Trav EN TIDNING FÖR MEDLEMMAR I RIKSFÖRBUNDET FÖR SVERIGES TRAVHÄSTÄGARE NR 1-12 KASTRERA ELLER INTE? BARFOTAKÖRNING LIVET EFTER TRAVBANAN SPO RT RST Lokala hästägareloppen tillbaka? RST Riksförbundet för Sveriges Travhästägare Hästsportens Hus 161 89 Stockholm Hästägarföreningarna når du via vår hemsida www.rst–trav.com [email protected] Vi är i tiden mellan elitloppet och midsommar när det känns som travsverige andas ut lite, samtidigt så är det en av de mest tävlingsintensiva perioder som vi har i landet. Många fina arrangemang genomförs också i denna tid som vittnar om travets bredd och genomslag i hela landet – från V75 på Norrlandsbanor till V86 på några av våra mindre ”sommarbanor”. Snart stundar E3 och då drar unghästsäsongen igång på riktigt. Det känns spännande! Styrels Björn Frössevi, ordförande [email protected] Anders Holmqvist, vice ordförande 0702-08 03 41 Christer Häggström, ledamot Tel: 070-318 97 40 Maj-Britt (Maja) Karlsson, sekreterare Berit Bjuhr, ledamot Berth Ottoson, ledamot 0705-62 50 37 Mikael Melefors, ledamot 090-14 74 06 Richard Smith, ledamot Ulf Bergström, ledamot 070-718 61 86 Den väntade tillbakagången för ATG har kommit denna vår. Efter 33 av 35 år med tillväxt är det kanske inte så konstigt, men timingen är mycket olycklig när läget är så svårt för hästägare och uppfödare. Vi skall inte svartmåla alltför mycket än, med det är värt att hålla i minnet att för varje tappad 100-lapp blir det 13 kronor mindre till sporten. Siffror har också kommit på sammanställningen av hur prispengarna delats ut under 2011. Det är positivt att konstatera att 21 av våra banor har tillfört egna medel till prispengar. Bra jobbat! RST Travsport Tidningen RST Travsport utkommer fyra gånger per år. Under våren har den generella dispensen för att köra loka- Redaktör Anne Adre Isaksson [email protected] 070-5611657 la hästägarelopp tagits bort. Vi för nu en diskussion med ST och hoppas att vi ska hitta en konstruktiv lösning på detta till hösten så att de, i många fall mycket traditionstyngda loppen, snart kan vara tillbaka. Ansvarig utgivare Björn Frössevi När vi ändå pratar om ST så görs många försök att rekryte- Layout Lena Karlsson [email protected] Bara för Vinnare LEDARE 3 ULRIKA PÅ ÅDÖ SÄTERI 4 BARFOTAKÖRNING 8 10 HÄR TRÄNAS LANDETS Solvalla Hästägareförening I samarbete med: TRAVHÄSTAR 11 KASTRERA ELLER INTE? 12 LIVET EFTER TRAVET 14 INNEHÅLL INNEHÅLL NOTISER NR 1 2012 LEDARE ra hästägare och förbättra villkoren i stort. Det är inte ett lätt jobb och jag är i flera fall besviken på vilken respons som finns ute i landet för aktiviteterna och de försök som görs. Det är naturligt och sunt att inte alla tycker lika kring alla aktiviteter, men engagemanget behövs för att de som lägger hela sitt professionella värv på att göra livet bättre för oss ska orka. På det senaste telefonmötet för hästägareansvariga var till exempel bara 15 av de 27 permanenta banorna representerade. Ni följer väl vem som blir månadens hästägare och nomi- nerar egna kandidater? Personligen tycker jag många av de inslag som Tony Ryttar gjort kring månadens hästägare varit mycket bra och fin reklam för glädjen i att äga travhäst. Slutet av juni närmar sig och därmed Stig Lundqvists tjänstgöring som generalsekreterare för RST. Vi tackar Stig för de gångna åren och hans engagemang för utveckling av travsporten och hästägarnas situation. En riktigt skön sommar önskar Björn