1. No category

Abstinens
Abst inens är benämning på de besvärande symt om (både
f ysiska och psykiska: svet t ningar, darrningar, irrit abilit et ) som
uppst år om en person plöt st lig hindras at t t illf öra kroppen t .ex.
alkohol eller narkot iska preparat . Även avhållsamhet f rån t .ex.
njut ningsmedel het er abst inens.
Abstinenssymtom
PDFmyURL.com
Besvärande psykiska och kroppsliga symt om som uppst år om
en person plöt st lig hindras at t t illf öra kroppen t .ex. alkohol
eller narkot iska preparat .
Afasi
Förlust av t alf örmågan ef t er en hjärnskada, of t ast ef t er en
st roke. Man f år svårighet er av olika grad at t f örst å språk,
kunna t ala, läsa och eller skriva.
Afebril
Feberf ri, d.v.s. at t kroppst emperat uren är mindre än 37,5
grader.
Akut
Plöt sligt insät t ande, brådskande.
Allergi
Överkänslighet
Alveoler
Lungblåsor
PDFmyURL.com
Analgetika
Smärt st illande läkemedel.
Analgetisk effekt
Smärt st illande verkan.
Anatomi
Läran om kroppens byggnad.
Anemi
Blodbrist
Anestesi
Bedövning, på en konst gjord väg upphävd f örmåga at t känna.
Anest esi kan vara allmän (narkos) och regional
(lokalbedövning).
Angina pectoris
Kärlkramp
PDFmyURL.com
Antibiotika
Läkemedel som används f ör at t behandla inf ekt ioner som
orsakas av bakt erier och svampar. Innef at t ar bl.a. penicillin.
Anus
Ändt armsöppning
Aorta
St ora kroppspulsådern.
Apné
Upphörd andning.
Arteriell
Tillhörande art ärsyst emet .
Artros
Successiv f örslit ning av ledbrosket .
Artär
PDFmyURL.com
Pulsåder, blodkärl som f ör syresat t blod f rån hjärt at t ill
kroppens vävnader.
Ascites
Ansamling av f ri vät ska i bukhålan.
Aseptik
"At t hålla det rena rent " genom rengöring och st erilisering.
Aspiration
Inandning av magsäcksinnehåll.
Astma bronchiale
Luf t rörsast ma
Asystoli
Hjärt st illest ånd, när hjärt verksamhet en har upphört .
Atrofi
Fört vining av kroppens organ eller vävnader.
PDFmyURL.com
Auskultera
At t undersöka en pat ient med et t speciellt hjälpmedel,
st et oskop.
Autonom
Självst ändig, oberoende.
Avföringsprov
Hemocult är namnet på en analys man gör f ör at t konst at era
om det f inns blod i avf öringen.
Axill
Armhåla
Axillärt
I armhålan.
Bedövning
Anest esi, på en konst gjord väg upphävd f örmåga at t känna.
Bedövning kan vara allmän (narkos) och regional
(lokalbedövning).
PDFmyURL.com
Benign
Godart ad
Biopsi
Vävnadasprov
Biverkningar
Benämning på icke önskvärd eller oavsedd ef f ekt av et t
läkemedel.
Bradykardi
Låg puls, d.v.s. långsam hjärt verksamhet .
Bronker
Luf t rör
Bronkit
Luf t rörskat arr, inf lammat ion i luf t rören.
PDFmyURL.com
Calcaneus
Hälben
Caput
Benämning dels på huvudet , dels på änddelen av ben, muskel
eller organ, t .ex. lårbenshuvud.
Cavum oris
Munhåla
Ch
Charrière (f ranska måt t syst emet ); skala som anger
yt t erdiamet ern hos kat et rar, 1Ch=1/3 mm.
Cheyne-Stokes andning
Oregelbunden andning.
Chock
Cirkulat ionsvikt , d.v.s. f ysisk chock. Inom psykologin - t illst ånd
omedelbart ef t er et t psykiskt t rauma.
PDFmyURL.com
Cilie
Flimmerhår
Clavicula
Nyckelben
Colit
Inf lammat ion i t jockt armen.
Collum
Ingår i f lera anat omiska t ermer och bet yder hals, t .ex. collum
f emoris bet yder lårbenshalsen och collum dent is är
t andhalsen.
