
barn och ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar. De kräver sina barns
rättigheter i samhället från myndigheter på
olika nivåer. Efter projektets slut fortsätter
föräldranätverket som Voices Society.
– Vi har byggt en framgångsrik modell
Saker och ting tar tid, och måste få ta tid. Inte minst när det handlar om att förändra människors attityder.
I Palestina har IM arbetat i många år med att lyfta fram allas rätt till lika utbildning. Och att den rätten
även ska gälla för barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar.
Alla barn har rätt till utbildning. Det står i
FNs deklaration om barnens rättigheter. Självklart gäller det också barn och ungdomar med
funktionsnedsättningar. Men hur blir det i
verkligheten? Hur ser vi till att skolan blir en
plats för alla?
En skola där barn och unga möts utifrån
sina förutsättningar, känner gemenskap och lär
sig av varandra. Inte bara av vuxna lärare och
föräldrar. Det är vad IMs arbete på Västbanken
handlar om. Integrerade klassrum är ett sätt att
skapa en sådan skola.
stöd, och snabbt halkat efter sina kamrater när
det gäller kunskapsinhämtning. Med allt vad
det innebär med bristande självförtroende och
självkänsla.
I höstas gjorde Dr Ahmad Fteiha på det palestinska universitetet i Birzeit utanför Ramallah
en utvärdering av IMs insatser i skolorna. Den
visade på viktiga framsteg. Dörrar till den allmänna skolan har öppnats för barn och unga
med funktionshinder. Och det har satt igång
ett engagemang bland föräldrar, skolor och
inom det palestinska utbildningsministeriet.
Lära för livet
Behov av lärarutbildning
Ett integrerat klassrum ligger mitt ibland alla
andra klassrum i skolan, men det är en plats där
barnen får stöd utifrån sina egna förutsättningar
av personal som är utbildad i specialpedagogik.
I skolan träffas alla barn under rasterna, och de
har gemensam gymnastik. De gör utflykter och
har sociala aktiviteter tillsammans. Så skolan
blir en mötesplats för alla barn.
Projektet har nu pågått i tre år och IM har
samarbetat med det palestinska utbildningsministeriet och 22 kommunala skolor.
Här når IM funktionshindrade barn och unga
som tidigare stått utanför skolan. Många har
inte alls gått i skolan, andra har fått undervisning utanför skolan. En del har varit elever i den
allmänna skolan utan att ha fått något särskilt
Dr Fteiha menar att projektet kan vara
det viktigaste arbetet som gjorts hittills för
funktionshindrade barn på Västbanken.
– Vi gläder oss över resultaten och vill nu gå
vidare, men vi ser många viktiga och svåra
utmaningar som fortfarande behöver lösas,
säger Dr Fteiha
Framförallt behövs det fler utbildade lärare
och pedagoger som är inriktade på elever med
funktionsnedsättningar, både fysiska eller
intellektuella. Men idag finns inget universitetsprogram för en sådan utbildning. I Palestina
är alla universitet privata och driver de utbildningar som är efterfrågade. Därför är det avgörande att skolorna visar sitt behov av lärare som
är utbildade i specialpedagogik. Skolorna och
14
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
det palestinska utbildningsministeriet måste
tydligt visa att man tänker anställa personal
med den kompetensen. Först då kommer utbildningen att efterfrågas och universiteten börjar
ta fram program som passar. Idag är IM den
enda organisation som säkrar utbildningarna.
Öka kunskapen
IMs verksamheter för barn med funktionsnedsättningar – dagcentret och skolan – har varit
väldigt viktiga i den här processen. Här har vi
byggt upp en stor och djup kunskap, och vi har
en erfaren personal.
Nu fortsätter IM att utbilda lärare och
ekonomiskt stödja en handläggare och koordinator som sitter på ministeriet och driver arbetet
framåt. Dessutom driver vi en kampanj riktad
mot den palestinska allmänheten för att öka
kunskapen och ändra attityder om barn och
unga med funktionsnedsättningar.
På utbildningsministeriet finns en specialpedagogisk avdelning. De blir nu som en partner
till IM och vi kommer att stödja dem framförallt
när det gäller kompetensutveckling av lärare.
Ministeriet kommer att arrangera workshops
och studiedagar och bjuda in lärare från de
olika skolorna.
Text: Marcus Nilsson, webbredaktör
FÄLTET HAR ORDET
Hallå där...
Sofia Olsson, du är ny på jobbet som regionchef i Indien och Nepal.
Grattis till nya jobbet som regionchef i Indien
och Nepal. Hur kommer det att märkas att
regionen får en ny chef?
– Tack! Det är stora skor som ska fyllas när
Wangchuk lämnar efter så många år, men jag
tror på en smidig övergång och förhoppningsvis ska det inte märkas allt för mycket att chefstjänsten byter innehavare. Däremot kommer
jag att ha med mig ett tydligt uppdrag från
styrelsen och huvudkontoret i Lund för att
ställa om en del av vår verksamhet i Sydasien
till att ha ett tydligare rättighetsfokus och den
förändringen kommer sannolikt märkas av på
flera olika sätt framöver.
Varför tror du att just du fick jobbet?
– Under nio års tid har jag lärt känna exiltibetanerna och skaffat mig kunskap om deras
situation och unika problematik och det kan ha
bidragit till att jag fick jobbet. Men jag har också
suttit i IMs styrelse och var delaktig i arbetet
med att ta fram både vår biståndspolicy och
den nya strategin. Jag har även arbetat med
den svenska regeringens biståndspolitik under
fem års tid.
relaterade arbete till en tjänst där jag finns
närmre den riktiga biståndsverkligheten.
