Marie Trapp

INBLICK
Pristagare 2013
Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 går till
Marie Trapp, Björn Westerström och
Theres Brännmark.
Marie Trapp är speciallärare vid Råby skola och
Släbroskolan i Nyköpings kommun.
Björn Westerström är gymnasielärare i bland annat svenska och litterär gestaltning vid Pauli gymnasium i Malmö kommun.
Theres Brännmark är gymnasielärare i svenska
och svenska som andraspråk vid Komvux i Kalix
kommun.
Svensklärarpriset, som instiftades 1987, tilldelas
lärare som genom sin gärning har stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och
litteraturen.
Prisbeloppet är 50 000 kronor vardera.
Priset kommer att överlämnas vid
en ceremoni i Svenska Akademiens
monter på Bok & Bibliotek i Göteborg
lördagen den 28 september.
Fotografierna är tagna i Marie Trapps klassrum i Nykö
Läsfixare, författarkurs och IKT i sf
Ett strukturerat arbetet
med lässtrategier redan
från förskoleklass gav Marie Trapp årets svensklärarpris. Med hjälp av fyra
”läsfixare” lär sig eleverna
förstå texten.
Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 till specialläraren
Marie Trapp.
FOTO: PRIVAT
24
SvL 3/2013
INBLICK
öping.
foto: privat
av Carl-Magnus Höglund
fi gav dem årets svensklärarpris
Marie Trapps fyra sagofigurer fixar läsningen
i råby skola, en mindre landsbygdskola utanför Nyköping
med endast 20 elever, har specialläraren Marie Trapp tillsammans med klassläraren Elisabeth
Pettersson arbetat med Reciprocal Teaching sedan ett par år
tillbaka. Det är en pedagogisk
metod som utvecklades i mitten
av 1980-talet av forskarna Ann
Brown and Ann-Marie Palincsar
SvL 3/2013
och som introducerats i Sverige
av bland annat Barbro Westerlund.
Fokus på lässtrategier
– Hela vår undervisning genomsyras av att vi arbetar fokuserat
med lässtrategier. Det går in i alla
ämnen. I matte måste man kunna läsa och förstå instruktioner, i
NO måste man kunna läsa fak-
tatexter och i svenskan är det så
klart viktigt, säger Marie Trapp.
Marie Trapp läste om Reciprocal Teaching 2010 och började genast testa det i den integrerade 1-3-klassen. Sedan förra
hösten har det arbetet strukturerats upp tydliggjorts med syfte
och innehåll.
Redan i förskoleklassen börjar eleverna tränas i lässtrategier
25
INBLICK
i och med att de får möta fyra
sagofigurer. Det är spågumman
som hjälper dem att förutse
vad texten ska handla om, detektiven som hjälper dem att ta
reda på vad svåra ord betyder,
frågeapan som hjälper dem att
förstå textens innebörd och
Cowboy-Jim som hjälper dem
att sammanfatta.
Sagofigurerna följer med och
utvecklas med alltmer konkreta
verktyg i alla årskurser.
– Arbetssättet har inneburit
att barnen har fått en bättre
förståelse för texter och en bättre förmåga att ta sig in i olika
texter. Våra resultat på standardiserade tester har också varit
jättebra.
Förståelsen väcker läslusten
Råby skola arbetar också aktivt
med att öka elevernas läslust.
Marie säger att den bättre förståelsen i sig skapar ett större
intresse och väcker läslust.
Dessutom har de haft flera författarbesök och gör regelbundet bokpresentationer.
– Det gör att det skapas ett
sug efter de böcker vi presenterar. Eleverna får också göra
egna bokpresentationer. Bara
det att de visar och berättar för
varandra vilka böcker de har
läst skapar ett intresse för böckerna.
Marie har föreläst om arbetssättet för skolor i flera
kommuner. Tillsammans med
Sätraskolan, som också arbetar
med RT-modellen, skriver hon
också en studiehandledning.