Collum femoris
Lårbenshals
Collum femoris fraktur
Brot t av lårbenshalsen, höf t f rakt ur.
PDFmyURL.com
Colon
T jockt armen
Cor
Hjärt at
Costa
Revben
Cranium
Skalle, kranium.
CT
Comput ed Tomography (CT-scanning) bet yder
Dat ort omograf i (DT ) eller dat orst yrd skikt rönt gen.
Cyanos
Blåakt ig missf ärgning av hud och slemhinnor på grund av
syrebrist .
PDFmyURL.com
Cystit
Blåskat arr
Cytostatiska
Cellgif t er, cellhämmande läkemedel (behandling mot cancer).
Datortomografi
DT, benämning på undersökningsmet oder som innebär
dat orst ödd f ramst ällning av skikt bilder. Kallas även CT,
f örkort ning f ör engelskan comput erized t omography, och
skikt rönt gen.
Decubitus
Trycksår
Defekation
Tarmt ömning
Dehydrering
Ut t orkning
PDFmyURL.com
Delegera
At t överlåt a en arbet suppgif t t ill en annan personal, t .ex. en
sjuksköt erska kan delegera medicinut delning t ill någon av
vård- och omsorgspersonalen (delegerade arbet suppgif t er).
Demens
En f örvärvad omf at t ande f örsämring av psykiska f unkt ioner
(int ellekt , minne och personlighet ). Man har svårt med at t
komma ihåg, känna igen, orient era sig i omgivningen m.m. Det
f inns olika t yper av demenssjukdomar.
Desinfektion
Smit t rening, oskadliggörande eller bort skaf f ande av
sjukdomsf ramkallande mikroorganismer (bakt erier, svampar
och virus).
Diabetes mellitus
Diabet es eller sockersjuka, en sjukdom där sockerhalt en i
blodet är f ör hög. Det f inns t vå huvudt yper av sjukdomen,
beroende på t vå olika orsaker t ill diabet es: t yp 1-diabet es och
t yp 2-diabet es.
Diafragma
PDFmyURL.com
Mellangärdesmuskel
Diagnos
Ident if iering och beskrivning av et t visst sjukdomst illst ånd t .ex.
genom undersökning av dess hist oria, symt om och
sjukdomst ecken. Of t a behövs f ör säker diagnos även
inf ormat ion f rån rönt genundersökningar, laborat orieprov m.m.
Diastole
Hjärt at s vilof as, t idsperioden mellan t vå sammandragningar
av hjärt at s kammare, då dessa f ylls med blod f rån f örmaken.
Disk
Broskskiva mellan kot orna.
Diures
Urinavsöndring, t ermen används of t ast i samband med ökning
av urinprodukt ionen.
Duodenum
Tolvf ingert armen
PDFmyURL.com
Dyspné
Andnöd
EEG
Elekt roencef alograf i, undersökning som mät er hjärnans
elekt riska akt ivit et .
Elektroencefalografi
EEG, undersökning som mät er hjärnans elekt riska akt ivit et .
Elimination
Avlägsnande, bort skaf f ande. Of t ast genom ut söndring via
njurar, lever, mag-t armkanal, lungor eller hud, leder t ill at t en
subst ans f örsvinner f rån kroppen, i regel f rån blodet .
Emboli
Tillt äppning av et t blodkärl genom en vandrande blodpropp.
Endokrin
Inresekret orisk, t .ex.endokrin kört el bildar hormoner och
insöndrar dessa direkt t ill blodet .
PDFmyURL.com
Endoskopi
Undersökning av olika kroppshålor f rån insidan med hjälp av
et t rörf ormat kikarinst rument (endoskop).
Enzym
Kemiskt ämne som sät t er igång en kemisk reakt ion ut an at t
själv påverkas.
Epilepsi
Krampanf all och kanske en st unds medvet slöshet som
uppkommer p.g.a. st örningar i hjärnans f unkt ioner.
Erytrocyter
Röda blodkroppar.
Esofagus
Mat st rupe
Eutanasi
Dödshjälp, akt ivt eller passivt , benämningar på åt gärder som
PDFmyURL.com
påskyndar dödens int räde hos en svårt sjuk person. Med f å
undant ag används t ermerna enbart om handlingar ut f örda av
läkare eller annan sjukvårdspersonal.
