1. No category

Foto: Sofie Hedman
Vardag
10–11
Christina vill få
svenskarna att
känna mera
Christina Andersson forskar på empati.
Krönika
13
”Skulle Jesus ha varit
rädd? Knappast.”
Maria Küchen, författare
Onsdag
10 oktober
2012
Årgång 68
Nr 151
Pris 14 kr
Jag vill tacka dig,
Herre, av hela mitt
hjärta, vittna om alla
dina under.
Psaltaren 9:2
Foto: Karl Schwerdtfeger
Dagen.se
Hillsongs
konferens
börjar i kväll
■ För första gången
håller Hillsong från
Australien sin konferens i Sverige. 400 volontärer ställer upp. 9
Tunisien förbjuder
”sionistkontakt”
Dagen har fått en unik inblick i landets nya konstitution
■ Fokus på mänskliga rättigheter,
men också oro för kvinnans situation
och för inställningen till Israel.
Insikt
Tunisiens arbete med landets nya
konstitution efter den arabiska våren
har väckt frågetecken internationellt.
Bland annat från kristdemokraten
Lars O Molin som följer processen för
4–5
Europarådets räkning.
12–13
Foto: Vahid Salemi, SCANPIX
Krav: Frige
pastorns
advokat
■ Amnesty International kräver att pastor
Youcef Nadarkhanis
advokat omdelbart
8
försätts på fri fot.
Foto: Chark-SM
Kött bortskänktes till
behövande
■ Frälsningsarmén
fick ta emot 500 kilo
kött efter Chark-SM i
Göteborg. sista sidan
3
Få analyser har
gjorts av den
andliga resa
som Sveriges
kristenhet har
gjort.
Olof Edsinger,
teolog och författare
VA L M ÖJ L I G H E T E R . Tea Party-anhängare samlades i Tampa Bay Church inför Republikanernas konvent i Florida i somras. I dag fokuserar Insikt på tre nya
böcker som skärskådar USA inför valet.
Foto: ROBYN BECK, SCANPIX
Kristna högern viktig för republikanerna i USA
POSTTIDNING A
Debatt
2
opinion
DAGEN Onsdag 10 oktober 2012
Ledare
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund 08-619 24 73, [email protected]
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
Till vilken nytta
är människan?
Tänk om vårt ensidiga fokus på nyttan är kontraproduktivt
O m s j u k s köt e r s k a n ta r sig
tid att ta reda på vem patienten
är kan vårdtiden halveras. Det
påstår ett forskarlag i Göteborg
­efter grundliga studier, redovisade i tidningen Vårdfacket.
Men används inte vårdpersonalens spetskompetens bäst om
den fokuserar på sjukdomen?
Om de någon gång har tid att
lyssna på patientens berättelse
om sig själv får det väl ses som
en oväntad bonus i ett stressat
schema?
Icke, säger den här studien.
Låt patienten berätta fritt – det
gäller i första hand långtidssjuka
– lyssna noga, ta reda på när patienten mår som bäst och försök
sedan förmera det. Då halveras
vårdtiden, och även ekonomerna
sägs vara lyckliga. Om man kan
tjäna pengar på medmänsklighet kanske den kan komma i ropet igen?
Men är det inte märkligt att ock­
så relationer måste försvaras ut­
ifrån ekonomi?
Det handlar om en ny filosofi,
om en ny kultur som kräver förändring, säger en forskare.
Så sant! Och det är verkligen
inte bara i sjukvården som det
extrema nyttotänkandet behöver
utmanas. Om man tänker efter
så anpassar vi etiken efter nyttan
på väldigt många områden.
Ta det som händer på arbetsmarknaden. Om man fokuserar
enbart på resultatet, produkten, eller snarare vilken förtjänst
man kan göra på den, blir producenterna, alltså människorna,
mindre viktiga.
Det syns som alltid tydligast
bland dem som har det sämst.
Dem kan man bokstavligen
låsa in och tvinga till arbete för
otillständigt låg ersättning.
Men tanken är lite densamma
även i vår reglerade del av världen, när vi placerar arbetskraft i
bemannaningskluster för att användas när produktionen så kräver. Den man inte har en nära
relation till hanterar man annorlunda. Så tvingas vårdbiträdet sitta i gudstjänsten och krama telefonen, beredd att snabbt
rycka in.
Också flyktingmottagning och
integrationsdebatt tenderar att
lägga mera tid på strukturer och
insatser än på de människor det
gäller. Vi frågar varandra vilken
nytta vi har av människor som
inte förstår vår kultur, i stället
för att fråga dem själva om vilka de är och vad som fick dem
att fly. Vi skapar hellre program
som ska få dem att inordna sig i
våra mönster än vi tar oss tid att
lyssna till deras erfarenheter och
drömmar för att sedan stötta det
som har bärkraft.
Obunden på
kristen grund
Vi utgår från vilken nytta vi kan
ha av dem i det samhälle vi for­
made i går, inte från hur deras
gåvor kan vara med och bygga
det samhälle vi ska leva i tillsam­
mans i morgon.
Så verkar vi röra oss mot ett
samhälle där nyttan är måttstocken i sjukrum och i klassrum, på fabriksgolv och flyktingmottagning, ja ända in i
sovrummet.
Men tänk om vi missar en väsentlig nyckel till framgång och
välfärd när vi inte lyssnar till
människor och tar oss tid att ta
reda på vilka de egentligen är?
HÅKAN ARENIUS
h a lv e r a d vå r dt i d. Låt patienten berätta fritt – det gäller i första hand långtidssjuka – lyssna noga, ta reda på när patienten mår som
bäst och försök sedan förmera det. Då halveras vårdtiden, och även ekonomerna sägs vara lyckliga. Foto: Nina Varumo, scanpix
I korthet
Ge folkhögskolan kraftiga muskler för sitt uppdrag!
■ De religiösa folkhögskolorna måste bli fler, sas
det på DN Debatt i går.
Sant! Men det räcker inte.
Folkhögskolorna måste generellt bli flera och
större, och statens styrande ramverk måste befrias
från sitt kvävande 1970-talstänk.
Skälet är enkelt: folkhögskolan är ett av våra bäs-
ta integrationsverktyg. Massor av människor befinner sig i dag på samma plats som de bonddrängar
som tog sig från dynggrepen till riksdagsbänken via
folkhögskolan när det begav sig.
Se parallellerna och ge folkhögskolan kraftiga
muskler att genomföra uppdraget!
HÅKAN ARENIUS
Gästkrönika
Ulf Sundkvist,
pastor i Pingst­
kyrkan i Karlskrona
Apropå yoga
i förskolan
Att r ä d s l a n f ö r kristen religiös påverkan av barn
och ungdomar är stor har vi lärt oss nu. Jag ­menar;
nåde den präst som önskar Guds välsignelse på
skolavslutningen. Rädslan för asiatisk religiös påverkan verkar däremot vara obefintlig. I alla fall om
man ska tro Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm. Enligt Svenska Dagbladet tror hon nämligen
att yoga för de allra flesta som utövar det, helt saknar koppling till religion och filosofi.
När jag läste det kom jag inte helt osökt att tänka
på vad som hände för några år sedan när ett antal
föräldrar som saknade dagis till sina barn frågade en
grannkyrka om hjälp. Föräldrarna hade goda relationer till församlingen,
Betania på Hasslö. Där
Hade det
hade man gått i söndagsvarit en
skola, varit med i scouterna och deltagit i barn­friskola med
musik med sina barn.
­yogaprofil
Lokalen låg perfekt,
mitt i byn och mitt på
hade jag inte
ön. Skulle inte den kunreagerat på
na användas för ett dasamma sätt.
gis också? Inte bara som
kyrka.
T i l l s a m m a n s b i l da d e v i en förening vars enda
syfte var att, på kristen grund, starta och driva en
förskola enligt gällande läroplan. Samtidigt inbjöds
till offentligt möte för alla intresserade. Det blev
fullt i kyrkan. När idéerna prövades och frågorna
samlades ihop kunde vi enkelt konstatera att det
fanns ett underlag. Föräldrarna drev på.
Därför gjordes budget, verksamhetsplan och ansökan etcetera. Det såg visst ovanligt bra ut enligt
kommunens handläggare, som föreslog Barn- och
utbildningsnämnden att godkänna ansökan. Men
där blev det tvärstopp.
Barn- och utbildningsnämnden gillade inte alls
idén om en förskola på kristen grund. Det gick så
långt att en av ledamöterna började citera, det hon
trodde var en text från Bibeln. Med ett lösryckt citat
om barnaga ur en av apokryferna förklarades hållningen i en debattartikel. Att apokryferna inte ingår i Bibeln och att Bibeln måste tolkas genom Jesus
verkade vederbörande inte ha någon som helst kunskap om.
Nu händer det igen tänker jag, fast tvärtom. Denna gång råder inte ovilja, utan aningslöshet. Varför
inte säga som det är? Yoga är inte religiöst neutralt.
Det är lika lite neutralt som bön. Yoga kan till sin
form inte frikopplas från andlighet, i synnerhet inte
från österländsk andlighet.
När vi försökte starta förskola deklarerade vi öppet den kristna profilen. En kristen samling i veckan, bordsbön och den kristna etiken skulle utgöra
basen för verksamheten. Det räckte för att skapa
­sådan oro att politikerna sa nej.
N ä r d e n ko m m u n a l a Östermalmsskolan smyger
in yoga på schemat göms de religiösa anknytningarna undan och förnekas. Dessutom försvaras det
av Stockholms politiker. Hade det varit en friskola med yogaprofil hade jag inte reagerat på samma
sätt, men nu är det en allmän, kommunal skola. Hur
kan det blir så inkonsekvent att prästens önskan om
Guds välsignelse förbjuds, men yoga på schemat
välkomnas? Det får inte jag ihop.
3
DAGEN Onsdag 10 oktober 2012
Debatt
Redigering: Lise-Lotte Lindgren
opinion
S m ä lta i n . Viljan från väckelserörelsernas sida att smälta in, i kyrkan och samhället i stort. Att inte längre väcka anstöt. Det är en av aspekterna på kristenhetens andliga resa och som vi borde samtala
om, menar Olof Edsinger.
Foto: Jurek Holzer, scanpix
Det behöver vi samtala om
Olof
Edsinger,
teolog och
författare
Tidigare
artikel
3 februari
Sigfrid
Demingers
artikel den
3 februari
i år startade
debatten om
frikyrklig­
heten.
Debatt Gudstjänstformer och sociologi i all ära men det finns
frågor som är viktigare för svensk kristenhet, menar Olof Edsinger i en tillbakablick på årets stora debatt om frikyrkligheten.
samhället i stort. Att bli som
alla andra och inte längre väcka
den anstöt som vandrade hand i
hand med den tidiga väckelsens
betoningar.
D e t h a r g åt t drygt nio månader sedan debatten om frikyrkans kris satte igång här i Dagen.
För mig som EFS:are har det
varit intressant att följa med i
vad som har sagts. Som medlem i en rörelse med ena benet
i Svenska kyrkan och det andra
i den lågkyrkliga väckelsen har
jag erfarenhet av båda de kulturer som i debatten har ställts
mot varandra.
De frågor som har aktualiserats är inte heller unika för det
samtal som sattes igång av Sigfrid Demingers artikel. CarlHenrik Jaktlunds bok ­”Jesus
gick vidare och kyrkan står
kvar” och det senaste numret av
tidskriften NOD är andra aktuella exempel, och jag har tagit
del av båda med behållning.
Samtidigt har jag förundrats
över en sak, och det gäller faktiskt alla dessa tre publikationer
– nämligen de saker som inte
har fokuserats i detta samtal.
Bortom det i mitt tycke ganska ytliga talet om vilken gudstjänstform som ger den fullödigaste bilden av Gud, är det till
stora delar sociologiska analyser som har kommit i förgrunden. Och det är naturligtvis inget fel med det.
Men visst är det anmärkningsvärt att så få analyser har
gjorts av den andliga resa som
Sveriges kristenhet har gjort
N ä r Dav i d W i l k e r s o n var på
besök i Sverige 2004 mottog
han en hälsning från Herren,
som blev både spridd och omtalad i Sveriges kristenhet. Jag
ligger i strid med de evangelikala i Sverige, var Wilkersons
budskap.
Därefter ringade han in
ett antal områden där vi som
evangelikala – här i kontrast till
liberala – hade förlorat i sälta
och engagemang. Ett nyckelord
i Wilkersons budskap var apati.
Det var denna som hade gripit
omkring sig i den svenska frikyrkligheten.
Vad sägs om att ta ett samtal
om några av dessa saker nästa gång vi diskuterar vad som
är frikyrkans och den svenska
kristenhetens kris? Gudstjänstformer och sociologi i all ära
– men visst måste väl ovanstående problem vara av betydligt
större dignitet?
under de senaste decennierna?
Sune Fahlgren med flera gör
en ansats till sådan analys när
de sätter fingret på de kristna
studieförbundens utveckling.
I Dagen den 20 juli konstaterar de att dessa till stor del tar
sin utgångspunkt i kristen tro
– men att de knappast kan ses
som språkrör och representanter för densamma. Som de
själva formulerar frågan: Vad
är legitimiteten i ett studieförbund … som saknar förankring i
en verklighetsuppfattning som
skiljer sig från den samhälls­
rådande?
Ett nyckelord i Wilkersons budskap var apati.
jag ändå vilja vrida frågan ytterligare ett
varv. Jag tror nämligen att vi
behöver samtala även om de
konkreta hållpunkter som kan
identifieras på den andliga resa
som vi sedan lång tid tillbaka
har befunnit oss på.
Låt mig ge några exempel
från mitt eget sammanhang:
◆ Under 1960- och 1970-talen hade man i EFS en i många
fall nödvändig uppgörelse med
en fyrkantig och lagisk form av
M e n s jä lv s ku l l e
kristendom, som var ohållbar i
den tid som då rådde. Problemet var att man samtidigt ofta
upphörde att predika om det
kristna lärjungaskapet. Helgelseförkunnelse blev av många
stämplad – och därmed avfärdad – som lagiskhet.
◆ En annan följd av samma skeende, som tidsmässigt sammanfaller rätt väl med de en gång
så stora ungdomsgrupper som
Jaktlund beskriver i sin bok, var
att man blev mer och mer försiktig med att predika omvändelse. På så sätt upphörde syndafördärvet och vårt behov av
Jesu kors att vara fundamentet
i många kristnas självförståelse.
Korset förblev kanske viktigt,
men alltmer sällan i bemärkelsen livsavgörande.
◆ Till detta kom tumultet kring
starten av Livets ord, och hela
den beröringsskräck som bredde ut sig kring undervisning
som hade med tro, Andens gåvor och liknande att göra. Delar
av denna skada har i dag reparerats, men knappast hela. Till
exempel kan man fortfarande
möta människor i våra kyrkor
som anser sig ha rätten att vara
bittra över saker som inträffade
för snart 30 år sedan. Vad gör
en sådan sak med kyrkans andliga hälsa?
◆ Ett sista exempel kan vara
viljan från oss som väckelserörelser att smälta in i kyrkan och
E n j o u r n a l i s t s k a en gång ha
frågat Frälsningsarméns grundare William Booth om vilka
farhågor han hade inför framtiden. Hans svar löd: Religion
utan den helige Ande, kristendom utan Kristus, förlåtelse
utan omvändelse, frälsning utan
pånyttfödelse, politik utan Gud
och himmel utan helvete.
Kanske ett svar för det fortsatta samtalet att ta sitt avstamp i?
Åsikt
Läs fler åsikter
från läsarna
på sidan 14
Vill du
debattera?
◆ Debattartiklar
och insändare
skickas till:
[email protected]
Dagen debatt,
105 36 Stockholm
Glöm inte att uppge
namn, adress och
telefon.
◆ För icke beställda manus ansvaras
ej. Redaktionen förbehåller sig rätten
att korta texten.
4
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
nyheter
Nu väljer Tunisien sin
Förslaget till ny konstitution innebär förbud mot kontakt med ”sionister”, osäker ställning för
Tunisiens nya konstitution innehåller förslaget förbud mot kontakt med
”sionister”, och en otydlig syn på religionsfrihet.
En som har synpunkter är kristdemokraten Lars O Molin, som genom
Europarådet har inblick i processen.
Flera arabländer arbetar nu fram
nya konstitutioner, som kommer att
få stor betydelse för framtiden.
Ända sedan revolterna i arabvärlden svepte bort flera av de
gamla diktaturerna har det pågått ett arbete med att skapa
nya grundlagar för de unga demokratierna och även för andra
arabländer som påverkades av
de nya vindarna.
