1. No category

Filmform presenterar: Videokonst - vad är det?
Ett inspirationsmaterial för lärare och elever från 15 år och gymnasiet.
Du ser film överallt. I vardagsrummet, på
datorn, i köpcentret, i din egen mobil. Vad
är det du ser? Hur påverkas du? Vems åsikter och ideal kablas ut?
Det är viktigt att kunna förstå och analysera
den rörliga bilden som medium. Vill du komma in i någon annans hjärna? Vill du bombas
av kött? Hur många personer stektes i elekriska stolen i Texas 1987? Hur känns det att vara
Miss Universum? Vad säger din vän Patricia
om du berättar att du låg med hennes kompis
Johan inatt? Hur många timmar bearbetades
videon Telephone i After Effects för att göra
Lady Gaga 10 cm längre än vad hon egentligen
är? Är Magdalena en kall madame för att hon
inte gillar barn? Vem kan förutsäga framtiden?
Tror du på att skakas om och för ett ögonblick
glömma vem du är?
Glöm begrepp som musikvideo, spelfilm eller
dokumentärfilm. Videokonst är drama, poesi,
fakta, förvirring. En flykt från verkligheten, en
berättelse om verkligheten. Videokonst är något som ingen har bett om. Med ingen annan
uppdragsgivare än den människa som vill berätta något för dig.
Innehåll: Övningar, diskussionsämnen, bonusmaterial och tips kopplade till videoverken. Materialet kan användas i enskilda ämnen till exempel: svenska, bild, historia, musik,
samhälle eller ämnesövergripande. Från 15 år
och gymnasiet.
Filmform
Svarvargatan 2, 112 49 Stockholm
Telefon: 08-651 84 26
E-post: [email protected]
www.filmform.com
© FILMFORM 2011
Videokonst ärVad
#2
Identitet
?
det
Filmer som ingår:
P I’ll be you if you’ll be me – The Swimmer
Åsa Elzén och Markus Wetzel, 2007, 3:40 min
P Jag har inte bett om det här
Magdalena Dziurlikowska och Richard Dinter 2007, 7:47 min
P Katarina Ana Nervosa
Imri Sandström, 2008, 20 min
P Making Pancakes
Cecilia Lundqvist, 2005, 4:58 min
P Mission Impossible
Dorinel Marc, 1996-1997, 2:40 min
P Ottica Zero
Maja Borg, 2007, 13 min
P This is Alaska
Mårten Nilsson och Gunilla Heilborn
2009, 10:40 min
P Unplay
Joanna Rytel, 2009, 6:28 min
P Who’s that girl?
Joanna Lombard, 2003, 4:20 min
Total speltid: ca 75 min
DVD:n med filmerna finns att hyra hos Filmform. För priser, tips på pedagoger med mera
se www.filmform.com
#2
Identitet
Videokonst ärVad
#2
?
det
Identitet
Videokonst är
#2
Vad
Identitet
?
det
Vad är identitet?
Vem är jag? Vem är du? Ordet identitet kommer från latin och betyder densamme, total
överensstämmelse. Identiteten är det som definierar en unik människa. Du kan styrka din
identitet och bevisa att du är den du utger dig
för att vara, med hjälp av till exempel pass eller
id-kort. En människa kan bevisas - hon är den
hon är. Men vad innebär det egentligen?
Identitet har kommit att betyda något långt
mer komplicerat än ”densamme”. Begrepp färdas, ord växer. Identitet handlar inte bara om
identifikation, om något som kan bevisas. Det
handlar också om de yttre och inre delar som
en människa består av. Hur samspelar de olika
delarna? Hur är en person och hur upplever
andra personen?
Vi talar alltså om upplevelser av människan,
idéer och bilder. Som alltid när det handlar om
bilder är de inte entydiga, utan blir till hos betraktaren. Identiteten formas i samspelet mellan oss själva och andra.
I samtal med vänner och familj, i nyheternas
beskrivningar eller TV-seriernas karaktärer lär
vi oss vad som är viktigt när vi ska beskriva en
människa, till exempel personens ålder, kön
och ursprung. Vi lär oss vad som definierar en
© FILMFORM 2011
#2
Identitet
1
Videokonst ärVad
#2
Identitet
?
det
kvinna och en man och hur de ska bete sig och
se ut. Den första frågan till någon som precis
har fått barn brukar vara ”blev det en flicka eller pojke?”. Det är svårt att förstå sig på barnet
innan vi har bestämt dess kön. Hur ska vi prata
med barnet? Vem är det?
Låt oss vrida på begreppen. Istället för att fråga
”vem är jag?” ställ frågorna ”hur skapas jag?”
och ”hur skapar jag?”.
Det berömda citatet ”Man föds inte till kvinna,
man blir det”, är hämtat från den franska filosofen Simone de Beauvoirs bok Det andra könet
som gavs ut för första gången 1949. Hur vi skapar vår identitet är en fråga som länge har intresserat filosofer, vetenskapsmän, psykologer
och inte minst konstnärer. Hur skapas självbilden? Vad hos en människa är medfött? Vad är
socialt konstruerat och hur konstrueras det?
Filosofen och genusteoretikern Judith Butler
menar att våra könsidentiteter är rörliga, att de
skapas hela tiden, i och med att vi ”spelar upp
dem”. Identiteten är alltså inte någon ursprunglig kärna som bestämmer hur vi handlar, utan
identiteten skapas hela tiden genom våra handlingar och berättelser. Här finns stora kreativa
möjligheter. Om vi hela tiden gör vår identitet
har vi också möjlighet att förändra den och bryta normerna. Men är det verkligen så enkelt?
Film- och videokonst tar ofta upp identitet.
Själva mediet (tekniken) består av ljud och bild,
det är rörelse och förändring. Man arbetar med
representationer och bilder, förvridningar, förskjutningar och upprepningar. Det ifrågasätts
vilka historier som berättas, vem som berättar
och hur berättaren närvarar i verket. Man leker
med roller och normer och experimenterar,
med allt från subjektivitet och karaktärer, till
fakta och fiktion.