Vilka blir de stora utmaningarna?
– Att införliva ett riktigt rättighetsfokus i verksamheten är lättare i teorin än i praktiken och
det kommer bli en av de stora utmaningarna
jag ska ta mig an när jag är på plats i Sydasien. Sen blir hettan och luftfuktigheten under
monsunen säkert en stor utmaning ...
Vad i ditt nya liv ser du mest fram emot?
– Att få arbeta nära det faktiska fältet. Jag har
länge drömt om att byta ut mitt mer policy-
...och hallå där...
Maria Söderborg och Åsa Almberg, samordnare på IM Sverige Riks
respektive IM Göteborg, som nyligen besökte Jordanien.
Ni har nyss varit i Jordanien, vad gjorde ni där?
– Vi var där på semester och passade på att
besöka IMs verksamheter. Vi gjorde även två
studiebesök på organisationer som erbjuder
verksamheter för irakiska flyktingar.
Varför irakiska flyktingar?
– Vi möter många flyktingar i vårt arbete här
hemma som samordnare för IMs integrationsverksamheter, till exempel Move It och Tala
svenska. Det var intressant att se hur mottagandet ser ut i andra länder. Jordanien är ett
av de länder som tar emot flest flyktingar i
världen. Det är ett väldigt fattigt land, mitt i en
av världens oroshärdar. Flyktingmottagandet
innebär en utmaning för den dåligt utbyggda
infrastrukturen, vattentillgången, bostäder och
landets ekonomi.
Hur var det då?
– Det var fascinerande att möta kollegor i
Jordanien som vi har så mycket gemensamt
med. Både värderingar och arbetsmetoder
påminde om varandra. Organisationen Center
for Victims of Torture, CVT, arbetar terapeutiskt
med tortyroffer från Irak, och de har ett
program som på många sätt liknar BIV (Barn i
väntan) och BIS (Barn i start).
– Den andra organisationen vi mötte, CARE,
arbetar precis som IM med ett rättighetsbaserat
perspektiv. Det innebär att påverka attityder i
samhället genom folkbildning och kämpa för
att myndigheterna i landet ska ta sitt ansvar för
medborgarnas mänskliga rättigheter.
– Det som främst sitter kvar i minnet nu efteråt
är att flera av de tortyroffer som CVT möter
har gjort en lång resa. Många har tagit sig
från Irak till Jordanien, vidare till Sverige, fått
avslag på sin asylansökan och blivit tillbakaskickade till Irak. De har sedan åter tagit sig till
Jordanien och sökt skydd där. Det blir en ond
cirkel där människorna inte är välkomna i något
land alls!
– I Jordanien ses irakier inte som flyktingar,
utan som tillfälliga gäster. Myndigheterna låter
dem stanna i landet, men inte mycket mer än
så. De får inte uppehållstillstånd och har heller
inte rätt att arbeta legalt i landet. Därmed har
de inte några som helst rättigheter.
Flyktingarna blir en inkomstkälla dels genom
bilateralt bistånd från internationella institutioner som FN och EU, dels genom sin konsumtion
och den informella arbetsmarknaden som de
blir en del av. Man kan bli upprörd över hur
situationen är för människorna men människorättsorganisationer är väldigt försiktiga med
att kritisera strukturen. Risken är att människor
som jobbar illegalt blir utvisade till ett land
de blivit tvungna att fly ifrån. Och det vore ju
ännu sämre.
Vad tyckte ni om Jordanien som land?
– Det är ett fantastiskt land med en fascinerande historia och kultur som man hela tiden
möter. Men det är också ett land med stora
klasskillnader. Medeljordaniern får kämpa hårt
för sitt uppehälle och har ingen rätt att kritisera
landets ledning. Många har två jobb för att
få det att gå ihop. Men Jordanien är ändå en
fridfull oas i hjärtat av Mellanöstern.
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
15
Text: Klara Jamison Gromark,
HANDLÄGGARE
Mellanöstern/Europa
IM är en av tio organisationer i projektet Miljölinsen som i slutet av förra året
höll en konferens i Amman i Jordanien. Konferensen diskuterade hur miljöproblemen påverkar vår verksamhet och hur vår verksamhet påverkar miljön?
Med miljöglasögonen på näsan
Projektet Miljölinsen drivs av Diakonia och finansieras av Sida. Genom en
kombination av föreläsningar och grupparbeten får deltagarna lära sig att
ha miljöglasögonen på sig när arbetet ska analyseras.
Fatima Osama Jamal,
Projektkoordinator på Tamer Institute
for Community Education i Palestina
Varför kom du hit?
– Jag är här främst för att jag jobbar på Tamer Institute,
vi är en partnerorganisation till Diakonia och arbetar
bland annat med barnlitteraturprojekt. Vi har publicerat en
bok med texter skrivna av palestinska barn i åldern 7–12 år
och som handlar om relationen mellan människor och miljö.
Vi behöver också bli mer miljövänliga inom vår organisation,
när det till exempel gäller el och pappersanvändning.
Vad har du lärt dig?
– Jag hade aldrig tänkt att man kunde
ha ett miljöperspektiv i ”mjuka projekt” som genusprojekt eller projekt
som handlar om skydd av barn – men
nu inser jag att detta är något jag
verkligen kan använda i mitt jobb!
Jag är positivt överraskad! Jag har lärt
mig att det vi gör idag kommer att
påverka oss i morgon, och om det inte
påverkar oss kommer det att påverka någon annan, till exempel
människorna i Indien som drabbas av översvämningar.
Vad ska du göra med din kunskap?
