Bilaga 6: Analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
Miljökonsekvensbeskrivning för
Nävlinge vindbrukspark i Hässleholms kommun
18 Juni 2012
Planerad vindkraftspark vid Nävlinge,
Hässleholms kommun
En analys av effekterna på fladdermusfaunan
Rapport 2011-11-25
En analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
Planerad vindkraftspark vid Nävlinge, Hässleholms kommun
En analys av effekterna på fladdermusfaunan
Sammanfattning
Resultaten av de gjorda inventeringarna visar på en tämligen artrik fladdermusfauna
inom det aktuella området för en etablering av en vindkraftspark vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Bland arterna noterades den sällsynta barbastellen, som är listad i
habitatdirektivet, bil. 2 (Natura 2000).
Vi bedömer att den viktigaste faktorn för bevarandet av barbastellen på kort sikt inom
det aktuella området är att man skyddar de smala skogsvägarna som utgör en viktig
jaktmiljö. Längs dessa vägar ansamlas nattaktiva fjärilar, som utgör barbastellens
huvudsakliga bytesdjur. Vi föreslår därför att skogsvägarna i den östra delen som
utgår i nordvästlig riktning från Nävlinge inte utnyttjas för etableringen av vindkraftverken (rödfärgade i fig. 5). Man kan dock undvika att exploatera dessa vägar genom
att utnyttja den planerade Sydvästlänkens serviceväg och därifrån bygga stickvägar.
Denna lösning möjliggör att man kan bygga samtliga vindkraftverk utom verken A12,
A13 och A16 i den sydöstra delen av planeringsområdet.
Med hänsyn till den troliga förekomsten av en yngelkoloni av barbastell inom etableringsområdet förordar vi att ett kontrollprogram kommer till stånd. Programmet föreslås bli utformat i samråd med HS Kraft .
På lång sikt är förekomsten av barbastell inom området beroende av en rik tillgång
på grova bokar och granar. Det innebär att man i skötseln av skogen överhåller träd
som på sikt kan utvecklas till hålträd, s.k. evighetsträd. Vid projektering, byggnation
och anläggning av ny infrastruktur måste stor hänsyn tas till förekomsten av äldre
träd. Större bestånd av lövskog bör ej fragmenteras.
Sett utifrån ett landskapsperspektiv finns det inga markerade ledlinjer för migrerande
fladdermöss genom planeringsområdet.
Bakgrund
På uppdrag av HS Kraft (kontaktperson: Thomas Hörberg) har vi undersökt om de planerade
23 vindkraftverken vid Nävlinge, Hässleholms kommun (fig. 1) kan ha en påverkan på den
lokala fladdermusfaunan.
I samband med utbyggnaden av vindkraften i Europa och USA under de senaste decennierna
har man kunnat notera ett ökande antal döda fladdermöss i anslutning till verken (Dürr &
Bach 2004, Arnett 2005). Största antalet, 2 095 st. påträffades vid en vindkraftpark på en
bergsrygg i West Virginia. Det faktiska antalet med hänsyn till att man inte hittade alla fladdermössen eller att asätare åt upp dem uppskattades till 14 000.
För svenskt vidkommande har problemet aktualiserats genom rapporten om att ett trettiotal
döda fladdermöss påträffats under ett vindkraftverk på Gotland i september 1999. Ett pilotprojekt startades 2002 varvid man besökte 160 landbaserade vindkraftverk, 66 på Gotland, 39
på Öland, 4 i Blekinge samt 51 i Skåne. Resultatet av undersökningen blev 17 döda fladdermöss, tillhörande 6 olika arter samt 33 fåglar av 17 arter (Ahlén 2002).
2
En analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
En sammanställning av fladdermuskollisioner med master och vindkraftverk antyder att de
flesta kollisioner drabbar flyttande arter längs deras flyttningsvägar (Ahlén 2003, Johnson et
al. 2004, Dürr & Bach 2004). Flera olika hypoteser har framlagts varför fladdermöss slås ihjäl
eller förolyckas på grund av att de utsätts för ett kraftigt undertryck av rotorbladen. De senaste
forskningsrönen visar att fladdermössen attraheras av vindkraftverken (Horn m.fl. 2008), inte
på grund av ljudet från dem utan troligen av ansamlingen av insekter runt verken. En hypotes
till varför insekter koncentreras till höga föremål eller bergstoppar (”hill-topping”) är att parningen förläggs dit, där hannarna konkurrerar om honorna (Alcock 1987).
Figur 1. Preliminär lokalisering av 23 vindkraftverk vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Karta från HS
Kraft.
