Medicinsk geografi på svenska universitet

— 182 —
Anders Fridfeldt, Mona Petersson, Margareta Rämgård, Sophie Trygger
och Anders Schærström
Medicinsk geografi på svenska universitet
Det har dröjt, men nu ser det ut som om
medicinsk geografi har slagit rot också på
svenska universitet och högskolor. Om det
nu bör heta medicinsk geografi – det är förstås en annan sak. I alla fall har åtminstone
två högskoleenheter under flera år i följd
erbjudit kurser med den inriktningen. Geografer medverkar i forskningsprojekt som
rör hälsa och ohälsa. Geografistudenter
skriver uppsatser med frågeställningar om
hälsa och ohälsa. Det finns en introduktionsbok på svenska och en nordisk antologi.
Bakgrund
Själva uttrycket medicinsk geografi kan
spåras till slutet av 1700-talet (på franska
och tyska), men från början var det läkare
som ägnade sig åt sjukdomarnas geografiska mönster. Det är huvudsakligen under
de senaste 40, kanske 50, åren som geografer ur vetenskapliga perspektiv har börjat studera hälsans och ohälsans utbredning, spridning, orsaker, betingelser och
effekter. Dock inte så länge i Sverige.
Efter hand har det som från början främst
handlade om infektionssjukdomar fått ett
vidare perspektiv. För att understryka detta
har särskilt brittiska geografer i hög grad
övergått till att tala om health geography.
Ibland kan man träffa på det motsvarande
svenska begreppet folkhälsogeografi.
Internationella symposier (International Medical Geography Symposium) äger
rum vartannat år sedan drygt 30 år tillbaka. Det finns nationella arbetsgrupper,
knutna till geograforganisationerna i USA,
Storbritannien, Kanada och Tyskland. I
Sverige och de nordiska grannländerna
har intresset varit mera sporadiskt men
uttrycken har efter hand blivit allt fler och
tydligare, vilket visat sig i form av avhandlingar, ex­amensarbeten och regelrätta kurser. Sedan 1994 finns ett nordiskt nätverk
i form av en adresslista för viss informationsförmedling via e-post. Folkhälsomyndigheten har sedan några år en portal
för folkhälsogeografi. Geografer deltar i
forskningsprojekt tillsammans med medi­
cinska och andra specialister på hälsa och
ohälsa.
Men att nämna medicinsk geografi
väcker ofelbart undran hos allmänheten
som får höra det. – Hur hänger det ihop? –
Handlar det om var malaria förekommer?
– Har det att göra med jordarter?
Jo, geografiska perspektiv på hälsa och
ohälsa är ett stort fält. Det kan handla om
vilka former av hälsa och ohälsa som helst,
vilka miljöer och omständigheter som
helst, var som helst och när som helst. Det
viktiga är, förstås, att det finns en klar frågeställning som är både geografiskt och
”medicinskt” relevant samt att det är möjligt att beskriva och analysera den med
Geografiska Notiser • Årgång 72 (2014) • Nummer 4
— 183 —
kartor och med geografins alla andra metoder. Att analysera risker och söka samband
mellan en sjukdom och plats- eller lägesbestämda omständigheter på olika upplösningsnivåer är ett exempel. Ett annat är
att undersöka tillgänglighet till vård men
att också se om den tillgängligheten ger
utslag i hälsoutfallet. Att undersöka hur
en sjukdom, t ex MS, eller funktionshinder påverkar de drabbades personliga geografier och välbefinnande är ytterligare
exempel. Och hälsokonsekvenser av den
fysiska planeringen är en ganska uppenbar frågeställning på geografisk grund.
Migration och resande medför att infektioner och genetiska betingelser kan spridas. Att naturgivna extremsituationer medför sjukdom och död på vissa platser är
uppenbart. Likaså är det högst troligt att de
klimatförändringar vi nu observerar kan få
avsevärda direkta och indirekta hälsokonsekvenser.