– Vi borde publicera fler böcker med direkt eller indirekt
miljöfokus. Sen kommer jag att ha ”brainstorming”
med mitt team av fältkoordinatorer från olika platser på Västbanken och Gaza för att se hur vi kan
använda oss av miljölinsen ute i fält.
Safa' Abu Assab,
Programchef på Diakonia i Palestina
Varför kom du hit?
– Jag hörde om Miljölinsen av en kollega på ett möte
i Sverige och blev nyfiken. Andreas Ulfsax kommer att
hålla ett föredrag för vår personal på kontoret i Jerusalem
och vi kommer också att besöka två av Diakonias partnerorganisationer för att applicera linsen tillsammans med dem.
Vad har du lärt dig?
– Hur man använder verktyget,
vilka frågor man bör ställa sig,
logiken bakom linsen. Vi stödjer ju
många ”mjuka projekt” som handlar
om demokratisering, mänskliga rättigheter och så vidare, projekt som
man inte direkt tänker har med miljön
att göra. Men börjar man ställa de här
frågorna och diskutera med partners så inser man att det inte
bara är användbart för rena miljöprojekt.
Vad ska du göra med din kunskap?
– Vi har haft ett möte med partners för att diskutera våra
nya strategiska plan och jag introducerade Miljölinsen.
Visar våra partners intresse för att ta fortsätta diskussionerna så kommer vi spinna vidare på det.
16
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
Ayman Ramsis,
Landrepresentant Diakonia i Egypten
Varför kom du hit?
– För att miljö är en rättighetsfråga –
människor har rätt att leva i en bra miljö.
Vad har du lärt dig?
– Att jag som arbetar för jämställdhet och demokratisering också kan ta hänsyn till miljöfrågor.
Det har varit väldigt bra deltagande och positivt att vi
har kunnat prata om saker
som påverkansarbete.
Vad ska du göra med din
kunskap?
– Jag har ett ansvar att
sprida kunskapen vidare
så jag kommer förmodligen
ordna en workshop för våra tio partners i Egypten
så att de kan analysera sitt nuvarande arbete ur
ett miljöperspektiv, genom att sitta och diskutera
tillsammans.
Zeinat Abu Shanab,
IMs platschef i Jordanien
Varför kom du hit?
– Jag ville lära mig hur vi kan integrera ett
miljöperspektiv i vårt och våra partners arbete
med barn och vuxna med funktionsnedsättningar. Hur kan vi analysera vilken positiv eller
negativ effekt vårt arbete har på miljön?
Vad har du lärt dig?
– Det har varit ett jättebra
tillfälle för mig att se på
saker ur ett annat perspektiv. Verktyget är dessutom
enkelt att använda.
Vad ska du göra med din
kunskap?
– Jag ska sprida kunskapen till personalen. Sedan
kommer vi att försöka applicera detta på verkligheten
vi möter i vårt arbete. Vi vill inte skada miljön
genom våra insatser utan vi vill vara miljövänliga
och sprida goda exempel. Det betyder inte att vi
kommer att bli miljöexperter.
Nadine Haddad,
Miljöexpert från Libanon
Varför kom du hit?
– Dels för att hålla ett föredrag och sprida
min kunskap om miljön och klimatsituationen
i Mellanöstern, men också för att lära mig om
Miljölinsen.
Vad har du lärt dig?
– Att inte bara miljöorganisationer kan arbeta för att
förbättra miljösituationen,
det är ett nytt perspektiv
för mig. Vanligtvis är det
tvärtom – när jag planerar
ett miljöprojekt försöker
jag integrera ett genus och
rättighetsperspektiv. Här
handlar det om att integrera ett
miljöperspektiv i projekt som har sitt fokus i genus
eller mänskliga rättigheter.
Vad ska du göra med din kunskap?
– Sprida ordet! Jag har vänner som arbetar i
organisationer som arbetar med kvinnors
rättigheter och flyktingar. Jag kommer att
ge Miljölinsen till dem, för att det är ett
användbart verktyg.
Andreas Ulfsax,
Projektledare för Miljölinsen på Diakonia
Varför åker du världen över och håller workshops om miljön?
– För att lära ut Miljölinsen som ett praktiskt verktyg att göra
våra projekt och program smartare och mer hållbara.
Vad har du lärt dig från workshopen här
i Jordanien?
– Jag har förstått miljöfrågornas politiska karaktär i den här regionen, särskilt
vattenfrågan. Det blir så tydligt att det
verkligen är en rättighetsfråga. Det blev
väldigt tydligt i grupparbetena där många
gav förslag på att jobba med påverkansarbete
gentemot makthavare. Det är först då som det
blir hållbara lösningar.
Workshopen i Jordanien var den sjunde och sista i projektet.
Vad händer nu?
– Nu ska vi ta fram en ”superversion” av Miljölinsen som kommer
att passa alla organisationer i alla regioner och som samtidigt är lätt
att använda. Lite av en utmaning!
FAKTA
Miljölinsen Diakonia, Forum Syd, Kooperation utan gränser. Shia, LO-TCO Biståndsnämnd, PMU, SMR, IM, Afrikagrupperna och Olof Palme Internationella Centrum ingår i projektet.
Miljölinsen är en processorienterad metod för att integrera ett miljöperspektiv i verksamheterna. Sju workshops har hållits under 2011 i Kenya, Kambodja, Sverige, Zambia, Bolivia, Bangladesh
och Jordanien. IM personal har deltagit i Zambia, Sverige, Bangladesh och Jordanien.
Fotnot: IM kommer att använda sig av metoderna som lärdes ut på konferensen i sitt fortsatta arbete med att mainstreama miljö och klimat.