Evidensbaserad sjukvård
At t bedriva sjukvård enligt vet enskap och beprövad
erf arenhet .
Exantem
Ut bredda hudut slag.
Exkretion
Ut söndring
Farmakologi
Läran om läkemedel.
Febril
När kroppst emperat uren är kring 38,0-39,0 grader.
Femur
PDFmyURL.com
Lårben
Fertil
Frukt sam, har f örmåga t ill f ort plant ning.
Fibula
Vadben
Fokal hjärnskada
Skada i hjärnan som är lokaliserad t ill et t speciellt område
(lokaliserad hjärnskada).
Fraktur
Benbrot t
Fysiologi
Läran om kroppens f unkt ioner, hur kroppens organ och
vävnader f ungerar.
Fysiska symtom
Kroppsliga symt om och sjukdomt ecken, f ysisk avvikelse f rån
PDFmyURL.com
det normala.
Gastrit
Magkat arr, inf lammat ion i magsäckens slemhinna.
Genetisk predisposition
Genet iska anlag f ör at t ut veckla sjukdom.
Geriatrik
Läran om sjukdomar hos äldre.
Gerontologi
Läran om åldrandet och st udiet av åldersrelat erade
f örändringar i livsprocesser f rån uppnådd mognad t ill
personens död.
Glaukom
Grön st arr, en ögonsjukdom, orsakas av f ör högt t ryck i ögat .
Habilitering
At t t räna upp f örmågor som man aldrig haf t , ut veckla en ny
PDFmyURL.com
f örmåga.
Hematemes
Blodig kräkning.
Hematuri
Blod i urinen.
Hemiplegi
Förlamning i ena kroppshalvan, halvsidig f örlamning,
det samma som hemipares.
Hemoccult
Et t prov som påvisar blod i avf öringen.
Hemoglobin
Blodet s röda f ärgämne, et t prot ein. Det binder syremolekyler
och t ransport erar syre f rån lungorna t ill kroppens alla celler.
Hemorrojder
Ut vidgade vener i andt armen.
PDFmyURL.com
Hepar
Lever
Hepatit
Inf lammat ion i levern.
Humerus
Överarmsben
Hyperplasi
Ökad vävnadsbildning (ant all celler ökar) i en organ eller
vävnad, leder t ill f örst oring.
Hypertoni
Förhöjt blodt ryck.
Hypertrofi
St orleksökning av et t organ eller vävnad på grund av ökad
cellst orlek ut an at t nya celler bildas.
PDFmyURL.com
Hypotoni
Lågt blodt ryck.
Högfebril
Kroppst emperat uren är 39,0 grader eller högre.
Ikterus
Gulsot , gulf ärgning av hud och slemhinnor på grund av at t
gallf ärgämnet har kommit ut i blodet .
Ileum
Nedre hälf t en av t unnt armen.
Ileus
Tarmvred
Immun
Int e mot t aglig; som f örbehåller immunit et .
PDFmyURL.com
Infarkt
Vävnadsdöd beroende på brist f ällig eller helt avbrut en
syret illf örsel. I regel orsakas av en blodpropp i t .ex. hjärt a,
hjärna, njurar eller lungor.
Inflammation
Kroppens egen reakt ion på en inf ekt ion eller skada i någon del
av kroppens vävnader. Tecken på inf lammat ion: rodnad,
svullnad, värmeökning, smärt a och nedsat t f unkt ion.
Infusion
Långsam (i droppt akt ) t illf örsel av st örre vät skemängd t ill
kroppen direkt i blodbanan via en ven.
Inhalation
Inandning
Injektion
Insprut ning av mindre mängd vät ska i kroppen.
Inkontinens
Of örmåga at t hålla urin eller avf öring.
PDFmyURL.com
Inkubationstid
Tiden mellan smit t an och sjukdomens ut brot t .
Inspektion
At t inspekt era människokroppen - undersöka (t .ex. vid
läkarbesök) med hjälp av synen: t it t a, iakt t a.
Insufficiens
Nedsat t f unkt ion i et t organ.
Insulinkänning
Symt om vid f ör låg blodsockerhalt .
Interagera
Samspela, påverka varandra (posit ivt eller negat ivt ).
Intramuskulär
I en muskel.
