Stadsdelen Norrby 2011-2013 - Cultural Planning Laboratory
Stadsdelen Norrby 2011-2013 Cultural planning i Borås Stad Cultural planning i Borås Stad Sammanfattning Stadsdelen Norrby har rykte som problemområde; fult, fattigt och farligt. Medelinkomsten är låg, arbetslösheten hög och otryggheten större än genomsnittet i Borås Stad. Media uppmärksammar lätt negativa händelser och förhållanden på Norrby. Drygt två års närstudier med Cultural Planning ger en betydligt mer nyanserad bild av stadsdelen och dess invånare. Norrby ligger centralt och är väl sammanhållet. Här finns många affärer, bank, skola, fritidsgård, familjecentral, öppen förskola och mötesplatsen med bibliotek. Huvuddelen av bostäderna är väl underhållna och grönområdena kan utvecklas till verkliga oaser. Det finns en mångfald av människor och språk och en rikedom av kunskaper att ta till vara, och ett engagemang för den egna boendemiljön och den egna stadsdelen. Invånarnas bild är slående samstämmig: Norrby är fint, här trivs man. Det finns problem, de går att lösa! Utredningen redovisar en rad förslag för Norrby. Här finns bl a utbildning och jobbtillfällen, nätverk med företag, utveckla affärsstråk, fler mötesplats och föreningslokaler, utveckla lekplatserna, ökad trygghet, sköta husen och vårda miljön, och göra området mer attraktivt så fler väljer att bo där. Resultatet av Cultural Planning på Norrby har integrerats i arbetet med stadsplanering och hållbar utveckling i stadssdelen, och i planeringen av ny bebyggelse på nedre Norrby. Erfarenheterna av metoden Cultural Planning har varit mycket positiva. Det är visserligen en process som måste få ta tid, men där resultatet kan bidra till ökad effektivitet och kvalitet i verksamheterna. Cultural planning i Borås Stad 1. Kartläggning 1.1 Norrbys historia Industrialisering och den första bebyggelsen Järnvägsanslutningen 1863 blev startskottet för industrialiseringen av Borås. Nolby Gärde var vid den här tiden i princip helt obebyggt. Området började bebyggas med bostäder under 1870-talet när flera nystartade företag sökte sig till den flacka marken på Norrby Gärde, vilket nu var områdets nya namn. Norrby Spinneri och Väfveri AB startade sin verksamhet 1876, och året efter startades även ett gjuteri i området. Områdets attraktivitet ökade dramatiskt när Borås fick sin andra järnvägsförbindelse år 1880. Den nya järnvägslinjen sträckte sig mot Varberg och den viktiga hamnen där. Järnvägsspåren passerade omedelbart söder om Norrby Gärde, och en enkel bangård med godsmagasin anordnades där centralstationen idag finns. Det nya industriområdet låg utanför stadsplanen och det fanns därför inga regler eller begränsningar för vad som fick byggas. En helt ny stadsdel växer fram Vid slutet av 1800-talet strömmade människor in till Borås från den kringliggande landsbygden för att söka arbete vid de nystartade fabrikerna. Staden fördubblade sin folkmängd vart tionde år och Borås blev Sveriges snabbast växande stad. På Norrby Gärde var inflyttarna i huvudsak familjer från Mark och Kind. De nya husen på Norrby Gärde byggdes i stor utsträckning av inflyttarna själva, men här fanns också många personalbostäder som byggdes och förvaltades av de industriföretag som ägde dem. Bland andra var Borås Wäfveri AB tidigt en viktig och stor aktör. Den stora inflyttningen och den snabba utbyggnaden gjorde Norrby Gärde till stadens första, största och viktigaste stadsdel. Den dominerades redan från början av människor ur arbetarklassen. På grund av sitt läge blev området tidigt så integrerat med den befintliga stadsbebyggelsen att de flesta boråsare hade någon form av anknytning till Norrby Gärde. Bebyggelsen i arbetarstadsdelen Norrby Gärde bestod till stora delar av en oregelbunden kvartersindelning med boningshus av varierande storlek och utformning. Här fanns också mängder av uthus, vedbodar, torrdass och soptunnor, vilka drog råttor till gårdarna. Öppna avloppsdiken bidrog också till sanitära problem i vissa delar av stadsdelen. I omgivningarna intill huvudgatan Norrby Långgata fanns även hölador, stall, hönshus och mindre åkerlappar vilket skapade en närmast agrar karaktär och livsmiljö. Äldre norrbybor berättar att ”det kändes som om folk bara hade tagit med sina hus på ryggen när de kom inflyttande från landsbygden”. Bebyggelsen var alltså väldigt varierad med lador, arbetarbostäder, landshövdingehus samt mindre industrier och upplag liggande sida vid sida. Livet på Norrby Gärde De flesta invånarna på Norrby var mycket trångbodda och i allmänhet var det barnrika familjer som bodde här. Storleken på lägenheterna i arbetarbostäderna var vanligtvis ett rum och kök, men även enkelrum, s k. spisrum, och tvårumslägenheter förekom. Från företagarnas sida ansågs ett rum och kök som en fullt tilläcklig bostad för en arbetarfamilj på 7-8 personer. Det var dessutom inte ovanligt att familjerna hyrde ut själva bostadsrummet för att förbättra ekonomin. Cultural planning i Borås Stad Gruppbild från Frantzichs gård. Norrby Tvärgata 6, kvarteret Skräddaren, ca 1917. Borås Stadsarkiv, Gamla Norrbygärdepojkar. På Norrby fanns en ”torftighetens gemenskap”, en bristens solidaritet. Fattigdomen var uppenbar och kampen mot ohyra och sjukdomar, främst tuberkulos, var ojämn. Grannsämjan var oftast god och man hjälpte varandra vid sjukdom eller om, som man sa i Borås, ”det skulle krisa”. Det fanns en ömsesidig trygghetsordning grannar emellan. I samhörigheten fanns också en informell kontroll: alla hörde hemma på Norrby och skvallertelegrafen fungerade mellan husmödrarna vid besök i bodar och i mjölkaffärer. Man stred för sin stadsdel å höll på sin häst i forboll så klart så va NIF bäst vi älskade kåkarnas slitna fasad å att tillhöra gänget dä gjorde en glad Ja dä va fint som snus, att ve Frantzichs hus ibland kompisar va, här i våran sta Här på vårat Norrbygärde Ur Balladen om Norrbygärde. Parafras på Ruben Nilssons Balladen om Eken. Text: Åke Jonsson Cultural planning i Borås Stad Badbaljor, Norrby Folkskola. Borås Stadsarkiv. Foto: Gustaf Nilsson, 1906 Både arbetsgivarna och arbetarna såg fördelar i att arbetarbostäderna låg nära fabrikerna. Stadsdelen Norrby Gärde växte därför mycket snabbt. På 1930-talet arbetade cirka 4 000 personer i fabrikerna i närområdet, och väldigt många av arbetarna bodde på Norrby. Vid den här tiden fanns ingen matservering på eller invid fabrikerna, utan alla arbetare fick, till fots eller senare med cykel, ta sig hem för att äta lunch. Norrby har alltid haft ett blomstrande affärsliv med mängder av småbutiker. Vid mitten av 1940-talet fanns 14 speceriaffärer, 7 charkuteriaffärer, 9 mjölkaffärer, 5 bagerier, 5 tobaksaffärer, 3 klädaffärer, 3 bosättningsaffärer, 3 vedaffärer, 7 frisörer, 4 skomakare och 3 cykelaffärer. Från mitten av 1870-talet och ända fram till 1940-talets början tillkom nya byggnader samtidigt som väldigt få äldre byggnader revs. Den stora omvälvningen kom när en ny stadsplan antogs 1959. Politikerna hade då länge varit medvetna om de problem som fanns på Norrby, och man beslutade att stadsdelen skulle ”saneras”. Mångkulturella Norrby Industrialiseringen under 1800-talets två sista decennier innebar att tusentals människor kom inflyttande från landsbygden och blev boråsare. Väldigt många av dessa hamnade på Norrby. Stadsdelen har under alla tider varit, och är än idag, en första anhalt för många som flyttar till Borås. Trångboddheten har gjort att invånarna i stor utsträckning levt sitt liv ute på gatorna, vilket säkert har bidragit till upplevelsen av en myllrande stadsdel. Cultural planning i Borås Stad Redan på 1930-talet präglades Norrby av arbetskraftsinvandring. 