Tunisien, som var ett föregångsland under den arabiska
våren, håller nu på att ta fram
den nya konstitutionen som
kommer att ligga till grund för
landets politiska liv. Arbetet sker
i samarbete med europeiska
auktoriteter på området. Venedigkommissionen bildades efter
järnridåns fall för att stötta de
östeuropeiska ländernas arbete med val- och grundlagar. Efter den arabiska våren ger man
råd till Tunisien, Marocko och
Egypten, och i slutet av veckan
kommer man möta representanter från Tunisien för att diskutera förslaget till konstitution.
– Venedigkommissionen arbetar i det tysta, men har en väldigt
viktig uppgift i arbetet med demokratifrågor, säger Lars O Molin.
Venedigkommissionen
är
kopplad till Europarådet, där
Lars O Molin är en av rapportörerna kring mänskliga rättigheter och rådets kommunalkongress representant i
Venedigkommissionen.
– Tunisien var ju där den arabiska våren startade och därför är
det speciellt viktigt var konstitutionen hamnar, att det blir en demokratisk konstitution som beaktar mänskliga rättigheter. Jag
vet att arbetet tagit lång tid för
det är en avvägning mellan olika
intressen, mellan islamister och
mer sekulära partier, säger han.
”Ett muslimskt land”
I det förslag till konstitution
som nu är officiellt talas det
om mänskliga rättigheter, och
rätten till demonstrations- och
åsiktsfrihet. Det görs klart att
Tunisien är ett muslimskt land
och att staten ska skydda religion och garantera rätten till samvetsfrihet och till tillbedjan. Det
sägs dock inget om rätten att
byta religion eller avsäga sig den.
Lars O Molin
(KD).
Fakta:
Europarådet
◆ Europarådet
grundades 1949
och har idag 47
medlemsländer. Europarådet
främjar utvecklingen av demokrati, mänskliga
rättigheter och
rättsstaten. Arbetet baseras
på den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter,
även kallad Europakonventionen,
som alla medlemsstater måste
ratificera.
Tidigare artikel
Dagen den 26 oktober 2011.
– Det är inte direkt kristallklart. Det är en sådan fråga som
kommer att väckas i diskussionen. Det är en viktig fråga, inte
bara om rätten att byta religion utan frihet från religion, det
finns stora sekulära grupper i
Tunisien, säger Lars O Molin.
Kyligt förhållande till Israel
En annan punkt handlar om
förhållandet till Israel. Enligt
förslaget ska all form av försök
till normalisering av relationen
till ”sionism och den sionistiska
entiteten” betraktas som brottslig. I förslaget garanteras kvinnans rättigheter, men det sägs
också att kvinnans roll i familjen
ska vara komplementär.
– Kvinnans ställning är viktig
att bevaka. Kvinnan har traditionellt haft en väldigt stark ställning i Tunisien, säger han.
Undviker kritik
Lars O Molin är försiktig med
att ge hård kritik. Han menar
att det viktiga är att samtalet får
fortgå.
– Europa har en stor betydelse
vad det gäller ansvar för utvecklingen i arabvärlden. Inte minst
gäller det Europarådet som är
inriktat på mänskliga rättigheter
och demokratisk lagstiftning.
Men ska man nöja sig med att det
är en konstitution som stämmer
ganska bra överens med mänskliga rättigheter?
– Man måste beakta alla länders suveränitet. Det är väldigt viktigt att de kommer in i
den europeiska gemenskapen
och får del av europeiska värderingar. Samtidigt måste man se
att värdegrunden är lite olika.
Den europeiska bygger mycket på kristna traditioner, men
arabländerna har en islamisk.
Det är ett spännande möte som
måste till i vår värld, men man
kan inte heller vara naiv.
Den tunisiska konstituerande församlingen kommer att
ta ställning till förslaget någon
gång i början av nästa år och
därefter ska det hållas en folkomröstning.
Jonatan Sverker
[email protected]
08-619 24 00
När det islamistledda styret i Tunisien ville införa
begränsningar för kvinnors rättigheter ledde det till demonstrationer i bland annat huvudsta-
” K v i n n o r – Sy m b o l f ö r T u n i s i e n ”.
”Kvinnors rättigheter
Debatten om den nya konstitutionen har varit het i Tunisien.
Det berättar Nordafrikakännaren Inga Brandell, som inte
tror att kvinnans rättigheter är
hotade.
Arbetet med den nya konstitutionen har diskuterats på nätet, i media och i vanliga samtal. Statsvetaren Inga Brandell
har följt debatten där en av de
hetaste frågorna har handlat
om kvinnans ställning. Tunisien har nämligen betraktats
som ett föregångsland vad det
gäller kvinnans rättigheter och
det har funnits farhågor om att
dessa skulle inskränkas med
Inga Brandell.
ett islamistiskt parti vid makten.
– De inhemska kvinnorna
var i många fall ganska positiva
till den tidigare regimen eftersom den var anti-islamistisk.
Kvinnorna tog staten i handen
för att få sina rättigheter försvarade. Efter diktatorn Ben
Alis fall har det varit ett väldigt fokus på dessa frågor, säger hon.
”Har olika roller”
I förslaget till konstitution ges
kvinnan samma rättigheter och
skyldigheter som mannen, även
om det också talas om att män
och kvinnor har olika roller.
5
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
nyheter
Redigering: Martin Einald
väg framåt
kvinnors rättigheter och otydlig syn på religionsfrihet
I korthet: Världen
Ohelig allians
i maktspel i Libyen
■ ■ De två största grupperingarna i nationalförsamlingen
– Mahmud Jibrils Nationella styrkealliansen och islamistiska Rättevise- och uppbyggnadspartiet, som har
stöd av Muslimska brödraskapet – gick i helgen ihop
och satte ner foten: de röstade igenom en misstroendeförklaring mot Mustafa Abu Shagur, USA-utbildad
ingenjör som den senaste månaden försökt bilda regering. Parlamentet har två gånger gjort tummen ned
för hans förslag till ministrar. Och då ska enligt reglerna en ny premiärminster utses.
Abu Shagur säger att de två partierna vill kontrollera tunga ministerier, medan han har försökt hålla
emot. En partikamrat till Jibril bekräftar att liberalerna samarbetar med islamisterna, och att de tillsammans vill bilda en samlingsregering under obeTT
roende ledning.
Georgien siktar på Natomedlemskap
■ ■ Georgien kommer snart att bli
medlem i Nato. Det säger Bidzina
Ivanisjvili, ledare för partikoalitionen Georgisk dröm. Han framhåller också att landet nu främst
prioriterar att stärka relationerna
till väst.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppmanade samtidigt
Georgien att värna sin relation till Bidzina
TT Ivanisjvili.
sina grannländer.
1
av åtta människor i världen
eller 868 miljoner människor
är kroniskt undernärda, uppger FN.
Biskop avgår efter påstått övergrepp
■ ■ En katolsk biskop i Chile har avgått efter misstankar
om att han förgripit sig på en 15-årig pojke. Han medger att han begått en ”oförståndig handling”, men säger att pojken inte var minderårig vid tillfället.
Biskopen säger att han avgår för att hans personTT
liga problem inte ska skada kyrkan. Religion – privat terapi
eller samhällsaktör?
den Tunis där bilden är tagen. På plakaten kan man bland annat läsa: ”Kvinnor – Symbol för Tunisien” och ”Kämpa för
kvinnors rättigheter”.
Foto: hassene dridi, scanpix
11 oktober 2012 kl 14.30–17.30:
inte hotade”
De inhemska
kvinnorna
var i många fall
ganska positiva
till den tidigare
regimen eftersom den var
anti-islamistisk.
Inga Brandell
– Om man säger att mannen
och kvinnans roller kompletterar varandra har man nästan
inte sagt någonting, det innebär
ingen begränsning av kvinnans
medborgerliga rättigheter. Jag
tror att mycket av den diskussionen har varit ett storm i ett vattenglas, säger Inga Brandell.
Paragrafen mot sionism
Hon undrar hur paragrafen som vänder sig mot sionism
egentligen ska användas.
– Man frågar sig om det går
att kombinera med det arabiska fredsinitiativet från 2003 då
arabstaterna erbjöd erkännande
och normaliserande förbindelser
med Israel mot erkännande av
den palestinska staten, säger hon.
Kommer arbetet med den tunisiska konstitutionen påverka andra
arabländer?
– Jag tror absolut det är viktigt,
fyra seminarier i oktober om
religionens roll i samhällsbygget
Religion och demokrati,
en inbyggd motsättning?
det kommer inte vara en modell
men kommer att ge input i den
konstitutionella diskussion som
pågår. Men det betyder inte att
man kommer komma till samma
resultat. Länderna är angelägna
om att bevara sin egenart.
Tror du att det går åt rätt håll i Tunisien?
– Politik går aldrig att förutsäga. Om ekonomin blir bättre
och turisterna kommer tillbaka
så kanske det blir bra. Fördjupas
den ekonomiska krisen och ytterlighetsgrupper kan rekrytera
unga arbetslösa som inte längre vågar ta båten till Europa kan
vad som helst hända.
Jonatan Sverker
medverkande:
Erik Amnå, Dilsa Demirbag-Sten,
Lovisa Bergdahl, Per Wirtén
Läs mer på www.bilda.nu
sankta eugenia
kungsträdgårdsgatan 12
stockholm
arrangörer: studieförbundet bilda,
sändaren, katolskt forum, signum,
newmaninstitutet, religion & samhälle,
uppsala universitet
6
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
nyheter
Smålandsförsamlingar
kritiseras för bidrag
Kommunalrådet Birgit Sievers (MP): Vi ska vara tydliga med att reglerna följs
Jönköpings kommun delar varje år ut miljonbelopp i föreningsbidrag till församlingar. Samtidigt
säger flera av kyrkorna nej till samkönade äktenskap. Tveksamt menar Miljöpartiets kommunalråd, Birgit Sievers.
Enligt Jönköpings kommuns
egna siffror får de religiösa föreningarna i kommunen dela på totalt två miljoner kronor i år. Några av församlingarna som får mest
pengar – och som säger nej till
samkönade äktenskap – är Pingst
i Jönköping och Tabergs missionskyrka med 87 100, respektive 56 400 kronor var. Marcus
Ardenfors, föreståndare i Pingst
Jönköping, säger till Dagen att
församlingen är tacksamma för
varje krona, men att de inte är beroende av bidragspengarna.
– När man räknar ihop allt som
vi får in varje år via givande och
kollekter så är föreningsbidraget
en ganska liten del. Vi vill fortsatt verka för det goda demokra-
Bilden:
Kyrkogård
under
vatten
Måndagens
översvämningar skapade
stora problem
på Byske norra
kyrkogård.
Vaktmästare Hans Lundmark fick arbeta hårt med
att röja undan skräp och
stockar som
följt med vattnet på den
översvämmade
kyrkogården
i Byske norr
om Skellefteå i
måndags.
Foto: Erland
Segerstedt
tiska samhället och ser inte vår
bibelsyn i olika frågor som ett
hinder för det.
Små skillnader
Det är upp till varje kommun
att bestämma vilka kriterier som
ska gälla för att föreningar ska
beviljas bidrag. Men skillnaderna mellan kommunerna är i regel små.
Precis som i de flesta andra
kommuner står det till exempel i
riktlinjerna för Jönköpings kommun att föreningarna ska ”främja demokratisk fostran och demokratiska värderingar ...” samt
”främja såväl jämlikhet mellan
olika ungdomsgrupper som jämställdhet mellan könen”.
Birgit Sievers.
Erik Arnalid.
Birgit Sievers, kommunalråd
för Miljöpartiet i Jönköping och
den som har det yttersta ansvaret för fritidsfrågor i kommunen, uttryckte förra veckan stor
förvåning över att församlingar i
kommunen vägrar att viga samkönade par samtidigt som de får
bidrag från kommunen. Men till
Dagen säger hon att intervjun
med Sveriges Radio Jönköping
”blev lite tokig”.
– Det jag inte visste var att församlingarna skapar föreningar
som i sin tur söker bidrag. Man
måste hålla isär församlingarna
och föreningarna, även om det
naturligtvis finns en nära koppling. Bidragsreglerna säger tydligt att verksamheten ska vara
demokratisk och jämställd och
det är grundläggande att alla
människor är lika mycket värda.
Men jag kan inte uttala mig om
kommunen har varit för slapp
när bidragen har delats ut.
Ser över bidragen
Birgit Sievers påpekar också att kyrkorna söker pengar för
specifika ändamål riktade mot
barn och ungdomar och inte till
kyrkan i helhet. Till Sveriges Radio sa hon att kommunen håller
på att se över bidragen till föreningarna. Men några konkreta förändringar i riktlinjerna är
inte aktuella.
– Det handlar mer om att vi
ska vara tydliga med att reglerna
följs, säger hon till Dagen.
Kristdemokraten Erik Arnalid
är ordförande för Fritidsnämnden i Jönköping. Han berättar
att diskussionen startade i våras i
samband med att ett medborgarförslag, som bland annat krävde
genusutbildning för föreningsledare, inkom.
– Vi svarade att vi redan erbjuder utbildning, men att vi inte
tycker att det ska vara något krav.
Inbjudan till Sievers
Efter förra veckans radioinslag
skickade David Skoglar, pastor i
Månsarps församling utanför
Jönköping, en inbjudan till Birgit Sievers där han frågade om
hon ville komma och besöka deras scoutverksamhet. Birgit Sievers säger att hennes ambition
är att besöka alla föreningar i
kommunen och att det med tanke på David Skoglars inbjudan
är lämpligt att åka till Månsarp
ganska snart.
– Det blir spännande att se hur
de arbetar.
johannes Ottestig
[email protected]
08-619 24 75
7
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
nyheter
Redigering: Lise-Lotte Lindgren
I korthet: Sverige
Kvinna lurade
församling på jättebelopp
■ ■ En 50-årig kvinna, anställd av Svenska kyrkan, har
lurat till sig över 800 000 kronor av sin arbetsgivare. Hon har nu dömts för grovt bedrägeri till ett års
fängelse.
Kvinnan är från Gästrikland men har arbetat i en
församling i Stockholmstrakten, skriver Gefle Dagblad. Bedrägerierna pågick i över fyra år. Under den
perioden förde hon felaktigt över ersättningar för
övertider och semesterlöner till sitt eget konto.
Kvinnan har erkänt att hon fört över pengar till
sitt konto. Hon har också hävdat att hennes chef
godkänt vissa delar av transaktionerna. Chefen nekar till anklagelsen och hänvisar till rutiner som
innebär att övertid måste godkännas skriftigt.
Leif Ottenvang
Djävulstal inte okej på MC
J o b b m e d v y.
Rune Björk är snickare och en av dem som är inblandade i renoveringen av Skara domkyrka.
FOTO: Björn Larsson Rosvall, SCANPIX
Manna från himlen
över byggföretag
Svenska kyrkan renoverar byggnader för två miljarder
Sanera hussvamp, restaurera ett
medeltida klocktorn eller damma av en kyrkorgel.
När byggbranschen är inne i en
svacka kan renovering av kyrkor
bli manna från himlen för landsbygdens firmor.
– Jag visste inte hur jag skulle
reagera på att jobba på en sådan
här höjd men det har inte varit
några problem, säger Rune Björk
när vi tagit oss 65 meter upp och
står på plattformen runt Skara
domkyrkas kyrktornstopp.
Det är en stilla dag, det känns
bra. Speciellt när Rune, som är
snickare på det byggföretag som
har huvudansvaret för renoveringen av domkyrkan, berättar att hela ställningen kan svaja till när vindarna blåser in från
Skaraslätten.
– Ja, man kan ju undra varför
de byggt massa vindkraftverk
här omkring, säger plåtslagaren
Janne Rand med ett pillemariskt
leende.
”Hårdare marknad”
Rune och Janne är två av alla de
snickare, plåtslagare, tvättare,
smeder, stenarbetare, murare,
målare, ställningsbyggare med
flera som är inblandade i renoveringen av Skara domkyrka.
63
Så många miljoner går till renoveringar i Skara stift.
Enligt Johan Deremar, prognoschef hos branschorganisationen Sveriges Byggindustrier, har
marknaden utanför de stora städerna hårdnat.
– På landsbygden, där det är
lite bostadsbyggande och lokalbyggande att tala om, där är
större renoveringsprojekt väldigt viktiga för den lokala byggmarknaden.
Byggbranschen upplever en
svacka i år. Samtidigt är marknaden tudelad. Byggande av kontor och lokaler, som främst görs
i landets storstäder, går bra. Bostadsbyggande, som främst mindre firmor lever på, går däremot
trögt.
