INBLICK Pristagare 2013 Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 går till Marie Trapp, Björn Westerström och Theres Brännmark. Marie Trapp är speciallärare vid Råby skola och Släbroskolan i Nyköpings kommun. Björn Westerström är gymnasielärare i bland annat svenska och litterär gestaltning vid Pauli gymnasium i Malmö kommun. Theres Brännmark är gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk vid Komvux i Kalix kommun. Svensklärarpriset, som instiftades 1987, tilldelas lärare som genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen. Prisbeloppet är 50 000 kronor vardera. Priset kommer att överlämnas vid en ceremoni i Svenska Akademiens monter på Bok & Bibliotek i Göteborg lördagen den 28 september. Fotografierna är tagna i Marie Trapps klassrum i Nykö Läsfixare, författarkurs och IKT i sf Ett strukturerat arbetet med lässtrategier redan från förskoleklass gav Marie Trapp årets svensklärarpris. Med hjälp av fyra ”läsfixare” lär sig eleverna förstå texten. Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 till specialläraren Marie Trapp. FOTO: PRIVAT 24 SvL 3/2013 INBLICK öping. foto: privat av Carl-Magnus Höglund fi gav dem årets svensklärarpris Marie Trapps fyra sagofigurer fixar läsningen i råby skola, en mindre landsbygdskola utanför Nyköping med endast 20 elever, har specialläraren Marie Trapp tillsammans med klassläraren Elisabeth Pettersson arbetat med Reciprocal Teaching sedan ett par år tillbaka. Det är en pedagogisk metod som utvecklades i mitten av 1980-talet av forskarna Ann Brown and Ann-Marie Palincsar SvL 3/2013 och som introducerats i Sverige av bland annat Barbro Westerlund. Fokus på lässtrategier – Hela vår undervisning genomsyras av att vi arbetar fokuserat med lässtrategier. Det går in i alla ämnen. I matte måste man kunna läsa och förstå instruktioner, i NO måste man kunna läsa fak- tatexter och i svenskan är det så klart viktigt, säger Marie Trapp. Marie Trapp läste om Reciprocal Teaching 2010 och började genast testa det i den integrerade 1-3-klassen. Sedan förra hösten har det arbetet strukturerats upp tydliggjorts med syfte och innehåll. Redan i förskoleklassen börjar eleverna tränas i lässtrategier 25 INBLICK i och med att de får möta fyra sagofigurer. Det är spågumman som hjälper dem att förutse vad texten ska handla om, detektiven som hjälper dem att ta reda på vad svåra ord betyder, frågeapan som hjälper dem att förstå textens innebörd och Cowboy-Jim som hjälper dem att sammanfatta. Sagofigurerna följer med och utvecklas med alltmer konkreta verktyg i alla årskurser. – Arbetssättet har inneburit att barnen har fått en bättre förståelse för texter och en bättre förmåga att ta sig in i olika texter. Våra resultat på standardiserade tester har också varit jättebra. Förståelsen väcker läslusten Råby skola arbetar också aktivt med att öka elevernas läslust. Marie säger att den bättre förståelsen i sig skapar ett större intresse och väcker läslust. Dessutom har de haft flera författarbesök och gör regelbundet bokpresentationer. – Det gör att det skapas ett sug efter de böcker vi presenterar. Eleverna får också göra egna bokpresentationer. Bara det att de visar och berättar för varandra vilka böcker de har läst skapar ett intresse för böckerna. Marie har föreläst om arbetssättet för skolor i flera kommuner. Tillsammans med Sätraskolan, som också arbetar med RT-modellen, skriver hon också en studiehandledning. Marie skriver lågstadiedelen och lärare på Sätraskolan mellanstadiedelen. Läs mer på Råby skolas blogg www. rabyskolan2012-13.blogspot.se och Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. De fyra läsfixarna I Reciprocal Teaching används fyra läsfixare: Spågumman förutspår vad boken handlar om utifrån titel, omslag och elevernas förkunskaper. Detektiven tar reda på vad nya ord betyder; genom sammanhanget, kompisar/vuxna eller ordlistor. Frågeapan hjälper eleverna att förstå texten på olika plan. Frågor ställs på ytan (svaret finns i texten), under ytan (svaret fås genom att dra slutsatser och läsa mellan raderna), eller på botten (vad säger texten dig eller vad vill författaren säga). Cowboy-Jim svingar sitt lasso, fångar in det viktiga och sammanfattar texten med början-mitt-slut. 26 Björn Westerström ger kurs för blivande författare Björn Westerström på Pauli gymnasium prisas för framgångsrikt arbete med kreativt skrivande. på pauli gymnasium fanns under flera år kursen Litterär gestaltning som tillval. Den var valbar för elever i hela Malmö och blev snabbt populär. – Det har varit min älsklingskurs. Eleverna har fått lära sig om olika författare och har sedan fått skriva berättelser som om de vore någon av de här författarna. De har fått hitta på en egen handling men har använt författarens språkbruk och sätt att skriva, säger Björn Westerström, gymnasielärare i bland annat svenska och litterär gestaltning vid Pauli gymnasium i Malmö kommun. Grammatiken kommer bakvägen Förutom att öva sig i kreativt skrivande har eleverna bakvägen lärt sig om grammatik och språkbyggnad. Kursen låg på is under förra läsåret men har nu återuppstått under namnet ”Skrivande” och anpassats till den nya läroplanen. Björn Westerström arbetar också mycket med IKT i undervisningen SvL 3/2013 INBLICK Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 till gymnasieläraren Björn Westerström. . FOTO: PRIVAT Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 till gymnasieläraren Theres Brännmark. . FOTO: PRIVAT och använder sig bland annat av flipped classroom. Det innebär att han låter eleverna se videoinspelningar av hans genomgångar innan lektionen för att på så sätt utnyttja lektionstiden mer effektivt. IKT:s lärplattform underlättar för Theres Brännmarks sfi-elever Lärplattformen på internet möjliggör flexibelt lärande när eleverna har skilda förutsättningar. i theres brännmarks sfi-klassrum finns ett brett spektrum av elever. De är i olika åldrar, kommer från olika kontinenter och har helt olika förkunskaper. Dessutom fylls klassen hela tiden på med nya elever och en del elever kombinerar studier med arbete eller andra sysselsättningar. Individualiserat lärande – Det är en rejäl didaktisk utmaning jag har. Jag måste arbeta mycket med individualisering när det ser ut så i klassrummet, säger Theres Brännmark, gymnasielärare i svenska och svenska SvL 3/2013 som andraspråk vid Komvux i Kalix kommun. Därför har man skapat en lärplattform på internet där det finns genomgångar, uppgifter, elevarbeten med mera. Ett enkelt och effektivt sätt att utnyttja lärplattformen är att fotografera whiteboard och lägga upp den på internet i efterhand. – Det möjliggör ett mer aktivt lyssnade i klassrummet. Leder utvecklingsprojekt Theres Brännmark leder ett utvecklingsprojekt med IKT för sfi-lärare i flera kommuner i Norrbotten. 27
© Copyright 2024