1936-37 kom flyktingar från Estland, Lettland, Ingermanland och Polen. Något årtionde senare kom sudettyskarna och därefter ungrarna, grekerna och jugoslaverna. På 1940-talet var Norrby redan en mångkulturell stadsdel. Rörelsen av människor från landsbygd till stad övergick till en rörelse från nation till nation. År 1948 hade Norrby 3 786 invånare varav 81 procent hade arbetaryrken. Mindre än hälften av de boende på Norrby var födda i Borås, och 11 procent var invandrare från andra länder. Tio år senare hade andelen invandrare stigit till 18 procent. Det moderna Norrby Under 1950-talet skulle det moderna Sverige byggas. Politiker och myndigheter strävade efter att lösa problem med bostadsbrist, trångboddhet och sanitära förhållanden. Med dessa tankar omdanades de äldsta delarna av Norrby totalt åren 1959-65. Under dessa intensiva år revs och nybyggdes hela centrala Norrby. 1961 togs det första spadtaget på ”sanerad mark” när AB Bostäder startade bygget i kvarteret Lotsen, där 700 lägenheter revs och ca 330 nyproducerades. Saneringen innebar att antalet byggnader sjönk från 198 till 72, och antalet gator halverades från 22 till 11. Efter rivningsvågen fanns endast ett fåtal äldre trähus kvar. Saneringen av Norrby fortsatte även efter den stora omvandlingen på 1960-talet. Bilismen var under kraftig tillväxt och Norrby långgata breddades till Norrbyleden, som var färdig 1975. Det försämrade läget för Norrby, både genom att trafiken ökade med leden rakt igenom stadsdelen och genom att ytterligare hus från det ursprungliga Norrby revs. Dessutom skapades en fysisk barriär mellan Norrby och stadens centrum när lokalgatan blev en länk för genomfartstrafik. Barriären mot centrum blev ännu tydligare när kommunen vid slutet av 1970-talet köpte och rev industrierna mellan Magasinsgatan och Norrby långgata. Norrby blev indelat i tre fält. Mitt i stadsdelen de hårt omdanade, centrala delarna med bebyggelse från 1960-talet. Norr därom en bevarad bebyggelse från Norrbys första modernisering på 1920-40-talet. Söder om de centrala delarna finns det avrivna och öde industriområdet, som nu planeras för ny bebyggelse. Befolkningsminskning Från 1920 till 1960 ökade befolkningen i Borås med i snitt 1 000 personer per år. Från 1970 minskade invånarantalet lika drastiskt. I textilkrisen flyttade många från Borås eller till äldre, billigare lägenheter. Andra fick ekonomiska möjligheter att flytta till småhus i kranskommunerna. Framförallt var det barnfamiljer som lämnade Norrby vilket naturligtvis fick konsekvenser för hur området upplevdes. Många tyckte att gemenskapen försvann när barnfamiljerna flyttade ut. Återhämtning En stark återhämtning av folkmängden på Norrby skedde under 1980-talets andra hälft med flyktinginvandring. Andelen invandrare var mindre 1970 än vad det hade varit 1958. Den stora ökningen av invandrare på Norrby skedde istället från 1987. År 2000 hade andelen stigit till 54 procent. Norrby skiftade från klassegregering till etnisk segregering. Cultural planning i Borås Stad 1.2 Demografi Borås har ca 105 000 invånare 2013. Staden ligger mitt i kommunen och stadsdelen Norrby ligger mitt i staden. Det är en tätbefolkad och växande stadsdel som har ökat kraftigt under 2000-talet jämfört med kommunen i övrigt. Kommunen ökade med 8,2 procent mellan år 2000 och 2012. Under samma tid ökade stadsdelen Norrby med 21,4 procent. Med 3 551 invånare år 2012 är stadsdelen, med relativt liten yta, en tätbefolkad del av staden. Det är många barn på ett ganska litet geografiskt område. Befolkningen väntas fortsätta öka de närmaste fem åren. Arbetslösheten är hög, medelinkomsten låg och många är utrikes födda. Det finns 1 442 bostäder i området (2010), varav 80 procent i hyresrätt, 19 i bostadsrätt och 1 procent i äganderätt. Bostadsrätterna (blå områden) omgärdas helt av hyresrätter (orange områden), medan äganderätterna ligger i områdets ytterkant (gult område). Av de knappt 800 arbetande som bor i området (2009) har drygt 50 jobb i området. I stadsdelen finns drygt 700 arbetstillfällen, varav störst andel inom utbildning (27 procent, mest kvinnor) och handel (15 procent, mest män), så den teoretiska utpendlingen är bara 60 personer. 670 av stadsdelens arbetstillfällen är anställning, 41 är egna företagare (29 män och 12 kvinnor). 300 av jobben är inom offentlig sektor. De ca 700 jobben som finns i stadsdelen innehas till 8 procent av boende i området. Det är en låg andel jämfört med t ex Hässleholmen (15 procent) eller Sandared (34 procent). Arbetslösheten är 10,3 procent (18-64 år mars 2011). För åldersgruppen 18-24 år är den 5,1 procent och för gruppen 25-54 år 13,4 procent. 600 av de boende i stadsdelen är inskrivna hos arbetsförmedlingen (2012), 200 är öppet arbetslösa. Förvärvsintensiteten i yrkesverksamma åldrar är låg, 60 procent jobbar inte. Bara 18 procent har eftergymnasial utbildning. 33 procent har gymnasial utbildning och 41 procent enbart förgymnasial utbildning. Cultural planning i Borås Stad Cultural planning i Borås Stad Biltätheten är låg, knappt 30 procent av familjerna har bil. 1 200 familjer saknar bil. Områdets invånare byts ut genom stor in- och utflyttning. Under 2010 flyttade 600 in och 600 ut, vilket är bra balans men ändå ett byte av 9 procent av invånarna under ett år. Mot egen kommun tappade området 100 personer (250 in och 350 ut). Mot andra kommuner det jämt ut (100 åt vardera hållet), medan det däremot mot utlandet var större flöde in än ut (140 in och 40 ut). De utrikes födda var 54 procent (1 860 personer) och de med båda föräldrarna födda utomlands 21 procent (730 personer). På Norrby finns människor med bakgrund i ett trettiotal olika länder. Av nära 600 anmälda brott i stadsdelen 2010 rörde 220 stöld eller skadegörelse, 140 våld och 120 narkotika. Antalet anmälda brott i hela kommundelen har legat ganska konstant sedan 2002. Cultural planning i Borås Stad Cultural planning i Borås Stad 1.3 Kartläggning av verksamheter Norrby har 200 arbetsställen med knappt 650 anställda i 38 