– Klart är att mindre företag
ute i landet har märkt av nedgången i större grad, säger Johan Deremar.
Ett arbetstillfälle för de mindre byggföretagen på landsbygden är kyrkorenovering.
För nu ska Sveriges kyrkor
rustas upp. 2013 kan bli nådens
år, då är nämligen årsbudgeten
större än någonsin. Den statliga
så kallade kyrkoantikvariska ersättningen uppgår till 617 miljoner kronor, mot 460 ett normalår. Till det kommer Svenska
kyrkans egen förvaltningssumma på runt 1,5 miljarder kronor.
”Enormt många projekt”
Pengarna går i första hand till
vård och underhåll. Sådana arbeten som Rune Björk och hans
kolleger gör på Skara domkyrka.
– Det är enormt många projekt, flera tusen på gång samtidigt. Vanligt är till exempel omputsning av fasad, konservering
av äldre föremål i kyrkan och
predikstolar, säger Henrik Lindblad, nationell kulturarvssamordnare hos Svenska kyrkan.
Kyrkan äger omkring 20 000
fastigheter, varav 3 400 är kyrkor.
– Det är inte så att pengarna stannar i kyrkorna, det skapas många arbetstillfällen. Det
är också en tillväxtmotor lokalt
och regionalt i landet, många
kyrkor ligger ju på landsbygden,
säger Henrik Lindblad.
Robin Alvarsson, tt
för över två miljarder kronor i svenska kyrkor nästa
år. En del av detta är statlig kyrkoantikvarisk ersättning (i miljoner kronor)
som utgår till varje stift:
◆ Lund 99,8
◆ Uppsala 70,7
◆ Skara 63,0
◆ Linköping 57,7
◆ Visby 55,7
◆
◆
◆
◆
◆
◆
Göteborg 54,4
Västerås 39,5
Strängnäs 33,8
Växjö 31,8
Stockholm 28,7
Härnösand 24,3
kombinationen DCLXVI på
sin motorcykels registreringsskylt?
Det tycker inte Transportstyrelsen och avslår
på nytt en ansökan från en
Falköpingsbo, uppger P4
Foto: F SANDBERG, SCANPIX
Skaraborg.
DCLXVI är romerska
siffror för talet 666. I bibeln omnämns det som ”odjurets tal”, och talet förknippas ofta med djävulen.
Transportstyrelsen skriver i sin korta motivering
att teckenkombinationen kan uppfattas som stötanTT
de.
Kontantfritt allt vanligare
■ ■ Allt fler butiker avskaffar möjligheten att betala
kontant. Omkring 70 procent av alla butiksköp görs
med kort, enligt Svensk Handel.
Kontanternas betydelse minskar snabbt. Det samlade värdet av alla sedlar och mynt har minskat med
ungefär tio procent de senaste fem åren, enligt Riksbanken. Kontanternas andel av BNP har halverats
sedan 1950-talet. Bankomat AB räknar med att antalet uttag ur deras automater sjunker med sex procent per år. Handlarna välkomnar utvecklingen.
– Kontanthantering är både kostsam och farlig,
säger Bengt Nilervall, betalningsansvarig på Svensk
TT
Handel.
Partikeltämjare fick Nobelpriset
■ ■ Den mystiska kvantvärlden med sina säregna par-
tiklar var länge oåtkomlig för forskarna.
Den tiden är förbi. Tack vare två pionjärer kan vi i
dag både styra och mäta kvantpartiklar. Nu belönas
de med Nobelpriset i fysik.
De två pristagarna är fransmannen Serge Haroche
och amerikanen David Wineland, båda 68. Haroche
är professor vid Collège de France och École Normale Supérieure i Paris och Wineland är verksam
vid National Institute of Standards and Technology
och University of Colorado i Boulder, USA.
Att studera kvantpartiklar är bland det svåraste
man kan göra. Det beror på att kvantvärlden är bisarr. Kvantpartiklarna uppträder enligt andra regler än vanlig materia. De kan exempelvis uppta två
platser samtidigt, så kallad superposition.
– Det hela är väldigt svårt. Vi fysiker förstår inte
heller allting. Det gällde även Albert Einstein och
Erwin Schrödinger, säger Anne L’Huillier, ledamot
TT
av kommittén för fysikpriset.
Liseberg storsatsar för 200 miljoner
■ ■ Liseberg satsar 200 miljoner kronor på en ny berg-
Över två miljarder för renoveringar
◆ Totalt ska det renoveras
■ ■ Är det okej att ha bokstavs-
◆ Karlstad 19,4
◆ Luleå 12,3
◆ Centralt 8,7
Källa: Svenska kyrkan (TT)
och dalbana – nöjesparkens största attraktionssatsning någonsin. Åkattraktionen, som har arbetsnamnet Projekt Helix, presenterades i Göteborg på
tisdagen och premiären är planerad till 2014.
Den nya bergbanan väntas bli 1,4 kilometer lång
och ha en maxhastighet på 100 kilometer i timmen.
TT
8
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
nyheter
Kvinnor
tillåts inte
sluta fred
Advokat Mohammad Ali Dadkhah sitter inspärrad i det ökänFoto: Vahid Salemi, scanpix
Amnestykrav:
Släpp pastor
Nadarkhanis
advokat fri
Pastor Youcef Nadarkhanis advokat påbörjade i slutet av september sitt nio år långa fängelsestraff.
Nu kräver Amnesty International
att han omdelbart försätts på fri
fot.
Advokat Mohammad Ali Dadkhah har länge kämpat för
mänskliga rättigheter i Iran och
var med och grundade Iran’s
Centre for Human Rights Defenders (CHRD). Det är en av anledningarna till att han nu hålls
fången i det ökända Evin-fängelset i Teheran, menar Amnesty
International, som kräver hans
omedelbara frisläppande.
– Han borde aldrig ha ställts
inför rätta för sitt legitima arbete för mänskliga rättigheter. De
iranska myndigheterna måste
släppa sin övertygelse och släppa
honom omedelbart och utan villkor, menar Ann Harrison, direktor för Amnesty International i
Mellanöstern.
Har konverterat
Dadkhah var Youcef Nadarkhanis advokat när denne greps
och fängslades 2009 för att ha
protesterat mot att hans barn
tvingades att läsa Koranen i skolan. Eftersom Nadarkhani konverterat från islam till kristendom dömdes han till döden, men
friades plötsligt i september i år.
Dadkhah är dömd till nio års
fängelse för brott mot den nationella säkerheten, för att ha
spritt propaganda mot regimen
och även för innehav av förbjudna böcker Bortsett från fängelsestraffet har Dadkhah även bannlysts från att undervisa under de
närmaste tio åren. Amnesty International kräver också att han,
vid ett frisläppande, ska få fullgott skydd från de som vill honom illa, tillgång till medicinsk
vård och få träffa sin familj och
sin egenvalda advokat så mycket
han själv vill.
Torterad och misshandlad
Under ett tidigare fängelsestraff 2009 blev Dadkhah torterad och misshandlad. De flesta
av de 74 dagarna bakom galler
tvingades han tillbringa i isoleringscell, skriver den tyska nyhetssidan Idea.
– Mohammad Ali Dadkhah och
andra som kämpar för mänskliga rättigheter borde belönas och
uppmuntras för sitt viktiga arbete i stället för att straffas för det
de gör, säger Ann Harrison på
Amnesty international.
Josefin Lilja
[email protected]
08-619 24 47
Kvinnor spelar ofta en viktig roll i att
lösa konflikter och lägga grunderna
för fred i sina samhällen. Men när formella fredsavtal ska förhandlas tar
männen över, visar en rapport.
Bara 8 procent av förhandlarna
vid de 24 största fredsförhandlingarna sedan 1992 har varit
kvinnor. Endast 16 procent av
FN:s fredsbevarande insatser
leds av kvinnor.
Med medel som illasinnad
ryktesspridning, diskriminering,
hot och sexuellt våld men även
till följd av fattigdom och korruption utestängs kvinnor från
att delta i fredsförhandlingar,
enligt organisationen Kvinna till
kvinna.
Maktfråga
Samtal med kvinnor i fem konfliktdrabbade områden och länder – Armenien/Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Irak,
Kongo-Kinshasa och Liberia –
visar att deras upplevelser är påfallande lika.
En kvinna som vill delta i politiska förhandlingar kan få höra
att hon är ”smutsig” eller ”prostituerad”.
Det kan finnas lagar och traditioner som kräver att hennes
man eller bror ger henne tillåtelse att delta.
Eller så står det plötsligt en
man med ett vapen utanför hennes dörr.
Fakta:
Kvinnor
i fredsprocesser
◆ Kvinnor har
bara utgjort 8
procent av förhandlarna och 3
procent av medlarna i de 24
största fredsförhandlingarna
som genomförts
sedan 1992.
◆ FN har aldrig
utsett en kvinnlig
chefsmedlare.
◆ 84 procent av
FN:s fredsbevarande insatser
leds av män.
Källa:
Kvinna till kvinna.
– Det handlar om makt, säger
Monica McWilliams.
Hon är en av de kvinnor som
haft plats vid förhandlingsbordet när fred skulle slutas, i hennes fall i Nordirland. På tisdagen
var hon i Stockholm och delade
med sig av sina erfarenheter.
– Jag kände igen mig på varenda sida, säger hon.
– I en del länder är politikerna beredda att ge kvinnor plats.
I andra säger de: ”Det här går
emot allt vi tror på.”
Blev inspirerad
Risken finns till och med att det
blir sämre för kvinnor efter en
konflikt.
– Många kvinnor hyllas för
sina insatser under en konflikt,
men får sedan höra att ”det är
dags för oss att ta beslut nu och
för dig att gå hem”.
Ändå säger Monica McWilliams att hon blivit inspirerad av
att läsa om de andra kvinnors
kamp.
– När jag gav mig in i fredssamtalen trodde jag de hindren
vi stötte på bara fanns i Nordirland.
Nu kan kvinnor i Syrien, Libyen, Egypten och på andra ställen
dra lärdom av andras erfarenheter.
– De kommer också att ställas
inför detta. De här problemen
känner inga gränser – de finns
överallt, säger hon.
Helena Ekinge, TT
Fakta: Kvinnor som fått fredspriset
Nobels fredspris har delats ut sedan 1901. Hittills har
15 kvinnor belönats med priset för sitt fredsarbete:
◆ 2011: Ellen Johnson Sirleaf,
Leymah Gbowee, Tawakkul Karman
◆ 2004: Wangari Maathai
◆ 2003: Shirin Ebadi
◆ 1997: Jody Williams
◆ 1992: Rigoberta Menchu Tum
◆ 1991: Aung San Suu Kyi
◆ 1982: Alva Myrdal
◆ 1979: Moder Teresa
◆ 1976: Betty Williams, Mairead Corrigan
◆ 1946: Emily Greene Balch
◆ 1931: Jane Addams
Moder Teresa.
◆ 1905: Bertha von Suttner
foto: scanpix
M ä n n i s ko r ät t s k ä m p e .
da Enin-fängelset i Teheran.
Bara 8 procent av förhandlarna vid de 24 största
fredsförhandlingarna sedan 1992 har varit kvinnor
9
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
nyheter
Redigering: Klaus Franken
I korthet: Sverige
lov s å n g s f e s t. Årets Hillsongkonferens anordnas i två städer– Haag och Stockholm. I kväll startar den svenska
delen i Filadelfiakyrkan i Stockholm. ”Det är en konferens med fokus på att utrusta människor att bygga sina lokala
församlingar”, säger Andreas Nielsen, pastor i Hillsong Church Stockholm. Foto: Erik Lundström
Hillsongkonferens
hålls för första
gången i Sverige
”Det kommer att bli otroligt uppmuntrande”
I kväll drar Hillsong igång sin
konferens i Stockholm. Mer än
2 000 personer från ett 40-tal
länder kommer att delta. Målet
är att få se den lokala församlingen blomstra.
Normalt hålls konferensen i
London sedan fem, sex år, men
på grund av OS valde man i år att
dela upp den på två ställen i stället. Haag i Nederländerna stod
värd förra veckan och nu är det
Stockholms tur. Andreas Nielsen, pastor i Hillsong Church
Stockholm, är laddad till tänderna.
– Det är en konferens med fokus på att utrusta människor att
bygga sina lokala församlingar.
Vår största ambition är en förnyad kärlek till det lokala sammanhanget. Vi hoppas att konferensen ska kunna ge verktyg för
detta, säger Andreas Nielsen.
Tror på fantastiska dagar
I lördags kom han själv hem
från konferensen i Haag i Nederländerna. Även i Stockholm tror
han att dagarna kommer att bli
”fantastiska”.
– Det kommer att bli otroligt uppmuntrande, med fantas-
Hillsong
◆ Grundades i
Australien 1983
av Brian och
Bobbie Houston,
vilka även är huvudtalare under
konferensen.
◆ I dag är det
den största kyrkan i Australiens
historia och finns
bland annat
40
Från så många länder kommer
deltagarna vid Hillsongkonferensen i Stockholm.
tisk lovsång, talare från runtom i
världen, bra seminarier, som ledarträning och lovsångsseminarie. En församling måste inte se
eller låta som en Hillsongkyrka
för att det ska vara bra, konferensen handlar om att styrka, utrusta och uppmuntra den lokala
kyrkan, oavsett hur den ser ut.
400 volontärer
Från Hillsong Church i Stockholm har 400 personer ställt
upp som volontärer under konferensen som man alltså är värd
för. Hela Filadelfiakyrkan har
hyrts för dagarna. Parallellt med
konferensen pågår det en barnkonferens där hundratals barn
kommer att sjunga lovsång, tävla
och få undervisning. Tanken är
att hela familjen ska kunna delta.
– Jag har själv två döttrar, fyra
och sju år, och de är helladdade.
Det kommer att bli helt galet kul,
som Gröna Lund i tre dygn, fast
med Jesus, säger Andreas Nielsen.
Ser fram emot lovsången
Själv ser han mest fram emot
ekumeniken under konferensen.
För trots att det är en Hillsongkonferens är det människor från
många olika sammanhang som
kommer. Från Sverige är det
bland annat medlemmar från
Evangeliska frikyrkan, Pingst
och trosrörelsen.
– Jag ser fram emot att få lovsjunga tillsammans med människor från olika sammanhang
och möta detta tillsammans. Det
står i psalm 133 ”Där enhet råder, dit befaller Herren sin välsignelse”. Att tillsammans vara
med och bygga församlingar för
vad de är tänkta att vara, Jesu
händer och fötter, det ser jag
fram emot. Om människor kommer hem till sina sammanhang
och kan se att frukten av konferensen får komma den lokala
församlingen till del - då har vi
lyckats.
josefin Lilja
s p r å k p r o b l e m . Diakonen Merja Andersson vädjar till
kommunstyrelsen i Lilla Edet att det ska finnas tvåspråkig
personal – svensk och finsk – på dememsboenden. Bilden är
från ett omsorgsboende i Stockholm.
foto: Henrik Montgomery, SCANPIX
Diakon: Inrätta äldreboende
med tvåspråkig personal
■ ■ Inrätta en äldreboendeavdelning med tvåspråkig
personal. Det vädjar en diakon i Lilla Edet om. Hon
möter det behovet hos äldre personer med finsk
bakgrund.
Diakonen Merja Anderssons vädjan är riktad till
kommunen. I en skrivelse till kommunstyrelsen förklarar hon att äldre personer som blir dementa går
tillbaka till sitt första språk.
För personer som kom till Sverige från Finland
för länge sedan innebär det enligt henne ett språkproblem. Demensen gör att de glömmer svenskan
och andra, som inte lärt sig svenska, hamnar också i
en svår situation.
Merja Andersson vet för hon har mött många av
dem. De finns på äldreboenden, säkert inte enbart
i Lilla Edet utan på många håll i landet. Hon säger
att det inte är ovanligt att man i sverigefinska familjer vårdar anhöriga i hemmet på grund av språkförbistring.
Därför vill hon ha en förändring och påpekar att
finsktalande har rätt till vård på eget språk enligt
socialtjänstlagen. Finska är, precis som till exempel
samiska och meänkieli, ett minoritetsspråk.
Och en förbättring kräver inte i första hand att
fler finsktalande anställs. Som diakon möter hon
många som redan arbetar inom vården som är tvåspråkiga. Kanske behövs bara en omplacering av anställda för att det ska fungera bättre.
– En avdelning med tvåspråkig personal behöver
inte kosta mer eftersom avdelningen kan fungera
både som tvåspråkig och som en vanlig avdelning,
säger Merja Andersson, som själv har finsk bakThomas Manfredh
grund, till ttela.se.
Boka
vinterns
lägerveckor
redan nu!