Frössevi Omslagsbilden: Kanal 75 RST TRAVSPORT NR 1 2012 3 Fyra generationer kuskar på Ådö Ådö säteri ligger på en halvö i Mälaren, i Upplands-Bro kommun. Här driver Ulrika Riesterer sin träningsverksamhet tillsammans med pappa Lester Eriksson och dottern Ida, som tog sin ponnylicens för två år sedan. Namn: Ulrika Riesterer Ålder: 42 år Familj: Gift med Daniel, barnen Jonathan 16 år och Ida 14 år Hemmabana: Solvalla Antal hästar i träning: 15 Träningsavgift: 300 kronor/dygn Ulrika Riesterer tillsammans med Pampinos förstfödda föl i år, Axion Å (u. Stephanie Eidol). Kanske blivande stjärna från Ådö Säteri? Håll utkik efter hästnamn som slutar på Å. De kommer härifrån. Ulrikas farfar Lars Eriksson köpte gården 1968 för att bedriva travtränarrörelse. Ådö Säteri omnämns för första gången redan på 1400-talet. Nuvarande huvudbyggnad är från 1600-talet. Gården är 350 hektar stor, och man förfogar över 80 hektar brukbar åkermark. Man är självförsörjande på hö, vilket är den enda grödan man odlar för tillfället. Spannmålsproduktionen las ner för cirka 15 år sedan eftersom det inte var lönsamt längre. Ulrikas pappa, Lester Eriksson, har alltid varit amatörtränare. Ulrika tog sin amatörlicens under tiden hon studerade till byggnadsingenjör på gymnasiet. Efter några år i yrket, bestämde sig ändå Ulrika 1996 för att satsa helt på travhästarna. ”Filosofin är att träna egna hästar så att de blir startklara och sen sälja dem” Dottern Ida tävlar med en shettis och var med på uttagningarna till Elitloppet. Hon hjälper också till att träna de stora hästarna. Pappa Lester driver gården, men nästa generation står redo att axla ansvaret. – Pappa skor alla hästar, vilket han har gjort i snart 45 år, och han är en ovärderlig tillgång, säger Ulrika. Min man Daniel arbetade tidigare som säljare, men jobbar sedan 2008 heltid på gården. Dottern Ida, 14 år och Sonen Jonathan 16 år, har alltid hjälpt till på gården. De blev involverade på allvar 2008 när Ulrika gick proffstränarutbildningen på Wången. – De har verkligen fått ta ansvar, säger Ulrika. De har 15 hästar i träning, 90 procent av dem är egna hästar. Filosofin är att träna dem från början och att få köra dem i lopp. – Att få vara med hela vägen är underbart, säger Ulrika. – Jag tar gärna emot andras hästar, men idag är det svårt att hitta nya hästägare. Det är mycket viktigt att stimulera ägandet så att vi inte tappar fler hästägare. Den äldre generationen är på väg att falla bort, och även bland hästägarna är det viktigt att vi rekryterar bland yngre generationer. Här är det upp till varje travtränare att arbeta med sin marknadsföring. På Ådö Säteri har hästarna en fantastisk miljö och stora hagar att visats i. Här finns en 800-meters rundbana och en 700-meters rakbana. Dessutom brukar Ulrika ridträna hästarna i en 180 meter lång terrängbacke, som är perfekt att klättra i. Närheten till vattnet gör att de också simmar med hästarna sommartid. – De flesta hästar tycker att det är jätteskönt och man ser hur de njuter när de simmar. Totoalt finns det ett 40-tal hästar på gården. I en av hagarna går hingsten Lucky Po (e. Quick Pay, u. Lucky Up), 17 år, men han har inte några ston i år. Den andra hingsten, Pampino (e. Express Ride, u. Luctudy), fick Ulrika ta hand om 2010. Hon kom i kontakt med honom när hon masserade honom när han stod hos Stig H Johansson. Nu är han i 6 RST TRAVSPORT NR 1 2012 aveln och det går fyra föl efter