Arkitekten nov 2013
Så överlever du i ett gränslöst arbetsliv (Nej, du måste inte alltid vara tillgänglig!) Sveriges arkitekters bransch- och medlemstidning jämställdhet: Vartannat kontor uppfyller inte kraven NummeR 11 november 2013 Expanderande kontor satsar på rekrytering Vinnande bro blir dubbelt nav i Linköping Hammarkullen – nu och då Han driver världens minsta bomässa ”En stor del av vårt jobb ligger i frågan: Vad vill vi veta om projektet om 30 år?” –Maria Johansson Sim sala BIM plus Chef över kompisarna? Så undviker du de vanligaste fällorna Adina Jägbeck och Maria Johansson testar gränserna för BIM på Nya Karolinska Solna ORD&BILD REKLAMBYRÅ – KAN SJÄLV. D MINI A P I N VIN på uiz Dubbelq Lös A+I ion.se/quiz aipens Varför ska vi anförtro våra pensionspengar till någon annan, som i sin tur ska tjäna på dem? Precis så resonerade vi när vi startade 1955. Hos oss är alla sparare delägare som delar på hela vinsten. Och även du är välkommen – om du är arkitekt eller ingenjör förstås. www.aipension.se November 2013 I detta nummer Nu får aktiviteten styra utformingen De monotona kontorslandskapens tid är förbi. Nya friare sätt att jobba innebär en utmaning för arbetsplatsens struktur. Sidan 32 3 4 November 2013 Innehåll 38 42 26 28 Briefing 61 9 Byggboom i vårdsektorn. 10 Först ut. Ruben Albertsson är arkitekten som utbildar hantverkare. tiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete. 11 Just nu. Nyheter i korthet. 12Fokus. Var tredje kontor saknar systema- Reportage 14 Ny dom stärker kamp mot prisdumpning. 15Utrett. Ekosystemtjänster. 16 Få husarkitekter praktiserar på kommun. 19 Byggandet i siffror. Långt kvar till effektiv byggprocess. 20Synpunkt. ”Byggherren behöver ekono- miska morötter för att skapa gröna stads- landskap”, menar Mattias Gustafsson. 222013.11.08. Arkitekturgalan. 24Pristagarna. De fick Sveriges Arkitekters arkitekturpriser. 26Nyöppnat. Brasserie KP i Malmö. 27 På plats. Passivhuskonferens i Göteborg. 28Tävling. Metro och Rundquist vann Linköpingstävling. 30Guiden. Utställningar, seminarier, konfe- renser med mera. 32 De aktivitetsbaserade kontoren har kommit till Sverige. 38 Hammarkullen under 40 år. 42 Så används BIM i Nya Karolinska i Solna. 55 Perspektiv 50 Rädsla för gentrifiering ökar segregatio- nen, skriver Alexander Ståhle. 52 Shop Show på Form/Design Center. Verktyg 55 Chef över sin kompis, hur gör man? 56 Koppla ner. Så klarar du det gränslösa Karriär 61 Peter Ullstads kontor har vuxit från 7 till 22 på bara ett år. 63 Arkitekter på nytt jobb och nya företag. Sveriges Arkitekter arbetet. 72 Sveriges Arkitekter informerar. 78Friyta. 58 Så gjorde jag. Peter Sundin utformade avluftstorn efter luftflödet. November 2013 5 Välkommen Arkitektens releasemingel den 22 oktober blev en succé! Ordförande Jaco b Sahlqvist fanns på plats. Kan en skateboard främja kreativiteten? Maria Blom Chefredaktör och ansvarig utgivare [email protected] Arkitekter och branschfolk kom förbi. Jag vill rikta ett stort tack till alla som hört av sig med kommentarer om tidningens nya form och innehåll. De allra flesta verkar uppskatta att vi satsat ännu mer på aktualiteter och tävlingsbevakning. Dessutom verkar en så enkel sak som att tidningen numera går att rulla ihop och ta med sig, ha fallit i god jord. Tanken är ju att den ska vara en viktig nyhetskälla och ett praktiskt verktyg i vardagen, inte något man känner sig tvungen att spara årgångsvis i bokhyllan. Stort tack också till alla arkitekter, branschkollegor och övriga gäster som kom till vårt releasemingel på Arkitekturgalleriet i Stockholm för några veckor sedan. Det var en underbart trevlig kväll, och roligt att för första gången ta del av alla reaktioner på den nya tidningen. I det här numret skriver Nina Gunne om hur man utformar de nya aktivitetsbaserade arbetsplatserna, ett arbetssätt som de senaste åren börjat omsättas i praktiken. Den som inte provat har nog svårt att föreställa sig hur det är att inte ha ett fast revir på jobbet. Men visst funkar det. Tidigare arbetade jag i det nyligen ROT-prisade Jarlahuset och där kunde man via ljusgården kika upp till Spotifys glasade våningsplan och förundrat betrakta hur de anställda rullade runt på skateboards mellan kontorslandskapets ”chill rooms” och ”war rooms”(!). Frågan är om och när det första arkitektkontoret med liknande arbetssätt dyker upp. Det kanske redan finns? Hör av er i så fall, det vill vi gärna berätta om. Annika Jensfelt Redaktionssekreterare/ redaktör/reporter [email protected] Nina Gunne Redaktör/reporter [email protected] Sveriges Arkitekters bransch- och medlemsmagasin foto: peter phillips Storgatan 41 Box 5027 102 41 Stockholm Kontaktuppgifter till Sveriges Arkitekter finns på sid 73. Vill du prenumerera? Prenumerationer på den tryckta tidningen, eller e-prenumeration beställs på www.arkitekt.se/ arkitekten Vill du annonsera? Produktannonser: Margareta Karlsson, [email protected] Plats- och eftertextannonser: Ina Flygare, [email protected] Webbannonser: Bengt Samuelsson, [email protected] Utgivningsplan 2013 Annons- och Nr manusstopp Utgivning 11/2013 30/10 12/2013 27/11 23/11 18/12 Vill du bidra till tidningen? Mejla till [email protected] eller de enskilda journalisterna. Allt redaktionellt material i tidningen publiceras också på Sveriges Arkitekters webbplats www.arkitekt.se/arkitekten Omslagsfoto: Henric Lindsten Rebecka Gordan Redaktör/reporter [email protected] Jonas Lindgren Reporter/Redigering [email protected] Elisabet Näslund Redaktör/reporter elisabet.nä[email protected] Tryck och repro: Ineko Stockholm ISSN 0347-058X TS-upplaga: 12 300 November 2013 7 Brev till redaktionen Hör av dig till oss! Skicka ditt mejl till: [email protected] ? Fler än arkitekter Man blir sugen jobbar över på att läsa Kommentar till förra numrets ledarsida: Det är självklart viktigt att som fack jobba för de sinas bästa! Dock känns det mycket samhällsfrånvänt att få det att låta som att inga andra yrkesgrupper skulle jobba över. Vårdpersonal, barnmorskor, lärare och många fler vänder ut och in på sig för att räcka till varje dag. Många med betydligt lägre löner. Minna Hatti, arkitekt Svar: Givetvis har du rätt. Det finns många andra grupper som också jobbar över. Men att nio av tio inom arkitektkåren gör det regelbundet kan väl knappast vara hållbart ur ett mänskligt perspektiv, oavsett lönen. Maria Blom, chefred Ville bara gratulera till en grymt bra nylansering av Arkitekten. Ni har verkligen skapat något nytt, framför allt känns det som en produkt som man direkt blir sugen på att läsa. Jag gillar de nya vinjetterna och nyhetsupplägget med många korta grejer, lite ”smörgåsbord” över det. Uppskattar också de korta insändarna som lyfts till början. Överhuvudtaget känns det som personer fått ta mer plats på ett trevligt sätt, som under vinjetten ”Så gjorde jag”. Det enda som förvirrar mig lite är att avdelningen ”Briefing” är så pass lång och innehåller så mycket olika saker. Kanske något som man vänjer sig vid. Ronneby kommun bjuder in till ARKITEKTUPPDRAG om Sveriges första Cradle to Cradle -inspirerade ® stadsdel Kilen. Var med på workshopen i mars 2014 där idéer och modeller för området utvecklas! Förfrågningsunderlaget hämtas på www.ronneby.se/upphandling Gustav Björeman, arkitekt Edge Vägg Edge Golv Edge Bord www.lintex.se Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har vi lärt oss genom åren: försäkringar är, precis som arkitektur, så mycket mer än siffror i ett Excelark. Det handlar om känslor. Om allt du håller kärt och bryr dig om i livet – ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och din framtid. Därför är det extra roligt att vi är Sveriges Arkitekters nya samarbetspartner. Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och vill skydda - då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel 0771-950 950. Varmt välkommen! Briefing. November 2013 9 Briefing Nyheter Tävlingar Trender Arkitekternas världsnamn är med och fajtas när vårduppdragen blir fler och kvalitetskraven på vårdbyggnader höjs. Snøhetta har ritat det senaste Maggie’s Centre, en serie hospice för cancerpatienter i Storbritannien. Det våras för vården Nu boomar vårdbyggandet igen. Nya behov, sprungna ur förändrad demografi, och snabb teknikutveckling ställer krav på fler och andra typer av vårdanläggningar. Vad utmärker dagens vårdmiljöer? Goda material, ljus och grönska, svarar Peter Fröst som är professor på Centrum för vårdens arkitektur (CVA) på Chalmers: – Landstinget är ju den perfekta beställaren i och med att man alltid bygger för egen, långsiktig förvaltning och därför satsar på kvalitet. Så har det kanske alltid varit – Huddinge sjukhus är ingen lågprislösning – men man hade andra arkitektoniska ideal tidigare. En medvetenhet har växt fram om att du blir friskare av rätt utformad vårdmiljö. Forskning visar att bra arkitektur ger vinster för hälso- foto: PHILIP VILE Trend och sjukvården; exempelvis behöver depressiva patienter tre–sex dagars kortare vårdtid om de placeras så att de utsätts för direkt solljus på morgonen. Det, i kombination med en strävan att sätta patienten i centrum och ett allmänt högre krav på offentliga miljöer från medborgarna, höjer ribban på vårdens arkitektur. – Att upplevelsen av arkitekturen påverkar hur vi uppfattar bemötandet är ingen ny insikt för de som bygger hotell. Men det är nytt inom vården, säger Peter Fröst. Elisabet Näslund På sidan 44 kan du läsa om Sveriges största pågående vårdprojekt, universitetssjukhuset Nya Karolinska i Solna. 10 Briefing November 2013 Först ut ”Det finns annat än att bara bygga nytt” Arkitekten Ruben Albertsson insåg att det behövs engagerade praktiker när 1900-talets bostadsbestånd ska rustas upp. Nu leder han den ettåriga utbildningen Ombyggnad och renovering för bygghantverkare vid Nässjöakademin. Varför behövs utbildningen? – De treåriga byggprogrammen på gymnasiet hanterar väldigt lite ombyggnad. Samtidigt hamnar många på ombyggnader och använder där samma tänk och metoder som vid nybyggnad. Men ombyggnad handlar mer om problemlösande, att man i arbetet stöter på det som inte är förväntat. De som idag är skickliga inom yrket är ofta över 50 år och har lärt av lång erfarenhet. Ni har också sjösatt Världens minsta bomässa. Vad är det? – Under förra läsåret renoverade vi i kursen en vattenskadad lägenhet, en tvåa i ett traditionellt trevånings tegelhus från 1955, ritat av Erik Sigfrid Persson. Vi öppnade lägenheten för studenter och byggföretag som kom och tittade. Varför bryr du dig så mycket om ombyggnad? – Jag har alltid varit intresserad av återbruk och när jag gick på KTH slängde vår lärare Jan Magnus Berg ut oss i containrarna för att samla material till att bygga en by. Det blev som en bekräftelse för mig och satte ribban i min själ, att det finns annat än att bara bygga nytt. Annika Jensfelt Vad är det era studenter får lära sig? ruben albertsson Aktuell: Med utbildningens nästa ombyggnadsprojekt: Ett lägenhetshus i centrala Nässjö, med fyra lägenheter, byggt 1946. ”Det är förfallet men en riktig pärla, fint hantverk och fina material som parkettgolv. Framtiden här är inte att riva utan att rusta.” Foto: sofia runarsdotter – Teknik- och bebyggelsehistoria är en bas i utbildningen. Tre och en halv dag i veckan är vi ute och bygger. Då uppstår situationer som leder till samtal om hur vi gör, vilka kvaliteter som är viktiga för det liv som finns i bostäderna idag. Det skapas ett engagemang för frågorna hos den yngre generationen och det är jätteviktigt! Det handlar inte främst om kulturbevarande byggnadsvård utan om att unga ska få ta plats och påverka. 11 Briefing November 2013 Just nu För övrigt ... … öppnar brittiska bevarandeorganisationen National Trust inspelningsplatsen för Big Brother för allmänheten. Vilket för diskussionen om definitionen av kulturarv till en ny nivå. Värmland regerar i statistiken Konjunktur Emporia. Redaktör Rory Olcayto på architectsjournal.co.uk den 17 oktober. Tre tecken på … och två tecken att bostäderna på att de faktiskt borde krympa… gör det Singelhushållen har ökat med en halv miljon sedan 1991. Idag bor singlar i 60% av Stockholms bostäder. Den största ökningen av 2 singelhushåll sker i gruppen 50–66-åringar. Sverige tillhör de länder 3 som har flest självständiga, individualistiska och självförverkligande medborgare, enligt World Values Survey. Forskarna ser ett samband med singelhushållen. 1 ”Villasäljarna” försvann som målgrupp för bostadsbolagen 2008 när bland annat reavinstskattereglerna skärptes. När osålda projekt med stora lägenheter ritas om till små, finns efterfrågan. I Boverkets nya byggregler 2 (BBR) som gäller från 1 juli 2014 finns särskilda regler som lättar på utformningskraven för student- och ungdomsbostäder. Regeringen hoppas att det ska öka byggandet av små bostäder. 1 Inhämtat på Whites seminarium ”Varför bygger vi för kärnfamiljer när singlarna är i majoritet?” den 16 oktober. Siffrorna kommer från SCB. Appropå Erskinejubileet Nynäshamn tar hjälp av mobilen Arkitektur- och designcentrum, Arkdes, har också (liksom Nynäshamn) valt appen som verktyg för att nå fler. Appen vid namn Arkitektur Nu/Stockholm innehåller 40 av de senaste årens byggnader, inredningar och landskapsprojekt. Tanken är att lägga till fler städer under nästa år. 2014 är också året då Ralph Erskine skulle ha fyllt 100 år. Det kommer Arkdes att fira – med en app. Nynäshamn har skapat en app för att få in medborgarnas synpunkter. På knappt en månad fick man 499 svar som bildar underlag för arbetet med en fördjupad översiktsplan, FÖP. Ett mål med appen var att nå yngre och medelålders medborgare, vilket man också lyckats med. Bland de svarande var det ungefär lika många i åldern 18–40 som 41–65 och tillsammans utgjorde de den största gruppen. Hur vill då medborgarna helst använda Stadshusplatsen och Fredstorget i centrala Nynäshamn? 55 procent svarade ”äta och shoppa”. Fritt wifi hamnade också högt på önskelistan. Mobilt Talk of the WAF Wingårdhs knep priset för bästa köpcentrum med Emporia på World Architecture Festival, WAF. Det finaste priset, årets byggnad, gick till australiska kontoret Francis-Jones Morehen Thorp för sitt Auckland Art Gallery. Festivalens snackis blev Sancaklar-moskén i närheten av Istanbul, ritad av EAA-Emre Arolat Architects som ersatte traditionell moskétypologi med, enligt AJ:s chefredaktör Christine Murray, ”en poetisk dans av materialitet och ljus”. Prisat ”Arkitektur är en magisk handling. Att bygga ett hus är som att dra en kanin ur en hatt – fast mycket, mycket långsammare.” Dialog 16 ... gånger per dag får riktvärdet för flygbuller, max 70 dBA vid uteplats, överskridas enligt förslag i delbetänkandet av Bullersamordningsutredningen, som behandlar flygbuller. Det följer samma principer som övriga utredningen (se Arkitekten 8.12). Tengbom får ny vd Den nya vd:n på Tengbom heter Bo Ringdahl och kommer från IToch managementkonsultbolaget HiQ Stockholm där han varit vd i sju år. Han börjar den 1 december och efterträder Magnus Meyer, som varit Tengboms vd i åtta år. Han i sin tur går vidare till posten som vd för WSP Sverige. Ledarbyte Bo Ringdahl. foto: stefan kalm/SAAB AB Sveriges Bygg industriers (BI) konjunkturprognos får ofta redaktionen att hicka till. Så också denna gång när Värmland toppar länslistan över ökade bygginvesteringar. Sett i procentuell förändring 2013/14 ökar Värmland med 21 procent – att jämföra med storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne som ökar med mer beskedliga 1, 4 respektive 2 procent. Två stora privata projekt i Karlstad drar upp statistiken. I kronor och ören är dock Stockholms investeringar (2012:s siffror) högst: 94,5 miljarder kronor, mot Värmlands 4,8 miljarder. I övrigt spår BI att Sveriges förbättrade konjunktur spiller över på byggsektorn, där bostäder och privata investeringar drar byggandet 2014. Singellägenheter i Rindö hamn för Vasallen av White Arkitekter. Hälften av lägenheterna är under 35 kvadrat. 12 Briefing November 2013 Fokus För Liljewall arkitekter blev jämställdhets- och mångfaldsarbetet en ögonöppnare. Flera kontor saknar mål för jämställdhet Även Sveriges Arkitekter står utan den plan och de strategier som lagen kräver Nära hälften av de svenska arkitektkontor som enligt lag ska ha både en jämställdhetsplan och ett målinriktat arbete för jämställdhet och mångfald har det inte. Sveriges Arkitekter har varken en egen plan som arbetsgivare eller utåtriktat jämställdhetsarbete som förbund. – Det är ett viktigt fackligt arbete, men frågan finns inte med i vårt nuvarande verksamhetsprogram, säger förbundsdirektör Catherina Fored. Skälet till att Sveriges Arkitekter inte driver frågan om jämställdhet och mångfald beror enligt Catherina Fored på att styrelsen prioriterat annat sedan hon tillträdde i januari 2012. – Samtidigt vill jag säga att vi hela tiden arbetar med frågan. Den finns inbakad, till exempel i ett projekt vi har med Saco om det gränslösa arbetet. Och vi för statistik över löneskillnader mellan kvinnor och män. Enligt diskrimineringsombudsmannen har facket en nyckelroll i arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. En kartläggning Saco gjort visar att många förbund satsar på jämställdhetsfrågorna i en större omfattning än vad Sveriges Arkitekter gör, till exempel genom att driva kampanjer, anordna normkritiska chefsutbildningar och bjuda in till särskilda löneseminarier för föräldralediga. Att som fackförbund göra satsningar av det här slaget är inget lagen kräver. Däremot måste Sveriges Arkitekter i egenskap av arbetsgivare ha en jämställdhetsplan och arbeta målinriktat med frågorna. Josefin Edström, Sacos utredare i jämställdhet och integration, anser att förbunden bör föregå med gott exempel. – Är man inte medveten om frågan är det allvarligt. Det målinriktade arbetet är till för att upptäcka var det behövs insatser och vem Diskriminering det av en jämställdhetsgrupp, djupintervjuer med medarbetare samt kartläggningar på ett flertal områden, exempelvis lön, beslutspositioner, rekrytering, sjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av sjukt barn. – Det som kom fram var en ögonöppnare. Vi såg att det i vår struktur fanns vissa konkreta saker vi kunde göra för att undanröja hinder. Till exempel Så svarade visade det sig att det var svårt kontoren för deltidsarbetande småbarnsFråga: Har ni en föräldrar att få krävande jämställdhetsplan samt arbetar planmässigt uppdrag, säger Per-Henrik med jämställdhet och Johansson och berättar att man mångfald? nu utformar grupperna med målsättning att det ska finnas stöd för de med ansvar och att ej inga viktiga möten läggs efter svar: 5 klockan fyra. som ska ansvara för att bedriva och följa upp dem, säger hon. Catherina Fored säger att hon insåg att det saknades en jämställdhetsplan på förbundskansliet när hon började 2012. – Nu är det på gång. Jag hade önskat att arbetet kommit längre men vi har inte hunnit med, säger hon. I Sverige finns det 41 arkitektkontor med 25 eller fler anställda vilket betyder att de enligt lag ska ha en jämställdhetsplan och ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet och religion. Arkitektens undersökning, riktad till vd:ar och personalNej: ansvariga, visar att 17 kontor 17 Det insamlade materialet av de 36 som svarat, alltså Ja: 19 ligger till grund för kontorets nästan hälften, saknar antinnya handlingsplan där mål, gen plan eller målinriktat kartläggningar, analyser och arbete eller både och – precis konkreta åtgärder finns med. som Sveriges Arkitekter. Nio av dessa kontor har Vid rekrytering kallar man Ett kontor som arbetar en aktuell jämställdhetsplan men arbetar nu till exempel sökande som aktivt med frågorna är Lilinte målinriktat med kan bidra med bredd, som jewall arkitekter i Göteborg. jämställdhet och/ kunskaper i språk eller om När Per-Henrik Johansson eller mångfald. Åtta konandra länders arkitektur. Det tillträdde som vd 2010 visade tor saknar plan. Av dem har sex inget jämställdhar gett resultat. Att han som en medarbetarenkät att de hets- och mångfaldsarvd deltar aktivt i jämställdhetsanställda inte tyckte att män bete alls. gruppen och det fortsatta aroch kvinnor hade samma betet ser Per-Henrik Johansson möjlighet att avancera. Detta som en viktig markering. trots att kontoret hade en – Det ger en tydlig signal att vi prioriterar jämställdhetsplan. frågorna. De är viktiga för oss. Vi har kommit – Då bestämde vi oss för att jobba med det en bit på vägen men har mycket kvar att här. Vi vill vara en attraktiv arbetsplats, och åstadkomma. då måste alla få möjlighet att utvecklas efter Rebecka Gordan, Annika Jensfelt bästa förmåga, säger han. I samarbete med en genusexpert startade Fotnot. Antal anställda på kontoren är enligt STD:s de flera aktiviteter, som föreläsningar om aksenaste branschöversikt. tuella begrepp, lagar och strategier, grundan- 13 Briefing November 2013 foto: nicke johansson ”Våra kvantitativa mätningar har hjälpt oss att se att vi är på rätt väg. De ger ett förbättrat underlag för styrning och beslut”, säger Monica Österberg, HR-chef på Liljewall arkitekter. ”För vår del har det handlat om att få syn på de hinder och strukturer som finns på ett omedvetet plan”, säger Per-Henrik Johansson, vd på Liljewall arkitekter. ”Jämställdhet och mångfald är inte längre bara ord på intranätet. Det känns bra att vara del av ett företag som medvetet arbetar för en god arbetsmiljö.”, säger Annelie Idermark, fackklubbens ordförande på Liljewall arkitekter. 