Lägergård i Vemdalsfjällen
Kristen regi, 64 bäddar.
Även 3-rumslägenhet finns.
Välkomna!
även i New York,
Moskva, Paris,
London och Köpenhamn.
◆ Den globala
visionen går ut
på att man vill nå
ut och påverka
världen genom
att bygga en bibelbaserad kyrka där Jesus står
i mitten, som utmanar människor att påverka
inom livets alla
områden.
◆ Församlingen
i Stockholm håller till på Nalen
och firar gudstjänst vid fyra
tillfällen varje
söndag.
Husvagnscamping
med 30 platser
I Nederhögen, Rätan
Husvagnscamping med eluttag med elmätare 16 amp per plats.
Trådlös internetanslutning. TV-antennuttag (digital marksändning).
Ingrid och Samuel Sehlin
Tel 019-44 62 02
E-post: [email protected] • Hemsida: www.nederhogen.se
10
dagen Onsdag 10 oktober 2012
vardag
Redaktör: Joakim Lundgren 08-619 24 80, [email protected]
Sträck ut en hand
Forskningscenter vill få svenskarna att bli mindre egoistiska
Att tjäna andra, eller att känna för
andra, är något som kommer att bli
livsviktigt framöver.
Det hävdar Christina Andersson
som är en av initiativtagarna till Sveriges första tvärvetenskapliga forskningscenter för medkänsla.
S to c k h o l m ä r i morgonrusning när vi träffas på ett café
nära Sergels torg för att prata
om vikten av att stanna upp och
känna empati. Ett samhälle där
man bryr sig mer om sina medmänniskor skulle, enligt psykologistudenten Christina Andersson, vinna i värme men också i
produktivitet och hållbarhet.
För henne handlar medkänsla, eller compassion som hon
hellre säger, om tankemönster
som kan påverka inte bara individen, utan också samhällsstrukturer.
– Vi måste fokusera mer på de
här frågorna om vi vill bygga en
bättre framtid.
B eg r e p p e t c o m pa s s i o n används inom psykologin och är
vidare än begreppet medkänsla,
eftersom det inbegriper både att
känna för andra, men också att
handla, förklarar Christina Andersson.
Utanför caféet på Drottninggatan i Stockholm skyndar människor till sina arbeten. Hur
svenskarna ska kunna bli mindre stressade och självcentre-
Fakta:
Christina
Andersson
◆ Christina Andersson studerar psykologi vid
Uppsala Universitet och arbetar
med landets första studie i ”compassion” som examensarbete.
rade och mer medkännande är
frågor som sysselsätter forskarna bakom centret CCARE Sweden.
F ö r e b i l d e n ä r e t t liknande
center som funnits i fem år i
amerikanska Stanford. Idén är
att sammanföra all den forskning kring medkänsla som pågår inom olika vetenskapliga
inriktningar, som medicin, psykologi, teknik, filosofi, politik
och juridik. Med som initiativtagare finns bland annat Stefan
Einhorn, cancerläkare, forskare
och författare.
Christina Anderson stötte
själv på begreppet compassion i
psykologilitteratur för tre år sedan, blev intresserad och började knyta kontakter med andra forskare inom området. Hon
menar att synen på medmänsklighet och förståelsen av hur
den fungerar i samhället i dag
behöver uppdateras. Som exempel tar hon upp hur ny teknik
har ändrat våra sociala mönster.
– Exempelvis har compassion-forskningen visat hur samvaron på internetforum som Facebook kan skapa samma sorts
känslor som när man umgås i en
grupp där man känner sig trygg.
Tar någon bort mig som vän,
kanske det får samma psykologiska effekt som om jag blir utesluten ur gruppen.
E n l i gt Ch r i st i n a Andersson börjar förändringen mot
ett lyckligare samhälle med att
lyssna till sin inre röst. Tillsammans med Sofia Viotti skriver
hon på en bok om compassionfokuserad terapi. Genom metoden ska man kunna öva upp
sin medkänsla till sig själv och
andra.
Hon förklarar att stress, krav
och en hård inre röst kan ge
kroppen samma signaler som
Är man lugn och
trygg får man ett
bättre arbetsminne
och har lättare att
lösa problem.
yttre fara och hot, vilket gör att
kroppen reagerar med att vilja
försätta sig i trygghet. Det leder
till att förmågan att se och hjälpa andra minskar.
Metoden som Christina Andersson och Sofia Viotti lär ut
Fakta: Skillnad på
compassion och empati
◆ Christina Andersson är en av
initiativtagarna
till CCARE Sweden, och skriver tillsammans
med Sofia Viotti på en bok om
compassionfokuserad terapi
som kommer ut
nästa år på för-
laget Natur &
Kultur.
◆ CCARE står
för Center for
Compassion
and Altruism
Research Education. Just nu
finns centret endast virtuellt på
www.ccaresweden.com.
i boken som kommer ut om ett
år, handlar bland annat om att
tala till sig själv med ett vänligt
tonfall.
– När man själv är lugn och
trygg kan man räcka ut en hand
mot andra, säger hon.
Ch r i s t i n a A n d e r s s o n g e r exempel på hur forskningsresultat från olika områden, om hur
man ökar medkänslan i framtiden, skulle kunna användas i
skolklasser, sjukvårdsmiljö, på
arbetsplatser och i längden i politiskt beslutsfattande.
– I grunden är det samma
problematik på individnivå som
i exempelvis finanssektorn eller
sjukvården. Kan man forska om
det, tror vi att det kan förbättra
samhället vi lever i.
H o n h o p pa s at t forskningscentret CCARE så småningom
ska få stort inflytande.
– Mer medkänsla innebär att
levnadsstandarden höjs. Är man
lugn och trygg får man ett bättre arbetsminne och har lättare
att lösa problem. Väger man in
medkänsla i politiska beslut blir
utfallet bättre för alla, också för
miljön. Vi hoppas att man via
forskningen kan få fram nya metoder som ska leda till att vi mår
bättre och tar hand om varandra, säger Christina Andersson.
Sofie Hedman
[email protected]
08-619 24 00
Empatiforskare: Att lära människor känna empa
Att känna, förstå och bry sig om
det någon annan känner, förstår
och bryr sig om. Det är empati,
menar Jakob Eklund, som är empatiforskare och docent i psykologi vid Mälardalens högskola.
Han hoppas forskningen ska
öka graden av empati i samhället.
Ett videoklipp från Stockholmspolisen, där en man ses stjäla
från en medvetslös man som fallit ned på spåret och strax därefter blir påkörd av ett tåg, skapade nyligen starka reaktioner
på internet. För många kom det
Jakob Eklund
att symbolisera den totala frånvaron av empati i dagens samhälle.
– Man kan inte säga om empatin är mindre förekommande i dag än tidigare, men forskningen visar på flera faktorer
som kan bidra till att vi blir mer
självcentrerade. Stress är en sådan faktor, och i dag upplever
många en enorm tidspress, säger Jakob Eklund, empatiforskare och docent i psykologi vid
Mälardalens högskola.
påverkar oss negativt, menar Jakob
S a m t i d i gt s o m st r e s s
Eklund att andra krafter i dagens samhälle samtidigt gör oss
mer empatiska.
– Om empati är att känna, förstå och bry sig om det någon
annan känner, förstår och bryr
sig om, så borde rimligtvis det
ökande resandet göra att empatin och förståelsen mellan människor världen över ökar, säger
han.
h jä r t lö st. Händelsen vid Sandsborgs tunnelbanestation i Stockholm i september fick fart på diskussionerna
kring empati och civilkurage.
Foto: SL/Polisen
H a n s k i l j e r på snällhet och
empati: snällhet och dygd är
handling som inte nödvändigtvis inbegriper känsla. Empati känns, säger Jakob Eklund.
11
dagen Onsdag 10 oktober 2012
Redigering: Danne Sundell
Fråga: 1) Vad tänker du på när du
hör ordet medkänsla?
2) Hur blir vi mer empatiska?
Stefan Einhorn, professor och författare till
boken ”Konsten att vara snäll”.
1 ) Medkänsla är att vara
medveten om en annan
människas lidande och att med
den insikten sträva efter att
lindra det.
2 ) Varje dag består av ett antal
träningstillfällen i form av möten. Om vi inte bara talar själva, utan också lyssnar och samtidigt försöker förstå var den
andra människan befinner sig
emotionellt så tränar vi oss i
empati.
Helén Lind Jaktlund, var med och startade
”Farsor och morsor på stan”.
1 ) Medkänsla är att känna för andra, alltså att inte
bara göra utan också att känna.
Jag tror att vi är skapade för
att leva med och för varandra.
Hjälper vi andra mår vi bättre.
2 ) Det enda sättet att känna
mer empati är att leva nära
människor och att inte isolera
sig. Vi måste börja se varandra
och också se det tunga.
Elise Lindqvist, kallas ”ängeln på
Malmskillnadsgatan” för sitt arbete med
prostituerade kvinnor.
P LÖT S L I GT H Ä N D E R D E T. ”När man själv är lugn och
trygg kan man räcka ut en hand mot andra”, säger
Christina Andersson, som initierat Sveriges första
forskningscenter för medkänsla.
pati värt miljarder
Och kanske inte heller alltid bra:
Det kan upplevas som utmattning och frustration i längden
att vara empatisk på riktigt, menar han.
H a n säger att man kan träna upp sin empati för att kunna
känna mer med andra. Även om
man inte har varit i samma situation som någon som lider kan
fantasi, böcker, resor och film
göra att man förstår bättre. Han
tar ett exempel från sin vardag:
– Mitt yngsta bonusbarn, som
är känd för sin livliga fantasi, råkade trampa på ett häftstift, och
utbrast: ”Mamma! Nu förstår
jag hur det var för Jesus på korset!” Naturligtvis var Jesu lidande enormt mycket större, men i
någon mån fanns en likhet. Har
man fantasi kan medkänsla färdas 2 000 år i tiden, från kvinna till man, från ett barn till en
vuxen, och från ett häftstift till
korset.
J a ko b E k lu nd tr o r att en orsak till att intresset för empati och medkänsla som fenomen ökat är att de senaste årens
hjärnforskning varit revolutionerande för att mäta och förstå
1 ) Medkänsla är att känna för någon som har det
svårt, och att vilja vara med
och hjälpa. Jag skulle önska att
medkänslan var mer jämt fördelad över hela året, och
inte bara när något allvarligt
händer.
2 ) Stress är en orsak till att vi
inte känner medkänsla. Jag tror
att det går att bli mer empatisk
om man vill, om man inte stressar fram i livet.
Foto: JANERIK HENRIKSSON SCANPIX
empati. Forskarna kan i dag genom magnetröntgen se vilka delar av hjärnan som aktiveras när
vi känner olika saker.
Empatiforskningens explosionsartade utveckling de senaste åren har fött drömmar hos
Jakob Eklund. En procent av befolkningen anses helt sakna förmåga att känna empati.
– Jag hoppas att empatin kan
öka i hela samhället. Tänk om
man kunde förmå den empatilöse att känna empati. Det skulle minska världens lidande. Det
vore värt miljarder, säger han.
Sofie Hedman
Barns
empati
skapas
genom fri lek.
l a r s h g u sta f s s o n
Lars H Gustafsson, barnläkare, åttabarnspappa, föreläsare och författare.
1 ) Medkänsla är förmågan
att känna med en människa, trots att hon inte är som jag.
2 ) Barns empati skapas genom
fri lek. Stress är det som först
sätter ned förmågan att känna
empati. Den träning leken ger
fortsätter genom konstnärlig
aktivitet som konst, poesi, film
och musik.
12
insikt
Redaktörer: Inger Alestig 08-619 24 51, Urban Thoms 08-619 24 91 [email protected]
Dagen Onsdag 10 oktober 2012
Två kristna bästsäljare nu i pocket
■ Två bästsäljande kristna böcker har nu kommit i pocket på Libris förlag. ”Adrian Plass hemliga
dagbok” av Adrian Plass kom första gången 1991, och blev snart en
succé. Adrian Plass är författare,
humorist och föreläsare och bor
i England. ”Driven av kärlek” av
Bruce Olson utgavs första gången
på 1970-talet. Boken handlar om
hur Bruce Olson gav sig iväg till
Latinamerika med bara en biljett
och en vision om att vittna om
Jesus för motilonerna, en indianstam i ett stort djungelområde.
Republikanerna – en
Tre nya böcker försöker ge svaren hur demokraternas motståndare tänker i aktuella frågor
Varför har USA:s republikaner varit så ovilliga att
samarbeta i kongressen? Vilka är egentligen den
så kallade ”kristna högern”, och är det sant att de
vill ta bort alla statliga bidrag till de fattiga?
Och är verkligen amerikanerna redo för en
mormon som president?
Dagen söker svaren i tre rykande aktuella böcker om USA.
S a m m a n tag e t g e r d e tre böckerna en ganska
mörk bild av USA. Inte på det där slentrianmässiga sättet, som allt för ofta sker. Utan påläst och
initierat. Inte minst kopplar Martin Gelin greppet om sitt ämne i ”Den amerikanska högern”.
Ekonomijournalisten Mikael Thörnvall förklarar
i ”USA vid ett vägskäl” hur det politiska systemet
fungerar, beskriver den bräckliga ekonomin och
skissar på framtidsvägar. Peter Kadhammar reser
samma väg som John Steinbeck beskriver i ”Vredens druvor” och gör personliga reflektioner i
samband med möten med människor i ”Route 66
och den amerikanska drömmen”.
G e l i n ä r e n saklig skribent som inte förfaller till
billiga poänger. Just därför drabbar insikten om
republikanernas kraftiga högergir hårt. Fram träder bilden av ett parti som reagerar på det som
uppfattas som demokraternas eftergifter för liberala krafter redan på 1950-talet. Det republikanska partiet verkar mer eller mindre ha kokat ner
till en disparat samling ättlingar till de vita immigranter ”som en gång byggde Amerika”, förenade av föreställningen att var och en bör reda sig
själv, gärna bakom murar i områden där ”de andra” inte slipper in. Om de får behålla sina vapen
behöver de inte staten. Man lägger ihop ”Den
amerikanska högern” med en känsla av att rasismen bubblar under ytan i denna allt mera extrema rörelse.
alternativen är frihet eller tyranni. Ord som ”balans”, ”kompromiss” och ”samarbetslösning” finns inte och det
som förr var högerkant är nu mittfåra. Här är
egentligen inte frågor som syn på abort och homosexualitet viktigast, utan här gäller det att
hålla Washington på avstånd. Skatterna ska vara
låga och försvaret starkt – Amerika är utvalt!
Gelin beskriver hur man försöker försvaga den
federala makten genom att skapa förakt för kongressen. Och man lyckas! Allmänhetens förtroende för Washington har varit nere på åtta procent!
Många av de konservativa ledarna ser hellre lösningar som skadar motståndaren än som helar
landet.
Vä r l d s b i l d e n ä r sva r tv i t,
G e l i n g ö r e n ganska ingående beskrivning av
den kristna högerns framväxt, av dess centralgestalter och dess påverkan. Den kom i stor utsträckning till som en reaktion mot 1960-talets
legalisering av aborter och preventivmedel och
liberalisering av skilsmässolagarna. Demokrater-
Martin Gelin
”Den amerikanska högern”
(Natur & Kultur)
Mikael
Törnvall
”USA vid ett
vägskäl”
(Atlas)
Peter Kadhammar
”Route 66 och
den amerikanska drömmen”
(Leopard)
na, som många kristna dittills hade röstat på, verkade nu tillåta allt, medan republikanerna vakade
över moralen. Konservativa kristna skapade en
rad organisationer mer eller mindre i samarbete med republikanerna. En av de mest kända var
pastor Jerry Falwells ”Moral Majority”.
D e n k r i st n a h ö g e r n är fortfarande en avgörande grupp för republikanerna. Inte, som Mikael Törnvall påpekar, för att de är i majoritet, för
det är de inte, utan för att de ger stora bidrag till
kampanjerna och eftersom de kliver fram i primärvalen och alltså har stort inflytande på urvalet av kandidater.
Samtidigt ser Törnvall hur ett växande antal
kristna börjar se fattigdomsbekämpning och miljöfrågor som minst lika viktiga som frågorna om
abort och homosexualitet. Till dem hör pastor
Rick Warren, som talade vid Obamas installation
som president.
Törnvall påpekar också att ett av den kristna
högerns viktigaste mål är att stödja presidentkandidater som kan sätta in meningsfränder i
Högsta Domstolen, ty domstolsutslag kan påverka landet i decennier.