Läs mer om detta i Biståndsskolan på sidan 4.
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
17
IMs årsmöte 5–6 maj 2012 Varberg
Tema: IM påverkar världen!
IMs ÅRSMÖTE 2012 – PROGRAM
ÖVERNATTNING PÅ FÄSTNINGENS
VANDRARHEM I VARBERG
LÖRDAG
11.30 Lunch
13.00 Välkommen!
13.45 Påverkan som tillitsbyggare i rädslans tid
Helle Klein, fri skribent, debattör och präst, tidigare anställd på
Aftonbladet under 15 år – tidningens politiska chefredaktör under
nio år
15.00 Kaffe
15.30 Årsmötesförhandlingar inkl tid för gruppsamtal
19.30 Middag med underhållning på Societets– Restaurangen
i Varberg
Utdelning av IM-priset
Om du behöver övernattning i Varberg mellan lördagen och
söndagen bokar du själv rum på Fästningens vandrarhem, som
ligger centralt med gatuadressen Fästningen 1, tfn 0340-868 28.
Viktigt att du uppger bokningskoden 4412601. Priset varierar
mellan 270–360 kr beroende på vilken variant av bädd du bokar;
enkelrum, dubbelrum eller flerbäddsrum. Frukost, lakan och städning tillkommer. Begränsat antal rum finns, sista bokningsdag är
den 1 april, med reservation för fullbokning.
SÖNDAG
09.15 The use of dialogue to advocate for change (in English)
Community mobilisation for human rights in Malawi. George Jobe,
Executive Director, IM’s partnerorganisation Creccom, Malawi
10.30 Kaffe
11.00 Diskussioner om IMs medlemsorganisation
Pär Ivarsson, projektledare för uppdraget ”Utveckling av IMs
medlemsrörelse”
12.30 Lär känna IMs styrelse – liveintervju
IMs pressekreterare Monica Brundin Danielsson intervjuar IMs styrelse
13.15 Avslutning
14.00 Lunch
MAT
Årsmötets måltider ingår om du anmäler dig senast den 1 april.
Möjlighet finns att ge ett frivilligt bidrag till matkostnaderna vid
årsmötet.
SISTA ANMÄLNINGSDATUM
• Hotellboende senast den 1 april, med reservation för fullbokning.
• Årsmötesanmälan inkl måltider senast den 1 april.
• För medlemmar 2011 som bara vill använda sin rösträtt exkl
måltider och boende senast den 21 april.
Frågor om årsmötet? Kontakta Anne Nilsson, tel 046-32 99 37 eller
[email protected]
ANMÄLNINGSBLANKETTEN
Skriftlig anmälan skickas till: Individuell Människohjälp,
Anne Nilsson, Box 45, 221 00 LUND.
Du kan även anmäla dig på IMs hemsida www.manniskohjalp.se
Alla som deltar i IMs årsmöte kommer att få ett ex av årsredovisning och verksamhetsberättelse för 2011. Övriga
kan läsa publikationerna på IMs hemsida eller skicka efter ett ex genom att mejla till [email protected]
TOLKAR ÖNSKAS!
Under årsmötesdagarna behöver vi hjälp med att tolka från
svenska till engelska till 4–5 personer. Om du vill hjälpa till
att tolka kontakta Janusz Lipinski, tel 046-32 99 34 eller
[email protected]
18
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
SÖNDAGSMÄSSA!
Mässa i Varbergs kyrka söndag morgon kl 08.00.
Passa även på att träffa IMs svenska och utländska
medarbetare under årsmötets programpauser!
Valberedningens förslag till IM:s årsmöte i Varberg 5–6 maj 2012
Förslag till nyval och omval av styrelsemedlemmar och omval av förtroendevald revisor samt revisorssuppleant.
Ordförande
Omval 1 år
Håkan E Wilhelmsson, f 1948, Lund
Domprost i Lund. Ordförande i IM sedan 2006
Ordinarie ledamöter
Omval 2 år
Anders Brännström, f 1945, Floda
Tidigare VD i Volvo Technology Transfer.
Personligt intresse för biståndsfrågor i vid
bemärkelse. Stor erfarenhet av styrelsearbete
och av strategiutveckling.
Carl Nilsson, f 1975, Stockholm
Civilekonom och konsult. Statsvetare. Arbetat
som handläggare för utvecklingsfrågor på UD
och med utvecklingsfrågor inom FN.
Nyval 2 år
Görel Råsmark, f 1955, Oskarshamn
Sjukgymnast med inriktning på barn med
funktionsnedsättning. Doktorerar om barn
och ungdomsrehabilitering. Har haft korta
volontäruppdrag för IM i Ramallah och
Bukarest. Kontaktperson för IM i Oskarshamn.
Nyval 1 år, tidigare suppleanter
Tove Holmström, f 1973, Linköping
Statsvetare, arbetar som utvecklingsstrateg
med utvecklingsfrågor och regionalt samarbete för Linköpings kommun. Skrev 1999
rapporten ”IM 2000 varifrån och varthän” på
uppdrag av IMs dåvarande ordförande. Tove
är barnbarn till IMs grundare, Britta och Folke
Holmström.
han arbetat med olika grupper och varit vice
ordförande för lokalföreningen.
Liina Veerme, f 1981, Västerås
Tilldelades priset till Britta Holmströms
minne för sitt arbete med nätverket Tjejlobbyn för kvinnor runt Östersjön. Magister
i ekonomi för hållbar utveckling och arbetar
som chef för Mälarenergis elnät. Kontaktperson för IM i Västerås. Föreläser om IM.