branscher. Ungefär hälften av arbetsställena har inga anställda. Det finns ett tiotal matställen med indiskt, thailändskt, mellanöstern, svenskt och några pizzeriorFöretagsmixen är inte annorlunda än i andra stadsdelar, möjligen lite fler små aktörer. Foto: Fredrik Hjelm Alis Livs, Billdalsgatan Företagslokaler ligger bra till geografiskt, centralt i kommunen. Gymnasieskolan mitt i stadsdelen verkar inte nyttja stadsdelen för projektjobb eller praktiktillfällen. Däremot driver den kompletterande utbud inom bl.a. restaurang. Näringarna delar synen hos besökare på Mötesplatsen; att det är skräpig utemiljö men att vissa lekplatser är trevliga och att det är bra med små matbutiker och närheten till Borås centrum. Det är ovanligt med en bankfilial så nära huvudkontoret, och alla uppskattar banken. De lär ut sin syn på pengar och hur samhället fungerar till invandrarföreningar. En del tycker det är för mycket invandrare på samma plats, andra ser inte något problem med det. Cultural planning i Borås Stad Foto: Fredrik Hjelm Andalusien Konditori, Norrby Långgata 15 Järnbäraren 2 Billdalsgatan Africa Livs Norrby Bilverkstad Cultural planning i Borås Stad 1.4 Kulturella resurser Mötesplats Norrby Mötesplatsen har en bred verksamhet som involverar många av invånarna på Norrby, men också från andra stadsdelar. Mötesplatsen har varit en avgörande för att få igång många goda processer och aktiviteter. Att den finns och fungerar så bra är en förutsättning för den goda utvecklingen. I alla enkäter nämns Mötesplatsen som den viktigaste eller bästa platsen. Norrby Familjecentral Familjecentralen anges som en av de viktigaste institutionerna eller mötesplatserna på Norrby. Boenderådet Boenderådet bildades våren 2012. Upprinnelsen var en konflikt bland barn som urartade till bråk mellan vuxna. De vuxna tog sedan initiativ till att gå samman för att komma till rätta med motsättningar och öka trivseln på Norrby. Vid ett stormöte på Mötesplats Norrby bildades arbetsgrupper med ansvar för att arbeta inom olika områden. Norrby fritidsgård Norrby fritidsgård riktar främst sin verksamhet till tonåringar upp till 18 år. Mellanstadiet har egen tid klockan 15-17 måndag till lördag. Det finns en idrottssal, en datorsal och en ateljé. För den som fyllt 15 år finns ett styrketräningsrum. Särlaskolan Projektet Kultur och lärande i vardagen (KLIV) utvecklar hållbara metoder för samverkan mellan skola och kultur. Särlaskolans årskurs 4-9 deltar. Biblioteket på Mötesplats Norrby samverkar med Särlaskolans fritidshem för att främja läsning. Elever på Särlaskolan utbildas till museiguider för att de ska kunna guida föräldrar, skolkamrater och närstående, i första hand på konstmuseet men även på Borås Museum. Kulturskolan Kulturskolans filial på Särlaskolan erbjuder alla elever undervisning i cirkus, dans, kör, stråk- eller blåsinstrument. Alla i årskurs 4 och 5 får dessutom spela i en orkester, och årskurs 6 har cirkus på skoltid med lärare från Kulturskolan. Borås Museum Borås Museum är ett friluftsmuseum i den närbelägna Ramnaparken med gamla byggnader och utställningar. Här arrangeras svenska flaggans dag, midsommar, julmarknad m.m. Borås Museum vill öppna sig för alla, ändra perspektiv och tydligare ta hänsyn till att en fjärdedel av befolkningen i Borås har annan bakgrund än svensk. Samverkan med t.ex. mötesplatsen och familjecentralen skulle kunna utvecklas. Vid hundraårsjubileet 2014 planerar museet att bjuda in kulturföreningar att medverka. Det kan bli en god start för närmare kontakter med föreningar på Norrby. Föreningar Det finns många föreningar på Norrby, mer eller mindre intresserade av samverkan. Det har inte funnits tid inom detta arbete att kartlägga och kontakta alla. Norrby IF Norrby IF har tillsammans med Sisu ett integrationsarbete med att erbjuda boende på Norrby aktiviteter i klubbhuset, t.ex. zumbadans. Cultural planning i Borås Stad Somali FF Somali FF vill inte bara spela fotboll utan även hjälpa nyanlända somalier in i samhället. Somaliska föreningen Mötesplats Norrby har tät kontakt med föreningen. PRO Norrby PRO Norrby har ca 160 medlemmar och aktiviteter året runt med bl.a. bingo, vinprovning, matlagningskurser, studiebesök, golf och boule. Radio Konkret Radio Konkret startade 2012 med ungdomar från Norrby, och har redan blivit en radiokanal för Borås alla ungdomar med bas på Brygghuset. Lekplatser Varje gård har sin egen lekplats, och dessutom finns en stor lekplats bakom Almåsgymnasiet. Kronängsparken Parken är ett stort kuperat grönområde centralt i området som inrymmer boulebana, pulkabacke och amfiteater. Foto: Carina Wikander. Amfiteater i Kronängsparken, användes sommaren 2012 av fritidsgården. Cultural planning i Borås Stad Konstnärer I stadsdelen bor och verkar flera konstnärer. Skulpturer När träbebyggelsen ersattes av stora hyreshus under 1960-talet skapades också gröna ytor mellan husen. Byggmästare och allmännyttiga bostadsbolag samverkade för att göra den yttre miljön tilltalande, efter den tidens sätt att se på stadsplanering. Så tillkom ett antal skulpturer på ytorna mellan husen. Verken är • Omkring av Egil Carlsson och Owe Sandeberg, Billdalsgatan 20 • Friställt rum av Åke Thornblad, Billdalsgatan 12 • Mor och barn av Margareta Engström, Billdalsgatan 2-8 • Treklang av Odd Tandberg, Norrby Torg • Två sidor av Sam Johansson, Östgötagatan • Häst som reser sig av Asmund Arle, vid Almåsgymnasiet. • Rymd av Lennart Sundqvist, vid Almåsgymnasiet • Viskarn av Christian Partos, Sinnenas Park • Pytagoras sats av Olle Adrin, vid Särlaskolan. Skulptur Omkring, Egil Carlsson Ove Sandeberg, Billdalsgatan 20 Cultural planning i Borås Stad Skultptur Två sidor Teckna/måla-grupp På Norrby bor flera konstnärer och några har visat sina bilder på Mötesplatsen. Gunnar Bergh, som också bor på Norrby, tog sig an uppdraget att samla en grupp, framförallt ungdomar, för en kurs kring serietecknande och bildberättande. Då den intresserade gruppen visade sig bestå av framförallt yngre barn ca 5-10 år tog man fasta på det rena bildberättandet. Gata på Norrby. Under arbetets gång återkom en kärna av 6-8 barn. Andra deltog mer sporadiskt, men antalet barn var inte någon gång mindre än tio. Cultural planning i Borås Stad 1.5 Enkäter och intervjuer Vi har ställt följande frågor till olika grupper: Vilken är bästa/vackraste/tryggaste platsen på Norrby? Vilken är sämsta/fulaste/läskigaste platsen på Norrby? Vad önskar du skulle finnas på Norrby? Norrby IF (Arsila Atai) Positivt: En blandning av många kulturer. Ett liv på gatan som påminner om den sydländska mentaliteten. Spontanidrotten frodas. Negativt: Finns alldeles för lite ytor för spontanidrotten. För mycket segregation. Brottslighet? Vandalism? Vad kan förbättras: Bättre och fler platser för spontanidrotten. Mer integration bland föräldrar. Mer upplysning. Få med föräldrar och barn i föreningar med aktiviteter Somaliska föreningen (Abdullahi Warsame, ordförande) Positivt: Norrby är en plats där många kulturer blandas och utvecklas tillsammans. Här finns många starka personer som engagerar sig för Norrby. Det finns många barn som om man ger dem rätt redskap kan vara med och påverka Norrby mot en mer positiv anda. Negativt: Det finns för lite att göra för ungdomarna på Norrby, även för de yngre barnen. De använder sin kraft på fel saker; våld, vandalisering etc. Önskar skulle finnas: Fler jobb åt unga, att de ska få en chans och möjlighet till arbetserfarenhet. De måste inte få så mycket i lön, bara de får chansen. Mer aktiviteter för barn och unga, mer hjälp med läxor och vägledning att komma vidare i livet till arbete eller studier. Besökare på familjecentralen, våren 2012. 