I årets val uppstår frågan huruvida den traditionella kristna högern är beredd att rösta på en
mormon. Den är inte alldeles lätt att besvara. För
somliga är kanske det viktiga att presidentkandidaten står för rätt politiska värderingar. Andra
kommer kanske att utebli från vallokalen för att
slippa ge sin röst till en person som man anser
representera en villolära.
Mormonerna räknas till cirka sju miljoner i
USA. De dricker inte alkohol eller kaffe, de håller ihop sina familjer, de arbetar hårt och inte så
få skapar stora förmögenheter, vilket närmast ses
som ett kvitto på en rätt tro. Och nej, de har inte
flera fruar, polygamin avskaffades år 1890.
M o r m o n e r n a h a r f ö r f ö l j ts genom historien.
Kanske är det därför de håller staten kort? Men
Ronald Reagan bjöd in dem i USA:s finrum och
i dag verkar få amerikaner ha problem med en
mormon i Vita huset.
Mormonerna ser sig som kristna, men kristna
13
Dagen Onsdag 10 oktober 2012
Foto: privat
Redigering: Klaus Franken
Kristet par som lever med hiv-smitta i familjen hos Malou von Sivers i TV4
■ I sitt morgonprogram ”Efter
tio” i TV4 fokuserar Malou von
Sivers den här veckan på problematiken med aids och hiv. Ämnet har blivit högaktuellt genom
Jonas Gardells bok ”Torka aldrig
tårar utan handskar”, som i måndags även hade premiär som tvserie. I morgondagens avsnitt av
”Efter tio” intervjuar Malou von
rak höger?
Sivers två medlemmar i Pingstförsamlingen i Alingsås. För snart
15 år sedan gifte sig missionären
Mimmi Botica med Joao, en före
detta missbrukare som är hiv-
smittad. I torsdagens ”Efter tio”
samtalar paret med Malou om
hur det påverkat deras liv och äktenskapet och hur deras gudstro
burit dem.
Krönika
Maria Küchen,
författare
En fråga om
proportioner
inför presidentvalet om en knapp månad
T i n t i n d e b att, d e t ä r ett bra ord. Vissa debatter i Sverige känns som om de pågår i en serietidning. För den
som bara uppfattat fragment av Tintindebatten nyss,
kan jag sammanfatta:
Det handlade inte om bokbål, censur eller inskränkt
yttrandefrihet. En bibliotekschef hade bara missförstått vad Tintinböckerna handlar om och ville flytta
dem från barn- till vuxenavdelningen. Det var inget bra
beslut om man frågar mig, men demokratin är inte hotad. Alla svenskar får fortsätta läsa vad de vill. Ingen
kommer att ta Tintin ifrån oss.
M ä n n i sko r f r å n l ä n d e r där verkliga förfärligheter
förekommer, blir ibland förvånade över att vi svenskar
gång på gång jagar upp oss så ofantligt för nästan ingenting. Vad är det vi är så rädda
för, här i en av världens absolut
Inget
tryggaste nationer?
hemskt
Vi använder stora verkliga
ord som ”censur” och ”bokbål”
kommer att
om en händelse som föralldel
hända på
inte var så lyckad, men den kan
grund av ’hen’. kritiseras lugnt och sansat, det
finns inget skäl till panik. Och
Jag lovar.
vi är rädda för att ett litet påhittat ord, ”hen”, ska slå sönder familjer, förvilla barnen och förbjuda män att vara
män och kvinnor vara kvinor, så vi tar till värsta artilleriet mot ”hen” i stället för att ventilera åsikter om det
påhittade lilla ordet sakligt och förnuftigt.
foto: scanpix
håller sällan med dem. Tre av fyra pastorer i USA
sa sig inte betrakta mormonerna som kristna i en
undersökning förra året, och vissa kristna ledare
avvisar direkt tanken på en mormon som president. Framför allt har man problem med mormonernas gudsbild och deras tilltro till Mormons bok.
Va r f ö r b e k ä m pa r r e p u b l i k a n e r n a , den kristna högern inkluderad, de system som ska stödja de
fattigaste? Det enkla svaret är att bidrag anses skapa beroende genom att ta ifrån mottagaren ansvar
och initiativkraft.
Tänkesättet finns också hos bidragstagarna själva. När Peter Kadhammar intervjuar folk som har
mist sina jobb begär ingen enda hjälp, de räknar
med att klara sig själva.
Somliga kristna argumenterar att de behövande är kyrkornas ansvar. I Mitt Romneys Utah, där
mormonerna är i majoritet, ger tionde och är flitiga volontärarbetare, kanske man kan frestas att tro
på den utopin. Men inte ens där skulle kyrkornas
insatser räcka till, än mindre generellt i landet.
Peter Kadhammar berättar om hur en man i Las
Vegas som försöker samla in pengar till de fattiga blir utmotad från Starbucks – ingen insamling
på privat område! Finns det verkligen någon plats
för välgörenheten – och de fattiga – i kommersens
förlovade land?
Såväl Törnvall som Gelin påpekar att också
medielandskapet har förändrats. Programledarna
är ofta opinionsbildare snarare än reportrar, och
tittarna väljer, och får, nyheter efter ideologi. Men
om medborgaren nöjer sig med att söka bara den
information han gillar utmanas aldrig hans världsbild.
– Vad sker i ett samhälle där bakdanteri och
konspirationsteorier kliver in i salongerna, frågar
Peter Kadhammar, och svarar själv:
– Kompromissviljan förtvinar, misstänksamheten växer. Det går inte längre att komma överens.
Håkan arenius
[email protected]
08-619 24 00
H ä r o m dag e n f i c k jag lugna en person som helt felaktigt trodde att myndigheterna vill förbjuda ”hon”
och ”han” i våra skolor. Tro mig, det är inte så. Det
handlar bara om ett litet ord som vi kan ha eller mista,
och språket kan aldrig toppstyras. Visar sig ”hen” praktiskt kommer folk så smått att börja använda det vid
sidan av ”hon” och ”han”, annars inte. Inget hemskt
kommer att hända på grund av ”hen”. Jag lovar.
Vad skulle Jesus ha gjort, frågar jag mig ofta, så även
i detta fall.
Det är en riskabel fråga för den leder lätt till att jag
projicerar mina egna åsikter på vad Jesus skulle ha
gjort. Han skulle förstås ha gjort som jag tycker att
man ska! Men ändå. Vad skulle Jesus ha gjort?
Skulle Jesus ha varit rädd?
Knappast. Men han skulle ha tagit sina egna ord i
bruk, kanske, för att resonera och bena ut saker och
ting. Det var han bra på. Jesus var bra på ord.
K a n sk e sku l l e h a n också ha påmint oss om det som
vi så ofta glömmer, när debattvågorna svallar skyhöga
och den ena eller den andra känner sig hotad och rädd:
ÄLSKA VARANDRA. Livet är för kort för något annat.
Vi har inte tid med annat än kärlek. Det betyder inte
att man ska sky konflikter. Däremot ska man kanske ta
konflikter med klokhet, värme, självdistans, empati, en
nypa humor och viss känsla för proportioner.
14
DAGEN Onsdag 10 oktober 2012
åsikt
Redigering: Lise-Lotte Lindgren
Visst kittlar tanken på
hur en topp-tio-lista
över världens bästa kristna
gitarrister skulle se ut?
Mest läst på Dagen.se
USA-pastorer tog kritisk ställning
Hur ska regionala kyrkoledare utses i GF?
3 ) Muslimsk bön stoppas i fredsmässa
4 ) 7 000 fler Dagenläsare på ett år
5 ) Politiker: Evolutionsteorin ”Djävulens lögn”
1)
2)
U r b a n t h o m s, f r å n dag e n. s e / b lo g g a r
Redaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, [email protected]
9 okt
Lördagskött och
mer vegetariskt
M å n g a b a r n ä l s k a r godis. Om de hade fått
som de vill hade de ätit godis varje dag. Men
många får bara äta lördagsgodis.
Totalt 18 procent av de globala utsläppen
av växthusgaser kommer från djurhållningen
(den totala transportsektorn står för 14 procent) enligt FN:s rapport. Djurhållningen upptar i dag 70 procent av världens
jordbruksmark enligt FN. Enligt världens största köttstudie
(som omfattar en halv miljon
människor) ökar dödligheten
med 30 procent för storkonsumenterna. Köttkonsumtionen
för medelsvensken har ökat
med 70 procent sedan 1950.
U p p m a n i n g . Svenska kyrkan har med beslutet att uppmana till bojkott av israeliska varor återigen stuckit upp sitt fula antisemitiska
tryne, skriver Alf Lindgren. Foto: Sebastian Scheine, Scanpix
Svenska kyrkans svek
mot det judiska folket
I dag a r n a h a r kyrkomötets
ekumeniska utskott uppmanat
kyrkostyrelsen i Svenska kyrkan
till bojkott av israeliska varor.
I ekumeniska utskottet finns
före­trädare för olika riksdagspartier och politiskt obundna
grupper.
Som lekman frågar man sig
vilka motiv som ligger bakom
en sådan uppmaning. Speciellt
när den så kallade arabiska våren har blivit en mardröm med
våld och brott mot de mänskliga
rättigheterna. Varför då bojkotta ett land som Israel som respekterar mänskliga rättigheter
mer än något annat land och är
en parlamentarisk demokrati
med allt vad det innebär i frihet
för medborgarna. Varje år arbetar 65 000 palestinier i Israel
och får sin försörjning, att bojkotta israeliska varor förbättrar knappast levnadsstandarden
för palestinierna, utan tvärtom.
Det gagnar knappast fredsprocessen mellan palestinier och
israeler utan gör det svårare att
Dagens fråga (5 okt)
Varje dag
88 %
Varje vecka
6%
Mer sällan
2%
Aldrig4 %
◆ Antal svarande på Dagen.se: 3 506
Genom
denna
uppmaning
försöker
ekumeniska
utskottet
vända Sveriges opinion
mot Israel.
uppnå fred. På sätt och vis är
det också ett indirekt stöd till
terrororganisationerna Hamas
och Hizbollah. Borde man inte
i stället arbeta för gemensamma projekt för både palestinier
och israeler?
B ry r s i g i n t e Svenska kyrkan om, och tar avstånd från,
de palestinska självmordsbombare som har dödat tusentals
israeliska liv eller att Israel
varje dag utsätts för terrorbombning i södra Israel? I den
israeliska staden Sederot får
barnen tillbringa många timmar i skyddsrum när de borde
få rätt att vara i skolan.
Svenska kyrkans ekumeniska utskott har med detta beslut återigen stuckit upp sitt
fula antisemitiska tryne. Jag
trodde att man hade lärt n
­ ågot
av historien. Kristenheten som
helhet har mycket att be det
judiska folket om förlåtelse
för, för all den antisemitiska
anda som har funnits där. Om
någon vill ägna sig åt de grymheter som kyrkor sedan medeltiden har gjort mot judarna
kommer vederbörande bli förskräckt och undra vad Kristi
budskap är.
Nu vet jag att inte hela
Svenska kyrkans medlemmar
står bakom bojkotten, men
­genom denna uppmaning till
bojkott försöker ekumeniska
utskottet vända Sveriges opinion mot landet.
V i m å s t e m i n s k a vår köttkonsumtion. Att välja vegetariskt är en otrolig möjlighet att påverka världen till det bättre. Bättre för din egen
hälsa, bättre för dina medmänniskor på jorden
och bättre för mänsklighetens framtid.
Kött har under de senaste årtiondena gått
från att vara ”lördagsmat” till vardagsmat. På
många tallrikar i vårt avlånga land ser vi kött
på tallriken till varje mål hela veckan. Per capita konsumerade vi år 2006 61,8 kg kött per
år, enligt LRF:s rapport.
Kampanjen Köttfri måndag uppmanar alla
att avstå kött på måndagar. Detta för att ta första steget i rätt riktning. Några skolor har tagit
ett eget initiativ och avstår att servera kött en
lunch i veckan. Ett sådant exempel är Gymnasieskolan Spyken i Lund.
Kanske kan du, precis som ungdomarna på
Spyken, göra skillnad på din arbetsplats eller
skola?
Felicia Kindeberg Sederblad,
Köttfri Måndag
Parsmos penna
E n u n d e r s ö k n i n g s o m gjordes för ett tag sedan visade
att Sverige är det mest negativa landet inom EU till Israel,
68 procent var lite eller mycket negativa till staten Israel. I
­övriga EU-länder var motsvarande siffra 53 procent. Märkligt eftersom världen är full av
skurkstater som bryter mot de
mänskliga rättigheterna. Är det
en ny antisemitisk våg som vi
ser, som syftar till förintelse av
den judiska staten?
Hur ofta ber du?
Det är helt och
hållet en sak
mellan mig och
Gud.
För en ateist (...) kan det vara en nyttig
mental övning att varje dag fokusera
på vad som är viktigast i ens liv – idrottare
skulle kanske kalla det mental träning.
To r e E r i k s s o n
Xenolith Xenosidian
Alf Lindgren
Vill du debattera?
◆ Debattartiklar och insändare skickas till:
[email protected] | Dagen debatt, 105 36 Stockholm
Glöm inte att uppge namn, adress och telefon.
◆ Redaktionen förbehåller sig rätten att korta texten.
15
Dagen Onsdag 10 oktober 2012
familj
Redaktör: Helena Waern 08-619 24 69 [email protected]
Redigering: Klaus Franken
Dagens bibelord
■ Jag vill tacka dig,
Det händer att vi övermannas av skapelsens storhet eller plötsligt blir varse något av alla vardagens små och stora under. Att då inte veta vart man ska
vända sig med sin tacksamhet kan vara svårt på samma
sätt som det är svårt att vara ensam med sin sorg.
Ko m m e n ta r :
Herre, av hela mitt hjärta, vittna om alla dina
under.
Psaltaren 9:2
Dagens namn
Födelsedagar
Till minne
■ H a r ry är ett
■ 80 år
Bengt-Olof Werner
John Waern
Bengt-Olof Werner, Huskvarna, fick hembud den 1 oktober.
Bengt-Olof var född 1930 i Timmersdala och hans far var målarmästare och sonen följde i samma fotspår. Bengt-Olof flyttade
till Bankeryd, startade egen firma men tröttnade på penseln och
blev fastighetsmäklare.
Bengt-Olof kom till personlig tro på Herren Jesus Kristus i
unga år och detta präglade hela
hans liv. Smyrnaförsamlingen/
Kungsporten i Huskvarna var
hans andliga hem. Han var församlingens ordförande i många
år, han var med i sången och musiken, han var visionären för
byggnation av Smyrnakyrkan och
senare det som i dag är Kungsporten. Redan 1974 invaldes han
i Helgelseförbundets styrelse och
1989 blev han styrelsens ordförande. Han var starkt engagerad
i samgåendet mellan Fribaptistsamfundet, Örebromissionen och
Helgelseförbundet, det som i dag
heter Evangeliska frikyrkan.
Bengt-Olof och Gundel Johansson gifte sig 1957 och i hemmet
har fyra barn växt upp.
Bengt-Olof Werner var inte
de många och stora ordens man
men genom sin äkthet, sin visdom, sin kunskap och sin varma
gudstro så vann han ett stort förtroende och när han talade så
lyssnade vi.
Vi som haft förmånen att få
samarbeta med Bengt-Olof Werner tackar Gud för en ädling i
Guds rike. De sista åren har han
brottats med sjukdom men livsglädjen fanns kvar.
Frid över Bengt-Olof Werners
ljusa minne!
Vår vän John Waern har efter ett
långt liv lämnat oss. Hans föräldrar Axel och Augusta Waern
var Kinamissionärer i Shou-Xian, provinsen Shanxi. Där föddes
och växte John upp. Fadern avled 1921, endast 39 år gammal.
I Sverige utbildade John sig
till ekonom och hade flera ansvarsfulla tjänster. Han blev revisor i firman Che Be Trading,
som började importera kinesiska matvaror och soja. Företaget
blev ledande i Sverige inom sin
bransch och John var nära vän
med ägarna Johnny och Hanna
Cheng. Där väcktes hans intresse för kinesisk konst och konsthantverk som senare kompletterades med ett brinnande intresse
för modern fransk konst. Både
Östasiatiska museet och Moderna museet har fått motta stora
donationer av honom.
John var en varm kristen och
kärleken till Kina dog aldrig. När
jag, Hanna, år 1998 ordnade en
resa till Kina för barn och barnbarn till missionärer som verkat
på Helgelseförbundets och Örebromissionens fält, blev John
en av de mest intresserade deltagarna. Barndomens kinesiska
sånger kom tillbaka. I hans barndomsstad tog kyrkans medlemmar emot honom med värme
Onsdag
namn med engelskt ursprung.
