Doggy Rapport 2 - Doggy Professional
2/12 ÅRGÅNG 36 Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB Rutiner hjälper till Matte och Jinx var inte välkomna hos veterinären. Efter ett besök då Jinx behandlades för öroninflammation, ett för honom mycket smärtsamt minne, så avvisade han varje form av närmande från veterinären med tänderna. Trots sin storlek och styrka så var han rädd. Det var omöjligt att ens vaccinera honom. Matte gav inte upp hoppet om sin vän. Hon skapade en rutin där hon först satte Jinx på ett bord och sedan klämde och kände över honom enligt ett fast schema. Rutinen avslutades med ett nyp i nackskinnet, ett nyp som skulle liknas vid ett sprutstick. När Jinx var bekväm med rutinen tog uppfödaren över och därefter en hundvan bekant. Så småningom blev det dags för en veterinär som var införstådd med problemet. Efter ett antal genomgångna rutiner så kunde veterinären så småningom avsluta med vaccinering. Jinxs veterinärproblem slutade bra, tack vare uthålligt arbete från alla inblandade. I det här numret av Doggy-Rapport beskrivs hur rädda hundar kan övertygas om att det inte är farligt att besöka en veterinärklinik. De flesta hundar är förmodligen inte lika rädda som Jinx, men de förtjänar alla att bemötas med förståelse. Och det krävs en hel del arbete från oss människor. Det är vi skyldiga dem. Lisbeth Karlsson INNEHÅLL 2/12 n BETEENDE: Hur hjälper vi hunden som är rädd för veterinären? Djursjuksköterska JENNY MAREK berättar om och ger råd kring rädda hundar. Sid. 9 n MUSKLER: Vattensvans som drabbar jakthundar. Veterinär LENA MYRENIUS redogör för ett mycket smärtsamt tillstånd hos hunden. Sid. 12 n DOPING: Lätt att dopa hunden av misstag. Frilansjournalist KRISTINA EDER har talat med dopingkontrollant CARIN AHLSTEDT om doping och hur dopingkontroller går till. Sid. 13 n SMÄRTA: Feline orofacial pain syndrome. Veterinär CATARINA ELIASSON redogör för en nyligen upptäckt neurologisk sjukdom hos katter. Sid. 15 n SAGT & GJORT Sid. 16 En osäker hund nosar ofta på marken för att lugna sig och omgivningen. Foto: Ida Kucera. Hur hjälper vi hunden som är rädd för veterinären? Många hundar tycker nog att ett besök hos veterinären är mer eller mindre fasansfullt. Det gäller att man som ägare är hundens trygga punkt, att man förbereder hunden på vad som ska hända och lär den hur den ska agera när det händer. Djursjukskötare JENNY MAREK berättar hur man kan gå tillväga. signaler om rädsla är vi tvungna att göra det som krävs för att hjälpa vår patient. Vårt jobb – och hundens upplevelse – blir helt annorlunda om djurägaren klarar att lugna djuret inför veterinärbesöket eller om hunden inte upplever så stark rädsla på grund av att den är hanteringstränad och för att den litar på att det inte ska bli så farligt ändå. V Låg stressnivå önskvärd i som arbetar med djursjukvård måste tyvärr dagligen och ideligen nonchalera hundens signaler om att den är rädd, har ont och att den kanske inte klarar av situationen på ett bra sätt. Vi begår ”övergrepp” varje dag. Om hunden sprattlar hålls den fast, om den morrar får den en munkorg och så vidare. Om man ser situationen ur hundens synvinkel är detta förstås mycket stressande och skrämmande. Utan att förstå varför så blir den behandlad på ett oförklarligt sätt, med behandlingar som dessutom ofta gör riktigt ont. Det är tyvärr mycket svårt att utföra en undersökning eller behandling på en rädd hund eller på en hund som har mycket ont. Trots hundens DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 2 Vi som arbetar inom djursjukvården har ett ansvar att försöka göra besöket så stressfritt som möjligt för hunden. Vi bör vara noga med att låta hunden få den tid den behöver för att klara situationen. Detta kan till exempel innebära att vi istället för att direkt kasta oss över hun den låter den vara en stund medan vi går igenom sjukdomshistorien. Det ger hunden en möjlighet att vänja sig vid rummet och människorna. Det bästa är att hunden själv får komma fram och hälsa. Många hundar mår bättre om ingen fokuserar på den omedelbart när den kommer in i rummet. Ett knep som många hundar tar till, 9 BETEENDE både för att lugna sig själva och för att sända ut lugnande signaler, är att lukta och nosa på marken. Straffa därför aldrig en hund som sätter ner sin nos i backen när den blir rädd eller osäker. Det är ett sätt att hantera situationen och för att komma över