1. No category

Case - Läkemedelsdonationer
Respektfull, rationell resursanvändning?
Detta case bygger på en rapport om en verklig läkemedelsdonnation till Etiopien 2001. Etiopien är
indelat i delstater där varje delstat är ansvarig för bl.a. hälso- och sjukvården inom sin region. Tigray
är den nordligaste delstaten i Etiopien, och där bodde troligen minst 3,5 miljoner människor.
Huvudstaden i Tigray heter Mekelle och där finns Tigray Regional Health Bureau som ansvarar för
frågor som rör hälso- och sjukvård i delstaten. På hälsobyrån finns olika avdelningar som ansvarar
för olika typer av frågor exv. Pharmacy Unit som ansvarar för läkemedel. Till denna hälsobyrå kom
våren 2001 den läkemedelsdonation som detta case handlar om.
Läs igenom de 3 dokumenten i förväg. Ni behöver inte lära er det som står i dokumenten men för
diskussionen krävs att alla åtminstone har skummat igenom dem.
1.
Analysis of Drug Donations, Pharmacy Unit, Tigray Regional Health Bureau
2.
WHO Guidelines for Drug Donations
3.
The Selection of Essential medicines, WHO
Om Caseredovisningen
Det här caset kanske skiljer sig från de case ni haft tidigare. Innan genomgången eller seminariet
skall ni individuellt ha förberett er genom att läsa angivna dokumenten (inte läsa dem för att lära er
innehållat utan läsa översiktligt för att få en uppfattning om vad caset handlar om). Vid seminariet
ges ni tillfälle att först i mindre grupper diskutera utifrån givna frågeställningar som tillhandahålls vid
seminariet, men också utifrån andra frågor kring materialet som ni kommer på. Senare sker en
genomgång i större grupp där varje mindre grupp ger sina synpunkter utifrån de givna
frågeställningarna. Alla svaren sammanställs på tavlan/whiteboard av handledaren. Avslutningsvis
skall ni, utifrån för- och nackdelar med olika förslag, komma fram till ert gemensamma förslag på
lösning av den ”konfliktsituation” som caset beskriver, ex. ska vi lämna det som det är och vilka
konsekvenser kan det få, eller har vi något annat förslag till lösning, och i så fall vad och varför.
Etiopien, Tigray, hälsobyrån
Etiopien ligger i östra Afrika, på den del som kallas Afrikas horn. Ytan
är 2,5 ggr Sveriges och landet består av 2 geografiska
huvudområden.

högplatå 1800-2400 meter över havet i centrala och
nordvästra delen 20 toppar över 4000 meter tempererat
klimat

lågland:
syd och sydväst - fuktigt och varmt
syd och sydost - torrt och varmt
Karta över Etiopien.
Klicka här högre upplösning
I Etiopien är det antingen dry season eller wet season. Regnperioden infaller (i bästa fall) från senare
delen av juni till september.
Addis Abeba är huvudstad i landet och har en befolkning på 3-4 miljoner. (3:e största stad i Afrika)
Landet är sedan mitten av 90-talet en federation med 9 relativt självstyrande regionala delstater.
I Etiopien lever 80 etniska grupper som alla har egna språk. De största folkgrupperna är Oromo, 3040 % och Amhara, 30 %.
90 % av befolkningen lever av jordbruk.
40-50 % av befolkningen är etiopisk ortodoxa kristna och 35-45 % muslimer.
Etiopien är ett mycket fattigt land, även med afrikanska mått mätt
Några s.k. hälsoindikatorer (mått på hälsan i befolkningen)
Från Sida.
•
förväntad livslängd vid födelsen
44,1 år
•
sannolikhet att vid födelsen inte leva till 40 år
43,6 %
•
Under-5-årsdödlighet (per 1000 levande födda)
176
•
”total fertility rate” (per kvinna)
6,8
•
Del av befolkningen med tillgång till “essential drugs”
66 %
Vanliga dödsorsaker
-
50 % av alla dödsfall är barn- och mödradödlighet (barn: diarré, mässling, LVI,
undernäring)
-
infektionssjukdomar ex TB, HIV
Tigray är den nordligaste delstaten i Etiopien och befolkningen bestod 2001 av cirka 3,5 miljoner
invånare. Huvudstaden i delstaten heter Mekelle och hade cirka 150 000 invånare. I Mekelle fanns
en regional hälsobyrån som ansvarade för den offentliga hälso- och sjukvården i regionen Tigray.
Hälsobyrån var indelad i olika enheter bl.a. Pharmacy unit som ansvarade för det regionala
läkemedelslagret.
Läkemedlen var antingen

inköpta av hälsobyrån som hade en väldigt liten budget men vid inköp kunde man själv
bestämde vilka preparat man vill ha,

eller oftare donationer till hälsobyrån, där man sällan hade någon kontroll över vare sig vilka
preparat man fick, hur mycket av varje preparat, eller när man fick en donation.
Det regionala lagret levererade i princip bara till mindre lager som i sin tur levererade till hälso- och
sjukvården. Det fanns alltså ett distributionssystem i regionen som var avsett att försörja de cirka
3,5 miljoner invånarna.
Eftersom den regionala hälsobyrån hade en så väldigt liten budget (motsvarande drygt 100 000
kronor för 2001) inser man lätt att det var omöjligt att tillhandahålla alla läkemedel som fanns
registrerade i landet. Man hade därför avsikten att rikta in sig på de allra viktigaste läkemedlen, s k
Essential medicines.
Inom den offentliga vården i Tigray fanns ett system som liknar våra frikort. En familj med en
inkomst under 8 USA dollar per månad fick ett kort som under ett års tid gav dem fri sjukvård
inklusive läkemedel från det regionala lagret. På det största sjukhuset i regionen, sjukhuset i
Mekelle, var uppskattningsvis 90 % av alla patienter s.k. free patients.
I hela delstaten Tigray fanns vid tiden för den aktuella donationen ingen farmacevt som arbetade
inom den offentliga verksamheten, varken på hälsobyrån eller på något av sjukvårdinrättningarnas
apotek. Det fanns några apotekstekniker som ofta arbetade som chefer, men de som oftast hade
kontakt med patienterna var s.k. health assistant som har en kortare sjukvårdsutbildning men ingen
utbildning specifikt om läkemedel. För både farmacevter och apotekstekniker gällde att man efter
utbildning måste arbeta 5 år inom offentlig sektor innan man fick öppna eget eller jobba för privata
organisationer. Detta innebär att de flesta som jobbade inom offentlig sektor hade kort
arbetslivserfarenhet och därmed också en låg position i hierarkin.
Bildspel
Starta bildspelet "Etiopien"