© FILMFORM 2011
#2
Identitet
2
VIDEOVERK
Videokonst ärVad
#2
?
det
Identitet
P I’ll be you if you’ll be me – The Swimmer
Åsa Elzén och Markus Wetzel, 2007, 3:40 min
I’ll be you if you’ll be me - The Swimmer
I´ll be you if you´ll be me - The Swimmer är en av
fem korta filmer, inspelade på en öde ö i Oxelösunds skärgård. I filmerna turas Elzén och Wezel
om att vara regissör och skådespelare. Den ena
påbörjar en scen som den andra bestämmer fortsättningen på. Genom användandet av den här berättarmetoden växer en fiktiv androgyn karaktär
fram. The Swimmer består av en lång filmsekvens
där karaktären ger sig ut på en simtur som innebär
en förändring.
P Jag har inte bett om det här
Magdalena Dziurlikowska och Richard Dinter 2007, 7:47 min
Jag har inte bett om det här
Filmen Jag har inte bett om det här av Dziurlikowska och Dinter handlar om kvinnorollen och
hur den formar uppfattningen om hur en ”riktig”
kvinna ska vara. Dziurlikowska vill inte ha barn
och i filmen får vi följa hur hon resonerar kring
det. Samtidigt rör hon sig i olika symboliska miljöer; hemmet (det privata), blomsteraffären (det
”naturliga”) och i butiken Buttericks (skapandet
av en identitet).
P Katarina Ana Nervosa
Imri Sandström, 2008, 20 min
Katarina Ana Nervosa
© FILMFORM 2011
I Imri Sandströms film Katarina Ana Nervosa möter
vi det medeltida självsvältande helgonet Katarina
av Siena vars liv och leverne vävs ihop med anorektikern Ana, som lever idag. Katarina av Siena led av
anorexia mirabilis - mirakulös saknad av aptit. Genom sin självsvält ville hon uppnå total rening och
evig jungfrulighet, vilket var eftersträvansvärt för
djupt troende katolska kvinnor på den tiden. Katarina självsvalt i Guds namn vilket gjorde henne till
helgon. Ana döljer sin självsvält i vardagen men helgonförklaras i smyg bland sina likar på internet.
#2
Identitet
3
Videokonst ärVad
#2
Identitet
?
det
P Making Pancakes
Cecilia Lundqvist, 2005, 4:58 min
I en animerad video av Cecilia Lundqvist ser vi en
obalanserad relation mellan en man och en kvinna.
I berättelsen får vi följa paret i deras vardagliga liv
där de försöker upprätthålla den perfekta fasaden
inom hemmet. De till synes enkla misstagen när en
middag tillagas blir till grund för de våldsutbrott
som sedan sker helt öppet utanför hemmets väggar.
< Making Pancakes
P Mission Impossible
Dorinel Marc, 1996-1997, 2:40 min
Mission Impossible
P Ottica Zero
Maja Borg, 2007, 13 min
I en poetisk science fiction-dokumentär får vi
följa den italienska före detta skådespelaren
Nadya Cazans försvinnande och hennes strävan
efter ett liv grundat på sina egna ideal. Cazans
ilska över den destruktiva maktstruktur hon befann sig i förde henne ut på en excentrisk resa
genom världen, för att finna ett annat sätt att
leva. Cazan skapar sig i filmen ett nytt persona;
N.E.M. Hennes tankar flätas samman med den
amerikanska futuristen Jacque Frescos vision
om en global utopi.
Videon inleds med en projektansökan som Dorinel
Marc skrev till professor Claes Jurander när han
var student på Konstfacks avdelning för skulptur.
Projektets huvudfråga var att ”hitta den rätta pusselbiten som skulle få ekvationen att gå ihop”, och
Marc ansöker om ett bidrag för att resa till Transsylvanien för att hälsa på en gammal alkoholiserad
kvinna. Han åtar sig att hjälpa denna kvinna med
allt hon behöver, utan att ifrågasätta hennes åsikter om religion och utan att tycka till om hennes alkoholmissbruk. Genom att under en kortare tid ta
hand om denna slitna kvinna försöker Marc sätta
ihop pusselbiten från ursprungslandet med pusselbitarna i sitt konstnärsliv i Sverige, med studentbostad, studielån och gratis utbildning. Verket består av text och stillbilder fotograferade av Simina
Astilean.
Ottica Zero >
© FILMFORM 2011
#2
Identitet
4
Videokonst ärVad
#2
?
det
Identitet
P This is Alaska
Mårten Nilsson och Gunilla Heilborn
2009, 10:40 min
I Mårten Nilsson och Gunilla Heilborns film This is
Alaska träffar vi på en liten grupp människor som
lämnat det vanliga livet för att söka efter frihet på
annan ort. Genom bilder från en plats som ska föreställa Alaska, möter vi de fem självförsörjande personerna som berättar om sina livsval, drömmar och
idéer och om varför alla ska göra precis som de vill.
This is Alaska
x Filmen finns även under temat Videokonst – vad
är det? #4 Ljud & Bild
P Unplay
Joanna Rytel, 2009, 6:28 min
I filmen Unplay av Joanna Rytel, utmanar konstnären förväntningar och normer i ett förhållande och
bryter mot patriarkala regler och uppfattningar om
hur en tjej borde bete sig. En tjej träffar två killkompisar som hon spelar ut mot varandra genom
att ligga med båda. Filmen berör könsspecifika regler, tabun och heder mellan killkompisar.
Unplay
P Who’s that girl?
Joanna Lombard, 2003, 4:20 min
I Who’s that girl? får vi följa en ung kvinnas sökande efter identitet. Videon består av en förvandlingsprocess baserad på 187 fotoautomatsbilder tagna
mellan 1981-2001. Den visar hur vi hela tiden skapar oss själva med hjälp av yttre förändringar som
till exempel kläder och frisyrer.
Who’s that girl?