sin rädsla. Veterinärkliniker bör ha högvärdigt godis framme på disken eller på borden i väntrummet så att hunden kan bli belönad för att vara i den otäcka miljön. Vet man som djur ägare inte om det finns tillgängligt godis på kliniken så ta gärna med eget. (Observera, om hunden eventuellt ska sövas får den inte äta!) Undvik att ge kommandon som ”sitt” eller ”ligg”. Ofta är det svårt för hunden att lyda i den konstiga och pressande situation den befinner sig i och detta leder lätt till frustration hos både hund och ägare när kommandon inte åtlyds. Viktiga förberedelser Hur gör man då för att hunden ska klara av veterinärbesöket på ett bra sätt? När man inom forskningen undersökt rädslor och stress har man sett att det framförallt är känslan av att inte kunna kontrollera situationen som stressar djuren. Det är det oförutsägbara som skrämmer mest. Därför är det bra om hunden känner att den har en viss kontroll och att den kan förutse vad dess beteende kommer att leda till. Det är också bra om den är förberedd på vad som ska ske. Vi människor vet vad vi förväntar oss av vår hund, vi vet vad som sker, och vi vet även varför. Det gör inte hunden. Därför är det vårt ansvar som djurägare att på ett bra sätt träna hunden inför situationen på veterinärkliniken. Oavsett om man har en från början självsäker hund eller en hund som är av den oroligare varianten så behöver man förbereda den på att bli hanterad på ett konstigt och ibland även obehagligt sätt. Hanteringsträna tidigt Alla hundar mår bra av att ha blivit hanteringstränade, gärna redan från sex till åtta veckors ålder. Man kan skapa en situation hemma som hunden känner igen. Man kan använda sig av en gummimatta som man lägger på köksbordet, ha en bra punktlampa, eller kanske till och med en pannlampa som man alltid sätter på sig innan man börjar sin hantering av hunden. Alla dessa signaler och rutiner runt hanteringen gör att hunden känner igen situationen. Därigenom kan den känna sig tryggare, lugnare och blir mer mottaglig för ny information. Lär hunden att det är helt normalt att bli undersökt i munnen, att man tittar i och eventuellt rengör öronen, att man får klippa klor, att man kan pilla, dra och klämma lite överallt utan att det för den 10 Med rätt stöd kan en osäker hund övervinna sina rädslor och bli trygg i den miljö som en veterinärklinik innebär. Foto: Ida Kucera. skull blir farligt. Öka svårighetsgraden sakta och successivt med mycket korta träningspass. Ju svårare hunden tycker att övningen är, desto kortare pass med bättre belöning. Locka inte hunden med att hålla godis framför nosen på den. Först direkt efter behandlingen (till exempel att man klippt en klo) kommer godiset, annars kan godiset få en motsatt effekt där godiset signalerar att ”snart blir det jobbigt”. Då blir hunden till slut rädd redan då den ser godiset. Om jag får in en valp som ägaren ber mig att klippa klorna på, så brukar jag bara klippa vänster framtass och vänster baktass. Jag lämnar de andra två tassarna för att djurägaren ska ha en möjlighet att träna hemma. Annars skjuter man bara upp träningen i ytterligare ett par veckor. Djurägaren kan även använda vänstersidan som ett facit att gå efter. Jag brukar tipsa om att man ska klippa en klo om dagen de första tre månaderna. Då kom- mer snart hunden att uppleva kloklippningen som något helt normalt. Använd alltid en ny, vass klotång till en hund som tycker det är obehagligt. Klotänger är en färskvara, de slits fort. Beteenden vid rädsla Rädda hundar kan bete sig väldigt olika. Vissa tvärnitar, andra gnäller, gnyr och skakar. En del morrar och blåser upp sig, andra står apatiskt helt stilla medan några hoppar över morrandet och försöker direkt bita sig fria. Det finns även hundar som när de känner sig osäkra och pressade istället blir överdrivet ”glada och trevliga” mot allt och alla. Det gäller för både oss som arbetar med djursjukvård och för djurägarna att inse att alla individer fungerar olika. Precis som vi människor. Smärta upplevs även den väldigt olika av olika individer och detta måste vi också ta hänsyn till. DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 2 BETEENDE Träna bort rädslan Upplever du att din hund har problem med generell rädsla för veterinärbesök, så finns det en hel del man kan göra. Mitt första råd är att du tar kontakt med din klinik och frågar om ni komma dit och träna på att vara i miljön