En sidoform till
det engelska
oktober
namnet Henry
Harry
som härstamHarriet
mar från det
forntyska Henrik som är bildat av
ord som betyder ”hem” och ”härskare”.
■ H a r r i e t är en engelsk form av det
franska namnet Henriette, femininformen av Henri.
10
Samuel Thunberg
lärare, pastor, missionär
Mönsterås, 11/10
Rättelse
■ I gårdagens födelsedagslista
uppgavs att Karl-Einar Vistrand fyller 85 år den 11/10. Rätt datum är
11/11.
Grattis
■ Grattis
Elina, världens bästa
5-åring! Kramar från Lovisa, mamma
och pappa.
Dagen för 50 år sedan:
Barnavårdslagen kan
komma att utökas
■ Det förslag om ett tillägg till
den nya barnavårdslagen, som
Socialstyrelsen lämnat till regeringen, ger polismyndigheterna
befogenhet att ingripa mot ungdomar under 18 år, vilka uppehåller sig i samhällena i för dem
olämpliga miljöer.
Dagens ros
Ge en ros till någon du tycker är värd att
uppmärksammas. Mejla [email protected]
■ Dagens rosor till Ann Hallström,
Britt-Marie Forslund, Christer Odén,
Georgette Charro, Göran Hultman,
Janne Wretlind och Leena Smolander som varje dag gör ett kanon-
jobb för vår verksamhet.
Fånget med rosor kommer från
butikschefen Pär Hammarberg,
Second hand-butiken, Norsborg
Födda 10 okt
1 8 1 3 Giuseppe Verdi (bilden), italiensk kompositör.
1 8 61 Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande.
1 8 9 5 Fridolf Rhudin, skådespelare.
1 9 1 3 Claude Simon, fransk nobelpristagare i litteratur.
1 9 3 0 Harold Pinter
(bilden), brittisk
nobelpristagare i
litteratur.
1 9 5 8 Tanya Tucker,
amerikansk countrysångare.
1 9 6 3 Vegard Ulvang, norsk längdKälla: wikipedia.org
skidåkare. Hände 10 okt
1 9 6 4 Olympiska sommarspelen
invigs i Tokyo.
1 97 0 Öriket Fiji i Stilla havet blir
självständigt från Storbritannien.
Källa: wikipedia.org
För Evangeliska frikyrkan,
Rolf Nordström
Vi lär oss slänga mat
■ Slänger du mjölken när den
har gått ut utan att lukta eller
smaka på den? Du är inte ensam,
hushållen står för den största delen av matsvinnet i Sverige. Men
det är inte konsumentens fel att
vi slänger utan att prova, visar ny
forskning.
Bäst före eller oätlig från och
N at i o n a l dag :
Taiwan
och skjutsade honom runt i staden på en cykelriksha. Kyrkan
hade hans pappa byggt.
John var nyfiken, ibland alltför. När vi besökte Buddhagrottorna i Datung, klev han utan
tillstånd in i en grotta, som saknade belysning och ledstänger.
Han föll och bröt lårbenet. Det
blev en fyrtiomila skakig ambulansfärd till Peking för vård
i väntan på flyg till Sverige. En
kristen kvinna skötte om honom;
de kunde inte tala med varandra
men sjöng psalmer tillsammans.
När Lennart och jag 2004 åter
besökte Shuo-Xian, hände något märkligt. När vi kom till kyrkan, höll man på att resa en minnessten över Johns pappa. Han
hade på 1910-talet rest runt och
hjälpt människor under svår
hungersnöd och gripit in vid en
svår epidemi. Myndigheter och
församling reste då gemensamt
denna sten, som försvann under
kommunisttiden men som nu
var återfunnen. Hemma igen berättade vi detta för John. Hans
glädje över denna Kinahälsning
blev stor.
John Waern blev gammal och
bevarade tankens klarhet och
trons glädje in i det sista.
Hanna Våglin-Jansson
Lennart Jansson
Norrtälje
med. För de flesta konsumenter
är det ingen skillnad. Vi slänger
maten när den har passerat bäst
före-datum, trots att den kan
hålla längre.
– Vi vet att vi inte ska slänga,
men vi prioriterar hellre vår hälsa och säkerhet, säger Carl Yngfalk, doktor i marknadsföring vid
TT
Stockholms universitet.
Skriva en
minnestext
Bibelkrysset
I Andra Mosebokens 35:e kapitel berättas om två hantverkare. De hade fått
förmåga att undervisa andra.
■ Han hade uppfyllt deras hjärtan med
vishet till att utföra alla slags snideriarbeten och konstvävnader och brokiga
vävnader av mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn, likaså andra vävnader, kort sagt, alla slags arbeten och
särskilt konstvävnadsarbeten.”
2 Moseboken 35:35
Ledorden till krysset får du genom att
svara på följande frågor:
◆ Vad hette den hantverkare som var
av Dans stam?
Förra
veckans
lösning
◆ I de tygvåder som gjordes för att
uppföra tabernaklet fanns figurer invävda. Vad föreställde de, enligt 2
Moseboken 36:8?
◆ För att få ett minnesord publicerat bör
texten vara skriven
i tredje person, inte
längre än 2 000 tecken (inkl mellanslag)
och vara underskriven med för- och efternamn.
◆ Verser och bibel­
citat publiceras inte.
◆ Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera materialet.
◆ Texten skickas
till familj@
dagen.se eller Dagen, 105 36 Stockholm.
Foto på den avlidne
kan bifogas.
16
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
annonser
Kontakta kundcenter 08-619 24 60
eller mejla [email protected]
a
k
s
r
e
t
ö
k
s
k
u
j
S
sökes
*SVARSGARANTI: Köp 3 annonser med 50% på 2:a och 3:e införandet. Om ni inte fått de ansökningar ni önskar har ni möjlighet att få vecko visa införanden med 100% rabatt. (max 3 mån el. till sista svarsdatum). I paketet ingår webbpublicering via dagen.se och lokus till 75% rabatt.
Dagen.se/jobbguiden
Edsätra är ett suveränt äldreboende
med kristen profil. Nu söker vi en
engagerad sjuksköterska som ska
jobba dagtid och 80 % av heltid.
Läs mer på www.edsatra.se
Kontakta EMMA FONSECA
ELOFSON 08–619 24 50 eller
[email protected]
svarsg ar an ti! *
Pl atsa nnonsera MED
Valsätrakyrkan är en ekumenisk församling i Uppsalas
växande södra stadsdelar.
Vi har ett mångsidigt arbete för olika åldersgrupper
med bl.a. ett stort barn- och ungdomsarbete och ett
rikt musikliv med en anställd musikledare.
Vi söker nu
pastor 100%
Vill du veta mer? Ring Lisa Linnarsson, ordf.
Valsätrakyrkan, 0706-362511.
ansökan skickas till [email protected] eller
Lisa Linnarsson, Valsätrakyrkan, Bernadottevägen 48,
756 48 Uppsala senast 2012-11-04
LEDIGA TJÄNSTER
INFÖR SKOLSTARTEN I HÖST
• Grundskollärare heltid
E-post: [email protected]
Tel: 08-12206922 • www.kristnaskolan.se
credo
Credos Fjällgård i Transtrand/Sälenfjällen söker medarbetare inför vintersäsongen 27/12 -12 till 26/4-13
Säsongsarbetare sökes
Jobbet består av köksarbete samt vissa städuppgifter. Du får möjlighet att vistas i en härlig fjällmiljö. Villkoren är delvis på volontärbasis.
Kontakt: Hervé eller Christel 073-962 21 80 eller [email protected]
Se även Credos hemsida: www.credo.nu
17
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
annonser
Jobbguiden
Möten
Vi söker dig som vill jobba som
ungdomsledare på ca 20%
i Gamleby Missionskyrka
”Du som brinner för ungdomar och har lätt för att ta nya
kontakter”
Kontakta Ordf. Eva Karlsson Tel 070-5651295
för mer info.
Välkommen med din ansökan senast 5/10 till
Gamleby Missionskyrka, Hagagatan 39 59430 Gamleby.
Gamleby Missionsförsamling
Väx med
Vi söker barn- och ungdomsledare!!
mer info www.bergslagskyrkan.se
Förskollärare
Besöker
Torsdag 11 oktober
Stockholm
13.00 Frälsningsarmén,
S:t Göransgatan
Elise Lindqvist
till förskolan Pärlan
• Du ska tillsammans med arbetslaget driva arbetet utifrån
Vi söker
ungdomsledare
I uppgifterna ingår bl a UV-scout, tonår, hjälpa tonåringarna
att växa i sitt kristna liv.
Tjänsten är på 50–75%
Kontakta Pastor Ronny Jansson
0382-109 49, 073-374 73 77
Sävsjö Allians-Pingstförsamling
läroplanen.
• Du ska vara kreativ och gilla att arbeta med språkutveckling
i en mångkulturell miljö.
• Du ska dela våra kristna värderingar.
Vi är en förskola med kristen profil. Vi finns i Rinkeby i Stockholm.
Tjänsten är på 75–100 %. Tillträde enligt överenskommelse.
Välkommen med en ansökan med CV och lite om dig själv.
Kontaktperson Britt-Marie Lindholm förskolechef, tel 08-761 52 20 eller
07-07 31 24 74. Ansökan till [email protected]
Sollebrunn väntar på dig!
Missionärer
Missionärer
Missionärer
Evangeliska
Frikyrkan(EFK)
(EFK)Region
RegionAfrika
Afrikasöker
söker
Evangeliska Frikyrkan
missionärer
till
Centralafrikanska
Republiken
(RCA)
och
Zambia
missionärer till Centralafrikanska Republiken (RCA)
och
Zambia
Evangeliska Frikyrkan (EFK) Region Afrika söker
Läs mer
mer på
på www.efk.se
www.efk.se
Läs mer på www.efk.se
missionärer till Centralafrikanska Republiken (RCA) och Zambia
Välkommen att vara vår
PASTOR i Pingstkyrkan,
minst 50%
Vi är en härlig församling som vill
inbjuda dig att arbeta med oss.
Kontakt: Anders Gredemark,
0705-313 946, [email protected].
www.pingstkyrkansollebrunn.se
Pingstförsamlingen i Gävle söker
Förskolechef
tw
MED
T
MÖTESTORGE
VET ALLA
VART DE SKA
VÄLKOMMEN IN MED DIN ANNONS!
Kundcenter 08-619 24 60,
[email protected]
MÖTESTORGETS MANUSSTOPP:
Måndagar kl 13.00 för
annonsering på torsdagar
till Hedvigslunds förskola
Delar du vår värdegrund och brinner för en förskola
med hälsoprofil? Vill du bygga upp en verksamhet
från grunden? Läs mer på:
www.hedvigslundskyrkan.se
Behöver ni bli fler i höst?
id
Sök personal i t
Platsannonsera i jobbguiden
Kontakta Emma Fonseca Elofson
08–619 24 50, [email protected]
Nyheter från två världar
18
radio&tv
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
Redaktör: Emma Staffansdotter
08-619 24 27, [email protected]
Dagens tv-tips
P r o g r a m l e da r e .
”Kobra”.
radio i dag
Kristofer Lundström, programledare för
Foto:Carl-Johan Söder, SVT
”Kobra” om
Domedagen – i
fiktionens värld
Vilket syfte tjänar undergångsskildringarna – vad
är det egentligen vi är så rädda för? Kristofer Lundström besöker det legendomspunna berget Bugarach i Frankrike som enligt vissa kan vara människans
räddning och inspirerade redan Jules Verne. Vi möter
författare, konstnärer och regissörer som på olika
sätt behandlar undergången. Programledare: Kristofer Lundström.
I kulturella skildringar av hur människan och civilisationen utplånas blandas livligt forskning och
fantasi. Mayaindianernas profetia, feltolkad eller
inte, har inspirerat en störtflod av böcker, teaterpjäser och filmer med undergångstema.
Mer verklighetsförankrade teman som extremt
väder varvas med zombier och arga aliens. Vilket syfte tjänar undergångsskildringarna – vad är
det egentligen vi är så rädda för? Om detta berättar
bland andra den hyllade romandebutanten Susanne
Lundin, psykologen Jonas Mosskin och regissören
Sally Palmquist Propocé, aktuell på Orionteatern i
Stockholm.
V i d d e n l i l l a byn Bugarach i franska Pyrenéerna
finns ett berg som enligt vissa kan vara människans
räddning. Medlemmar från olika sekter har redan
börjat söka sig dit vilket fått hus- och tomtpriser att
skjuta i höjden.
Berget ska ha vissa krafter och egenskaper som
bland annat lockat till sig utomjordingar. På domedagen ska de komma upp ur berget med sina rymdskepp och rädda de troende.
Kristofer Lundström besöker nykomlingarna och
den skeptiska lokalbefolkningen. Och så träffar vi
även den svenska konstnärsduon Bigert & Bergström, som på olika sätt ägnat sig åt människans besatthet av domedagsprognoser.
”Kobra”
SVT1, 21.35
”...ett samhälle som
genomsyras av kristen tro
och kristna värderingar...”
SR P1
12.00 Tolvslaget. Dagens dikt.
12.05 Ekonyheter.
12.07 Meddelandetid.
12.10 Vetandets värld. Även i kväll.
12.30 Luncheko.
12.55 Land- och sjöväder.
13.00 Ekonyheter.
13.03 Radiosporten.
13.05 Kulturnytt.
13.20 Vetenskapsradion Klotet. Med Marielouise Kristola. Även 11/10.
13.45 OBS. Med Fredrik Pålsson. Även i kväll.
14.00 Ekonyheter.
14.03 Kulturradion: Stad – Att ha en plan.
Anna Tullberg, Katarina Wikars och Karsten Thurfjell undersöker vad en stad egentligen är – från
hembygden i Hallonbergen, via Sundsvalls flyttade centrum till höga hus i Warszawa och gator
utan namn i Tokyo. Även 11/10.
14.35 Apropå. Även i kväll.
14.50 Mitt i musiken. Även i kväll.
15.00 Ekonyheter.
15.03 Nordegren och Epstein i P1.
15.45 Dagens eko.
15.55 Sjöväder.
16.00–17.45 Studio ett. Direktsänt aktuellt
magasin.
16.45–17.00 Dagens eko.
17.45 Dagens eko.
18.00 Ekonomieko.
18.10 Radiosporten.
18.15 Nya Vågen. Debatt och kritik från Kulturredaktionen. Repris från i går.
19.00 Ekonyheter.
19.03 Vetenskapsradion Språket. Repris från
i går. Även i natt och 14/10.
19.30 Dagens Strindbergsbrev.
20.00 Ekonyheter.
20.03 Tendens. Repris från förmiddagen. Även
11/10.
20.35 Ring P1. Valda delar ur morgonens sändning. Även 11/10.
20.45 OBS. Med Fredrik Pålsson. Repris från eftermiddagen.
21.00 Ekonyheter.
21.03 UR Bildningsbyrån – Kina: Silverskedsgenerationen byter spår. Andra generationens rika i Kina beskrivs ofta som konsumtionsivriga och ses på världens lyxiga modehus med
dinglande shoppingkassar. Men någonting håller
på att hända. Ungas värderingar börjar handla
mer om att ta socialt ansvar än att visa upp sig.
Det säger Yu Wang som startat det sociala nätverket P1 i Kina.
21.35 Mitt i musiken. Musiknyheter från Sverige och världen. Repris från eftermiddagen.
21.45 Tankar för dagen. Med Tomas Brytting,
företagsekonom och etikforskare. Repris från i
morse.
21.50 Land- och sjöväder.
22.00 Ekonyheter.
22.10 Radiosporten.
22.12 Studio ett. Repris från i eftermiddags.
22.55 Dagens dikt. Repris från lunch.
23.00 Ekonyheter.
23.07 Vetandets värld. Repris från lunch.
23.30 Tendens Samtalet. Repris från i går.
0.00 Ekonyheter.
0.02 Kropp & själ. Med Ulrika Hjalmarson Neideman. Repris från 9/10. Även 13/10.
0.50 Typo. Historierna bakom kända typsnitt
och deras inflytande. Med Simon Moser. Repris
från 13/10.
1.00 Ekonyheter.
1.02–1.30 Vetenskapsradion Språket. Repris från 9/10. Även 14/10.
SR P2
12.00 Jazzlandet. Märet Öman och Pierre Martin på upptäcktsresa i och utanför landet Jazz.
Repris från gårdagen.
13.00 SR på persiska.
13.30 SR på romani.
14.00 SR på kurdiska.
14.30 SR på arabiska.
15.00 SR på engelska.
16.00 Sisu-uutiset.
16.10–16.50 Studio Sisu. Uutis- ja ajankohtaisohjelma ruotsinsuomalaista näkökulmasta.