honom i hagarna på Ådö Säteri. I år har han fått sju ston att betäcka. Vi går ner till hagen för att titta på fölen, som är väldigt nyfikna och sociala. Och fölstona ger sitt godkännande till besöket. – När fölen är ett par dagar gamla sätter vi på dem grimma. Efter ytterligare några dagar leder vi dem in och ut i grimskaft så att de ska bli vana och lätta att hantera, säger Ulrika. Ida tävlar idag med en shettis, som heter Rovalds Zurfa och var med på uttagningarna till lilla Elitloppet. På frågan vad hon vill i framtiden svarar hon snabbt: – Egentligen vill jag hålla på med innebandy, men det är nog ändå hästarna som lockar mest. Vinna Elitloppet vore inte så dumt. Ida tog ponnylicens 2010 på Solvalla, men hon kör stor häst varje dag. Enda gången hon inte är i stallet är när hon är i skolan, gör läxor eller tränar innebandy. Hon ser fram emot att ta storlicens nästa år. Jonathan har inte visat något intresse alls för travhästar. Han är mer intresserad av jodbruket och har sökt inte på jodbrukslinjen på Vretagymnasiet i Linköping. Men han är van vid att hantera hästarna och kan också tänka sig att bli hovslagare. Ulrika tycker att det finns mycket mer att utveckla för att få in fler ungdomar i travet. – Man kanske skulle sätta krav på tränarna att de måste låta lärlingar köra ett visst anal lopp i månaden, så att det blir lite rotation i det hela. Återväxten är en mycket viktig fråga att ta tag i och Ulrika välkomnar ett framtida engagemang i den frågan. – Det här tycker jag är travets viktigaste fråga just nu. Inte alla är lika lyckligt lottade som jag som har återväxten mer eller mindre säkrad säger Ulrika. Text och foto: Anne Adre Isaksson RST TRAVSPORT NR 1 2012 7 Ska hästen prestera bra barfota och bli så lite påverkad av det som möjligt – fundera igenom hur du ska träna hästens fötter! För de kan tränas. Det gäller bara att hitta en nivå på hastighet och underlag så att träningen inte leder till slitage istället. Det menar Lars Roepstorff, universitetslektor i hästens anatomi, fysiologi, hälso- och sjukvård vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Han anser att barfotakörning i sig bara har positiva effekter, så länge det inte sliter i onödan och så länge hästen klarar av att trava med det grepp den får barfota. Varje häst har olika hovkvalitet och utseende. Även hovkonstruktionen kan vara mer eller mindre lämpad för barfotakörning. Utmaningen för varje tränare är att vara tillräckligt individanpassad. Träning handlar om att utsätta muskler, skelett och hjärta för belastning så att kroppen svarar med att bli starkare. – Det är ingen skillnad på horntillväxten. Men man får inte träna så mycket att man bryter ner mer än man bygger upp, säger Lars Roepstorff. – Långsiktigt skulle man kunna bygga upp hornet genom att träna hästen barfota. Men då med adekvat hastighet och underlag. på Brombies, den australiensiska urhästen. Den finns över hela Australien, från träskmarker till stenöken. – Man flyttade några av dem från det ena till det andra underlaget. De anpassade sig relativt bra och hovarna förändrades. Men alla överlevde inte. Detta menar Lars Roepstorff, är viktigt att veta i den etiska debatten. – Biologin anpassar sig till den belastning den utsätts för. Och man får bättre hovkvalitet om man belastar hornet på hårt underlag. Men vissa individer kan få så ont att de i vilt tillstånd inte skulle ha överlevt. – Barfotakörning