4 � Det säger lagen rbetsgivare med 25 anställda A eller fler ska var tredje år upprätta en plan för jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsplanen ska innehålla de åtgärder som behövs på arbetsplatsen för att det exempelvis ska vara möjligt att förena arbete och föräldraskap, för att främja en jämn könsfördelning och förhindra att sexuella trakasserier uppkommer. Arbetsgivaren ska vart tredje år kartlägga och analysera löner och andra anställningsvillkor för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. På arbetsplatser med 25 anställda eller fler ska det finnas en handlingsplan för arbetet med jämställda löner. Arbetsgivaren ska även arbeta målinriktat med att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning inom områdena arbetsförhållanden och rekrytering. Fackets representanter på arbetsplatserna ska företräda medlemmar som blivit utsatta för diskriminering, men också samverka med arbetsgivaren om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen. Checklistor och mer information på www.do.se Kontoren med jämställdhetsplan och målinriktat arbete för både jämställdhet och mångfald Liljewall arkitekters jämställdhetsgrupp bildades 2012. Johan Brendelökken, Annelie Idermark, Calle Hellberg, Per-Henrik Johansson, Lotta Josefsson och Monica Österberg ingår i gruppen. White Tengbom Temagruppen Wingårdhs Liljewall arkitekter Fojab Krook & Tjäder Semrén & Månsson ÅWL Arkitekter Strategisk Arkitektur Wester + Elsner Aperto Reflex Arkitekter BSK Arkitekter Equator Stockholm Berg/C. F. Møller Abako Arkitektkontor Pyramiden Arkitekter MAF Arkitektkontor Så satsar andra saco-förbund – några exempel: nordnar normkritiska chefsA utbildningar. Driver kampanjer om lika lön. Anordnar kurser för förtroendevalda om aktivt jämställdhetsarbete. Driver skräddarsydda mentorsprogram för invandrade akademiker. Arrangerar seminarier för medlemmar som ska vara föräldralediga. 14 Briefing November 2013 Nyheter Stenpriset till Stortorget Sienapristagaren från 2011, Stortorget i Gävle av Anderson Jönsson Landskapsarkitekter, fick Stenpriset 2013 för användandet av natursten på ett estetiskt, hållbart och nyskapande sätt. Ny dom stöd i kamp mot prisdumpning Domen är goda nyheter för Sveriges Arkitekter som vill sätta stopp för prisdumpning i arkitektupphandlingar. – Det ska bli intressant att se om de företag som fått sina anbud uteslutna går vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Står sig domen kan det ge råg i ryggen för upphandlande myndigheter att förkasta onormalt låga Upphandling anbudspris även i arkitektupphandlingar, säger Ulrik Östling, jurist på Sveriges Arkitekter. Så kallad prisdumpning är en het fråga i Sveriges Arkitekters styrelse. Den har satt upp företeelsen som en av sina fokusfrågor under hösten, som ett tillägg till verksamhetsplanen för 2013 och 2014. Sveriges Arkitekter konstaterar att genomsnittspriset på en arkitekttimme idag ligger på cirka 795 kronor men att det inte är ovanligt att ramavtalsupphandlingar sker till genomsnittliga timpriser runt 500 kronor, i sämsta fall 200 kronor eller faktiskt noll kronor för vissa tjänster. – Många medlemmar vi Foto: patrick miller Ett upphandlingsbolag i Göteborg förkastade fem byggbolags anbud på grund av omotiverat låga timpriser. Byggbolagen överklagade men nu har Kammarrätten gett upphandlaren rätt. Jacob Sahlqvist, ordförande i Sveriges Arkitekter. pratat med känner sig allt oftare tvungna att agera pristaktiskt istället för att ge väl underbyggda och realistiska anbud. Om några företag accepterar uppdrag på dåliga villkor lär sig beställarna att arkitekttjänster kan köpas billigt och det kan och bör vi bekämpa, säger Jacob Sahlqvist, Sveriges Arkitekters ordförande. Kampen mot prisdumpning ska ske bland annat genom debattartiklar. Förbundet har också startat en utredning för att ta fram relevanta fakta som ska ligga till grund för en kampanj. I lagen om offentlig upphandling, LOU, finns regeln som säger att en upphandlande myndighet har möjlighet att förkasta anbud som de tycker är onormalt låga, så som skett i Göteborg. – Regeln ger en möjlighet men inte en skyldighet att förkasta anbudet. För att komma åt prisdumpning hade det varit bra om regeln innehållit en skyldighet, säger Ulrik Östling. Annika Jensfelt IfoElectric_Arkitekten_93,5x131mm_131104_IfoElectric_AoB_90x130 2013 1 ® Betong i nya banor 6 nya modeller med sensor! rörelse för ljus Sockel i vitt underhållsfritt porslin, kapslingsklass IP44. Du ser det nya sortimentet med inbyggd rörelse- och dagsljusdetektor på www.ifoelectric.com www.graphicconcrete.com Helsinki Kathy and Helsinki Neptun GCPro™ Tel 0456-265 00 / www.ifoelectric.com November 2013 Nyheter Betänkandet i korthet För att inkludera ekosystemtjänster i samhällsplanering och näringslivsutveckling måste de integreras i beslutsprocesserna. Det krävs också bättre kunskapsunderlag och ökat lärande. För detta föreslås en kunskapsnod i form av en tillfällig myndighet, verksam fram till 2018 då målet om värdet av ekosystem ska följas upp. 1 2 Se över hur de lagar som styr mark- och vattenanvändningen, såsom Plan- och bygglagen (PBL), gynnar ett hållbart nyttjande av viktiga ekosystemtjänster. Ändra lagen om det finns brister. Utred om ekologisk kompensation, det vill säga att förorenaren betalar för negativ inverkan på ekosystemtjänster vid exploatering, är effektivt. Om så är fallet, ta fram nationella riktlinjer och verktyg för genomförande och se över gällande lagstiftning. 3 Elisabet Näslund Utredare: Maria Schultz, enhetschef på Stockholm Resilience Centre. Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människan. Genom att främja dem kan vi dra nytta naturens förmåga till exempelvis klimatstabilisering och luftrening. Mer på sidan 20. Foto: Nora Lidfeldt Ekosystem in i PBL 15 Briefing Utrett: Synliggöra värdet av ekosystemtjänster – Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster (SOU 2013:68) Gunnar Lidfeldt F. d. stadsarkitekt i Gävle protesterar genom Hembygdsföreningen mot kommunens planer på att göra saluhall av gamla Rådhuset. ”Gävle saknar stadsarkitekt” Varför protesterar du? – Rådhuset är stadens förnämsta märkesbyggnad och bör ha ett värdigt innehåll. Planerna på kommersiell användning är hårresande och vittnar om total brist på förståelse för byggnadens karaktär och dess historiska och arkitektoniska värde. Ponera att M3 Mobil Glas www.lintex.se Hallå där Stockholms stadshus skulle konverteras till saluhall! Vilket liv det skulle bli! Bara ett restaurangkök kräver ombyggnader som enligt mig är omöjliga att genomföra utan att man förgriper sig allvarligt på Rådhusets interiör. Hade jag varit i tjänst som stadsarkitekt hade jag inte kunnat godta detta. Jag hade agerat kraftfullt för att starta en diskussion både internt och utanför. Nu saknar Gävle stadsarkitekt. Huset har stått tomt sedan i mars, vad ska man göra istället? – Ett förslag som jag tror har stöd bland många är att kommunalråden flyttar in med kansli. Det skulle innebära en värdig användning som gav byggnaden skäl för namnet. Annars kunde man använda en del av bottenvåningen till ett stadsmuseum och turistinformation. Så har man gjort i Sundsvall. Annika Jensfelt M3 Mobil 16 Briefing November 2013 Nyheter av de svarande angav att de praktiserat på ett kommunalt stadsbyggnadskontor eller på en statlig myndighet. Christer Malmström är skolchef på arkitektskolan i Lund. Han är förvånad över siffrorna. – Det är märkligt, jag har ingen känsla av att studenterna helst vill praktisera på privata kontor. Jag har haft studenter som praktiserat kommunalt och många är stadsbyggnadsintresserade, säger han. Foto: Annika Jensfelt Islossning för ny arkitekturpolitik Nu finns en öppning för en ny arkitektur-, form- och designpolitik. Kulturdepartementet kartlägger hur målen i nuvarande politik har nåtts. Resultatet kan bli grund för en utredning. Något beslut om att en utredning ska starta har regeringen dock inte tagit. – Vi får se när vi är i mål om utredningsdirektiv. Ambitionen nu är att titta på målen, säger Martin Sundin, avdelningschef på Kulturdepartementet. Regeringen har droppat löften om att 1998 års arkitekturpolitiska handlingsprogram Framtidsformer ska ses över och eventuellt ersättas med en ny statlig politik för arkitektur, form och design vid några tillfällen under året. I oktober startade en tjänstemannagrupp med att göra en förstudie som ska lägga en grund för fortsatt arbete med översynen. Den kartlägger Framtidsformer och andra dokument samt intervjuar fackfolk. Uppdraget ska vara klart vid årsskiftet. Politik Elisabet Näslund Carolina Biasca är praktikant på arkitektkontoret Jägnefält Milton i Stockholm. Flest praktiserar på privata kontor Alla husarkitektstudenter praktiserar på privata kontor, visar Sveriges Arkitekters enkät till masterstudenterna. Av de 97 studenter som deltog i undersökningen, svarade 69 stycken att Praktik de gjort praktik. 37 av dessa var husarkitekter och 23 var landskapsarkitekter. Samtliga svarande husarkitekter angav att de gjort sin praktik på ett privat arkitekt- eller teknikkonsultföretag. Bland landskapsarkitekterna var det inte lika ensidigt. Hälften En förklaring kan enligt Christer Malmström vara att det inte finns så mycket ritarbete på en kommun. – Det är det studenterna kan efter tre år på utbildningen, då de flesta gör sin praktik. För landskapsarkitekter däremot kan jag tänka mig att det finns fler relevanta arbetsuppgifter inom till exempel praktisk parkförvaltning. Ytterligare en förklaring kan vara att studenterna inte har tillräcklig kännedom om kommunalt arbete, att de helt enkelt inte hittar dit. Men det beror enligt Christer Malmström inte på att utbildningen missat att uppmärksamma det alternativet. – Jag är ganska säker på att vi uppmärksammar det. Men det är som med allt annat, det behövs sägas minst tre gånger innan det fastnar och det gäller oss alla: studerande, praktiserande och skrivande arkitekter. Liksom människor i gemen! Annika Jensfelt Omstritt arkitekturprogram klubbat till slut Den 14 november klubbades Arkitektur Stockholm – en strategi för stadens gestaltning, i Stockholms byggnadsnämnd. Under utställningen 28 juni till 6 september 2013, engagerade sig många Stockholmsarkitekter och kom med både ris och ros. Tobias Olsson, arkitekturpolitisk chef på Sveriges Arkitekter som lämnade remissvar, är positiv till att StockPolitik holm nu får en arkitekturstrategi. Sveriges Arkitekter har däremot påpekat att utställningsförslaget var otydligt kring till exempel hur den nya byggnadsordningen ska kopplas till dokumentet. – Programmet blir som ett skyltfönster för arkitektur, att använda mot beställare och politiker. Det är generellt hållet, men exempelsamlingen blir viktig att mäta arkitektonisk kvalitet mot, säger Tobias Olsson. Stockholms Arkitektförening lämnade in remissvar med kommentarer. De arrangerade den 21 oktober ett rundabordssamtal på Liljewalchs. Där deltog medlemmar i föreningen, gruppen Samhällsdebattörerna och representanter för SBK. Samhällsdebattörerna hade lämnat kommentarer till utställningen med ett brev ställt till SBK den 6 september. Gruppen skrev bland annat att programmet borde redovisa hur riksintresset i Stockholms innerstad ska tas om hand. Karolina Keyzer, stadsarkitekt i Stockholm, påpekar att programmet är ett levande dokument som fortfarande kan införliva goda exempel för att konkretiseras. – Med ett arkitekturpolitiskt dokument kopplat till översiktsplanen blir stadens strävan efter hög kvalitet på arkitektur tydlig. Det viktigaste är att dokumentet finns! Nina Gunne FUSION RT 570 FUSION RT 571 FUSION RT 572 FUSION RT 573 UNIKA ATTIKA RT 546 SLAGNA NYHETER På Randers Tegl arbetar vi kontinuerligt och målinriktat med att skapa nya tegeltyper till innovativa projekt. Senast utökades vårt sortiment med Unika Attika och fyra nya varianter i vår helt nya Fusion serie, som bjuder på harmoniska och exklusiva färgnyanser. randerstegl.se | [email protected] +48 22 879 8907 [email protected] www.flowcrete.se @flowcrete Hållbara golvlösningar för kommersiella ocH industriella miljöer Möt Flowcrete Sweden på Arkitekturgalan 2013 Stockholm, Waterfront 8 november Var du på Arkitekturgalan? Missade du vår trollkarl? Vill du lära dig använda kortleken? Besök oss online... www.flowcrete.se/arkitekturgalan 19 Briefing Oktober 2013 Byggandet i siffror Elisabet Näslund Byggkostnaden och dess variation Enligt beställaren och platschefen (antal fel i % av totalt antal) Baserat på 274 projekt, rangordnade efter kostnad i kr/kvm BTA Mer än 50 projekt har haft ett enskilt fel som kostat över 1 miljon kronor. Felkostnad (tkr) Så nöjda är beställarna och platscheferna med konsulterna Beställare Platschef 75-percentil 17 675 kr Projektnummer Arkitekt Konstruktör El-konsult VS-konsult Vent-konsult 75% 74% 73% 69% 69% 64% 66% 65% 62% 63% Källa: Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013, av Per-Erik Josephson på uppdrag av Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF. Bygger på data från 625 intervjuade projektledare i beställarorganisationer och byggplatschefer i 444 projekt. M5 Konferens M Box www.lintex.se 274 243 210 177 144 0 Byggkostnad (Kr/kvm BTA) 111 Beställare Platschef 78 5 000 90-percentil 21 490 kr 50-percentil 14 456 kr 25-percentil 12 000 kr 45 0 Antal fel (%) 10-percentil 10 490 kr 12 10 000 5 000+ 5 2 000–5 000 15 000 1 000–2 000 10 500–1 000 20 000 200–500 15 100–200 25 000 30–50 30 000 50–100 25 20 10–30 Det är variationerna som slår läsaren av rapporten Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013. Varken byggkostnader eller ledtider är likformiga, felen är legio och kostar massor. Dessutom beskrivs samarbetet som generellt. Det står klart att byggbranschen har långt kvar till de effektiva, industrialiserade processer som gör att delar av tillverkningsindustrin kvalitetssäkrat sin produktion. Produktivitet Kostnad för att åtgärda byggets största fel 1–10 Långt kvar till effektivt byggande 20 Briefing Oktober 2013 Synpunkt ”Hemlösheten ökar med 500 personer per år, i takt med bostadsbristen.” Chefen för Stockholms Stadsmission Marika Markovits är kritisk till att många av Sveriges kommuner inte skapar riktlinjer för bostadsförsörjningen trots att det är ett lagkrav. Intervjuad av Mikael Delin i Dagens Nyheter den 17 oktober. Reagera, replikera eller debattera: [email protected] Mattias Gustafsson: ”Ge byggherren skäl att skapa gröna städer” Byggherren behöver ekonomiska morötter för att skapa anläggningar med urbana ekosystemtjänster, menar landskapsarkitekt Mattias Gustafsson. N är den hållbara staden ska ta form kommer programmeringen av offentliga utemiljöer att spela en avgörande roll för ett lyckat stadsliv. I ett tätare stadslandskap måste grönstrukturen bli smartare för att kunna hantera det trånga och hårdgjorda och samtidigt bidra med positiva effekter. Landskapsarkitekturen bör inte bara berika människors upplevda välbefinnande, den måste dessutom leverera urbana ekosystemtjänster. Vi stadsbor behöver rekreativa vardagsmiljöer med ren luft och rent vatten som också ger oss en utjämning av oönskade effekter av ett lynnigare klimat. Vad kan skynda på utvecklingen av mellanrummens kompetens i Sverige? Först och främst handlar det om att öka kunskapsnivån om urbana ekosystemtjänster inom både arkitektkåren och bland byggherrar. Det är viktigt att få fram en palett av goda exempel på väl gestaltade och funktionella anläggningar. Hållbara systemlösningar måste förstås fungera på våra breddgrader. ”I ett tätare stadslandskap måste grönstrukturen bli smartare.” som levererar urbana ekosystemtjänster? Det är dags för kommunerna att börja ta ekosystemtjänsterna på allvar och prissätta dessa mervärden i projekten! Eftersom vi skattebetalare är vinnarna på att hållbarheten verkligen realiseras i våra Urbana städers mellanrum, är det inte ekosystemtjänster orimligt att kommunerna tar på sig ledartröjan och inför ekonoEkosystemtjänster miska morötter som katalyserar är de funktioner hos hållbara landskap. ekosystem som gynnar Här krävs kvalitativt innovationsarbete, kombinerat med uppföljning av byggda exempel och utvärdering av dess faktiska effekter. människan; naturens Eftersom landskapsarki”gratistjänster” som Så varför inte införa en ”ekotekturen iordningsställs sist pollinering av grödor systemtjänstpremie”? Byggheri husprojekten är det inte helt eller fotosyntesen som ren betalar fullt markpris men sällan där det också prutas. Då möjliggör andning. Urbana ekosystemfår efter uppvisande av byggd är det viktigt att ha kunskapen tjänster är nyttor som anläggning med hållbara funkom att gemensamma takterrasnaturen tillhandahåller tioner tillbaka en summa efter ser, blomstrande biotoptak och på stadsnivå. verifierad grönytefaktor. renande regnträdgårdar faktiskt En ”ekosystemtjänstpremie” för relativt små summor pengar i skulle definitivt driva på grön sammanhanget ger stor socioinnovation och en diskussion ekologisk utväxling. LÄS OM kring vad som verkligen ger en Det grundläggande ansvaret Miljödepartehållbar stadsutveckling. Vi skulle för att få till stånd landskapsmentets utredning så småningom få uppleva en rad lösningar som levererar urbana ”Synliggöra värdet byggda goda exempel och kunna ekosystemtjänster ligger hos av ekosystemtjänster” på sid 15 verifiera effekten av de urbana kommunerna. Visst är det bra ekosystemtjänsterna. att kommuner på många håll När dessa typer av system blir har börjat ställa hårdare hållmer standardiserade kommer vi också få se en barhetskrav på byggherrarna, exempelvis kostnadseffektivisering. genom flödeskrav på utgående dagvatten och Med hjälp av ”ekosystemtjänstpremier” grönytefaktor. Det är propåer som skyndar på kan Sverige ta täten och visa omvärlden en hållbar samhällsutveckling. hur framtidens hållbara stadslandskap ska Därför är det djupt problematiskt att gestaltas. ambitiösa miljökrav i stadsutvecklingsprojekt som Norra Djurgårdsstaden sammanfaller med kraftigt stigande markpriser. Faran är att byggherren, för att få ihop kalkylen, i slutändan är tvungen att banta bort goda miljölösningar. Här behöver byggherren Mattias Gustafsson är landskapsarekonomiska incitament för att kunna försvara kitekt, driver landskapsarkitektkonokonventionella miljölösningar högre upp i toret Urbio och verkar i gröna stadssin organisation. byggnadsprojekt som Hammarby sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Frågan är: vad kostar det lokalsamhället att Årstafältet i Stockholm. det inte kommer fram gröna stadslandskap Denna produkt är anpassad till Branschregler Säker Vatteninstallation. Purus AB garanterar produktens funktion om branschreglerna och monteringsanvisningarna följs. DITT NYA BADRUM BÖRJAR MED DEN HÄR Purus Line golvbrunn ger dig helt nya valmöjligheter. Placerar du den väggnära är du fri att välja badrumsklinker i vilken storlek som helst. Lite mer som du vill ha det. www.purusline.se 22 Brifeing November 2013 November 2013 2013.11.08 Kändistätt på välbefolkad gala För att vara på plats när Sveriges största arkitekturpriser delas ut av en lättklädd Erik Haag, höra politiker debattera med arkitekter och mingla med varann kom omkring 800 personer till årets Arkitekturgala på kongresscentret Waterfront i Stockholm. Enrique Peñalosa var ett av dragplåstren i programmet. Kanske lyckades han påverka de politiker som var på plats för att debattera, Stefan Attefall, Åsa Romson och Katrin Stjernfeldt Jammeh, med berättelsen om hur han som borgmästare i Bogota, 1998–2001, förändrade stadens trafikstruktur och gjorde trottoaren till en publik, demokratisk plats. Francis Kéré drog ner applådåskor för sin föreläsning om en arkitektur som verkligen gör skillnad. Med arkitektkontor i Berlin gör han sina viktigaste projekt när han bygger skolor i hembyn i Burkina Faso. Också Arkitektur i Sverige, en kavalkad över aktuella projekt i Sverige, uppskattades, liksom Pecha Kucha med inspirerande arkitekter. Dessutom lyckades kvällens dj Stephen Simmonds efter galamiddagen med konststycket att få ihop ett dansgolv fullt av arkitekter. Stockholm Text: Nina Gunne Foto: Patrick Miller 23 Briefing 24 Briefing November 2013 Arkitekturpriser Dubbla vinster för foto: johan celsing arkitektkontor Ett skogskrematorium, ett småhusområde, en liten armatur, en nationalpark och en chefredaktör. Det är årets pristagare. Två kontor tog hem två pris var vid Arkitekturgalan i Stockholm. foto: henrik lindvall foto: Studio Daniel Rybakken Kasper Salin-priset: Det nya krematoriet på Skogskyrkogården, Skogskrematorium II Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor Byggherre: Stockholms Kyrkogårdsförvaltning Ur juryns motivering: ”... ett lugnt och precist tillägg till den helhetskomposition som Lewerentz och Asplund en gång skapade /…/ Detta är ett projekt som snabbt kommer att bli en naturlig del av världsarvet.” Guldstolen: Armaturen Ascent Formgivare: Daniel Rybakken. Producent: Luceplan. Ur juryns motivering: ”... en armatur i litet format men med överraskande möjligheter att variera och skapa en ljusmiljö som är helt anpassad efter situationen.” Sienapriset: Hamra nationalpark Arkitekt: White Arkitekter genom Martin Ehn Hillberg. Beställare: Naturvårdsverket. Ur juryns motivering: ”Hamras nationalpark och dess nya entréer kännetecknas av några av de viktigaste egenskaperna i god landskapsarkitektur – originalitet, enkelhet och hållbarhet.” foto: ioana marinescu Årsta kyrka, även den ritad av Johan Celsing Arkitektkontor, fick Helgopriset som delas ut av Statens fastighetsverk. 