17.00 P2 Klassiskt.
18.00 Ekonyheter.
18.03 Ad lib. Med Lex.
18.55 P2 Live klassiskt: Nordiska musikdagar 2012 – Invigningskonsert. Medverkande:
Blåsarsymfonikerna och medlemmar ur Vokalharmonin. Dirigenter: Fredrik Malmberg och Fredric
Thurfjell. 1. Rasmus Zwicki: Unfinished Symphony (2012). 2. Áki Ásgeirsson: 284º (2012). 3.
Leilei Tian: Xiu III (2004/2009). 4. Jon Øivind
Bylund Ness: An den langen Lüssen (2011). Direktsändning från Musikaliska, Stockholm.
20.15 Klassiskt i P2. 1. Johann Sebastian
Bach: Violinkonsert nr 1 a-moll. Solist och dirigent: Pinchas Zukerman. Gulbenkianorkestern.
Från portugisiska radion. 2. Johannes Brahms: Pi-
anokvartett nr 1 g-moll i Arnold Schönbergs orkestrering. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Thomas Dausgaard. Konsert 1997, Berwaldhallen. 3. Bohuslav Martinu: Variationer över
en slovakisk folkmelodi. Nicolas Altstaedt, cello
och José Gallardo, piano.
21.31 Monitor: Rolf Enström. Del 1. Om en av
Sveriges mest betydande tonsättare inom den
elektroniska musiken. Även 11/10.
22.30 Kalejdoskop. Med Lina Langendorf.
0.00–6.50 Notturno. Musik i natten.
SR P3
Ekonyheter varje timme 0.00-5.00 och 19.000.00 samt 5.30. P3 nyheter varje timme 6.0018.00 samt 6.30, 7.30 och 8.30. Väder i anslutning till ekosändningen/P3 nyheter 5.30, 12.00,
17.00, 18.00, 22.00 och 23.00
12.05 Musikguiden i P3. Med Micke Cederberg.
13.02 P3 Nyhetsguiden. Med Valeria Helander.
14.02 Christer: din vän i etern.
16.10 Tankesmedjan.
17.05 Carpe Fucking Diem. Varje dag är en ny
show
18.06 Verkligheten i P3.
18.30 Musikguiden i P3 med gästredaktör
Nicke Andersson.
19.30 Musikguiden i P3. Med Jenny Seth.
20.30 Musikguiden i P3: Session. Med
Vånna Inget och Westkust.
22.03 Musikguiden i P3 med vår playlist.
23.07 Ligga med P3. Programmet som handlar
om sex och relationer. Med Nisse Edwall.
0.02 Vaken. Med Sandra & Peter.
SR P4
Ekonyheter varje timme. Lokala nyheter på halvslag 6.30-17.30. Sport 7.07, 8.05, 9.03, 13.03
och 16.03
13.05 P4 extra. Med Lotta Bromé.
15.03 Lokala program. 16.45–17.00 Dagens
eko.
17.45 Barnradion: Meka med engelska. Del
3 av 10. One, two, three.
18.00 Klartext: Nyheter på lätt svenska.
19.00 Sportextra. Med elitserien i handboll,
herrar och damer, allsvensk ishockey och
svenska cupen, damer, final.
21.40 Karlavagnen. Johanna Linder tar er med
mot midnatt.
0.02 Vaken. Med Sandra & Peter.
radio i morgon
SR P1
5.29–9.14 P1-morgon. 5.30 Ekonyheter.
5.35 Ring P1. 5.45 Morgonandakt. 5.55–
5.59 Sjöväder. 6.00–6.15 Morgoneko. 6.30
Ekonyheter. 6.32 Ekonomieko. 6.34–6.39
Nyheter från Vetenskapsradion. 6.50 Tankar för dagen. Med Sten Rylander, Afrikakännare och tidigare ambassadör. 6.55 Landväder.
7.00–7.18 Morgoneko. 7.30 Ekonyheter.
7.32 Ekonomieko. 7.36–7.39 Nyheter från
Vetenskapsradion. 7.46 Kulturnytt. 7.55
Land- och sjöväder. 8.00–8.15 Morgoneko.
8.30 Ekonyheter. 8.32 Ekonomieko. 8.36–
8.41 Nyheter från Vetenskapsradion. 9.00–
9.14 Morgoneko. 9.30 Ring P1. Ring P1 och
tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. I
dag svarar Alexandra Pascalidou i Stockholm.
10.00 Ekonyheter. 10.03 Meny. Med Tomas
Tengby. 11.00 Ekonyheter. 11.03 Radiopsykologen. Radiopsykologen Allan Linnér svarar på
lyssnarnas frågor. 11.35 Radioföljetongen:
Styr din plog över de dödas ben. Del 1 av 22.
Av Olga Tokarczuk. Uppläsare: Gunilla Abrahamsson. 12.00 Tolvslaget. Dagens dikt. 12.05
Ekonyheter. 12.07 Meddelandetid. 12.10
Vetandets värld. 12.30 Luncheko. Med Ekonomieko och tidningskrönika. 12.55 Land- och
sjöväder. 13.00 Ekonyheter. 13.03 Radiosporten. 13.05 Kulturnytt. 13.20 Vetenskapsradion Historia. Med Tobias Svanelid.
13.45 OBS. Med Fredrik Pålsson. 14.00 Ekonyheter. 14.03 Musikmagasinet: Ljudland om
Kroppens musik. Koreograf Örjan Andersson
låter Alva Noto och Philip Glass hålla kött och
blod i takt. Hur kan man arbeta med olika slags
musik och låta den förändra och förstärka kroppens rörelser och dansens möjligheter. ”Space”
och ”suspense” i musiken skapar laddning på
scenen. Med Eva Staaf. 14.50 Mitt i musiken.
Musiknyheter från Sverige och världen. 15.00
Ekonyheter. 15.03 Nordegren och Epstein i
P1. 15.45 Dagens eko. 15.55 Sjöväder.
16.00–17.45 Studio ett. Direktsänt aktuellt
magasin. 16.45–17.00 Dagens eko. 17.45
Dagens eko. 18.00 Ekonomieko. 18.10 Radiosporten. 18.15 Kulturradion: Stad – Att
ha en plan. 18.45 Apropå. 19.00 Ekonyheter. 19.03 Vetenskapsradion Klotet. Med
Marie-louise Kristola. 19.30 Dagens Strindbergsbrev. 19.35 Radioföljetongen: Styr
din plog över de dödas ben. Del 1 av 22. Av
Olga Tokarczuk. Uppläsare: Gunilla Abrahamsson.
20.00 Ekonyheter. 20.03 Radiopsykologen.
Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. 20.35 Ring P1. Valda delar ur morgonens sändning. 20.45 OBS. Med Fredrik Pålsson. 21.00 Ekonyheter. 21.03 UR Lärarrummet: Nicklas Johansson, särskollärare. Han
undervisar i svenska, engelska, SO, NO och matematik på grundsärskolan Svedenskolan i Solna.
Alla elever har någon form av autism. 21.35
Mitt i musiken. Musiknyheter från Sverige och
världen. 21.45 Tankar för dagen. Med Sten
Rylander, Afrikakännare och tidigare ambassadör.
21.50 Land- och sjöväder. 22.00 Ekonyheter. 22.10 Radiosporten. 22.12 Studio ett.
22.55 Dagens dikt. 23.00 Ekonyheter.
23.07 Vetandets värld. 23.30 Tendens.
0.00 Ekonyheter. 0.02 Plånboken. Sveriges
Radios program om privatekonomi och konsumentfrågor. 1.00 Ekonyheter. 1.02–1.30 Vetenskapsradion Klotet. Med Marie-louise Kristola.
SR P2
6.00 SR Sisuradio. 6.50–9.00 Aurora. Musikmorgo. Med Patrik Paulsson. 7.30–7.32 Ekonyheter. 8.30–8.33 Ekonyheter. 9.00 Önska i
P2. Med Pernilla Eskilsdotter. 10.00 Ekonyheter. 10.03 Klassisk förmiddag. 1. Catharina
Backman: O (Sonja Åkesson). Malena Ernman,
mezzosopran och Francisca Skoogh, piano. Nytorp musik 6. 2. Ludvig Norman: Pianokvartett emoll. Ivaldikvartetten. 3. Ernest Chausson: Symfoni B-dur. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Jevgenij Svetlanov. Konsert 2002, Berwaldhallen. 4. Maurice Ravel: Till Couperins minne.
Les vents français. 5. Wolfgang Amadeus Mozart:
Stråkkvartett nr 14 G-dur. Emersonkvartetten.
Från BBC radio international. 12.00 Monitor:
Rolf Enström. Del 1. Om en av Sveriges mest
betydande tonsättare inom den elektroniska musiken. 13.00 SR på somaliska. 13.30 SR på
romani. 14.00 SR på kurdiska. 14.30 SR på
arabiska. 15.00 SR på engelska. 16.00
Sisu-uutiset. 17.00 P2 Klassiskt. 18.00
Ekonyheter. 18.03 Ad lib. Med Lex. 19.19
Mitt i musiken. Med Andreas Lindahl. 19.30
P2 Live klassiskt: Konsert med Malmö
symfoniorkester. Solist: Juan Peréz Floristán,
piano. Dirigent. Marc Soustrot. 1. Benjamin Britten: Fyra havsmellanspel ur ”Peter Grimes”.
21.30 Klassiskt i P2. 22.30 Eldorado. Med
Kjell Alinge. 0.00–6.50 Notturno.
SR P3
Ekonyheter varje timme 0.00-5.00 och 19.000.00 samt 5.30. P3 nyheter varje timme 6.0018.00 samt 6.30, 7.30 och 8.30. Väder i anslutning till ekosändningen/P3 nyheter 5.30, 12.00,
17.00, 18.00, 22.00 och 23.00
6.05 P3 musik. 6.30 Morgonpasset. Med
Martina Thun, Kodjo Akolor, Hanna Hellquist.
10.02 PP3. Med Pär Lernström. 12.05 Musikguiden i P3. Med Micke Cederberg. 13.02 P3
Nyhetsguiden. Med Valeria Helander. 14.02
Christer: din vän i etern. 16.10 Tankesmedjan. 17.05 Carpe Fucking Diem. Varje dag är
en ny show 18.06 Verkligheten i P3. 18.30
Musikguiden i P3 med gästredaktör. 19.30
Musikguiden i P3. Med Jenny Seth. 21.03 Livet är en fest. 22.03 Musikguiden i P3. Med
Dödselectro. 23.07 Ligga med P3. 0.02 Vaken.
SR P4
Ekonyheter varje timme. Lokala nyheter på halvslag 6.30-17.30. Sport 7.07, 8.05, 9.03, 13.03
och 16.03
5.59 Lokala program. 6.08 Lokala
program. 13.05 P4 extra. Med Lotta Bromé.
15.03 Lokala program. 16.45–17.00 Dagens
eko. 17.45 Barnradion: Meka med
engelska. Del 4 av 10. Shopping. Arne, Timpani
och Dorothy ska handla, men först måste de
skriva en inköpslista. 18.00 Klartext: Nyheter
på lätt svenska. 19.00 Sportextra. Med elitserien i ishockey och Uno Hedins V75-tips.
21.40 Karlavagnen. Leif Hedegärd tar er med
mot midnatt. Telefon: 099/110 80. 0.02 Vaken.
19
DAGEN onsdag 10 oktober 2012
radio&tv
tv i dag
6.00 Nyheter [83072]
6.25 Gomorron Sverige
[33239614]
10.00 Go’kväll (R) [2688904]
10.45 Uppdrag
granskning (R) [7241275]
11.45 Skavlan (R) [6356184]
12.55 Nobelpriset
i litteratur
Direktsändning från
Svenska Akademien i
Stockholm. [1242256]
8.05 Barnuppfostran
genom tiderna (R)
[4560362]
9.00 SVT Forum [94687508]
9.00 Världen med eller
utan Gud? [94687508]
12.00 Vem vet mest? (R)
[6275]
12.30 Trädgårdsonsdag
(R) [7362]
13.00–15.30 UR [1742343]
13.00 Grammatikbolaget
[39904] 13.20 Skapa stort
[1776053] 13.35 The
game [1168817] 13.50
Geografens testamente – eller Den stora
Sverigeresan (R) [579817]
14.15 Pinos dagbok – somaliska [2600275] 15.05–
15.30 Lockie Leonard
13.30 En andra chans (R)
Även 14/10. [61411]
14.30 Minnenas television: På parkett
med Putte Kock (R)
Även 14/10. [649966]
16.00 Rapport [30169]
16.05 Gomorron Sverige
[531740]
16.30 Var är jag? (R) [82508]
16.45 Det ljuva livet
i Alaska [4425917]
17.30 Sverige idag [32492]
17.55 Sportnytt [7042121]
18.00 Rapport [28968]
18.10 Regionala nyheter
[9686695]
[2971850]
15.50 Året i trädgården
[4367140]
16.20 Vetenskapens
värld (R) [385256]
17.20 Nyhetstecken
[8979922]
17.30 Oddasat [10782]
17.45 Uutiset [137275]
18.00 Medelålders
kvinnor med passion
6.00 Rachael Ray [5436184]
6.55 Nanny
Även 12/10. [2244701]
7.25 Oprah Winfrey show
(R) [1984850]
8.25 Alla älskar Raymond
[2008430]
8.55 Jims värld [1264508]
9.25 The real housewives of Washington
DC (R) [4511184]
10.20 Våra bästa år
[9862986]
11.10 Top model (R)
[5484275]
12.05 Project runway (R)
[8484237]
13.05 Oprah Winfrey
show [211817]
14.00 How I met your
mother [477121]
15.00 The real housewives of Washington
DC [846237]
16.00 Top model [840053]
17.00 Project runway
Även 12/10. [859701]
18.00 The mentalist
[864614]
18.55 Keno [2772256]
19.00 Kontaktannonsen
Även 13/10. [627904]
[82492]
19.00 Vem vet mest? [6459]
19.30 Babel Nobelextra
Svenskt litteraturmagasin
från 2002. Direktsändning om årets Nobelpristagare i litteratur.
I studion bland andra
Peter Englund. Programledare: Jessika Gedin.
Även 13/10 och 16/10.
Christer Lundberg debuterar
som romanförfattare.
18.15 Go’kväll [6721362]
19.00 Kulturnyheterna
[8430]
20.00 Våga minnas
Svensk dokumentär från
2012. Ewa Cederstam utsattes för en våldtäkt när
hon var 18 år. Även
12/10. [8898]
[45817]
19.15 Regionala nyheter
Del 39 av 115. [3558508]
19.30 Rapport [459]
20.00 Mitt i naturen
Uganda
Svenskt naturmagasin
från 2012. Del 2 av 4.
I Uganda lever pygmékrokodiler. Även 12/10. [6782]
21.00 Aktuellt [68898]
22.00 Sportnytt [73275]
21.00 Världens barn
– reportage [36121]
21.05 Plus
22.05 Debatt
Även 12/10. [3796275]
NYTT Brittisk dokumentär
från 2011. Del 1 av 2.
Även 12/10. [6774275]
23.40 Det ljuva livet
i Alaska (R) [2400188]
0.25 Uppdrag granskning. 1.25 Rapport. 1.30 Kobra. 2.00 Intresseklubben. 2.30 Rapport. 2.35 Vem tror du
att du är. 3.50 Skavlan. 4.50 Sverige
idag. 5.15–6.00 Go’kväll.
[84410701]
10.00 Efter tio [3205102]
11.40 Hem till gården
Även i natt. [4059614]
12.50 Holby city [8443850]
14.00 Matmissbrukarna
(R) [408091]
15.00 Colins och Justins
heminredningskupp
(R) [844879]
16.00 Hjälp, mitt hus
rasar (R) [848695]
17.00 Äntligen
hemma (R) [857343]
18.00 112 – på liv
och död (R) [868459]
19.00 Nyheterna [800922]
19.15 Lokala nyheter
[5412966]
19.20 Väder [5411237]
19.25 Halv åtta hos mig
Även 12/10. [550188]
Svensk underhållning från
2012. Del 5 av 7. Fyra
kockar är kvar i tävlingen
och i dag ska de visa prov
på vad de går för i korvstoppning och i att pochera ägg. Även 12/10.
Amerikansk komediserie
från 2011-12. Del 12 av
24. Jess bestämmer sig
för att bli vän med hyresvärden Remy men lyckas
istället äventyra deras boendesituation. Även
13/10. [605782]
Charlie (Charlie Sheen) vill
sterilisera sig.