utan att ni skall in på ett besök. Ni kan åka dit, låta hunden vara på parkeringen, i väntrummet och kanske även inne på ett rum, allt detta utan att något jobbigt händer. Du kan be någon i personalen komma förbi och bara erbjuda en godbit för att sedan direkt avlägsna sig igen. Belöna då hunden med något som är värdefullt för den. Gäller det godis så behöver det vara av högt värde för att hunden trots sin oro ska kunna klara av att ta emot det. Det ska vara ett godis som man bara får när det är riktigt svårt. Försök att hålla hunden i ett sinnesläge där den är mottaglig för information och där den kan ta emot och välja att äta sin belöning. Är den alltför rädd tar den inte emot belöningen och då lär den sig heller ingenting av träningen. Låt hunden sedan vara kvar i situationen där den är orolig men inte panikslagen. Efter ett tag avtar rädslan eftersom den inser att inget farligt händer. Först då låter du den slippa den obehagliga situationen och åker hem igen. Avsikten är att hunden så småningom förändrar sin förväntan om att det alltid är jobbigt att komma till kliniken. Hjälpmedel Vissa oroliga hundar lugnas om de får bära något i munnen. Detta gäller framförallt retrieverhundar, men även hundar av andra raser kan lugnas på detta sätt. Har du tillgång till en annan, orädd hund som den rädda hunden känner, kan du med fördel ta med dig denna vid besöket på veterinärkliniken. Hundar tittar mycket på varandra och en lugn hund kan påverka en orolig hund på ett mycket positivt sätt. Att man själv håller sig lugn och trygg är en nödvändighet. Om du låter hundens oro smitta av sig på dig blir situationen snart mycket värre. Det gäller att vara lugn och tydlig, berömma och belöna hunden när den gör rätt och se till att den inte tjänar på det oönskade beteendet. Detta innebär att när hunden sprattlar eller morrar för att komma loss så håller du bara kvar den, lugnt och stilla. Bråka inte med hunden, det har ingen som helst effekt mer än att det försämrar samspelet och förtroendet mellan er. När hunden slappnar av, slappnar du själv av i det grepp du har. Genom att släppa på greppet visar du hunden att detta beteende lönar sig, till skillnad från att sprattla och bita. Om en hund morrar är det faktiskt inte hela världen. Morrandet ingår i hundens språk och det betyder oftast att den vill öka avståndet till någon. Om vi bestraffar hunden för att den berättar att den känner sig trängd eller rädd så finns risken att den nästa gång låter bli att varna med morrandet innan den går vidare till nästa steg, vilket är att nafsa. Detta vill vi absolut inte framkalla och därför är det viktigt att inte bestraffa hunden för att den morrar. Däremot ska vi förebygga så att vi inte behöver vara rädda. Detta kan göras genom att använda en munkorg. Munkorgen ska vara av en sort som gör det möjligt för hunden att flåsa i korgen. Med andra ord ska det vara en gallerkorg och inte av den typ som stänger munnen. Du kan lära hunden att själv stoppa in nosen i korgen hemma och att faktiskt till och med tycka om den. Detta gör man så att inte själva munkorgen i sig ökar hundens olustkänsla när det är dags att hantera hunden. Förbered inför veterinärbesöket Har du en rädd hund så berätta detta redan då du bokar tid hos veterinär. Då vet personalen om detta och de kan förebygga att rädslorna ökar i onödan för att ni får vänta i väntrummet, att hunden skall upp på bordet även om det inte är nödvändigt och så vidare. Ofta är det en fördel att inför varje besök be om samma sköterska och samma veterinär eftersom detta ger hunden en möjlighet att förutse situationen eftersom den då känner igen ”inramningen” av händelsen. Låt aldrig en rädd hund kasta sig ner från behandlingsbordet eller ut ur rummet. Låt den vara kvar i situationen, lugnt och fint stöttad av dig, sin ägare, tills den lugnat ner sig. Först då får den komma ut, annars späds rädslan bara på till nästa besök eftersom hunden annars kommer att lämna veterinärkliniken med känslan av att den ”precis kom undan”. När hunden är på bordet fokuserar man på att få arbetet gjort så snabbt men samtidigt så tryggt som det någonsin går. Se till att det inte finns risk för att hunden ska trampa snett och ramla av bordet. Vissa hundar blir mindre rädda om de får gå upp på bordet själva, andra vill hellre bli upplyfta istället för att ”åka” upp på de höj- och sänkbara borden. På vår klinik använder vi