PDFmyURL.com
Inverkningstid
Den t id som preparat et behöver f ör at t uppnå den önskade
ef f ekt en.
KAD
"Kat et er à demeure", kvarkat et er, är kvarliggande i urinröret
kat et er.
Kapillär
Hårrörskärl, den t unnast e t ypen av blodkärl i kroppen.
Katarakt
Grå st arr, en ögonsjukdom där ögat s lins blir grumlig.
Klimakterium
Perioden då kvinnans f rukt samhet upphör.
Koagulera
St elna, levra sig (om blodet ).
PDFmyURL.com
KOL
Kroniskt obst rukt iv lungsjukdom, luf t rörsinf lammat ion (bronkit )
f örenad med st ändiga andningssvårighet er och nedsat t
lungf unkt ion.
Koma
Djup medvet slöshet .
Komplikation
Tillkommande f örsvårande eller f örvärrande omst ändighet i en
behandling eller sjukdom; nyt t sjukdomt illst ånd som anslut er
sig t ill et t f öregående.
Kontraktion
Sammandragning
Kontraktur
Begränsad rörlighet i en led p.g.a. skrumpning av mjuka
kroppsvävnader; of rivillig långvarig muskelsammandragning.
Kronisk
Långvarig, även långsamt f ort löpande eller obot lig.
PDFmyURL.com
Kurativ
Bot ande, läkande.
Kvalitativt prov
Påvisar om det f inns vissa best åndsdelar, ämne i en
kroppsvät ska (t .ex. urin).
Kvantitativt prov
Visar hur mycket av et t ämne som f inns i en kroppsvät ska
(t .ex. urin).
Laxering
Mjukgöring av avf öringen med hjälp av läkemedel.
Laxermedel
Laxant ia, läkemedel som reglerar t armt ömning.
Leukemi
Blodcancer, elakart ad blodsjukdom där benmärgen producerar
alldeles f ör många vit a blodkroppar.
PDFmyURL.com
Leukocyter
Vit a blodkroppar.
Ligament
Ledband
Likvor
Ryggmärgsvät ska
Magnetisk resonanstomografi
MRT, MR, "magnet kamera", en undersökning som görs på en
rönt genavdelning i en speciell apparat , t unnel. Radiologisk
diagnost isk met od.
Malign
Elakart ad
Malleol
Fot knöl
PDFmyURL.com
Mammae
Kvinnobröst
Medicinering
Behandling med läkemedel.
Melena
Blodig avf öring
Menisk
Halvmånef ormig broskskiva i knäleden.
Metastas
Dot t ersvulst , t umör som uppkommer genom celler som sprit t s
f rån en ursprunglig t umör.
Motorisk
Som har at t göra med mot orik - rörelsef örmåga,
rörelsemönst er.
PDFmyURL.com
MRT
MRT, f örkort ning f ör magnet isk resonanst omograf i, MRscanning (magnet ic resonance t omographic scanning).
MS
Mult ipel skleros, en svår sjukdom som angriper nervsyst emet .
NaCl
Nat riumklorid, koksalt .
Nekros
Vävnadsdöd, celldöd.
Neurologisk undersökning
Undersökning som ger svar på om det f inns t ecken (symt om)
som t yder på neurologisk åkomma, d.v.s sjukdomst ecken f rån
nervsyst emet .
Nutrition
Näring, t illf örsel av näringsämnen. Kan ske på olika sät t , t .ex.
näringst illf örsel via mag-t armkanalen, d.v.s. den f ör f ödan
PDFmyURL.com
normala vägen (bl.a. genom en sond (slang) som går t ill
magsäcken via mun, näsa eller genom bukväggen), t illf örsel
direkt in i blodbanan, vanligen genom int ravenöst dropp.
Obstipation
Först oppning
Odling
Met od f ör f örökning av bakt erier, virus eller celler som f inns i
provet f ör at t kunna undersöka dem vidare.
Oesophagus
Mat st rupe
Oralt
I munnen
Oris
Munnen, t illhörande munnen.
Osteoporos
PDFmyURL.com
Benskörhet
Oxygen
Syrgas. Används t illsammans med acet ylen eller gasol vid
gassvet sning/gasskärning.
Palliativ
Lindrande; behandling eller vård, som är rikt ad mot symt omen
(t .ex. smärt a), men int e kan påverka sjukdomens f örlopp.