30 besökare har svarat, varav majoriteten är Norrby-bor och kvinnor runt 30-årsåldern. Bästa platsen är enstämmigt öppna förskolan, familjecentralen samt Mötesplats Norrby. Även denna grupp anser att Ramnaparken ska räknas som en positiv resurs för Norrbyborna. De gillar inte mörkret på Dalbogatan, Billdalsgatan från Norrbyleden sett, smuts, bråk och skrik, krossade fönster, slitna hus, konstigt folk, narkotika, folk som inte följer regler, brist på respekt mot varandra, dålig belysning, halt, sopor, torget där allt dåligt samlas och inget riktigt torg, otryggt utanför restaurang och affär, ungdomar som dricker utanför friluftsgården, våldtäkt i Sinnenas park, smuts utanför Janis butik, cykelväg saknas till andra stadsdelar, brist på bänkar. Önskar sig platser där man möter folk från flera länder och inte för många från ett och samma land eller en och samma familj. Vill ha både fler stora lekplatser och fler små lekplatser nära sina egna hus, härbärge för bostadslösa (men inte mitt i stadsdelen och inte där barn och ungdomar är), vanlig mataffär, bänkar, bord och blommor, restauranger öppna kvällstid, mer belysning, färre träd, riktigt och stort bibliotek (tyst läsplats och aktivitet för barn och inte dagverksamhet för folk som stickar etc. som Mötesplatsen blivit), fler bussar, bageri, återvinningsstation, renare, belysning ner till stan, bättre tvättstuga, sandlåda Billdalsgatan, övergångsställen, plats för ungdomar över 18 år (så dom slipper göra dumma saker), jobb, träningslokal, skola i stadsdelen, bastu och gym bara för kvinnor, fler bostadsrätter, fler svenskar. Cultural planning i Borås Stad Förskoleklass och åk 1-3, våren 2012 Väldigt få svar finns sammanställda. Svaren liknar de större barnen att de önskar mer grönt och fler platser att mötas. De vill ha blommor som luktar gott, bubbelpool, lekstuga, djurpark, och mataffär. Synen på lekplats, fritidsgård och fotbollsplan kan skilja åt att det både är bästa och sämsta platsen. De små barnen är rädda för bilar som kör för fort och för hundar som hoppar och skäller. De gillar de små affärerna och skridskobanan vid Billdalsgatan. Elever åk 4-9 Särlaskolan våren 2012 100 elever svarade. 30 procent bodde i Norrby. De övriga rörde främst deras egen boplats. Norrby-borna svarade att bästa platserna var fotbollsplanen, fritidsgården, Norrbyskolan och lekplatsen vid Norrbyskolan. Även Ramnaparken och Ramnasjön framfördes som en bra plats (ligger lite utanför Norrby). Enstaka framförde Gula husen, Bohusgatan, Janis och Knalleland (ligger utanför Norrby) som bra platser. Platser de främst inte gillade var Dalbogatan, Somaliska föreningen, Skogen (=?), men enstaka nämnde lekplatsen vid Billdalsgatan, Norrby tvärgata, Sinnenas Park, fritidsgården och fotbollsplanen. Kom även kommentar att det ”finns ingen dålig plats” och ”jag tycker alla platser är bra, tycker inte något ställe är farligt, fulast eller otäckast”. Vad önskar de? Stor pool, grym skidbacke, stor park där man kan umgås med vänner, släkt och familj, gårdar, lampor som fungerar och mer belysning, bänkar att sitta på, soptunnor, mindre skräp, mer plantor och växter, streetplan, caféer, nöjespark typ Liseberg, lediga lokaler som man kan hyra, finare hus, mer tjejer. Sammanfattning: Barnen 10-15 år trivs där de är ofta, dvs skolan, lekplatsen, fotbollsplanen och fritidsgården. De tänker inte stadsdel utan räknar även in en park och sjö i angränsande stadsdel som sin positiva närmiljö. Det de önskar mest är mer välskött, mer belysning, park och planteringar, samt platser att mötas t.ex. lokaler att hyra, pool, park, bänkar och café. Fritidsgården, våren 2012 20 ungdomar tänkte till, alla är pojkar 11-17 år. Svaren liknar skolbarnens, d.v.s. platser man är ofta på gillar man, som t.ex. fritidsgården, fotbollsplanen och mötesplatsen. Man gillar inte trappuppgångar och utanför Alis livs. Vill inte ha snus och äckel på fotbollsplan utan helst vanligt gräs. Gillar inte droger. Önskar fler svenskar, villor och inte bara lägenheter, fler tjejer, rent och snyggt. Utomhusbad eller vattenland, staty på fotbollsspelare, samt bingo eller typ Las Vegas. Besökare på Mötesplatsen, våren 2012 50 personer har svarat, varav majoriteten bor på Norrby. Blandat män och kvinnor 11-64 år. Mötesplatsen vinner allas hjärta som bästa platsen. Ramnaparken anses också bra, liksom fotbollsplanen, familjecentralen, somaliska föreningen. Negativt anses parkeringen vid Ali, källare och entréer som luktar illa, fula ord, fördomar, centrum av Norrby, fritidsgården, trafiken på stora vägen. Önskar sig apotek och vårdcentral, matbutik, café, post, stor lokal för massor av saker, blommor och sittplatser med bord, personal som hjälper besökare, hjälp med datorer, hjälp med studier, att folk tar ansvar, lampor vid promenadvägar, större bibliotek, biograf, fritidsgård bara för tjejer, hunddagis, basar, polis, svenskar, ordning, parker och grönområden att sitta i, festival. Summa av önskemål: Blommor. Svenskar. Belysning. Mötesplatser. Cultural planning i Borås Stad Fotogrupp - Mitt Norrby genom kameralinsen Våren 2012 träffades en grupp om 12-15 Norrbybor en kväll i veckan för att lära sig om fotografering och samtidigt lyfta fram det som är bra och dåligt i den egna stadsdelen. De ville samtidigt vara med och påverka sin omgivning. Alla var mycket positiva, och engagemanget för frågorna och bildskapandet växte hela tiden. Foto: Ida Shahrabi De positiva sidorna av Norrby som kommit fram ur deltagarnas fotograferande är: Grönska, gemenskap, aktivitet. Odlingslådor. Närheten till natur. Fotbollsplaner, basketplaner, lekplatser, människor som vistas ute, grillar umgås och leker. Skratt. Mötesplats Norrby; en bra mötesplats med aktiviteter för stadsdelens invånare. De negativa sidorna av Norrby och det man vill förändra verkar vara: Skräpigt. Klotter. Avsaknad av utrymmen för kreativt skapande hos invånarna. Lagliga väggar att måla på? Fler lampor om kvällen i parken. Fler papperskorgar. Vägbulor mot bilar som kör för fort där