handlar i första hand om individuell bedömning. Den veterinärkontroll vi har på tävlingarna är det viktigaste instrumentet i den bedömningen. Men mycket handlar också om vilket underlag man kör på. – Ofta används krossat material från bergtäkter som underlag på våra banor. Sprängd och krossad sten har vassa kanter och fungerar som ett sandpapper på hoven, säger Lars Roepstorff. Han hänvisar till en undersökning som nyligen gjorts D e t a l l r a b ä s t a u n d e r l a g e t a t t k ö r a p å , enligt Lars Roepstorff, är en fast sandstrand, just där stranden möter vattnet. – Där kan man köra sin häst barfota hur mycket som helst. Men alla har inte tillgång till det. Men en träningsbana med några centimeter sand i det översta lagret, är ett bra alternativ. 8 RST TRAVSPORT NR 1 2012 På Biri, världsrekordbanan i Norge, gjordes ett experiment för 30 år sedan. Man lade 20 centimeter träflis under banan och fick tack vare det en naturlig dämpning. – Det är bra om vi fick till mer djupsvikt på våra travbanor även här i Sverige. Det skulle minska maxbelastningen på hov och ben avsevärt. Ett av de viktigaste sätten att minska skaderisker relaterade till banunderlag, är just kunskap om vilka egenskaper banunderlaget har. Därför driver nu Sveriges Lantbruksuniversitet ett projekt finansierat av Stiftelsen Hästforskning. – Vi ska ta fram metoder för att mäta ytfasthet, dämpning, om det finns svikt i banan, greppet, jämnheten och enhetligheten, säger Lars Roepstorff. Barfotakörning... SLU har gjort liknande mätningar inom ri dsporten. Forskare var involverade i mätningarna av OS-banan i London och liknande mätningar har gjorts på andra ridbanor över hela Europa. – Nu använder vi samma teknik inom travet för att kunna skapa en standard för hur man kan underhålla banorna och få kunskap om hur banans egenskaper ser ut. Man diskuterar också möjligheten att starta en utbildning kring banunderhåll både för rid- och travsport. Projektet ska pågå i två år till. Text Anne Adre Isaksson Foto: Kanal 75 –Det finns mer att hämta ur varje häst om man individanpassar träningen. Och det går att bygga upp hoven så att den blir starkare, säger Lars Roepstorff, universitetslektor i hästens anatomi, fysiologi, hälso- och sjukvård vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. ...eller inte NOTISER NOTISER Hästinfluensa från Spanien Pengar från Travskolesatsningen Två ridhästar som importerats från Spanien i början Eskilstuna, Skellefteå och Umåker har fått medel av juni 2012 insjuknade med feber och luftvägssymptom vid framkomsten i Uppland. Hästar i mottagarstallet blev också sjuka. Prover visade hästinfluensaviruset A2. Hästarna har fått komplikationer i form av lungsäcks- och lunginflammation och vårdas på djursjukhus. – Det är andra gången på ett halvår som hästinfluensa kommit in i landet via ovaccinerade hästar som transporterats långt. Även förra gången gällde det införsel från Spanien, säger Gittan Gröndahl, tf statsveterinär vid SVA, i ett pressmeddelande. SVA uppmanar alla som tänker transportera en häst med gemensamma eller långvariga hästtransporter att se till att hästen har grundskydd mot hästinfluensa. Minst två vaccinationer behövs innan resan påbörjas. Extra viktigt är det för unga hästar. Hästinfluensa är mycket smittsamt och prestationen kan bli nedsatt under lång tid. från Travskolesatsningen 2012, meddelar Svensk Travsport i ett pressmeddelande. På Sundbyholm