Palliat iv vård ges t ill pat ient er med allvarliga sjukdomar som
int e kan bot as, f ör at t f örbät t ra den sjukes livskvalit et .
Palpation
Undersökning då man med f ingrar och händer känner genom
pat ient ens kroppsyt a, palperar.
Pandemi
Uppst år, när en smit t sam sjukdom sprids över f lera länder och
världsdelar.
Pankreas
Bukspot t kört el
PDFmyURL.com
Parenteral
Ut anf ör t armkanalen; t illf örsel av t .ex. läkemedel eller näring
direkt in i blodbanan via injekt ion eller inf usion.
Patella
Knäskål
Patient
Den som är i kont akt med hälso- och sjukvården i avsikt at t f å
någon f orm av råd, behandling eller omvårdnad (inom Hälsooch sjukvårdslagen, HSL).
Patogen
Sjukdomsf ramkallande
Per os
Genom munnen, i samband med läkemedel som sväljs.
Peristaltik
Rörelser och sammandragningar i muskulat uren i magsäcken
PDFmyURL.com
och t armarna.
Peroral
Genom munnen.
Pleura
Lungsäck
Pneumoni
Lunginf lammat ion
Postoperativ
Ef t er en operat ion.
Preoperativ
Som f öregår et t kirurgiskt ingrepp, en operat ion.
Preventiv
Förebyggande
PDFmyURL.com
Profylax
Förebyggande åt gärd.
Prognos
Förut sägelse av sjukdomsf örlopp.
Prostata
Blåshalskört el
Proteinuri
Ökad mängd prot ein (äggvit a) i urinen.
Pulmo
Lunga
Pylorus
Nedre magmun
RA
Reumat oid art rit , kronisk ledgångsreumat ism.
PDFmyURL.com
Radius
St rålben
Radiusfraktur
Brot t på underarmens st rålben (radius), vanligen nära
handleden.
Rectum
Ändt armen
Rehabilitering
När en person ska åt erf å en f örlorad f unkt ion eller f örmåga
helt eller delvis t ill den nivå som han hade f öre en skada eller
en sjukdom. Rehabilit ering omf at t ar olika åt gärder, med
inrikt ning på at t hjälpa sjuka eller skadade at t åt ervinna bäst a
möjliga f unkt ionsf örmåga.
Rektalt
Via ändt armen
PDFmyURL.com
Ren
Njure
Residualurin
Rest urin, urin som f inns kvar i blåsan ef t er vat t enkast ning
(mikt ion).
Resistens
Mot st åndskraf t
Respiration
Andning
Resturin
Residualurin, urin som f inns kvar i blåsan ef t er vat t enkast ning
(mikt ion).
Reumatoid artrit
Kronisk ledgångsreumat ism, RA.
PDFmyURL.com
Riskavfall
Avf all i sjukvården, som medf ör risker f ör människans hälsa:
smit t f örande avf all, skärande och st ickande avf all, biologiskt
mat erial och avf all med blodsmit t a, kasserade läkemedel,
miljöf arligt avf all, cyt ost at ika, radioakt ivt avf all.
Röntgen
Benämning f ör f ot ograf ering av t ät a kroppsdelar med hjälp av
rönt genst rålar.
Sensorisk
Som har at t göra med kroppens sinnesorgan och hur hjärnan
t ar emot signaler f rån sinnesorganen, sinnesf örnimmelse.
Sjukdomstecken
Sjukdomsyt t ringar (kan vara synliga eller kan höras eller kan
kännas med händerna) som uppt äcks, vanligen av läkare, vid
undersökning av en sjuk person. Et t sjukdomst ecken är
objekt iv, t ill skillnad f rån symt om, den sjukes obehag och
lidande, som är subjekt iva.
Somatisk
Kroppslig, har med kroppen at t göra.
PDFmyURL.com
Sond
Et t st elt eller böjbart inst rument (rör eller slang), används
f rämst f ör at t f öras in i kanaler i kroppen.
Spasm
Kramp
Spirometri
Undersökning av lungf unkt ionen.
Sputum
Upphost at slem.
Status
En pat ient s t illst ånd vid et t undersökningst illf älle.