doftferomoner i väntrummet, inne på avdelningen för inneliggande djur, och även inne på ett av poliklinikrum dit vi aktivt hänvisar de mer oroliga patienterna. Dofterna berättar för hunden att den inte behöver känna oro. Det finns även kosttillskott som kan minska oro utan att påverka hunden på annat sätt. De har alltid bäst effekt om de sätts in innan hunden redan har blivit orolig, så det bästa är om man kan behandla hunden några dagar före besöket. Fråga din veterinär angående dessa produkter. DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 2 Sammanfattning Det är alltid bäst att förebygga problem genom att använda ”positiv förstärkning”, det vill säga en belöning, när hunden gör rätt. Det är också bättre att skapa korrekta förväntningar på vad som ska hända än att i efterhand korrigera felaktiga beteenden som uppstår på grund av att hunden inte klarar av situationen. Hunden får då ingen chans att välja att utföra det som den tidigare i en lättare miljö kan ha lärt sig. Jag anser också att det inte är etiskt försvarbart att bestraffa en rädsla eller ett misstag som beror på att situationen är för svår och att ingen har tagit sig tid att ge hunden en chans att göra rätt. Det finns inga bra ”quick fix-metoder”. En del av de hundprogram vi ser på tv är Hollywoodproducerade underhållningsprogram som är allt annat än baserade på vedertagen hundkunskap och inlärningsmetodik. Man kan aldrig straffa bort en rädsla. Symtomen kanske försvinner för stunden, men känslan finns kvar. Risken är stor att de känslor som trycks undan dyker upp och orsakar ett mycket större problem vid ett helt annat tillfälle. Man stoppar inte en kork i rumpan på hunden med diarré … man tar hand om orsaken till problemet istället för att trycka undan symtomet. Det är allas vårt ansvar att se till att hunden får möjligheten att göra rätt, och att vi har tagit oss tiden att försöka att optimera möjligheterna för hunden att kunna komma till veterinärkliniken utan att bli totalt skräckslagen över att bli behandlad eller undersökt. Detta gör man genom att förbereda hunden och förebygga, bland annat genom att tänka på det som tagits upp i denna artikel, inte genom att försöka att ”släcka de bränder” som redan har uppstått. Det är alltid vi människor som har det yttersta ansvaret att se till att våra hundar har fysiskt hälsa men även att de mentalt mår bra. Lycka till med din vän! Jenny Marek Legitimerad djursjukskötare JENNY MAREK arbetar vid Torslanda Djurklinik i Göteborg. Hon är även beteendeutredare och klickerinstruktör vid Nosvis – Hund & Kattkunskap, www.nosvis.nu 11 MUSKLER Vattensvans som drabbar jakthundar Hundar drabbas ibland av så kallad vattensvans, ett smärtsamt tillstånd som veterinär LENA MYRENIUS redogör för. V attensvans, eller engelska benämningen limber tail, är en muskelskada som drabbar framför allt jakthundar – pointer och labrador retriever med flera raser. Symtom Svansmuskeln kan drabbas i olika grad och symtomen variera från lindrig smärta och ovilja att lyfta svansen till att hunden inte alls kan höja svansen. Håren på svansens övre del reser sig och hundarna vill ogärna bli berörda över svansen. Orsak Orsaker till vattensvans kan till exempel vara lång burtransport, överansträngning och temperaturväxlingar. På vävnadsprover har man sett liknande skador på svansmuskeln som vid ”kompartmentsyndrom” hos människa. När svansmuskeln svullnar stängs muskeln in i ett så kal�lat ”kompartment”, ett slutet paket eller fack, av den tjocka muskelhinna som omgärdar muskeln. Om en hund drabbas av vattensvans tar man inte några vävnadsprover eftersom det kan förvärra skadan. Diagnos Diagnosen ställs i första hand med hjälp av sjukdomshistorien och på symtombilden. Den vanligaste beskrivningen är en apporterande eller badande hund som blivit blöt och nedkyld. Ibland uppdagas inte problemet förrän dagen efter att muskelskadan förmodas ha skett. Vid symtom från svansen med smärta, ovilja och svårighet att lyfta svansen ska man inte glömma andra diagnoser som svansfraktur till följd av trauma, diskbråck och smärta från inflammerade analsäckar. Behandling Behandling behövs inte alltid. De flesta drabbade hundar tillfrisknar spontant efter några dagar eller veckor. Smärtstillande och antiinflammatorisk medicinering kan dock påskynda läkandet och är idag, med tillgång till flertalet bra preparat i denna grupp NSAID (non steroidal antiinflammatory drugs), en självklar rekommendation. Om en hund drabbas i samband med jaktprov är det inte lämpligt att fortsätta tävlandet. Lena Myrenius Leg vet LENA MYRENIUS är specialist i hundens och kattens sjukdomar. 