Geografiska studier av hälsorelaterade
problemställningar har alltså inte någon
skarp gräns mot befolkningsgeografi, socialgeografi, samhälls- och miljöplanering,
klimatologi eller studier av naturkatastrofer. Snarare tvärtom. Hälsa och ohälsa hör
till de mest uppenbara utfallen av samspelet mellan människan och omgivningen i
det geografiska sammanhanget.
Steget är därför inte alls långt från mera
etablerade grenar av geografin till de hälsorelevanta frågeställningarna. Det märkliga är att det dröjt så länge innan dessa har
fått en tydlig plats i geografin. Till råga på
allt kan kultur- och naturgeografiska inslag
mötas på ett osökt sätt när man sätter in
(o)hälsan i dess geografiska sammanhang.
Geografins bidrag ligger alltså i de rumsliga och ekologiska perspektiven samt
metoderna, men naturligtvis också i sakkunskap – även om man alltid måste respektera medicinsk och annan sakkunskap
om själva hälsoproblemen.
Undervisning
De geografiska institutionerna på Stockholms universitet (SU) började 2005
erbjuda kurser på temat medicinsk geografi
(7,5 hp) på initiativ från Anders Fridfeldt
och Marianne Kjellén. Kursen utvidgades 2007 till 15 hp. På Södertörns högskola gavs tidigare ett kandidatprogram i
medicinsk geografi mellan 2005 och 2011
där studenterna läste en inriktning i hälsovetenskap utöver geografiämnet, resultatet blev flera examensarbeten inom området medicinsk geografi. På mastersnivå har
Södertörns högskola gett en kurs, Medical Geography (7,5 hp) inom en ettårig
masterutbildning Infectious Disease Control sedan 2007. Kursen är en breddningskurs och vänder sig till en bred målgrupp
med varierande geografisk skolning bland
annat till gäststuderande och ges därför
på engelska. Från hösten 2014 ges kursen
även inom det tvååriga mastersprogrammet i miljövetenskap.
Moment
Den två månader långa kursen på SU fokuserar på att ge förståelse för hur geografiska förklaringsmodeller och metoder
kan användas för att öka kunskapen om
rumsliga mönster och samband vad gäller
hälsa och ohälsa. Den knyter också ihop
det geografiska perspektivet med folkhälsopolitik och folkhälsoarbete. Detta uppnås genom föreläsningar, externa kontak-
Geografiska Notiser • Årgång 72 (2014) • Nummer 4
— 184 —
ter, och ­praktiska inslag i form av övningar,
projektarbeten och GIS som analysmetod.
Kursens sista veckor ägnas åt ett individuellt slutprojekt i vilket studenterna studerar
och visualiserar ett valfritt ohälsotillstånd
någonstans i världen på lokal, regional
eller global nivå. De teoretiska och praktiska inslag som föregår projektarbetet är
ämnade att möjliggöra för studenterna att
konkret och självständigt närma sig en geografisk frågeställning med hälsoinriktning.
Kursens geografiska ansats återspeglas i övningar och mindre projektarbeten
genom att studenterna då får arbeta i olika
rumsliga skalor. Bland de praktiska inslagen kan nämnas användningen av programvaran Gapminder World (H. Rosling,
O. Rosling och A. Rosling) som gör det
möjligt att presentera stora mängder statistiska hälsodata och socioekonomiska data
i form av interaktiva grafer för länder över
ett par årtionden. Två mindre projektarbeten med fältstudier ingår i kursen; det första handlar om hur hälsoeffekter hos barn
kan kopplas till fysisk planering, det andra
är en kort tidsgeografisk studie av en individ kopplat till någon hälsoindikator (t ex
stress eller buller).
I samband med temat om barns möjligheter till fysisk aktivitet uppmanades studenterna att undersöka och redovisa om
kommuner har gjort barnkonsekvensanalyser i samband med ny- och ombyggnadsprojekt.