25 Briefing November 2013 Kritikerpriset tilldelas ... ... Dan Hallemar, chefredaktör för tidskriften Arkitektur ”Kritikerpriset 2013 tilldelas Dan Hallemar för ett mångårigt och engagerat bidrag till att bredda och fördjupa svensk arkitekturkritik.” foto: carlmagnus johansson Celsing och Griab ”Nomineringarna blir ett kvitto på att vi jobbar på rätt sätt” Byggherren Förbo, ett kommunalt bostadsbolag, var nominerade till två priser på galan. Dels för flerbostadshuset Höjdpunkten av Nordmark och Nordmark, dels renoveringen av miljonprogramsområdet Säteriet av QPG. – Nja, det är inget självändamål för oss att sticka ut med arkitektur för att få priser. Men för att axla vårt samhällsbyggnadsansvar är Peter det grundläggande Granstedt. att ha bra arkitektur som ger långsiktigt hållbara värden. Nomineringarna blir ett kvitto på att vi jobbar med frågorna på rätt sätt, säger Förbos vd Peter Granstedt. Vad gör ni som blir så rätt i prissammanhang? bostadspriset: Kvarteret Rosmarinen i Mariastaden i Helsingborg, 14 friliggande enfamiljshus Arkitekt: Griab genom Anders Lundin, Abbas Chahrour och Juha Huhtilainen (de två sistnämnda nu Chahrour Huhtilainen A+D). Byggherre: HSB Nordvästra Skåne. Ur juryns motivering: ”... ett mycket vackert och stilsäkert projekt som är konsekvent genomfört intill sista spiken.” Anders Lundin och Abbas Chahrour fick även priset Ung svensk arkitektur som delas ut av tidskriften Arkitektur. – Som ny vd här sedan ett halvår är jag imponerad över de goda processerna. I Säteriet är det samspelet med hyresgästerna, att man är duktig på att ta in de boendes önskemål. När det gäller Höjdpunkten är det en nyexploatering i kuperad skogsmark och det har handlat mycket om att bygga på naturens villkor. Alla aktörer har varit trogna den visionen och samarbetet har fungerat väldigt väl. Elisabet Näslund foto: förbo Hårdsatsar ni på högklassig arkitektur? 26 Briefing November 2013 Nyöppnat Restaurang: Brasserie KP, Posthusplatsen 4, Malmö. Arkitekter: Sandellsandberg genom Thomas Sandell, ansvarig arkitekt, och Ida Wanler, handläggande inredningsarkitekt. Uppdragsgivare: Volito Fastigheter. Möblerna är genomgående i naturmaterial. Knoppen är specialtillverkad för projektet och utgår ifrån den gamla logotypen som kan ses i originalfrisen på väggarna. Nytt liv i Posthuset De två cocktailbarerna ligger i anslutande rum. Sandellsandberg har förvandlat gamla Posthusets kassahall till ett klassiskt brasserie i modern tappning. I den kulturminnesmärkta lokalen från 1900-talet har inredningsarkitekterna valt äkta material som ska åldras med värdighet och vara lika vackra om 50 år: Mässing, opalt glas och kalkstensgolv. Och i möblerna återfinns naturmaterial som skinn, ulltyger och vitkalkad ek. Flera möbler är specialritade för projektet, däribland det centralt placerade Malmö soffskeppet. Det är också de ballonglampor som står utplacerade längs salens mitt. De ska kunna möta ljuskronorna och tillsammans med ekpanelen på väggarna, som har återställts till originalhöjden från sekelskiftet, ta ner tyngdpunkten i rummet och skapa en intim och välkomnande känsla. Jonas Lindgren foto: felix gerlach Gedigna material låter brasseriet åldras med värdighet 27 Briefing November 2013 På plats Vad? Passivhus Norden, konferens om passivhus. Var?Chalmers i Göteborg. När? 15–17 oktober. Skärpta byggregler efterfrågas Den sjätte nordiska passivhuskonferensen samlade cirka 200 deltagare. Huvudtema i år var befintliga byggnader som behöver renoveras inom en snar framtid. Höjdpunkter: Vallda Heberg. Den första efter- middagen ägnades åt studiebesök. Ett objekt var Vallda Heberg i Kungsbacka, ett område som innehåller bostäder av olika slag, förskola och äldreboende. Energianvändningen i området uppgår bara till en tredjedel av kraven i Boverkets byggregler, BBR och 40 procent av områdets energiförsörjning kommer från solen. Christer Kilersjö, vd på Eksta Bostads AB, berättade att det är en självklarhet för företaget att bygga till passivhusstandard. Det spar pengar i driftskedet och hyresgästerna är nöjda med inneklimatet. Certifiering är bra. Kontrollerna höjer kvaliteten och husägarna får ett papper på detta, som höjer fastighetsvärdet. Fiskarhedenvillan. Michael Staffas berättade i sitt föredrag om en fö- foto: helena Westholm Första dagens studiebesök i Kolla Parkstad, Kungsbacka, med byggnader som ritats av Kjellgren Kaminsky Architecture och Markgren Arkitektur. redömlig process där utbildning, erfarenhetsinhämtning, samverkan och noggrannhet gjort att man uppnått sitt mål, nämligen att passivhuscertifiera en hustyp enligt internationell standard. Bara det inte stannar vid ett flaggskepp, tänker jag. Det borde inte vara svårt för Fiskarhedenvillan och de andra typhusföretagen att förmå alla sina kunder att köpa ett passivhus, om man pratar om miljö, boendekostnad, värdet vid en försäljning, och inte bara pris. Where next is now! Arkitekter och inredningsdesigners träffas där det bästa av det bästa inom textil inredningsdesign visas. Heimtextil är den största internationella plattformen för textil i offentlig miljö och främjar kontakter och utbyten på högsta nivå. Det man letar efter hittar man här. Mer information och inträdeskort till förköpspris på contact-contract.com [email protected] Tel: 08-660 00 45 Byggkrav. I den avslutande pa- neldebatten var alla eniga om att de svenska byggreglerna skulle kunna skärpas ordentligt. I Norge kommer byggreglerna att ligga på passivhusnivå efter 2015. Nu halkar Sverige efter. I frågan om huruvida kraven ska samordnas enligt Byggkravutredningens förslag eller inom Norden var församlingen däremot inte alls överens. Så var det: Konferensen lockade bara ett tiotal arkitekter. Det fick till följd att arkitektoniska, konstnärliga och sociala aspekter knappt fick något utrymme alls. Är det för att det är så tekniskt som arkitekterna inte kommer – eller är det för att arkitekterna inte anmäler sina projekt som det är så tekniskt? Helena Westholm 8/1 – 11/1 2014 28 Briefing November 2013 Tävling Tre skissar på museum Bron blir station i Linköping Statens fastighetsverk har bland 63 intresse anmälningar valt ut tre kontor som får rita på en utbyggnad av Skissernas museum i Lund: Elding Oscarson, Powerhouse Company och White Arkitekter. Museet fick egna lokaler 1941 i en före detta gymnastiksal från 1882 och har vuxit i flera etapper. Den senaste utbyggnaden, av Johan Celsing, stod färdig 2005. Så kan man dra dubbel nytta av stationsläget Ett förslag med ena foten i den gamla staden och andra foten i den nya. Det är vinnaren i den inbjudna tävlingen om hur Linköping ska växa över Stångån när Ostlänken dundrar in med nya järnvägsspår. – Trafikverket står för tekniken men kan inte planera Sveriges städer. Det behövs balans mellan stat och kommun och Linköping har visat hög ambitionsnivå genom att själva ta initiativet, säger arkitekt Henrik Rundquist. Han är en av huvudpersonerna i teamet Metro Arkitekter och Rundquist som vann tävlingen. En stadsplanetävling som ville ge svar på mycket. – Det handlar inte bara om en strukturplan. Med den tekniska förutsättningen att åtta spår ska dras in i stadskärnan måste man också visa hur vissa saker kan komma att se ut. Det är en stor uppgift, säger Henrik Rundquist. Den bärande idén, att låta bron över ån bli själva stationen med ingångar på båda sidor, kom nästan första dagen. Arkitekterna förVinnare stod att den innebar vissa risker. I programmet angavs att stationsbyggnaden skulle vara på den nordöstra sidan av ån. – Vi undrade om vi höll oss inom tävlingsprogrammet. Och vi insåg att det skulle bli ett pedagogiskt problem att förklara att vår brolösning kan vara bättre fast den är fysiskt större än den luftigare konstruktion som en ren järnvägsbro kan vara. Vi bestämde oss för att köra på idén, det var vinna eller försvinna, säger Henrik Rundquist. En annan aspekt att ta ställning till blev: Hur unik var idén? – Man vet ju aldrig vad de andra tävlande gör. Man vet inte om det är viktigt att visa en detalj som gör att vårt förslag sticker ut från de andras eller om man är ensam om idén och den i sig blir utslagsgivande. Det visade sig att de var ensamma om idén bland de sex tävlande lagen. Och juryn var enig i sitt utlåtande där de konstaterar att vinnarförslaget ger mening åt det stora greppet i stadskärnan. Annika Jensfelt r=500m r=250m r=100m Den nya stationen på bron i hjärtat av den förstorade innerstaden ger två målpunkter. Den blir en klammer kring ån som håller ihop den gamla bebyggelsen på den sydvästra sidan och den nya på den nordöstra. Stadsutvecklingen kan ske i flera riktningar och lägen och ge en rundare stad. Förslagsställarna vill transformera Stångån från en barriär till ett samlande stadsrum. De vill bejaka spårdragningen ovan jord och över bron genom att göra den till en del av staden, något att visa upp och vara stolta över. 29 Briefing November 2013 ”Samtidigt som området anpassas för att klara framtidens stormar vill vi stärka själva lokalsamhället.” Sander Schuur, ansvarig arkitekt för Whites tävlingsgrupp som vann tävlingen om hållbar stadsbyggnad för Rockaway i New York, ett bostadsområde som drabbades hårt av orkanen Sandy i oktober förra året. Illustration: Martin Lorenz, Metro Arkitekter I förslaget Åstad, av Metro Arkitekter och Rundquist Arkitekter, finns valv som refererar till klassiska broar, där järnvägsviadukter vid brofästena i närmiljön fungerar som fasader med innehåll bakom. Link hoppar av: ”Det är konsultjäv” Nu presenteras förslagen i den inbjudna tävlingen om ett högspecialisthus vid Örebro sjukhus. Men det som skulle ha varit fyra förslag är bara tre. Link arkitektur tyckte villkoren var för dåliga och hoppade av. – Vi tycker att tävlingen är förfärligt dåligt skött! Det förekom konsultjäv som innebar att Sweco fick ett klart försprång. Dessutom var arvodet på 350 000 kronor alldeles för lågt i förhållande till inlämningskraven. Vi skulle ha behövt lägga ner tre gånger så mycket arbete. Det finns inga andra yrkesgrupper som jobbar gratis på det sättet! säger Elisabeth Berglund, vd på Link. Tävlingen om Örebro sjukhus skulle ha börjat i mars men startmötet sköts upp till slutet av maj. Anledningen var att Örebro läns landsting ville förankra tävlingsprogrammet med verksamheten. En så kallad designdialog genomfördes och det var ett av de inbjudna teamen, Sweco Architects, som fick uppdraget att genomföra dialogen. ”Då tävlar man inte på samma villkor!”, skrev Elisabeth Berglund i ett brev till beställaren redan före sommaren. Undertecknare av brevet är även de andra tävlande kontoren, White och BSK. Det var dock bara Link som gick hela vägen och hoppade av tävlingen. – Jag tycker inte att man bara kan gnälla och sedan ändå ställa upp. Pågående Henrik Rundquist, Rundquist, och Claes R Janson, Metro, på prisutdelningen. Deras team har samarbetat med Sydväst arkitektur och landskap, Büro Happold, Ramböll och Urbanisma. foto: oscar lindgren Någon måste sätta ner foten. Här har Sveriges Arkitekter en hel del att göra, säger Elisabeth Berglund. Att arkitektkontor gör förarbeten till inbjudna tävlingar är inget ovanligt. Men det hanteras på väldigt olika sätt. I tävlingen om Kvillebäckens saluhall tilläts inte kontoret som gjort förarbetet att delta i tävlingen. I andra fall, som Psykiatrins Hus i Uppsala och utbyggnaden av Mörby Centrum, fick arkitekterna som gjort förstudier också vara med och tävla. – Det är inte självklart hur man ska göra. I de fall där arkitekterna som gjort förarbeten inte tillåts delta uppstår stor besvikelse hos berörda arkitekter och värdefull kunskap går förlorad. Om de tillåts delta uppstår diskussionen om konkurrensfördelar, säger Claes Larsson, ansvarig för tävlingar på Sveriges Arkitekter. I fallet med Örebro sjukhus rekommenderade Sveriges Arkitekter landstinget att tillgängliggöra all information som funnits och tagits fram i förarbetet. – Om alla tävlande har tillgång till materialet har man likställt förutsättningarna. Erfarenheten från till exempel Psykiatrins Hus och Mörby Centrum visar att det har fungerat och att arkitekterna som deltagit i förarbetet inte har haft någon fördel, säger Claes Larsson. Annika Jensfelt Juryn kräver omtag för Liljevalchs Samtliga fem förslag i den inbjudna tävlingen om konsthallen Liljevalchs är för stora och för dyra, konstaterar juryn som därför föreslagit Stockholms stad att göra en omtävlan. Detta är ett ovanligt jurybeslut men helt okej enligt tävlingsreglerna. Ett nytt program har tagits fram, baserat på de insikter staden fått. De fem lagen, med Snøhetta, Wingårdhs, Lundgard & Tranberg, Kengo Kuma respektive Petra Gipp, får ytterligare 300 000 kronor var. Deadline för deras nya förslag är 20 januari. Annika Jensfelt Pågående Nu utreds alternativ med tunnel Ostlänken ska förstärka järnvägsnätet mellan Järna och Linköping och staten ska börja bygga år 2017. Vid tävlingsstarten 2012 var det givet att järnvägsspåren skulle dras över Stångån på en bro. Tunnelalternativet ansågs för dyrt. Nu utreds dock tunnelalternativet igen. Vinnararkitekterna kommer oberoende att fortsätta att ta fram ett planprogram utifrån sitt broförslag. Så mycket som möjligt är ett av de fem förslag på tillbyggnad av Liljevalchs konsthall som juryn inte tycker är förenliga med tävlingens intentioner. 30 Briefing Missa inte! 26 november Guiden Inspirationsdag om ungas boende Forever Young!? är en nationell konferens om ungas bostadssituation. Under dagen kommer effekterna av förra årets UngBo-initiativ diskuteras samt hur idéerna kan utvecklas. Inspirationsföreläsningar varvas med workshops, konkreta projekt och debatt med representanter från regering, opposition, kommun, byggbransch och intresseorganisationer. Anmälan senast 20 november. På Media Evolution City i Malmö. Skicka dina tips till [email protected] 24 Virserum jämförs med Venedig 27 1 Utställning. Under en stor del av 1900-talet levde mänskligheten apr med hotet om det globala kärnvapenkriget. Utställningen Atombomb över Stockholm kartlägger kalla krigets kulturarv. Bland annat diskuteras bevarandet av den då topphemliga atombombssäkra ledningscentralen Elefanten i Sollentuna. På Stockholms läns museum. Fram till Lyckade exempel på städers täthet från 11 Konferens. Hur ska Utställning. Den amerikanska arkitekten Louis Kahn inspirerade jan många av sina norska samtida kollegor. Nu visas 40 av hans projekt i utställningen The Power of Architecture på Nasjonalmuseet i Oslo. Originalmodeller, ritningar, skisser, film, fotografi och orealiserade projekt finns med, okända och kända – som National Assembly Building i Dhaka, Bangladesh. vi bygga en stad för alla där vi lever nära dec och samverkar med varandra? Konferensen till Förtätning av staden – att bygga kompakt, grönt dec och rymligt bjuder på exempel på aktuella kommunala förtätningsprojekt, expertis och ny forskning kring framtidens täta och attraktiva stad. Teknologisk Institut arrangerar. På Hotel Birger Jarl i Stockholm. Fram till 26 12 Sammansmält från Brasilia Fram till 5 Utställning. Fotografen Stéphane Couturier ser staden som en levande jan organism intrasslad i oändliga rotsystem. Smältpunkt är resultatet av hans fotografiska studier i Brasilia, Chandigarh, Barcelona och Havanna. Två negativ har smälts samman till en bild vilket skapar illusionen av helt nya och fantastiska arkitektoniska kroppar och volymer. På Bildmuseet i Umeå. 6 Legendariskt och okänt av Kahn Foto: Jukka Suvilehto Installation. Rumsliga rörelsespår är en ljudinstallation där arkitekdec ten Jenny Lönneborg och dansaren John Moström utforskat hur rörelse påverkar atmosfären och upplevelsen i rum och lämnar spår i form av ljud-, doft- och temperaturförändringar. Ett flertal ljudupptagningar av dans har blivit till ett ljudcollage i samarbete med tonsättaren Isak Edberg. På Färgfabriken i Stockholm. Fram till Återupplev kalla kriget Foto: Stéphane Couturier Spatiala avtryck i ljudligt uttryck Askimsbons klimatutmaning ut jämfört dec med Angeredsbons och Alingsåsbons? På Mistra Urban Futures lunchseminarium berättar Pernilla Hellström från miljöförvaltningen på Göteborgs stad och Jörgen Larsson från Chalmers hur en klimatomställning konkret skulle kunna se ut för göteborgarna. På Göteborgs stadsmuseum. Foto: Johan Warden 22 10 Föreläsning. Hur ser Foto: Elisabeth Boogh Kaktävling. Hur ser framtiden ut om den konstrueras som ett nov bakverk? Arkitekturoch designcentrum efttill erlyser nu smarta idéer om morgondagens hem, nov byggnader och platser – formade av pepparkaksdeg. De tävlande delas in i tre kategorier, där en är ”arkitekter, formgivare och bagare”. Samtliga skapelser ställs ut till den 5 januari. från Göteborg i nytt klimat Foto: Robert C. Lautman Photography Collection Foto: Emma Fredriksson Kavla ut framtidens hus Samtal. På Virserums konsthall i Småland hölls i somras en Nov utställning om trä, nödvändighetens arkitektur och hållbart samhällsbyggande. Nu träffas avgående konsthallschefen Henrik Teleman och arkitekturprofessorn Claes Caldenby för ett samtal under rubriken Kan Venedig kan Virserum. På Göteborgs stadsmuseum. November 2013 Alvar Aaltos verk i norra Finland Fram till 2 Utställning. I det lapp- ländska landskapet i norra Finland finns feb många byggnader och stadsdelar med Alvar Aaltos signatur. Utställningen Timeless belyser ikonens verk i området, från Rovaniemis kulturhus till Korkalorinnes trädgårdsstad. Aaltos byggnader ur ett användarperspektiv diskuteras också. På Alvar Aalto-museet i Jyväskylä. Stimulerar nya synsätt Utställning. Genom storlek, rumslighet och process utforskar verken i Otherworldly hur våra livserfarenheter påverkar hur vi läser och tolkar det vi ser – och hur vi stimuleras att se saker på nytt. Medverkar gör Annika von Hausswolff, Anish Kapoor, Charles Long, Per B Sundberg och Pipilotti Rist, den senare med installationen Deine Raumkapsel från 2006. På Magasin 3 i Stockholm. Fram till juni The world’s leading trade fair for Architecture and Technology Design meets Technology. New international design ideas and sustainable solutions for energy efficiency are in the spotlight at the world’s largest trade fair for lighting, electrical engineering, home and building automation and software for the construction industry. Discover ecologically and economically smart ways of saving energy. Themed expert guided tours also offer a wealth of inspirations for architects. Frankfurt am Main, 30. 3 – 4. 4. 2014 www.light-building.com [email protected] Tel. 08-660 00 45 Wivian Eidsaunet ansvarade för ombyggnad och inredning av Microsofts nya kontor, tillsammans med Anna Wallerstedt Öberg. Foto: Jonas Ericsson l Gräns löst Ett nytt gränsöverskridande arbetsliv där allt fler jobbar när, var och hur de vill har lett till många tomma skrivbord på arbetsplatserna. Nu kommer de aktivitetsbaserade kontors miljöerna på allvar till Sverige. Foto: Jason Strong Text Nina Gunne 34 November 2013 Microsofts huvudkontor i Sverige. Finlandsgatan 36, Akalla 8 500 kvm för 650 anställda. Ritat och projekterat av en grupp arkitekter på Murman arkitekter som från 1 novem ber bildat Spectrum arkitek ter: Wivian Eidsaunet, Anna Wallerstedt Öberg, Pontus Söderström (nuvarande Spectrum). Ansvariga för change management: Wivian Eidsaunet och Anna Waller stedt Öberg. draget var tydligt: att skapa ett aktivitets baserat kontor – något som Microsoft redan gjort ett tjugotal gånger tidigare över hela världen – anpassat till svenska förhållanden. – Bill Gates såg den bärbara tekniken komma och förutspådde att det mänskliga beteendet skulle ändras åt det här hållet. Nu tror jag inte det går att stoppa. Från cellkontor till öppet landskap till aktivitetsbaserade miljöer. Resan har gått relativt fort och fortfarande byggs många arbetsplatser som öppna kontorslösningar, även om det peakade för tio år sen. Som en parentes kom på 1990-talet de så kallade flexkontoren, som aldrig blev någon succé. Ingen hade en fast plats, bara en privat hurts att flytta runt. – Det öppna landskapet passar lite lag om dåligt för många arsbetsuppgifter och mänskliga behov. Fram till nu har många fått samma verktyg – ett skrivbord, ett skåp en dator och en telefon – oavsett uppgifter. Då ger en aktivitetsbaserad miljö helt andra, och många fler, valmöjligheter. Från traditionella skrivbord till arbetsrum, soffor och aktiva miljöer, säger Wivian Eidsaunet. It-företagen och andra konsultbaserade ” I den bästa av världar ska de anställda få fler verktyg för allt man behöver göra på en dag, få ihop sitt liv, må bättre, ha roligare på jobbet och prestera mer.” –Wivian Eidsaunet Foto: jason Strong, Jonas Ericsson I det gränslösa arbetslivet är vi inte längre bundna till ett skrivbord. Med all ny teknik till hands kan vi egentligen jobba var och när vi vill. De nya aktivitetsbaserade arbetsplatserna blir istället plats er att mötas på, att vara kreativa i och för många, olika sätt att ar beta under en dag. För företagen blir de ett sätt att stärka varumär ket och locka med en attraktiv ar betsplats. Dessutom kan de spara kontorsyta. – Det intressanta är att man flyttar fokus från ett färdigt facit till den anställdes behov. I den bästa av världar ska de anställ da få fler valmöjligheter och fler verktyg för allt man behöver göra på en dag, få ihop sitt liv, må bättre, ha roligare på jobbet och prestera mer. Det säger Wivian Eidsaunet som tillsammans med Anna Wallerstedt Öberg ansvarade för den nya inredningen och ombyggnaden av Microsofts nya kontor i Kista i Stockholm. Upp Xxxxxx 2013 35 På Vasakronans huvudkontor, av BSK Arkitekter, finns platser för olika typer av arbete. Metaforen är staden, med gator, rum och platser att mötas på. Istället för reception finns ett café. Foto: Per Kristiansen företag var först att anamma konceptet inter nationellt. När det nu kommer till Sverige är det likadant, men också statliga myndigheter som länstyrelser och Försäkringskassan gör om sina inredningar efter konceptet. – Den nya tekniken har gjort att närvaron på arbetsplatserna har gått ner drama tiskt. Så varför ställa ut hundra likadana skrivbord för hundra personer när sjuttio av dem knappt är där? Så ser det ut på många arbetsplatser. Resten försöker klumpa ihop sig vid skrivborden, försöker koncentrera sig, ha möten där. För inte kan man gå någon annanstans. Ytan är ju full av skrivbord som knappt används. På den aktivitetsbaserade arbetsplatsen har man utgått från vad medarbetarna be höver för att utföra sitt arbete under en dag. – Det är viktigt att inte tro att man har ett facit för hur det här kan göras. Man måste all tid utgå från en analys av företaget om vilka variationer och verktyg som behövs i paletten. Aktivitetsbaserat arbetssätt eller miljö är det generella begrepet, men många kontor har sin egen metod och använder egna termer. På Microsoft kallar man det svenska konceptet för DNA, Det nya arbetslivet, en term för att Vasakronans huvudkontor, Mäster Samuelsgatan 56. 