ska pengarna användas till att bygga ett helt nytt stall med tio boxar. I Skellefteå ska de befintliga utbildningslokalerna renoveras och ett nytt stall ska byggas intill. På Umåker ska pengarna användas för att bygga en körplan med staket och belysning. För att en travbana ska få medel måste de satsa motsvarande belopp själva. Om hästen blir sjuk inför ägarens utlandsresa Försäkringsbolaget If utökar nu reseskyddet i hemförsäkringen så att hästägare kan avboka en betald utlandsresa om hästen blir sjuk. Axevalla utökas? Västergötlands Travsällskap, Skaraortens Ryttarförening, Skara kommun och SLU, utreder nu möjligheterna att knyta samman Axvallatravet med olika grenar av ridsporten. Målet är att få till en anläggning som kan husera det mesta inom hästsport, även stora event och tävlingar. Solvalla Hästägarförening ordnar en medlemsresa till Bollnästravet i slutet av juli där man även bjudit in hästägarföreningen på Mantorp att följa med. Under hösten planerar man att besöka bland annat Åby Stora Pris. Elitloppet 1994 Hästnära jobb Copiad och den stora fajten heter en ny barnbok som Svensk Travsport inleder nu ett samarbete med Arbetsförmedlingen kring en arbetsmarknadsutbildning kallad Hästnära jobb. Utbildningen är ett pilotprojekt och handlar om att i ett första läge utbilda 10 personer. Kandidaterna i programmet är unga som nyligen invandrat till Sverige. Syftet med projektet är att utveckla en ny arbetsmodell för hästnäringen med målsättningen att skapa attraktivare arbetsplatser, möta nya målgrupper samt bidra till fler arbetstillfällen, allt utifrån näringens behov. förstås handlar om travhästen Copiad och det legendariska elitloppet 1994, då han mötte ”den oslagbara” amerikanska hästen Pine Chip. En duell vi alla minns. Författare är frilansjournalist Lotta Olsson, illustratör är Mia Andrésen. Källa: JTI HÄR TRÄNAS LANDETS TRAVHÄSTAR Det finns just nu 8 416 hästar i träning hos Sveriges 405 professionella travtränare (A-licens). De 42 Solvallatränarna dominerar med 1 370 hästar och unghästprofilen är väldigt tydlig på nationalarenan. Hälften eller 684 hästar är i åldern 2–3 år. Norrlands huvudbana Bergsåker når upp till en femteplats med 464 hästar och näst bäst av banorna i norr är sommarbanan Bollnäs som ligger på tolfte plats och mäter sig väl med många åretruntbanor. Proffstränarna redovisar totalt 580 kallblod i träning och det är endast knappt sju procent av samtliga hästar i stallarna. Stallgödsel en självklar resurs Forskaren Lena Rodhe på JTI – Institutet för jordbruksoch miljöteknik i Uppsala ser stallgödsel som en självklar resurs. Hon arbetar för att maximera stallgödselns fördelar och därmed minska de risker och problem som stallgödsel ibland förknippas med. Lena Rodhe har bland annat utarbetat en metodik och mätt metan- och lustgasutsläpp från lagrad flytgödsel i svenskt klimat. Hon står bakom utvecklingen av en ytmyllningsbil som kan placera flytgödseln strax under markytan i vall och därmed minska ammoniakavgången, och hon har arbetat i projekt som syftar till att öka utnyttjandet av växtnäringen i gödsel på gårdsnivå. Global Midnight, en av de 222 hästar som Åke Svanstedt har i träning. 