Marie skriver lågstadiedelen
och lärare på Sätraskolan mellanstadiedelen.
Läs mer på Råby skolas blogg www.
rabyskolan2012-13.blogspot.se och
Barbro Westlunds bok Att undervisa i
läsförståelse.
De fyra läsfixarna
I Reciprocal Teaching används fyra läsfixare:
Spågumman förutspår vad boken handlar om utifrån
titel, omslag och elevernas förkunskaper.
Detektiven tar reda på vad nya ord betyder; genom
sammanhanget, kompisar/vuxna eller ordlistor.
Frågeapan hjälper eleverna att förstå texten på olika
plan. Frågor ställs på ytan (svaret finns i texten),
under ytan (svaret fås genom att dra slutsatser och
läsa mellan raderna), eller på botten (vad säger texten dig eller vad vill författaren säga).
Cowboy-Jim svingar sitt lasso, fångar in det viktiga
och sammanfattar texten med början-mitt-slut.
26
Björn Westerström
ger kurs för
blivande författare
Björn Westerström på Pauli
gymnasium prisas för framgångsrikt arbete med kreativt skrivande.
på pauli gymnasium fanns under
flera år kursen Litterär gestaltning
som tillval. Den var valbar för elever
i hela Malmö och blev snabbt populär.
– Det har varit min älsklingskurs. Eleverna har fått lära sig om
olika författare och har sedan fått
skriva berättelser som om de vore
någon av de här författarna. De har
fått hitta på en egen handling men
har använt författarens språkbruk
och sätt att skriva, säger Björn Westerström, gymnasielärare i bland
annat svenska och litterär gestaltning vid Pauli gymnasium i Malmö
kommun.
Grammatiken kommer bakvägen
Förutom att öva sig i kreativt skrivande har eleverna bakvägen lärt sig
om grammatik och språkbyggnad.
Kursen låg på is under förra läsåret men har nu återuppstått under
namnet ”Skrivande” och anpassats
till den nya läroplanen.
Björn Westerström arbetar också
mycket med IKT i undervisningen
SvL 3/2013
INBLICK
Svenska Akademiens svensklärarpris 2013
till gymnasieläraren Björn Westerström. .
FOTO: PRIVAT
Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 till gymnasieläraren Theres Brännmark.
.
FOTO: PRIVAT
och använder sig bland annat av
flipped classroom. Det innebär
att han låter eleverna se videoinspelningar av hans genomgångar
innan lektionen för att på så sätt
utnyttja lektionstiden mer effektivt.
IKT:s lärplattform underlättar
för Theres Brännmarks sfi-elever
Lärplattformen på internet möjliggör flexibelt lärande
när eleverna har skilda förutsättningar.
i theres brännmarks sfi-klassrum finns ett brett spektrum
av elever. De är i olika åldrar,
kommer från olika kontinenter
och har helt olika förkunskaper. Dessutom fylls klassen hela
tiden på med nya elever och en
del elever kombinerar studier
med arbete eller andra sysselsättningar.
Individualiserat lärande
– Det är en rejäl didaktisk utmaning jag har. Jag måste arbeta
mycket med individualisering
när det ser ut så i klassrummet,
säger Theres Brännmark, gymnasielärare i svenska och svenska
SvL 3/2013
som andraspråk vid Komvux i
Kalix kommun.
Därför har man skapat en
lärplattform på internet där det
finns genomgångar, uppgifter,
elevarbeten med mera. Ett enkelt och effektivt sätt att utnyttja
lärplattformen är att fotografera
whiteboard och lägga upp den på
internet i efterhand.
– Det möjliggör ett mer aktivt
lyssnade i klassrummet.
Leder utvecklingsprojekt
Theres Brännmark leder ett utvecklingsprojekt med IKT för
sfi-lärare i flera kommuner i
Norrbotten.
27