12 Att drabbas av så kallad vattensvans är en mycket smärtsam upplevelse för hunden. Foto: Monica Ocklind. Fråga om både katter och hundar Mycket av Doggy-Rapports framgångar beror på Er läsare. Genom kontakten med Er får vi uppslag till nya artiklar. Ni är alltid välkomna att höra av er med önskemål om ämnen eller frågor om katt och hund, och gärna av allmänt intresse! Alla frågor och synpunkter diskuteras inom redaktionen även om de inte alltid leder till en artikel. Skriv, faxa, maila eller ring till oss. Adressen du når oss på är Doggy-Rapport, 447 84 Vårgårda. Vill du faxa eller ringa så är telefonnumret 0322-66 65 00 och faxnumret 0322-66 65 80. E-mail: [email protected] Emelie Nilsson DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 2 DOPING Till ett dopingprov behövs enligt IFSS regler 90 ml urin. Har man svårt att få hunden att kissa så mycket kan man blanda lite buljong, kött, leverpastej eller en burk med kattmat i vattnet, det brukar få hunden att dricka mer. Det finns också så kallade recovery-produkter som brukar få hunden att dricka mer. OBS! Dessa får inte innehålla natriumbikarbonat! Det är förarens ansvar att man inte blandar in något som kan ge utslag i provet. SKK rekommenderar dock bara rent vatten, men då lär man i många fall få vänta länge på tillräcklig mängd urin, enligt Carin Ahlstedts erfarenheter. Foto: Niklas Andersson, Bildtorget. Lätt att dopa hunden av misstag De flesta hundar som fastnar i en dopingkontroll i Sverige har hamnat där av misstag. Som hundägare finns mycket att tänka på för att undvika att komma i den situationen. Journalist KRISTINA EDER redogör för riskerna. C arin Ahlstedt arbetar ideellt som dopingkontrollant och håller även kurser för blivande kontrollanter i ämnet. Hon är kontrollant på framför allt draghundstävlingar, men rycker även in vid andra hundtävlingar. Hundsporten styrs av dopingreglementen för människor och för hundar. – Den stora skillnaden är att vi människor kan välja vilka mediciner vi vill ta, till exempel ett godkänt smärtstillande medel för att kunna utföra en prestation. Men hunden kan inte välja. Stoppar föraren i sin jycke smärtstillande medel kan hunden gå utöver sin aktuella förmåga. Därför är antidopingarbetet mer inriktat på djurskydd än på att leta prestationshöjande medel, säger Carin Ahlstedt. Hon får ofta inbjudningar från klubbar och organisationer som vill informera sina medlemmar om risk för doping och arbetet med att stoppa otillåtna medel. – Jag kommer gärna, men ämnet är så komplext att jag omöjligt hinner gå igenom allt. För att inte ta några onödiga risker rekommenderar jag därför att läsa på så mycket som möjligt, till exempel på www.draghundsport.se/tävlingar/antidoping. Många fallgropar Det är lätt hänt att hunden får i sig ett dopingklassat medel av misstag. Till exempel ska man aldrig hämta vatten till hunden i en urdrucken colaflaska. Det kan finnas rester kvar av koffein i flaskan som ger utslag vid provtagningen. – Av den anledningen uppmanar vi också tävlingsarrangörer att inte tillhandahålla vätska till hundarna vid målet. DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 2 Detta för att ingen tävlande ska kunna påstå att deras hund blev dopad på grund av att vattnet den druckit hållits varmt i en pumptermos eller annat kärl som det varit kaffe i, säger Carin Ahlstedt. Koffein finns inte längre med på människors förbudslista, men för hundar är det noll-tolerans. Som förare bör man förvissa sig om att ha full kontroll på allt som hunden slickar i sig. – Har man matsäck med sig bör man undvika chokladmuffins eller annat som innehåller choklad, eftersom ämnet teobromin, som finns i choklad, ger utslag vid dopingprov, säger Carin Ahlstedt. Hon tipsar också om att man ska hålla koll på marken där hunden rör sig, det kan finnas tappade godsaker eller utspilld vätska som innehåller dopingklassade medel. – Söta koffeinhaltiga drycker kan vara en risk. Under vintern händer det att folk ”diskar” sina muggar i snön som då kan innehålla rester av kaffe, mjölk och sock13 DOPING er, vilket hunden snabbt kan slicka i sig vid ett obevakat ögonblick. Smörjer man in sig med smärtstillande medel bör man