© FILMFORM 2011
#2
Identitet
5
Videokonst ärVad
#2
Identitet
?
det
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
Kropp och identitet
Hur stor del av ens identitet sitter i kroppen?
Speglar det yttre, i form av kläder och hur vi för
oss, vilka vi är inuti? Är identitet en konstruktion? Hur används kroppen i relation till identitet och vice versa, i konsthistorien och inom
videokonsten?
Se videoverken:
P Unplay av Joanna Rytel
P Who’s that girl? av Joanna Lombard
P Jag har inte bett om det här av Magdalena
Dziurlikowska och Richard Dinter
P Katarina Ana Nervosa av Imri Sandström
P I’ll be you if you’ll be me – The Swimmer
av Åsa Elzén och Markus Wetzel
Sammanlagd längd: ca 43 min
Diskutera:
• Hur formas vi som människor?
• Vad är identitet?
• Finns det en inre kärna som är det
sanna jaget?
• Är identitet en konstruktion?
• Hur skapas identitet?
Kroppsideal då och nu
(i konsthistorien)
Inom konsthistorien har människokroppen
alltid varit ett återkommande motiv. Under antiken skapades idén om den perfekta kroppen
– en idealiserad kropp. De halvt eller helt avklädda kroppar som går att se på olika museer
i form av vita gipsskulpturer föreställer oftast
gudar, gudinnor och atleter. De antika kroppsidealen baserades på den manliga tillrättalag-
© FILMFORM 2011
da kroppen. Måtten för den perfekta kroppen
var; åtta huvuden hög, inte för smal och inte
för tjock, lagom muskulös, rak näsa och lätt
lockigt hår. Den idealiserade manliga kroppen
var den kropp som var värd att visa naken och
som bars upp av gudar, gudinnor och halvgudar. Gudinnornas kroppar baserades på den
perfekta manliga kroppen. Atleternas kroppar
fick också avbildas nakna då de kvalade in som
halvgudar. Kanske var det därför som de idrottade helt utan kläder, insmorda med olja.
Kroppen blev ett tecken för det gudomliga och
idealen blev någonting ouppnåeligt för den
”vanliga” människan.
Det antika manliga kroppsidealet hängde kvar
under renässansen, men något hände med idealen. Då antikens Venus (kärleksgudinnan),
avbildades med breda axlar och muskulös
kropp, avbildades renässansens Venus istället mer finlemmad med sluttande axlar, smala
ben, insjunket bröst, smal hals, putmage och
högt hårfäste. Likaså för avbildningar av gudar, kungar och drottningar från samma tid.
Under barocken svällde kropparna och kläderna för både män och kvinnor. Kroppsidealen bars upp av adeln och kungligheterna. En
stor och kraftig kropp signalerade makt och
pengar. Idealkroppen baserades fortfarande på
mannens, men en bild av en naken kvinna sågs
snarare som ett objekt än en person. Den nakna
kroppen användes som en form, en utsmyckning, inte ett subjekt. Den nakna kvinnokroppen blev något för männen att vila blicken på.
1700-talets kroppsideal förändrades och mer
eller mindre likställdes för kvinnor och män.
De rådande idealen visades upp av aristokratin.
Kropparna skulle spegla inre finess, förfining
och ett upplyst intellekt. Detta visades genom
graciösa gester, exklusiva kläder, nätta skor
och pompösa peruker. Personer ur aristokratin
är från den tiden ofta porträtterade med stora
#2
Identitet
6
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
upplysta ögon, rosig hy och putande läppar. Kläderna för män och kvinnor såg nästan likadana
ut med spets, volanger och pastellfärgat siden.
Männen slapp dock korsetterna som kvinnorna
bar. Korsetterna var så hårt snörda att revbenen
ibland spräcktes och gjorde att kvinnorna svimmade och i vissa fall dog.
Efter den franska revolutionen i Frankrike hände
något med idealen för en kort tid. Korsetterna
slopades och midjorna släpptes fria. Aristokratin
ersattes av borgarklassen. Borgarklassens kvinnor
bar fotsida klänningar och heltäckande handskar.
Snart snördes midjorna åter igen in i korsetter.
Efter att kvinnor fick rösträtt under sent 1800-tal
och tidigt 1900-tal ändrades kroppsidealet och
modet. Kvinnor började bland annat att bära byxor, vilket gav större rörelsefrihet.
Under 1960-70 talet började den feministiska
konsten att växa fram. Många av de verksamma
konstnärerna från den tiden arbetade i sin konst
med att återta makten över sina kroppar. Några
av dessa konstnärer är (som du kan läsa mer om
under ”Bonus och tips”): Hanna Wilke, Yoko Ono,
Cindy Sherman, Carolee Schneemann och Marina
Abramovic.
Inom video- och performancekonsten används
kroppen som medel för att uttrycka närvaro, men
även som skulptural och estetisk form och som
bärare av identitet. Bruket av den kvinnliga kroppen i konsthistorien, som nämns ovan, baseras på
den manliga blicken där kvinnans kropp endast
ses som objekt. Användandet av den nakna kvinnliga kroppen inom performance- och videokonst
kan med den konsthistoriska bakgrunden också
ses som en manifestation över kvinnans frihet och
fungerar då som ett återtagande av makten.
© FILMFORM 2011
Videokonst ärVad
#2
?
det
Identitet
Kropp och tanke
I Joanna Rytels video Unplay, leker tjejen i filmen med två killar och tar makten över deras
kroppar. Hon är på så sätt ett subjekt som styr
situationen och har makten över sin egen kropp.
Hon använder killarna efter sitt eget behov och
sin egen lust. På det sättet utmanas traditionella
tankar om hur en tjej eller kille bör vara.
Diskutera utifrån Rytels video
Unplay:
• Är det skillnad på vad en tjej eller kille får göra och hur en tjej eller kille
får använda sin kropp?
• Finns det en gräns? Var går i så fall
gränsen för vad som är okej att göra
mot varandra i en relation?
• Vill vi bryta mot normer? Hur gör vi
det i så fall?