Karin Wallin, f 1981, Höllviken
Koordinator för Malmö Fair Trade City. Mötte
IM för första gången som volontär i Göteborg.
Har senare arbetat för IM på konsultbasis med
rättvis handelfrågor och har bl a utbildat IMs
butiksvolontärer. Rättvis handel är den stora
hjärtefrågan.
Nyval 1 år
Petra Strååt, f 1979, Göteborg
Lärare på Billströmska folkhögskolan på
Tjörn. Har varit aktiv inom IM sedan 2002,
bl a varit ordförande i lokalföreningen i
Göteborg. Uppdrag för IM i Mellanamerika.
Folkbildning och demokrati- och kvinnofrågor ligger henne varmt om hjärtat.
Inkallelseordning suppleanter:
1. Karin Wallin 2. Tobias Fischer
3. Henrik Nilsson
Suppleanter
Nyval 2 år
Tobias Fischer, f 1967, Stockholm
Verksam inom H&M group med företagets
ansvar rörande miljö och sociala frågeställningar. Tidigare stationerad i Bangladesh,
Indien och Hongkong för H&Ms räkning.
Intresse för bistånds- och folkrörelsefrågor.
Nyval 1 år
Henrik Nilsson, f 1984, Stockholm/Västerås
Lärare i matematik. Volontär för IM i Indien.
Aktiv i flera år som volontär i Malmö, där
Förtroendevalda revisorer
Revisor, omval 1 år
Eva Nordland, f 1959, Simrishamn
Civilekonomexamen från Lunds Universitet.
Har arbetat inom det privata näringslivet i
olika chefspositioner. För närvarande arbetar
hon som ekonomichef på Simrishamns
Bostäder AB i Simrishamn. Hon är även
engagerad i ideell verksamhet.
Revisorsuppleant, omval 1 år
Tobias Lundvall, f 1978, Göteborg
Är revisor i IMs lokalförening i Göteborg. Har
en magisterexamen i ekonomi från Göteborgs
universitet och har tidigare jobbat både
utomlands och i Sverige. Arbetar som projektsamordnare på Astra Zeneca i Göteborg.
För mer information om kandidaterna, kontakta valberedningen på [email protected]
eller ring Sara Johansson, tel. 070–226 01 81
Klipp av och skicka i ett frankerat kuvert till IM
Skriftlig anmälan skickas senast den 1 april (måltider ingår), eller senast den 21 april om du bara vill utnyttja din rösträtt (måltider ingår ej) till:
IM, Anne Nilsson, Box 45, 221 00 LUND. Det går även att göra anmälan via IMs hemsida www.manniskohjalp.se
Var god texta!
FÖRNAMN
EFTERNAMN
GATUADRESS
POSTNUMMER
TELEFONNUMMER
POSTORT
PERSONNUMMER
(viktigt med tanke på din rösträtt)
E-POSTADRESS
ÖVRIGT 1
Jag önskar vegetarisk mat
ÖVRIGT 2
Jag önskar hörselslinga
Jag har bokat rum på Fästningens vandrarhem Varberg
FOTO PIET HEIN EEK
Text: Gabriella larsson,
chef im fair trade
IM Fair Trade introducerar
två nya serier av Piet Hein Eek
Den världsberömde designern Piet Hein Eek har engagerat sig i fair trade-frågan och bidrar nu med
en formsäker servis samt en unik serie handknutna korgar i palmträ. IM Fair Trade satsar på design.
Servisen kommer från Thailand, där en fair
trade producent med stor hantverksskicklighet har lyckats förverkliga Piet Hein Eeks
tankar om en stilren servis som ska kännas lika
naturlig till vardag som till fest. Naturligtvis
har de anställda som gjort servisen schyssta
löner och arbetsvillkor.
Korgar vackra som kontverk
De konstfulla korgarna är tillverkade av
en fair trade-producent i Vietnam och har
också en mycket fascinerande historia. Vi
kommer att skriva mer om bakgrunden till
det här spännande projektet i nästa nummer av
Medmänsklighet, där du också kommer att hitta
en läsvärd intervju med Piet Hein Eek från IM
Fair Trades besök i hans studio i Eindhoven.
Internationell uppmärksamhet
Både servisen och korgarna har fått stor
internationell uppmärksamhet och vunnit
20
designpris på de stora inredningsmässorna i
Europa. Nu är det Sveriges tur att få njuta av de
stilrena produkterna som kommer att sälja i IM
Fair Trades butiker och i webbutiken (www.
imfairtrade.se). Det går givetvis också bra att
köpa produkterna via vår postorderkatalog,
som du hittar som en bilaga till det här numret
av Medmänsklighet.
Många nyheter
IM Fair Trades senaste katalog har ett nytt
utseende och hel del nya produkter från nya
fair trade-partners runt om i världen. Många
av våra medlemmar och kunder har efterlyst
produkter från fler världsdelar än Asien, och
därför är det extra kul att kunna presentera vårt
iPhone-fodral från Sydafrika. Något annat som
många har frågat efter är fotbollar och därför
är vi stolta över att kunna erbjuda vår nya IM
Fair Trade-fotboll, givetvis Rättvisemärkt. En
annan trend som är mycket tydlig är att fler
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
frågar efter ekologisk bomull, och här har vi
nu både handvävda barnlakan, badlakan och
herrkalsonger.
Utskick av katalog
På grund av höjda portokostnader kommer
vi förmodligen inte att skicka ut julkatalogen
med medlemstidningen till hösten. Du som
redan är kund idag kommer givetvis att få
katalogen, men om du inte har handlat tidigare
ber vi dig att beställa katalogen, antingen via
vår webbutik eller via höstens medlemstidning
där vi kommer att ha en kupong för detta.