inte låta hunden slicka huden. Krämen kan innehålla medel som är dopingklassade. Andra faror kan vara odlad lax, tassalva, liniment och fodertillskott, som man inte är helt säker på att det innehåller bara det som står på etiketten. – Jag rekommenderar att man ser till att aldrig göra helt slut på fodret. Skulle man misstänka att hunden fått i sig ett otillbörligt medel via fodret så kan det analyseras. På förarens bekostnad visserligen, men skulle det visa sig att en foderfabrik drabbats av en förorening, så står de nog för den kostnaden, säger Carin Ahlstedt. Skillnader mellan länder När man anmäler sig till tävling i Sverige förbinder man sig som förare att följa gällande dopingföreskrifter för hund och förare. Vid draghundstävlingar gäller även IFSS (International Federation of Sleddog Sports) regler kring bland annat disciplinära åtgärder. Synen på doping skiljer sig mycket åt mellan länder. – I USA kan man i en del kretsar möta en helt annan inställning än här i Sverige. För oss är det självklart att en hund som behöver medicin inte ska tävla. Där förekommer det att veterinärer medicinerar hundar så att de kan genomföra sina lopp. Många tävlingar i USA är också privata arrangemang som inte anser sig behöva ha dopingkontroller, säger Carin Ahlstedt. Lämnar hunden ett positivt prov kommer resultatet i ett rekommenderat brev till Att ge en törstig hund vätska ur en cola-flaska kan vara ödesdigert. Resterna av koffein i flaskan kan göra att ett dopingprov ger utslag. Foto: Niklas Andersson, Bildtorget. utövaren och det aktuella förbundet. I brevet informeras man om skyldigheter och rättigheter, bland annat rätt att bestämma om B-provet ska analyseras och rätt att då närvara. Sen är det upp till förbundet att arrangera en hearing där föraren får chans att förklara sig. Påföljden kan bli allt från varning till avstängning i upp till fyra år. Påföljden går att överklaga, men inte diskvalifikationen på tävlingen. – Diskvalificeringen gäller oavsett hur hunden fått i sig medlet, eftersom den var dopad vid det aktuella tillfället. Det är en fråga om rättvisa gentemot medtävlarna. Påföljden kan dock diskuteras om man kan bevisa att en utomstående fått i hunden preparatet, även om hundägaren är skyldig att hålla reda på sin hund så att ingen får chansen till detta, säger Carin Ahlstedt. Dopingprover är dyra, en kostnad som betalas av antingen förbundet eller arrangören, beroende på avtal. – Det innebär att man alltid skulle vilja ta fler prov än det finns ekonomi för, men förhoppningsvis har det en avskräckande effekt att det tas prover överhuvudtaget. Jag möts ofta av kommentarer att det att bra att dopingen hålls efter, säger Carin Ahlstedt. Kristina Eder Journalist KRISTINA EDER arbetar vid JFS i Eskilstuna. Djurskyddet styr reglerna Nationellt Dopingreglemente är framtaget gemensamt av organisationerna Svenska Kennelklubben, Svenska Hundkapplöpningssportens Centralförbund och Svenska Draghundsportförbundet och gäller för all hundsport i Sverige. Regelverket kompletteras av en ATC-förteckning, ett internationellt kemiskt klassifikationssystem för olika substanser ingående i läkemedel. praktik är inte frisk och ska därför inte delta i olika aktiviteter. Dopingreglementet gäller för all hundsport i Sverige. Den som deltar i utställningar, prov och tävlingar inom de organisationer som står bakom regelverket är skyldig att känna till reglerna. Vilka regler gäller var? Enligt internationella regler inom draghundsporten, som står under WADA, så gäller nationella regler i den mån de är strängare än de internationella. Eftersom den svenska förbudslistan är strängare än den internationella, så är det den som alltid gäller för svenska hundar, men även för utländska hundar på tävlingar på svensk mark. Huvudmotivet till dopingbestämmelserna är djurskyddet och grundkravet är att en hund på tävling, utställning eller prov inte får vara skadad eller sjuk. En hund som behöver någon form av behandling som till exempel smärtstillande medel, akupunktur eller kiro- 14 Eftersom djurskyddet är utgångspunkten för bestämmelserna har även karenstiderna beräknats utifrån den tid det beräknas ta för hunden att tillfriskna från den sjukdom eller det tillstånd som vanligtvis behandlas med den aktuella åtgärden eller substansen. När det gäller provtagningsrutin och resultatuppföljning, så är dock IFSS regler strängare, så det är de som