19.00 2 1/2 män
Amerikansk komediserie
från 2003. [974324]
19.30 The Big bang
theory
Amerikansk komediserie
från 2010. Del 24 av 24.
Bernadette tar sin doktorsexamen. Även i kväll.
[973695]
20.00 Once upon a time
Amerikansk fantasyserie från 2011. Del 20
av 22. Augusts erbjuder
sig att visa Emma hur hon
kan få tillbaka Henry. Regina försöker förföra David. Även 14/10. [125121]
Svensk realityserie från
2012. Även 14/10.
[626275]
20.00 Lyxfällan
Svenskt konsumentprogram från 2012. Del 9 av
12. Programledare: Magnus Hedberg, Patrick
Grimlund. [869053]
21.00 Criminal minds
Marie Lehmann analyserar
ishockey med experter.
22.15 Hockeykväll
Även 12/10. [152140]
22.45 Die Welle
¿ ¡¡¡¡ Tysk dra-
ma från 2008. I rollerna:
Jürgen Vogel, Christiane
Paul. [7932053]
0.30 Kulturnyheterna. 0.45–1.35 Att
stjäla husdjur. 3.00–4.30 President-
valsdebatt.
Amerikansk dramaserie
från 2011. Del 22 av 22.
I säsongsavslutningen
ser vi Grayson-familjen
nötas ned ytterligare.
Även 12/10. [407237]
Kat Dennings och Beth Behrs
som kvinnor på obestånd.
Amerikansk realityserie
från 2011. Del 16 av
20. De sex återstående
deltagarna tävlar i lag.
22.00 Nyheterna [427091]
22.00 Masterchef USA
[496121]
23.00 The mentalist (R)
[410701]
21.30 Två panka tjejer
NYTT Amerikansk thrillerserie från 2012. Del 1 av
24. En Texas-fånge flyr
under en transport och
offren han lämnar efter
sig har fått munnarna
igensydda. Även 14/10.
[787985]
Amerikansk komediserie
från 2011-12. Del 5 av
24. Även 13/10. [604053]
22.00 Fråga Olle
22.00 Nyheterna [417169]
22.10 Ekonominyheterna
[4824508] 22.30 Lokala nyheter [426817] 22.35 Sport
[2112546] 22.50 Väder
23.00 The Big bang
theory (R) [139904]
23.25 2 1/2 män (R)
Svensk relationsserie från
2012. Även 14/10.
[783169]
[7534256]
23.55 Criminal minds
[3397508]
0.00 Sex and the city. 1.05 How I met
your mother. 2.05 Jims värld. 2.35
Unforgettable. 3.25 Without a trace.
4.10 Sex and the city. 5.05 2900
Happiness. 5.30–6.00 Nanny.
23.00 House (R) [418343]
0.00 Kockarnas kamp. 1.00 Good
guys. 1.55 90210. 2.50 Arkiv X. 3.50
Kvinnor som mördar. 4.20–5.15 Hem
till gården.
7.25 Lois & Clark. 8.20 Jims
värld. 8.50 Just shoot me.
9.20–10.15 Chuck. (R) 10.45
Våra värsta år. 11.45 Stargate
SG-1. 13.35 Chuck. 14.30
Simpsons. 15.30 Family guy. (R)
16.30 Scrubs. (R) 17.30 My
name is Earl. 18.00 2 1/2 män.
18.30 How I met your mother.
19.00 Family guy. Animerad
komediserie från 2008. 20.00
Simpsons. Animerad komediserie från 2005. 21.00 50 First
Dates. 22.55 Scrubs. 23.55
How I met your mother. (R) 0.25
My name is Earl. (R) 0.55 Spin
city. 1.25 Skål. 1.55 2 1/2
män. (R) 2.25 Simpsons. 2.55
Våra värsta år. (R) 3.55 Dexter.
4.50 Magnum. 5.40–6.05 Just
shoot me. (R)
17.55 The middle [747527]
18.25 Vänner [776275]
20.00 Kockarnas kamp
21.00 New girl
19.30 Djurakuten
[8147275]
10.15 Desperate housewives [6317343]
12.05 Vänner (R) [7904430]
13.10 Ellen DeGeneres
show [581188]
14.05 Shear genius [7697879]
15.05 Gossip girl [4752701]
16.00 Unga mödrar [951508]
16.30 America’s funniest
home videos [336275]
17.00 Grey’s anatomy
Svenskt matlagningsserie
från 2012. Del 32 av 60.
Pierre är veckans sista
värd och han bjuder bland
annat på gratinerad chèvre. [666324]
[867695]
Livet går vidare för personal
och djur på djurakuten.
6.05 America’s funniest
home videos (R) [7389188]
6.30–9.00 Vakna med
The Voice [8082633]
9.20 Grey’s anatomy (R)
21.00 Revenge
Svenskt konsumentmagasin från 2012. Del 7 av
11. Även 12/10. [7025121]
22.50 Rapport [1573188]
22.55 Gravida bakom
galler
5.50 Nyhetsmorgon
[940817]
0.50 CSI NY. 1.45 Sex rehab with
Dr Drew. 2.35 Tredje skiftet. 3.20
Förhäxad. 4.05 Eli Stone. 4.50 Ellen
DeGeneres show. 5.35–6.00 Panter-
tanter.
6.20 En plats vid havet. (R)
7.10 Sjukhuset. (R) 8.15 Våra
bästa år. 9.05 Property ladder.
(R) 10.00–11.05 Masterchef.
(R) 11.35 Celebrity masterchef.
(R) 12.35 Sjukhuset. 13.45
Antiques roadtrip. (R) 14.45
Jorden runt på 80 rätter. (R)
15.45 Property ladder. 16.45
Masterchef. 18.00 Celebrity
masterchef. Brittisk matlagningsserie från 2011. 19.00
Antiques roadtrip. Brittisk antikvitetsserie från 2011. 20.00
The mentalist. Kriminalserie från
2009. 21.00 Antikjakten.
22.00 Shark tank. 23.00 Alla
älskar Raymond. 23.30 Bones.
(R) 0.30 Brottskod: Försvunnen.
(R) 1.25 I lagens namn: Brottslig
synvinkel. 2.25 Bones. 3.20
Alla älskar Raymond. (R) 3.50
Brottskod: Försvunnen. 4.40 I
lagens namn: Brottslig synvinkel.
(R) 5.30–6.00 En plats vid havet. (R)
9.00 En bok, en författare: Ingenmansland. (R) 9.30 Grönlands
osynliga miljöhot. (R) 10.30 5 x
Staffan Lamm. (R) 11.45 Hur
bor djur? 12.00–16.00 SVT Forum. 12.00 Världen med eller
utan Gud? 15.00 SVT Forum.
16.00–19.00 UR Samtiden.
16.00 Mötesplatser i staden:
Hållbara mötesplatser – en historia om framtid. 17.00 Ojämlikheter i vården: Läget i dag.
17.30 Ojämlikheter i vården:
Tillgänglighet. 18.25 Ojämlikheter i vården: Att bemöta psykisk ohälsa. 19.00 En bok, en
författare: Liv och död på Skogskyrkogården. 19.30 Arkitektens
hem: En balansgång. Morten
Schmidt har bland annat ritat
Århus konstmuseum. 20.00
Stephen Frys stora språkresa.
Bruk och missbruk. 21.00 Världens museer. 21.50 Sten för
sten. 22.00 Bergsklättrarens
skuld. (R) 22.55 Världens mysterier. (R) 23.00 Världen: Skyskrapornas indianer. (R) 0.00 En
bok, en författare: Liv och död på
Skogskyrkogården. (R) 0.30–
1.00 Ibsens kvinnor. (R)
SVT1 I MORGON
SVT2 I MORGON
TV3 I MORGON
TV4 I MORGON
KANAL 5 I MORGON
6.00 Nyheter. 6.25 Gomorron Sverige. 10.00
Go’kväll. 10.45 Debatt. 11.30 Mitt i naturen
Uganda. 12.30 Plus. 13.30 Dom kallar oss skådisar. 14.00 Gravida bakom galler. 14.45 Slitage. 15.05 Bröderna Reyes. 16.00 Rapport.
16.05–16.55 Gomorron Sverige. 17.00 Damernas detektivbyrå. 17.55 Sportnytt. 18.00 Rapport. 18.10 Regionala nyheter. 18.15 Go’kväll.
19.00 Kulturnyheterna. 19.15 Nyheter. 20.00
Tillsammans för Världens barn. 22.00 Skavlan.
23.00 Rapport. 23.05 The good thief. 0.50
Smother. 2.20 Rapport. 2.25–3.10 Debatt.
8.00 Medelålders kvinnor med passion. 9.00
SVT Forum. 10.55 Nobels fredpris. 11.30 SVT
Forum. 12.00 Vem vet mest? 12.30 Korrespondenterna. 13.00– 15.30 UR. 16.50 Hockeykväll.
17.20 Nyhetstecken. 17.30 Oddasat. 17.45
Uutiset. 18.00 Rötter. 18.30 Nationalklenoder.
19.00 Vem vet mest? 19.30 Kryddigt med Camilla Plum. 20.00 Boris Vian och jazzen. 21.00
Aktuellt. 22.00 Sportnytt. 22.15 This is England
’86. 23.05 Flight of the Conchords. 23.35 Kulturnyheterna. 23.50 Min sanning: Jeanette Bonnier. 0.50–1.50 Vetenskapens värld.
6.00 Rachael Ray. 6.55 Nanny. 7.25 Oprah Winfrey show. 8.25 Alla älskar Raymond. 8.55 Jims
värld. 9.25 The real housewives of Washington
DC. 10.20 Våra bästa år. 11.10 Top model.
12.05 Project runway. 13.05 Oprah Winfrey
show. 14.00 How I met your mother. 15.00 The
real housewives of Washington DC. 16.00 Top
model. 17.00 Project runway. 18.00 How I met
your mother. 18.55 Keno. 19.00 Revenge.
20.00 Notting Hill. 22.40 Georgia Rule. 0.50
69 saker du vill veta om sex. 1.50 How I met
your mother. 2.40–4.10 Copperhead.
5.50 Nyhetsmorgon. 10.00 Efter tio. 11.35
Hem till gården. 12.45 Holby city. 14.00 Matmissbrukarna. 14.55 Colins och Justins heminredningskupp. 16.00 Hjälp, mitt hus rasar.
17.00 Modern family. 17.30 Studio: VM-kval.
18.00 Fotboll: Färöarna–Sverige. VM-kval.
18.50 Studio: VM-kval. 19.00 Fotboll: Färöarna–Sverige. VM-kval. 20.00 X Factor. 21.30
Gustafsson 3 tr. 22.00 Nyheterna och sport.
22.15 Vädret. 22.25 X Factor röstningsprogram. 22.55 Modern family. 23.30 Castle.
0.25–2.45 Safe harbour.
6.05 AFV. 6.30–9.00 Vakna med The Voice/Mix
Megapols morrongäng. 9.25 Grey’s anatomy.
10.20 Desperate housewives. 12.10 The middle.
12.40 Vänner. 13.15 Ellen DeGeneres show.
14.10 Shear genius. 15.10 Gossip girl. 16.05
Unga mödrar. 16.35 AFV. 17.05 Grey’s anatomy.
18.00 The middle. 18.30 Man up! 19.00 Färjan.
20.00 America’s funniest home videos. 21.00
The Big bang theory. 22.00 Firewall. 0.10 Mitt
liv är ett skämt. 1.10 Fringe. 2.10 I mördarens
spår. 3.50 Tredje skiftet. 4.35 Förhäxad. 5.20–
6.00 Ellen DeGeneres show.
POSTTIDNING A
onsdag den 10 oktober 2012
Världens
barn
engagerar
kyrkorna
D
en här veckan pågår Radiohjälpens stora insamling Världens barn som
också engagerar många kyrkor
och församlingar i landet. Bössinsamlingar av frivilliga på stan,
dörrknackning och en rad arrangemang äger rum för att samla in pengar. I lördags skänkte
exempelvis 50
NobelSecond Handspris till
butiker knutna
strävsamma
till Erikshjälpen
forskare.
sina dagskassor till Världens
barn. Diakonia
är samarbetspartner och tänker stötta ett arbete mot kvinnlig
könsstympning i Egypten. Pingstmissionens U-landshjälp arbetar
bland undernärda och sjuka barn
i DR Kongo, för att nämna ett par
exempel.
F r i k y r kotäta områden i landet
brukar ligga högt i insamlingstävlingen mellan kommunerna. Vi
återkommer med mer om Världens Barn senare i veckan. Men
redan här vill jag heja på alla som
nu engagerar sig för att dra in en
liten del av vårt överflöd till barn
ute i världen som lever under
svåra förhållanden. Här har kyrkorna ett naturligt engagemang
som också kan skapa många positiva kontakter med samhället
runtomkring.
Tipsa Dagen!
Dagen i morgon
Foto: Josfin Casteryd
Tack för i dag
Känner du till en nyhet
som Dagen borde skriva
om? Hör av dig!
■
Mejl: [email protected]
Telefon: 08-619 24 24
Sms: 076-538 24 24
Hon skriver
böcker om
utsatta tjejer
Christina Wahldén, författare och journalist.
Ett ton kött till behövande
När Chark-SM avslutades i början
av veckan blev det över ett ton
köttprodukter. Något som Frälsningsarmén och Stadsmissionen
i Göteborg fick ta del av.
– Det är roligt att kunna lägga ner fint kött i våra matkassar som vi delar ut, säger Lisa
Bogeskär på Frälsningsarméns
öppna verksamhet.
5 0 0 k i lo köt t. Tony Nilsson och Christer Svensson
från Frälsningsarmén hjälper till med den 500 kilo
tunga köttgåvan.
Foto: Ann Waldeborn
Kött är
verkligen eftertraktat.
Frälsningsarméns öppna verksamhet i Haga.
Lise Bogeskär
Det blev en hektisk måndag för
Frälsningsarméns socialarbetare. 500 kilo kött skulle packas om och fördelas i kylar och
frysar. Sylta, wienerkorvar, olika slags griljerade skinkor - allt
ska komma behövande familjer
till del.
– På fredagar har vi alltid utdelning av matkassar till behövande, det brukar komma mellan 25-30 personer, säger Lisa
Bogeskär,
föreståndare
för
”Vi är jätteglada”
– I vanliga fall har vi basvaror
i kassarna, som ris, pasta, soppa
och konserver. Emellanåt får vi
ett lass fisk att lägga i, men kött
är verkligen eftertraktat. Vi är
jätteglada att vi får ta emot detta.
Chark-SM anordnas vartannat år och varje gång, under de
fyra gånger det pågått, har man
gett bort det överblivna köttet
till Frälsningsarmén och Stadsmissionen.
– Totalt har vi bedömt 760 olika produkter och vi är glada över
att kunna dela med oss av det
som inte användes vid bedömningen, säger Susanne Ekstedt,
projektledare för Chark-SM.
Josefin Lilja
Vädret – för fem dagar framåt
I morgon
Fredag
Lördag
Söndag
Måndag
Solen upp
+25
+20
+15
+10
+5
0
–5
–10
Ansvarig utgivare:
Daniel Grahn
105 36 Stockholm
Tfn: 08-619 24 00
Fax: 08-619 24 66
E-postadresser:
fornamn.efternamn
@dagen.se
Redaktion
Redaktionschef: Thomas Österberg
Nyhetschef: Rickard Alvarsson, David Wingren
Featurechef, utv. redaktör: Ann Jonsson
Opinionsredaktör: Elisabeth Sandlund
Marknad
Vd: Daniel Grahn
Marknadschef: Claes Parsmo
Annonschef:
Liselotte Skoglund
Kundcenter
Prenumeration, utebliven tidning:
08-619 24 20, [email protected]
Annons:
08-619 24 60, [email protected]
Kontakta vårt kundcenter på [email protected] eller ring 08–619 24 20
så skickar vi ett medgivandebrev för autogiro till dig.
Luleå
Stockholm
Göteborg
Lund
17.21
17.51
18.18
18.16
Tryck: V-TAB,
Västerås, 2012
Prenumeration
12 månader: 1 886 kr
6 månader: 1 018 kr
3 månader: 558 kr
Autogiro: 162 kr/månad
Byt till autogiro
Gå över till en enklare betalning
av din Dagenprenumeration.
Med autogiro slipper du alla fakturor
och pengarna dras direkt från ditt konto.
07.15
07.18
07.38
07.30
Solen ner
–15
Thomas Österberg,
redaktionschef
Luleå
Stockholm
Göteborg
Lund
Dagen ansvarar
ej för obeställt
material.
162:/mån
Ekosmart:
94:-/mån