Beskrivning av området
Det aktuella området för en etablering av en vindkraftspark ligger inom den västra delen av
Nävlingeåsen och utgörs av ett svagt kuperat landskap som är skogtäckt. Det finns ett betydande inslag av sammanhängande lövskogar i den östra delen. Äldre naturskogslika skogar,
fuktlövskogar och betade skogar har biotopskydd, varav en del klassats som nyckelbiotoper
(fig. 2). Förekomsten av stengärdsgårdar (fig. 3) visar att skogsbetet tidigare omfattade betydande arealer. Området saknar idag bebyggelse.
3
En analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
Figur 2. Nyckelbiotoper (avgränsade med röd linje) samt områden med biotopskydd (avgränsade med
violett linje) inom planeringsområdet för en vindkraftpark vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Karta
hämtad från Skogens pärlor, Skogsstyrelsen.
Figur 3. Stengärdsgård som indikerar tidigare bete inom det aktuella området vid Nävlinge, Nävlingeåsen, Hässleholms kommun.
Metodik
Området för den planerade vindkraftsparken vid Nävlinge inventerades på fladdermöss den
15-16, 21-22 samt 23-24 juni 2011 under goda väderleksförhållanden (tab. 1). Vid inventeringen använde vi oss av automatisk registrering med hjälp av s.k. autoboxar, D500X (Pettersson Elektronik AB), utrustade med ”time expansion”. Systemet med ”time expansion” innebär
att den inkommande ljudsignalen reduceras med avseende på hastighet, i det här fallet 10 ggr.
Ljudfilerna lagras på minneskort och analyseras senare i ljudprogram, i vårt fall BatSound
(Pettersson Elektronik AB). Autoboxarna har en mycket hög känslighet.
4
En analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
Vi använde oss också av bärbara ultraljudsdetektorer, D240X (Pettersson Elektronik AB), en
modell även den utrustad med ”time expansion”. De registrerade ljudpulserna från fladdermössen avlyssnas momentant. De kan även lagras och analyseras i ljudprogram, i vårt fall
BatSound (Pettersson Elektronik AB).
Placeringen av autoboxarna (fig. 4) gjordes på basis av våra erfarenheter av hur fladdermöss
rör sig i landskapet och var insekter ansamlas och därmed var man kan förvänta sig störst
fladdermusaktivitet. Autoboxarna var i drift under fladdermössens huvudsakliga aktivitetsperiod, kl. 22.00–02.00.
Tabell 1. Väderleksbetingelserna den 15, 21 och 23 juni 2011 inom planeringsområdet för etablering
av vindkraft vid Nävlinge, Hässleholms kommun.
Datum
Kl.
Temp.
Vind
Molnighet %
15.6
22.00
11,2 °C
0 m/s
0
24.00
7,4 °C
0 m/s
0
21.6
22.00
13,4 °C
2 m/s SV
90
24.00
11,0 °C
1 m/s SV
100
23.6
22.00
13,7 °C
3 m/s SV
50
24.00
12,6 °C
1 m/s SV
90
Figur 4. Lokaliseringen av 23 planerade vindkraftverk (A01-A18, B01-B05 röda flaggor), autoboxar
(C1-C6 där andra siffran anger inventeringsomgången, t.ex. C11 tolkas som autobox nr 1 första inventeringsdagen osv., blåa lådor) samt manuell registrering (M1-M3, gröna trianglar) vid Nävlinge, Hässleholms kommun.
Skydd
Samtliga fladdermusarter, för närvarande 19 st., fridlystes i Sverige år 1986. Sedan dess har
ytterligare ett skydd tillkommit som omfattar samtliga Europas fladdermöss, nämligen europeiska fladdermusavtalet, ”EUROBATS”. Sverige skrev under avtalet 1992 och det trädde i
kraft 16 januari 1994. Sverige har därigenom förbundit sig att genom inventeringar lokalisera
platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus samt ta hänsyn till dessa i den fysiska planeringen. Samtliga arter är även upptagna i EU:s habitatdirektiv, bilaga IV, dvs. arter
5
En analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
som kräver strikt skydd. Fyra av de svenska arterna är dessutom listade i bilaga II, där det
dessutom krävs att de ingående arterna får ”särskilda bevarandeområden”. Barbastellen är en
av dessa fyra arter. Genom artskyddsförordningen har en väsentlig del av bestämmelserna i
EU:s habitatdirektiv genomförts i svensk lagstiftning.
Resultat
Antal registreringar är ett mått på flygaktiviteten vid den aktuella autoboxen och anger således
inte antalet individer eftersom en och samma fladdermus kan flyga fram och tillbaka och bli
registrerad vid flera tidpunkter (tab. 2).