gäller inom draghundsporten, både i Sverige och utomlands. Undantag dock, om våra hundar tävlar i ett annat land, vars nationella regler är strängare än IFSS. Från och med 1 juli 2011 gäller även Jordbruksverkets föreskrifter för doping, se http://www.jordbruksverket.se. Mer att läsa Mer information om bland annat dopingregler finns på http://www.skk.se och http:// www.rf.se Vill du veta hur en dopingkontroll går till kan du hämta hem en pdf från http://www.draghundsport.se/upload/dokument/Antidoping/ Dopingkontroll_hund_stegforsteg_CA12. pdf DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 2 S M Ä RTA I flera fall har man sett ett samband med att katten utsatts för förändringar i munhålan, till exempel att den tappat sina mjölktänder, haft en tandsjukdom eller att den nyligen fått en tandbehandling. Yttre faktorer som stress kan också göra att katten visar symtom. Diagnos Veterinären ställer diagnos genom att utesluta att det finns andra orsaker till smärta från munnen. En allmän klinisk undersökning och en neurologisk undersökning av katten ska alltid göras. Eftersom tandsjukdom är en viktig faktor är det mycket viktigt att göra en ordentlig munundersökning som inkluderar röntgen av alla tänder. Veterinären bör också undersöka om det kan finnas psykologiska faktorer som kan påverka, till exempel stress i flerkattshushåll. Behandling Burma-katter drabbas oftare av FOPS, varför man misstänker att sjukdomen är ärftlig. Foto: Shutterstock. Feline orofacial pain syndrome Feline orofacial pain syndrome (FOPS) är ett syndrom som upptäckts ganska nyligen. Det karakteriseras av smärta från mun och ansikte hos katter. FOPS anses vara en neurologisk sjukdom och eftersom den förekommer oftare hos burmakatter misstänker man att den är ärftlig. Veterinär CATARINA ELIASSON berättar vad man vet om sjukdomen. Symtom En katt som lider av FOPS visar symtom som överdrivet slickande, tuggrörelser och den tar tassen mot munnen. Det är inte ovanligt att katten skadar sig själv, framför allt tungan. Symtomen syns företrädesvis från ena ansiktshalvan och kommer ofta i skov. Dessa skov kan kopplas till att katten äter samt slickar pälsen och man tror att ansiktsrörelser sätter igång smärtattackerna. Symtomen varar i mellan fem minuter till två timmar, men en del katter har kontinuerliga symtom som kan öka i intensitet vid exempelvis stress. De flesta fallen inträffar vid sex månaders ålder och vid tio till tolv års ålder. Orsaker Sjukdomen visar likheter med trigeminusneuralgi på människor. Trigeminus är ansiktets största känselnerv och vardera ansiktshalvan har sin egen nerv. Nerven sänder bland annat känselintryck från munhålan till det centrala nervsystemet. Neuralgi innebär att nerven skickar smärt impulser i attacker eller skov. Man tror att det finns två bakomliggande faktorer som orsak till symtomen; 1)Ökad känslighet vid nervändarna. 2)Feltolkning av informationen i cent rala nervsystemet. DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 2 Om katten lider av en sjukdom i munhålan bör detta givetvis åtgärdas. Eftersom tandbehandling kan förvärra symtomen så bör behandlingen utföras av en veterinär som är kunnig i tandsjukdomar. Hos kattungar brukar symtomen försvinna när alla mjölktänder är fällda. Ett stort antal katter får dock återfall. Eftersom stress kan ha en negativ påverkan så bör man se till att katten lever i en lugn social miljö. Vanliga smärtstillande preparat är oftast verkningslösa men i lindriga fall kan man prova att behandla katten med dem. Den vanligaste behandlingen består av antiepileptisk medicin. Man tror att den dämpar de elektriska urladdningar i nerven vilka upplevs som smärta. Avel I nuläget är arvsgången hos burmakatter okänd. Tills vidare avråder man därför från att använda drabbade katter i avelsarbetet. Catarina Eliasson Veterinär CATARINA ELIASSON är specialist i hundens och kattens sjukdomar samt ordförande i Svenska Sällskapet för Djurtandvård. Litteratur Rusbridge, C., Heath, S., Gunn-Moore, D.A., Knowler, S.P., Johnston, N., McFadyen, A.K. Feline orofacial pain syndrome (FOPS): a retrospective study of 113 cases. J. Feline Med. Surg. June 2010;12(6):498–508. Southerden, P. Föreläsning vid Svenska Sällskapet för Djurtandvård, 2012. Mer information www.fabcats.org www.dentalvets.co.uk 15 Göteborgs postregion Porto betalt Port payé P 410197400 B sagt & gjort Uppfinning förenklar kirurgin