2 500 kvm för 120 stationerade på HK och ytterligare 110 personer från regionkontor. Inflyttning 1 december 2012. Inredningsarkitekt: BSK Arkitekter genom Marco Checchi (uppdragsansvarig), Boel Allende, Cilla Pettersson, Axel Bjurström, Mia Cullin samt Nuno Azevedo. uttrycka det nya gränslösa arbetet. Företaget har också dragit konceptet så långt man kan: Där finns inga fasta arbetstider och tekniken gör att alla kan logga in var de vill. Före ombyggnaden ställde man bland annat frågan till de anställda om var de helst jobbade för att vara kreativa. De flesta svarade hemma, i bilen, i badkaret eller på hotellrum. Men inte på jobbet. – Då insåg man att det inte var en funge rande arbetsmiljö. Man kunde varken koncentrera sig eller vara kreativ där, säger Wivian Eidsaunet. På Microsofts nya kontor, som stod klart för inflyttning vid årsskiftet 2012–13, finns nu sex olika typer av arbetsplatser, som tysta platser, stora projektbord, soffor och tradi tionella skrivbord. Tanken är att man aldrig ska ha mer än fem meter till en annan typ av arbetsplats. Därför blir det hela tiden en mix av olika platser i ett stjärnmönster som upprepas på de olika våningarna. – A lla har olika önskemål om sin arbets plats. Alltid är det någon som gnäller över temperaturen eller ljuset. Nu kan man välja hur man vill sitta. Jag har sett att många väl jer en aktiv zon på morgonen för att senare under dagen dra sig mot ändarna av kontoret för att få mer lugn. Microsoft har sparat en tredjedel av ytan genom att ge tillbaka delar av lokalen till fas tighetsägaren, och ändå fått fler arbetsplats er. På kontoret med 600 anställda finns 1 800 sittplatser, men färre traditionella skrivbord än tidigare. Ingen äger ett eget bord men varje person har tillgång till ett personligt skåp. Regeln är att man får lämna kvar sina saker på en plats i två timmar. – Visst händer det att det står en fotoram en stund på ett skrivbord, men den packas snällt ner igen. Microsoft gör regelbundet mätningar och utvärderingar av resultat, trivsel och närva ro. Efter ombyggnaden kommer fler in till kontoret än tidigare. – Många kommer in för att de behöver arbetsmaterial och för kollegornas kunskap. Man vill träffas. Och kontoret har också blivit ett bättre verktyg för att genomföra arbets uppgifterna. Ändå bygger Microsofts metod på att medarbetarna kan jobba var, när och hur de vill. Det finns inga arbetstider. Företaget har också en ”jobba hemma-dag” en gång per år 36 Ett annat av de första aktivitetsbaserade kontoret i Sverige är Vasakronans lokaler i centrala Stockholm som invigdes i decem ber 2012. Tidigare hade BSK hjälpt flera företag med förändringen mot ett aktivitetsbaserat ar betssätt, men det här är det mest konsekvent ge nomförda och innefattar allt från ett förändrat ar betssätt för medarbetarna Marco Checchi. till inreding, it och audio visuell utrustning. Marco Checchi är affärschef på BSK Arkitekter och har varit ansvarig för projektet. Han jämför det öppna kontorslandskapet med de nya ak tivitetsbaserade. – Ingen väljer en schweizisk armékniv, där alla verktyg finns men inte riktigt fungerar, om det finns en fullfjädrad verktygslåda där man har perfekt avsedda verktyg för varje ändamål. När utvecklingen gick från egna cell kontor till öppna landskap var det för att hitta gemenskap och skapa blixtsnabb kunskapsöverföring. Vilket man också fick. – Nackdelen är att egentligen funkar inget riktigt bra. Man kan inte vara fullt koncen trerad och det funkar inte heller så bra om vi vill ha kreativa diskussioner. För då stör man. Om en anställd säger: ”Jag måste koncentre ra mig idag så jag sitter hemma och jobbar”, då har man misslyckats som företag. BSK kallar sin egenutvecklade process modell för ABA, aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket innebär att de utgår från ett företags mål och personalens olika arbetsuppgift er och aktiviteter för att skapa en optimal arbetsplats. Processen inleds med en analys fas med målformulering och varumärke sanalys. De jobbar också med intervjuer och enkäter för att fånga upp medarbetarnas farhågor och önskemål inför förändringen. – Det största ”problemet” är ofta var man ska sätta upp fotoramen. Den frågan kommer alltid. Man vill skapa sig en privat zon och trygghet, säger Marco Checchi. SJ:s huvudkontor, av Strategisk Arkitektur, finns arbetslounger där de anställda kan hitta olika typer av arbetsplatser. Här finns stora projektbord, tysta bord med utsikt eller soffgrupper. Under workshops och genom spel jobbar BSK Arkitekter tillsammans med kunden se dan fram vad den behöver. Utifrån resultatet utformas programmet och sedan ett koncept för gestaltning. – Vi går inte in och säger till kunden vad de ska ha. Det blir tydligt för dem att det är de själva som sätter sambanden mellan olika aktiviteter. Vissa verksamheter har förstås mycket lät tare att gå över till aktivitetsbaserade kontor. För mobila konsultföretag går det ofta smi digt. Det är svårare för papperstunga organ isationer, men det kan också variera mellan olika avdelningar inom samma företag, säger Marco Checchi. BSK Arkitekter har precis påbörjat resan själva, just nu utförs enkäter och analyser, och han anar att den blir annorlunda än Va sakronans. – På arkitektkontor är de flesta arkitekter med ungefär samma uppgifter och behov där projektbaserat är grunden. Vi kommer be höva många projektplatser för flera personer ”För unga är det mer självklart att jobba lite här och där. Därför är det delvis en generationsfråga. Men analyserna visar faktiskt att det främst handlar om personlighet.” –jonas falk Foto: Per Kristiansen då alla uppmuntras att jobba någon annan stans än på kontoret. – Det är inte ovanligt med en företags kultur där det är viktigt att man sitter vid sitt skrivbord för att anses arbeta. Därför är det viktigt att prata initialt om vad arbete är och vad det är man ska leverera på just det före taget. Vi måste hitta nya verktyg för att mäta prestationen. Hon betonar att arkitektarbetet i den här typen av projekt innehåller mycket mer än gestaltning och logistik. De har arbetat my cket också med förändringsprocesser och ledarskap. Det är också en hållbarhetsfråga att inte bygga rum eller arbetsplatser för specifika personer, menar Wivian Eidsaunet. – Det här är förstås en inspiration för alla oss som jobbar interiört. Det är inte bara en möbellösning. Egentligen vet vi inte särskilt mycket om framtiden. Säkert är att vi kommer förändra oss och våra arbetssätt men vi vet inte hur. Idag sker omorganisationer överallt och snabbt, i alla typer av verksamhet. November 2013 November 2013 37 SJ:s huvudkontor, Vasagatan 10 Stockholm 5 500 kvm för 550 medarbetare. Inflyttning maj 2013. Inredningsar kitekt: Strategisk Arkitektur genom Jonas Falk, Karin Gedda, Anders Johnsson och Elin Varga. ”De nya miljöerna kan sedan både stödja affärsmålen och inspirera till nya sätt att jobba, de regisserar i viss mån beteenden.” –karin gedda och vi kommer fortsätta behöva ha möjlighet att skriva ut och visualisera vårt arbete. Strategisk Arkitektur har arbetat med aktivitetsbaserade kontor, eller aktivitets baserade arbetssätt som de väljer att tala om, i några år. Jonas Falk, som är kundansvarig på kontoret, definierar konceptet som ett sätt att analysera vad medarbetarna bör göra och para ihop det med företagets vilja och mål. – Förenklat kan man säga att man ersätter konceptet ”var sitt skrivbord” med en hel palett av miljöer att dela på, kopplad till just det företagets aktiviteter, förklarar Jonas Falk. Karin Gedda har varit ansvarig arkitekt och inredningsarkitekt på Strategisk Arkitektur för inredningen av SJ:s nya lokaler. – Vi råder företagen att ta avstamp i sina affärsmål och analysera hur medarbetar na bör utföra sina arbetsuppgifter. De nya miljöerna kan sedan både stödja målen och inspirera till nya sätt att jobba, de regisserar i viss mån beteenden, förklarar Karin Gedda. På SJ var en av drivkrafterna att locka duktiga medarbetare till sig. En annan att stärka varumärket. Det är förstås en kon kurrensfördel att ha en trivsam kontorsmiljö. – För unga är det mer självklart att jobba lite här och där. Därför är det delvis en gen erationsfråga. Men analyserna visar faktiskt att det främst handlar om personlighet, säger Jonas Falk. Strategisk Arkitektur utgår från studier som holländska analysföretaget Veldhoen+Co har gjort och som visar att vi lägger ner halva vår tid på individuellt arbete och resten på gemensamt. Under en fjärdedel av vår arbetstid har vi ett behov av att arbeta ensamma och ostört. Det analyserna också visar är att folk jobbar väldigt varierat och ofta har behov av olika miljöer i sitt arbete under samma idag, oav sett vilken roll de har på företaget. – Öppna kontorslösningar stödjer bara ett arbetssätt: Individuellt arbete där man blir störd. Det som händer är att det uppstår en rad regelverk, som att vara tyst. Då försvin ner poängen, menar Jonas Falk. I maj kunde SJ:s personal flytta in i nya lokaler på Vasagatan i Stockholm. Eftersom analysfasen gick relativt fort hann arkitek terna inte gå på djupet. De rekommenderade därför ett antal traditionella skrivbord, men inte ens vd:n har ett eget. Kontoret är uppdelat i tre zoner. Den interna zonen innehåller ett tiotal arbetsmiljöer för olika behov för kon centration. Med det gränslösa arbetssättet skulle man kunna tro att fler väljer att jobba utanför kontoret. På SJ liksom i andra exempel har det visat sig att fler kommer in till kontoret än tidigare. Dessutom tar de gärna med sig kunder dit. Arkitekterna ser också en annan användning än de tänkt sig när de ritade inredningen. På de stora borden i arbetsloun gen pågår till exempel ibland flera möten samtidigt. – Lokalen är tillåtande och skapar möjlig heter för medarbetare att välja, säger Karin Gedda. – Miljön har helt enkelt blivit mer använd Ett barn av sin tid I fyrtio år har fotografen Jens S Jensen dokumenterat Hammarkullen i Göteborg. Han har sett hur området förändrats, förfallit och utvecklats. Och hur den unika Hammarkullenandan lever kvar. Jesper, 3 år. Hammarkullen 1973. November 2013 39 2013 nästan 40 år senare åkte Jens S Jensen tillbaka. Han hade sett området byggas och hur snabbt det blev utsatt för kritik, hur det förändrats, byggts till och rivits ner. Hur människor flyttat ut och flyttat in. Det blev en lång resa. Och en stor berättelse. Första anteckningen skriver fotografen Jens S Jensen i sin dagbok den 8 mars 1973. ”11.30-13.30. Varmt, solsken – gick runt i vita området, villorna och centrum. Plåtade bara lite för att känna på avtryckaren. Alla var glada.” Året därpå publiceras den första bo ken ”Hammarkullen”. Han hade precis tagit arkitektexamen på Chalmers, men de första bilderna i Hammarkullen blev istället början till ett liv som fotograf. Jens S Jensen återkom 1979 och sedan 1992. Skildrade vad han såg; hur Ham markullen liksom många områden från sam ma tid snabbt blev en segregerad sovstad. Följde upp människor han mött och förän dringarna. Träd växte upp, hus byggdes till och putsades om, hela hus revs. Nästan tjugo år hade gått. En generation. Han trodde länge att han hade satt punkt, men en höstmorgon 2008 vaknade han och tänkte på Hammarkullen. Tillbaka igen året därpå var det med fokus på det nya Hammarkullen och de nya invånarna. Om rådet hade drabbats hårt av sociala nedskär ningar. Masterstudenter från Chalmers har skaffat ritsal i området och föreslår föränd ringar i dialog med boende. Ett förbättrat centrum. Nya mötesplatser. Under alla år har Jens S Jensen hållit kon takt med människor han mött i Hammarkul len, vissa är nära vänner. Men bara två av de han lärde känna 1973 bor fortfarande kvar i Hammark ullen. ”Mycket är förändrat. Men den unika Hammarkullenandan fanns kvar.” Nina Gunne 1973 40 November 2013 1973 2013 hammarkullen – fyrtio år senare Utställningen visades på Hasselblad Center fram till den 13 oktober. Fotoböcker om Hammarkullen av Jens S Jensen: ”Hammarkullen”, 1974. ”Ljuva drömmar – Hammar kullen åtta år senare”, 1982. ”Tänk om allting var under bart – Hammarkullen tjugo år senare”, 1995. ”Hammarkullen – 40 år senare”, 2013. Läsare och öppnaknappar för moderna dörrmiljöer Öppnaknapp Scoria Touch Serien Scoria består av robusta läsare och öppnaknappar för en elegant och säker dörrmiljö. Både läsare och öppnaknappar indikerar tydligt öppen eller stängd dörr med både ljud och ljus och serien finns i flera olika färger. Grön Blå YOUR LOGO Konfigurerbar ljudsignalering YOUR LOGO Diodram för visuell indikering Scoria Bio SW Scoria Bio Scoria Prox Scoria MF Scoria Touch Biometriläsare för utomhusbruk Biometriläsare EM-läsare Mifare-läsare Öppnaknapp Välj ditt eget motiv PAS Card AB • Årstaängsvägen 1A • 117 43 Stockholm • Tel. 08-685 45 60 • [email protected] • www.pascard.se SVERIGE | DANMARK | NORGE Röd Grå Silver Vit 42 Adina Jägbeck och Maria Johansson på toppen av NKS: helikopterplattan med plats för två landningsbanor som byggs på taket till ett tolv våningshus. November 2013 BIM – rätt modell för Nya Karolinska November 2013 43 BIM har förändrat sättet att rita och bygga universitetssjukhuset NKS i Solna. Men NKS förändrar också BIM. Välkommen till Sveriges största fullskalelaboratorium i bygginformationsmodellering. Text: Elisabet Näslund Foto: Henric Lindsten En ganska liten svart skylt. Det är vad vi blir förevisade när vi besöker projektet NKS, Nya Karolinska Solna, för att kunna berätta hur BIM används på Sveriges största byggarbetsplats. Fotografen tar bilder, jag lyssnar och får reda på att 52 som skyltens nummerserie inleds med står för medicinska gaser enligt klassifikationssystemet BSAB. Just det, ett av rören som går upp bakom skylten är märkt med lustgas. För BIM är som familjen Wallenberg, verkar utan att synas. Visst, datamodellering ger snygga renderingar. Men det är sättet att jobba som är den stora förändringen. Våra guider på byggarbetsplatsen talar med glöd i ögonen om en snabbare, enklare och effekti vare process med färre fel. Om ordning och reda, om att slippa dubbelarbetet att mata in samma information flera gånger. Hur ska man vara för att passa för att jobba med BIM, frågar jag, efteråt i omklädnings rummet där vi tar av oss skyddshandskar, -skor och -glasögon, reflexväst och hjälm. – Skanska är noga med säkerheten. Tror de ska komma med adjektiv som noggrann och strukturerad men istället svarar Adina Jäg beck, arkitekt och BIM-veteran på Skanska: – Man behöver vara lite lat. Man ska vilja automatisera allt som går. Om informationen finns ska man inte behöva skriva in den på nytt. Lat, hm. Det är inte intrycket Adina Jäg beck, Maria Johansson och Fredrik Olofsson ger. Snarare effektivitetsjägare. Adina Jäg beck är spindeln i BIM-nätet på NKS. Det är hon som styr de gigantiska mängderna infor mation; tar emot och kontrollerar modeller från projektörerna, informerar underentre prenörer samt levererar BIM-dokument och därtill kopplad dokumentation till kunden. Hennes lördagsrutin består i att dra igång tvättmaskinen samtidigt som hon kör igenom programmet som kollar de nya modeller hon fått under veckan. Maria Johansson är byggnadsingenjör och modellansvarig på WTT, Whites och Tengboms joint venturekontor för NKS. Hennes uppgift är att se till att projekterin gen utförs enligt projektets plan och att infor mationen finns i modellen på objekten. Allas arbetssätt bygger på konsekvent användning av BIM. Och Fredrik Olofsson, väg- och vatteningenjör från Tjuren projektpartner, leder samtliga ventilationsentreprenader och stöttar projekt- och arbetsledare. Vilket leder tillbaka till skylten. Den finner vi under rundvandringen i projektets mest färdigställda byggnad – det märks när lukten av halvtorkad betong byts mot målarfärgslukt. Här är de flesta installationerna klara och skylten, som visar att här ska ske nö davstängning av medicinska gaser, är i och med BIM mer än en skylt. Det är ett objekt, BIM-modellen i Fredrik Olofssons Ipad visar att ett 250 millimeters frånluftsspiro ligger allra högst upp mot taket. Vad är BIM? Kort för bygginformationsmodellering: teknologi/arbetssätt där objekt, exempelvis en vägg, kläs med egenskaper, såsom isoleringsförmåga eller kostnad och stoppas in i en intelligent digital modell. I informations vyer kan man hantera sektioner, energisimule ringar, kalkyler, med mera så att alla i projektet får tillgång till samma information samtidigt. 44 märkt med ett unikt objekt-id av den arkitekt eller konstruktör som levererar objekt in i BIM-modellen. I förvaltningsskedet kan sedan den som driftar anläggningen utläsa skyltens objekts-id och därigenom se vad det är för byggkomponent och hur den ska un derhållas. Objekten har också materialdekla rationer som är kopplade till Byggvarubedömningen, branschens gemensamma organ för miljöbedömning av produkter. De stora offentliga beställarna är BIM:s avantgarde. Det är Stockholms läns land sting som ställde kraven på konsekvent användning av BIM. Med utvecklad byggin November 2013 formationsmodellering kan fastighetsägaren se vilka slags byggkomponenter som installe rades och när och var de stoppades in. – En stor del av vårt jobb ligger i frågan: vad vill vi veta om byggnaderna om 30 år, säger Maria Johansson. Adina Jägbeck beskriver det i termer av produktion och konsumtion av information. Projektörerna producerar information som förvaras i modeller i databaser. Informa tionen läggs in i takt med projekteringen och konsumeras allt eftersom projektet fortskrid er i olika skeden: Kalkyl, upphandling, inköp och till sist i förvaltning. ” Ska man jobba med BIM behöver man vara lite lat. Man ska vilja automatisera allt som går. Om informationen finns ska man inte behöva skriva in den på nytt.” – Adina Jägbeck November 2013 45 Situationsplan över Nya Karolinska Solna. kostnad. Som mest jobbar 2 000 yrkesar betare och tjänstemän på byggarbetsplatsen. Att stapla siffror är ett sätt att beskriva NKS:s betydelse. För White och Tengbom är det en kraftsamling som inbegriper totalt 120 av deras arkitekter och underkonsulter under tre år i gemensamma företaget White Tengbom Team. Det är Skanskas största projekt någonsin – och de har gjort en hel del stora projekt runt om i världen – tillika koncernens första svens ka projekt enligt OPS, offentlig-privat samver kan. Skanska är totalentreprenör, delägare i Scandinavian Hospital Partner som är pro jektägare och i entreprenadbolaget Skanska Healthcare som för totalsumman 52 miljar der finansierar, bygger och sköter driften av sjukhuset fram till 2040. Ett upplägg som blev häftigt kritiserat när Stockholms läns landsting beslöt sig för att göra NKS till Sverig es andra OPS-upphandling (efter Arlan dabanan). Kritikstormen växte sedan till orkan när inget annat konsortium än det Skanskaledda lämnade anbud och landstin get likväl fullföljde OPS-upphandlingen. När ett av Sveriges största byggprojekt tar form är Ipaden ett av de viktigaste arbets redskapen. Fredrik Olofsson visar metoder och ändringar i projektet. Adina Jägbeck och Maria Johansson tar en titt på modellerna. Hur tar de som jobbar på NKS emot BIM? Adina, Maria och Fredrik menar att det i mångt och mycket är en generationsfråga. Medan dataspelsgenerationen ser det som självklart att information och instruktioner återfinns på en skärm är en del äldre yrkesar betare misstänksamma. Samtidigt berättar de om seniorer i konsultledet som längtat efter att jobba på det här sättet i många år. Vi vandrar vidare och fuktig betong-lukten kommer tillbaka. Vi har kommit till byggnad U:1 5, grannbyggnaden som är steget efter i bygget. U:1 5-huset ska, precis som intillig gande U:1 6, inrymma lokaler för ”akut och trauma”: akutmottagning, IVA, vårdrum, med mera. På taket byggs en helikopterplatta med två landningsbanor. Jättesjukhus som NKS är stadsdelar i sta den. Om nuvarande Karolinska är skapat en ligt hus-i-parkprincipen gör WTT:s arkitekter NKS till en tät kvartersstad, en fortsättning på framväxande Hagastaden som bygger ihop Stockholm och Solna. U:1 5- och U:1 6husen ligger i projektets centrum medan mer planerad vård och dagverksamhet placeras mot Solnavägen. 