barn springer. Bilderna blev en utställning på Mötesplatsen och inspirerade många till samtal om stadsdelen. Cultural planning i Borås Stad 1.6 Inventering i karta av stråk, platser och verksamheter I Cultural Planning kan kartor vara effektiva för att visa processer och uppfattningar. Gröna linjer och prickar anges som positiva platser av Särlaelever och förskoleklass, familjecentralens, fritidsgårdens och mötesplatsens besökare. Röd punkt=Mötesplats Norrby lila punkt=offentliga utsmyckningar gröna hus=kulturvärden rosa hus=Almåsgymnasiet. Cultural planning i Borås Stad Markeringar i grå-gul-brunt samlar negativa synpunkter från Särlaskolans elever och förskoleklass, Familjecentralens, Fritidsgårdens och Mötesplatsens besökare. Arbetsgruppens inledande uppfattning om otrygga platser, kartans svarta prickar, stämde väl med vad som beskrevs som negativa platser i enkäterna Gula byggnader =AB Bostäder Cultural planning i Borås Stad Antal arbetsställen per gata varierar: rosa 1-5 arbetsställen, mörkblå 6-14, grön 15 eller fler. Stora ljusblå=busshållplatser, små mörkblå=butiker, små mörkgröna=föreningar, små blågröna=offentlig service Där företag, butiker och föreningar håller till verkar samvariera med positiva platser? Där busshållplatser och kommunala stora bostadshus finns verkar samvariera med negativa platser? Konstverkens placering verkar inte påverka upplevelserna varken positivt eller negativt? Placering av hus som folk upplever som vackra verkar inte påverka? Några slutsatser av kartorna 1. Några stråk och platser engagerar mer än andra och kan behöva uppmärksamhet kring skötsel, utformning och aktivitet. Fokus borde bli där samtliga positiva synpunkter samvarierar med samtliga negativa synpunkter, där är det rörelse och mycket folk även om synen på plus och minus varierar. 2. Det kan synas vara en brist att ”tvärgatorna” parallellt med Norrby tvärgata engagerar, medan ”långgatorna” parallellt med Norrby långgata väcker svagt intresse, även om ett par negativa synpunkter finns. Är långgatorna fungerande men kanske tråkiga eller är de helt enkelt obrukade – en outnyttjad resurs? Är långgatorna i praktiken bilvägar och är de som tyckt till icke bilåkare utan istället gående? Har området planerats för ”långgata” för bilar medan det saknas en ”långgata” för boende och gående inne i området? 3. Portar för kontakten med omvärlden upplevs negativt, ingen port markeras positivt. Platser i diskussionerna men som ligger utanför området: Särlaskolan, Sinnenas park, Ramnasjön, Ramnaparken, Knalleland. Platser som inte finns i diskussionerna: Almåsskolan, vägporten (under järnvägen i norr), Getängens industriområde, Rya åsars rekreationsområde, Parkstaden, järnvägen, centralstationen, Borås centrum. Cultural planning i Borås Stad 1.7 Den externa bilden av Norrby För att komplettera bilden av stadsdelen är det nödvändigt att också försöka dokumentera den externa bilden av Norrby. Arbetsgruppen ställde följande frågor: Vad tycker du om Norrby? Har du varit där? Känner du någon som bor där? Tio personer på Resecentrum intervjuades i december 2012, män och kvinnor i åldern 20-50. Bara fyra hade varit i stadsdelen och de tyckte att det är fint, men händer läskiga saker där, samt att det överintegrerat med för lite svenskar. De som inte hade varit i stadsdelen tyckte antingen ingenting eller att det är för mycket invandrare. Tio personer på olika platser i centrala Borås intervjuades i oktober 2012. Av de som kände till Norrby var det tre som uttalade sig negativt och fyra som inte tyckte något särskilt. Det positiva som framkom var att det är ett fint område, någon nämnde BVC och flera nämnde banken, så de platserna verkar vara de mest kända för folk utifrån. Tio personer med olika yrken intervjuades i december 2012, män och kvinnor i åldern 35-65. Alla hade varit i stadsdelen men sällan, och flera hade inte besökt stadsdelen de senaste åren. Det var främst negativa tankar när de tänkte spontant på stadsdelen, t.ex. bråk och stök, en nedlagd skola, en bank som flyttat, kaos på fritidsgården, tråkigt och otryggt, samt ”att dom kört ihop en massa invandrare där”. Som positiva saker nämndes att mor/farföräldrar bodde där i ett mysigt gammalt hus, samt att där finns stadens bästa bankkontor utan kö. En del kommentarer går inte att tolka negativt eller positivt, t.ex. utländska affärer, ”multi kulti”, invandrare, samt somalier. Hälften kände någon som bor i stadsdelen. Lotsen 3 Billdalsgatan 1 Hawas kläder Cultural planning i Borås Stad 1.8 Parallella kartläggningar Trygghetsvandringar Trygghetsvandring är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö och undersöka hur människor använder och trivs i sin närmiljö. Under 2011 skedde två trygghetsvandringar på Norrby, en under våren och en under hösten. Båda vandringarna följdes upp med möten då alla boende som deltagit vid vandringarna prioriterade bland de synpunkter som framkommit. Gemensamma synpunkter för vandringarna gällde • Belysning i hela Norrby • Trafiksituationen - bilar och mopeder som kör och parkerar olovligt • Fortkörning • Barnens väg till och från Särlaskolan • Lekplatser - mer lekredskap och fler sittplatser • Störande personer – allmänt men särskilt utanför Norrby fritidsgård, lösa hundar • Kronängsparken – skötsel och belysning AB Bostäders hyresgästenkät AB Bostäder har en årlig enkät till en tredjedel av hyresgästerna per år. Enkäter för 2010 och 2011 visar åsikter som helt överensstämmer helt med vad som är tydligt i övriga enkäter. Man trivs på Norrby, det är nära till allt, det finns bra service och fina platser. Men man är missnöjd med städning och renhållning, att det finns för lite blandning av folk, för få svenskar, för lite blommor och färger och dåligt utrustade lekplatser, för dålig belysning och för många som kör för fort. Trygghetsundersökning I Polisens trygghetsundersökning våren 2011 tyckte 87 procent av de tillfrågade att nedskräpning är ett problem på Norrby. Siffran för hela stadsdel Väster är 42 procent. Skadegörelse ansåg 80 procent är ett problem på Norrby, 39 procent i hela stadsdelen. Cultural planning i Borås Stad 1.9 Parallella processer Styrgrupp för stadsplanering och hållbar utveckling i Norrby Kommunstyrelsen inrättade i maj 2011 en styrgrupp för stadsplanering och hållbar utveckling i Norrby. AB Bostäder, Stadsdelsnämnden Väster, Tekniska nämnden, Samhällsbyggnadsnämnden och Kulturnämnden uppmanades delta med två representanter vardera tillsammans med tre representanter från Kommunstyrelsen. Gruppen har noga följt arbetet med Cultural Planning. Nya planer för området Norrby Planprogram för området mellan Norrby Långgata och Magasinsgatan är under arbete. Det finns ett partnerskap för hållbar stadsutveckling mellan Borås Stad, SP, Högskolan och Borås Energi och Miljö. Borås Stad medverkar i ett nationellt projekt kring hållbarhetscertifieringar av stadsdelar, med tanke att certifiera såväl nya nedre Norrby som Norrby. Cultural planning i Borås Stad 2. Slutsatser 2.1 Samstämmighet med Vision 2025 Processen stämmer väl med de mål som finns i Borås Stads Vision 2025, som antogs hösten 2012. Cultural Planning har i Norrby i första hand koncentrerats till frågor som rör mötesplatser, barn och unga samt livskraftig stadskärna. En kartläggning har gjorts av företagande i samverkan, resvanor och kommunikationer. 