I Magdalena Dziurlikowskas och Richard Dinters video Jag har inte bett om det här, får vi
följa Dziurlikowskas tankar kring graviditet,
att få barn och vad som anses ”normalt” för
en kvinna. Att vara gravid påverkar en kvinna
både fysiskt och identitetsmässigt. En annan
levande varelse tar plats i kroppen och omformar den. Långt tillbaka i tiden, och även idag,
ses den kvinnliga kroppen som ett kärl som kan
fyllas med nytt liv och som en symbol för fruktbarhet. Detta i sin tur förknippas med en mer
traditionell kvinnlig identitet.
Det är inte självklart att alla kvinnor vill ha barn
och skaffa familj. Fortfarande är det kvinnor som
är föräldralediga mer än män. Karriärmässigt är
det svårare för kvinnor att komma tillbaka till
sina arbeten och att få lika höga löner som män
efter att ha fått barn. Redan på 1950-talet diskuterade den franska filosofen Simone de Beauvoir,
#2
Identitet
7
Videokonst ärVad
#2
Identitet
?
det
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
(som nämns i den inledande texten om identitet) kring det sociala könet: att identitet formas
utifrån samhällets normer, idéer och regler för
hur en man eller kvinna bör vara.
Diskutera utifrån Dziurlikowskas och
Dinters video Jag har inte bett om det här:
• Är det tabu för en kvinna att inte vilja
ha barn?
• Vad är kvinnlighet? Vad är manlighet?
• Är kvinnlighet förknippad med moderskap? Är manlighet förknippad med
faderskap?
• Finns det osynliga regler för hur vi
bör leva våra liv?
• Är identitet ärftligt?
Inre och yttre ideal
• Kan vi uttrycka vår identitet genom
kläder?
• Hur viktig är image för identitetsskapandet?
• Säger kläderna något om en människas inre?
I Imri Sandströms video Katarina Ana Nervosa blir Katarina av Sienas svältande kropp ett
tecken på renlighet och dygd. Den kontrollerade kroppen blev ett yttre bevis för dåtidens
upphöjda jungfrulighet. Ana är den samtida
anorektikern vars inre kamp yttrar sig i hennes kropp. I motsats till Katarina skyltar Ana
inte med sin självsvält utan försöker dölja den
så gott det går och söker tröst och bekräftelse
bland andra anorektiker på internet.
Diskutera utifrån Sandströms video
Katarina Ana Nervosa:
I Joanna Lombards video Who’s that girl? får vi
se en och samma person förändra sitt yttre genom ett stort antal bilder som avlöser varandra.
Vid första anblicken ser det kanske ut som flera
personer men efter ett tag upptäcker vi att det
faktiskt är en och samma person. Vi kan då fråga oss om personligheten förändras i takt med
den yttre förvandlingen? Eller förändras vi hela
tiden? Är identitet något rörligt? Kan personligheten speglas i en frisyr?
• Hur såg kroppsidealen ut förr i tiden?
Finns det några likheter/skillnader
mellan kroppsidealen nu och då?
Diskutera utifrån Lombards video
• Är våra åsikter en del av vår identitet
och våra kroppar?
• Vilka och vad bestämmer hur vi ska
vara?
• Vad signalerar vi med våra kroppar?
Who’s that girl?:
• Har kroppsideal något med trend och
mode att göra?
• Kan känslor (till exempel om man är
ledsen, glad eller arg) uttryckas genom kroppen?
• Var sitter personligheten?
• Hur ser de kvinnliga kroppsidealen
ut idag?
• Förändras vår identitet hela tiden eller är det någonting oföränderligt?
• Hur ser de manliga kroppsidealen ut
idag?
© FILMFORM 2011
#2
Identitet
8
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
Övningar:
Arbeta utifrån Joanna Lombards video
Who’s that girl? och Imri Sandströms
video Katarina Ana Nervosa:
kortare övningar:
1) I Sandströms video Katarina Ana Nervosa
ser vi bilder av den självsvältande Katarina
som helgon. Katarina dog endast 33 år gammal.
Mycket tyder på att hennes tidiga död orsakades av hennes mångåriga självsvält. Cirka 80
år efter hennes död helgonförklarades hon av
Biskop Pius II. 1940 utsågs hon som skyddshelgon för Italien och så sent som 1970 utnämndes
hon till kyrkolärare, en av de högsta posterna
inom den katolska kyrkan.
Ett helgon kan jämföras med nutidens idol eller
superstjärna. Ett helgon eller idol är någon att
se upp till vars ideal på ett sätt är ouppnåeliga
för den ”vanliga” människan. Diskutera i mindre grupper och jämför Katarina av Siena med
nutidens kvinnliga ideal och idoler. Finns det
några likheter och skillnader? Vad skulle ett
samtida kvinnligt helgon ha för egenskaper?
Vad är ett bra ideal? Måste ett ideal vara ouppnåeligt? Samla alla kommentarer på ett stort
papper eller på whiteboarden och diskutera
vidare.
2) Titta på Lombards Who’s that Girl? och
Sandströms Katarina Ana Nervosa och jämför
bilderna av tjejen i Lombards video med bilderna av Katarina av Siena i Sandströms video.
Finns det några likheter? Vad skiljer dem åt?
Hur växer bilden av Ana fram i Sandströms video? Vem är Ana?
Videokonst ärVad
#2
?
det
Identitet
fördjupningsövningar:
3) Gör ett självporträtt:
Videon Who’s that girl? bygger på 187 fotoautomatsbilder tagna av Lombard under 1981-2001
och visar olika skepnader av en och samma person. Hur vi uppfattas vid ett tillfälle kan ändras
vid ett annat. Alla sidor och bilder av oss själva
är en del av vår identitet.
Låt var och en i klassen samla ihop bilder på sig
själva som är tagna under en längre tidsperiod.
Varje person väljer ut ett stort antal bilder från
till exempel fotoalbum, klassfotografier, facebookprofiler och så vidare. Scanna, skriv ut digitala bilder och samla ihop fotokopior.