320 000 kvadratmeter, 8 000 rum, 6 000 arbetsplatser, 14,5 miljarder kronor i bygg Men NKS är mer än skandaler. Det är ett spjutspetsprojekt inom vård, med ledordet ”patienten alltid först”. Det realiseras genom exempelvis enkelrum för alla patienter, bra flöden och så få förflyttningar av patient en som möjligt. Arkitektuppgiften är alltså central. Och enorm. Nu har vi tagit bygghissen upp till ett våningsplan där rad på rad med cirka tio kubikmeter stora paket är uppställ da. Prefabricerade badrum från Kalix som ska in i de kommande vårdrummen, berättar Adina Jägbeck. Och så börjar hon och Maria Johansson förklara rummets betydelse för projekteringen. Rummets funktion – ett resultat av landst ingets många och avancerade krav – har varit styrande och WTT har använt sig av det på flera sätt i projektets olika skeden. Kontoret har utvecklat fem produkter för BIM-mod ellering, bland annat en databas för rums beskrivningar som hämtat information om rummet direkt ur modellerna (med en kop pling som uppmärksammar om förändringar uppstår) och som används för bygghandl ingar. Den ger också underlag för fortsatt beskrivning av rummets utförande. 46 November 2013 Alla sjukhus är installationstunga. Att göra beräkningar som undviker logistikkrockar och underlättar just in timeleveranser är en styrka med BIM. – Centralt i BIM är att det är objektet som är bärare av informationen, den finns ingen annanstans. Geometrin är inte det viktiga här, säger Maria Johansson. Övriga produkter som WTT har utveck lat är externa databaser för hantering av bland annat granskningskommentarer och ett verktyg som automatiserar generering av unika rumsritningar utifrån typritningar. Kontoret jobbar med grundläggande infor mation i Revit och kopplar den mot externa databaser, där den samlas och förfinas. Där kan WTT handskas med flera Revitmodellers information samtidigt. Exempelvis kan de beskriva samtliga skåp i projektets 700 vårdrum i ett moment, trots att de är spridda i olika Revitfiler. Eftersom projektet är så stort har en mängd andra lösningar utvecklats, både inom organisationen och hos programlever antörerna. Adina Jägbeck exemplifierar med en integration mellan databasen för rums funktionsprogrammet och den medicinska utrustningen som kommunicerar med pro jekteringsverktygen. NKS är en drivkraft för teknikutveck ling men också för arbetssätt. Storleken på projektet ställer krav på att varje konsult grupp koordinerar sig internt och att de noga dokumenterar sitt arbetssätt. Det finns en ge mensam överenskommelse bland projektörer och projekteringsledare om en grundstruk tur för modeller, leveranser, etcetera, som samlats i en CAD-manual. Projekteringen koordineras i modeller. Att jobba så är inte längre helt ovanligt, men Adina Jägbeck på pekar att det nya är volymen och intensiteten i samarbetet. – Vi har inte bara en gemensam plats där ritningar publiceras, vi har också en gemens am filserver för modellerna. Koordinerade modeller som kompletterats av flera kon sulter används av projektörer, projektering sledare och entreprenörer. De ger en bra överblick, säger Adina Jägbeck. För Maria Johansson är NKS ett BIMsprång. På WTT, där hon jobbat i två år, finns en fast grupp om 20 personer som jobbar med BIM-frågor. Den jobbar med att se till att arkitekterna följer de fastställda kraven, samordning med övriga konsulter, utbildning och stöd för kolleger i projekteringsverktyg samt att ta fram metodik. Om BIM-utveck ” I mitt jobb att leda entreprenörer behöver jag lägga ner betydligt mindre tid att förstå hur systemen är uppbyggda. BIM sparar tid och resurser.” –fredrik olofsson lingen säger hon att ”det går väldigt snabbt nu”. Hon lyser när hon säger det. Fredrik Olofsson släpper sällan taget om sin Ipad under rundturen. Det är hans vik tigaste arbetsredskap i kommunikationen på bygget. Eftersom projektet är så stort och komplext är det statt i ständig förändring och han har genomgångar med arbetsledarna ”i princip dagligen”. Hur skulle NKS-projek tet fungera utan BIM, frågar jag. Fredrik ser stressad ut bara av tanken. – Jag kan hämta så mycket information på kort tid. I mitt jobb att leda entreprenörer behöver jag lägga ner betydligt mindre tid att förstå hur systemen är uppbyggda. BIM sparar tid och resurser, svarar han. Trots att NKS är ett föregångsprojekt inom BIM-användande jobbar inte alla mot mod eller. Yrkesarbetarna får metoder visade som modeller men jobbar efter pdf-ritningar. De fungerar också som juridiskt giltiga bygg handlingar. Återigen: NKS är ett stort projekt. Totala mängden dokument inför byggstart kräver en halvmeters hyllbredd. – Av den mängden handlar två och ett halvt ark om BIM. Men det är väldigt styrande papper eftersom det står hur alla modeller ska göras. Jag vet inte om alla i projektet insåg hur styrande de var, men jag tror att de har större förståelse för det nästa gång, säger Adina Jägbeck. Hon ler lite i mjugg när hon säger det. En BIM-veteran som historien ger rätt. 47 47 Briefing Xxxxxx November 2013 2013 Fakta BIM Ökar starkt – men än finns frågor Läget: Hinder: Kritiska frågor: Risker: Från att ha varit teknikdriven av it-entusiaster börjar BIM-användningen bli affärsdriven och hamnar allt oftare i företagsledningen. Idag driver krav från byggherrarna, framför allt de stora statliga, fram förändringar. BIM-projekten blir allt fler: Enligt en enkät i hela sektorn från Sverige Bygger/Byggindustrin i slutet av 2011 använde 46% av företagen BIM och 53% planerade att öka användningen under 2012. Men utvecklingen reser frågetecken. Fragmenteringen. Branschens ”stafettpinneprocess” funkar dåligt ihop med BIM, som istället möjliggör att processen går i ”loopar”. Till exempel kan konsulter och kalkyl ingå i en gemensam process och tillsammans lämna underlag. Affärsmodellerna. Arkitekter och teknikkonsulter får inte betalt för att jobba på ovanstående sätt och heller inte för att fylla sina modeller med den information som aktörer längre fram i processen har nytta av. Pengarna. Ny teknik och utbildning är kostsam. Tekniken? Nja, programvarorna finns liksom tillräckligt kraftfulla datorer för att bearbeta stora datamängder. Hur gör vi affärer? Arkitektföretag och övriga konsulter bör se över både hur man paketerar tjänster och tar betalt för dem och innehållet i det man erbjuder. Att erbjuda helhetsansvar för informationsleveranser i projekteringsfasen, kanske genom att knyta till sig andra kompetenser, kan vara en väg till lönsamhet. Hur ser processen ut? Tidiga skeden där de intelligenta modellerna byggs upp får större tyngd. Hur ser begreppen ut? Att skapa gemensamma standarder är en nyckelfråga. Vem tar ansvar om det är fel i den digitala modellen? Datormodellen blir den nya bygghandlingen men har idag ingen juridisk status. Vem har rätt att använda modellen, vem får ändra i den, vem får skicka den vidare? BIM kommer att påverka ABK och andra branschöverenskommelser. Hur handskas man med BIM i ett projekt som är känsligt ur säkerhets synpunkt? Alla filer kan inte delas. Medan man idag styr rättigheter till information på dokumentnivå styrs de i BIM på modell- eller objektsnivå. En fråga som måste lösas. 46 % 53 % BIM i projektets alla skeden I dag: Planering Visualisering i samråd. Projektering Samgranskning för att undvika kollisioner i modeller/ritningar. Produktion Tidplaner, kalkyler. Projektering Bättre underlag i analyser genom bredare jämförelser. Produktion Modellen tar fram styrfiler som producerar byggsystem, m m, efter indata. Förvaltning Koll på uthyrningsbara ytor. Imorgon: Planering Planprocess, fastighetsbildning och bygglov kopplas till GIS. Stadsmodeller kan kopplas till försörjningssystem. Förvaltning Internet of things, IOT, små sensorer som byggs in och samlar in data som fukthalt och rörelser i byggnader men även beteendemönster. *I morgon inträffar (ifråga om BIM) alltid längre fram än man tror, men inom fem år med undantag för förvaltningsskedet där det går trögare. Detta enligt Olle Samuelson, forsknings- och innovationsstrateg på IQ Samhällsbyggnad, som bistått redaktionen med fakta. CJHDesign Foto: Magnus Mårding Norma fåtölj Roger Persson 2013 Rondo bord 2013 För att en möbel ska ta plats i vår kollektion måste den vara något man hittills inte sett. Och något man vill fortsätta att fästa blicken på. Den måste ha originalitet, elegans och vitalitet. Den måste ha funktionalitet, komfort, hantverksskicklighet och de rätta materialen. Den kan vara skapad på 1950- eller 2010-talet, bara den har tiden framför sig. Detta är vad vi kallar en Swedeseklassiker. Aldrig gammal, alltid ny. www.swedese.se 50 Perspektiv November 2013 Perspektiv ”Be inte om tillstånd. Konsultera inga professionella eller politiker. Det är vår arbetsmetod.” Pam Waters om projektet The incredible edible som började i staden Todmoden i England. Social uppgradering möter motstånd För att undvika negativa effekter av snabb gentrifiering behöver vi öka utbudet av bra bostadsmiljöer, men också blanda och koppla ihop staden, skriver Alexander Ståhle. Men för det krävs mer forskning och politiskt mod. I s our only option to live in fear of gentrification? skriver stadsforskaren Saskia Sassen till organisationen Arbeitskreis Umstrukturierung Wilhelmsburg, som i ett öppet brev kritiserat Sassen för att tala positivt om den stadsutveckling som pågår i Hamburg och som i praktiken inneburit höjda hyror och social uppgradering. Det handlar om gentrifiering. Ett tveeggat begrepp som å ena sidan beskriver konsekvensen av stadstillväxt och ökat välstånd men å andra sidan innebär att människor som inte har råd med de höjda bostadspriserna och hyrorna måste flytta. Det är lätt att känna för de båda sidorna samtidigt. Det är ju bra att människor får det bättre men det är också problematiskt att människor som inte har råd måste flytta. En sak är säker. Gentrifiering drabbar alla växande städer, överallt. Även miljonprogrammen. Och reaktionerna är starka, från Hammarbyhöjden till Husby, från Haga till Hammarkullen, från Möllevången till Rosengård. Motståndet mot höjda hyror och social omvandling förstärks av hembygdskänslan och känslan av maktlöshet, vilket leder till motstånd mot renoveringar och förtätningar och i de mest extrema fall lokala upplopp och maktdemonstrationer. Det synes vara ett samband mellan vårens upplopp i Husby och motstånden mot de förtätningsplaner som senaste året presenterats för Husby. ”Om vi marginaliserar människor… då är det här det man får räkna med. Om det har kostat några brända bilar… är det värt det om ungdomarna i Husby får känna att de har makt”, säger Emine Karakaya, uppvuxen i Husby, i P1:s Tendens. Kulturgeograf Sara Westin konstaterar i sin artikel i tidskriften Kritik att planerna för Husby, att skapa stadsgator och upphäva trafiksepa- reringen, mötte hårt lokalt motstånd, vilket stöds av Ulrika Sax i boken Kista: Den tudelade staden. Hon menar att planprocessen förstärkt Husbybornas känsla av maktlöshet och utanförskap. Ett utanförskap som förstärks i massmedia av skribenter som Johanna Langhorst och Per Wirtén som använder ord som ”förortshat” och ”nya almstrider”. Jag tar upp detta i ett samtal med Enrique Peñalosa, Bogotas förra borgmästare, under Almedalen i år. Jag var verkligen nyfiken på hur han som modig och visionär politiker, som lyft flera slumområden genom satsningar på infrastruktur och utbildning, resonerar kring gentrifieringsproblemet. Peñalosa menar att allt i grund och botten handlar om utanförskap och isolering. Upploppen i London, Paris, Istanbul, Kairo, Sao Paulo, och Husby är inget annat än ett uttryck för detta. Han nämner stadsdelen ”Guds stad” i Rio de Janeiro, känd från filmen med samma namn. Stadsdelen är inte känd som en kåkstad utan är en del i ett offentligt finansierat ”miljonprogram” som avsågs att lösa bostadsbristen. Media förstärker bilden av utanförskap, men Peñalosa menar att det framför allt finns en okänslighet för de reella problem och möjligheter som faktiskt finns här. Han menar att gentrifiering inte är ”Det kan inte vara ett problem att förbättra livsmiljön för de som har det sämst ställt i samhället, för att minska utanförskap och isolering.” ett problem i de mest utsatta områdena. Det kan inte vara ett problem att förbättra livsmiljön för de som har det sämst ställt i samhället, för att minska utanförskap och isolering. Här sätter Peñalosa fingret på baksidan av rädslan för och motståndet mot gentrifiering, och egentligen all stadsförändring, som ibland kommer i formen ”not-in-my-backyard”, Nimby. Den som inte vill förändras i en föränderlig värld kommer att bli allt mer isolerad. Är man redan tydligt segregerad så som i Husby eller Danderyd, så kommer detta förstärkas om allt annat utvecklas. Det framstår således som att rädslan för gentrifiering står i direkt konflikt med målet om minskad segregation. Saskia Sassen menar att detta är djupt problematiskt. ”We cannot sacrifice the possibility of upgrading and detoxifying poor areas. But it must be done with care, and recognizing the threats, and yes, it may well bring some increases in costs for residents, but the effort should be to keep them as low as possible, rather than simply accept – ’we better do nothing because otherwise we do gentrification’.” Den extremt segregerade och krympande staden, som vi ser i exempelvis konkursdrabbade Detroit idag, är det ju i praktiken ingen som önskar sig. Att gentrifieringen på många sätt är oundviklig i växande städer kan beskrivas på följande sätt: När befolkning och välstånd ökar så ökar efterfrågan och priser på boende. Det blir så kallad bostadsbrist. Men framför allt förskjuts lägen. Det som förut var perifert blir centralt och mer attraktivt när staden växer. När Hammarbyhöjden byggdes ökade Södermalms attraktivitet, när det byggs i Sollentuna ökar Husbys attraktivitet. Utan att något görs i Husby, därför att Husby blir mer centralt. Vi har sett arbetarstadsdelar bli till medelklasstadsdelar, påskyndat av ekonomisk tillväxt och bostadsrättsomvandlingar, men även avspeglat i hyresrätters kölängder. 51 Perspektiv November 2013 ”Fem fula fastigheter på rad är okej så länge de inte är likadana.” Maja Ivarsson och Stina Nyberg, Okidoki Arkitekter på Arkitekturgalan om fördelen med olika tomtägare och beställare. foto: cecilia larsson lantz Här är ytterligare en komplikation. Även om hyresmarknaden är reglerad och möjliggör låginkomsttagare att bo i attraktiva dyra lägen så skapar kölängderna en svart marknad och en orättvis fördelning av attraktivt boende. Dessutom verkar det som att hyresregleringen är på väg att avvecklas. Vad finns det då för lösningar? Hur ska vi hantera bostadsbrist och gentrifiering? Om detta har fastighetsprofessor Hans Lind skrivit mycket. Nu senast i Fastighetsnytt nr 3/13, då han lyfte vikten av att det på marknaden finns ”dåliga” (billiga) bostäder, vilket innebär att vi inte ska vara så ivriga med renoveringsprojekten. Detta argument överensstämmer med den New York-baserade stadsteoretikern Jane Jacobs som på 1960-talet hävdade att en stad behöver gamla lågvärdiga byggnader och lägenheter för att hålla hyrorna nere. Denna idé kritiseras dock senare av Harvardekonomen Edward Glaeser i boken The Triumf of the City där han menar att så länge utbudet är litet av det som är efterfrågat så hålls priserna uppe. Han tar exemplet Greenwich Village, som Jacobs kämpade för att bevara på 1970-talet men som idag är superdyrt just för sin charmiga exklusiva karaktär mitt på Manhattan. Och detta är ju precis vad som drabbat centrala Stockholm. Innerstadens priser pressas upp av det låga utbudet av bostäder med stadskvalitet. Just relationen utbud och efterfrågan är något som Glaeser pekar på som grundläggande för städers prisnivåer, vilket han med emfas redogjorde för på den stora konferensen The Electric City arrangerad av London School of Economics i oktober i år. Ur detta makroekonomiska perspektiv är miljonprogrammet särskilt intressant. Det var ett försök att möta 1960-talets brist på bra bostäder. Man försökte sänka priset på Att koppla ihop miljonprogrammens stadsdelar med varandra skulle kunna minska segregationen och jämna ut gentrifieringen, skriver Alexander Ståhle. Här Husby i Stockholm. hög boendekvalitet med ett ökat utbud, vilket också fungerade under en kortare tid. Miljonprogrammen konkurrerade ut innerstaden på 1970-talet. Det sorgliga är att kvalitetsambitionerna inte höll i längden, bland annat för att man byggde in en rumslig segregation. Nya studier av Stockholms bostadsmarknad visar att det faktiskt är mer efterfrågat och attraktivt att bo integrerat med andra i tät blandad stadsmiljö. Medelklassen flyttade snart från miljonprogramsområdena för att den antingen sökte småhusboende eller lägenheter med stadskvaliteter, även om lägenheterna höll en hög standard. Detta betyder i praktiken att om man idag bara renoverar lägenheterna i miljonprogramsområden så ökar hyran men inte bostädernas värde på bostadsmarknaden. Om man till detta lägger att det inte verkar finnas ett lokalt stöd för större förändring av stadsmiljön så står områdena inför ett konkret segregationsproblem, ett utanförskap som av varken marknaden eller de boende är villiga att lösa. Den enda rimliga lösningen på denna problemparadox ser jag i att bejaka både-och. Vi måste lösa bostadsbristen genom att öka utbudet av bostäder med stadskvaliteter (alternativet är en oattraktivare stad) och vi måste följa John Rawls rättviseteori som innebär att alltid försöka gynna de som har det sämst ställt (alternativet är ökad orättvisa). Med det extremt segregerade stadslandskap vi har fått ärva från 1900-talets modernister skulle det från ett ”För att skapa en mer blandad befolkning måste nog någon slags ’social housing’ introduceras.” stadsbyggnadsperspektiv betyda att försöka sprida stadsutvecklingen i centrala lägen. Problematisk blir gentrifiering framförallt när den går för fort, som till exempel vid storskaliga upprustningsprojekt (Järvalyftet) och stora nybyggnadsprojekt (Hammarby sjöstad). Taktiken blir att sänka gentrifieringshastigheten genom att hela tiden sprida förtätningen och därmed prisnivåerna mer jämnt över hela staden. Detta kan med stadsbyggnad göras på i grunden två sätt, genom 1) rumslig blandning och 2) rumslig integration. Den första strategin skriver Harvardprofessor Susan Fanstein om i sin bok The Just City. Fanstein menar att gentrifiering och segregation främst bör motarbetas med mångfald och en blandning av bostadstyper, bostadsstandarder, bostadsstorlekar och lokaler. I Sverige talar vi ofta om att en blandning av upplåtelseforner är lösningen. Men frågan är om det gör någon skillnad när månadskostnaden för nya hyresrätter och bostadsrätter idag är ungefär desamma. Helt nya stadsdelar som Hammarby sjöstad och Annedal är, trots blandning i upplåtelser, redan från början socialt ensidiga. Gamla billiga hyresrätter har hittills bromsat upp gentrifieringen i innerstäderna, men sannolikt bara tillfälligt. Så, för att skapa en mer blandad befolkning måste nog någon slags ”social housing” introduceras, i synnerhet i välbärgade områden. Men blandning som utjämningsstrategi innebär faktiskt att exklusiva lägenheter och efterfrågade stadskvaliteter måste tillkomma i delar av utsatta områden som miljonprogrammet. Den andra strategin för att sakta ner gentrifieringen är rumslig integration, att sprida ut centraliteten i staden och koppla ihop stadsdelar med nya gator. Stadsbyggnadsforskarna Lars Marcus och Ann Legeby vid Arkitekturskolan KTH har visat att miljonprogramsstadsdelar som är bättre kopplade till omgivande stadsdelar har en naturligare genomströmning av besökare och också blir mer självklara delar av hela staden och samhället. Exempelvis betraktas inte de miljonprogramskvarter som finns på Södermalm som segregerade på samma sätt som Tensta och Rinkeby. Att koppla ihop Tensta och Spånga, Husby och Sollentuna, Bredäng och Mälarhöjden skulle minska segregationen och förhoppningsvis jämna ut gentrifieringen, men för detta krävs stort politiskt mod, vilket får mig att tänka på Enrique Peñalosa. Han byggde gångoch cykelgator mellan kåkstäderna och de välbärgade områdena för att han hävdade att det skapade en bättre mer rättvis stad, under devisen: ”In every detail a city should reflect that human beings are equal.” Alexander Ståhle, landskapsarkitekt LAR/MSA, tekn dr stadsbyggnad och vd för analysföretaget Spacescape 52 Perspektiv November 2013 Perspektiv ”To buy land around cities to create public parks in the future, is the most urgent thing in cities today.” Enrique Peñalosa om hur regeringar kan säkra tillgången till publika platser i framtiden. På Arkitekturgalan. Hållbarhet kräver politiska lösningar Utställning. Går det att skapa schysta arbetsförhållanden i fattiga länder genom att shoppa rätt? Under hösten lanserar Berlinbaserade Durated en app som tillåter konsumenten att spåra produkters