360 000 hästar finns inom näringsverksamheten, enligt Jordbruksverket. Den vanligaste inriktningen är avel och uppfödning. Näringsverksamhet med häst omfattar 10 00 årsarbeten fördelat på 24 100 personer. Åke Svenstedt är populärast av alla tränare och har 222 hästar i träning. Fler än 100 på träningslistan har även Lufti Kolgjini 178, Björn Goop 139, Timo Nurmos 132, Stig H Johansson 123, Peter Untersteiner 113, Roger Walmann 112, Per Lennartsson 109 och Robert Bergh med 102. Antal amatörtränare (B-licens) uppgår till 4 191, som tillsammans tränar 10 396 hästar, varav 2 118 kallblodstravare. Romme har flest B-tränare, 311 stycken. Källa: Svensk Travsport 10 RST TRAVSPORT NR 1 2012/ Bana A-tränare Två-åringar Tre-åringar Fyra-åringar Kallblod Totalt* Solvalla 42 296 388 309 7 1370 205 213 155 0 848 36 Jägersro Halmstad 21 107 130 122 0 596 Axevalla 22 76 146 130 1 595 Bergsåker 27 81 91 88 58 464 90 111 86 1 462 24 Mantorp Färjestad 18 58 98 83 9 368 Örebro 20 85 81 50 2 360 Eskilstuna 28 76 78 60 8 342 Romme 19 37 71 52 74 324 Åby 18 71 72 58 1 324 294 57 54 50 58 17 Bollnäs Boden 11 71 62 47 16 293 Kalmar 14 54 85 60 0 286 13 42 39 42 43 265 Gävle Umåker 11 27 36 26 37 193 Östersund 11 21 27 13 52 179 Hagmyren 6 6 5 10 112 155 Rättvik 5 21 24 32 14 131 Visby 6 26 26 19 0 118 18 85 11 18 11 6 Årjäng Åmål 7 14 22 3 9 80 Dannero 7 6 7 9 29 63 Skellefteå 4 10 9 7 12 55 54 2 9 15 8 4 Lindesberg 4 3 6 5 18 50 Solänget Vaggeryd 2 6 8 6 0 34 2 6 11 4 0 28 Tingsryd Totalt 405 1572 1929 1550 580 8416 *Samtliga registrerade hästar i A-träning RST TRAVSPORT NR 1 2012 11 Är det en fördel eller nackdel att kastrera sin tävlande hingst? RST Travsport ställde frågan till Göran Åkerström, biträdande överveterinär på Svensk Travsport – Fördelen är att han blir mer lätthanterlig, mindre känslig för brunstiga ston och andra hingstar i omgivningen. Arbetsmiljöriskerna minskar också. – Risken finns att testiklarna genom sin storlek och placering stör bakbensaktion och i värsta fall orsakar smärta hos hästen. En valack är ofta mer fokuserad på sin uppgift och mindre intresserad och störd av omgivande hästar. Ofta har hingstar ett större näringsbehov än valacker som är mer lättfödda. En valack är mycket lättare att placera i en hage med andra hästar. Det är mycket ovanligt att äldre hingstar går i samma hage som andra hingstar. – Nackd elarna är att man tappar den positiva effekt det kroppsegna testosteronet har på exempelvis muskelutveckling och blodbildning. I vissa fall får man också en häst som blir vek och osäker. Vissa hingstar, särskilt äldre kan reagera negativt genom viktförlust, depression och minskad aptit. Risken för komplikationer vid ingreppet finns. Exempelvis kan äldre hingstar, särskilt amerikanskstammade få en ökad risk för att tarmarna tränger ut ur bukhålan och genom operationssåren. Risken för detta kan minskas genom en särskild operationsteknik där hästen läggs omkull och opereras under narkos istället för stående. Andra risker är infektioner och blödningar. Om man väljer att kastrera sin hingst, när bör det ske? – Jag tycker att kastration som tidigast ska ske på hösten efter sommarbetet som ettåring. Därefter så snart som möjligt om man nu ska kastrera. Ibland kan en hingst från att ha varit väldigt lätthanterlig bli riktigt besvärlig. Det kan ske vid exempelvis stallbyte eller att en mer dominant hingst försvinner från gården. Hingsten kan då vara betydligt äldre. Om man av olika skäl måste kastrera en äldre hingst ska man räkna med att det kan ta lång tid innan den är i tävlingsmässigt skick igen. I vissa fall går det förvånansvärt snabbt, andra kommer aldrig tillbaka till samma nivå. Vilken