Vi hoppas att fler medlemmar och givare ska
hitta vägen till IM Fair Trade, oavsett om
det är via katalogen, webbutiken eller en IM
Fair Trade butik. Genom att handla rättvisa
varor kan vi tillsammans påverka och förändra
världen till det bättre. Välkommen att titta
in hos oss!
NOMINERA DIN
KANDIDAT TILL IM-PRISET!
Känner du till någon som du tycker gör viktiga
insatser för sina medmänniskor? Kanske väckt
opinion mot våld, förtryck eller rasism? Nominera
honom eller henne till årets IM-pris!
IM-priset består av 50 000 kronor och en resa till någon
av IMs verksamheter utomlands. Din kandidat får vara
högst 40 år och ska vara bosatt i Sverige eller ha Sverige
som bas. Kandidaten får inte vara anställd inom IM. Du
får inte heller nominera dig själv.
Skriv och berätta om din kandidat på max en A4-sida.
Skicka sedan din nominering senast 1 april till IM, IMpriset, Box 45, 221 00 Lund. Glöm inte att berätta vad
du heter och vad du har för adress och telefonnummer.
Läs mer om IM-priset
och tidigare pristagare på
www.manniskohjalp.se/im-priset.
Ge bort e n
ge t i påsk!
En get för 150 kr förändrar livet för en familj i
Zimbabwe. I Glädjeshoppen hittar du geten och andra
symboliska gåvor från världens alla hörn.
www.gladje shoppe n.se e lle r
04 6-32 99 30
NU är IMs utlandspraktikplatser utlysta!
Till hösten 2012 finns det en plats på IMs fältkontor
i Moldavien, två platser på IMs samarbetspartner
Anades kontor i El Salvador, en plats på IMs regionkontor i Guatemala, en plats på IMs fältkontor i
Malawi, samt två platser på IMs fältkontor i Jordanien.
Sista anmälningsdag: 22 april.
För mer information besök
www.manniskohjalp.se/utlandspraktik
Minnesgåva
Hedra minnet av en närstående. Ge en
minnesgåva på www.manniskohjalp.se eller
kontakta Anne-Sophie Björk på 046-32 99 45
för personlig service.
Genom att testamentera till IM hjälper du människor runt
om i världen att hjälpa sig själva. Vill du ha ett exemplar av
Din gåva för framtiden om hur man ger en testamentesgåva
till IM, skicka ett brev med dina uppgifter till:
Individuell Människohjälp
SVARSPOST
200011403
228 20 Lund
Du behöver inte sätta på något frimärke.
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
21
PÅ GÅNG
Jönköping 17 mars 2012
Torgkaffe i Sofiagården
IM Jönköping serverar torgkaffe i Sofiagården,
lörd 17 mars kl 9–12.30. Försäljning av IM Fair
Trade-varor.
Välkomna!
Stockholm 20 mars 2012
Förförande och förfärande
Pär Ivarsson, IMs före detta platschef i Centralamerika, berättar om IMs arbete i Guatemala. Kom
och lyssna på vilket sätt livet i Guatemala är både
förfärande och förförande. Ingen anmälan krävs.
Tid: 20 mars kl 18–20
Plats: Västgötagränd 17 med ingång från
Fatbursparken.
Jämshög 19, 20 och 22 mars 2012
Försäljning av IM Fair Trade-varor
Plats: Jämshögs folkhögskola
Tid: 19, 20 och 22 mars kl 10–13.
Umeå 21 mars 2012
Medmänsklighet, livskraft och framtidstro
– med IM i Nepal
Birgitta Lundmark berättar om IM i Nepal.
Plats: Stöcksjö missionshus Umeå kl 13
GÖTEBORG 21 mars 2012
Studiecirkel om IM.
Tid: Fem onsdagar kl 18–20.15, 21 mars–25 april
(uppehåll 11 april).
Plats: IMs kontor, Mellangatan 1, 3 tr
Mer info och anmälan: Ulrika Andersen,
[email protected], 0702-43 51 04
Stockholm 22 mars–19 April 2012
Studiecirkel om utvecklingssamarbete och IM
Är det någon skillnad på välgörenhet, bistånd och
utvecklingssamarbete? Kan engagemang förändra
världen? Vad innebär hjälp till självhjälp? Blir världen
bättre? Hur arbetar IM som organisation? Detta
och mycket mer diskuterar vi under vårens studiecirkel, ett bra tillfälle för dig som vill fördjupa dina
kunskaper om IM och utvecklingssamarbete. Du
får reflektera genom olika övningar, och diskutera.
Cirkeln ges i samarbete med Sensus. För mer info
om program och anmälan, kontakta elin.vestberg@
manniskohjalp.se eller ring 08-662 70 98.
Tid: Fyra tillfällen torsdagar 22 mars–19 april.
Cirkeln gör uppehåll den 5 april.
Plats: IM-kontoret Västgötagränd 17 med ingång
från Fatbursparken
Stockholm 12 april
Blir världen bättre?
Utifrån FNs milleniemål och statistiskt material
diskuterar vi hur långt världens länder kommit
jämfört med målsättningen om halverad fattigdom 2015. Hur ser det ut, blir världen bättre?
Kvällen är en del av vårens studiecirkel men är
öppen för alla intresserade.
Anmäl dig till [email protected]
eller 08-662 7098. I samarbete med Sensus.
Tid: 12 april kl 18–20
Plats: IM-kontoret Västgötagränd 17 med ingång
från Fatbursparken.