Resultaten av de gjorda inventeringarna visar på en tämligen artrik fladdermusfauna inom det
aktuella området för en etablering av en vindkraftspark vid Nävlinge (tab. 2). Den vanligast
förekommande arten utgjordes av långörad fladdermus (Plecotus auritus), specialist på att
jaga nattaktiva fjärilar. Samma bytesdjur utnyttjar den sällsynta barbastellen (Barbastella
barbastellus), som är klassad som starkt hotad (EN) på den nationella rödlistan (Gärdenfors
2010). Barbastellen registrerades inom större delen av planeringsområdet. En analys av tidpunkterna för registreringarna av ljudfilerna visar att arten bor i området och att det rör sig om
flera individer. Ytterligare en hotad art, fransfladdermus (Myotis nattereri) noterades i den
östra delen av området (tab. 2). Denna art är klassad som sårbar (VU) på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2010).
Sett utifrån ett landskapsperspektiv finns det inga markerade ledlinjer för migrerande fladdermöss genom planeringsområdet.
Tabell2. Resultat av inventeringarna av fladdermöss den 15-16, 21-22 och 23-24 juni 2011 inom planeringsområdet för vindkraft vid Nävlinge, Hässleholms kommun. Angivelserna av lokaler, se fig.4 .
Förklaringar: M/A = manuell/automatisk registrering, Myotis sp = obestämd Myotis-art, Mdau = vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Nnoc = stor fladdermus (Nyctalus noctula), Enil = nordisk fladdermus
(Eptesicus nilssonii), Ppyg = dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), Bbar = barbastell (Barbastella
barbastellus) och Paur = långörad fladdermus (Plecotus auritus).
Datum
Lokal
M/A
15-16 juni
C11
C21
C31
C41
C51
C61
M1
C12
C22
C31
C42
C52
C62
M2
C13
C23
C33
C43
C53
C63
M3
A
A
A
A
A
A
M
A
A
A
A
A
A
M
A
A
A
A
A
A
M
21-22 juni
23-24 juni
Myotis
sp
Mnat
Nnoc
Enil
1*
1*
1*
Ppyg
Bbar
2*
1*
8*
1*
1*
22*
3*
1*
1
1*
2*
4*
1
1*
1*
1*
1*
1*
1
2*
1*
5*
3*
3*
39*
2-5
6*
4*
4*
2*
3*
1
11*
1
Paur
1*
5*
10*
1*
4*
2*
2-5
1*
13*
30*
17*
25*
2-5
123*
13*
2*
3*
5*
2-5
* Antal registreringar
6
En analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
Analys av effekterna på den lokala fladdermusfaunan till följd av uppförandet
av en vindkraftpark vid Nävlinge, Hässleholms kommun
Resultatet av inventeringarna visar bl.a. på en förekomst av den sällsynta barbastellen inom
större delen av det aktuella planeringsområdet för en vindpark (tab. 2).
Barbastellen är listad i habitatdirektivet bil. 2 (Natura 2000). Som medlemsland har Sverige
åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att bevara arten, vilket bl.a. lett till att arten är föremål
för ett nationellt åtgärdsprogram. Vidare har barbastellen inventerats på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 1999, främst inom Småland, Östergötland och Skåne (Ahlén 2008, Gerell
& Gerell Lundberg 2011).
Barbastellen är till övervägande del en skogsart som på kontinenten prefererar skogar med
inslag av grova träd (Sierro 1999, Russo m.fl. 2003), vilket överensstämmer med erfarenheterna från Sverige. Barbastellen skiftar dagtillhåll oftare än någon annan europeisk fladdermusart (Russo m.fl. 2005), vilket medför att den behöver ett stort antal lämpliga träd i sitt
reproduktionsområde. Dagtid uppehåller den sig i trädhåligheter eller under stora barkflagor
på grova träd.
Den viktigaste begränsande faktorn för barbastellen är tillgången på yngelplatser och lämpliga
jaktmiljöer. Behovet pekar på att man bör skydda äldre lövskogsbestånd med lång trädkontinuitet. Inom dessa bestånd kan även enstaka grova granar vara värdefulla.
Barbastellen jagar under normala betingelser under trädtoppshöjd och därmed skulle den inte
kunna förolyckas vid vindkraftverk. Tyvärr har det visat sig att under speciella väderleksförhållanden, bl.a. relativt lugnt väder, kan även normalt lågt jagande arter kollidera med vindkraftverk (Ahlén 2010). Orsaken är troligen ansamlingar av insekter runt och på vindkraftverkens torn som lockar fladdermössen att flyga på dessa höjder.
Vi bedömer att den viktigaste faktorn för bevarandet av barbastellen på kort sikt inom det
aktuella området är att man skyddar de smala skogsvägarna som utgör en viktig jaktmiljö.
Längs dessa vägar ansamlas nattaktiva fjärilar, som utgör barbastellens huvudsakliga bytesdjur. Vi föreslår därför att skogsvägarna i den östra delen som utgår i nordvästlig riktning från
Nävlinge inte utnyttjas för etableringen av vindkraftverken (rödfärgade i fig. 5).