slutsats kan du dra av att kastrera tävlande hingstar? – Det kan vara helt nödvändigt av flera olika skäl men innebär risker, dels akuta men också att hästen på sikt inte återfår sin prestationsförmåga. Det förekommer också att den önskade beteendeförändringen inte sker fullt ut. Det kan bero på att vissa beteenden blivit befästa. Om en hingst är direkt farlig eller lever ett dåligt hästliv för att det är svårt att hitta fungerande miljöer eller om det finns medicinska skäl anser jag absolut att den ska kastreras. Commander Crowe, framgångsrik valack. Kastrera mera? 12 RST TRAVSPORT NR 1 2012 RST TRAVSPORT NR 1 2012 13 Vid beridet bågskytte har travare en fördel. Åsa Wahlman med kallblodstravaren Faks. LIVET EFTER TRAVBANAN Alla hästar blir inte stora stjärnor på travbanorna – något de flesta av oss har erfarenhet av. Men det finns ett liv efter livet på banan. Några alternativ är tornerspel och beridet bågskytte. Cecilia Müller är agronomie doktor och arbetar till vardags Cecilia ingår i tornerspelslaget Nordic Knights där också som lektor på Institutionen för husdjurens utfodring och vård vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. För två år sedan köpte hon Sky Ward, en travare född 1998, som hade sprungit in strax över 60 000 kronor. Egentligen skulle han bli sällskapshäst åt hennes arabsto. – Det visade sig att han var så fantastiskt snäll, som en glad hund i sin karaktär och det går att göra mycket med honom, säger hon. Cecilia rider honom i akademiska ridkonstens tecken och använder honom också i både tornerspel och beridet bågskytte. – Just travare har en stor fördel vid beridet bågskytte eftersom galoppen är så flat. Har man en häst som går väldigt samlad i galoppen blir den för stor och då är det svårare att skjuta pilbåge. Åsa Wahlman är med med sin kallblodstravare Faks, som sprungit in drygt 100 000 kronor. – Jag har alltid varit fascinerad av kallblod och har kört trav några gånger. Men hästen är så långt framför, säger hon. Hon kom i kontakt med tornerspel för två år sedan och tycker att Faks fungerar bra. – Det är mycket energi i nordsvenskarna och det gäller att veta vad man ska göra med dem. Michelle Åkerlind äger Symbol Helge, ett 11-årigt varmblod som kvalat flera gånger men som aldrig lyckades. – Det finns många travare i tornersvängen. Det är ofta bussiga hästar som är lätta att hantera. Text och foto: Anne Adre-Isaksson Cecilia Müller med Sky Ward som hon använder i tornerspel och beridet bågskytte. 14 RST TRAVSPORT NR 1 2012 RST TRAVSPORT NR 1 2012 15 If-110217 g som ndet i d l l llt ti iksförbu tar. e i c e Sp lem i R ravhäs T ed är m Sveriges för UNNA DIG SKADEHANTERING SOM DEN BORDE VARA. NU KAN DU FÖRSÄKRA DIN HÄST, HUND OCH SLÄPVAGN MED 15 % RABATT! Vi är stolta över att Riksförbundet för Sveriges Travhästägare rekommenderar If som ditt försäkringsbolag och vill återgälda med ett riktigt bra erbjudande. Unna din häst och hund en riktigt bra försäkring, så ger vi dig 15 % rabatt på priset! Har du släpvagn? Då får du samma rabatt på släpvagnsförsäkringen! Det finns fler skäl att vara kund hos oss. I samarbete med: Som att vi ser till att lösa mer än hälften av alla ärenden inom 24 timmar och att vi får väldigt höga snittbetyg av de kunder som råkat ut för en skada. Det är skadehantering som den borde vara. Läs mer om våra försäkringar och skadehantering som den borde vara på ww.if.se eller ring 0771-655 655.