Det tidsgeografiska fältarbetet går ut på
att under en dag följa en person tidsgeografiskt, dvs. att notera rörelser och vistelsetider i tid och rum, samt att med hjälp
av mätinstrument notera t ex puls, blodtryck, buller och fysisk aktivitet. På senare
tid har det dykt upp allt fler mobilappar
som används för att mäta kroppsfunktioner
m.m. och som därför kan utnyttjas i undervisningen, låt vara att man kanske inte ska
lita alltför mycket på exaktheten i själva
mätningarna.
GIS har en självklar plats i undervisningen vilket tydliggörs både genom
exemplifiering på föreläsningar och med
hjälp av praktiska övningar. Studenterna
hämtar också själva hälsorelaterade data
inför det avslutande projektarbetet inom
vilket de visualiserar och analyserar dessa
data med hjälp av GIS.
Till sina individuella projekt valde studenterna på årets kurs vid Stockholms universitet mycket skiftande teman, däribland
hjärtinfarkter, stroke, bröstcancer, självmord, antibiotikaspridning, multipel skleros, hepatit B, samt tillgång till apotek
efter avregleringen.
I Stockholm har vi kunnat dra fördel av att ha nära till European Centre for
Disease Prevention and Control (ECDC)
och Smittskydd Stockholm, som generöst
har tagit emot studenterna för studiebesök
och i viss mån tillhandahållit underlag för
examensarbeten.
Den kurs som erbjuds på Södertörns
högskola ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar i geografiska informationssystem. Kursen syftar till att ge ett
rumsligt perspektiv på sambandet mellan
miljö, hälsa och samhälle. Kursen börjar
med kartografi och geografiska metoder
för att illustrera och visualisera hälsorelaterade rumsliga fördelningsmönster med
övningar i geografiska informationssystem (GIS). Bland annat diskuteras hur man
visualiserar platsbundna data och betydelsen av att illustrera olika perspektiv från
lokal och regional till global nivå. Kursen
Geografiska Notiser • Årgång 72 (2014) • Nummer 4
— 185 —
tar även upp betydelsen av datas representativitet gällande lokalisering, avgränsning
och generalisering samt vilken betydelse
olika historiska gränsdragningar har för
bilden och tolkningen av data. Därefter
följer ett avsnitt om hälsa och naturgeografiska förutsättningar samt miljöpåverkan
där frågor såsom vattenresurser, geologiska förutsättningar och luftföroreningar
kommer in. I den senare delen av kursen
diskuteras hälsolandskap och tidsdimensionen. Under kursen diskuteras de olika
perspektiven på seminarier utifrån valda
refereegranskade artiklar.
Kurserna i medicinsk geografi går
naturligtvis inte ut på att memorera var
den ena eller andra sjukdomen finns. Snarare handlar det om att komma till insikt
om hur bilden av sjukdomars förekomst
och eventuella orsakssamband kan förtydligas, problematiseras och analyseras med
olika kartografiska och andra geografiska
metoder, dvs. att använda våra metoder på
ett kritiskt och kreativt sätt.
Examensarbeten
Några studenter har efter kurserna gått
vidare med att göra examensarbeten som
behandlar hälsoteman. En uppsats har
visat hur man med ett tidsgeografiskt tillvägagångssätt kan pejla vad som styr en
13-årings matintag och tillfällen till fysisk
aktivitet (Fredholm & Sandquist 2006). En
GIS-baserad studie har jämfört olika sätt att
förflytta sig genom Stockholm (Justusen
2012). Vidare har en student kunnat visa
med en omfattande kartsvit hur tuberkulosen har etablerat sig och utvecklats i Stockholm under tiden 2002–2011 (Stråth 2012).
Studenter på Södertörns högskolas kan-
didatprogram har valt att skriva uppsatser om klimatförändringar och risken för
att malaria på nytt ska få fäste i Sverige,
klamydiaspridning i Sverige samt hur det
internationella resandet kan påverka spridning av infektioner. På masterutbildningen
finns geografiska aspekter med i uppsatserna på olika sätt t ex hur antibiotikaanvändning skiljer sig mellan olika länder.