Utifrån de ihopsamlade bilderna gör var och en
ett självporträtt. Arbeta med komposition, placering och urval.
Exempel på presentation:
Gör ett självporträtt med alla fotografier i form
av en tidslinje: Arbeta kronologiskt med att placera de tidigaste bilderna först och bygg sedan
på. Använd väggar och golv i klassrummet.
Gör en alternativ skolkatalog där varje person
får en helt egen sida. En nytagen porträttbild
presenteras tillsammans med några av de äldre
bilderna.
Var och en gör ett självporträtt baserat på delar
och detaljer tagna från sina hopsamlade bilder
(ett öga från en bild fogas samman med del av
en frisyr från en annan, och så vidare). Klipp
och klistra eller arbeta digitalt.
4) Undersök bilder av kroppen nu och då:
Besök ett museum med äldre konst, till exempel Nationalmuseum eller titta i böcker på
historiska bilder av kroppen. Arbeta i mindre
grupper: Undersök hur de skulpturala eller avmålade kropparna är framställda från antiken
fram till 1800-talet. Titta på poser, kroppshållning, frisyrer, kläder, kroppsdelar och miljöer.
forts ->
© FILMFORM 2011
#2
Identitet
9
Videokonst ärVad
#2
Identitet
?
det
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
Diskutera likheter och skillnader mellan de
manliga och kvinnliga kropparna och titta på
vilka platser/miljöer som de olika personerna
är avbildade i. Undersök och jämför de olika
kroppsidealen genom tiderna.
4a) Fota av detaljer och kroppsdelar från de
olika skulpturerna och/eller målningar från
antiken fram till 1800-talet. Sätt i hop en helt
ny kropp baserad på de olika kroppsdelarna.
Arbeta med fotoutskrifter och gör ett kollage
eller arbeta digitalt.
4b) Gör en liknande undersökning som den
ovan, men se efter hur kroppar avbildas idag
genom att titta i tidningar, på reklamaffischer
och på TV-reklam. Diskutera likheter och skillnader. Fota av detaljer och foga ihop de samtida kroppsdelarna med de historiska.
5) Kropp, kläder och identitet:
Gör en gemensam identitetsundersökning i
klassen. Undersök vad som händer om ni byter kläder och tillhörigheter med varandra. Det
kan räcka med att byta ytterkläder, skor, väskor
och mobiler med varandra. Påverkas din personlighet och ditt kroppsspråk? Hur känns det?
Känner du igen dig själv eller blir du någon annan? Diskutera och sammanställ en undersökande rapport utifrån upplevelserna.
5a) Gör ett nytt klassfoto. Låt alla i klassen samlas till ett gruppfoto där var och en poserar som
sitt nya jag, klädda i klasskamratens kläder och
accessoarer. Videofilma ett porträtt.
6) Maktspråk: Hur visar du makt med din kropp
och genom dina kläder? Hur klär sig politiker?
Hur ser de som arbetar på en bank ut? Hur sitter
en nyhetsreporter? Hur pratar en programledare för Bolibompa? Är det någon skillnad? Titta
på olika kroppsspråk och hur personer från olika yrken rör sig och talar. Diskutera i grupp och
testa de olika poserna. Kan man med kroppen
och rösten påverka en situation?
© FILMFORM 2011
Bonus och tips
Cindy Sherman är en amerikansk feministisk
konstnär som mest är känd för sina självporträtt, där hon lånar poser och attribut från olika
ursprung, tider och kön. Hennes mest kända fotoserie är Untitled Film Stills från 1978, där hon
undersöker föreställningen om hur en kvinna
ska vara genom att iscensätta frysta ögonblick
från kända filmer och posera som kvinnliga
filmroller. Hennes konstnärskap visar att identitet inte är statiskt utan förändras och omskapas hela tiden. Låt dig inspireras av Shermans
bilder: Titta på hur kvinnor och män skildras
i olika tv-serier. Välj ett avsnitt ur en tv-serie
och titta på hur män kontra kvinnor framställs,
finns det några konventioner och tydliga roller?
Gillian Wearing är en engelsk konstnär som
genom video och fotografi undersöker identitet.
I fotoserien Album från 2001 har hon gjort om
foton på personer i hennes familj och skapat ett
nytt familjealbum. Med hjälp av peruker, masker, kläder och ”bodysuits” tittar Wearing ut ur
maskerna och förvandlar sig till sin syster Jane,
brodern Richard, mamman i ung ålder och till
och med sig själv från tidigare perioder i livet.
Wearing säger själv att det finns någonting av
henne i alla de andra familjemedlemmarna, att
de är lika men ändå olika.
Yoko Ono är en amerikansk/japansk konstnär
som har varit verksam ända sedan 1960-talet.
Hon arbetar ofta konceptuellt med performance och fluxus. Fluxus är en amerikansk konstgenre som bygger på instruktioner och aktioner där en skriftlig uppmaning kan tolkas eller
utföras av någon annan. Ett av Onos mest kända verk är Cut Piece, som genomfördes första
gången i Japan 1964, där publiken fick klippa
av delar av Onos kläder från hennes kropp ända
tills hon var helt naken. Verket har genomförts
vid flera tillfällen och ställer frågor om livet,
identitet, genus, sexism och ensamhet. Den
svenska konstnärsgruppen High Heel Sisters
har gjort en remake av Cut Piece och deras videoverk finns i Filmforms distribution.
#2
Identitet
10
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
Hanna Wilke var en amerikansk konstnär,
verksam mellan 1940-1993. Wilke rörde sig
mellan olika medier och utvecklade personliga
uttryck med utgångspunkt i den egna kroppen.
Hon intresserade sig för frågor kring identitet, sexualitet och utsatthet. I en rad avklädda
självporträtt blir själva nakenheten både intim,
ironisk, provocerande och allvarlig. 1987 drabbades Wilke av cancer vilket kom att prägla
hennes skapande. Under sjukdomstiden gjorde
hon en rad självporträtt. Fotografierna är stora färgfotografier som visar upp Wilkes nakna
kropp med oläkta sår och medicinska attribut.