En ny uppfinning gör det enklare och snabbare att kastrera tikar. Det är veterinär Odd Höglund vid SLU som har utvecklat ett nytt så kallat buntband, ett självlåsande böjbart band som kan användas inom kirurgin. När tikar kastreras brukar en kirurgisk tråd knytas runt äggstockvävnadernas blodkärl för att förhindra blödningar. Om ett buntband, ett böjligt band i nylon som har en låsmekanism i änden, används går operationen både snabbare och enklare. Men buntband kan inte brytas ner i kroppen och de sluter inte alltid tätt kring blodkärlen. Veterinär Odd Höglund utvecklade därför ett buntband tillverkat av ett material som kroppens vävnader kan resorbera, polydioxanon. Odd Höglund har också förbättrat låsmekanismen så att bandet sluts fullständigt och håller tätt. Buntbandet har prövats i praktiken och det visade sig att bandet hade resorberats av kroppens vävnader efter cirka ett halvår. Enligt resultaten ger polydioxanon inga komplikationer innan det resorberats. Titthål minskar stress I sin doktorsavhandling undersökte Odd Höglund också olika metoder för att utvärdera och jämföra nya kirurgiska tekniker. Blodtryck och puls samt blodplasmans koncentration av hormonet vasopressin steg snabbt, men i varierande grad vid olika ingrepp, och bedömdes vara lovande metoder för att mäta kirurgisk stress. I studien jämfördes tikar som kastrerades med titthålskirurgi och traditionell så kallad öppen kirurgi, då buken öppnas. Hundarna återhämtade sig snabbare efter titthålskirurgi. Resultaten tyder på att anledningen till detta är att ingreppet innebär minskad hantering av äggstockarna jämfört med traditionell öppen kirurgi, och sannolikt inte på att operationssåren är mindre. Fler försök behövs för att klart visa om den kirurgiska stressen blir mindre då det kirurgiska buntbandet används för att ”knyta” av vävnaden vid äggstockarna jämfört med då man använder traditionell tråd. Källa: Pressmeddelande SLU Uppfödare! Du är väl medlem i våra uppfödarklubbar? Klubb Doggy för dig som använder Doggy och Doggy Professional. Läs mer på: www.klubbdoggy.se Tel. 0322-66 65 97 Bozita Breeders Club för dig som använder Bozita, Bozita Robur och Bozita Feline. Läs mer på: www.bozitabreedersclub.com Tel. 0322-66 65 98 Regler ändras Hund- och kattägare som ska resa till Norge och åter till Sverige ska vara uppmärksamma på att regelverket troligen snart kommer att ändras. Förändringarna innebär att pass och ID-märkning blir ett krav. Det krav som gäller idag om avmaskning mot dvärgbandmask gäller även fortsatt för resa till Norge från Sverige. För uppdaterad information hänvisas till www.mattilsynet.no . Hela länken http://www.mattilsynet.no/import_eksport/reise_med_dyr/hund_katt_og_ilder/sverige/reise_med_hund_fra_sverige_til_norge_97024 Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB Ansvarig utgivare: Hans Nilsson Veterinärmedicinsk konsult: Leg. vet. Lena Myrenius I redaktionen: Fil.dr. Ann-Katrin Haraldsson Agronom Monica Ocklind Redaktionssekreterare: Emelie Nilsson Redigering: Karli Ord och Bild Förfrågningar om tidningen, artiklar i tidigare nummer m.m. besvaras gärna av tidningens redaktionssekreterare! För signe- 16 rade artiklar svarar författaren. För osignerat material svarar redaktionen. För insänt, ej beställt material ansvaras ej. Artiklar och bilder i Doggy-Rapport får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse i varje enskilt fall med upphovsmannen, författaren och/eller fotografen. I sammanhanget skall det klart framgå från vilket nummer av Doggy-Rapport artikeln är hämtad. För närmare upplysningar – tag kontakt med redaktionssekreteraren! Läsarservice: Tidigare nummer av DoggyRapport kan beställas och kostar då 20 kr (med reservation för att vissa nummer inte längre finns i lager). Fotostatkopiering av artiklar: 2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. För varje beställning utgår en expeditionsavgift på 10 kr. Moms ingår. ISSN: 1400-6650 Lantmännen Doggy uppfyller kraven i den internationella kvalitetsstandarden SS-EN ISO 9001. Certifikat nr 321, utfärdat av SIS Certifiering AB. Postadress: Doggy-Rapport, Doggyvägen 1, 447 84 Vårgårda Telefon: 0322-66 65 00 Från utlandet +46 (0)322 66 65 00 Telefax: 0322-66 65 80 Hemsida: www.doggyrapport.se E-mail: [email protected] Produceras av Prinfo Vårgårda AB, Box 45, 447 22 Vårgårda. DOGGY-RAPPORT • 2012 • ÅRGÅNG 36 • NR 2
© Copyright 2024