ursprung. I Form/ Design Centers utställning Stop Show finns också jeans, möbler, tofflor och annat som produceras på schysta villkor. Det mesta kommer från Norden, men det är lite si och så med omvärldsanalysen. Wellproven Chair av britterna James Shaw och Marian van Aubel är helt gjord av vad som blivit över i möbelfabriken. Men den kan inte mäta sig med brödernas Campanas Favela som tillverkats utifrån en liknande idé. Bäst på Shop Show är i mina ögon Brave Production med Margot Barolo och Ulrika Mårtensson, när de med ett bitskt och ironiskt plakat efterlyser en fullständigare märkning av våra kläder. Nya piktogram kan samsas med tvättråden och upplysa ”Kan verkligen enskilda formgivare göra något mer än vad de redan gör?” om illegal arbetskraft, barnarbete, transportmetoder med mera. Och här punkteras också utställningsupplägget, som tagit sin utgångspunkt i Ingrid Sommar och Susanne Helgessons med rätta rosade bok Köp dig fri! från i fjol. Kan verkligen enskilda formgivare göra något mer? Är det inte producenterna som måste ta sitt ansvar, de som har kontroll på var de lägger ut produktionen och var de inhandlar alla råvaror? Redan för mer än 20 år sedan formulerade Thomas Lindhqvist vid Lunds universitet ett krav på EPR (extended producer responsibility) som innebär att tillverkare tar ansvaret för återvinningen av sina egna produkter. Skulle man tillämpa idén fullt ut skulle Apple ta hand om sina uttjänta mobiltelefoner istället för att som idag låta dem hamna i svällande sopberg. Kapitalismens krav på ständigt expanderande produktion och externaliserande av miljökostnaderna går tvärt emot hållbarhetstänk. De här frågorna kan inte reduceras till enbart individuella val utan kräver politiska lösningar i form av regelverk och lagstiftning. Visst kan vi ta ett större ansvar, men då krävs det nog bättre exempel än de som visas på Shop Show. Well proven chair av James Shaw och Marjan van Aubel, helt tillverkad av det som blivit över i möbelfabriken. Leo Gullbring Audiorama... ... är en fantastisk plats för ljud, lyssnande och upplevelsen av rum. Här håller Arkus stämma för medlemmar följt av mingel för alla den 28 november. Läs mer om Audiorama på www.audiorama.se och programmet inför stämma och Arkusmingel på www.arkus.se. FORSKNING OCH UTVECKLING INOM ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD StoColor System golvmetoder Fasadsystem Akustik BIM Strukturer Interiör Teknik Funktionalitet Visualiseringar Rådgivning Estetik Täv l a o c h v i n n e n Trendig vikcykel f r å n B r o m p T o n på sTo.se/arkiTekTur sto scandinavia aB Telefon 013-37 71 00 www.sto.se FRoSTIng.SE Kulörkoncept Betong Designidéer Inspiration Effekter StoViewer [ark] Materialkoncept StoDesign Center Verktyg. November 2013 55 Tips / Metoder Hjälp! Jag har blivit chef över mina kolleger Hur ska man agera när man tagit klivet uppåt och ska arbetsleda sina jobbarkompisar? Ledarskapsexperten och psykologen Birgitta Ahltorp guidar. foto: petter arvidson Vad är den vanligaste fällan för den som chefar över sina forna kolleger? – Det svårdefinierade mandatet – vad har man för roll? I arkitektkretsar tenderar begreppet chef att väcka motsägelsefulla förväntningar. Att axla auktoritetsrollen är ofta inte lätt. Alla är inte förberedda på att tackla den ensamhet som följer med chefsrollen. … och vad gör man åt det? – Att definiera mandatet, både uppifrån och nerifrån. Nerifrån handlar det om att kollegerna ska godkänna ens auktoritet, uppifrån att högsta cheferna inte ska göra mellanchefen till ett rundningsmärke. Jag har sett många exempel i växande företag när ledningen fortsätter med direktstyrning. Vilka fördelar finns det att internrekryteras? – Du kan verksamheten och förstår vad som behöver göras. Du har kunskapen att gå direkt på de områden som behöver förstärkning. Och när är det bättre att komma in utifrån? – Du har inga personliga band, kan se mer objektivt på situationen och vad som behöver göras. Det är lättare att vara externrekryterad, det tycker jag man bör tänka på om man vill bli chef: sök hellre till andra kontor än att göra karriär på det man redan jobbar på. Elisabet Näslund 4 � Undvik fällorna änk efter före: Vad har du för T stöd i organisationen? Det gäller både uppifrån och nerifrån. Bygg nätverk uppåt i organisationen. Chefskapet innebär en auktoritet som isolerar. Ha en extern mentor. Vaska fram glädjen i chefskapet! Att påverka verksamheten är en stimulerande utmaning. 56 Verktyg November 2013 Koppla ner Så överlever du när jobb och fritid flyter ihop D Text: Nina Gunne Illustration: Istock Photo et gränslösa arbetet fungerar olika bra för olika individer. Det är när de gränser vi har behov av överträds, som vi reagerar med stress och ohälsa. Det säger Christine Mellner, doktor i psykologi och forskare inom arbets- och organisationspsykologi på Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Sedan början av 2000-talet har hon studerat det nya arbetslivet i spåren av den nya ekonomin, utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik och nya organisationsformer. Gränserna mellan arbete och privatliv har luckrats upp ”I bästa fall blir det en win-win-situation där individen upplever större flexibilitet, ökad livsbalans och minskad trötthet, medan företaget får lägre kostnader och samtidigt ökad prestation.” och allt fler jobbar, via ny teknik, när och var och produktionsledning. Den visade att 82 som helst. Man talar idag om det gränslösa procent av de tillfrågade gärna vill separera arbetslivet. arbete och fritid. Av dem upplever 62 procent – När de yttre regleringarna luckras upp att de klarar av detta. blir det alltmer upp till var och en att reglera – Gemensamt för båda grupperna är att det sitt arbetsåtagande. Ansvaret har överförts handlar mycket om individens förmåga till att från arbetsgivare till individ, själv reglera sitt arbete, att kunna förklarar Christin Mellner. arbeta självständigt, organisera Det gränslösa arbetssättet arbetet effektivt, att sätta gränser 3 � gäller framför allt specialiseoch ha konstruktiva strategier rade tjänster som kräver stor för att hantera en hög arbets Tips för kunskap samt hög social och belastning. att värna teknisk kompetens. Christine Mellner menar att fritiden – I bästa fall blir det en de som klarar av att integrera win-win-situation där indiviarbete och fritid ofta är individer Läs inte jobbmejl den upplever större flexibilitet, som är bra på att sätta gränser när du är ledig. ökad livsbalans och minskad i varje given situation och har Boka in möten med trötthet, medan företaget får strategier för att göra det. De som dig själva för att få tid lägre kostnader och samtidigt saknar strategier och har svårare att arbeta ostört. Ta ökad prestation. att stänga av tankar på arbetet tillbaka den tid arbetet Men studier visar också på får oftare sömnsvårigheter och har tagit från fritiden. negativa effekter och risker. hälsoproblem. Diskutera på Många upplever högre krav, – Att vi inte kan stänga av arbetsplatsen hur större arbetsbelastning, krav tankar på arbetet kan handla mycket obetalt på konstant tillgänglighet och om att ha en prestationsbaserad övertidsarbete som fler konflikter mellan arbete självkänsla men också att det utförs och normer för och fritid. saknas utrymme för en flexibitillgänglighet på mejl litet som också gagnar individen. och mobil. Christine Mellners studier Arbetsgivaren har också en visar på två tydliga grupper: de som föredrar att dela upp sin tid mellan arbete viktig roll, säger Christine Mellner. Målen behöver vara tydligt formulerade och de och fritid och de som föredrar mer flytande gränser. Bland de två grupperna finns både de anställda behöver stöd och återkoppling i sitt arbete för att uppnå dem. Dessutom är det som klarar av sin ambition om gränssättning viktigt med ett rimligt arbetstempo, tilloch de som inte gör det. Under våren 2013 gängliga ledare och en fungerande kommugjorde hon en undersökning där närmare nikation. 3 500 personer ingick, från specialiserade – Är det något som människor behöver i det yrken och branscher som arkitekter, präster, nya gränslösa arbetslivet så är det nya gränser skolledare, it/telekom, teknik och design, och en ny form av stöd och struktur. kommunikation och media samt försäljning November 2013 57 Verktyg 58 Verktyg November 2013 Så gjorde jag 3xNYA material foto: elisabet näslund Larver, cellulosa, mycel. ”Formen är framtagen utifrån luftströmmen” Peter Sundin på Rundquist om uppdraget att utforma avluftstorn till Norra Länken i Stockholm. Beställare är Trafikverket och entreprenör Martinsons. Projektet är klart i april och tas i drift under hösten 2014. Tornet är skivat, varje ring består av sex delar. Så nöjd är jag 100% Så svårlöst var det 75% ”Formen, ’supertriangeln’, är framtagen utifrån hur luften ska strömma genom tornet för att avgaserna ska spridas så snabbt och högt som möjligt. Tillsammans med Martinsons valde vi att ”slica upp” formen i 170 millimeter höga ringar. Varje ring är uppdelad i sex bitar som sågas ut ur korslaminerade träskivor, KL-trä. Bitarna sätts ihop till element som efter montaget spänns ihop med dragstag. Vi definierade först tornet i en 3D-modell med programmet Grasshopper för att göra styrfiler som konverteras till CNC-fräsens språk. Sågningen optimeras för att få ut så mycket som möjligt ur varje skiva. KL-träskivan är gjord i gran och dragstagen har en fjäder för att inte dra sönder konstruktionen, som kommer att röra sig. Cederträspånen i fasaden är underhållsfritt och vackert. Och de löser formens problem genom att vi kan lägga dem i horisontella band. Allt har gjorts i tätt samarbete med Martinsons. De är superduktiga och vi har hittat en samarbetsform som är unikt bra.” Berättat för Elisabet Näslund LANDSKAPS ARKITEKTUR DAGEN 2014 www.landskapsarkitekturdagen.se Insektsplasten Coleoptera Skalbaggslarver som dött efter att de lagt sina ägg får ny funktion i nya biologiska materialet som den holländska designstudenten Aagje Hoekstra tagit fram. Det är ämnet kitin i baggens skal som används och pressas samman under värme till en ”insektsplast”. Hoekstra låter också larvens struktur synas i materialet. Hårdplast av cellulosa från Zeoform Låt stolen bli till mull när du tröttnat på den. Ett nytt cellulosabaserat material tar upp konkurrensen med oljebaserade plaster skapade av fossila bränslen. Ett australiensiskt företag har utvecklat ett material utifrån naturens vanligaste ingredienser: cellulosa och vatten. Tidigare har cellulosa mest använts för mjuka material som papper och textil. Det nya är att det kan omvandlas till ett hårt material. Svampplast från Ecovative Lika komposterbart är en plast som istället skapas av svampmycel. Materialet vann nyligen första pris i Buckminster Fuller Challenge. Svampmaterialet som växer ur levande organismer kan användas till förpackningar, möbler och snart också delar till elektriska bilar. Som Buckminster Fuller sa: ”För att förändra något, bygg en modell som gör den existerande modellen föråldrad”. Nina Gunne SVERIGES STÖRSTA BRANSCHDAG FÖR LANDSKAPSARKITEKTER 25.04.2014 | | ALNARP VILL NI VARA MED? VI SÖKER NU UTSTÄLLARE OCH SPONSORER. KONTAKTA [email protected] till DiG SoM är ArkitEkt! Business Arena Stockholm 17-18 september Ett perfekt tillfälle att träffa nya kunder! På Business Arena träffar du potentiella uppdragsgivare och samarbetspartners från kommuner, fastighetsbolag och andra samhällsbyggare. Business Arena Göteborg 8 april Business Arena arrangeras i Stockholm, Göteborg, Malmö och i Almedalen. Seminarierna tar upp viktiga ämnen och håller högsta kvalitet. De generösa pauserna ger möjlighet utmärkta möjligheter till möten med befintliga och potentiella kunder. Business Arena Malmö 3 april Öka din affärsnytta! Vill ditt företag medverka som partner till Business Arena? kontakta mig så berättar jag mer! Henrik Zetterstedt [email protected] 070-735 22 12 Business Arena Almedalen v27 Hur svårt kan det vara att få ihop en välsmakande fruktkorg? Vi på Årsta Partiaffär menar att det krävs en hel del kunskap och erfarenhet. Därför väljer vi sen många år leverantörer med omsorg, inte bara på pris. Vi söker hela tiden efter den mest välsmakande frukten oavsett om det handlar om eko eller vanlig frukt. Innan packning och transport provsmakar vi alltid frukten. Och självklart alltid svensk frukt efter säsong och helst närodlat. Idag levererar vi bl a till Sveriges Arkitekter, TT Tidningarnas Telegrambyrå, Energimarknadsinspektionen, Konkurrensverket och Fair Trade Sverige. Prova gärna, kostnadsfritt, en av våra välsmakande fruktkorgar: maila till [email protected] eller ring direkt mobilnummer: 0705 12 65 60. ADRESS Marknadsvägen 18 120 44 Årsta, Stockholm TEL 08 911 404 E-POST [email protected] www.arstaparti.se Produkt från ÖSTERLEN apa_annons.indd 1 13-10-25 11.18.35 Karriär. November 2013 61 Nya jobb Nya företag Stipendier Från 7 till 22 på drygt ett år Codesign som grundades 1997 har det senaste året tagit ett jättekliv från litet till stort. Ägaren Peter Ullstad lägger åtta timmar i veckan på rekrytering. Rekrytering Hur stora ska ni bli? – Det bestämmer inte vi utan kunderna. Men allt hänger ihop, det blir lättare att hinna med när vi är fler. Jag jobbar stenhårt med att hitta spjutspetspersonlig heter med kompetens. Om ett fastighetsföre tag säger att det handlar om läget, läget och läget, så säger jag att för oss handlar det om rekrytering, rekrytering och rekrytering. Du har sagt att du fokuserar på hur ni ska behålla gruppdynamik och samarbete när ni blir fler. Har du kommit på några svar? – Jag är trött på skapandet av ikonarkitekter och har inga förebilder bland arkitektföre tagen rent organisatoriskt. Jag vet inte hur man ska göra men jag har läst mycket och har en styrelse med personer från helt andra branscher. Upp till 20 är det enkelt, men sedan händer något. Det beror på att man inte har samma sociala koll. Vems mamma var det nu som hade cancer? Man vet inte om någon maskar eller är vid sjukhussängen. Nu har vi måndags möten där alla får berätta om vad som händer och där vi skrattar åt och lär oss av veckans misstag. Jag vill att vi ska fortsätta vara en platt organisation utan mellanchefer. Du säger att du letar efter spetspersonligheter snarare än spetskompetens. Vilken är din mest udda rekrytering? – En är Elis Forsgård, han var 22 år och vaktmästare på Stadsmissionen. Han skötte kontorets administration under ett års tid då vi dubb lade vår vinst. Foto: jonas ericsson Annika Jensfelt Peter ullstad Ägare till Codesign. Företaget jobbar just nu med kontorsprojekt för Stadsmissionen och Kelios, Kinnarps Visual Guidelines och en utställning om olja på Norges tekniska museum. Tio procent av vinsten går till en väl görenhetsorganisation. I år blir det Bris. STIF TELSEN ANNA AHRENBERGS FOND för vetenskapliga m.fl. ändamål ANNA AHRENBERGS ROMSTIPENDIUM till arkitektstudent vid Chalmers Seminar ium Allt ljus på jobbet Om vinster med bra belysning i arbetslivet Snygga lampor och mysbelysning ger inte alltid det bästa arbetsljuset. Att se dåligt kan leda till belastningsskador för att man spänner sig och kisar. Är ljuset bra mår man bättre och jobbar mer effektivt. På förmiddagsseminariet om syn och belysning får du djupare kunskap om vinsterna med bra syn och belysning i arbetslivet. Ur programmet: • Per Nylén (verksam vid KTH och Arbetsmiljöverket) om synen, ljuset och att skapa bättre synergonomi • Peder Wibom (teknisk chef på belysningsföretag) om hur man väljer rätt belysning • energirådgivare om klimatsmart belysning med bibehållen ljuskvalitet • optiker om de senaste synhjälpmedlen. Umeå 26/11, Jönköping 5/12, Malmö 15/1, Göteborg 21/1 och Stockholm 30/1. 500 kr inkl. lunch och boken ”Syn och belysning i arbetslivet”. Prevent arbetar med arbetsmiljöfrågor på uppdrag av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Läs mer eller anmäl dig: prevent.se/ seminarier Göteborgsdonatorn Anna Ahrenberg (1861– 1948) hade ett genuint intresse för italiensk kultur. Stipendiets syfte är att i hennes anda befrämja blivande arkitekters kunskap om den italienska arkitekturens och stadsbyggnadskonstens historia. Stipendiet på 75.000 kr avser stöd till en vistelse i Rom för att genomföra examensarbete eller annat studieprojekt. Stipendiaten bereds möjlighet att ha en dator- och biblioteksplats på Svenska Institutet i Rom och kan, i mån av plats, även beviljas bostad på Institutet. Rätt att söka har student vid Chalmers efter fyra års studier i arkitektur. Ansökan skall innehålla CV, senaste betygsutdrag och kortfattad plan för examensarbete eller studier i Rom. Ansökan (särskild blankett finns ej) sänds till Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för vetenskapliga m. fl. ändamål c/o Danske Bank, Stiftelseförvaltning, Box 111 44 404 23 Göteborg Ansökan skall vara Stiftelsen tillhanda senast 2014-01-25 63 Karriär November 2013 På nytt jobb Nystartade företag Till vårt kontor i Göteborg LANDSKAPSARKITEKT minst 5 års erfarenhet Nytt jobb eller företag? Mejla 200 tecken till: [email protected] A&EXTENT är ett nystartat arkitektkontor i Göteborg, grundat av Aila Hirvonen och Kittima Laochoojaroenkit. Kontoret inriktar sig på hållbarhetslösningar, främst inom ombyggnad av bostäder och kontor. Grundarna har tidigare arbetat i Asien med utveckling av bland annat bostäder och urbana miljöer. mer info på www.mareldlandskap.se MARELD L A N D S K A P S A R K I T E K T E R Mats&Arne Arkitektkontor AB är ett växande kontor med engagerade och kvalitetsmedvetna beställare i Göteborg och Bohuslän. ARKITEKT Vi söker dig som har flera års erfarenhet av detaljprojektering och övergripande gestaltning. Hos oss får du ta stort eget ansvar och tillsammans med våra engagerade medarbetare vara med och påverka kontorets utveckling. Du kan välja att jobba i Göteborg eller i Stenungsund där vi har våra kontor. Du har goda kunskaper i Auto-Cad, Revit, SketchUP, Adobe- och Office-programmen och gärna erfarenhet av BIM-projektering. Vill du veta mer? Ring Arne på 070-630 91 12 eller gå in på www.matsoarne.se. Välkommen att mejla din ansökan senast 30/11 till [email protected]. matsoarne.se Planeringsarkitekt Johanna Eriksson har fått nytt jobb på Göteborgs stads trafikkontor. Hon arbetar med detaljplaner från ett trafikmässigt perspektiv. Hon studerade fysisk planering på BTH. M AT S & A R N E A R K I T E K T KO N T O R A B PLANARKITEKT till planavdelningen, stadsbyggnadskontoret Lunds kommun har lång erfarenhet av att arbeta med hållbar stadsutveckling, högt expansionstryck, ständig mediebevakning och är samtidigt en stad med levande historia och höga bevarandevärden. Stationsnära bebyggelse och förtätning i befintliga stadsdelar ingår i planeringsstrategin. Aktuella projekt är bland annat omdaningen av stationsområdet Lund C, ny spårväg och stadsutveckling i Kunskapsstråket, forskningsanläggningarna MAX IV och ESS och en ny hållbar stadsdel i LundNE/Brunnshög. Din primära uppgift blir att upprätta detaljplaner. Du deltar som handläggare i alla skeden i planprocessen, ofta som projektledare för de planer och program du ansvarar för. Det är ett mångsidigt, ansvarsfullt och händelserikt arbete. Det ställer krav på dig att ha en hög grad av självständighet i ditt arbete och insikt om din professionella roll i en politiskt styrd organisation. En hög språklig kompetens och förmåga att illustrera idéer och koncept är centralt, liksom goda kunskaper i den lagstiftning som reglerar planeringen. Arbetet som planarkitekt har många kontaktytor både inom och utanför kontoret. Det kräver god förmåga till helhetssyn och problemlösning i situationer som växlar mellan helhet och detalj och som innehåller ständiga intresseavvägningar. Det är i denna utmaning som din kompetens verkligen kan göra skillnad och bidra till att vi upprätthåller kvalitet, hög servicenivå och framsynthet. Vi vill att dessa värden ska genomsyra verksamheten och det önskar vi din hjälp med! I april 2014 flyttar fem av kommunens förvaltningar, inklusive stadsbyggnadskontoret, in i helt nybyggda lokaler på centralt och strategiskt läge vid Lunds C. Det kommer att bli en spännande tid med nya arbetsformer och nytt lärande. Välkommen till Kristallen i Lunds kommun! Läs mer och ansök på www.lund.se /Lediga jobb Välkommen med din ansökan senast den 15 december! Lidköpings kommun rekryterar nya medarbetare som vill bidra till ett gott Kommunerna Avesta, Fagersta och Norberg samverkar i en sammanslagen organisation Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning. Detta möjliggör ett effektivare arbetssätt och möjlighet att utveckla god service med hög kompetens. värdskap, ett hållbart förhållningssätt och bästa möjliga service. Vill du vara med? Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning omfattar kompetenser inom naturvård, energi- och klimat, miljö, kart & mät samt plan & bygg.Vi är ca 45 personer på förvaltningen och sitter i Avesta. Plan & Bygg består av tretton medarbetare. Sex arkitekter och ingenjörer arbetar med lov- och tillsynsärenden, en tekniker handlägger ärenden om bostadsbidrag och fem arkitekter och ingenjörer arbetar med översiktsoch detaljplaner, program mm. Vi söker nu Bygglovarkitekt/Bygglovhandläggare och Planarkitekt Intresserad? Läs mer på www.avesta.se/ lediga jobb Planarkitekt Mer information finns på www.lidkoping.se Avesta kommun 774 81 Avesta tel 0226-64 50 00 Stockholms stad söker: Arkitekter/planerare till Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare. Stockholm kommer att växa till en miljonstad vilket ställer höga krav på oss som arbetar i Stockholms stad. Därför söker vi dig som vill utveckla verksamheten för stockholmarna och ett Stockholm i världsklass. Stockholm växer! Planavdelningen utökar och söker erfarna arkitekter som vill vara med och bidra till att stadens ambitioner om hög kvalitet i den bebyggda miljön förverkligas! Du kommer få möjlighet att driva stora komplexa stadsbyggnadsprojekt med ett övergripande ansvar för innehåll, utformning och planprocess. Välkommen att ansöka och läsa mer om tjänsterna på stockholm.se/jobb The Capital of Scandinavia Kunshan Eastern Healthcare Center, tävlingsvinst, Kunshan, Kina Sino Swedish Eco City, Wuxi, Kina Jing’An Tower, Shanghai, Kina IDC International Data Center, preliminär konceptplan, Guangdong, Kina Tengbom söker internationell chef Arkitektkontoret Tengbom befinner sig i ett expansivt skede och riktar sig nu mot marknader bortom de nordiska länderna. Därför söker vi dig som har ett gediget intresse för affärer i internationell miljö och vill leda arbetet med arkitektur utanför Norden. Du har mångårig internationell erfarenhet från arkitekt- eller ingenjörsföretag alternativt bygg- eller fastighetsbranschen. Erfarenhet av projekt inom samhällsplanering eller hållbarhet är meriterande. Du är en driven, affärsinriktad och positiv person som ser möjligheter. Du stimuleras av och har erfarenhet av att leda och utveckla medarbetare. Du är redo för ett flexibelt arbete där resor i Europa och Asien ingår. Vi vill gärna att du talar ett skandinaviskt språk och flytande engelska. Erfarenhet av marknaderna i Kina, Ryssland, Sydostasien och/eller norra Europa är meriterande. En fördel är om du har ett kontaktnät inom den internationella stadsbyggnads- och byggbranschen. Vi erbjuder dig ett utvecklande arbete i en internationell miljö där du blir en nyckelperson för Tengboms vidare internationella expansion. För mer information kontakta marknadschef Jannice Johansson, [email protected]. Skicka din ansökan till vår personalchef Linn Nordgren, [email protected]. Välkommen med din ansökan senast den 15 december 2013. Tengbom är ett av Nordens ledande arkitektkontor och står för en framåtblickande och levande arkitektur med hus och miljöer som människor vill besöka, och bo och arbeta i. Tengbom har omkring 550 medarbetare fördelade på tolv orter i Sverige och Finland. Tengbom grundades 1906 av Ivar Tengbom, förgrundsgestalt inom svensk arkitektur. Läs gärna mer om oss och aktuella projekt på www.tengbom.se. OKIDOKI SÖKER... Okidoki arkitekter AB är 35 arkitekter och ingenjörer som sitter runt samma bord. Vi är idag Sveriges snabbast växande arkitektkontor. Vår verksamhet är främst koncentrerad till Västsverige men vi kommer även att etablera oss i Malmö och i Stockholm. Okidoki arbetar med arkitekturens hela skala från stadsutveckling till inredning utifrån begreppen täthet, friktion och öppenhet. Vår vision är att nå en kapacitet för att kunna påverka samhället på riktigt med arkitektur, genom analys och aktion. Vi skall vara med och bygga ett mer hållbarart och roligare Sverige. En god samhällsförståelse är därför meriterande för dig som söker - oavsett tjänst. Du kommer att vara ambassadör för varumärket Okidoki i dina möten med omvärlden och det ställer krav på dig som en god kommunikatör och strateg. Ett måste är att du bokstavligen vill sitta runt samma bord med alla oss andra. KONTORSCHEF Vi söker dig som vill vara med och utveckla Okidoki arkitekter till att bli ett av Sveriges ledande arkitektkontor. Du kommer att ansvara för den övergripande resursplaneringen tillsammans med våra teamledare. Vi söker därför dig som är strukturerad och är van att arbeta under press, såväl med korta deadlines som i en ständigt föränderlig omvärld och organisation. Som kontorschef är du ansvarig för personalfrågor och som ledare är du därför både ödmjuk och tydlig. I ditt arbete nära ledningsgruppen kommer du även att ha ett helikopterperspektiv och ett delansvar för ekonomin. Maila CV till [email protected] senast den 15 december. Skriv ”Kontorschef 2014” i ämnesraden. Frågor kopplade till rekrytering av kontorschef hänvisas till Roland Nordahl på telefonnummer 0708 – 22 38 66. MINST TRE HANDLÄGGANDE ARKITEKTER Vi lever på att producera idéer och att gestalta i olika skalor och att älska arkitektur är ett måste för dig som söker. Du skall vara självgående, kreativ och du skall vara intresserad av arkitektur. Det är en förutsättning att du gillar det som Okidoki gör och har en vilja att utveckla och förbättra den upplevelserika gestaltning som skall prägla våra projekt. Maila portfölj och CV till [email protected] senast den 15 december. Skriv ”Handläggande arkitekt 2014” i ämnesraden. MINST TRE BYGGNADSINGENJÖRER VARAV EN ANSVARIG INGENJÖR För att förstärka vår projekteringskapacitet långsiktigt söker vi er som vill vara med och utveckla denna avdelning. Ni kanske har arbetat tillsammans tidigare? Erfarenhet från arkitektkontor och från Revit är meriterande. Vi söker dig som är engagerad, kreativ och drivande med ett starkt intresse för arkitektur, teknik och BIM. Du behöver kunna delegera och ställa krav samt stötta dina yngre kollegor. Lämplig utbildning är byggnadsingenjör eller motsvarande. Maila ev portfölj och CV till [email protected] senast den 15 december. Skriv ”Ingenjör 2014” i ämnesraden. KOMMUNIKATÖR Se separat annonsering hos Bohmans nätverk på: http://www.bohmans.com/aktuella-uppdrag För frågor kopplat till rekrytering av kommunikatör, se länk ovan. Arkitekt sökes. Boverket söker expert inom översiktsplanering till Karlskrona Arkitekt med minst fem års projekteringserfarenhet sökes till vårt Nyköpingskontor. Svar till: [email protected] senast 2013-12-15 Boverket är en statlig myndighet under Socialdepartementet och arbetar med frågor som rör samhällsplanering, byggande och boende. Vi har regeringens uppdrag att leda arbetet med ett hållbart samhällsbyggande till nytta för medborgarna. Boverket är en myndighet i utveckling både vad det gäller uppgifter och arbetssätt. Vi är ca 230 anställda och finns i Karlskrona. Myndigheten har också en mindre del av sin verksamhet lokaliserad till Stockholm. På Carlstedt Arkitekter jobbar vi nära beställare, medkonsulter och de som ska använda byggnaden vi ritar. Det kräver närvaro, skärpa och engagemang. Idag är vi cirka 50 medarbetare som är fördelade på våra två kontor, ett i Stockholm och ett i Nyköping. I Nyköping sitter 17 av oss. www.carlstedtark.se Nyköpings brandstat ion Läs mer om tjänsten och ansök senast den 8 december 2013, via www.boverket.se/sokajobb Partille kommun växer genom flera stora samhällsbyggnadsprojekt de närmsta åren. Ett större centrum med fler bostäder, en ny arena och utökad handel. Vill du bli en av nyckelpersonerna i vår utmaning? Planarkitekt -söker nya medarbetare: Arkitekt Vi söker dig med 0-2 års erfarenhet, som är kreativ och kommunikativ med mycket god gestaltningsförmåga och som tycker det skulle vara spännande att arbeta med både privata och offentliga uppdrag i lite olika skalor. Tillsammans ska vi bl.a. arbeta fram en plattform för kontorets layout och bildarbete i Archi-CAD och dess renderingsapplikationer som t.ex Artlantis. Därför är det viktigt att du är van vid och intresserad av bildskapande. www.partille.se Byggnadsingenjör Vi söker dig med minst 3-5 års erfarenhet som byggnadsingenjör, gärna på arkitektkontor. Du ska kunna projektera enligt SIS-och AMA- standard samt Bygghandling 90. Det är en fördel om du behärskar Archi-Cad. Du bör känna dig bekväm med att arbeta med allt från handgripliga byggtekniska lösningar, uppställningar samt texter, till byggnadsbeskrivningar. Välkommen att skicka in din ansökan till: [email protected] Samhällsbyggnadsförvaltningen söker PLANARKITEKT Mer information om tjänsten hittar du under www.borgholm.se - Lediga tjänster Välkommen med din ansökan! TEL: N 12 +4 6 8 JO 4 E TA .S EN GA 06 MM RS 00 NS D Ö INFO@J AN JORDE E KO MM 7 E KO 0 RD EKTER GAT JO KIT RS .SE AR DÖ KOMMENDÖRSGATAN 12 TEL: +46 8 407 06 00 [email protected] S N N En bra vardag för alla göteborgare Projektledare för Frihamnen Enhetschef på Planavdelningen Stadsbyggnadskontoret Frihamnen är ett av Göteborgs mest spännande stadsbyggnadsprojekt och har en central roll i Göteborgs 400-årsjubileum. Som projektledare driver du projekt och deltagare framåt och ansvarar för att resultat levereras i tid. Som enhetschef på Planavdelningen leder, utvecklar och följer du upp verksamheten och medverkar till att avdelningen når sina mål. Du finns tillgänglig för dina medarbetare och stödjer dem i deras arbete. Sista ansökningsdag är 27 november Sök jobben på: goteborg.se/lediga jobb boras.se boras.se boras.se Strategisksamhällsplanerare samhällsplanerare Strategisk Strategisk samhällsplanerare Samhällsplaneringsavdelningen tilltill Samhällsplaneringsavdelningen till Samhällsplaneringsavdelningen Vi söker dig som med brinnande intresse för strategisk planering vill Vi söker dig som brinnande med brinnande intresse intresse förför strategisk planeringplanering vill Vi söker dig somutveckla med strategisk vill vara med och Borås. vara med och utveckla Borås. varaSamhällsplaneringsavdelningen med och utveckla Borås. leder och ochutvecklar utvecklar översiktliga Samhällsplaneringsavdelningenleder BoråsBorås översiktliga Samhällsplaneringsavdelningen leder och utvecklar Borås översiktliga planering. Vi föreslår åtgärder kräver strategiska planering. Vi föreslår åtgärdersom som kräver strategiska beslutbeslut inom inom exempelvis infrastruktur, bebyggelse, kollektivtrafik och natur. exempelvis infrastruktur, bebyggelse, kollektivtrafik ochbeslut natur. inom planering. Vi föreslår åtgärder som kräver strategiska exempelvis infrastruktur, bebyggelse, kollektivtrafik och natur. Läs mer om tjänsten på boras.se/ledigajobb Läs mer om tjänsten på boras.se/ledigajobb Läs mer om tjänsten på Belatchew Arkitekter söker en formsäker handläggande arkitekt med ca 5 års erfarenhet. Institutt for urbanisme og landskap har en flerfaglig innfallsvinkel til urbanismefaget. Gjennom forskning og undervisning vektlegges byutvikling som gir en mer helhetlig forståelse av byenes omdanning, kunnskap for å kunne gripe inn i og styre disse prosessene og ferdigheter til å formgi bystruktur og landskap i det geografiske rom. landskap Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo (AHO) er en vitenskapelig høgskole på universitetsnivå og en ledende internasjonal arkitektur- og designhøgskole som gir utdanning innen arkitektur, urbanisme, landskapsarkitektur og industridesign. AHOs kunnskapsfelt har formgivning som fokus, og arbeider med formgivning i alle skalaer; gjenstander, bygninger, by- og landskapsforming. AHO er organisert i fire institutter, og har ca. 700 studenter og 120 ansatte. design Mejla ansökan med portfolio till [email protected] Institutt for urbanisme og landskap søker: Professor/førsteamanuensis i landskapsarkitektur Vi søker en landskapsarkitekt med både design- og undervisningserfaring. Aktuelle søkere bør dokumentere landskapsdesignprosjekter på internasjonalt nivå. Doktorgrad er en fordel, men ikke et krav for å søke. For fullstendig kunngjøringstekst og elektronisk søknadsskjema se www.aho.no. Søknadsfrist for begge stillinger er 15.01.2014 arkitektur Vi søker en arkitekt med både design- og undervisningserfaring. Phd-grad eller annen sammenlignbar, dokumentert forskningskompetanse er nødvendig for å bli vurdert. www.aho.no Professor i urbanisme urbanisme Institutt for urbanisme og landskap søker: Planarkitekter till Halmstads Kommun En tillsvidareanställning och ett vikariat Arbetsbeskrivning Som planarkitekt erbjuds du intressanta och varierande arbetsuppgifter i en växande och attraktiv kommun. Ditt huvudfokus kommer att vara detaljplanarbete, men du kommer även att beröra utredningar. Som planarkitekt är du en projektledare som utarbetar planhandlingarna självständigt men i nära samarbete med tjänstemän på och utanför förvaltningen. Du får även möjlighet att medverka i förvaltningsövergripande projekt. Du som planarkitekt i Halmstads Kommun kommer att ingå i en avdelning med flera ansvarsområden och kompetenser. Förutom planarkitekter består avdelningen bland annat av en planstrateg, en miljöstrateg, en trafikstrateg, två kommunekologer, två kommunikatörer samt administratörer. Du kommer att vara placerad på planavdelningen, där vi idag är 22 personer, och ingå i samhällsbyggnadskontoret som arbetar mot kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Samhällsbyggnadskontoret består även av en stab, en mark- och exploateringsavdelning samt en ekonomiavdelning. Kvalifikationer Vi söker dig som har högskoleutbildning inom arkitektur eller fysisk planering och gärna med några års arbetslivserfarenhet inom området. Du ska ha god kunskap om tillämpliga lagar, i första hand plan- och bygglagstiftningen (PBL). Du ska ha förmåga att självständigt driva, handlägga och leda utredningar i enlighet med uppsatta tidsplaner. Som person är du positiv, initiativrik och har en god organisations- och samarbetsförmåga. Vi lägger stor vikt vid dina personliga egenskaper. Vi förutsätter att du har en fallenhet för att kommunicera tydligt i tal, text och bild. Erfarenhet från Focus detaljplan är meriterande. Varaktighet/omfattning 1 tillsvidareanställning, 100 % 1 vikariat, 100 %, 8 månader med möjlighet till förlängning Tillträde enligt överenskommelse Kontaktperson Cecilia Bergström, Planchef 072-510 36 69 Facklig företrädare Charlotte Örnbring, Sveriges Arkitekter 035-13 72 18 alt. 070-214 19 91 För mer information: http://www.halmstad.se Välkommen med din ansökan, senast 2013-11-30, via offentligajobb.se Vi undanber oss alla erbjudanden om annonserings- och rekryteringshjälp i samband med denna annons. www.halmstad.se Eskilstuna utvecklar! Eskilstuna utvecklar! Eskilstuna växer och utvecklas snabbt i framtidsregionen StockholmMälardalen. Vi är 8 500 medarbetare som trivs bättre än de flesta på jobbet. Vi är stolta över att vi 2012 utsågs till Sveriges miljöbästa kommun och Årets studentstad. Eskilstuna växer och utvecklas snabbt i framtidsregionen StockholmMälardalen. Vi är 8 500 medarbetare som trivs bättre än de flesta på jobbet. Vi är stolta över att vi 2012 utsågs till Sveriges miljöbästa kommun och Årets studentstad. Stadsbyggnadsförvaltningen söker Planarkitekter Stadsbyggnadsförvaltningen söker Trafikplanerare/Samhällsplanerare Planarkitekter Trafikplanerare/Samhällsplanerare Orust är västkustens största ö belägen cirka 6 mil norr om Göteborg. Kommunen har drygt 15 000 invånare men på sommaren mångdubblas antalet. Vi har cirka 1 200 anställda. Miljö- och byggnadsförvaltningen söker Förvaltningschef Tillsvidare 100% ref nr KS 2013:1892. För fullständig annons gå in på vår webbplats eller ring till: Miljö- och Byggchef Arne Hultgren 0304-33 41 49 Bygglovsarkitekt Cecilia Segerstedt 0304-33 40 16 Kommunchef Jan Eriksson 0304-33 42 68 Välkommen med din ansökan senast 2013-11-30. Välkommen med din ansökan via eskilstuna.se/ledigajobb. Urval sker löpande. Vid frågor, kontakta rekryteringskonsult Helena Swärd, tf 016-710 25 73. Välkommen med din ansökan via eskilstuna.se/ledigajobb. Urval sker löpande. Vid frågor, kontakta rekryteringskonsult Helena Swärd, tf 016-710 25 73. Orust kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen 473 80 Henån www.orust.se R A R E T Y R K E R O C E W S n ch bygg o r e t k e r arkit er där fö just nu. k ö s h c diga digt o xer stän jänster vi har le ä v i . V . n Gerlach i Norde e och se vilja t to: Felix r o e F t . r 2 o 1 0 ställt 2 på 18 eco.s . Färdig tor finns in på www.sw n Lidman o a k js t a k K e och arkit r. Gå r Wigow Swecos till våra konto itekt: Pe rk a g ri a rer . Ansv ingenjö tockholm liS Anneda olägget, S . v K s hu Bostads ads- Sustainable engineering and design 72 Sveriges Arkitekter informerar Sveriges Arkitekter November 2013 Sveriges Arkitekter är en intresseorganisation för Sveriges arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter med 12 000 medlemmar. Ordföranden: En het potatis Det finns en fråga som det pratas mycket om men som vi inte för en öppen diskussion om. Byggherrar och arkitekter vittnar om att stadsbyggnadskontor har bestämda uppfattningar om vilka arkitekter som ska få vara med och rita på viktiga byggnader oavsett om det sker privat eller i kommunens regi. Det är inte bara vi arkitekter som muttrar. Byggherrar och beställare klagar därför att stadsbyggnadskontor anser att deras projekt inte duger och insisterar istället på parallella uppdrag eller tävlingar – de vill se fler möjligheter och kanske andra arkitekter. Stadsbyggnadskontoren säger att ”vad ska vi göra när byggherren inte gör något åt ett projekt som inte håller kvalitetskraven?”. Vad är det som sker? Är det sant att det finns stadsbyggnadskontor som försöker påverka byggherrar när det gäller vilken eller vilka arkitekter de ska välja? Vi utgår från att alla inblandade – arkitekter, byggherrar och stadsbyggnadskontor – önskar se att det som byggs har en hög kvalitet. Jag tror också att vi arkitekter accepterar att konkurrera med våra lösningar och med vad vi kan åstadkomma. Det är många som stimuleras av att delta i tävlingar – det är utvecklande och lärorikt. Vi gillar när kommunerna ställer krav och har höga ambitioner. Sveriges Arkitekter uppmuntrar kommunerna att ta fram arkitekurpolicies, bra gestaltningsprogram och genomarbetade planer. Det finns också många tjänstemän som på ett bra sätt kan föra en dialog med byggherrar och arkitekter om vilken kvalitet som kommunen har som ambition. Men det som absolut inte är acceptabelt, överhuvudtaget, är om tjänstemän i kommunerna direkt eller indirekt försöker påverka byggherrar i deras val av arkitekt, än mindre i uppdrag och processer som redan är etablerade. Där går gränsen. Där kan också arkitekter och byggherrar göra gemensam sak. Sveriges Arkitekter kommer att belysa och undersöka denna fråga noggrant framöver. Men vi kommer inte att begränsa oss bara till hur kommunerna agerar gentemot byggherrar. Vi kommer också att titta på prekvalificeringar och urvalsprocedurer i tävlingar och upphandlingar. Vi tror att det behövs mer tydlighet och transparens. Tveka inte att höra av er till oss om du vill berätta om hur du upplever verkligheten. Jacob Sahlqvist, ordförande Sveriges Arkitekter Info Nytt från förbundet Ny på kansliet Ariella Nisell är ny kommunikationschef på Sveriges Arkitekter Personal Vem är du? – Jag är 35 år, gift och har två barn. Jag har varit på mitt nuvarande jobb på Gullers Grupp i sju år och ser nu fram emot att gå vidare till Sveriges Arkitekter. Vad ser du mest fram emot med att börja jobba på Sveri ges Arkitekter? – Jag ser fram emot att jobba i en organisation som arbetar med viktiga frågor och som vill skapa en förändring i sin kommunikation. Jag ser också fram emot att träffa nya medarbetare och få vara en del av en ny spännande organisation. Tävlingsverksamheten utvecklas Arbetet med att utveckla Sveriges Arkitekters tävlingsverksamhet har startat. En grupp bestående av tävlande arkitekter, beställare och kommuntjänstemän diskuterade i oktober arkitekttävlingar under temat ”Varför tävla?”. Utvecklingsarbetet kommer att presenteras vid Sveriges Arkitekters stämma 2014. Tävling 73 Sveriges Arkitekter informerar November 2013 Sveriges Arkitekter Storgatan 41 • Box 5027, SE-102 41 • Stockholm, Sweden Tel +46(0)8 505 577 00 • Fax +46(0)8 505 577 05 [email protected] • www.arkitekt .se Ordförande: Jacob Sahlqvist, [email protected] Förbundsdirektör: Catherina Fored, [email protected] Redaktör: Erika Sjöö, [email protected] Golden Cubes Awards På lunch med bostadsministern Nu är det dags att börja fylla i blanketter och skicka in förslag till nästa omgång av Golden Cubes Awards, en internationell tävling om bästa Arkitektur i skolanaktivitet eller projekt, bok, film eller dataspel. Fyra kategorier av tävlande finns: Skola Institution Tryckt media, böcker läromedel med mera Audio visual media Sista dag för inlämning 15 januari 2014. Tävling Läs mer om tävlingen här: www.arkitekt.se/s78485 Arkitektrollen i fokus I mitten av oktober samlades Sveriges Arkitekters lokalföreningars ordförande i Stockholm. Detta är ett årligt möte som syftar till att utbyta erfarenheter och tankar mellan de olika lokalföreningarna sinsemellan och mellan styrelsen och lokalföreningarna. – Jag tycker att det var en utmärkt diskussion om arkitektrollen och behovet av ökad fokus på de offentliganställda arkitekternas erfarenheter och synpunkter på planering och byggande, som grund för en tydligare och starkare arkitektroll i samhället. Det var också mycket bra med ett bredare medlemsperspektiv på fler frågor än traditionella företags- och storstadsfrågor, säger Lars Estlander, ordförande i lokalföreningen Blekinge – Kalmar. Möten Förbundsdirektör Catherina Fored blev i oktober bjuden på lunch av bostadsminister Stefan Attefall (KD). Möten Vad pratade ni om? Parkour i Nyköping I strålande väder gav sig en grupp entusiaster ut i Nyköping för att lära sig om hur man utövar parkour, en metod som går ut på att utan hjälpmedel träna kroppen för att snabbt och effektivt ta sig över hinder, och hur det kan föda tankar om stadsbyggnad och arkitektur. Det var Sveriges Arkitekter Södermanland som arrangerade stadsvandringen som avslutades med en föreläsning av arkitekten och parkourentusiasten Sara Vinterhav. Föreningen Werun guidade under turen. Kroppen och stadsmiljön i samspel utgör onekligen en möjlighet till både fysisk och mental träning och uthållighet. Monica Santa Cruz Tack för era löner Tack alla ni som svarat på löneenkäten! Den är öppen och vi behöver fortfarande få in svar från er som ännu inte har svarat. Dina uppgifter är viktiga för dig och dina kollegor vid nästa löneförhandling och löneöversyn. Du når enkäten via www.arkitekt.se/loneenkat. Har du frågor kan Sandra Olséni svara på dem, på mejl sandra. Lön olseni@arkitekt .se – Vi pratade om arkitekturens betydelse och hur viktigt det är att få in arkitekter tidigt i processen. Catherina När man från Fored. regeringens sida tillsätter arbetsgrupper eller kommittéer eller andra strategiskt viktiga utredningar som har med samhällsbygge att göra ska det vara självklart att man alltid har en arkitekt med sig i dessa arbetsgrupper. Det är dags för Stefan att han berättar om sin vision – vad han vill med vårt samhälle och hur vi tillsammans ska forma det på bästa sätt! 12 000 Den 20 oktober fick Sveriges Arkitekter sin 12 000:e medlem. Ylva Svärdson Wächter från Stockholm blev den lycklige. Populärt med arkitektrådgivning Med egen monter deltog Sveriges Arkitekter under Hem och Villa på Stockholmsmässan i början av oktober. Besökarna erbjöds 20 minuters gratis arkitektrådgivning. 