2.2 Analys Stadsdelen Norrby har rykte om sig som ett problemområde; fult, fattigt och farligt. Statistik visar att medelinkomsten är låg, arbetslösheten hög och otryggheten större än genomsnittet i Borås Stad. Media uppmärksammar lätt negativa händelser och förhållanden på Norrby. Drygt två års närstudier med Cultural Planning som redskap ger en betydligt mer nyanserad bild av stadsdelen och dess invånare. Stadsdelen har en väl dokumenterad och spännande historia. Det är en betydelsefull tillgång, ett sammanhang att vårda, en del av platsens själ. Norrby ligger centralt, är väl sammanhållet och lätt överblickbart. Här finns många affärer och andra näringar, bank, skola, fritidsgård, familjecentral, öppen förskola och mötesplatsen med bibliotek och mycket annat. Huvuddelen av bostäderna är väl underhållna och grönområdena har god potential att utvecklas till verkliga oaser. Det finns en mångfald av människor, en mångfald av språk och en rikedom av kunskaper att ta tillvara. Och det finns ett engagemang för den egna boendemiljön och den egna stadsdelen som blir tydlig i det material som redovisas i den här rapporten. Invånarnas bild av vad som är positivt, vad som är negativt och vad man önskar sig är slående samstämmig: Norrby är fint, här trivs man. Det finns problem, men de går att lösa. Erfarenheterna av att arbeta med metoden Cultural Planning har varit mycket positiva. Det är visserligen en långsam process som måste få ta tid men där resultatet i sin förlängning kan bidra till ökad effektivitet och kvalitet i verksamheterna. En gemensam tvärsektoriell kunskapsbank har skapats där inte minst medborgarnas bidrag utgör en väsentlig del. Resultatet av Cultural Planning på Norrby har integrerats i det pågående arbetet med stadsplanering och hållbar utveckling på Norrby och i planeringen av ny bebyggelse i kvarteren Gjutaren och Verkmästaren på nedre Norrby. Cultural planning i Borås Stad 3. Förslag till åtgärder Åtgärd Arbete Jobbtillfällen Nätverk för företagen Höja utbildningsnivån Utveckla affärsstråk Boende Fler stora lägenheter Fritid Ta vara på engagemanget Fler föreningslokaler Skapa mötesplatser utomhus Bjuda in föreningar från landsbygden Knyta ihop stråk Utveckla lekplatserna Miljö Öka tryggheten Få fler att vistas på gator och torg Julbelysning och allmänbelysning Kort sikt/nu-2014 Lång sikt/börja nu Ansvarig Cultural planning i Borås Stad Plantera blommor Göra Centralbron säkrare som gångbro Lokalt återbrukscentrum Städa och vårda miljön Fler papperskorgar Sköta om husen Kultur Amfiteatern, skötsel, belysning, verksamhet Fräscha upp och barnsäkra den offentliga konsten Komplettera den offentliga konsten med nutida verk Öppna upp Borås Museum Stärka Mötesplatsen Marknadsföra stadsdelens kvaliteter Öka kommunikationen mellan olika parter Karta med guidetext Marknadsföra så fler ’svenskar’ väljer stadsdelen Metoden Cultural Planning Använda metoden i fler stadsdelar Engagera fler parter och organisationer Cultural planning i Borås Stad 4. Cultural Planning 4.1 Cultural Planning – en metod för lokal utveckling Cultural Planning är en metod för att synliggöra lokala kulturella resurser och göra dem till en integrerad del i lokal utveckling och samhällsplanering. Det är en gränsöverskridande metod som omfattar den offentliga sektorn, den privata marknaden och det civila samhället. Metoden ska hitta nya vägar att stärka den lokala självkänslan och utveckla platsen tillsammans med invånarna. Cultural Planning har sina rötter främst i engelskspråkiga länder som USA, Canada, England och Australien. Flera forskare och praktiker har vidareutvecklat metoden, bl.a. Franco Bianchini, Charles Landry och Lia Ghilardi. Cultural Planning bygger på ett tydligt underifrånperspektiv och mångas delaktighet, men arbetssättet måste vara väl förankrat både politiskt och i berörda förvaltningar. Cultural Planning Laboratory Borås ingår i ett nätverk med tio kommuner i Västra Götaland som har paraplyorganisationen Cultural Planning Laboratory som motor och stöd. CPL har anordnat utbildningsdagar och nätverksträffar med bl.a. Lia Ghilardi, som blivit väl förtrogen med de olika processerna i Västra Götaland. Det finns också ett löst nationellt nätverk och kontakter med flera orter i Norden. Cultural Planning Laboratory är ett idélaboratorium vars huvudsakliga uppgift är att stödja de kommuner i Västra Götaland som arbetar med Cultural Planning. Tanken är att i flera år stödja och uppmuntra kommunerna att utveckla sitt samhällsplaneringsarbete och koppla kulturella och kreativa resurser till utvecklingsarbetet. Projektet vill synliggöra effekterna av satsningar på kultur i förhållande till allmän samhällsplanering. Det är första gången man i Sverige studerar den här typen av processer, som utgår från platsen, lokal initiativrikedom och kreativitet. Cultural Planning Laboratory • erbjuder utbildning för kommuner som vill pröva metoden samt utgör stöd och bistår med praktisk handledning för de kommuner som arbetar med metoden. • utvecklar praktiska metoder för cultural planning i kommunerna. • bistår med dokumentation och ser till att lokala processer blir tillgängliga för forskning • är en kunskapsplattform i form av seminarier och erfarenhetsutbyte • administrerar nätverk och hemsida för de kommuner som deltar i projektet • sprider kunskap om metoden i hela regionen och nationellt. Cultural planning i Borås Stad 4.2 Cultural Planning på Norrby Förberedelser och förankring Inför budget 2011 beslöt Kulturnämnden att pröva metoden Cultural Planning dels i Norrby, dels i Rydboholm. Kulturnämndens budget utökades för att finansiera projektledare och diverse kringkostnader med 200 tkr för 2011 och 150 tkr 2012 och 2013. En gemensam styrgrupp för hela projektet samt en arbetsgrupp för respektive område tillsattes. Projektdelen Rydboholm blev dock inte genomförd. Syfte Syftet var att stärka demokratin och höja livskvaliteten, samt ta till vara platsens kulturella resurser. Mål Målet var att utveckla och ta tillvara Norrbys kulturella resurser för en ökad integration genom att: • arbeta tvärsektoriellt • marknadsföra och förankra utvecklingsarbetet • fånga och ta tillvara invånarnas intressen och engagemang • kartlägga, i vid mening, Norrbys kulturella resurser • utarbeta en hållbar handlingsplan för Norrby både på kort