Sterilisering
Benämning f ör process där man t ar bort eller dödar alla
bakt erier, virus och svampar f rån något .
PDFmyURL.com
Sternum
Bröst ben
Stoma
Öppning i et t kroppsorgan (kallas även mun).
Stomi
Kirurgiskt anlagd t armöppning .
Stroke
St roke är den engelska benämningen på slaganf all, en
sjukdom som drabbar hjärnan och of t ast kommer plöt sligt .
Kan vara ant ingen hjärninf arkt (en blodpropp i et t blodkärl i
hjärnan) eller hjärnblödning (et t blodkärl i hjärnan har brust it ).
Medf ör en f ysisk f unkt ionsnedsät t ning.
Subcutis
Underhuden
Subfebril
Med lät t f örhöjd kroppst emperat ur, mellan 37,5 grader och
PDFmyURL.com
38,0 grader.
Sublingual
Belägen under t ungan (lingua).
Suppositorium
St olpiller
Sutur
Kirurgisk söm, st ygn.
Symfys
Broskf og mellan t vå skelet t ben, t .ex. blygdbensf ogen.
Symtom
Sympt om, sjukdomsyt t ring (et t obehag eller lidande som
sjukdomen f ramkallar, t .ex. smärt or eller myrkrypningar) som
uppf at t as av den sjuke. Är allt id subjekt iv, t ill skillnad f rån
sjukdomst ecken.
Symtomatisk
PDFmyURL.com
Sympt omat isk, som ror symt om (sjukdomst ecken).
Syndrom
Flera sammanhörande sjukdomst ecken som alla pekar på en
viss sjukdom. Syndromnamnet f ungerar of t a som et t
sjukdomsnamn. Vissa syndrom kan emellert id f örekomma vid
mer än en sjukdom.
Syntes
Sammansät t ning, f örening.
Systole
Hjärt at s arbet sf as, då hjärt muskeln drar sig samman och blod
pumpas ut f rån kamrarna.
Takykardi
Hjärt klappning; snabb hjärt verksamhet , regelbunden eller
oregelbunden.
Terapi
Behandling
PDFmyURL.com
Thorax
Bröst korg
Thyreoidea
Sköldkört el
Tibia
Skenben
Tonsiller
Mandlar, anhopning av lymf at isk vävnad i munhålans
slemhinna och i svalget s slemhinna bakom näshålan.
Tonus
Muskelspänning
Toxin
Gif t som bildas av bakt erie, alg, svamp, växt eller djur.
Toxisk
PDFmyURL.com
Gif t ig
Trachea
Luf t st rupe
Trauma
Skada genom yt t re våld.
Tremor
Darrningar, skakningar. Är t .ex.en t ypisk symt om f ör Parkinsons
sjukdom.
Trochanter major
St ora lårbensknölen.
Trombocyter
Blodplät t ar
Trombos
Lokal blodproppsbildning i et t blodkärl.
PDFmyURL.com
Ulna
Armbågsbenet
Uremi
Urinf örgif t ning, t illst ånd med höga nivåer av urinämne i blodet ,
uppkommer vid njursvikt .
Urethra
Urinrör
Uretär
Urinledare
Urinretention
Urinblåsan kan int e t ömmas helt .
Urografi
Kont rast rönt gen av njurarna och urinvägarna.
PDFmyURL.com
Uterus
Livmoder
Varicer
Åderbråck på en ven (blodåder) i f ramf örallt underbenens
vener.
Ventilation
Andningsrörelserna och luf t f lödet i andningsvägar och
andningsorgan; inandning och ut andning.
Ventrikel
Det samma som magsäck. Är också benämning på
säckliknande hålighet er, t .ex. hjärnvent rikel (vät skef yllt hålrum i
hjärnan) eller hjärt kammare.
Venös
Tillhörande vensyst emet .
Villi
Slemhinneut skot t : t .ex.ut skot t på t armslemhinnans yt a
(t armludd); ut skot t på ledkapslarnas insida.
PDFmyURL.com
Virulens
Förmåga hos en mikroorganism at t f ramkalla sjukdom.
Ödem
Vät skeansamling i vävnader.
ÖLI
Övre luf t vägsinf ekt ion
Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen,
SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro , Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro , Lärcenter Falkö pings ko mmun.
Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher.
To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.
PDFmyURL.com