På lång sikt är förekomsten av barbastell inom området beroendet av en rik tillgång på grova
bokar och granar. Det innebär att man i skötseln av skogen överhåller träd som på sikt kan
utvecklas till hålträd. Vid projektering, byggnation och anläggning av ny infrastruktur måste
stor hänsyn tas till förekomsten av äldre träd. Större bestånd av lövskog bör ej fragmenteras.
7
En analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
Figur 5. Skogsvägar som inte bör utnyttjas vid etableringen av vindkraftparken (rödfärgade) vid Nävlinge, Hässleholms kommun.
Förslag gällande anpassning till förekomsten av barbastell vid etableringen av
en vindkraftpark
Ett förbud mot att använda de angivna skogsvägarna vid etableringen av vindkraftparken
skulle medföra att verk nr A16, A13, A12, A18, A15, B01, B02 och B01 inte skulle kunna
byggas. I samtal med HS Kraft AB har det dock framkommit att man vid utbyggnaden av
vindkraftparken kan utnyttja den planerade Sydvästlänken (Svenska Kraftnät) och dess serviceväg. Det innebär att man kan dra stickvägar till flera av de berörda vindkraftverken från
denna serviceväg (fig. 6). Därigenom skulle man undvika att påverka de smala skogsvägarna
som används som jaktbiotop av barbastellen. Den föreslagna vägdragningen har så långt det
varit möjligt dragits genom barrskog (gröna områden i fig.6). Skogsvägen längst i söder går
dock nästan helt och hållet genom lövskog (gula områden i fig. 6), vilket gör att verk A12,
A13 och A16 måste utgå.
Med hänsyn till den troliga förekomsten av en yngelkoloni av barbastell inom etableringsområdet förordar vi att ett kontrollprogram kommer till stånd. Programmet föreslås bli utformat i
samråd med HS Kraft.
8
En analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
Figur 6. Förslag till vägdragning vid etableringen av en vindkraftpark vid Nävlinge, Hässleholms kommun), östra delen. Svart dragen linje - Sydvästlänken, streckade röda linjer - nya vägar, blåa heldragna linjer - befintliga smala skogsvägar. Grönfärgade områden - barrskog, gulfärgade områden - lövskog. Modifierad karta från HS Kraft.
Referenser
Alcock, J. 1987. Leks and hilltopping in insects. J. Nat. Hist.21:319-328.
Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. – Fauna och Flora 97 (3):
14-21.
Ahlén, I. 2003. Vindkraftverk och fladdermöss – en pilotundersökning. Slutrapport 2003-1211.
Ahlén, I. 2008. Barbastell och några andra ovanliga fladdermusarter i Sverige 2007. Rapport
2008-03-07 till Naturvårdsverket.
Ahlén, I. 2010. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. - Kungl. Skogs- och
Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010: 22-27.
Arnett, E.B. 2005. Relationships between bats and wind turbines in Pennsylvania and West
Virginia: an assessment of bat fatality search, protocols, patterns of fatality, and behavioural interactions with wind turbines. A final report submitted to the Bats and Wind Energy Cooperative. Bat Consevation International. Austin, Texas, USA.
9
En analys av effekterna på fladdermöss
Naturvårdskonsult Gerell
Dürr, T. & L. Bach. 2004. Bat death and wind turbines – a review of current knowledge, and
of the information available in the database for Germany. – Bremer Beiträge für
Naturkunde und Naturschutz 7: 253-264.
Gerell, R. & K. Gerell Lundberg. 2011. Inventering av barbastell (Barbastella barbastellus)
i Skåne 2007 - 2009. Länsstyrelsen i Skåne län, (under tryckning).
Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, Uppsala.
Horn, J.W., E.B. Arnett & T.H. Kunz. 2008. Behavioral Responses of Bats to operating Wind
Turbines. - J. Wildl. Mgmt 72 (1): 122-132.
Johnson, G.D., Perlik, M.K., Ericson, W.P. & Strickland, J.D. 2004. Bat activity, composition, and collision mortality at a large wind plant in Minnesota. - Wildlife Soc. Bull.
32(4): 1278-1288.
Russo, D., L. Cistrone, G. Jones & S. Mazzoleni. 2004. Roost selection by barbastelle bats
(Barbastella barbastellus, Chiroptera: Vespertilionidae) in beech woodlands of central Italy: consequences for conservation. - Biological Conservation 117: 73-81.
Russo, D., L. Cistrone & G. Jones. 2005. Spatial and temporal patterns of roost use by treedwelling barbastelle bats Barbastella barbastellus. - Ecography 28: 769-776.
10
HS Kraft AB
Tel: 040–694 19 60
Frihamnsallén 8
211 20 MALMÖ
Org.nr 556885 -6503
© HS Kraft AB 2012
[email protected]