Bilderna är känslomässiga men visar ändå inga
tecken på misströstan.
Marina Abramovic är en serbisk performancekonstnär som föddes i Belgrad 1946. Abramovic inledde sin karriär i början av 1970-talet. I sitt konstnärskap utforskar hon tiden och
gränserna för människans fysiska och mentala
potential. Människokroppen har alltid haft en
central betydelse som tema och medium i Abramovics konst. 2010 hade Abramovic en stor
utställning på The Museum of Modern Art
(MoMA) i New York med titeln The artist is
present. Vissa av hennes performances genomfördes live inför publik och kunde även följas i
realtid på museets hemsida.
Carolee Schneemann är en amerikansk konstnär född 1933 som bor och arbetar i New York.
Schneemann är en levande legend inom den feministiska performancekonsten. Hennes mest
kända verk är Meat Joy och Interior Scroll från
1960-70-talet. I de tidiga verken använder hon
sin nakna kropp som ett verktyg. I performanceverket Interior Scroll läser hon upp en feministisk text framdragen ur sin vagina.
Guerrilla Girls bildades i New York 1985 och
är en anonym konstnärsgrupp med radikala feministiska åsikter. Konstnärsgruppens fokus är
att synliggöra sexism och rasism i konstvärlden. Genom humoristiska och färgglada affi© FILMFORM 2011
Videokonst ärVad
#2
?
det
Identitet
scher, böcker och aktioner vill de skapa debatt
och få omgivningen att uppmärksamma orättvisor rörande kön och etnicitet på privat, ekonomisk och institutionell nivå. Guerrilla Girls
är kända för att bära gorillamasker i offentliga
sammanhang.
Queer och identitet
Vad anses normalt och vad är onormalt? Vad är
en norm? Formas vår identitet efter olika normer? Vad är queer?
Se videoverken:
P Making Pancakes av Cecilia Lundqvist
P I’ll be you if you’ll be me – The Swimmer
av Åsa Elzén och Markus Wetzel
På engelska betyder queer udda och underlig
men queer är också definitionen på en person
som överskrider normer för sexualitet och/eller kön och genus. Queer används ibland synonymt med homosexualitet.
Enligt den svenska genusforskaren Tiina Rosenberg handlar queerbegreppet om att ifrågasätta heteronormen. Heteronormen kan beskrivas som en idé om att heterosexualitet är
det naturliga och självklara och att andra sexualiteter ligger utanför det ”normala”. Rosenberg menar att i betydelsen av queer ligger också en strävan efter att inte förtydliga begreppet
för mycket, just för att undvika kategorisering
och fastlagda definitioner.
I Cecilia Lundqvists animerade video Making
Pancakes får vi som betraktare följa en trasslig
relation mellan en man och en kvinna. Idén om
hur den ”perfekta” relationen bör vara spricker
genom parets syrliga kommentarer sinsemellan som sedan glider över till fysiskt våld. Videon väcker tankar om hur vi tror att vi ska leva
våra liv och hur vi formar våra liv genom andra
människors tankar och normer. Här både befästs och ifrågasätts heteronormen.
#2
Identitet
11
Videokonst ärVad
#2
Identitet
?
det
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
Diskutera utifrån Lundqvists video
Making Pancakes:
• Hur ska en kvinna vara?
• Hur ska en man vara?
• Vad är en ”normal” relation? Är det
viktigt att vara normal?
• Skapas identitet tillsammans med
andra?
I Åsa Elzén och Markus Wetzels video I’ll be you
if you’ll be me – The Swimmer får vi se en person
som dyker i en havsvik. Personen simmar bort
från kameran men vänder sig sedan om. Är det
en kvinna eller en man? Kropparna byter plats
med varandra och smälter ihop. Under inspelningen av videon lekte och experimenterade
Elzén och Wetzel med könsroller och identitet.
Genom att turas om att regissera och agera i videon växte en fiktiv och androgyn person fram.
Övningar:
Kort övning:
1) Titta på I´ll be you if you´ll be me - The Swimmer och diskutera hur du som betraktare upplever huvudrollsinnehavaren. Vad händer vid
första anblicken?
Fördjupningsövning:
2) Gör en queer läsning av något av videoverken som tas upp i Identitetsdelen. Förslagsvis: Joanna Rytels Unplay, Cecilia Lundqvists
Making Pancakes, Mårten Nilsson och Gunilla
Heilborns This is Alaska och Maja Borgs Ottica
Zero.
Att göra en queer läsning betyder att synliggöra
heteronormativa mönster, alltså att hitta sam© FILMFORM 2011
manhang eller situationer där den klassiska föreställningen om hur en man och en kvinna ska
vara och förhålla sig till varandra blir tydlig. En
queer läsning innebär att synliggöra att heterosexualitet tas för givet. Queera läsningar går
att göra av vad som helst: nya eller äldre pjäser,
tv-serier, böcker, artiklar, tidningar, reklam,
konstverk, tecknade serier och så vidare.
Arbeta två och två. Välj ett av videoverken.
Titta noga på videon och anteckna medan och
efter att ni tittat på videon. Svara på frågor om
vad videon handlar om. Finns det några huvudrollsinnehavare? Vilka är de? Finns det någon
speakerröst? Vem är det? Vilka bilder används?
Vad handlar videon om? Försök nu att byta kön
på de som agerar i videon. Vad händer om ni
tänker er att rollfigurerna är hetero-, homo- eller bisexuella? Påverkar det videon?
Bonus och tips
Anneli är en tv-serie som gick på SVT i höstas.
I serien från vi följa Anneli, som bor i Malmö
och arbetar på ett fik. Anneli är blyg och har
dåligt självförtroende, men inuti henne bor en
mer självsäker, tuff och utmanande version av
henne själv som hon själv kallar för ”Liket”. Ibland tar ”Liket” över och kör sitt eget race. Då
framstår Anneli istället som en vild och orädd
tjej.