Varberg 13 april 2012
Månadsmöte
IM Varberg har månadsmöte i församlingshemmet
Sveagatan 24, kl 10. Tel: Birgitta Östlin 0340-83971.
Kaffeservering.
Lund 18 april 2012
Start av lokalförening
En grupp volontärer har tagit initiativet till att bilda
en IM:s lokalförening i Lund. I Lund finns volontärer
som är aktiva i Fair Trade-butiken, IM-Tian och
verksamheter på Mötesplats Plattformen. Vi
behöver en lokalförening för att bli en gemensam
röst, för att kunna påverka i angelägna frågor och för
att ta emot nya volontärer till våra olika aktiviteter.
Alla intresserade IM-medlemmar boende i Lund
med omnejd hälsas välkomna till konstituerande
årsmöte onsdag den 18 april kl 18.
Lokal: Nya huvudkontoret, Fabriksgatan 2 F i Lund.
En programpunkt under kvällen är att IMs tidigare
generalsekreterare Stefan Holmström berättar om
IMs historiska utveckling.
Förslag till styrelseledamöter kan lämnas till
valberedningen: Birgitta Rosén tel 046-12 80 32
epostadress: [email protected]
Välkomna till årsmötet hälsar
Eva Wallengren tel 046-13 70 30, Agneta Tsiparis
tel 046-25 66 10, Margareta Liebisch tel 046-15 02 84
och Kerstin Kamienski tel 046-211 29 65.
Borås 22 april 2012
Försäljning av IM Fair Trade-varor
Efter gudstjänsten i Gustav Adolfskyrkans serveras
kaffe i församlingshemmet och vi säljer IM Fair
Trade-varor. För mer information, kontakta: Sara
Andersson 0735-51 80 63. Välkommen!
Halmstad 26 mars 2012
Månadsträff
Månadsträff i Söndrums Församlingsgård kl 18.30
Halmstad 23 april 2012
Månadsträff
Månadsträff i Söndrums Församlingsgård kl 18.30.
Varberg 4 april 2012
Försäljning av IM fair tradevaror
Vid vackert väder anordnas försäljning av varor från
IM Fair Trade på torget kl 9–13.
Välkomna!
GÖTEBORG 28 april 2012
IMs Barnprylmarknad
kl 10.30–14, Allégården, Södra Allégatan 4 (Haga)
Har du kläder och prylar som vi kan sälja åt dig?
Kontakta oss på [email protected]
22
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
UMEÅ 10 Maj, 2012
Sopplunch
Torsdag den 10 maj är Kjell Jonsson, chef för
Sverigeavdelningen, på besök i Umeå. Vi är på
Tegs församlingsgård och börjar kl 12.30 med
Sopplunch.
Varberg 11 maj 2012
Månadsmöte
IM Varberg har månadsmöte i församlingshemmet
Sveagatan 24, kl 10. Tel: Birgitta Östlin 0340-839 71
Kaffeservering.
Varberg 12 maj 2012
Försäljning av varor från IM Fair Trade
Vid vackert väder anordnas försäljning av varor
från IM Fair Trade på torget kl 9–13.
Halmstad 28 maj 2012
Månadsträff
Månadsträff i Söndrums Församlingsgård kl 18.30
Stockholm 28 maj 2012
Sommarfest
Kom och träffa andra IM:are, medlemmar, givare
eller volontärer, alla är välkomna! Vi tackar för alla
fantastiska insatser denna termin och önskar en glad
sommar! Ta med en vän, kom och ät gott och umgås
med oss! För mer information och anmälan kontakta
Liinu Diaz Rämö, ordförande i lokalföreningen på
[email protected] eller 070-315 55 61.
Tid: 28 maj kl 18–20
Plats: IM-kontoret Västgötagränd 17 med ingång
från Fatbursparken
Varberg 8 juni 2012
Månadsmöte
IM Varberg har månadsmöte i församlingshemmet
Sveagatan 24, kl 10. Tel: Birgitta Östlin 0340-839 71
Kaffeservering.
» Håll koll på vad
som är på gång på:
www.manniskohjalp.se/pagang
» Nästa nummer av
Medmänsklighet
kommer i din brevlåda 12/6–14/6
IM VRIGSTADHEMMET
Kursgård & mötesplats i Småland
STYRELSEN BER MEDLEMSRÖRELSEN OM HJÄLP
Hur ska IM Vrigstadhemmet kunna bära sig ekonomiskt?
IMs styrelse har beslutat att verksamheten på Vrigstad, som inte är lokalkontorsverksamhet, ska
utvecklas. Därför ber styrelsen IMs medlemmar om hjälp. Kraften till förändring ska hämtas ur
medlemsrörelsen. Vrigstad kommer därför att vara ett av diskussionsämnena under IMs årsmöte i maj.
Verksamheten i Vrigstad, exklusive kostnaderna för lokalkontoret i Småland som också finns i
Vrigstad, har en budget för 2012 på 1 360 000 kronor. En av utvecklingstankarna är att verksamheten
på sikt ska kunna bära en större del av sina egna kostnader. Redan nu har förändringar gjorts i den
riktningen. Man har gjort en del prishöjningar samt beslutat om att IM-hemmet i Vrigstad ska hålla
stängt sju veckor under sommaren samt samtliga storhelger inklusive jul.
Du som inte kan komma till årsmötet för att presentera ditt förslag om Vrigstads framtida utveckling
kan skriva ner dina tankar och skicka dem till [email protected]
Sopplunch 5 april och 19 maj
Sopplunch, pris 60 kr, serveras skärtorsdag
5 april och lördag 19 maj kl 11.30–14
Stick-café
Sticka, fika och umgås följande onsdagar kl
18.30, 21 mars, 18 april, 23 maj och 13 juni.