och lång sikt • skapa möjligheter till möten människor emellan För Rydboholm fanns ett likartat mål. Arbetet på Norrby Ett syfte med att pröva metoden Cultural Planning i stadsdelen Norrby var att undersöka om det är en bra metod att utveckla och ta till vara Norrbys kulturella resurser för en ökad integration. Arbetet har skett tvärsektoriellt genom att arbetsgruppen och styrgruppen haft representanter från olika nämnder och förvaltningar. Arbetsgruppens medlemmar har i sin tur bidragit med sina nätverk och kontakter. Förutom den politiska förankringen har arbetsgruppen och dess arbete inneburit att processen marknadsförts och förankrats. Många av stadsdelens invånare har varit med på olika sätt, t.ex. genom enkäter, intervjuer och aktiviteter. Många möten mellan människor har skapats. I rapporten finns en stor del av de kulturella resurserna kartlagda, även om en sådan kartläggning aldrig kan bli fullständig. Rapporten innehåller förslag till åtgärder på kort och lång sikt, och kan också vara underlag för vidare utvecklingsarbete i stadsdelen. Cultural planning i Borås Stad Arbetet i Rydboholm Rydboholm ansågs ha goda förutsättningar för att pröva metoden i samverkan med ortens invånare och föreningen Framtid Rydboholm. Borås Stad har börjat utveckla samhället med nya bostadsområden, områden för verksamhet och satsningar på den yttre miljön. Samtidigt har Rydboholmsborna själva en utvecklingsplan med egna tankar och idéer. Denna del av Cultural Planning-projektet avbröts dock efter ganska kort tid. Flera initiativ hade tagits att utveckla Rydboholms framtid med de kvaliteter som finns i Viskan, grönområden och den gamla fabriksmiljön. Dock fanns projektet Destination Viskan redan på plats i Rydboholm, och de engagerade i samhället hade inte möjlighet till ytterligare engagemang. Kulturförvaltningen beslöt då att låta arbetet i Rydboholm vila, och återupptas vid intresse Ett sista försök gjordes när en trycksak delades ut i samhället med information om metoden och uppgifter på kontaktperson. Trycksaken gav dock ingen respons från invånarna i Rydboholm. Erfarenheter av Cultural Planning Cultural Planning är en ny och oprövad metod som förutsätter att man arbetar tvärsektoriellt. Det tar tid att komma fram till ett gemensamt arbetssätt som för processen framåt och ger resultat. Konsultstöd, inspiration och fortbildning från Cultural Planning Laboratory har spelat en avgörande roll i det sammanhanget. Det tar tid att förankra arbetet i respektive kommunal förvaltning. Varje förvaltning har redan sina definierade uppdrag. Efter hand blir det tydligt att den samlade kunskapen man får om varandras arbete också bidrar till ökad effektivitet och kvalitet i de egna uppdragen. Många åtgärder som skett under processen har varit kända under lång tid men blivit förverkligade först nu. Metoden Cultural Planning tar inte ställning som part vid olika situationer, utan erbjuder en arena för samtal. En styrka är att metoden gör en bred kartläggning där man även tar med parallella processer. Summan av parallella processer verkar göra att det blir verkstad och inte bara inventeringar. Cultural planning i Borås Stad BILAGA Frågeställningar och förslag att reflektera över och inspireras av Bengt Wahlgren, Kulturnämnden: När man ”skulpturvandrar” i dessa kvarter lägger man märke till att skulpturerna är ganska tidsbundna och från samma årtionde. Därför är det önskvärt med en komplettering med nyare skulptur, ett projekt där de boende bör få komma till tals. I planerna för Skulpturbiennalen 2014 ingår att Norrby ska vara delaktigt, vilket ytterligare förstärker tankarna på förnyelse. Trygghetsvandringarna: Det är positivt med så mycket konstverk på området, men de behöver anpassas och göras barnsäkra samt skötas. Konstverket på gräsmattan mellan Bohusgatan och Östgötagatan står på stenplattor. Barnen klättrar gärna där och det vore därför bättre att ha ett mjukare underlag ifall ett barn skulle trilla ner. Lennart Andreasson, Stadelsnämnden Väster: Handlingsplanen kan med fördel ta upp en mer frekvent städning av affärsgatorna på Norrby, t.ex. Norrby tvärgata, Östgötagatan och Billdalsgatan. Misskötta hyreshus på Östgötagatan och Värmlandsgatan samt hörnhuset vid Billdalsgatan-Norrbyleden borde omvandlas till studentbostäder. Eva Boman, Mötesplats Norrby: del säger att det finns för lite att göra på Norrby, men speciellt när det gäller barn och ungdomar är det viktigt att de får använda sin egen fantasi och kreativitet. Man måste kunna ha tråkigt för att få egna idéer. Det som behövs på Norrby är inte färdiga lösningar. Ett sätt att få folk att tänka och agera själva är olika mötesplatser, till exempel aktiviteter där man träffas eller fysiska platser där folk samlas. Exempel på mötesplatser för barnfamiljer: lekplatser (positivt i enkäterna), familjeresor (Mötesplats Norrby), familjecentralen, isbana (önskemål). Mötesplatser för barn och ungdomar: skola, fritids, fritidsgård. Mötesplatser för vuxna: Mötesplats Norrby, boenderåd, moské. De mötesplatser som redan finns ska stödjas, eller i alla fall inte tvingas minska sin verksamhet, och nya ska uppmuntras. För vuxna och barn kan gemensamma platser utomhus vara en möjlighet där inte en färdig lösning serveras. Alla kan använda dem, men det är inte förutbestämt till vad. Ett önskemål under arbetet är att man vill ha sådana platser, som grillplatser, bänkar osv. På vintern skulle det kunna vara en isbana, upplyst pulkabacke eller lekplats. För att främja möten mellan de boende på Norrby borde all information om aktiviteter och sånt som händer på Norrby samlas. Problemet är hur man når ut med informationen. Trygghetsvandringen sammanfattar önskemål som inte de boende själva ska behöva ta ansvar för (undantaget att inte vara störande eller köra för fort). Skötsel, belysning och trafiksituationen bör kunna lösas av kommunen och AB Bostäder. Lekplatser är också en viktig mötesplats som ger större vinster än bara något för barnen att göra, och det borde man satsa särskilt på. - ”...många upplevde att gemenskapen försvann på Norrby när barnfamiljerna flyttade ut” Satsa på barnfamiljerna och allt som kan göra att de träffas mer! Cultural planning i Borås Stad Norrbyleden var en stor förändring som försämrade Norrbys läge. För att undvika mer uppdelning mot det nya området borde det åtgärdas, till exempel genom att göra den till en mindre gata igen. Norrby är och har länge varit en första anhalt för de som flyttar till Borås - måste det vara negativt? Vill vi få fler att stanna längre, eller ska vi anpassa oss till att det är en transitplats? 