Annika Larsson är en svensk konstnär, bosatt
i Berlin. Hon arbetar med video och undersöker manlighet och makt. Filmform distribuerar
flera av hennes videoverk.
Tobias Bernstrup är en svensk konstnär som
arbetar med video, interaktiva verk, performance och elektronisk musik. Bernstrups konst är
starkt inspirerad av bland annat dataspel, science fiction, goth och film noir. Han har skapat
sin egen scenpersona i form av en hårt sminkad
och androgyn person som klär sig i blank latex.
I sina verk blandar han digitala alter egon, avatarer och liveperformances där han klär ut sig
#2
Identitet
12
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
Videokonst ärVad
#2
?
det
Identitet
till olika dataspelskaraktärer. Bernstrups konst
väcker frågor om representation, identitet och
heteronormativitet.
Diskutera utifrån Marcs video
Peaches eller Merrill Beth Nisker som hon
heter på riktigt, är en kanadensisk elektronmusiker och performanceartist som i sina texter
och framträdanden ifrågasätter könsnormer
och synen på sexualitet. Läs mer och lyssna på
Peaches på nätet. http://www.peachesrocks.
com
• Har identitet något ursprung?
Le Tigre är ett amerikanskt electro-post-punkband med en uttalad feministisk agenda. 1999
släppte de sitt debutalbum. Bandet är fortfarande
intakt och har nyligen påbörjat ett samarbete med
Christina Aguilera. Läs mer om och lyssna på Le
Tigre på nätet. http://www.letigreworld.com
Identitet som handling
Hur stor del av vår identitet formas genom våra
handlingar och det vi gör? En del tror att identitet formas av upprepningar i form av åsikter,
kroppshållning, klädstil och livsstilsval. Identitet kan också skapas i relation till andra, eller
att du som person identifierar dig med någon.
Religion och tro kan också vara en stor del av
ens identitet.
Mission Impossible:
• Hur stor del av våra föräldrars liv och
åsikter blir en del av vår egen identitet?
• Kan vi ändra någon annans identitet
och handlingar?
• Kan vi ändra oss själva som personer
genom handling?
• Är sökandet en del av identiteten?
I Mårten Nilsson och Gunilla Heilborns film
This is Alaska, möter vi några människor som
flyttat till en annan plats där de vill leva sina nya
liv. Personerna i videon berättar om sina drömmar, livsval och idéer.
Diskutera utifrån Nilsson och Heilborns video This is Alaska:
Se videoverken:
P This is Alaska
av Mårten Nilsson och Gunilla Heilborn
P Ottica Zero av Maja Borg
P Mission Impossible av Dorinel Marc
• Formas identitet genom våra val, åsikter och livsstil?
Dorinel Marcs korta video Mission Impossible,
inleds med en projektansökan vars huvudfråga
är att försöka ”hitta rätt pusselbit som får ekvationen att gå ihop”. Marc ansöker om en resa
till sitt hemland Transsylvanien, där han ska
ta hand om sin alkoholiserade mamma utan att
ifrågasätta hennes åsikter, religion eller leverne. Resan blir en inre existentiell färd där Marc
försöker få ihop delarna från sitt ursprungshem
med det liv han lever i Sverige.
• Kan identitet skapas genom solidaritet, samhörighet och identifikation?
© FILMFORM 2011
• Finns det en kollektiv identitet? En
gemensam identitet? Kan identitet
skapas tillsammans?
• Är det viktigt hur vi bor och vad vi arbetar med i förhållande till vår identitet?
#2
Identitet
13
Videokonst ärVad
#2
Identitet
?
det
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
I Maja Borgs videofilm Ottica Zero utvecklas
en berättelse om en före detta skådespelare vid
namn Nadya Cazan. Cazan skapar sig ett nytt
persona (N.E.M) och lämnar sitt gamla liv för
att leta efter ett liv grundat på sina egna ideal.
Fördjupningsövning:
Titta noga på Borgs Ottica Zero och gör en
analys av videofilmen. Arbeta i grupp eller
enskilt.
Frågor:
1) Vad handlar videon om? När utspelar sig
handlingen? På vilka plaster är scenerna filmade? Vilka är karaktärerna? Hur förs berättelsen framåt? Är videon dokumentär eller
iscensatt? Hur är videon filmad? Hur är ljudet
och ljussättningen i de olika scenerna?
2) Vem är Nadya Cazan? Varför tror du att hon
lämnade sitt gamla liv? Hur kan du beskriva
N.E.M? Vem är Jacque Fresco?
3) På vilket sätt vill N.E.M leva sitt liv? Går det
att starta om och bli en ny människa? Går det
att vara en människa utan åsikter, pengar och
hem? Vem är du som människa om din identitet är otydlig?
4) Vad är en utopi? Vad är en dystopi? Vad har
Jacque Fresco för tankar om framtiden? Vad
är ”Ottica Zero”?
© FILMFORM 2011
#2
Identitet
14
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
Ordlista
Ord och begrepp ändrar betydelse i olika sammanhang och genom tid. Se därför vår ordlista
endast som en riktlinje över ordens betydelse.
Androgyn
Ursprungligen användes ordet androgyn för en
tvekönad person, det vill säga en person med
manliga och kvinnliga könsdelar (hermafrodit). Numera används ordet androgyn om någon som har både manliga och kvinnliga egenskaper eller beteendemönster. Vad som anses
typiskt manligt och typiskt kvinnligt ändras
hela tiden och kan variera mellan olika sammanhang. Det gör att betydelsen av vad som
anses androgynt också är föränderlig.
Antiken
Antiken syftar på en epok i medelhavsområdets
historia. Enligt en traditionell indelning börjar
antiken med de egyptiska och mesopotamiska
civilisationerna omkring år 3000 f.kr. och avslutas omkring 500 e.kr. Därefter följer den tidiga medeltiden.
Aristokrati
Aristokrati betyder de starkas välde, herravälde, adel. Det står också för de högre, rikare och
mäktigare samhällsklasserna av en befolkning.