Studenternas utvärdering
Studenterna på SU uppskattar att kursens teoretiska grund har tydlig koppling
till verkliga förhållanden vilket tydliggörs
genom bland annat praktiska övningar,
genomförande och redovisningar av projektarbeten, och studiebesök. En praktisk färdighet i att kunna hämta statistik
från olika databaser för användning i GIS-­
program är värdefull, liksom en ökad förståelse för vilken betydelse insamlingsmetoder och presentation av statistiska data
kan få för analysen.
På Södertörns högskola är en genomgående kommentar i kursutvärderingarna på
mastern att studenterna vill ha mera GIS då
många av studenterna inte tidigare har haft
GIS. Studenterna inser värdet av att kunna
analysera och presentera hälsodata rumsligt och vi har därför under de senaste två
åren moment med GIS även i metodkursen
som kommer senare i utbildningen.
På andra institutioner
Nu är det inte enbart på geografiska institutioner som man undervisar om geografiska
perspektiv på hälsa och ohälsa. Sådana
perspektiv- och metodinslag förekommer
i viss mån också inom sjuksköterskeut-
Geografiska Notiser • Årgång 72 (2014) • Nummer 4
— 186 —
bildning. På sjuksköterskeutbildningen i
Halmstad har studenter varje termin i början av utbildningen fått en storföreläsning
som lyfter fram de spatiala och geografiska faktorerna och hur de påverkar vården. Hälsogeografin har sedan integrerats
i utbildningen i de samhälls- och beteendevetenskapliga kurserna med progression inom hela programmet och även inom
ramen för kurser i estetik. Omvårdnadens
geografi är ett ämne som sedan spridit sig
till flera lärosäten och har bland annat integrerats i ett doktorsavhandlingsarbete på
Linnéuniversitet samt i en forskargrupp på
Malmö Högskola.
Intressant är att det tidsgeografiska perspektivet och arbetssättet har fått gehör
hos fysioterapeuter (tidigare benämnda
sjukgymnaster) och arbetsterapeuter. Tidsgeografin kan användas dels för att analysera risker och möjligheter i den personliga vardagsgeografin, dels för att
strukturera anamneser och finna exponering i det förflutna. Ett exempel på det
första är Lena-Karin Erlandssons forskning om mönster i kvinnors vardag. Den
andra tillämpningen förekommer i en ny
doktorsavhandling från Malmö (Örmon,
oktober 2014) om våld i nära relationer. På
liknande sätt har tidsgeografin, i ett livsperspektiv, också använts som struktur i
en intervjustudie med självmordspatienter
(Sunnqvist) och ingår nu i sjuksköterskeprogrammens moment om psykisk ohälsa
och psykiatri. Tidsgeografisk metodik är
vidare integrerad i specialistsköterskeutbildningen på högskolorna i Halmstad
och Malmö genom Margareta Rämgårds
undervisning.
Forskare inom medicin och epidemiologi har upptäckt att GIS är ett praktiskt
arbetsredskap. Det är hög tid att också geografer upptäcker möjligheten att tillämpa
GIS på frågeställningar som rör hälsa och
ohälsa – för att därmed kunna värna den
geografiska kompetensen i sammanhanget.
Oavsett vad denna inriktning av geografin ska kallas och hur undervisningen
ska organiseras är det angeläget att ta vara
på och erbjuda geografisk metodkunskap
i såväl teoretiska som praktiska sammanhang där syftet är att förstå hälsans och
ohälsans landskap.
Litteraturhänvisningar m.m.
Brown T., McLafferty S. & Moon G (2010) A
companion to Health and Medical Geography. Blackwell.
Cromley, Ellen K. & McLafferty, Sarah L. (2012)
GIS and Health. 2nd ed.
Curtis, Sarah (2004) Health and inequality,
SAGE publications.
Erlandsson, Lena-Karin (2003) 101 Women’s Patterns of Daily Occupations. Department of
Clinical Neuroscience, Division of Occupational Therapy. Lunds Universitet.
Hälsogeografi och GIS (portal), Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.
se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/metoder-och-planeringsverktyg/planeringsverktyg/halsogeografi-och-gis/
Gatrell, Anthony & Elliott, Susan (2009) Geographies of health. Wiley-Blackwell.