Påskhelgen 5–9 april Fira påskhelgen på rofyllda och vackra
IM Vrigstadhemmet.
Värdträff/volontärträff
11–12 april
Du som är värd eller trädgårdsvolontär på IM
Vrigstadhemmet är välkommen på värdträff
11–12 april. Anmälan senast 2 april.
Arbetsvecka 23–27 april
Kom och hjälp till i IMs trädgård. Eller så kan
du kanske sy, tapetsera, måla eller göra något
annat praktiskt arbete? Du bjuder på arbetet
och IM står för kost och logi.
”IM Veterandagar” 24–25 maj
Två dagar för dem som engagerat sig länge i IM.
Vi gästas av Örjan Ekman och Kerstin Starkenberg som berättar om boken Händelserikt.
Varmt välkommen att boka senast den 16 maj.
Välkommen som pensionatsgäst
till IM Vrigstadhemmet
Du vet väl att du kan komma och övernatta och
äta hos oss som vanlig pensionatsgäst? God
mat och logi erbjuds i den lugna och vackra
miljön på IM Vrigstadhemmet. Du som är
IM-medlem får 25 % rabatt på login (gäller ej
vid storhelger, utbildningstillfällen eller andra
speciella arrangemang).
Nya värdar sökes
Vill du vara värd på IM Vrigstadhemmet? Det
finns anställd personal som tar hand om det
mesta av driften och matlagningen. Men det
behövs också två volontärer under våra öppetveckor. Vi rekommenderar att du kommer och
provar på ett par dagar först och ser om det kan
vara något för dig. IM står för resa, kost och logi
under värdveckan och de frivilliga ger av sin tid
och sitt engagemang.
Sommarstängt
IM Vrigstadhemmet kommer att hålla
sommarstängt v 26–32.
För information och anmälan kontakta Barbro Eckerbom eller Pernilla Delfelt Tel: 0382-307 95 E-post: [email protected]
kontor och mötesplatser
IMs huvudkontor i Lund
Box 45, 221 00 Lund
Besöksadress: Fabriksgatan 2
Tel: 046-32 99 30 (vx) Fax: 046-15 83 09
Varuförsäljning, tel: 046-32 99 30 (vx)
[email protected]
www.manniskohjalp.se
Pg: 90 07 06–3 Bg: 900–7063
Generalsekreterare Bo Paulsson,
tel: 046-32 99 40
Bitr. generalsekreterare Kjell Jonsson,
Tel: 046-32 99 35
IMs kontor i Göteborg
IM, Mellang 1, 413 01 Göteborg
Tel: 031-42 45 95
[email protected]
IMs kontor i Malmö
IM, Västra Kanalgatan 8, 211 41 Malmö
Tel: 040-23 03 80
[email protected]
IMs kontor i Stockholm
IM, Västgötagränd 17, 118 28 Stockholm
Tel: 08-662 70 98
[email protected]
Kurator och fax, tel: 08-667 25 04
Stockholm Hornsgatan 29 C, 118 49 Stockholm
Mån–fre 11–18, lör 11–15
Tel: 08-663 32 75
IM Vrigstadhemmet
Tegnérvägen 8, 570 03 Vrigstad
Tel: 0382-307 95
[email protected]
IM Fair Trade-butiker
Göteborg Linnégatan 24, 413 04 Göteborg
Mån–fre 11–18, lör 11–14
Tel: 031-42 45 50
Jönköping Klostergatan 65, 553 35 Jönköping
Mån–fre 10–18, lör 10–13
Tel: 036-19 06 65
Linköping Hospitalstorget 1, 582 27 Linköping
Mån–fre 10–18, lör 11–15
Tel: 013-14 41 38
Lund S:t Petri kyrkogata 13, 222 21 Lund
Mån–fre 10–18, lör 11–14
Tel: 046-32 99 65
Malmö Engelbrektsgatan 13, 211 33 Malmö
Mån–fre 10–18, lör 11–16
Tel: 040-97 72 27
Umeå Skolgatan 53, 903 27 Umeå
Mån–fre 11–18, lör 11–15 Tel: 090-12 55 90
IM-tians andrahandsaffär
Spolegatan 10 A , 222 20 Lund
Tis–tor 14–18, lör 10–14
Tel under öppettid: 070-243 52 51
Frimärkstjänst
IMs frimärkstjänst,
Box 91, 713 22 Nora
MEDIA
Följ IM här
www.manniskohjalp.se/ socialamedier
Nässjö i Fenixgallerian, ingång Storgatan
Mån–fre 10–18, lör 10–14
Tel: 0380-141 20
| medmänsklighet. nr 01/2012 | www.manniskohjalp.se |
23
IM-546_JAN_2010
1 = 1,43!
Din aktieutdelning bidrar bland annat till att flickor i Malawi kan gå i skolan och lära sig läsa och skriva.
Låt din aktieutdelning
göra världen bättre
Du vet väl att du kan skänka din aktieutdelning skattefritt till IM!
När du väljer att ge utdelningen till en ideell organisation behöver du inte
betala kapitalskatt. Det betyder att utdelningen blir mer än 40 procent
större för IM än den skulle bli för dig. Även som ägare av fåmansbolag kan
du skänka hela eller delar av utdelningen skattefritt till IM!
100 kronor för dig blir 143 kronor för IM.
Hämta anmälningsblanketter och läs mer om hur det går till på
www.manniskohjalp.se. Du kan också ringa 046-32 99 58
eller maila [email protected] för mer information.
FOTO IM/ANDREAS HALLMAN