Barocken
Barocken är benämningen på den epok eller
stilriktning som främst inom konst, litteratur,
arkitektur och musik var dominerande i Europa från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet.
Stilen kännetecknas av en särpräglad dramatik
och storslagna former när det gäller bildkonst
och arkitektur. Ordet ”barock” har i alla tider,
även efter 1800-talet, då det gav namn åt tidsepoken, använts som ett nedsättande ord om
något (”Detta är barockt”).
© FILMFORM 2011
Videokonst ärVad
#2
?
det
Identitet
Borgare (Borgarklass)
Borgare var ursprungligen personer med burskap,
det vill säga som hade rätt att bedriva näringsverksamhet, hantverk och handel i staden som de var
verksamma i. Ordet borgare kommer av det tyska
ordet Bürger, ”borginvånare”. Under medeltiden
användes oftast istället begreppet byaman. Borgare hade rätt att delta i stadens beslutande organ
och kunde dömas efter stadslagen. De förvaltade
dessutom kyrkan och betalade förmögenhetsskatt.
Empiri
Empiri innebär att en slutledning är grundad på
erfarenhet. Empiri bygger på vetenskapliga undersökningar av verkligheten, iakttagelser och
experiment. Den utgår från erfarenheter, snarare
än från i förväg uppställda teorier eller filosofiska
resonemang.
Existentiell
Att något beskrivs som existentiellt betyder att
något handlar om existens. ”Att existera” betyder
förenklat ”att finnas”. Ordet existentiell används
oftast i filosofiska diskussioner om meningen med
livet. Varför och hur finns man? Det kan handla
om livet man lever just nu och i framtiden och om
allt liv innan detta liv. Hur tar vi plats i historier
och verkligheter?
Film noir
Film noir är franska för ”svart film”. Själva begreppet är namn för en subgenre inom thrillerfilmer och avser en kategori svartvita filmer, framför
allt kriminalfilmer, från 1940-50 talet. Till genrens främsta kännetecken hör en cynisk och dyster värld av falskspel och mord. Genren utmärker
sig tekniskt med sneda kameravinklar och djupa
skuggor.
Identifikation
Att identifiera sig med någon kan handla om att
känna igen sig, eller att se sig själv i någon annan
eller något annat.
#2
Identitet
15
Videokonst ärVad
#2
Identitet
?
det
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
Kategorisering
Att kategorisera är att placera olika saker, händelser eller fenomen i samma kategori. Det
innebär att vi tar fasta på vissa av deras egenskaper.
Konstruktion
Med konstruktion menas bygge eller uppbyggnad. I en konstruktivistisk syn på identiteten
skapas identitet kontinuerligt, i samspel med
omgivningen.
Performance
Performance, performancekonst eller performance art är en form av ”levande konst”. En
performance uppförs ”live” inför en eller flera
åskådare. Konstnären regisserar andra och/eller uppträder själv.
Renässansen
Renässans betyder ”pånyttfödelse”. Renässansen är den period då medeltiden avslutades och
antikens kulturarv sägs ha återuppväckts. Renässansen pågick från sent 1300-tal till början
av 1600-talet och utgick särskilt från Italien.
Solidaritet
Solidaritet innebär att gemensamt ta ansvar
för något. Att vara solidarisk kan vara att verka
hänsynsfullt utan egenintresse gentemot varandra.
© FILMFORM 2011
#2
Identitet
16
Videokonst ärVad
Pedagogiskt material för lärare och elever
Övningar, diskussionsuppgifter, bonusmaterial och tips med anknytning till videoverken.
Materialet kan användas ämnesövergripande, eller i enskilda ämnen, t.ex. svenska,
bild, historia, samhällskunskap. Från 15 år och gymnasiet.
#2
?
det
Identitet
Litteraturtips
Bitterfittan, Maria Sveland
Cal, Nova Gullberg Zetterstrand
Gender Trouble, Judith Butler
Hanna Wilke, katalog från BildMuseet i Umeå av Laura Cottingham,
Alfred M Fischer och Saundra Goldman.
Henrietta är min hemlighet, Maja Hjertzell
Hey Dolly, Amanda Svensson
Jag smyger förbi en yxa, Beate Grimsrud
Konst, kön och blick, Anna Lena Lindberg
Man föds inte till homofob, man blir det
http://www.rfslungdom.se/dokument/man-fods-inte-till-homofob
Orlando, Virginia Woolf
Pedagogisk guidebok om rörlig bild, Rikstutställningar
(Går att ladda ner som PDF på http://www.riksutstallningar.se/pedagogiskguidebok)
Film, och andra rörliga bilder - en introduktion (2009), Anu Koivunen (red.): Raster förlag
Inledning till Filmstudier, Braaten, Lars Thomas m.fl (1997), Studentlitteratur AB
A History of Experimental Film and Video, A. L. Rees, The British Film Institute 1999
Pojkflickan, Nina Bouraoui
Queerfeministisk agenda, Tiina Rosenberg
Under det rosa täcket, Nina Björk
Är du kille eller tjej – en intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor,
Frida Darj och Hedvig Nathorst-Böös, RFSL ungdom.
http://rfslungdom.kulturdistro.se/?12,-ar-du-kille-eller-tjej-
Videokonst - vad är det? har genomförts med
stöd från Svenska Filminstitutet, Kulturrådet och
Länskultur Gävleborg, Landstinget Gävleborg.
Projektledare: Anna Linder, Filmform
Pedagog: Anna-Stina Ulfström
Tekniker: Joyce Ip och Timo Menke
Grafisk form: Josefin Herolf
Texter: Anna-Stina Ulfström och Imri Sandström
Korrektur: Ida Ömalm Ronvall
Rådgivare: Jolanta Wadensjö och Klas Viklund
Curators: Anna Linder, Anna-Stina Ulfström,
Catti Brandelius och Gunnel Pettersson.
© FILMFORM 2011
Filmform
Svarvargatan 2, 112 49 Stockholm
Telefon: 08-651 84 26
E-post: [email protected]
www.filmform.com
#2
Identitet
17