Lindstrand, A. m. fl. (2010) Global health. An introductory textbook. Studentlitteratur.
Meade, Melinda & Emch, Michael (2010) Medical Geography. Third Edition. Guilford Press.
Schærström, Anders; Rämgård, Margareta &
Löfman, Owe (2011) Hälsans och ohälsans
landskap. Från medicinsk geografi till hälsogeografi. Studentlitteratur.
Schærström, Anders; Jørgensen, Stig H.; Kistemann, Thomas & Sivertun, Åke (red.)
(2014) Geography and health – a Nordic
view. Distribution: Geografisk Institutt, Nor-
Geografiska Notiser • Årgång 72 (2014) • Nummer 4
— 187 —
Roberts, Amanda (2006) Putting medical geoges ­teknisk-naturvitenskapelige universitet
graphy on the map. A pilot study in map(NTNU). Kontakta: stig.h.Jorgensen@svt.
ping the spatial distribution of Molar-incisor
ntnu.no.
­Hypo-mineralization. Stockholms universitet
Sunnqvist, Charlotta (2009) Life events, stress
2006.
and coping. Suicidal patients in a time-­
Stråth, Alexandra: Rumslig utbredning av tuberperspective. Department of Clinical Sciences,
kulos. Stockholms kommun år 2002–2011.
Psychiatry, Faculty of Medicine, Lund UniGeografiska institutionerna Stockholms University.
versitet, vt 2012.
Wikipedia: Medicinsk geografi.
Örmon, Karin (2014): Experiences of abuse during
the life course – Mental ill-health, disclosure
and the care provided among women in a geneHälsorelaterade kartor på Internet
ral psychiatric context. Malmö högskola.
CDC (Centers for Disease Control and Prevention), USA: http://www.cdc.gov/; Direkt till
CDC: Map gallery: http://www.cdc.gov/
Examensarbeten
dhdsp/maps/gisx/mapgallery/index.html
ECDC (European Centre for Disease Control):
Anyango, Careen (2009) Klamydiainfektioner i
Surveillance Atlas of Infectious Diseases
Sverige – kan en geografisk analys förklara
http://www.ecdc.europa.eu/en/Pages/home.
det rumsliga mönstret? Södertörns högskola
aspx
vt 2009.
FolkhälsoAtlas, Folkhälsomyndigheten. (http://
Axelsson, Sarah (2008) Malariarisk i Sverige?
www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraRisk för malaria på grund av klimatförändden/statistik-och-undersokningar/folkhalsoringen? Södertörns högskola. Vt 2008.
atlas/)
Fredholm, Ellen & Sandquist, Johanna (2006)
Gapminder: http://www.gapminder.org/
”Fler barn blir feta, de feta barnen blir feNordic Cancer Incidence Maps: http://astra.cantare och fler barn förblir feta” En studie om
cer.fi/cancermaps/Nordic/
vem som bär ansvaret för att barnfetma ökar.
Socialstyrelsens statistikdatabas: http://www.soC-uppsats 10 poäng. Uppsatser från kulturgecialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas
ografiska institutionen, juni 2006.
WHO Map gallery (http://www.who.int/gho/
Hamad, Karwan (2010) Resvanor och infektioner
map_gallery/en/)
– en geografisk analys. Södertörns högskola,
vt 2010.
Justusen, Marcus. Vägval: kortast, snabbast eller
hälsosammast. En försöksmodell i GIS för rutNordiskt nätverk
toptimering och beräknad inhalation av luftIntresserade kan kontakta Anders Schærström
föroreningar för cykelrutter. Examensarbete
([email protected])
Geografi, Institutionen för naturgeografi och
kvartärgeologi, Stockholms Universitet, 2012.
Anders Fridfeldt  [email protected]
Mona Petersson  [email protected]
Margareta Rämgård  [email protected]
Sophie Trygger  [email protected]
Anders Schærström  [email protected]
Geografiska Notiser • Årgång 72 (2014) • Nummer 4