24 arkitekter deltog som rådgivare och kön var lång. Rådgivarna jobbade ideellt och gav besökarna en uppfattning om vad ett arkitektråd kan ha för betydelse och värde. På plats Grattis hur känns det? – Tack , det känns jätteroligt att Sveriges Arkitekter nu har så många medlemmar och det ska bli spännande att gå på ännu fler av de mycket bra gästföreläsningar som anordnas. Vem är du? – Jag är utbildad arkitekt på KTH och Milano. Jag har ett nystartat företag som heter Vindhus där jag håller på med restaurering av äldre gårdar och ombyggnation av äldre våningar. Jag arbetar också med digital bildproduktion. 74 Sveriges Arkitekter informerar November 2013 Sveriges Arkitekter ”Fakta är sexigt!” Urbanhistorikern Håkan Forsell, som tillsammans med Dan Hallemar är en av programledarna i podradioprogrammet Staden som har laddats ner 14 000 gånger och gjort succé. Podcast Hur känns det? ”Det gav mig energi och en spark i baken” ArkitektService håller under hösten en serie frukostseminarier för sina medlemmar. Syftet med mötena är att att inspirera och ge kunskap inom områden som är viktiga och intressanta för arkitektföretagare men också att ge deltagarna möjlighet att utbyta erfarenheter och bygga nätverk. Det första seminariet hölls den 2 oktober och gästades av författaren och entreprenören Johan Sköld. Han föreläste på temat ”så blir arkitekten en strategisk partner”. Seminarium Åsa Kallstenius, delägare i Kod arkitekter, var en av deltagarna på seminariet. Hon beskriver det som proffsigt, enkelt, trevligt och som en temperaturhöjare med goa skratt. På vilket sätt kommer se minariet att hjälpa dig i ditt företagande? – Det gav mig energi och en spark i baken mot ökat driv, initiativ och ansvarstagande men också att jobba ännu mer på alla typer av relationer. Och så vågade jag ställa frågan om jag är lite lat och ursäktande… Nästa seminarium äger rum den 11 december. Anmäl dig på: www.arkitekt.se/s78886 Ulrik Östling och Erika Sjöö – Något överraskande men samtidigt väldigt kul. Jag tror att människor vill ha en pod som handlar om städer eftersom vi lever i en tid som är urban. Vi funderar på hur vi vill att våra städer ska vara och vi oroar oss över att städer verkar utvecklas orättvist, med bostadsbrist, miljöproblem och stora samhällsklyftor. Vi är beroende av våra städer och investerar känslomässigt i dem. Vad är en urban historiker? – Det är en historiker som specialiserat Håkan Forsell forskar sig på städer och om planeringsfrågor. stadsutveckling. Just nu tycker jag att jag har världens roligaste jobb. Jag har en modernhistorisk inriktning och har forskat om egendomsförhållanden och planeringsfrågor, både internationellt och i Sverige. På senaste tiden har jag intresserat mig för 50-, 60- och Bli mentor! Det finns fortfarande platser kvar till Sveriges Arkitekters mentorsprogram som drar igång i januari. Två av dem som ska bli mentorer är arkitekterna Sara Vinterhav och Svante Berg. Varför ställer du upp som mentor? Sara Vinterhav, arkitekt, Temagruppen. Sara Vinterhav: ”Det finns alltid något att lära sig i mötet med en annan människa och vi har alla vårt personliga förhållningssätt och erfarenhet av yrket. En yngre arkitekt har troligen delvis andra visioner och idéer än en mer erfaren arkitekt har. Därför tror jag att både jag som mentor och 70-talets stadsutveckling. Till vem riktar sig podden? – Programmet ska tilltala många människor som är nyfikna på städer. Vi vill inte ha någon akademisk ton utan vara inbjudande och breda i ämnesval. En metod har ju växt fram vart eftersom vi har gjort programmet. Vi tar utgångspunkt i en specifik stad, men sen lämnar vi ofta den staden för att utforska ett tema som vi visserligen hittade där men som för oss vidare. I Manchester exempelvis var det industristadens förvandling till kunskapsstad. Det är viktigt att vi inte sitter och uttrycker åsikter eller gissar oss genom våra samtal. Inför varje nytt avsnitt gör vi alltmer research. Fakta är sexigt! Storstad eller småstad – vad föredrar du? – Ett av poddens uppdrag är att ha samma nyfikenhet för alla typer av urbana gestaltningar, kanske framförallt uppmärksamma vilka fantastiska berättelser det finns och vilka iakttagelser man kan göra om man tittar på mindre eller obekanta städer. Vi vill visa att det finns fullvärdiga stadsliv även i småstäder. Staden produceras av Sveriges Arkitekter och Arkitektur förlag. På den här adressen hittar du alla tidigare avsnitt av Staden: www.staden.arkitekt.se Erika Sjöö adepten kan ha ett utbyte av att träffas. Om jag kan dela med mig av mina erfarenheter från branschen så gör jag gärna det. Vad adepten får ut av mentorsprogrammet är till största delen beroende Svante Berg, pen av vilka ambitioner han eller sionär, hon har med utbytet. Som arkitekt och mentor är man inte styrande, före detta företagsmer vägledande.” ledare Svante Berg: ”Det är kul att kunna bidra till andras utveckling och erfarenheter, särskilt nu när jag inte är aktiv som företagsledare längre. Jag har varit mentor tidigare och är det fortfarande. Det är intressant för det ger mig kunskaper om vad som sker i branschen just nu samtidigt som jag kan förmedla mina erfarenheter. Det är dubbelriktat.” Erika Sjöö 75 Sveriges Arkitekter informerar November 2013 FOTO: xxxxxxx Vad händer? Förbundskalendern Årsmöte Sveriges Arkitekter Örebro. Datum: 21 november Tid: 17.00 Adress: White Arkitekter, Hantverkargatan 10,Medborgarhuset, Västerås. Groruddalen och Järvafältet Sveriges Arkitekter Stockholm arrangerar dialog mellan Oslo kommun och Stockholms kommun. Datum: 27 november Tid: 18.30 Adress: Tensta museum, Taxingegränd 10, Stockholm Bashir Hajo Ålder: 59. Bor: I Bollnäs. Familj: Gift, har tre barn och två barnbarn. Gör på fritiden: Målar tavlor med oljefärg, lyssnar på musik och spelar bandy. Favoritarkitekt: Alvar Aalto. Favoritbyggnad: Guggen heimmuseet i Bilbao. Arkitektur är hans liv Bashir Hajo är ordförande i Gävle-Dalas lokalförening Han är stadsarkitekten som drivs av att koppla samman det historiska arvet med nutiden samtidigt som det är hållbart och estetiskt tilltalande. Vid sidan av sitt arbete är han ordförande i Gävle-Dalas lokalfören ing. ”Jag tänker hela tiden på arkitektur”, säger han. För tjugotre år sedan kom Bashir Hajo till Bollnäs i Hälsingland. I staden som omringas av blånande berg började han sitt första jobb som arkitekt i kommunen. – Att det blev Bollnäs passade mig bra. Jag är särskilt förtjust i gammal träarkitektur och har studerat just Hälsingegårdar på Kungliga konsthögskolan, säger han. Bashir Hajo, som är född och uppvuxen i Damaskus i Syrien, tror att hans brinnande intresse för arkitektur väcktes redan som barn, närmare bestämt på ett berg där hans morfar hade hus. – Från berget kunde man se hela Damaskus. Morfar visade mig alla gamla byggnader. Där fick jag upp ögonen för planering, säger han. Porträtt Som tjugoettåring kom Bashir Hajo till Moskva för att studera arkitektur. Efter avslutade studier återvände han till Damaskus för att arbeta som arkitekt och sedan bar det av till Bollnäs där hans första uppdrag blev att göra en skissidé för det gamla SJ-området. Under några år pendlade han till Norrköping i sitt jobb som planarkitekt. – Den tiden var mycket intressant. Jag jobbade med översiktsplanen för industrilandskapet och med allt från små bostadshus, torg och köpcentrum, säger Bashir Hajo. Bashir Hajo har varit aktiv i lokalföreningen sedan i början av 2000-talet och nu är han ordförande. – Vi är en aktiv förening. Våra styrelsemöten kombineras med aktiviteter och föreläsningar. Det viktigaste för oss är att driva arkitekturfrågor, engagera allmänheten och att ha kul, säger han. Vad händer härnäst? – Vi planerar för aktiviteter i samband med Ralph Erskines 100-årsjubileum och att Hälsingegårdar utsetts till världsarv. Erika Sjöö SAMN årsmöte med val Henrik Rundquist kommer att berätta om den nya E4-bron i Sundsvall etc. Datum: 27 nov Säsongsavslutning för Senior arkitekterna med jullunch Sveriges Arkitekter Skåne arrangerar busstur i Helsingborg för att diskutera ny arkitektur. Datum: 28 november Tid: 10.00 Adress: Knutpunkten Anmälan görs till brechensbauer.stefan@ telia.com eller tel. 070–25 28 821. Kostnad: 400 kr/person Årsmöte Sveriges Arkitekter Västmanland håller årsmöte med julbuffé. Datum: 2 december Tid: 17.30 Adress: Konstnärsföreningens Galleri K, Slottsgatan 17, Västerås. Akademin för inredningsarkitektur om framtidens inredningsarkitekt Datum: 4 dec Tid: Meddelas senare Adress: Färgfabriken, Lövholmsbrinken 1, Stockholm ABAR med Jan Jörnmark Sveriges Arkitekter Skåne arrangerar bar med författaren och fotografen Jan Jörnmark. Datum: 10 december Tid: 18.00 Adress: Form/Design Center, Lilla torg 9, Malmö Styrelse, vd- och ledningsfrågor i mindre företag Frukostseminarium Datum: 11 december Tid: 07.30–09.30 Adress: Sveriges Arkitekter, Storgatan 41, Stockholm Öppet hus på Sveriges Arkitekter Presentation av ny tävlingsdokumentation. Datum: 12 december. Tid: 16.00–18.00 Adress: Sveriges Arkitekter, Storgatan 41, Stockholm 76 Sveriges Arkitekter informerar Sveriges Arkitekter Proffsprogram: Studentspalten: Programmet för professionsutveckling ingår i Sveriges Arkitekters medlemsservice. Dess syfte är att hjälpa medlemmarna att arbeta med regelverket kring professionen, att förstå affären och att ta ett ledarskap genom ett återkommande program i tre steg. Programmet vänder sig till alla medlemmar, både i offentlig och privat sektor. Kontakt: Pehr Mikael Sällström, [email protected] Diplomerade: Steg 2 Anna Enberg, LAR/MSA, Värmdö kommun Britta Böhm, A MSA, bb arkitekter OBS! Du missar väl inte att lämna ditt bidrag till MEMs resestipendium 2014 Ansökan ska vara inlämnad senast 1 december. www.arkitekt.se/mem Heidi Edholm, SIR/ MSA, Murman arkitekter Ari Halinoja, SAR/ MSA, Grontmij Arkitektur Cecilia Öberg, SAR/MSA, Metod Arkitekter AB Francisco Barriga, SAR/MSA, Alma Arkitekter AB Jörgen Pudeck, MSA, Cedervall Arkitekter Karin Arnberg, A MSA, Kod arkitekter AB Lotta Palmgren, LAR/ MSA, Enköpings kommun, park kontoret Måns Kärnekull, SAR/MSA, Nyréns Arkitektkontor Åsa Myhr, LAR/MSA Tengbom Maria Hörberg L, MSA, Vectura consulting Marika Strömberg, SIR/MSA, regeringskansliets fastig hetsavd. Per Qvist, LAR/ MSA Tengbom Annelie Håkansson, A MSA Tillgänglighet rör oss alla En klasskamrat och jag går upp för en gata i Stockholm. Vi stannar upp. En äldre kvinna står och krånglar med sin rullator vid en port. Det är hennes port. Vi erbjuder oss att hjälpa och hon skiner upp, blir pratsam och berättar om sin situation. Värden vill inte anpassa porten, eller ens bygga in en dörröppnare. Om porten skulle ändras skulle kvinnan bli skyldig att bekosta återställandet vid eventuell flytt. Det har hon inte råd med. Det är tveksamt om värden kan kräva det, men det spelar ju inte så stor roll för nu är det som det är. Vi känner på porten. Den är tung. Standardiseringen av lägenheter, arbetsplatser och andra byggnader har bland annat till syfte att förhindra sådana situationer som den äldre kvinnan råkat ut för. Problemet åtgärdas innan det uppstår. Det är ett krav från början att toaletter i till exempel studentlägenheter ska kunna användas av rullstolsburna hyresgäster. Det slukar mycket boyta, det ställer till problem. När det gäller studentlägenheter finns det många innovativa förslag, och många elever som studerar på arkitekturprogrammet tar sig an frågan om trångboddhet. Loft och nivåskillnader i golvet kan ge ”En dörr eller mer utrymme som hyresgästen en list kan vara kan använda utan att inkräkta på avgörande för lägenhetens egentliga area. Men blir svårare när man försöker en människas det kombinera innovationerna med livskvalitet” kravet på tillgänglighet. Marie Ekblad, Arkitekturskolan KTH Anna Nordenson SIR/MSA, Thomas Eriksson Arkitekter Molly Möller, SIR/ MSA, Tengbom Pontus Tebäck, A MSA, Fojab Arkitekter AB Anmäl dig till vårens kurser Steg 1: Om yrkesrollen Stärker dig i din yrkesroll. Du får inblick i de viktigaste lagar, regelverk och yrkesetik som rätt tillämpade ger arkitekter inflytande i processen. Plats: Stockholm Tid: 23 januari till 13 juni Pris: 19 900 ex moms Steg 2: Om affärsrollen En utbildning med fokus på affärs mässighet. Du får verktygen som hjälper dig att ta ett ökat ansvar för effektiviteten och lönsamheten på din arbetsplats. Plats: Stockholm Tid: 30 januari till 10 oktober Pris: 24 900 ex moms Mer information och anmälan på www.arkitekt.se Att bygga för äldre och funktionsnedsatta innebär att tillgänglighetsfrågan måste bli en utgångspunkt. Det är inte speciellt populärt att arbeta med bland oss som studerar arkitektur. Kanske beror det på att det fortfarande finns en stigmatisering av den svagare delen av samhället. Trots att den åldrande delen av befolkningen växer ses den ofta som ett oönskat undantag. Hur kommer det sig att urbaniseringen är en intresseväckande motor i ett projekt, medan tillgänglighetsfrågor ofta blir ett hinder som måste överkommas så fort som möjligt? Jag tänker att arkitektyrket inte är helt olikt författarens uppgift. Vi måste vara empatiska och skifta perspektiv för att se de viktigaste detaljerna. En dörr eller en list kan vara avgörande för en människas livskvalitet. Det kan vara skillnaden mellan möjligheten att gå ut eller att sitta fängslad i sitt eget hem. Som arkitektstudent är det kanske det viktigaste valet: ur vilket perspektiv vi ser på framtidens arkitektur. Där är den empatiska förmågan oumbärlig. 77 Sveriges Arkitekter informerar November 2013 Vad undrar du över? FOTO: istock illustration: istock photo Fråga juristen: Förbundets jurister nås på telefon: 08–5055 7700 Hur lång uppsägningstid har jag? Jag har fått nytt jobb och ska säga upp mig. Problemet är att jag bara hittar uppsägningstider för när man blir uppsagd. Gäller samma sak åt ”båda hållen”? Jag har jobbat tre år på privat arkitektkontor, under den här tiden har jag varit för äldraledig i 10 månader. Hur lång uppsägningstid har jag egentligen? ? Om du arbetar i ett företag som är bundet av vårt kollektivavtal har du en månads uppsägningstid om du har varit anställd kortare tid än 2 år, två månaders uppsägningstid om du varit anställd mellan 2 och 6 år och tre månaders uppsägningstid om du varit anställd längre än 6 år. Det har ingen betydelse att du varit föräldraledig. Det är anställningstiden som räknas. Om företaget inte är bundet av kollektivavtal gäller reglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS). Då har du alltid 1 månads uppsägningstid oavsett hur länge du varit anställd. Sandra Olseni ! Har jag rätt till semester? Jag började 1 oktober på min nuvarande arbetsplats. Nu vill jag ta ledigt en vecka i december. Kan jag ta ut semester då? ? Det beror lite på. Är du anställd i en kommun tjänar du in semester samtidigt som du arbetar, och det ! innebär att du har 6 dagars betald semester från din första anställningsdag. Samma sak gäller om du är anställd på ett privat kontor som tillämpar det som kallas för ”sammanfallande intjänandeoch semesterår”. Om du är anställd på ett kontor där lagens semesterår tillämpas tjänar du in semester 1 april–31 mars ett år och har sedan rätt till 25 dagars betald semester året efter, med början 1 april. Tillämpas lagens semesterår har du visserligen rätt till ledighet, om det fungerar för verksamheten, med det är upp till arbetsgivaren om du får betald semester eller inte. Får du betald semester får du så kallad förskottssemester. Ulrik Östling Debatt: Sprid ut evenemangskolosserna Hur ofta brukar du besöka en mässa, se favoritlaget spela match och gå med vännerna på bio? Under loppet av en och samma dag? Sedan många år tillbaka har det i Göteborg funnits en uttalad strategi när det gäller stadens översiktliga planering som går ut på att samla och koncentrera evenemangsverksamhet, det vill säga publikdragande verksamhet såsom mässhall, idrottsarenor, nöjesfält, museer och biografer med mera längs ett och samma stråk i staden. Debatten kring detta så kallade evenemangsstråk har nu åter aktualiserats i och med planerna på att riva det välbesökta och omtyckta Valhallabadet för att ge plats åt en ny multiarena längs stråket. Badet är en av Göteborgs mest välbesökta mötesplatser för stadens medborgare och idag ger det området en vardagsfunktion och samlar människor i alla åldrar, med vitt skilda bakgrunder och från alla delar av staden. Man kan fråga sig om det är rimligt att koncentrera liknande verksamheter på en och samma plats till den grad att en hel stadsdel till slut upplevs som en enda storskalig monokultur? Särskilt när det sker på bekostnad av en för medborgarna viktig mötesplats. Idag är det svårt att se hur ett rikt stadsliv utspelar sig mellan dessa evenemangskolosser eftersom deras sammanhang sak- nar konturer. Det är nästan så att man undrar om rummen mellan dem helt enkelt blivit över. Istället för att riva det som fungerar är det dags att titta på andra delar av staden som en möjlighet till att sprida kolosserna och att se den spridningen som en viktig tillgång för staden. Johan Rehngren, ledamot Akademin för landskapsarkitektur, Sveriges Arkitekter 78 Arkitekten November 2013 Friyta Bludder: Månadens burspråk. Bludder från Blandaren, exklusivt för Arkitekten Årets Blandaren kommer ut 6 december Nästa nummer ute 18 december. Arkitekten Francis Kéré: Utbildning är en lyx i Burkina Faso. Air Skrivtavla M Box www.lintex.se re t! l r äl ke ge st c la be s bö för n le rån f ju di kt Rabatt till tidskriften Arkitekturs prenumeranter och medlemmar i Sveriges Arkitekter! Svensk land skapsarkitektur! Här presenteras för första gången Sveriges landskapsarkitektur i helbild! Mer än 200 miljöer beskrivs med nytagna fotografier, ritningar och texter. Boken är en ovärderlig vägvisare för trädgårds- och landskapsturisten, men också en källa till kunskap om landskapsarkitekturens historia. Bland projekten märks allt från ståtliga slottsparker, till mindre bostadsgårdar, via torg, stadsparker och miljön kring ett kärnkraftverk. PRIS: Arkitekturs prenumeranter och medlemmar i Sveriges Arkitekter 234 kr. Ordinarie pris 286 kr. Priser inkl frakt inom Sverige. Sveriges naturum! Sedan 1970-talet har Naturvårdsverket byggt besökscentra, så kallade naturum, i anslutning till några av det svenska landskapets pärlor. Som Abisko, Hemavan, Fulufjället, Höga Kusten, Tåkern, Hornborgasjön, Kosterhavet, Stenshuvud och Store Mosse – en unik satsning på arkitektur som saknar motstycke i Sverige. 150 nytagna fotografier, ett rikt ritningsmaterial och texter på svenska och engelska. PRIS: Arkitekturs prenumeranter och medlemmar i Sveriges Arkitekter 345 kr. Ordinarie pris 395 kr. Priser inkl frakt inom Sverige. • Abisko • Ammarnäs • Hemavan beStäll böckeRnA häR: webbshop.arkitektur.se/nyheter • Höga Kusten • Vålådalen fyndA böckeR till julpRiSeR i våR webbShop! • Ånge • Fulufjället webbshop.arkitektur.se/julerbjudande2013 • Dalarna • Färnebofjärden • Värmland • Nationalparkernas hus • Kosterhavet Hornborgasjön • • Stendörren • Vänerskärgården • Tåkern • Sommen • Västervik Obs Vid beställning av fler än 5 exemplar ring på tel 08-702 78 57 eller mejla [email protected] för info om våra mängdrabatter! • Fjärås Bräcka Getterön • • Store Mosse • Trollskogen • Gotland • Kronoberg Kullaberg • Blekinge • Söderåsen • Vattenriket • Skrylle • • Stenshuvud • Ottenby ISBN 978-91-86050-80-1 9 789186 050801 POSTTIDNING ARKITEKTEN Box 5027 SE-102 41 Stockholm 2 0 0 7 8 1 7 3 DESIGN | PÅ L I T L I G H E T | E R FA R E N H E T Cibes A8000 är den rymliga plattformshissen för byggnader med krav på förbättrad tillgänglighet. Med plattformsmåttet 1405 x 2480 mm är hissen funktionell i både publika och kommersiella miljöer. Cibes Lift levererar kundanpassade hisslösningar. designfrihet HISSAR FRÅN CIBES LIFT FÖR ALLA MILJÖER cibeslift.se
© Copyright 2024