75 procent på området är födda utrikes eller med båda föräldrarna födda utrikes. Ett önskemål från invånarna är fler svenskar på området. Hur? Löser det några problem? Hur motiverar man de unga att utbilda sig? Är det för sent för många vuxna? Kan man jobba mer med arbetssökande på Mötesplats Norrby, genom samarbete med Brygghuset för unga vuxna och med arbetsförmedlingen. Mer samarbete önskas mellan småföretagarna. Vems ansvar, är det de själva som måste ta tag i det? Hur hjälper man dem utan att särbehandla och gynna vissa? Vill de mindre butikerna starta en större livsmedelsbutik ihop? Vad ska göras ideellt och vad ska göras av kommunen eller andra aktörer? Till exempel boenderådet, är det vissa delar av deras arbete som borde skötas av andra? Britt-Inger Lindqvist, Kulturförvaltningen: Alla enkäter, intervjuer och annat material där invånarna själva kommer till tals visar stor samstämmighet: De allra flesta trivs på Norrby. De trivs med människorna, men vill ha fler svenskar, och man stör sig på missbrukare. De vill umgås och önskar därför fler mötesplatser ute och inne. De vill ha det rent, fint och vackert, och gör gärna sin del men vill att andra gör sitt. Kolla språket. Sluta med att beskriva Norrby som problemområde, transitområde, miljonprogramområde osv. Det är kontraproduktivt och stigmatiserande. Framhäv fördelarna. Fint, sammanhållet, lättöverskådligt område med fina grönytor, stort serviceutbud, nära centrum, skolor och parkområde. Bra bostadsrättsföreningar, väl underhållna hyresfastigheter med ambitiös hyresvärd. Invånare från många länder, rikedom på språk, kulturer, erfarenheter och kunskaper. Ökad satsning på Mötesplats Norrby, familjecentralen och fritidsgården. De är viktiga som mötesplatser men också som nav där man kan få stöd eller kontakter för att sätta igång saker tillsammans med andra. De har också en mycket central roll för att integrera nya nedre Norrby med stadsdelen. Önskemål om ett ”riktigt” bibliotek på Mötesplatsen nämns ofta i enkäterna och är också tydligt hos besökarna. Återinför stadsdelsvärdar. De gjorde stor skillnad. Viktiga inte minst med tanke på den relativt stora inflyttningen varje år. Kan vara introduktörer för nyanlända och andra som behöver vägledning om rutiner, funktioner och uppförandekoder (tvättstugor, hissar, trapphus m.m.) Lekplatserna är viktiga mötesplatser för både barn och vuxna. Flera är illa underhållna eller torftiga, medan andra är fina och populära. Många efterlyser bättre utemiljö. Engagera arbetslösa unga att måla om eller reparera trasiga, fula bänkar under professionell, gärna konstnärlig ledning. Cultural planning i Borås Stad Monica Lindqvist, Stadskansliet: Det råder ganska bra balans arbetsmarknadsmässigt. Men vilka resurser har invånarna att ta de jobb som finns i stadsdelen eller på annan plats? Är det så att man flyttar från utlandet till Norrby och sen vidare till annan del i kommunen? En andel utrikes födda på nästan 60 procent kan betraktas som ovanligt. Vilka konsekvenser har detta för att invånarna ska kunna kommunicera med varandra i sin stadsdel? Olika språk och traditioner kan vara både ett problem och en möjlighet? Är det förhållandevis många ogifta och skilda i stadsdelen? Beror det i så fall på lägenhetsbeståndet med hyresrätter? Arbetslöshet på över 10 procent kan betraktas som alarmerande. Stor andel utrikes födda. Låg utbildningsnivå. Låg andel bilinnehav. Stor andel arbetslösa. Svaga ekonomiska muskler? Kan kombinationen av stadsdelens förutsättningar vara orsak till brott och oro? Hur kan kommun, näringsliv, föreningsliv och enskilda påverka så fler kan känna sig trygga och aktiva i stadsdelen? Hur ska folk våga engagera sig och vistas mer på gator och torg? Hur kan projekt Cultural Planning påverka utvecklingen i positiv riktning? Artistisk verksamhet, litterär och konstnärlig verksamhet, kulturell utbildning, grafisk design, dataprogrammering och ljudinspelning, kan vara minst lika spännande och utvecklande branscher som taxi, klädtillverkning, restaurang och förskola. Kanske förvånande för många utomstående att det finns så många branscher i stadsdelen? Under arbetet har dykt upp frågor som kan identifieras som ämnen att utreda Kan man stötta företagen bättre genom samlade affärsstråk? Kan man skapa fler mötesplatser med publik/privat ekonomieffekt? Kan man vårda befintlig miljö bättre som resurs för utveckling? Kan man bättre knyta ihop stråk med andra stadsdelar? Hur påverkar bostadsutbudet? Hur påverkar mixen av nationaliteter? Hur påverkar föreningslivet? Hur påverkar kommunpolitiken? Cultural planning i Borås Stad BILAGA Styrgrupp Bengt Wahlgren, ordförande Kulturnämnden Lennart Andreasson, ordförande Stadsdelsnämnden Väster Sara Andersson, förste vice ordförande Kulturnämnden Kerstin Hermansson, förste vice ordförande Stadsdelsnämnden Väster Leif Johansson, andre vice ordförande Stadsdelsnämnden Väster Tomas Rossing, stadsarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Monica Lindqvist, planeringssekreterare, Stadskansliet Britt-Inger Lindqvist, enhetschef, Kulturförvaltningen Arbetsgrupp för Norrby Britt-Inger Lindqvist, enhetschef, Kulturförvaltningen, projektledare Fredrik Hjelm, stadsantikvarie, Samhällsbyggnadsförvaltningen Monica Lindqvist, planeringssekreterare, Stadskansliet Emma Ragnarsson, enhetschef, Stadsdelsförvaltningen Väster Ida Grindsiö, folkhälsosamordare, Stadsdelsförvaltningen Väster Carina Winroth, bovärd, AB Bostäder Hasse Brännmar, enhetschef, Stadsdelsförvaltningen Väster Remissinstanser Arbetslivsnämnden Fritids- och folkhälsonämnden Lokalförsörjningsnämnden Miljö- och konsumentnämnden Revisorsgrupperna Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Sociala omsorgsnämnden Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden Väster Stadsdelsnämnden Öster Tekniska nämnden AB Bostäder Ungdomsrådet Boenderådet Somaliska föreningen Norrby IF PRO Norrby Cultural planning i Borås Stad Källförteckning Borås – skulpturstaden, red.: Bengt Wahlgren, Tommy Olsson, foto: Bengt Swegmark, 2., uppl., Borås, 2009. Det gamla Borås: från Norrbygärde till centrum. En bildberättelse utgiven av Föreningen Gamla Norrbygärdepojkar, 1978. Gamla Norrbygärde i våra hjärtan. Gamla Norrbygärdepojkar. Borås, 2003. Gamla Norrbygärdepojkar berättar. Borås, 1973. Lagerström, Sven H G, Borås - stad i förvandling. Borås, 2011. Lundberg, Kerstin, Att fånga platsens själ. Handbok om Cultural Planning. Text: Kerstin Lundberg och Christina Hjort, Stockholm, 2010. Offentlig konst i Borås, foto: Åke Jonsson, Stig Fäldt, text: Lilian Larsson, Borås, 1984. Sundin, Mats, Bra läge men dåligt rykte. En jämförande historisk studie av tre stadsdelar i Borås, Eskilstuna och Gävle. Diss., Uppsala, 2007. 60 år med AB Bostäder i Borås 1924-1983, Borås 1984. P4 Sjuhärad hemsida Norrby IF hemsida PRO Norrby hemsida … och naturligtvis alla människor från Norrby som deltagit! Cultural planning i Borås Stad Cultural planning i Borås Stad Cultural planning i Borås Stad Kulturnämnden Britt-Inger Lindqvist Tfn 033-35 76 18 boras.se
© Copyright 2024